Grundlagarna. Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument:

Transkript

1 Grundlagarna Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument: Grundlagarna skyddar vår demokrati. De innehåller reglerna för Sveriges statsskick eller helt enkelt: samhällets spelregler. Grundlagarna har därför en speciell ställning i samhället. Grundlagarna står över alla andra lagar. Med det menas att innehållet i våra övriga lagar aldrig får strida mot vad som står i grundlagarna. Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. Det ska finnas tid för eftertanke, och konsekvenserna måste vara särskilt väl genomtänkta. Tanken med detta är att demokratin ska skyddas. För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett allmänt val mellan de två besluten. Riksdagen ska inte kunna fatta förhastade beslut som inskränker människors fri- och rättigheter. Folkomröstning i grundlagsfråga Det är också möjligt att anordna en folkomröstning i en grundlagsfråga. Om riksdagen har fattat ett första beslut om att ändra i en grundlag kan riksdagen besluta att en folkomröstning ska hållas. Resultatet av en sådan folkomröstning är bindande. Det innebär att om resultatet blir nej så får riksdagen inte ändra i grundlagen. Denna möjlighet infördes 1980 men har aldrig använts. Regeringsformen Regeringsformen är en av Sveriges fyra grundlagar och handlar om hur Sverige ska styras. Den är uppdelad i tretton kapitel. Det har ända sedan mitten av 1300-talet funnits skrivna regler för hur Sverige ska styras. År 1634 utfärdades vår allra första regeringsform. Den byttes ut och förnyades under århundradenas lopp fram tilll 1974 då Sverige fick sin nuvarande regeringsform. Regeringsformens tretton kapitel innehåller regler för hur demokratin ska förverkligas i Sverige och hur makten ska fördelas mellan riksdagen, regeringen, kommunerna, landstingen och domstolarna. Här finns också våra grundläggande fri- och rättigheter nedskrivna. Låt oss titta på regeringsformen kapitel för kapitel. Statsskickets grunder (kapitel 1) Kapitlet handlar om att alla människor har lika rättigheter. De demokratiska idéerna ska vara vägledande i samhället. Folkstyret är inskrivet i det första kapitlet. Makten ska utgå från folket, och riksdagen ska vara folkets främsta företrädare. Majoriteten måste visa respekt för minoritetens åsikter. Grundläggande fri- och rättigheter (kapitel 2) Våra grundläggande rättigheter finns inskrivna i regeringsformens andra kapitel. Vi har alla rätt till yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet. Här står det också att dödsstraff är förbjudet i Sverige. Andra viktiga paragrafer handlar om diskriminering, äganderätt, allemansrätt, upphovsrätt, näringsfrihet och skolplikt. Sida 1 av 5

2 Riksdagen och riksdagsarbetet (kapitel 3 och 4) Här finns de övergripande bestämmelserna för hur riksdagen ska väljas och hur den ska arbeta. Statschefen (kapitel 5) I Sverige är det kungen som är statschef. I länder som är republiker är det ofta presidenten som är landets statschef. Kungen i Sverige har i princip enbart ceremoniella och representativa uppgifter. Regeringen (kapitel 6) Det är talmannen som överlägger med partiledarna om vilket eller vilka partier som ska få i uppdrag att bilda regering om den sittande regeringen avgår. Det är riksdagen som utser statsministern. Statsministern utser i sin tur ministrarna i regeringen. Regeringen är ansvarig inför riksdagen. För att bli minister måste en person ha varit svensk medborgare i tio år. Regeringsarbetet (kapitel 7) För att regeringen ska kunna arbeta finns ett Regeringskansli. Det består av olika departement och Statsrådsberedningen. Regeringen sammanträder vid särskilda sammanträden. Statsministern är ordförande vid sammanträdena. Minst fem ministrar måste delta i ett regeringssammanträde. Lagar och andra föreskrifter (kapitel 8) Riksdagen är Sveriges främsta lagstiftande församling. Kapitel 8 handlar om i vilka fall riksdagen ska lagstifta och vilka bestämmelser regeringen får besluta om. Dessutom finns det beskrivet hur riksdagen kan ändra i grundlagen. Finansmakten (kapitel 9) Det är riksdagen som bestämmer hur statens pengar ska användas. Riksdagen beslutar också vilka skatter alla i Sverige ska betala till staten. Riksdagen har den så kallade finansmakten. Sveriges relationer till andra länder (kapitel 10) Sveriges förhållande till andra länder finns reglerat i kapitel 10. Sverige har till exempel möjlighet att låta EU fatta beslut i vissa frågor. Här finns även regelverket för när och hur Sverige får skicka soldater till andra länder. Rättskipning och förvaltning (kapitel 11) Det finns regler för domstolarnas arbete. Domstolarna ska enligt grundlagen vara självständiga och inte påverkas av partipolitiska ställningstaganden. Det är riksdagen som stiftar lagarna, men det är domstolarna som tolkar och dömer efter lagarna. Kontrollmakten (kapitel 12) Makt kan korrumpera. Därför måste makten ständigt granskas. I kapitel 12 kan du läsa om hur riksdagen kontrollerar regeringen, bland annat genom Riksrevisionen och riksdagens konstitutionsutskott. Krig och krigsfara (kapitel 13) Sida 2 av 5

3 Det trettonde kapitlet handlar om krig och krigsfara. Det innehåller en rad bestämmelser om hur landet ska styras om ett krig eller risk för krig uppstår. Den vanliga riksdagen kan om situationen kräver det ersättas av en krigsdelegation som riksdagen utser. Successionsordningen Sverige är en monarki. Kung Carl XVI Gustaf är statschef i Sverige. Kungen har mest ceremoniella och representativa uppgifter. I egenskap av statschef öppnar kungen riksmötet varje höst. Dessutom är han ordförande i Utrikesnämnden. Successionsordningen bestämmer tronföljden i Sverige. Där står det att tronen ska ärvas. Successionsordningen är från 1810 och kom till i samband med att den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte valdes till kronprins i Sverige. Ända fram till 1979 hade Sverige manlig tronföljd. Då beslutade riksdagen att även en kvinna skulle kunna ärva tronen. Därmed stod det klart att den då tvååriga prinsessan Victoria i framtiden skulle ha möjlighet att bli Sveriges statschef efter sin far. Regeringen måste godkänna En kung eller drottning har inte religionsfrihet om han eller hon vill behålla tronen. Enligt successionsordningen måste den kungliga familjen bekänna sig till den rena evangeliska läran. Det är den lära som Svenska kyrkans idéer vilar på. Får en prins eller prinsessa gifta sig med vem han eller hon vill? Successionsordningen säger att en prins eller prinsessa av det kungliga huset måste ha regeringens samtycke för att få gifta sig. Annars förlorar de arvsrätten. Tryckfrihetsförordningen Att ge ut en tidning utan att någon myndighet i förväg granskar innehållet är ett exempel på tryckfrihet. Tryckfrihetsförordningen värnar alltså om det fria ordet i tryckt form. Tryckfrihetsförordningen ger var och en grundläggande rätt att föra fram sina åsikter och att sprida dem utan förhandscensur. Sverige fick sin första tryckfrihetsförordning så tidigt som Rätten att få ta del av allmänna handlingar finns också inskriven i tryckfrihetsförordningen. Det innebär att alla kan vända sig till en myndighet och begära ut en allmän handling, till exempel ett myndighetsbeslut. Den som begär ut en handling behöver inte säga sitt namn eller vad hon eller han ska använda handlingen till. Vad är allmänna handlingar? Riksdagens, regeringens och myndigheternas offentliga maktutövning ska ske under insyn och kontroll. En garanti för insyn är offentlighetsprincipen. Den innebär att alla har rätt att ta del av allmänna handlingar som är offentliga. Offentlighetsprincipen står inskriven i tryckfrihetsförordningen och innebär att var och en kan vända sig till en myndighet och begära ut en allmän handling, till exempel ett myndighetsbeslut. Den som begär ut en handling behöver inte säga sitt namn eller vad hon eller han ska använda handlingen till. Vad är en allmän handling? Sida 3 av 5

4 En allmän handling kan vara en text, en bild, en bandinspelning, en film eller annan information som exempelvis har lagrats i en dator. En allmän handling ska ha kommit in till myndigheten eller ha upprättats där. Handlingen ska vara förvarad hos myndigheten. Huvudregeln är att allmänna handlingar är offentliga. Var och en ska kunna läsa dem. Handlingar i ärenden som ännu behandlas är ofta inte offentliga. Vilka handlingar är inte offentliga? En del allmänna handlingar är hemliga och får inte lämnas ut. Handlingar kan hemligstämplas om de handlar om: Rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation. Rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik. Myndigheternas verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn. Intresset att förebygga eller beivra brott. * Det allmännas ekonomiska intresse. Skyddet för enskilda medborgares personliga eller ekonomiska förhållanden. Intresset att bevara djur- och växtarter. Hur får jag ut en allmän handling? För att få ut en allmän handling ska du vända dig till den myndighet som förvarar handlingen. Du har rätt att ta del av handlingen hos myndigheten, och myndigheten ska utan onödiga dröjsmål lämna ut den. Du har också rätt att få en avskrift eller en kopia av handlingen mot att du betalar en avgift. Säger myndigheten nej till din begäran att få ta del av handlingen har du i regel rätt att få saken prövad av domstol, vanligen kammarrätten. Tillåtet att berätta Meddelarfrihet innebär att personer som arbetar inom det offentliga Sverige har rätt att vända sig till pressen och berätta om något som de anser är viktigt och behöver bli allmänt känt. Den som publicerar materialet har inte rätt att avslöja källan om personen i fråga vill vara anonym. Endast tidningens utgivare har rätt att kräva namnet men har absolut tystnadsplikt. Det är straffbart för det allmänna, till exempel en chef på en myndighet, att försöka ta reda på vem som läckt uppgifterna till medierna. Yttrandefrihetsgrundlagen Yttrandefrihetsgrundlagen värnar om yttrandefriheten i andra medier än tryckta skrifter, till exempel radio och tv. Lagen är Sveriges yngsta grundlag. Redan på 1970-talet tyckte många att det behövdes en egen grundlag för radio och tv. Efter flera utredningar och diskussioner beslutade riksdagen om en ny grundlag som trädde i kraft Innehållet i yttrandefrihetsgrundlagen överensstämmer till stor del med tryckfrihetsförordningen. Det gäller till exempel förbudet mot censur, meddelarfriheten, rätten att vara anonym och förbudet att forska efter källor. Däremot skiljer sig reglerna för sändning av radio och tv från dem som handlar om spridning av tryckta skrifter. Grundlagsskydd för webbplatser Yttrandefrihetsgrundlagen gäller inte bara för radio och tv utan också för medier som film och andra ljud- och bildupptagningar. Det betyder att även till exempel videoinspelningar och cd-romskivor omfattas av lagen. Bestämmelserna för radio Sida 4 av 5

5 videoinspelningar och cd-romskivor omfattas av lagen. Bestämmelserna för radio och tv har dessutom utvidgats till att gälla vissa webbsändningar. Det har också införts ett frivilligt grundlagsskydd för databaser genom till exempel Internet. Det innebär att inte bara massmedieföretag grundlagsskyddas. Även andra, som organisationer och enskilda personer, kan ansöka om och få grundlagsskydd för en webbplats. Riksdagsordningen nästan en grundlag Riksdagsordningen innehåller detaljerade regler om riksdagens arbetsformer. Fram till 1974 var riksdagsordningen en grundlag. Nu har den en mellanställning. För att ändra i riksdagsordningens huvudbestämmelser kan det räcka med ett enda riksdagsbeslut med kvalificerad majoritet, det vill säga minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av ledamöterna. Det är svårare att ändra en grundlag. Riksdagsordningen är mycket omfattande jämfört med motsvarande regler i andra länder. De tio kapitlen tar till exempel upp hur sammanträdena i kammaren ska gå till och vad som gäller för talmannen. Hur förslag lämnas, förbereds och avgörs regleras också i riksdagsordningen. En viktig del utgörs av bestämmelserna om hur riksdagens 15 utskott ska tillsättas och arbeta. Sida 5 av 5