STUDIEHANDLEDNING, SCENARION OCH SCHEMA för HEL 2 Kvalitet och lärande i arbetslivet Vårterminen 2011

Transkript

1 STUDIEHANDLEDNING, SCENARION OCH SCHEMA för HEL 2 Kvalitet och lärande i arbetslivet Vårterminen 2011

2 Innehåll Lärandemål för HEL Obligatoriska moment... 5 Förbättringsarbete i praktiken... 6 Kommunikationsövningen... 7 Övriga arbets- och studieformer... 8 Praktisk information... 8 Litteraturlista HEL Campusbussen

3 Hälsa, Etik, Lärande, del 2 (HEL 2) Kvalitet och lärande i arbetslivet det andra interprofessionella utbildningsmomentet vid Hälsouniversitetet, Linköpings universitet att lära tillsammans för att arbeta tillsammans WHO, 1988 Interprofessional education, occurs when two or more professions learn with, from, and about each other to improve collaboration and the quality of care Centre for Advancement of Interprofessional Education (CAIPE, 2002) Förbättringskunskap introduceras under HEL 1 sedan vårterminen 2008, genom att alla studenter genomför ett individuellt förbättringsarbete. I HEL 2 ska ni studenter fortsätta att utveckla er kompetens i förbättringskunskap genom att i interprofessionella grupper lära om förbättringsarbete i verkliga exempel inom de olika verksamheterna vid Landstinget i Östergötland. På detta sätt skapas en lärmiljö där studenter och lärare vid Hälsouniversitetet, och personalen inom Landstinget i Östergötland, tillsammans utvecklar kunskap och kompetens i förbättringskunskap. Studierna utgår från arbete i basgrupper. I varje grupp integreras studenter från de olika programmen. Studenterna har studieort i Linköping eller i Norrköping oberoende av var man går sitt program. Lärandemål för HEL 2 (från kursplanerna) Studenten ska efter fullgjort moment kunna tillämpa metoder och verktyg i praktiskt förbättringsarbete analysera komplexiteten i förändringsprocesser kunna värdera sin professionella roll i relation till profession och kompetens hos studenter från andra utbildningsprogram, och därmed kunna beskriva sin interprofessionella kompetens värdera hur egen och andras professionella kunskaper och förhållningssätt i samverkan påverkar resultatet för verksamheten Innehåll Hälsouniversitetets intentioner och arbetsformer präglas av ett hälsooffensivt förhållningssätt, en helhetssyn på människan, ett vetenskapligt förhållningssätt, självständigt livslångt lärande och interprofessionellt lärande i form av gemensamma utbildningsmoment som förberedelse för lagarbete mellan professioner. I HEL 2 är målsättningen att du som student ska tillägna 3

4 dig ett förhållningssätt som alltid leder till bästa möjliga resultat för patienten. Förbättringskunskap är ett kompetensområde som i HEL 2 också ska belysas utifrån perspektiven Hälsa- Etik- Lärande. Specifika mål för HEL 2 Förbättringskunskap Studenten ska kunna identifiera behov av förbättringar baserat på evidens och beprövad erfarenhet demonstrera hur man kan visa att förändringar leder till förbättringar i en verksamhet Hälsa Studenten ska kunna relatera betydelsen av förbättringsarbete till patientens hälsa och livskvalitet Etik Studenten skall utifrån teoretiska förklaringsmodeller kunna resonera kring etiska frågor som uppkommer i samband med förbättringsarbete Lärande Studenten skall kunna förstå och analysera kommunikationens betydelse i professionella samtal reflektera kring lärprocesser och dess betydelse för teamarbetet 4

5 Obligatoriska moment Individuell slutreflektion (följs upp i basgrupp men bedöms ej) Basgruppsträffar Förbättringsarbete i praktiken Kommunikationsövningen (utvärderas men bedöms ej) Individuell reflektion Reflektera kring frågorna. Dokumentera och ta med till första basgruppstillfället och diskutera detta med de andra i basgruppen. Vad innebär interprofessionellt lärande för dig? Vad innebär interprofessionell kompetens i förhållande till professionell kompetens? Hälsa Etik Vilket hälsoperspektiv (biologiskt, psykologiskt, psykosocialt, socialt) har du oftast haft under din utbildning nu? Ge exempel på ett etiskt dilemma som du stött på under din utbildning när det gäller kvalitetsarbete/förbättringskunskap. Lärande Vad har du för tankar om ditt självstyrda lärande under din utbildning? Hur kan du stödja människors (patienter, närstående, medarbetares och kollegors) lärande i en tänkt framtida verksamhet? Förbättringskunskap Vad har du för förkunskaper och erfarenheter kring förbättringsarbete (t ex evidensbaserad medicin, kvalitetsarbete, förändringspsykologi)? Till sista basgruppstillfället den 31 mars ska varje student skriva en slutreflektion Två frågeställningar är vägledande för reflektionen: Vad har jag lärt mig under HEL 2 och vad tänker jag om det? Hur har förståelsen för min egen yrkesroll och kompetens i förhållande till andras förändrats under kursen (d.v.s. det interprofessionellt lärandet/kompetensen)? Studenterna ska ha publicerat sina reflektioner basgruppens mapp i ITs learning senast onsdag 30 mars kl Reflektionen följs upp under sista basgruppstillfället. Basgruppsträffar Basgruppen träffas två gånger i veckan enligt schema. Basgruppen behöver träffas utöver schemalagd tid och organiserar det själva. Handledarens uppgift är att vägleda gruppen i dess arbete för att nå lärandemålen, samt att bedöma obligatoriska moment. Var och en i basgruppen - student och handledare - utvärderar sig själva, varandra och gruppens arbete i slutet av basgruppstillfällena. 5

6 Utvärderingen kan genomföras utifrån följande punkter: förmåga att arbeta enligt en problembearbetningsmodell förmåga att ta ansvar för sitt eget och gruppens lärande att vara aktiv och förberedd att ge och ta emot återkoppling samt åtgärda eventuella brister professionellt förhållningssätt (t ex förmåga att kommunicera, presentera fakta, sammanfatta, kritiskt granska ) Komplettering efter frånvaro från basgruppsträff hanteras med handledaren och deltagarna i basgruppen. För den enskilde studenten gäller inte bara att inhämta den kunskap som bearbetats i basgruppen, utan efter samråd med basgruppen komma överens om hur basgruppsarbetet kan kompletteras, t ex med en fördjupad litteraturuppgift som redovisas i basgruppen. Kompletteringen ska vara godkänd senast den 8 april. Frånvaro från tre eller fler basgrupper innebär att studenten blir underkänd på HEL 2. Principen är att studenten ska då beredas möjlighet att göra om momentet en annan termin. Förbättringsarbete i praktiken Landstingets verksamheter har valt ut intressanta förbättringsområden samt en kontaktperson som stöd för förbättringsarbetet som studenterna ska driva. Varje basgrupp får förbättringsområdet presenterat för sig vid första basgruppstillfället. Studenterna ska utifrån det givna området formulera en central frågeställning som man vill bearbeta. Vid ett studiebesök under första veckan bereds studenterna möjlighet att besöka verksamheten för att undersöka hur den fungerar, ställa frågor till anställda och/eller patienter eller annat av intresse. Efter studiebesöket tar studenterna med sig erfarenheter och observationer tillbaka till basgruppsarbetet och gör en litteraturbaserad analys. Utifrån den föreslås förbättringsåtgärder som redovisas vid seminariet den 4 februari. Varje basgrupp ska då redogöra för sina förbättringsarbeten, vad man gjort och hur man tänker sig arbetet framåt. Vid seminariet deltar alla studenter, kontaktpersoner och handledare i en fördjupad diskussion kring hur man identifierat problemet, vilka åtgärder man vill föreslå, tänkbara mätbara resultat och hur detta kan leda till en bättre vård/ett bättre resultat för patienten. Samtliga presentationer publiceras i ITs learning. Under den fortsatta terminen (kalendervecka 6-12), vecka 3 av HEL 2, väljer kontaktpersonen och verksamheten hur de föreslagna åtgärderna ska tas till vara. I samråd med studenterna kommer man överens om hur arbetet ska följas upp. Studenterna måste lägga upp en tidsplan för sitt arbete och ha en kontinuerlig kontakt med sin basgruppshandledare och verksamhetens kontaktperson under dessa veckor. Slutredovisning och skriftlig rapport av förbättringsarbetet Förbättringsarbetet sammanställs av studenterna och redovisas muntligt i verksamheten den 1 april. Respektive basgrupp bestämmer själv tid med verksamheten. Redovisningen ska innehålla en beskrivning av arbetet, vad man kommit samt förslag på fortsatt arbete. Arbetet ska också redovisas skriftligt. Den skriftliga rapporten består av två delar. 6

7 Del 1 Förbättringsarbetet Den första delen av rapporten ska vara en redogörelse av förbättringsarbetet avsett som ett stöd för fortsatt arbete i verksamheten, och ska lämnas till kontaktpersonen efter att den är godkänd av handledaren. Innehållet ska visa på både en generell teoretisk förståelse för förbättringskunskap och dess specifika tillämpning för den givna verksamheten. Del 2 Rapport om individuella arbetsinsatser i förbättringsarbetet Den andra delen av rapporten ska beskriva hur studenterna i basgruppen har fördelat arbetet med det specifika förbättringsarbetet. Basgruppen ska gemensamt beskriva vars och ens insats. Studenterna väljer hur detta dokument ska utformas. Denna del av rapporten diskuteras vid sista basgruppstillfället. Anvisningar för skriftlig rapport Skriv med 12 punkter och enkelt radavstånd. Spara som word-dokument och inte pdf eller liknande så kan bedömaren skriva kommentarer i dokumentet. Eftersom detta inte är en offentlig rapport från Hälsouniversitetet så ska det inte finnas någon logga på dokumentet. Referenser ska finnas till del 1. Slutrapporten ska skickas till basgruppshandledaren senast onsdag 30 mars kl Bedömningskriterier för del 1. Är syftet med förbättringsarbetet tydligt formulerat? Visar studenterna prov på kritiskt förhållningssätt och kreativitet? Har studenterna använt verktygen inom förbättringskunskap på ett relevant sätt? Visar studenterna på en förståelse för hur förbättringsarbetet utvecklades? Finns det någon teoriförankring? Referenser? Finns det en slutsats och en beskrivning om framtida planer? Efter handledarens granskning av del 1 har studenterna högst 8 dagar på sig för att komplettera. Kompletteringen skickas till basgruppshandledaren. När del 1 av rapporten är godkänd skickar studenterna den till kontaktpersonen och publicerar den i ITs learning i mappen Godkända slutrapporter. Kommunikationsövningen Huvudsyftet med övningen är att alla studenter, i rollspelets form, ska träna på att leda ett samtal, enskilt eller i en grupp, där det finns ett motstånd/missnöje till förändringar. Hur samtalet går till och vad det handlar om bestäms av deltagarna gemensamt. Studenterna beskriver kort samtalsgruppen/personen, var samtalet är tänkt att äga rum och vad samtalet skall handla om. I samband med kommunikationsövningen ska alla agera samtalsledare. Studenten/studenterna som spelar rollen som motståndsgrupp bör vara kreativ och hjälpsam så att samtalsledaren får något att utmanas av. Turordningen sker enklast spontant och tiden för studenterna kan variera, men alla ska ha utmanats av uppgiften. Samtalsledaren/studenten kan alltid avbryta när som helst för att få vägledning av gruppen. Några studenter kan vara observatörer. Efter övningen reflekterar gruppen utifrån några frågeställningar. Hur kändes det? Fanns det lugn i samtalet? Fanns respekt för dig som samtalsledare respektive samtalspartner/gruppmedlem? Fanns det utrymme för dina åsikter? 7

8 Ytterligare frågor till samtalsledaren; Fanns det något som gjorde dig osäker, t.ex. otillräcklig kunskap, ovana att ta ledningen på ett professionellt sätt, att ha en individ kontra grupp som utmaning? Fanns det något som du skulle ha velat göra annorlunda? Övriga arbets- och studieformer under HEL 2 Självstudier Kursen innebär heltidsstudier. Den schemalagda tiden med föreläsningar, basgruppsträffar etc är begränsad till i genomsnitt ca 15 timmar per vecka för att ge tid för individuella studier och basgruppsträffar utan handledare. Föreläsningar Föreläsningar användes för att inspirera, sammanfatta och belysa aktuell forskning, eller för att återge klinisk erfarenhet. Praktisk information Hemsida för HEL 2 IT s learning En webbaserad lärplattform används för dokumentation av basgruppsarbetet. Den kan också användas för kommunikation mellan individer eller grupper i HEL 2. Allt kursmaterial finns inlagt i ITs learning. Logga in via Studentportalen som student. Vill basgruppen begränsa vilka som får tillgång till materialet så kan det ordnas via basgruppshandeldaren eller kursledningen. Resurslitteratur En del av bibliotekens litteratur har gjorts tillgänglig för HEL 2 genom att finnas som referensexemplar på Hälsouniversitetets bibliotek, HUB, samt Campus Norrköpings bibliotek, CNB. Studieort Studenterna har studieort i Linköping eller i Norrköping. Bussar avgår från Linköping resp. Norrköping ( ). Resorna är gratis med LiU-kortet. Studierna under HEL 2 innebär resor utanför studieorterna för vissa basgrupper. Ledning Studierektor Johanna Dahlberg Telefon E-post: johanna.dahlberg@liu.se Univ adj Annika Lindh Falk Telefon E-post: annika.lindh.falk@liu.se Administratör Marianne Lindwall Telefon E-post: marianne.lindwall@liu.se Adress: Pedagogiskt Centrum Hälsans Hus, ingång 14, plan 12 Hälsouniversitetet Linköping 8

9 Litteraturlista HEL 2 Detta är exempel på litteratur som kan komma till användning. Exempel på litteratur om etik, hälsa och lärande förutsätts att ni har sedan tidigare kurser. Angelöw B. Framgångsrikt förändringsarbete: om individ och organisation i förändring. Natur och Kultur 2010 Barr, H., Koppel, I., Reeves, S., Hammick, M., & Freeth, D., Effective Interprofessional Education. Blackwell Publishing 2005 Bojestig M., Peterson A. Bästa möjliga varje gång. Professionell kunskap och förbättringskunskap broar till bättre vård. Qulturum 2007 Dahlgren M., Carlsson I. Lärande på vuxnas vis vetenskap och beprövad erfarenhet. Studentlitteratur 2009 Dahlgren L-O. Interprofessional and problem based learning: A marriage made in heaven? Journal of interprofessional care (5) Faulkner, A. Det professionella samtalet om samspel och kommunikation i omvårdnadsprocessen. Liber 1995 Hammick M., et al Being interprofessional. Polity Press Kvarnström S. Difficulties in collaboration: A critical incident study of interprofessional healthcare teamwork. Journal of interprofessional care (2) Lagrosen m fl Lärande i och för det nya arbetslivet Studentlitteratur 2010 Lundgren C., Molander C. Teamarbete i medicinsk rehabilitering. Liber 2008 McPearson K., et al Working and learning together: good quality care depends on it, but how can we achieve it? Qual. Health Care. 2001:10 Sjövold E. Teamet: utveckling, förändring och effektivitet i grupper. Liber 2008 Socialstyrelsen. God Vård- om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälsooch sjukvården. Stockholm 2006 Thor J. Förbättringskunskap bör tillämpas i förbättringsarbetet inom vården. Läkartidningen 2002:34 World Health Organization. Framework for action on interprofessional education and collaborative practice. WHO

10 Campusbussen Hälften av studenterna har studieort i Linköping och hälften i Norrköping. Detta innebär resor för vissa studenter. Bussar avgår från Linköping resp. Norrköping ( ). Antalet bussar beror på antalet resenärer, vilket kan innebära väntetider. Resorna är gratis med LiU-kortet. Campusbussen körs måndag till fredag. Inga turer under helger, röda dagar eller dagar utan undervisning. Linköping - Norrköping Campus US Södra entrén Campus Valla Vallfarten Campus Valla Fysikhuset Campus Norrköping Norrtull * * * Norrköping - Linköping Campus Norrköping Norrtull Campus Valla Fysikhuset Campus Valla Vallfarten Campus US Södra entrén * * * *: hållplatsen trafikeras utan tidsangivelse 10