STUDIEHANDLEDNING Hälsa - Etik - Lärande, del 2 Vårterminen 2010

Transkript

1 STUDIEHANDLEDNING Hälsa - Etik - Lärande, del 2 Vårterminen 2010

2 Innehåll Övergripande mål för HEL Specifika mål... 4 Skrivuppgift till första basgruppstillfället... 5 Arbets- och studieformer...7 Kommunikationsövning... 7 Slutrapport... 8 Förbättringskunskapsprojekt på HU och LiÖ Obligatoriska moment Godkännande av integrationsmomentet Praktisk information

3 HÄLSA - ETIK LÄRANDE, del 2 det andra programintegrationsmomentet vid Hälsouniversitetet att lära tillsammans för att arbeta tillsammans WHO, 1988 Hälsouniversitetets intentioner och arbetsformer präglas av ett hälsooffensivt förhållningssätt, en helhetssyn på människan, ett vetenskapligt förhållningssätt, självständigt livslångt lärande och interprofessionellt lärande i form av gemensamma utbildningsmoment som förberedelse för lagarbete mellan professioner. Interprofessional education, occurs when two or more professions learn with, from, and about each other to improve collaboration and the quality of care Centre for Advancement of Interprofessional Education (CAIPE, 2002) Huvuddelen av studierna utgår från arbete i små grupper, så kallade basgrupper. I varje grupp integreras studenter från de olika utbildningarna. Studenterna har studieort i Linköping eller i Norrköping oberoende av var man går sitt program. I basgruppen bearbetas olika frågeställningar inom Hälsa - Etik - Lärande. Problemområden och frågeställningar studeras på olika nivåer individnivå gruppnivå samhällsnivå, som innebär studier av samhällets struktur, lagstiftning och värdegrund Specifika teman som behandlas inom ramen för interprofessionellt lärande: Hälsa/livskvalitet och sexualitet Kultur/grupper och sexualitet Ohälsa/dysfunktion och sexualitet 3

4 Övergripande mål för HEL 2 Studenten ska; stärka sin professionella roll och fördjupa sin interprofessionella kompetens genom att samverka med studenter från andra utbildningsprogram lära sig förstå profession och kompetens hos studenter från andra utbildningsprogram genom att lära om och av varandra kunna förstå sin egen professionella roll och kompetens i förhållande till andra professioner samt förstå betydelsen av detta i de organisationer, vilka man kommer att verka i förstå och analysera betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan med andra professioner tillägna sig för professionen både specifik och allmän kunskap inom ämnesområdet sexologi Specifika mål Hälsa/livskvalitet sexualitet Studenten skall förstå hur fysiologiska, psykologiska och sociala aspekter påverkar människans sexualitet funktioner och dysfunktioner förstå betydelsen av sexualitet för människors hälsa och livskvalitet jämföra olika gruppers och kulturers tänkande/uppfattningar/attityder/beteende gällande sexualitet och hälsa Etik sexualitet Studenten skall kunna resonera kring etiska frågor gällande sexualitet och hälsa i allmänhet identifiera och resonera kring vardagliga etiska dilemman i sitt framtida profession Lärande - sexualitet Studenten skall kunna förstå och analysera kommunikationens betydelse i professionella och vardagliga samtal om sexualitet och hälsa formulera betydelsen av olika pedagogiska metoder och dess utfall, vid vägledning av andra människor Förbättringskunskap (endast pilotgrupperna) Studenten ska kunna identifiera behov av förbättring, baserat på evidens och beprövad erfarenhet beskriva förbättringskunskapsprojekt med lämpliga verktyg genomföra mätningar och utvärdera resultatet av föreslagna åtgärder 4

5 Målpyramider 5

6 Skrivuppgift till första basgruppstillfället Reflektera kring frågorna. Dokumentera och ta med till första basgruppstillfället. Vad innebär interprofessionellt lärande för dig? Vad innebär interprofessionell kompetens i förhållande till professionell kompetens? Vad har du för förhållningssätt till de andra utbildningarna på Hälsouniversitetet (t ex föreställningar, vilja till samarbete, fördomar/attityder mm)? Hälsa inom området sexologi; Skriv ner vad du lärt dig om hälsa och sexologi i din utbildning fram till idag? Några frågor som kan vara till hjälp; Vilket hälsoperspektiv har du oftast intagit (biologiskt, psykologiskt, psykosocialt, socialt)? Hur definierar du hälsa inom ämnesområdet sexualitet? Vad kan hälsa stå för i förhållande till ämnesområdet? Föreslå några kriterier för hälsa inom ämnesområdet. Etik inom området sexologi; Ge exempel på något etiskt dilemman du stött på inom området under din utbildning. Lärande inom området sexologi; Reflektera över ditt självstyrda lärande under din utbildning (t.ex. egen utveckling)? Hur kan du stödja människors lärande inom ämnesområdet? 6

7 Arbets- och studieformer Basgrupp En basgrupp består av cirka åtta studenter och en handledare. Basgruppen träffas två gånger i veckan enligt schema. Handledarens roll är att underlätta samarbetet i gruppen och vägleda den i dess arbete för att nå gruppens inlärningsmål. Utvärdering i basgrupp Utvärdering, d v s att bedöma sig själv, bedöma andra och bli bedömd, är både ett mål och ett medel i problembaserat lärande och sker fortlöpande. Var och en i basgruppen - student och handledare - utvärderar sig själva och gruppens arbete i slutet av varje basgruppstillfälle. Bedömningen görs enligt följande; att arbeta enligt en problemlösningsmodell att ta ansvar för sitt eget och gruppens arbete och inlärning att vara aktiv och förberedd att ge och ta emot återkoppling samt åtgärda eventuella brister professionellt förhållningssätt (t ex förmåga att kommunicera, presentera fakta, sammanfatta osv) Självstudier Kursen innebär heltidsstudier. Den schemalagda tiden med föreläsningar, basgruppsträffar etc är begränsad till i genomsnitt ca 15 timmar per vecka för att ge tid för individuella studier och basgruppsträffar utan handledare. Föreläsningar Föreläsningar användes för att inspirera, sammanfatta och belysa aktuell forskning eller för att återge klinisk erfarenhet. Resurspersoner Som komplement till litteratur och föreläsningar kan studenten/basgrupperna själva kontakta resurspersoner på Hälsouniversitetet (exempelvis föreläsarna på HEL 2), för att få specifika frågor belysta, hjälp med litteratur mm. Kommunikationsövning Huvudsyftet med kommunikationsövningen är att alla studenter under integrationsmomentets gång, i rollspelets form, ska träna att leda ett samtal kring problematik som anknyter till ämnesområdet sexologi och sexualitet. Övningen genomförs i basgruppen. Rollspelet Inför rollspelet förbereder varje student både sin egen roll och en roll för en samtalspartner. Studenten skriver antingen ner vem samtalspartnern är, ramen för samtalet, var det är tänkt att äga rum och vad samtalet skall handla om. Hur samtalet går till, och vad det handlar om, bestäms alltså av samtalsledaren utifrån ramarna för det egna framtida yrket. Samtalen kan därför se helt olika ut. 7

8 Tiden för övningen kan variera, men minuter är rimligt. Samtalsledaren kan avbryta när som helst för att få vägledning av gruppen. Gruppen ger återkoppling utifrån några frågeställningar Frågor som man kan ställa till både samtalsledaren och samtalspartnern är: - Hur kändes det för dig att samtala med i allmänhet"? - Hur var det för dig själv att samtala om det ämne som ni samtalade om? - Hur kändes det för dig att samtala med X om detta speciella ämne? - Fanns det lugn i samtalet, respekt för dig, utrymme för dina åsikter? Ytterligare frågor till samtalsledaren: - Fanns det något som gjorde dig osäker, t.ex. otillräcklig kunskap, ovan att tala om sexualitet på ett professionellt sätt, att ha åhörare omkring dig? - Finns det något som du skulle ha gjort annorlunda? Hur? Skriftlig slutrapport Syftet är att i skriftlig form teoretisera kring en frågeställning som identifierats i ett scenario som publiceras på hemsidan ( den 27 januari kl 15. Kritiskt och vetenskaplig förhållningsätt ska prägla rapporten. Den skriftliga rapporten består av två delar, dels en teoridel som bygger på scenariot, dels en egenreflektion över Vad har jag lärt av basgruppsarbetet under HEL 2?. Anvisningar för skriftlig rapport För att arbetet inte ska bli för omfattande bör texten begränsas till ord för del 1, och ord för del 2. Skriv med 12 punkter och enkelt radavstånd. Spara som worddokument och inte pdf eller liknande så kan bedömaren skriva kommentarer i dokumentet. Eftersom detta inte är en offentlig rapport från Hälsouniversitetet så ska det inte finnas någon logga på dokumentet. Del 1 Den första delen av rapporten är upplagd på följande sätt. På onsdagen publiceras ett scenario "Ohälsa/dysfunktion och sexualitet", som ska bearbetas individuellt. Rapportens frågeställningar ska belysas med teori och faktakunskap som inhämtas under HEL 2 och som är relevant och tillämplig. Del 2 Den andra delen av rapporten utgör din reflektion kring ditt eget lärande under HEL 2. Som underlag för denna del av rapporten används a) dina reflektioner i skrivuppgiften inför första basgruppstillfället. b) den individuella problembearbetningen av scenariot "Hälsa/livskvalitet och sexualitet" från första basgruppstillfället. c) problembearbetningen av scenariot "Ohälsa/dysfunktion och sexualitet" från första delen i rapporten. Referenser Referenserna ska finnas till både del 1 och del 2 i rapporten. Referenserna är till för att skilja dina egna påståenden i din skrivna text från sådant som du hämtat från t ex tidskrifter eller böcker. Det finns flera olika sätt att referera och olika tidskrifter använder ofta varianter på de 8

9 vanligaste referenssystemen som är Vancouversystemet respektive Harvardsystemet. Om du citerar text, markera det tydligt. Enligt Vancouversystemet anges referenserna med en siffra (1) i löpande text. Författarnas efternamn (Petterson & Bendel, 1986) anges inom parentes i texten enligt Harvardsystemet. Alla referenser som tas upp i löptexten måste finnas i referenslistan på slutet. I referenslistan anges referenserna i den ordning de kom i texten enligt Vancouversystemet, medan de ställs upp i bokstavsordning enligt Harvardsystemet. Var konsekvent och använd endast ett referenssystem! Referenssystem som bygger på sk fotnötter används sällan inom medicinsk forskning. Tänk på vad du refererar till en referens i eller efter ett stycke eller en mening syftar på det som är skrivet just innan. Om man refererar till något man funnit på Internet måste den kompletta web-adressen anges liksom när (år/månad/dag) denna sökning gjordes på internet. Alla ska skicka rapporten till medlemmarna i basgruppen (inklusive handledare), samt via Urkund till basgruppshandledaren, senast torsdagen den 4 februari kl Rapportseminarium och slutomdöme Basgruppen kan välja hur redovisningen av rapporterna ska ske. T ex Alternativ 1) Varje student ska förbereda en muntlig presentation av rapporten. Alternativ 2) Varje student skriver sin frågeställning på tavlan. Därefter genomförs en gemensam diskussion där alla frågeställningar bearbetas. Basgruppen och handledaren utvärderar utifrån Kriterier för bedömning av problembearbetning. Kriterier för bedömning av problembearbetning Det finns utarbetade kriterier vilka kan användas för bedömning av basgruppens arbete med scenarier, seminarier eller andra uppgifter. Kriterierna utgör också grunden för bedömningen av slutrapporten. Kriterierna gäller tre olika aspekter. 1. Förmåga att göra val och att skapa sammanhang Överensstämmelsen i problembearbetningen, dvs din förmåga att identifiera problemområdet och att få en logisk struktur i din bearbetning. Inre sammanhang i problembearbetningen, dvs din förmåga att hålla den röda tråden i ditt resonemang. Några frågor som förtydligar bedömningskriterierna: I vilken grad har du lyft fram det som är relevant utifrån innehåll och mål i HEL 2? Hur relevant är din problemformulering i relation till de problemområden du sett i scenariot? Hur hänger hela din bearbetning ihop, finns det ett inre sammanhang/en röd tråd? Har du motiverat dina val? 2. Förmåga att hantera teori och fakta och kritiskt förhållningssätt Förmåga att hantera teori och fakta, dvs kunskapens omfattning (mängd), och förklaringsvärde i problembearbetningen, kunskapens karaktär (ytlig eller djup), och vetenskapliga förankring. 9

10 Förmåga att hålla ett kritiskt förhållningssätt, dvs kunna skilja på egna åsikter i förhållande till vedertagen kunskap. Några frågor som förtydligar bedömningskriterierna: Hur relevant är ditt val av teori och fakta för att belysa dina problemformuleringar? Har du använt tillräckligt med teori och fakta i din bearbetning för att kunna belysa problemformuleringen? Hur har du kunnat koppla det du sett i scenariot till relevant teori och fakta? Hur har du kunnat förklara den teori och fakta du använt dig av? Hur har du kunnat tillämpa teori och fakta på scenariot? Hur har du värderat den teori och fakta du använt dig av? 3. Förmåga att värdera sin egen insats Bedömningskriterierna gäller förmågan att se styrkor och eventuella brister i den egna problembearbetningen. Basgruppshandledaren utvärderar alla rapporter utifrån Kriterier för bedömning av problembearbetning och lämnar efter granskningen i Urkund ett omdöme som underlag för betygssättning av den skriftliga rapporten. Studenten har högst 14 dagar på sig för att komplettera efter handledarens granskning. Om mer än 10% av texten i slutrapporten för HEL 2 markeras som plagiat kommer rapporten att underkännas utan möjlighet till komplettering. Rapporten kan komma att anmälas till disciplinnämnden. Urkund Urkund är ett system för att undersöka förekomst av plagiat. Hur Urkund fungerar kan du läsa på Förbättringskunskapsprojekt En gemensam och oavbruten strävan från vårdpersonal, patienter, anhöriga, forskare, ekonomer, planerare och lärosäten att göra förändringar som leder till förbättrat patientresultat, bättre rutiner och bättre lärande. (efter Paul Batalden) Införandet av förbättringskunskap i grundutbildningarna, som en del av fakultetens kvalitetsarbete, är centralt när det gäller kunskapsutvecklingen på fakulteten. Studenterna är viktiga delägare i detta arbete. Avsikten är bland annat att främja kompetensförsörjningen inom landstinget genom framtida medarbetares kompetens inom förbättringskunskap. Sedan vårterminen 2008 gör alla studenter ett individuellt förbättringskunskapsarbete under HEL 1. När dessa studenter kommer till HEL 2 ska nästa steg genomföras. Inom HEL 2 ska studenterna utveckla kompetens att i interprofessionella grupper driva förbättringskunskapsarbeten. Studenterna ska undersöka och föreslå åtgärder i ett projekt inom verksamheten för Landstinget i Östergötland. På detta sätt skapas en lärmiljö där studenter och lärare vid Hälsouniversitetet och personalen inom Landstinget i Östergötland tillsammans utvecklar kunskap och kompetens i förbättringsarbete. Projekt i praktiken Varje verksamhet har en kontaktperson som representerar landstinget som delägare i projektet tillsammans med studenterna och deras basgruppshandledare. Studentgruppen 10

11 Utvalda studenter bildar en storgrupp (storgrupp 1 och 7) för att problematisera och formulera ett lämpligt förbättringsprojekt. När projektet är bestämt undersöks vid ett studiebesök på vårdcentralen hur verksamheten ser ut i empirin (t ex vårdcentralens handläggning av en specifik patientgrupp). Efter studiebesöket tar studenterna med sig observationerna hem och gör en litteraturbaserad analys av hur väl verksamheten uppfyller fastställda kvalitetskrav. Utifrån analysen föreslås åtgärder som redovisas vid ett seminarium, i stället för den skriftliga rapporten. Kontaktpersonerna från landstingets verksamheter bör vara närvarande. Slutredovisning Under terminen genomförs åtgärderna och studenterna samlar mätvärden för att redovisa resultatet av projektet för den kliniska verksamheten. Datum för redovisningen bestäms vid första basgruppsträffen. Slutredovisningen publiceras i ITs learning. Studenterna väljer själva hur man använder sin schemalagda basgruppstid under HEL 2. 11

12 Obligatoriska moment Basgrupper Kommunikationsövning Skriftlig rapport, samt redovisning av denna (ej storgrupp 1 och 7) Förbättringskunskapsarbete, samt redovisning av detta (endast storgrupp 1 och 7) Godkännande av integrationsmomentet Basgrupp Giltig frånvaro (sjukdom) från ett basgruppstillfälle hanteras med handledaren och deltagarna i basgruppen. Studenten ska i samråd med gruppen och handledaren bestämma en strategi för hur frånvaro hanteras och följs upp. För den enskilde studenten gäller att inte bara inhämta den kunskap som bearbetats i basgruppen utan att på ett i samråd med basgruppen överenskommet sätt komplettera basgruppens arbete, t ex med en fördjupad litteraturuppgift som redovisas i basgruppen. Frånvaro från två eller fler basgrupper innebär att studenten blir underkänd på HEL 2. Kommunikationsövning Extra tillfälle för enstaka studenter på grund av frånvaro från kommunikationsövningen sker torsdagen den 11 mars i Linköping. Studenten tar själv ansvar för att anmälan sig till Marianne Lindwall. Slutrapporten Basgruppshandledaren bedömer den skriftliga slutrapporten. Studenten har två veckor på sig efter att ha mottagit handledarens bedömning för att göra en komplettering/omarbetning av rapporten om så erfordras. Om >10% av rapporten visar sig vara kopierad/plagierad vid utvärderingen i Urkund så blir rapporten underkänd utan möjlighet till komplettering. Rapporten kan komma att anmälas till disciplinnämnden. Vid ett underkännande av rapporten erbjuds möjlighet att skriva en ny under HEL 2 nästa termin. Förbättringskunskapsprojekt Pilotprojektet är en del i Hälsouniversitetets förbättringsarbete och studenterna är delägare i detta. För att bli godkänd på momentet ska studenten delta aktivt i projektet inklusive den slutliga redovisningen. En reflektion kring sitt eget och gruppens lärande ska dokumenteras vid redovisningstillfället, relaterat till den skrivuppgift som gjordes till första basgruppsträffen. 12

13 Praktisk information Hemsida Resurslitteratur En del av bibliotekens litteratur har gjorts tillgänglig för HEL 2 genom att finnas som referensexemplar på Hälsouniversitetets bibliotek, HUB, samt Campus Norrköpings bibliotek, CNB. Titta också på Språkverkstaden Studieort Studenterna har studieort i Linköping eller i Norrköping. HEL 2 innebär resor utanför den ordinarie studieorten för vissa studenter. Bussar avgår varje timme från Linköping resp. Norrköping ( ). Resorna är gratis med LiU-kortet. Ledning Studierektor Anneli Lindström Telefon E-post: anneli.lindstrom@liu.se Univ adj Staffan Pelling Telefon E-post: staffan.pelling@liu.se Administratör Marianne Lindwall Telefon E-post: marianne.lindwall@liu.se Adress: Pedagogiskt Centrum Hälsans Hus, ingång 14, plan 12 Hälsouniversitetet Linköping 13