Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken?"

Birgit Ann-Christin Lundberg
för 8 år sedan
Visningar:

Arbetsmarknaden & arbetslösheten Om globala utmaningar och lokala

1 Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Arbetsmarknaden & arbetslösheten Om globala utmaningar och lokala lösningar på arbetsmarknaden Norrköping den 15 november 2012 Katarina Thorén (Fil. Dr) Inst. för socialt arbete, Stockholms

2 Kommunal arbetsmarknadspolitik vad är det? Begreppet kommunal arbetsmarknadspolitik uppkom i samband med utvecklingen av allt fler kommunala arbetsmarknadsprogram under talet Samlingsnamn för de arbetsmarknadsrelaterade insatser/program/åtgärder som kommunerna gör för arbetslösa kommuninnevånare Eller. Det kommunerna gör för för arbetslösa socialbidragstagare Då ofta kallad kommunal aktiveringspolitik Exempel på vanliga åtgärder: Söka-jobb aktiviteter Skriva ansökningar och CV Lokala utbildningar, AF-utbildningar, reguljär utbildning Praktik och arbetsträning SFI-undervisning Subventionerade anställningar /Katarina Thorén, Inst. för socialt arbete, Stockholms

arbetsmarknadsrelaterade insatser/program/åtgärder som kommunerna gör för arbetslösa kommuninnevånare Eller.

3 Orsaker och konsekvenser Strukturella problem med arbetslöshet Strukturförändringar på arbetsmarknaden Många arbetstillfällen har försvunnit helt (ca jobb under 1990-talet) Perioder av lågkonjunktur Förändringar i våra statliga socialförsäkringssystem Hårdare kriterier för att vara berättigad A-kassa, höjda avgifter för den enskilde, Begränsningar i sjukförsäkringen Förändrade attityder till att vara med i A-kassan Allt färre av de arbetslösa är berättigad hjälp från A-kassa eller sjukförsäkringen Konsekvens den kommunerna får ta över ansvaret för denna problematik Är det lämpligt med två olika system (AF och socialtjänst) för samma problematik? Ska kommunerna konsekvenserna av dessa övervältringar för staten? Vilka resurser och kompetens har man för det? Är SoL tillämpbar och lämpligt för dessa klientgrupper? Är åtgärder och insatser och projektdrivna istället för kunskapsdrivna?

Begränsningar i sjukförsäkringen Förändrade attityder till att vara med i A-kassan Allt färre av de arbetslösa är berättigad hjälp från A-kassa eller sjukförsäkringen Konsekvens den kommunerna får ta

4 Utvecklingen internationellt och i Sverige Internationell utveckling mot ökade individuella skyldigheter och aktiva åtgärder Flera stora reformer i andra länder: Welfare reform i USA, New Deal i England, reformer i Tyskland, Danmark EU har också främjat en politik mot active inclusion Från passiva till aktiva åtgärder Olika former av insatser och stöd för att komma in på arbetsmarkanden, särskilt för speciellt utsatta grupper Sverige finns en statlig och aktiv arbetsmarknadspolitik sedan länge Förändringar över tid inom främst Arbetsförmedlingens program Olika program under olika tider I Sverige har dock inga övergripande reformer som skett som i andra länder Vissa mer omfattande reformer inom t.ex A-kassa och sjukförsäkring Ingen större reform som innefattar socialtjänsten eller socialtjänstlagen

särskilt för speciellt utsatta grupper Sverige finns en statlig och aktiv arbetsmarknadspolitik sedan länge Förändringar över tid inom främst Arbetsförmedlingens program Olika program under olika

5 Fokus för dagens seminarium Vad finns det för forskning och kunskap inom området? På vilket sätt kan den informera praktiken? Hur kan praktiken (kommunerna) själva utveckla kunskapen inom området? Kommunernas eget ansvar att veta : Vad man gör? Varför man gör något? För vem/vilka gör man något? Vad har man för mål med det man gör? Har man uppnått sina mål?

Hur kan praktiken (kommunerna) själva utveckla kunskapen inom området?

6 Det aktuella kunskaps- och forskningsläget Bland annat utifrån: Rapport från riksdagen 2011/12:RFR15: Kommunal arbetsmarkandspolitik en kunskapsöversikt över åtgärder för arbetslösa socialbidragstagare Staten har huvudansvaret för arbetsmarknadspolitiken, men insatser för arbetslösa görs även i kommunal regi. Kommunerna spelar en väsentlig roll, inte minst när det gäller att arbetslösa med försörjningsstöd. Kunskapen om svenska kommuners arbete med insatser för arbetslösa är emellertid begränsad och har inte funnits sammanställd på ett sätt som kan bidra till erfarenhetsutbyte kommuner emellan. Mot denna bakgrund beslutade arbetsmarknadsutskottet att ett uppföljnings- och utvärderingsprojekt om arbetsmarknadspolitik i kommunerna skulle genomföras. En övergripande genomgång och översikt av den kunskap som finns om kommunala åtgärder för arbetslösa i kommunen Avgränsning: Arbetslösa socialbidragstagare

Kommunerna spelar en väsentlig roll, inte minst när det gäller att arbetslösa med försörjningsstöd.

7 Några huvudsakliga slutsatser. Finns ingen tydlig eller metodisk kunskap inom detta område Det finns ett mindre antal vetenskapliga studier som undersökt kommunal aktivering för arbetslösa försörjningsstödstagare Får dessa studier någon verkan i praktiken? Det finns ingen samlad eller systematisk dokumentation inom kommunerna av dessa verksamheter (likvärdiga register, nationell rapportering etc.) Inga krav på sådan dokumentation trots att t.ex Socialstyrelsen efterfrågat detta Att göra utvärderingar och jämförelser väldigt svårt inom detta område och finns lite information om: Vilka som deltar Vad gör man i olika insatser Kostnader för insatserna och kostnadseffektivitet Utfall av insatserna

försörjningsstödstagare Får dessa studier någon verkan i praktiken?

8 Den forskning som finns vad säger den? Kartläggningar och policystudier Studier av det praktiska arbetet och implementering Studier av olika åtgärders effekter och resultat Lokala uppföljningar

9 Kartläggningar och studier av områdets utveckling Salonen (2000): Om outsiders i den svenska arbetsmarknadspolitiken Tidig studie om övervältringar från socialförsäkringssystemet till socialbidrag under 1990-talet Johansson (2002): I medborgarskapets skugga Ökade individuella skyldigheter från 1980-talet till 1990-talet, trots samma lagstiftning Salonen & Ulmestig (2004): Det nedersta trappsteget Fanns ca 800 program i Sverige (2002/2003) Över deltagare i kommunala program Stor variation mellan kommuner Ulmestig (2007): På gränsen till fattigvård Ökat kommunalt ansvar trots en statliga arbetsmarknadspolitik för alla De kommunala systemen liknar i fler avseenden en fattigvårdspolitik istället för en generell arbetsmarknadspolitik Minas (2009): Activation in integrated services Undersöker och jämför hur aktivering är organiserad i ett flertal Europeiska länder (Sverige, Frankrike, Polen, Norge, Finland, Danmark, Schweiz)

trappsteget Fanns ca 800 program i Sverige (2002/2003) Över 13 000 deltagare i kommunala program Stor variation mellan kommuner Ulmestig (2007): På gränsen till fattigvård Ökat kommunalt ansvar trots

10 Effektstudier av kommunal aktivering Utvärderings- och effektstudier visar ofta på få positiva resultat Milton & Bergström (1998) + Milton (2006) Uppsalamodellen Ingen positiv effekt för dem som deltog återkom snabbare till socialbidrag Modellen har kritiserats som kränkande och kontrollerande Hallsten m.fl (2002) Program i Rinkeby Ingen effekt för dem som deltog i programmen jämfört med dem som inte gjorde det Giertz (2004) Program i Malmö stad Deltagande i åtgärder gav inga skillnader i inkomster eller sänka socialbidrag Studie som påvisat vissa positiva resultat Dahlberg m. fl (2008) Alla stadsdelar i Stockholms stad Positiva resultat på alla invånare i form av ökade inkomster och sysselsättning Men pga studiedesign kan man inte koppla resultaten till någon särskild insats eller om det hade någon effekt på den som faktiskt deltog i ett program

fl (2002) Program i Rinkeby Ingen effekt för dem som deltog i programmen jämfört med dem som inte gjorde det Giertz (2004) Program i Malmö stad Deltagande i åtgärder gav inga skillnader i inkomster

11 Kommunal aktivering och socialt arbete Jenny Nyboms avhandling (disputation ): Aktivering av socialbidragstagare om stöd och kontroll i socialtjänsten Stor skillnad mellan kommunerna i aktivering Mer kontroll än stöd Stereotypa kategoriseringar (t.ex får kvinnor mindre tillgång till arbetsmarkandsrelaterad aktivering) Katarina Thoréns avhandling från 2008: En observationsstudie av det praktiska arbetet i två kommuner/aktiveringsprogram Kontrollfunktion Få individuella bedömningar Passiv aktivering

ex får kvinnor mindre tillgång till arbetsmarkandsrelaterad aktivering) Katarina Thoréns avhandling från 2008: En

12 Pågående forskning Implementerings- och effektstudie av insatserna inom ramen för Jobbtorgen Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt med forskare inom socialt arbete och nationalekonomi Enkätstudie av socialsekreterare, coacher och klienter vid tre av Jobbtorgen Koppla ihop enkäter mellan de tre grupperna för att öka kunskapen om t.ex bedömningsprocesser och implementeringsstrategier Underlätta tolkning av senare effektstudier Effektstudier med hjälp av våra undersökningar och inkomstregister för att mäta vilken effekt deltagadet hade

Koppla ihop enkäter mellan de tre grupperna för att öka kunskapen om t.

13 Vad gör du på Jobbtorget? mean of SökerJobbEgenHand mean of StödHjälpInförArbete mean of YrkesinriktadKurs mean of LärCVAnsökningar mean of LärMigSvenska mean of PraktikArbetstränar

14 Studier av den statliga arbetsmarknadspolitiken Olika former av subventionerade anställningar (i privat sektor) tycks vara en relativt effektiv åtgärd Viss risk för creaming där personer med redan goda förutsättningar får tillgång till denna typ av åtgärder Utträngningseffekter där riktiga blir subventionerade och inte samhällsekonomiskt nyttiga Aktivering på lokal/kommunal nivå har låg eller ingen effekt medan bättre resultat har uppnåtts via mer generella program Svårt för lokala organisatörer att tillhandahålla på varierande och hög kvalitativa insatser Stöd i jobbsökande ger ofta positiva resultat genom att förkorta arbetslöshetsperioderna och öka sysselsättningsgraden Viss kontroll är positivt i kombination med högkvalitativ rådgivning Mest positivt för grupper nära arbetsmarknaden (ofta gör vi tvärtom i praktiken dvs. mer kontroll och krav för dem som står långt ifrån)

ingen effekt medan bättre resultat har uppnåtts via mer generella program Svårt för lokala organisatörer att tillhandahålla på varierande och hög kvalitativa insatser Stöd i jobbsökande ger ofta

15 Hur kan forskningen vara till stöd för praktiken? Vilken kunskap ligger till grund för era egna åtgärder? För vilka målgrupper? Vilka typer av åtgärder och för vilka målgrupper? Vad är målet med åtgärderna? Olika mål för olika målgrupper? Hur kan ni mäta (på ett systematiskt) sätt att ni uppnår målen? Vilken data måste ni samla in för att göra detta? Hur kontrollerar ni att det är åtgärden som haft effekt och inte andra faktorer? Börja fundera systematiskt kring era egna verksamheter Använd er av den kunskap som redan finns Skapa ny kunskap genom egna (systematiska) utvärderingar av era verksamheter

Hur kan ni mäta (på ett systematiskt) sätt att ni uppnår målen? Vilken data måste ni samla in för att göra detta?

16 Vill man mäta och veta resultaten? Politikens roll: Vill man hellre visa sig handlingskraftig, att man gör något, än att verkligen ta reda på om det man gör fungerar? Tjänstemännens roll: Vad har man för kunskap och möjligheter att utforma kunskapsbaserade verksamheter i en sådan miljö?

något, än att verkligen ta reda på om det man gör fungerar?

Relevanta dokument

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år.

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år. Tommy Berglund Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar 18-24 år. Inledning Arbetsförmedlingens egen återrapportering 2013 visar att