ANDERS FOGELKLOU NR 4
|
|
- Per-Olof Isaksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ANDERS FOGELKLOU Fredrik Sterzel, Författning i utveckling Tjugo studier kring Sveriges författning, Iustus Förlag, 2009, 420 s. samt Thomas Bull och Fredrik Sterzel, Regeringsformen en kommentar, SNS förlag, 2010, 344 s NR 4
2
3 970 RECENSIONER Fredrik Sterzel, Författning i utveckling Tjugo studier kring Sveriges författning, Iustus Förlag, 2009, 420 s. samt Thomas Bull och Fredrik Sterzel, Regeringsformen en kommentar, SNS förlag, 2010, 344 s. Avsikten med denna diskursivt orienterade recension är inte en detaljgranskning av ovanstående arbeten utan en diskussion om det förändrade svenska konstitutionella landskapet. Detta har fått sin rättsvetenskapliga återklang i de två böckerna. Att den svenska konstitutionella verkligheten förändrats med flera steg sedan 1974 har inneburit att man saknat ett helhetsperspektiv på det samlade resultatet av dessa förändringar. Sammantaget har förändringsprocessen efter grundlagens införande inneburit att vi nu har fått en ny konstitutionell ordning jämfört med den som då infördes. Denna nya ordning kräver en konstitutionell analys. Att den svenska konstitutionella rätten som rättsvetenskap inte haft samma inflytande och ställning som t.ex. den finska, för att inte tala om den tyska, har flera orsaker. En orsak är författningspolitisk. Avvägningsfrågor, intresse- och kompetenskonflikter skall enligt den svenska traditionen lösas på politisk väg, genom förhandlingar och offentlig debatt. Konstitutionella principer och rättsvetenskapligt-konstitutionella argument har därmed till stor del lyst med sin frånvaro i den författningspolitiska diskussionen som till stora delar handlat om rena politiska avvägningsfrågor. Den författningspolitiska kompromissen har stått i centrum. Statvetenskapen har därigenom kommit att stå närmare den konstitutionella verkligheten än statsrätten. Pragmatiska hänsyn har också haft och har fortfarande stor betydelse. Ett exempel på det senare är Tage Erlanders tes om det kommunala sambandet som vid en jämförande konstitutionell undersökning måste ses som ett egendomligt undantag. I jämförbara länder har man skilda kommunal- och parlamentsval. Även i den nuvarande reviderade grundlagen har man alltså bibehållit gemensamma kommunal- och riksdagsval trots att valperioden nu utvidgats till fyra år. För att uppnå enighet om att stärka rättsstatens grunder vid den nu aktuella grundlagsrevisionen, gick de borgerliga medlemmarna i författningsutredningen med på att bibehålla det kommunala sambandet. Den konstitutionella rättens svaga ställning har också andra, historiskt-politiska orsaker. Efter parlamentarismens genombrott blev delar av 1809 års grundlag obsolet. Sverige fick ett författningslöst tillstånd, som Sterzel skriver. Den rättspositivistiska traditionen och Uppsalaskolan har också ibland anklagats för att ligga bakom den konstitutionella rättens marginella position. Enligt min mening har Uppsalaskolans inflytande överdrivits även om dess ontologiska kritik av rättighetsbegreppet kunde tänkas ha ett visst inflytande. Den konstitutionella rätten som vetenskap i andra, jämförbara länder har i vid mening också varit rättspositivistisk, vilket naturligt inte innebär att den inte kan vara kritisk i olika avseenden.
4 RECENSIONER 971 Det författningslösa tillståndet är nu historia. Utvecklingen efter 1974 har genom en evolutionär process lett till att den konstitutionella rättsverkligheten också kommit att bli rättsligt präglad. Författningen blir inte bara en spegelbild av ett politiskt tillstånd, en deskriptiv författning, utan den har blivit normativ. Författningen har fått ett rättsligt innehåll som begränsar de politiska aktörernas, inklusive riksdagens handlingsfrihet. Indirekt blir den ett redskap för förändring. Inte bara politiska aktörer och statsförvaltningen är adressater utan författningen riktar sig också till enskilda, fysiska och juridiska personer. När 1974 års grundlag antogs kritiserade viktiga remissinstanser frånvaron av en skapare rättighetskatalog, som är kärnan i en liberal demokrati vid sidan av folkstyret. Därefter har rättighetskatalogen successivt utvidgats och förstärkts; Europakonventionen har blivit del av grundlagen. Genom EU-medlemskapet har de konstitutionella mekanismerna blivit tydligare. Slutpunkten på denna utveckling är den nu reviderade grundlagen som trätt i kraft den 1 januari i år. I den reviderade grundlagen har det omdebatterade uppenbarhetskriteriet tagits bort. Det är därför glädjande och viktigt att en förändrad konstitutionell verklighet nu också fått sin rättsvetenskapligt-konstitutionella avspegling genom Bulls och Sterzels kommentar. Samtidigt ger Sterzels bok nya intressanta perspektiv på den konstitutionella rätten. Sterzel har och har haft en central position i svensk offentlig rätt som domare och hög ämbetsman, samtidigt som han med kraft och skärpa i olika sammanhang som professor ägnat sig åt den offentliga rättens kärna, den konstitutionella rätten och dess utveckling. Resultatet av hans forskarmöda har resulterat i en omfattande bok. Arbetet är visserligen en samling av tjugo uppsatser som nästan alla publicerats tidigare men Sterzel lyckas ändå skapa en ny bok. Sterzel uppfattar den konstitutionella rätten brett och hans arbete täcker ett stort antal områden. Genom att de olika uppsatserna kan läsas från ett helhetsperspektiv ger boken läsaren en fördjupad bild av svensk konstitutionell rätt. Också i den nya grundlagskommentaren från Sterzel och Bull återfinns den nya konstitutionella rätten där rättstatens omfång och skydd står i fokus. Bull tillhör en yngre generation som just riktat in sig på att utveckla den svenska konstitutionella rätten. Grundlagskommentaren lämpar sig väl och avses väl också bli använd som lärobok. Från statsvetenskapligt håll (t.ex. Bo Rothstein) har kritik riktats mot uppenbarhetskriteriets avskaffande. Uppenbarligen fruktar man att Sverige skulle få en kraftig, politiskt styrande författning på det sätt som är fallet i vissa andra stater, särskilt Förenta Staterna och Tyskland. I dessa stater (som sinsemellan har helt olika grundlagsstrukturer) har den judiciella makten en särskild ställning och makt genom sin kompetens och villighet att pröva lagars förenlighet med konstitutionen.
5 972 RECENSIONER Lagstiftarna i dessa federala stater är tydligt kringskurna av den judiciella makten som har att tillämpa breda konstitutionella principer, väga eventuella konflikter mellan dessa principer och pröva lagstiftningens överensstämmelse inte bara mot grundlagens principer utan också i relation till tidigare utslag av Förenta Staternas Högsta domstol respektive den tyska federala författningsdomstolens domar. Detta ger stort utrymme för diskretion från domstolarnas sida. Domstolarnas möjlighet till en sådan omfattande diskretion kan ge dem en viktig politisk roll. Konstitutionen är öppen som den tyske statsrättslige teoretikern Häberle hävdade för Tysklands del; en enskild person har möjlighet till att få access till författningsdomstolen; konstitutionella principer kan få betydelse i vilket rättsområde som helst. Så kraftigt styrande blir inte den reviderade regeringsformen i Sverige. Att uppenbarhetskriteriet avskaffats och att domstolarna och rättsskipningen ägnats ett eget, nytt kapitel medför inte att det politiska systemet judikaliserats i den grad som är fallet inte bara i Tyskland och Förenta Staterna utan även i t.ex. Italien och Spanien. I motsats till Tyskland, Italien och Spanien har Sverige ingen författningsdomstol som medborgare och domstolar kan vända sig till. Författningen i Sverige är fortfarande inte öppen även om dess tillämpningsområde utvidgats genom grundlagsreformen. Ändå har grundlagsreformen enligt författarnas mening inneburit ett nytt skede i svensk författningshistoria. I kommentaren till regeringsformen uttrycks detta på följande sätt. För första gången i vår författningshistoria lagprövningsrätten är bara ett halvsekel gammal kommer det att finnas en skriven författning av god lagteknisk kvalitet som ägnar sig åt rättslig tillämpning. Ett särdrag i den svenska författningskulturen enligt Bull och Sterzel är just förnyelsen inom författningens ram. Sterzel skriver i sin bok att grundlagen ändras genom formella ändringar, genom att man omtolkar den och genom att man helt enkelt bortser från vissa delar (obsolecens). Man skulle kunna beskriva utvecklingen efter 1974 på så sätt att Sverige gått från att vara en Gesetzesstaat, lagstat, (som den tyske statsvetaren von Beyme karaktäriserade Sverige) till att Sverige nu blivit en konstitutionellt förankrad rättsstat. Olof Palmes intresse för juridiska och konstitutionella frågor var svagt. Konstitutionella hänsyn fick inte hindra effektivt politiskt handlande. Därför var 1974 års regeringsform en ganska torftig produkt. Ändå kan principstadgarna i regeringsformens första kapitel få en övergripande relevans trots att det första kapitlet inte ändrats. Principstadgandet i regeringsformens portalparagraf att den offentliga makten skall utövas under lagarna tolkas av Sterzel som en ingång till idén om en rättsstat. Grundidén konkretiseras sedan i regeringsformens regler och principer. Rättsstat är ett omtvistat begrepp men Sterzel ser tolv olika delar av regeringsformen som grunden för att konstitutionellt karaktärisera Sveriges författning
6 RECENSIONER 973 som rättsstatlig. Av stor betydelse är att bland dessa punkter återfinns rättsliga principer som legalitetsprincipen, proportionalitetsprincipen och egalitetsprincipen. Grunden är dock det alltmer omfattande rättighetsskyddet. I den förenklade debatten har det svenska rättighetsskyddet framställts som svagt. Detta är inte sant, som Sterzel påpekar. Men förklenande omdömen om Sverige förekommer i den nu pågående Assangeaffären. Men detta pekar på ett pedagogiskt problem. De senaste och även tidigare grundlagsändringar har skett utan att allmänheten har engagerats i frågorna. Massmedias intresse har varit mycket svagt. Att konstitutionella problem svagt belyses i offentligheten kan sägas både vara statsrättsjuristernas och journalisternas fel men har som vi sett reella författningspolitiska orsaker. Det är inte möjligt att diskutera de många frågor som Sterzels bok handlar om. De sex första kapitlen är teoretiskt mest intressanta. Här behandlas författningsutvecklingen, rättsstatsstrukturen, författningens föränderlighet, grundlagsändring och grundlagstolkning, legalitets- och proportionalitetsprinciperna. Det är svårt att finna några principiella invändningar mot hans resonemang utan vikten av hans diskussion ligger i den förhöjda teoretiska nivån. Hos Sterzel finns en praktikers motvilja mot teoretiska resonemang som inte är föranledda av enskilda tillämpningsproblem. Ändå läggs grunden till en statsrättslig teori, där grundlagen inte bara är formen för politikens agerande utan får ett eget rättsligt innehåll. Konstitutionen består inte bara av enskilda regler utan av övergripande principer. Emellertid saknas en djupgående diskussion om statsbegreppet och dess våldsmonopol, sambandet mellan statsrätt och folkrätt och ett jämförande perspektiv. Detta är inte sagt som kritik utan boken består som sagt av olika uppsatser, men skulle man vilja skriva ett mer sammanhållet teoretiskt arbete borde också dessa senare frågor bli behandlade. Det intresseväckande sjunde kapitlet behandlar statschefens roll. Sterzel pekar på det egendomlig[a] faktum att konungen inte har några viktiga formella uppgifter som att skriva under lagar, utnämna regeringschefen eller presidera över regeringens formella sammanträden. I andra demokratiska monarkier har monarken sådana formella uppgifter. Även i grundlagskommentaren återkommer en liknande försiktig kritik. Regentens symbolfunktion blir genom bristen på formella uppgifter försvagad. Regeringen saknar enligt Sterzel direktivrätt mot kungen och hovet är inte myndighet i grundlagens mening. I grundlagskommentaren hävdas att övriga medlemmar av kungahuset utom statschefen är att betrakta som privatpersoner. De många nyheterna i grundlagen behandlas väl i grundlagskommentaren. Det är svårt att sammanfatta de senaste ändringarna men fyra punkter kan framhävas: 1) Domstolarna får ett eget kapitel. 2) Uppenbarhetskriteriet har avskaffats (11:14 och 12:14 RF). 3) Statministern måste efter varje val tillfrågas av riksdagen även om hans eller hennes regeringsunderlag fått flest röster i riks-
7 974 RECENSIONER dagsvalet. Har vi en minoritetsregering som ofta är fallet i Sverige måste riksdagen på nytt göra sin stämma hörd. 4) Kommunerna får ett eget kapitel. Sammantaget gör dessa och tidigare ändringar att den ursprungliga grundlagstextens fokusering på folksuveräniteten och dess representation genom riksdagen nu kraftigt modifierats genom extern maktdelning (EU och Europakonventionen) och genom intern, horisontell maktdelning genom domstolarnas lagprövningsrätt och den omfattande rättighetskatalogen. Genom att kommunernas självstyrelse nu blivit fastare konstitutionellt lagfäst, minskar riksdagens makt också genom vertikal maktdelning men som vi skall se är det även i fortsättningen ytterst parlamentet som bestämmer över kommunerna genom lag. Till nyheterna hör även det faktum att regeringsformens rättighetskatalog nu utgår från var och en istället för svenska medborgare. Däremot får enligt 25 regeringsformen fler specifika begränsningar göras för utlänningar. Det avskaffade uppenbarhetskriteriet är en viktig del av förnyelsen men det är svårt att säga hur den kommer att slå. Det finns fortfarande en avvisande attityd till vad man uppfattar som domstolsmakt i den politiska kulturen, hävdar Sterzel och Bull. För att markera enighet avslutas bestämmelsen om lagprövning med en typisk svensk kompromiss. Vid lagprövning (första stycket) ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag (11:14 andra stycket RF). Tolka detta den som kan! Uppenbarligen syftar andra stycket första mening till att domstolarna skall ålägga sig judicial restraint vilket i och för sig inte är egendomligt. Presumtionen även i ett system med stark judiciell makt måste vara att en lag som lagligen beslutats av parlamentet också måste anses vara legitim prima facie. Att en lag förklaras grundlagsstridig måste vara ett undantagsfall. Men samtidigt har ju uppenbarhetskriteriet avskaffats vilket innebär att en skarpare prövning nu måste komma till stånd. Därför är det svårt att avgöra hur den nya formuleringen kommer att slå. Genom att lagrådet i förväg i allmänhet granskat relevanta lagförslag kommer med stor sannolikhet få konfliktsituationer att uppstå. Lagrådets hörande skall prima facie vara obligatorisk i relation till vissa i regeringsformen angivna områden. Men granskningen är inte fullt ut obligatorisk. Att Lagrådet inte avgivit ett yttrande utgör inget hinder mot dess tillämpning. Regeringen har dock en motiveringsplikt om den avstår från att höra rådet. Man har behållit en lagprövning för förvaltningens del (12:14 RF), vilket kanske är förvånande. En viktig del av förnyelsen är kapitlet om kommunerna, där enligt 3 inskränkningarna av kommunernas självstyre bör underkastas en proportionalitetsprincip. Ändamålet måste vara legitimt, medlen måste vara adekvata för syftet och inskränkningen bör vara så lite omfattande som möjligt. Ändå ligger ju makten hos regering och riksdag som har la compétence de la compétence. Det finns ingen klar skyddsgräns för kommunernas självbestäm-
8 RECENSIONER 975 mande. Centralmakten har en (diskretionär) rätt att bestämma över kommunerna genom lag men denna rätt bli nu konstitutionellt begränsad genom en proportionalitetsprincip. Men denna princip har en svag normativ grund eftersom det står bör och inte måste. I propositionen står det dessutom att den (fakultativa) bedömningen måste göras av riksdagen och inte av en domstol. Men frågan är om ett motivuttalande kan förhindra att en domstol prövar en lag som t.ex. kräver att kommunerna skall anordna folkomröstning. Avslutningsvis bör man framhålla att de två böckerna väl uppfyller sina syften. Sterzels gedigna arbete vittnar om författarens imponerande förtrogenhet, erfarenhet och överblick över sitt ämne och bokens titel är därför i högsta grad adekvat. Grundlagskommentaren har tillkommit snabbt men det mycket aktuella innehållet har inte på något sätt förhindrat skarp analys och välskrivna observationer. Anders Fogelklou Välkommen att kommentera detta bidrag på JT-forum på Juridisk Tidskrifts hemsida,
intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet
politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra
Läs merFörbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.
Rättsutredning 2014-02-20 Sida 1 (9) Ärende LED 2014/74 handling 2 Kartläggning och analys av 2 kap. 17 diskrimineringslagen (2008:567) Frågeställning Avsikten med denna rättsutredning är att göra en analys
Läs merHar lagstiftaren lämnat statschefen i sticket?
Särtryck ur: Årsbok 2012 KVHAA Stockholm 2012 (isbn 978-91-7402-413-5, issn 0083-6796) INGEMAR ELIASSON Har lagstiftaren lämnat statschefen i sticket? Sveriges grundlagar är ett omfattande lagkomplex.
Läs merLuckor i regeringsformens rättsstatsskydd
GUSTAF PETREN: Luckor i regeringsformens rättsstatsskydd Regeringsrådet Gustaf Petren granskar ingående regeringsformens skyddför rättsstaten. Han pekar bl a på att regeln i RF om allas lika värde endast
Läs merBetänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST)
Datum Dnr 2001-01-26 1426-2000 Juridiska sekretariatet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Sammanfattning Domstolsverket (DV) är positiv till
Läs merPenningpolitiken och Riksbankens kommunikation
ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31
Läs merSvar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt
1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig
Läs merYttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10)
1 (7) YTTRANDE 2013-06-05 Dnr SU FV-1.1.3-0918-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 STOCKHOLM Yttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10) Betydelsen för den rättsvetenskapliga
Läs merFörhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten.
HFD 2014 ref 74 Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten. Lagrum: 5 lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor I 65 kap. 5 inkomstskattelagen
Läs merFörfattning i utveckling
Fredrik Sterzel Författning i utveckling Tjugo studier kring Sveriges författning STIFTELSEN RÄTTSFONDEN NR 41 IUSTUS FÖRLAG Förord 9 Introduktion 11 1 Författning i utveckling 15 Efter 1809: tre skeden
Läs merPraktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län
Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms
Läs merGäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut
Ds 2015:1 Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Justitiedepartementet Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken... 7 2 Ärendet...
Läs merRemiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter
1 (7) 2014-03-06 Dnr SU FV-1.1.3-0386-14 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter 1. Inledning Europeiska
Läs merRegeringens proposition 2014/15:136
Regeringens proposition 2014/15:136 Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Prop. 2014/15:136 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 juni 2015 Margot Wallström
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30. Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30 Närvarande: F.d. regeringsrådet Lars Wennerström, justitierådet Lars Dahllöf och regeringsrådet Eskil Nord. Skattefri kapitalvinst och utdelning
Läs merKommittédirektiv. Färre i häkte och minskad isolering. Dir. 2015:80. Beslut vid regeringssammanträde den 23 juli 2015
Kommittédirektiv Färre i häkte och minskad isolering Dir. 2015:80 Beslut vid regeringssammanträde den 23 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag som syftar till att minska användningen
Läs merN./. Riksåklagaren angående rån m.m.
SVARSSKRIVELSE Sida 1 (10) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 1857-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM N./. Riksåklagaren angående rån m.m. Högsta domstolen har förelagt mig
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-05-13. Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-05-13 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott Enligt
Läs merMotion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-01-29 23 Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i. Dnr KS 2012-449 KS, KF Beslut Arbetsutskottet
Läs merInslaget: I inslaget beskrivs att undersökningen bygger på en enkät som skickats till kommunerna, samt intervjuer.
Begäran om beriktigande och genmäle betr. programmet Medierna (ett inslag med rubriken Manipulerad graffittibild som sändes i P1 den 31 jan 2015 kl. 11.03) I ett inslag i Medierna den 31 januari 2015 ges
Läs merYttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun
Stockholm den 1 september 2011 Eskilstuna kommun Planavdelningen 631 86 Eskilstuna Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun Med stöd av bifogade fullmakter får vi
Läs merErsättning vid rådighetsinskränkningar enligt MB och PBL
Juridiska institutionen Höstterminen 2011 Examensarbete i civilrätt och konstitutionell rätt Ersättning vid rådighetsinskränkningar enligt MB och PBL En ersättningsrätt som är förenlig med grundlagsskyddet?
Läs merSverigedemokraterna i Skåne
Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet
Läs merMaterial till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt
Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt 1 Tidslinje för händelser som har med införandet av kvinnlig rösträtt att göra 1866 1902 1909 1917 17 1918 17 2 Källor B-G: Historiska källor Tillsammans
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (14) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 oktober 2008 B 1467-07 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART RZ Ombud och offentlig försvarare: Advokat S-EO SAKEN
Läs merÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4
ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget
Läs merKlagande Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM. Motpart MF, Anstalten Beateberg, 142 36 TRÅNGSUND Ombud och offentligt biträde: Advokaten JE
ÖVERKLAGANDE Sida 1 (5) Rättsavdelningen 2011-01-1 4 ÅM 2011/0283 Överåklagare Nils Rekke Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Klagande Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM
Läs merLissabonfördraget och den svenska grundlagens reglering av EU
Svenska institutet för europapolitiska studier Europapolitisk analys O k t o b e r n u m m e r 1 3-2 0 0 8 Carl Fredrik Bergström* Lissabonfördraget och den svenska grundlagens reglering av EU Sammanfattning
Läs merLänsträff 2012 Skolform SMoK
Länsträff 2012 Skolform SMoK SMoK ska i mars 2013 besluta om skolformsfrågan. Tills dess ska vi inom Musik- och Kulturskolorna bestämma oss vilken väg vi ska ta. Organisation - Verksamhet Det finns ingen
Läs mer7. Socialt kapital i norra Sverige
7. Socialt kapital i norra Sverige Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Det magiska sociala kapitalet När man talar om kapital tänker man kanske i första hand på ekonomiskt
Läs mer1 Sammanfattning och slutsatser
1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det
Läs merRegeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014
Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!
Läs merRegeringens proposition 2001/02:136
Regeringens proposition 2001/02:136 Redovisningen av Svenska kyrkans fastigheter i fastighetsregistrets inskrivningsdel Prop. 2001/02:136 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm
Läs merDOM 2010-02-25 Jönköping
1 GÖTA HOVRÄTT Avdelning 1 Rotel 13 DOM 2010-02-25 Jönköping Mål nr T 1666-09 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Örebro tingsrätts dom 2009-05-19 i mål T 1867-08, se bilaga A KLAGANDE Diskrimineringsombudsmannen, Box
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology
Läs merKunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet
RECENSION Sven-Eric Liedman Amela Dzin: Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet Doktorsavhandling. Karlstad
Läs merEn nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 Närvarande: justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Enligt en lagrådsremiss den 19
Läs merBildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.
Läs merStegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?
emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att
Läs merSTAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1
STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom
Läs merDN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag
DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag Valutapolitiska utredningen föreslår att regeringen ska ta över ansvaret för valutapolitiken
Läs merLissabonfördraget träder inte i kraft nu. Folkrätten måste följas!
Grödinge 2009-11-12 Folkrörelsen Nej till EU - Botkyrka: Lissabonfördraget träder inte i kraft nu. Folkrätten måste följas! 1. EU:s fördrag som folkrättslig överenskommelse Ett gällande fördrag som Nicefördraget
Läs merHISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och
Läs merJO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm
1 JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm Denna skrivelse skall i laga ordning registreras av registrator, begär med vändande e-post dnr till voulf56@gmail.com som bekräftelse
Läs merTrots alla bekymmer som man har i Västtyskland
Direktör GONTER TRIESCH: Medbestämmanderätt i västtyska företag Direktör Gunter Triesch, f. 1926, är direktör för Deutsches Industrieinstitut i Köln, som arbetar med industriforskning och handlägger gemensamma
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merSkriftlig information till vårdnadshavare för barn i grundskolan i Nacka kommun.
BESLUT I TILLSYNSÄRENDE 1 (8) 2000-03-24 Dnr 1999:3598 Nacka kommun 131 81 NACKA Skriftlig information till vårdnadshavare för barn i grundskolan i Nacka kommun. Bakgrund Skolverket fick den 24 november
Läs merSKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat SF. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts dom 2012-11-22 i mål B 815-12
Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 april 2015 B 19-13 KLAGANDE PL Ombud och offentlig försvarare: Advokat SF MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. B-MB
Läs merFörklaranderapport. 1. Inledning
Förklaranderapport 1. Inledning Bakgrunden till den nordiska konventionen är en vilja att, på grundval av slutsatserna vid det nordiska justitieministermötet på Svalbard i juni 2002, förenkla och effektivisera
Läs merRegeringsformen (RF) 4.2 Grundläggande fri- och rättigheter
Citat ur Sveriges grundlagar och riksdagsordningen Inledning av Erik Holmberg och Nils Stjernquist i bearbetning av Magnus Isberg. (utgiven av Riksdagen, 2007), Citatet är hämtat ur inledningen och handlar
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (11) meddelad i Stockholm den 21 december 2015 KLAGANDE Granskningsnämnden för radio och tv Box 33 121 25 Stockholm-Globen MOTPART Sändarföreningen Enter Box 57 232
Läs merYttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att
Läs merI dagens predikotext möter vi lärjungarna i väntan.
1 Tunadalskyrkan 13 05 12 Söndagen före pingst I väntans tider Apg 1:1-14 Att vänta på något och samtalen under väntetiden kan föra med sig många olika saker. Ett kan vara att man är överens om att man
Läs merSkydd mot diskriminering i arbetslivet trakasserier och bevisbörda
Skydd mot diskriminering i arbetslivet trakasserier och bevisbörda Av Cathrine Lilja Hansson Direktiven De tre direktiven, 2000/43, 2000/78 och 1976/207 med ändringsdirektivet 2002/73 reglerar sammantaget
Läs merKommittédirektiv. Snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten. Dir. 2015:104. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015
Kommittédirektiv Snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten Dir. 2015:104 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga och lämna förslag
Läs merEr beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-21 B 3462-14 R 22. Ert datum
Svarsskrivelse Sida 1 (6) Datum Rättsavdelningen 2014-07-25 ÅM 2014/5384 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-07-21 B 3462-14 R 22 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm CH./. riksåklagaren
Läs merI inledningen till utredningens sammanfattning nämns följande (som även återfinns i såväl den gamla lagtexten som det nya författningsförslaget):
Föreningen RSMH-Livets yttrande över Psykiatrilagsutredningens betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Allmänna reflektioner Vi kan till att börja med konstatera,
Läs merOmprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl)
Omprövning av ersättning NFT för inkomstförlust 2/2007 Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl) av Marie Svendenius Möjlighet att ompröva en fastställd ersättning
Läs merYttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43
Yttrande 1 (6) Datum 2015-10-05 Beteckning 101-23920-2015 Miljö- och energidepartementet Yttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43 M2015/1539/S Sammanfattning
Läs merKOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN
KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN Hembygdsrätten, jordförvärvsrätt/-tillstånd och näringsrätten Ålands kommunförbund/2008-10-16 Innehållsförteckning Förord...
Läs merDet svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror
1 (8) Handläggare Datum P-GN 2013-10-18 Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror Inledning Det svenska hyressystemet är komplicerat och i jämförelse med andra länder unikt. Det svenska
Läs mer2015-05- 0 8. BESLUT Datum INITIATIVÄRENDE MED ANLEDNING AV EN ANMÄLAN ANGÅENDE BROTT MOT TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGENS FÖRBUD MOT REPRESSALIER
BESLUT Datum 2015-05- 0 8 Dnr 8322-14-30 Aktbilaga 1 I INITIATIVÄRENDE MED ANLEDNING AV EN ANMÄLAN ANGÅENDE BROTT MOT TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGENS FÖRBUD MOT REPRESSALIER Justitiekanslerns beslut Justitiekanslern
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 mars 2015 B 4653-14 KLAGANDE FN Ombud och offentlig försvarare: Advokat LA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grov
Läs merRapport, SVT1, 2015-11-29, kl. 19.30, inslag om skönhetsingrepp; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet
1/6 BESLUT 2016-04-18 Dnr: 15/03293 SAKEN Rapport, SVT1, 2015-11-29, kl. 19.30, inslag om skönhetsingrepp; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden
Läs merRegeringens proposition 1999/2000:59
Regeringens proposition 1999/2000:59 Avgiftssystemet i rättshjälpslagen Prop. 1999/2000:59 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 10 februari 2000 Göran Persson Laila Freivalds
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008.
Kommittédirektiv Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst Dir. 2008:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utvärdera tillämpningen
Läs merStockholm den 26 januari 2012
Stockholm den 26 januari 2012 Till Justitiedepartementet Ju2011/8545/DOM Sveriges advokatsamfund har, inom ramen för i Justitiedepartementet pågående kartläggning av behovet att reformera nämndemannasystemet,
Läs merFörslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-03-13 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss
Läs merProp. 1984/85: 34. Regeringens proposition 1984/85: 34. om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984.
Regeringens proposition 1984/85: 34 Prop. 1984/85: 34 om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984. Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning
Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande
Läs merKvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania
Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet
Läs merAvgifter inom ramen för ett utbildningssamarbete inom högskoleutbildning
Promemoria 2014-06-04 U2014/3798/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Avgifter inom ramen för ett utbildningssamarbete inom högskoleutbildning 1. Inledning Denna promemoria har
Läs merJÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete
JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den
Läs merDOM 2014-05-07 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060107 DOM 2014-05-07 Stockholm Mål nr M 11012-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-11-13 i mål nr M 4375-13, se bilaga
Läs merTema: Didaktiska undersökningar
Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den
Läs merBeslut om rekommendationer för informationsgivning på riskkapitalbolagens webbplatser
Svenska Riskkapitalföreningens Tillsynsnämnd Beslut 2016-04-27 Beslut om rekommendationer för informationsgivning på riskkapitalbolagens webbplatser Beslutet i korthet Ärendet. Tillsynsnämnden har genomfört
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merTillsynsrapport Djurplågeri och brott mot djurskyddslagen
Tillsynsrapport Djurplågeri och brott mot djurskyddslagen Tillsynsrapport 2013:2 Utvecklingscentrum Malmö Januari 2013 2 1 Sammanfattning... 3 2 Arbetets bedrivande... 4 2.1 Projektorganisation... 4 2.2
Läs merCARL GUSTAF. Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1974 Prop. 1974:78. Nr 78
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1974 Prop. 1974:78 Nr 78 Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, m.m.; given den 15 mars 1974.
Läs merNr659. l. Hustruns släktnamn bör kunna användas såsom makarnas gemensamma. Mot. 1971:659 7
Mot. 1971:659 7 Nr659 av herr MöUer i Göteborg om rätt för makar att anta hustruns släktnamn, m. m. "När utskottsmajoriteten vill gå ännu ett steg längre - och ett långt steg längre - och begär utredning
Läs merPromemoria 2013-06-27
Promemoria 2013-06-27 Uthyrning av bostadsrättslägenheter Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att synen på bostadsrättshavarens skäl för en upplåtelse av lägenheten i andra hand ska
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 27 april 2016 Ö 2481-15 SÖKANDE KL. MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm
Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 april 2016 Ö 2481-15 SÖKANDE KL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Resning TIDIGARE AVGÖRANDEN Högsta domstolens
Läs merSynpunkter på utkast till lagrådsremiss En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet
Promemoria 2006-12-19 Justitiedepartementet Försvarsdepartementet Synpunkter på utkast till lagrådsremiss En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet Sammanfattning och slutsats: Det är bl.a. för den internationella
Läs merRemiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49)
Handläggare: Frida Lundberg Datum: 2013-11-14 Dnr: PU2-2/1314 Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49) Sveriges förenade studentkårer (SFS) har fått möjlighet
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Överförmyndare i samverkan i Övre Dalarna Mora kommun 792 80 Mora
Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 november 2015 Ö 4912-14 KLAGANDE Överförmyndare i samverkan i Övre Dalarna Mora kommun 792 80 Mora MOTPART MP SAKEN Anordnande av
Läs merJÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009
JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och
Läs merAnna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010
LINKÖPINGS UNIVERISTET Genomsyn Med utgångspunkt i mål nr 3819 3820 09 Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 Innehållsförteckning 1. Mål nr 3819-3820-09... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Länsrätten...
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 juni 2004 Ö 1320-04 KLAGANDE X MOTPART Riksåklagaren SAKEN Interimistiskt beslut om särskild företrädare för barn ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Läs mer1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt skydd för franchisetagare och tillkännager detta för regeringen.
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1383 av Börje Vestlund (S) Franchising Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt skydd för franchisetagare
Läs merYttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju 2012/4191/L5)
Justitieombudsmannen Lars Lindström YTTRANDE Datum 2012-11-23 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 51-2012 Sid 1 (8) Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju
Läs merFråga om rätt till barnbidrag för ett barn som fötts utomlands av en surrogatmamma. Lagrum: 5 kap. 9, 15 kap. 2 och 16 kap. 2 socialförsäkringsbalken
HFD 2014 ref 45 Fråga om rätt till barnbidrag för ett barn som fötts utomlands av en surrogatmamma. Lagrum: 5 kap. 9, 15 kap. 2 och 16 kap. 2 socialförsäkringsbalken Försäkringskassan beslutade den 19
Läs merKompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4
Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 mars 2015 KLAGANDE AA MOTPART Centrala studiestödsnämnden 851 82 Sundsvall ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings beslut den
Läs mer2008-05-15 A/2008/969/ARM
2008-05-15 A/2008/969/ARM Arbetsmarknadsdepartementet Rättssekretariatet Europeiska kommissionen Generaldirektören Nikolaus G. van der Pas, GD Sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter B-1049
Läs merBESLUT. Kritik mot rektorn för Schillerska gymnasiet i Göteborgs kommun för agerande i strid med objektivitetsprincipen i 1 kap.
BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2013-06-28 Dnr 2459-2011 Sid 1 (5) Kritik mot rektorn för Schillerska gymnasiet i Göteborgs kommun för agerande i strid med objektivitetsprincipen i 1 kap.
Läs merTAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION
JURIDISK PUBLIKATION 2/2009 TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION Av Johan Munck 1 Tal, den 26 maj 2009 på advokatfirman Delphi, Regeringsgatan 30, med anledning av första numret av
Läs mer