Petersson, Den offentliga makten 1. Diskutera några olika definitioner av politikbegreppet. Vilket betydelse har det vilket definition man väljer?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Petersson, Den offentliga makten 1. Diskutera några olika definitioner av politikbegreppet. Vilket betydelse har det vilket definition man väljer?"

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Statsvetenskap Anders Edlund Statsvetenskap 1, HT 2009 Det svenska politiska systemet Instuderings- och diskussionsfrågor Nedan följer frågor på litteraturen. De kan användas både i samband med egen individuell läsning och som underlag för diskussioner i grupp. Petersson, Den offentliga makten 1. Diskutera några olika definitioner av politikbegreppet. Vilket betydelse har det vilket definition man väljer? 2. Vad innebär auktoritativ maktutövning? Vad menar man när man säger att staten är den suveräna politiska makten i samhället. På vilka olika sätt kan suveränitetsbegreppet förstås? 3. Vad menas med maktens tre olika ansikten? Ge exempel från dagens svenska politik på uttryck för de olika varianterna av makt. 4. I varje nation finns en (eller kanske flera) berättelser om den historiska utvecklingen berättelser som kan omfatta hundratals eller kanske tusentals år) fram till dagens samhälle. Diskutera några speciellt intressanta drag i den svenska historien. Vilken betydelse har dessa berättelser för vår samtida förståelse av samhället? 5. Fyra centrala begrepp i statsvetenskaplig analys är politik, makt, demokrati och legitimitet. Ge exempel på hur dessa begrepp kan definieras och vilka företeelser i samhället som motsvarar olika synsätt på dessa begrepp. Några exempel på frågor: Vad menas med politiska institutioner? Hur kan strukturell makt vara utformad? Ge exempel på olika synsätt på vad som är en god demokrati? Vad skapar förtroende respektive misstroende för politiker och politiska institutioner? Kan man se vilken författarnas ståndpunkt är när det gäller demokratisyn och hur argumenterar de för den? 6. Diskutera vad ni tror är orsakerna till att det är så ovanligt med folkomröstningar i Sverige (både nationellt och kommunalt)? 7. Vad menar författarna med att konstitutionen inte riktigt återspeglar hur det reella statskicket fungerar? Ge exempel på sådana avvikelser och diskutera de partipolitiska skillnaderna i synen på vilka grundläggande regler som bör gälla för statsskicket.

2 8. Hur har EU-medlemskapet integrerats i den svenska författningen? Diskutera några konsekvenser av att Europakonventionen inkorporerats med svensk lag. 9. Diskutera relationen mellan åsiktsrepresentativitet och social representativitet. Hur kan representativiteten i Riksdagen förbättras? 10. Varför har utskottsarbetet stor betydelse för berednings- och beslutsprocessen i Rikdsdagen? Hur går utskottsarbetet till? 11. Vilka funktioner har motionsskrivandet i Riksdagen? 12. Hur går Riksdagens budgetprocess till? Vilka för- och nackdelar kan den nuvarande ordningen ha, jämfört med hur det fungerade före 1996? 13. Varför har Riksbanken fått en oberoende ställning? Vilka är för- och nackdelarna med en sådan ordning? 14. Vilka olika instrument ingår i Riksdagens kontrollmakt? Varför är det viktigt att riksdagen har en fungerande kontrollmakt? 15. Hur utses statsministern? Vad menas med negativ majoritet och hur kan det ta sig uttryck i praktiken? 16. Vilka är skillnaderna mellan majoritetsregering, minoritetsregering respektive koalitionsregering? Vilket är det mest framträdande draget i Sverige under årens lopp? 17. Diskutera för- och nackdelar med korta respektive långa mandatperioder. 18. Vilka funktioner har förvaltningen i det politiska systemet? 19. Vilka problem är förenade med att uppskatta den offentliga sektorns storlek och förändring över tid? 20. Vad betyder det att det inte finns ministerstyre i Sverige? Vilka för- och nackdelar kan finnas med den svenska modellen i detta avseende? Hur fungerar det i praktiken 21. Redogör för vilka huvudfunktioner som kan finnas i ett departement. 22. Vilka beslutsformer förekommer inom regeringen och vad kännetecknar dessa? Vilka mer tillfälliga beslutsformer har använts sedan början av 1990-talet? 23. På vilket sätt och varför har finansministern en starkare position i regeringen än övriga statsråd? 24. På vilka olika sätt kan statsråden och departementen påverkas av yttre aktörer (nationella och internationella)?

3 25. Vilka styrformer har regeringen till sitt förfogande och hur används de? Vilka styrformer är mer politiskt känsliga än andra? 26. Vad kan decentralisering betyda och vilka kan effekterna bli? 27. Vilken roll har landshövdingen och länsstyrelsen i ett län? 28. Vilka skäl kan finnas för en regering att tillsätta en statlig utredning (kommittér m m)? Vilka olika former av regeringstillsatta utredningar förekommer? 29. Vilken betydelse har kommittéväsendet, remissförfarandet och propositionsskrivandet för utformningen av politiken och vilka faktorer bidrar till att främja samsynen mellan olika aktörer? 30. Diskutera relationen mellan oberoende och genomslagskraft för revisionen. Vilka partipolitiska skillnader kan finnas om revisionens roll i det svenska politiska systemet? Vilken betydelse kan relationen majoritet opposition ha i detta sammanhang? 31. Vilka olika syften och funktioner kan utvärderingar ha? 32. Vilka typer av domstolar finns i Sverige och vilka ansvarsområden har de? Hur avviker den svenska ordningen från den anglosaxiska modellen? Vilka problem kan uppstå mellan den svenska ordningen och Europadomstolens perspektiv? 33. Vad betyder juridisering? Hur kommer den till uttryck i Sverige? 34. Vilka är lagrådets uppgifter? 35. Vad menas med lagprövning? Var utövas den? 36. Vilka är skillnaderna mellan domstolars laglighetsprövning och lämplighetsprövning? Montin, Moderna kommuner 1. Läs första sidan i del I. Fundera över hur ni skulle vilja beskriva utvecklingen i er egen kommun (eller någon annan kommun som ni känner till) och jämför med bokens inledande text. Likheter och skillnader? 2. Gå in på en kommuns hemsida. Leta efter nyckelord i olika dokument som anknyter till sådana generella förändringar som behandlas i kapitel 1 (se vidare fråga 14, nedan). 3. Vilka är de huvudsakliga uppgifterna en kommun sysslar med? 4. Ge exempel på sådant som kommunerna inte får syssla med?

4 5. Vad kan kommunal självstyrelse betyda? Hur är det rättsligt reglerat? Sök i dagstidningar efter debattinlägg och reportage kring aktuella frågor som rör relationen mellan stat och kommun. Vad sägs i dessa inlägg och reportage? Diskutera för- och nackdelar med ökad respektive minskad kommunal självstyrelse. 6. Ge exempel på statlig styrning av kommunerna. 7. Varifrån kommer kommunens intäkter och hur är dessa ungefärligen fördelade? 8. Kommunernas kontakter med omgivningen i vid mening tenderar att öka. Hur förhåller det sig i din kommun? Vilka olika former av samarbeten med andra kommuner förekommer? Hur pass berörd är du själv av vad som händer i någon av grannkommunerna? 9. Relationen mellan kommun och frivilligorganisationer tenderar att förändras? Hur ser det ut i din kommun? Hur ser föreningslivet ut? Hur ser det ut med bidrag till frivilligorganisationer? Exemplifiera med någon förening, t ex en idrottsförening. 10. Förekommer det något EU-projekt i din kommun, t ex inom strukturfondsprogrammet? Vad handlar det om i så fall? 11. Hur ser den politiska organisationen ut i din kommun? Vilka förändringar har skett över tid? Varför har dessa förändringar skett? 12. Hur ser det lokala partiväsendet ut i din kommun? Har partierna minskat eller ökat antalet medlemmar? Vilka former av förnyelse inom partierna förekommer? Kan man beskriva det som partier i kris? 13. Hur utses ledamöter i kommunstyrelsen och nämnder? 14. Diskutera frågan om representativitet och ansvarsutkrävande. Hur kan och bör medborgarna representeras i kommunens politiska organ? Hur stor är andelen kvinnor, äldre, yngre och invandrare i de kommunala politiska organen? 15. Intervjua gärna en fritidspolitiker och låt henne/honom berätta om hur det är att vara förtroendevald. Stämmer berättelsen överens med beskrivningen i boken? 16. Vilken är skillnaden mellan förvaltningsbesvär och laglighetsprövning (tidigare kallades det för kommunalbesvär)? 17. Studera den kommunala organisationen på kommunens hemsida och försök finna ut om man har någon särskild policy när det gäller relationen mellan politik och förvaltning (politiker och tjänstemän). 18. Diskutera tesen om att välfärdsstaten skapar passiva medborgare. Vilka argument talar för respektive emot denna tes?

5 19. Diskutera för- och nackdelar med olika former av demokratiutvecklingsprojekt. Förekommer det liknande projekt i din kommun? Hur framgångsrikt verkar denna förnyelse vara? Vilka synsätt på demokrati och politiskt deltagande förekommer i eventuellt förekommande kommunala dokument kring demokratiförnyelse? 20. Vilka former av medborgarinflytande, brukarinflytande och valfrihet förekommer i din kommun (eller någon annan kommun som ni är bekanta med) och vilka erfarenheter finns dokumenterade? 21. Diskutera relationen mellan den lilla och den stora politiken. Kan ni finna något eget exempel på någon av de fem diskuterade utvecklingslinjerna? Kan ni finna några exempel på vardagsmakare och brobyggare? 22. Diskutera relationen mellan socialt kapital och demokrati. Vad betyder socialt kapital? På vilket sätt kan socialt kapital förbättra respektive försämra demokratin? Lewin, Ideologi och strategi Vilken tes driver Lewin i sin bok. Tycker du att han lyckas visa att hans resonemang stämmer? 2. Ett centralt begrepp i Lewins bok är strategi. Vad innebär det egentligen att handla strategiskt? 3. Hur ser relationen ut mellan individuell rationalitet och kollektiv rationalitet? 4. Hur kan man uppfatta strategiskt handlande inom politiken i relation till demokrati och folkstyre? 5. Lewins bok tar sin utgångspunkt i förlorarens perspektiv. Vad kan en aktör som hållet på att förlora en politisk fråga använda sig av för metoder för att försöka ändra utgången? 6. Vad innebär spelteori? Upplever du att det finns några problem med att använda spelteori? 7. Vad är det för skillnad på kohandel och kompromiss? 8. Vilka olika strategier pekar Lewin ut? Hur ska man uppfatta relationen mellan strategier och beslutsregler? Är en viss strategi alltid kopplad till en viss beslutsregel? 9. Vad skulle ni säga vad de viktigaste konsekvenserna av diskussionerna kring tullfrågan. Varför var riksdagen så obenägen att diskutera tullfrågan? 10. Vad innebär det imperativa mandatet? Vilka skäl kan anföras för respektive mot det imperativa mandatet? 11. Vad innebar den s.k. organismläran?

6 12. Vilka företrädde allmän rösträtt i svensk politik vid sekelskiftet ? Vilka företrädde graderad rösträtt. Vilka skäl anförde respektive sida? 13. Varför fick Sverige i ett jämförande europeiskt perspektiv allmän rösträtt relativt sent? 14. Vilka hot såg högern i Sverige med allmän rösträtt och majoritetsvalmetoden? 15. Vad var orsakerna till att Sverige i grundlagen från 1809 införde maktdelning? 16. Varför övergick Sverige senare till parlamentarism? Vilka konsekvenser fick detta för grundlagen? 17. På vilket sätt försökte oppositionen påverka majoriteten vad gäller frågan om förändrad näringspolitik under 1940-talet? 18. På viket sätt var oppositionen framgångsrik i den näringspolitiska frågan på 1940-talet och vad var de viktigaste orsakerna till framgången? 19. Varför valdes folkomröstning när det gäller frågan om tjänstepension? Var strategin att kräva folkomröstning lyckad? 20. Några användbara länkar till websidor där det finns information och forskning som rör kommunal självstyrelse, kommunal verksamhet, demokrati m m. Sveriges Kommuner och Landsting (www.skl.se) Dagens Samhälle (www.dagenssamhalle.se) Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se) Skolverket (www.skolverket.se) Myndigheten för skolutveckling (www.skolutveckling.se) Storstadsdelegationen (www.storstad.gov.se) Ansvarskommittén (www.sou.gov.se/ansvar) Hållbarhetsrådet (www.hallbarhetsradet.se) Regeringens och departementens arbete med demokrati och mänskliga rättigheter (www.regeringen.se/sb/d/1487) Kommunforskning i Väst (www.kfi.se)

1. Diskutera några olika definitioner av politikbegreppet. Vilket betydelse har det vilket definition man väljer?

1. Diskutera några olika definitioner av politikbegreppet. Vilket betydelse har det vilket definition man väljer? LINKÖPINGS UNIVERSITET 2008-09-29 Ekonomiska institutionen Statsvetenskap Anders Edlund Statsvetenskap 1, HT 2008 Det svenska politiska systemet Instuderings- och diskussionsfrågor Nedan följer frågor

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

10 högskolepoäng. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in.

10 högskolepoäng. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: 21FP1A Tentamen ges för: Administratörsprogrammet år 1. 10 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

Regeringen. styr landet

Regeringen. styr landet Regeringen styr landet Olika typer av regeringar Majoritetsregering Olika typer av regeringar Majoritetsregering Regeringen har stöd av mer än hälften av riksdagens ledamöter. Olika typer av regeringar

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning

Det svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning Det svenska politiska systemet Regering och statsförvaltning Uppläggning Regeringsbildning Regeringen och regeringskansliet Regeringens arbete: beredning av beslut Den offentliga förvaltningen: det svenska

Läs mer

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,

Läs mer

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Demokratisering och parlamentarismens genomslag

Det svenska politiska systemet. Demokratisering och parlamentarismens genomslag Det svenska politiska systemet Demokratisering och parlamentarismens genomslag Centrala aspekter i utvecklingen av den moderna staten - Centralisering vs decentralisering - Kungamakt vs oligarki vs folkmakt

Läs mer

10 högskolepoäng. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in.

10 högskolepoäng. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: 21FP1A Tentamen ges för: Administratörsprogrammet år 1. 10 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

Så styrs Sverige. 8 a och c

Så styrs Sverige. 8 a och c Så styrs Sverige 8 a och c Demokrati - Diktatur Demokrati Allmän och lika rösträtt Maktdelning Fria val Parlamentarism Offentlighetsprincip Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Tryckfrihet Rätt att resa

Läs mer

Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning

Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning Basutbildning, dag 1 (Fm) ge en övergripande bild av uppdraget och kommunens visionsstyrningsmodell, samt att ge

Läs mer

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt riksdagen regeringen Hur Sverige styrs Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt kommunen landstinget Kommunens historia Innan kommunen fanns så var byar indelade i en socken. Den viktigaste

Läs mer

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder

Läs mer

Veckodag Datum Tid Sal Preliminärt innehåll Lärare. Tisdag 30/ hsalb Momentintroduktion BH MU Onsdag 31/ hsalb

Veckodag Datum Tid Sal Preliminärt innehåll Lärare. Tisdag 30/ hsalb Momentintroduktion BH MU Onsdag 31/ hsalb SOCIONOMPROGRAMMET TERMIN 2 HT 2012 Socialt arbete och samhällets organisering. 7.5 hp Lärare: Bo Hallin () bo.hallin@pol.umu.se (kursansvarig) Margaretha Uttjek () margaretha.uttjek@socw.umu.se Professionella

Läs mer

Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt

Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt Vad är politik? Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt Alla kan tyvärr inte få det precis som de vill - KOMPROMISSER

Läs mer

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Från val till val Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Fyra allmänna val i Sverige Riksdag + landsting + kommun (Vart fjärde år) Eu (Vart femte år) Sverige har 20 platser i Europaparlamentet

Läs mer

HFD 2016 Ref 54. Kommunfullmäktiges beslut att återkalla samtliga förtroendevaldas

HFD 2016 Ref 54. Kommunfullmäktiges beslut att återkalla samtliga förtroendevaldas HFD 2016 Ref 54 HFD 2016 ref. 54 Kommunfullmäktiges beslut att återkalla samtliga förtroendevaldas uppdrag vid förändringar i nämndorganisationen omfattar även kommunstyrelsen. Laglighetsprövning enligt

Läs mer

Kommuner och landsting. Elin Wihlborg, Bitr. prof i Statsvetenskap FD Teknik och Social förändring LINKÖPINGS UNIVERSITET

Kommuner och landsting. Elin Wihlborg, Bitr. prof i Statsvetenskap FD Teknik och Social förändring LINKÖPINGS UNIVERSITET Kommuner och landsting Elin Wihlborg, Bitr. prof i Statsvetenskap FD Teknik och Social förändring LINKÖPINGS UNIVERSITET Östnytt igår Föreläsning 1: Affärssystem för företag http://sverigesradio.se/ostergotland/

Läs mer

OFFENTLIG FÖRVALTNING

OFFENTLIG FÖRVALTNING OFFENTLIG FÖRVALTNING Arbeta i demokratins tjänst -styra samhällsutvecklingen -förändra eller bevara medborgarnas levnadsvillkor (ideologiskt, praktiskt) Den organisation av myndigheter som ska bereda

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Konstitution och statsmakter

Det svenska politiska systemet. Konstitution och statsmakter Det svenska politiska systemet Konstitution och statsmakter Uppläggning av förelf reläsning Statsskickets grundläggande principer: grundlagarna Parlamentarismen i praktiken: riksdag och regeringen Vad

Läs mer

8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa

8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa 8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa Innehåll 1. Inledning g Li Bennich-Björkman al Paula Blomqvist Globaliserad ekonomi och europeisk integration 9 Mellan folkhem

Läs mer

SPEQS Det svenska administrativa systemet för MKN inom vattenförvaltning. Charlotta Söderberg Mikael Sevä

SPEQS Det svenska administrativa systemet för MKN inom vattenförvaltning. Charlotta Söderberg Mikael Sevä SPEQS Det svenska administrativa systemet för MKN inom vattenförvaltning Charlotta Söderberg Mikael Sevä Statsvetenskapens bidrag i SPEQS? Andra discipliner kan bidra med teknisk kunskap om vad som bör

Läs mer

MODERNA KOMMUNER Om den kommunala folkstyrelsens villkor och utmaningar

MODERNA KOMMUNER Om den kommunala folkstyrelsens villkor och utmaningar MODERNA KOMMUNER Om den kommunala folkstyrelsens villkor och utmaningar 1 1 Vad är en kommun? VAD GÖR EN KOMMUN Hur styrs den? Självstyrelse? Hur är en kommun organiserad Vem gör vad? 2 Vad tänker ni på

Läs mer

10 högskolepoäng. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in.

10 högskolepoäng. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: 21FP1A Tentamen ges för: Administratörsprogrammet år 1. 10 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

Kontaktperson: Malen Wallén,

Kontaktperson: Malen Wallén, Kontaktperson: Malen Wallén, malen.wallen@pts.se 1 Sverige är en demokrati med ett parlamentariskt styrelsesätt. Det betyder att den offentliga makten utgår från folket. Svenska folket väljer representanter

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut Så styrs Sverige #Idas-plugg-akut Fråga! Monarki Vad är en monarki? Svar!! Monarki En monarki är när en kung eller drottning styr landet. I Sverige ärver äldsta barnen i kungafamiljen tronen. Regenten

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Det svenska politiska systemet: Valsystem och parlamentarism

Det svenska politiska systemet: Valsystem och parlamentarism Det svenska politiska systemet: Valsystem och parlamentarism Upplägg Valsystem och röstbeteende Det parlamentariska statskicket: riksdag och regering Intressegrupper, föreningar, det sociala kapitalet

Läs mer

Arbetsordning för kommunfullmäktiges beredningar

Arbetsordning för kommunfullmäktiges beredningar Arbetsordning för kommunfullmäktiges beredningar 2(5) Innehåll 1 Arbetsordning för kommunfullmäktiges beredningar i Hällefors, dnr KS 14/00142... 3 1.1 1 De fasta beredningarnas uppgifter... 3 1.2 2 Val

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 1 juli 2016 KLAGANDE Västerviks kommun 593 80 Västervik MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 12 januari 2015

Läs mer

10 högskolepoäng. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in.

10 högskolepoäng. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: 21FP1A Tentamen ges för: Administratörsprogrammet år 1. 10 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

10 högskolepoäng. Förvaltning och politiska system. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Lycka till!

10 högskolepoäng. Förvaltning och politiska system. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Lycka till! Förvaltning och politiska system 10 högskolepoäng Provmoment: TENT Ladokkod: 21FP1A Tentamen ges för: Administratörsprogrammet år 1. TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-01-15 Tid: 14-19 Hjälpmedel: Okommenterat

Läs mer

SVERIGE FÖRNYAT. UN i VERSlTÄTSBiBLlOTHEK KIEL - ZENTRALBI8U0THEK - ETT FORSLAG TILL SVENSKA FOLKET OM EN BÄTTRE DEMOKRATISK ORDNING LEIF V ERIXELL

SVERIGE FÖRNYAT. UN i VERSlTÄTSBiBLlOTHEK KIEL - ZENTRALBI8U0THEK - ETT FORSLAG TILL SVENSKA FOLKET OM EN BÄTTRE DEMOKRATISK ORDNING LEIF V ERIXELL SVERIGE FÖRNYAT ETT FORSLAG TILL SVENSKA FOLKET OM EN BÄTTRE DEMOKRATISK ORDNING UN i VERSlTÄTSBiBLlOTHEK KIEL - ZENTRALBI8U0THEK -. AV LEIF V ERIXELL INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning ii Konstitutionens

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt riksdagen regeringen Hur Sverige styrs Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt kommunen landstinget Pedagogisk planering Ämne : Samhällskunskap Arbetsområde: Hur Sverige styrs Årskurs: 8 När

Läs mer

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Kyrkogårdsförvaltningen staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-27 Handläggare Karin Söderling Telefon: 08 508 30121 Till KN 2016-05-17 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Förvaltningens

Läs mer

10 högskolepoäng. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in.

10 högskolepoäng. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: 21FP1A Tentamen ges för: Administratörsprogrammet år 1. 10 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

Momentguide: Makt & demokrati

Momentguide: Makt & demokrati Momentguide: Makt & demokrati Stefan Löfvens regering har nu avverkat halva sin mandatperiod och den politiska debatten går varm när Magdalena Andersson häromdagen presenterade budgetpropositionen. Det

Läs mer

Det svenska politiska systemet: Introduktion

Det svenska politiska systemet: Introduktion Det svenska politiska systemet: Introduktion Föreläsningens uppläggning Genomgång av kursens uppläggning Genomgång av grupp-uppgift Analys av svensk politik och förvaltning: centrala begrepp och perspektiv

Läs mer

Gemensam värdegrund för statligt anställda

Gemensam värdegrund för statligt anställda Gemensam värdegrund för statligt anställda För alla statsanställda finns en gemensam värdegrund som är den grundläggande utgångspunkten oavsett vilken yrkesroll du har En gemensam värdegrund bygger på

Läs mer

Individer och gemenskaper

Individer och gemenskaper Samhällskunskap åk 4-6 - Centralt innehåll Familjen och olika samlevnadsformer Sexualitet, könsroller och jämställdhet Social skyddsnätt Samerna och övriga minoriteter i Sverige Individer och gemenskaper

Läs mer

styrdokument i botkyrka kommun

styrdokument i botkyrka kommun styrdokument i botkyrka kommun Riktlinjer för dialogforum Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2015:201 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den:

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig för alla.

Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig för alla. Handikappolitiskt program för Mora kommun 2011-2014 1 Inledning Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt Finsam-konferens Malmö 21 mars 2017 Laura Hartman, ledamot Uppdraget två delar Analysera och lämna förslag Öka medvetenhet och engagemang

Läs mer

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 Hur påverkas välfärden av relationen mellan staten och kommunerna -vilken roll spelar politiken för vår välfärd? Hans Karlsson Kommuner, landsting och regioner 290

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som

Läs mer

Den kommunala självstyrelsen

Den kommunala självstyrelsen Den kommunala självstyrelsen Elin Wihlborg FD Teknik och Social förändring Professor i Statsvetenskap Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings Universitet Agenda Ø Vad är en kommun?

Läs mer

REGLEMENTE REVISIONEN

REGLEMENTE REVISIONEN 1 REGLEMENTE REVISIONEN Antaget av Kommunfullmäktige 2010-11-24 Vårgårda kommun 447 80 VÅRGÅRDA Tel.vx: 0322-600 600 Telefax: 0322-600 960 PG: 99 33-3 Besöksadress: Kungsgatan 45 E-post: kommunen@vargarda.se

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Revisionsreglemente för Malung-Sälens kommun

Revisionsreglemente för Malung-Sälens kommun Revisionsreglemente för Malung-Sälens kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-12-16 112 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Revisionens formella reglering... 3 Revisorernas antal och organisation... 3

Läs mer

Den nya kommunallagen

Den nya kommunallagen Den nya kommunallagen Översättarseminarium Borgå 21-22.4.2015 Välkommen Kursinnehåll Utgångspunkter för den nya kommunallagen Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Vad förändras och vad är som förut?

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

Yttrande, Betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Yttrande, Betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Ert dnr Ku2016/00088/D Kulturdepartementet Enheten för demokrati och det civila samhället 103 33 Stockholm Yttrande, Betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Piteå kommun har tagit del av departementets

Läs mer

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2 1 Bil KF 112 Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Den svenska statsförvaltningen

Det svenska politiska systemet. Den svenska statsförvaltningen Det svenska politiska systemet Den svenska statsförvaltningen Svensk offentlig förvaltning: viktiga särdrag Den stora förvaltningen Den dualistiska förvaltningen Den öppna förvaltningen Den kommunala självstyrelsen

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Vansbro kommun Vansbro kommun, Kommunfullmäktige, 64, KS 2013/241

Reglemente för revisorerna i Vansbro kommun Vansbro kommun, Kommunfullmäktige, 64, KS 2013/241 Reglemente för revisorerna i Vansbro kommun 2013-09-16 Vansbro kommun, Kommunfullmäktige, 64, KS 2013/241 Revisionens roll... 2 Revisionens formella reglering... 2 Revisorernas antal... 3 Uppdragstid...

Läs mer

Nämndledamöters ansvar. Oxelösund 2015-11-17

Nämndledamöters ansvar. Oxelösund 2015-11-17 Nämndledamöters ansvar Oxelösund 2015-11-17 Dagens program - Nämndens ansvar - Beslutsfattande - Styrelsens särskilda uppdrag - Juridiskt ansvar - Intern kontroll - Ansvarsprövning - God ekonomisk hushållning

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Agenda Risk- och sårbarhetsanalyser och föreskrifter Förmågebedömning Frågor angående föreskrifter för RSA Diskussionsfrågor Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser

Läs mer

Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå

Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå ann.hedberg.balka@skl.se 1 Nationella IT-strategin för vård och omsorg Startpunkten Dagmaröverenskommelsen hösten 2004 Nationell

Läs mer

Det svenska politiska systemet: Introduktion

Det svenska politiska systemet: Introduktion Det svenska politiska systemet: Introduktion Föreläsningens uppläggning Genomgång av kursens uppläggning Genomgång av grupp-uppgift Analys av svensk politik och förvaltning: centrala begrepp och perspektiv

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Vingåkers kommun

Reglemente för revisorerna i Vingåkers kommun VK400S v1.0 040416 L:\Dokument\Författningssamling\Flik 3.17 Reglemente för revisorerna i Vingåkers kommun, rev 2015.doc FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 3.17 Antaget av kommunfullmäktige 2006-11-27, 127 Gäller

Läs mer

Riktlinjer för offentliga möten som organiseras av Linköpings kommun

Riktlinjer för offentliga möten som organiseras av Linköpings kommun Riktlinjer för offentliga möten som organiseras av Linköpings kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Antaget av: Kommunstyrelsen Status: Antaget 2009-09-08, 303 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun

Läs mer

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten,

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning D emokrati (grek. dēmokrati'a folkvälde, av demo- och efterleden -krati'a -välde, av krate'ō härska ) betyder bokstavligen folkmakt eller folkstyre. Härom råder enighet. Däremot

Läs mer

FÖRTROENDEVALD Förtroendemannarollen Varför just jag? Kan vem som helst få ett politiskt uppdrag?

FÖRTROENDEVALD Förtroendemannarollen Varför just jag? Kan vem som helst få ett politiskt uppdrag? FÖRTROENDEVALD Förtroendemannarollen Moderater har alltid haft rykte om sig att vara idémässigt trygga, kunniga, pålästa och ha gott omdöme och har på så sätt vunnit stor respekt hos väljare, politiska

Läs mer

Yttrande över betänkande Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5)

Yttrande över betänkande Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5) Tjänsteskrivelse Handläggare: Cornelia Englén Telefonnummer: 0411-57 71 15 E-postadress: cornelia.englen@ystad.se Datum Diarienummer 2016-05-24 2016/103 Kulturdepartementet Yttrande över betänkande Låt

Läs mer

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken. Instuderingsfrågor till samhällskunskapsprov 1 Riksdagen Så styrs Sverige Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning

Läs mer

En kommunallag för framtiden - SOU 2015:24 (dnr Fi2015/1581) Dnr KS15/

En kommunallag för framtiden - SOU 2015:24 (dnr Fi2015/1581) Dnr KS15/ Finansdepartementet 103 33 Stockholm En kommunallag för framtiden - SOU 2015:24 (dnr Fi2015/1581) Dnr KS15/123-100 Ekerö kommuns synpunkter Inledning Ekerö kommun är generellt sett positiv till förslaget

Läs mer

Dagens föreläsning. Obs flera av de OH-bilder som visades om 2007-års budget återfinns på:

Dagens föreläsning. Obs flera av de OH-bilder som visades om 2007-års budget återfinns på: Dagens föreläsning - Vad är offentliga organisationer? - Organisation, styrning och ledning på central nivå. - Den statliga budgetprocessens centrala funktion för regeringens styrning av myndigheterna

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006 Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006.Projektets övergripande problem.projektets resultat.projektets publikationer och medarbetare .Grundidé: Få till

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

Öppen delaktighet på lika villkor. Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska

Öppen delaktighet på lika villkor. Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska Öppen delaktighet på lika villkor Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska Öppen delaktighet på lika villkor Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2008-09-22 87 Ansvarig: Ekonomichef Revideras: Valår Följas upp: REVISIONSREGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Revisionens

Läs mer

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt Presentation för Funktionshindersdelegationen 20 februari 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag - två delar 1. Att

Läs mer

En kommunallag för framtiden

En kommunallag för framtiden En kommunallag för framtiden SOU 2015:24 Kammarrättsråd Eva Edwardsson, expert i utredningen 1 Utredningen En kommunallag för framtiden Utredningsarbete från oktober 2012 till mars 2015 Särskild utredare

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Uppdrag Båstad GUIDE TILL DIG SOM FÖRTROENDEVALD I BÅSTADS KOMMUN

Uppdrag Båstad GUIDE TILL DIG SOM FÖRTROENDEVALD I BÅSTADS KOMMUN Uppdrag Båstad GUIDE TILL DIG SOM FÖRTROENDEVALD I BÅSTADS KOMMUN 2014-2018 1 Uppdrag Båstad - Guide till dig som förtroendevald i Båstads kommun 2014-2018 1. Inledning sid. 3 a. Båstads kommun sid. 3

Läs mer

Stadgar för Kommunförbundet Stockholms Län (KSL)

Stadgar för Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) Stadgar för Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) Antagna av förbundsmötet den 21 april 2015 Ändamål och medlemskap 1 Kommunförbundet Stockholms län (KSL) är en sammanslutning av länets kommuner. Förbundets

Läs mer

Kommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning

Kommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning Gagnefs kommun Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2013-09-30 Dnr 2013:701/00 Sida 17 Kf 109 Motion om ny politisk organisation Kommunfullmäktiges beslut 1. Remittera motionen till

Läs mer

e-hälsoutveckling där alla får besluta? Hur hantera kommunalt självstyre och gemensam utveckling?

e-hälsoutveckling där alla får besluta? Hur hantera kommunalt självstyre och gemensam utveckling? e-hälsoutveckling där alla får besluta? Hur hantera kommunalt självstyre och gemensam utveckling? ehälsoutveckling där alla får bestämma. Hur hanterar vi ett kommunalt självstyre och gemensam utveckling?

Läs mer

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera 2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga

Läs mer

Politiker beslutar och tjänstemän verkställer!? FSBS Jönköping Axel Danielsson

Politiker beslutar och tjänstemän verkställer!? FSBS Jönköping Axel Danielsson Politiker beslutar och tjänstemän verkställer!? FSBS Jönköping 2013 Axel Danielsson 1 2 Vad är syftet med enskilda aktiebolag? Vinsten Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha ett annat syfte

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om en kommunallag för framtiden (Fi 2012:07) Dir. 2013:100

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om en kommunallag för framtiden (Fi 2012:07) Dir. 2013:100 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om en kommunallag för framtiden (Fi 2012:07) Dir. 2013:100 Beslut vid regeringssammanträde den 14 november 2013 Sammanfattning Regeringen beslutade den

Läs mer

Kommunens möjlighet och skyldighet att styra sina bolag

Kommunens möjlighet och skyldighet att styra sina bolag 2015-09-03 15/107 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Kommunala bolagsstyrelser Lekmannarevisorer Kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges presidium Kommunrevisionen

Läs mer