Studiehandledning. Medicinska fakulteten Linköpings universitet Linköping

Transkript

1 Studiehandledning Medicinska fakulteten Linköpings universitet Linköping

2 InterProfessionellt Lärande, del 2, (IPL2) är det andra utbildningsmomentet av tre där studenter vid Medicinska fakultetens professionsutbildningar studerar tillsammans för att skapa en gemensam kunskapsbas. De två andra integrationsmomenten är IPL1 och KUA (kliniska undervisningsavdelningar). Syftet med IPL-momenten är att rusta dig som student för att arbete i interprofessionella team, vilket ska gynna god, säker och effektiv vård. Fokus under IPL2 är förbättringskunskap och interprofessionell kompetens. I IPL2 stimuleras en fortsatt utveckling av interprofessionell kompetens genom att basgrupper med studenter från olika utbildningsprogram tillämpar teoretisk förbättringskunskap, för att få en förståelse för och beredskap att bedriva kvalitetsarbete i hälso- och sjukvård, så att vården kontinuerligt utvecklas och förbättras. Interprofessionell kompetens handlar om att utveckla kunskap, attityder och förhållningssätt som gör att en anpassar sina egna professionella bedömningar och insatser i relation till andra professioners i patientens vårdprocess. Genom att lära med, om och av varandra skapas förutsättningar för att kunna arbeta i team, vilket i sin tur leder till ökad patientsäkerhet och effektivitet i vården. Studenterna inhämtar, bearbetar och tillämpar kunskaper inom förbättringskunskap genom att arbeta med ett verksamhetsanknutet scenario. I IPL 2 ingår också att synliggöra hur samarbetet mellan professioner, det vill säga interprofessionellt arbete, har betydelse för kvalitet i vården. Att kunna samarbeta med andra professioner, känna till och tillvarata varandras professionella kompetens och erfarenheter i den egna praktiken dvs. att arbeta som ett interprofessionellt team - är en förutsättning för att göra vården bättre och säkrare för patient/klient/brukare. Det är också centralt för att kunna uppnå målet om god vård i svensk hälso- och sjukvård. Förbättringskunskap omfattar teoretisk kunskap från flera vetenskaper. Innehållet i IPL 2 tar sin utgångspunkt i begreppet god vård och hälso- och vårdens kvalitetskrav, vilket innefattar kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker och personcentrerad, effektiv, jämlik hälso- och sjukvård som ges inom rimlig tid. Hälso- och sjukvården förväntar sig att framtida personal vet vad god vård innebär, kan identifiera skillnaden mellan vad som förordas att en ska göra och vad som faktiskt görs, samt har kunskaper om hur en arbetar systematiskt för att minska skillnader däremellan. Genom att tillvarata, reflektera och lära av erfarenheter i den egna praktiken så förväntas alla professioner inom vård och omsorg att bidra till en förbättrad kvalitet i den egna verksamheten. Interprofessional education is a necessary step in preparing a collaborative practice-ready health workforce that is better prepared to respond to local health needs. (WHO, 2010) Under IPL2 kommer ni att tillämpa problembaserat lärande, PBL, på ett scenario som utgörs av ett reellt förbättringsarbete. Alla förbättringsarbeten i IPL2 härstammar från kliniska verksamheter i Region Östergötland. Genom denna samverkan skapas en lärmiljö där studenter och lärare vid Linköpings universitet och personal inom Region Östergötland tillsammans utvecklar kunskap och kompetens i förbättringskunskap. I varje basgrupp blandas studenter från de olika utbildningsprogrammen och studieorterna. Det innebär att du under IPL2 kan ha schemalagda aktiviteter som innebär resor i hela regionen.

3 Efter fullgjort moment ska studenten kunna: Kunskap och förståelse förklara faktorer, på individ-, grupp- och systemnivå, som påverkar resultatet när förbättringsarbete genomförs. Färdighet och förmåga tillämpa metoder och interprofessionellt lärande i förbättringsarbete. Värderingsförmåga och förhållningssätt värdera kommunikationsmönster och lärande i en interprofessionell arbetsgrupp vid förbättringsarbete. IPL2 har två examinerande och ett antal obligatoriska moment, se nedan tabell. Ledighet från obligatoriska uppgifter och moment medges aldrig vid Linköpings universitet. Det är varje enskild students ansvar att närvara vid obligatoriska moment samt att genomföra studieuppgifterna inom utsatt tid. Enstaka frånvaro pga. egen eller närståendes sjukdom kan hanteras genom komplettering då ska studenten snarast kontakta basgruppshandledaren, som framställer en kompletteringsuppgift. Förutom kompletteringsuppgift ansvarar den enskilde studenten för att tillgodogöra sig nödvändig information och kunskap på egen hand. Vid upprepad frånvaro hänvisas studenten till att genomföra momentet nästa tillfälle det ges, dvs. följande termin. Observera att IPL2-momentet kan utgöra tröskelregel för fortsatta studier - se respektive programs studiehandledning för vidare information. Moment Basgruppsträffar Poster - Förbättringsarbete i praktiken samt tillhörande skriftlig rapport Storgruppsseminarium Dokument om individuella och gemensamma arbetsinsatser i förbättringsarbetet, inkl. interprofessionellt lärande Medverkan i presentationen för verksamheten i Region Östergötland Posterutställning Examinerande/obligatoriskt Examinerande Examinerande Obligatoriskt Obligatoriskt Obligatoriskt Obligatoriskt Under kursens första dag får studenterna uppgift om inriktning på respektive basgrupps förbättringsarbete samt utrymme att diskutera ämnet utifrån perspektiv presenterade i olika föreläsningar; dagen omfattar presentationer av betydelse för kursens innehåll och mål, vilka sammanfattar och belyser aktuell teori och forskning, i syfte att inspirera till förbättringsarbete. Samtliga seminarier ges i A1, Campus Valla, Linköping.

4 Dag Tid Föreläsning Ansvarig Måndag 1 oktober Introduktion till IPL2 och kursmomentets scenarier Varför förbättringsarbete och vad är förbättringskunskap? Hur identifierar vi förbättringsbehov och vad har vi för systematiska underlag (t ex kvalitetsregister och avvikelsehantering)? Interprofessionalitet i förbättringsarbete eller: vad händer i orkestern om trumslagaren skolkar? Verktygslådan för förbättringsarbete en översikt över metoder och verktyg och vad som finns att tillgå i RÖ Varför gör inte folk som en säger? att implementera förbättringar i praktik Innovation och intraprenörskap att vara förändringsagent i den egna organisationen. Ann Catrine Eldh, LiU Ann Catrine Eldh, LiU Lena Nilsson, Region Östergötland Annika Lindh Falk, LiU Nettan Svartz, Region Östergötland Ann Catrine Eldh, LiU Charlotte Norrman, LiU Remiss. Ann Catrine Eldh, LiU Dag 3 erbjuds ett uppföljande seminarium där basgrupperna får möjlighet att tillsammans med resurspersoner utveckla sina kunskaper och färdigheter i relation till förbättringsarbetet: ett s.k. Think-Tank, då basgrupperna kan få inspel från seminarieledare och andra sakkunniga om vilka teorier och/eller verktyg som kan vara användbara i respektive förbättringsarbete. Seminariet äger rum onsdagen den 3 oktober kl i Kårhuset Kollektivet, Linköping. Inför detta seminarium förbereder varje basgrupp max två frågor och skickar till ansvarig lärare senast tisdagen den 2 oktober kl på adress: ann.catrine.eldh@liu.se Basgruppen har tre schemalagda tillfällen samt ett storgruppsseminarium under kursen (se separat schema) men behöver också samarbeta utöver dessa tider. Studenterna tillämpar PBL och utgår därmed från basgruppens kunskaper och erfarenheter till att gemensamt formulera frågor och inlärningsmål. Genom ett självständigt, undersökande och kritiskt förhållningssätt, samt genom att träna sin förmåga att arbeta i team, utvecklas studentens professionella kompetens. Problembearbetning, reflektion och eget ansvar är alltså centrala begrepp. Se mer i PBL-guiden Basgruppshandledarens uppgift är att vägleda och utmana gruppen till aktiv problembearbetning och kritisk granskning, med utgångspunkt i lärandemålen. Det är också basgruppshandledarens uppgift att bedöma gruppens poster och tillhörande rapport. Vid den första schemalagda basgruppsträffen bearbetar gruppen det verksamhetsanknutna scenariot. Då deltar en kontaktperson från den verksamhet inom Region Östergötland som anmält förbättringsarbetet, som bistår med underlag för att levandegöra det förbättringsarbete

5 som studenterna arbetar med under IPL 2. Den tredje och sista basgruppsträffen genomförs samma dag som basgruppen redovisar sitt arbete för verksamheten. Tid och plats för denna basgruppsträff bestäms i gruppen. Vid sista basgruppstillfället diskuteras också Dokument om individuella arbetsinsatser i förbättringsarbete, slutvärdering av basgruppens arbete samt hur arbetet kan kopplas till interprofessionell kompetens. Utvärdering i basgrupp utförs gemensamt efter varje basgruppstillfälle. Var och en i basgruppen - student och handledare - utvärderar sig själv, varandra och gruppens arbete vid varje basgruppstillfälle utifrån centrala processer som samspelar i PBL: problembearbetning, lärande och samarbete. Utvärderingen genomförs utifrån reflektion om studentens förmåga att: arbeta enligt en problembearbetningsmodell, ta ansvar för sitt eget och gruppens lärande, vara aktiv och förberedd, ge och ta emot återkoppling samt åtgärda eventuella brister, uppvisa ett professionellt förhållningssätt (t ex förmåga att kommunicera, presentera fakta, sammanfatta, kritiskt granska osv). Vid frånvaro från basgruppsträff hanteras komplettering i samråd med handledaren och deltagarna i basgruppen. För den enskilde studenten gäller inte bara att inhämta den kunskap som bearbetats i basgruppen, utan även att bidra till basgruppens lärande, t ex med en fördjupad litteraturuppgift som redovisas i basgruppen. Kompletteringen krävs för godkänt på kursmomentet. Komplettering pga. frånvaro i basgrupp ska vara godkänd senast 18 oktober kl Vid upprepad frånvaro genomförs IPL2 vid nästa tillfälle momentet ges, dvs följande termin. De verksamhetsanknutna scenarierna i IPL2 har föreslagits av kliniska verksamheter i Region Östergötland (RÖ), som också utsett en kontaktperson till respektive förbättringsarbete och basgrupp. Denne har till uppgift att underlätta studenternas kontakter med verksamheten, och att ge information om förbättringsarbetet. Scenariot presenteras av kontaktpersonen vid det första basgruppstillfället. Studenterna ska, utifrån det förevisade scenariot formulera en eller flera, väl avgränsade, problemställningar som ska bearbetas under momentet. Studenterna ska beakta hela förbättringscykeln samt tillämpa förbättringsarbetet på en specifik del i PDSA-processen, t.ex. planering och kartläggning av problemområdet eller uppföljning av ett redan påbörjat förbättringsarbete. Vidare ska de interprofessionella aspekterna på förbättringsarbetet belysas. Genom fältstudiebesök tidigt i momentet ges studenterna möjlighet att undersöka hur verksamheten fungerar, ställa frågor till anställda och/eller patienter (eller närstående) samt införskaffa annat underlag som behövs för förbättringsarbetet. Fältstudiebesöket ska därmed bidra till att studenterna inhämtar underlag till basgruppsarbetet, där basgruppens problemformulering bearbetas. Storgruppsseminariet i kursvecka 2 ger ytterligare tillfälle att diskutera förbättringsarbetet innan basgruppen sammanställer en poster med tillhörande skriftlig rapport, som redovisar process och utfall. Kursen motsvarar 2 veckors heltidsstudier (80 timmar/ student). De 2 första veckorna är avsatta

6 enbart för IPL 2. Den schemalagda tiden med föreläsningar, basgruppsträffar etc. är begränsad till i genomsnitt ca 15 timmar per vecka för att ge tid för individuella studier och basgruppsträffar utan handledare. Seminarium är en undervisningsform som är avsedd att genom diskussion ge en fördjupad inblick i ett aktuellt problem/tema. Syftet är att utveckla förmåga till vetenskapligt tänkande och kritiskt förhållningssätt genom att tillsammans reflektera och resonera kring ett problem. I storgruppseminariet i IPL2 presenterar och diskuterar basgruppen sin problembearbetning. Studenterna ska tillämpa inhämtade kunskaper samt vidareutveckla dessa genom att gemensamt fokusera en aspekt inom sitt respektive förbättringsområde. Seminariet ska bidra med fördjupad förståelse för förbättringsarbete och kvalitet i vården genom en fördjupad teoretisk koppling i förbättringsarbetet. - Vid seminariet deltar alla studenter från storgruppens basgrupper. - Varje basgrupp disponerar ca 30 minuter för att presentera och problematisera sitt arbete. Basgruppen väljer att fokusera någon aspekt i sitt arbete som är angeläget att diskutera och fördjupa teoretiskt. - Basgruppen ska initiera frågeställningar/diskussioner utifrån inhämtade kunskaper, tillvägagångssätt för inhämtandet av data, vilka resurser som har använts, erfarenheter av basgruppens arbete osv. - Seminariehandledare är moderator vid seminariet och har tilldelat alla basgrupper en annan grupp att diskutera med. Den opponerande basgruppen har 10 minuter till sitt förfogande att ge inspel som kan hjälpa gruppen att utveckla och slutföra sitt förbättringsarbete. Alla studenter förutsätts att vara aktiva under seminariet. Förbättringsarbetet sammanställs av studenterna i en poster med tillhörande skriftlig rapport. Förbättringsarbetet redovisas även muntligt i verksamheten samt i en posterutställning på respektive campus. Postern ska vara en redogörelse av förbättringsarbetet och fungera som stöd för fortsatt arbete i verksamheten. Postern ska innefatta en introduktion till området med teoretisk förankring, syfte, metod, resultat samt diskussion samtliga i kortform, dvs. en kortare, generell teoretisk beskrivning av förbättringsarbetet och dess specifika tillämpning för den givna verksamheten. I en tillhörande rapport ska en fördjupad beskrivning och motivering av teoretisk bakgrund, metod samt diskussion som inte ryms på postern finnas med. Denna bilaga ska vara 2-3 sidor (typsnitt Times New Roman, 12 punkter och 1.0 radavstånd) och ska innefatta referenser enligt ett vedertaget system. Postern med tillhörande rapport sparas i två separata elektroniska filer: PPT, PDF eller Wordformat. Namnge dokumentfilen med basgruppsnummer samt titeln på förbättringsarbetet och om det är poster eller bilaga (ex.: 23C_hygienrutiner onkologavd_poster). Eftersom varken poster eller skriftlig rapport är en offentlig handling från Linköpings universitet så ska det inte finnas någon logotyp på dokumenten. Såväl poster som rapport ska inkludera titeln på arbetet samt namn på författarna (basgruppens medlemmar).

7 Innan postern inkl. bilaga skickas till basgruppshandledaren för bedömning ska kontaktpersonen från RÖ ges möjlighet att lämna synpunkter på bakgrundsfakta om verksamheten. När denne meddelat att dessa uppgifter är OK skickas postern med bilaga till basgruppshandledaren för bedömning, senast torsdagen i andra kursveckan. Bedömning görs enligt nedanstående kriterier. Basgruppen ges möjlighet att komplettera/revidera och skickar därefter postern med bilaga till basgruppshandledaren för slutligt godkännande, enligt schema. När postern och tillhörande bilaga är godkänd av basgruppshandledaren skickar hen underlag för betyg, inklusive postern och bilagan, till IPLs administratör på iplmedfak@liu.se som sammanställer resultat och meddelar respektive programadministratör som rapporterar i LADOK. Studenterna ska också lämna poster och bilaga, PPT-presentation samt all data (enkäter, mätningar etc.) till kontaktpersonen vid RÖ när arbetet är avslutat. Postern ska också sättas upp i posterutställningen som anordnas på respektive campus (Campus US och Norrköping). Posterutställningen öppnar kl onsdagen i tredje kursveckan och då ska alla posters vara på plats på respektive campus. Ett schema för vilken tid respektive poster är bemannad görs studenter i IPL1 kommer att ha schemalagd tid under eftermiddagen för att besöka utställningen samt ha möjlighet att rösta fram bästa poster på respektive campus. En poster är en rapport i kortformat. Följ gärna LiU s postermall i ppt (tillgänglig via liu.se). Postern i IPL2 skrivs ut i standardskrivare i format A3. Om postern skickas till tryck står studenterna eller verksamheten för kostnaden för tryck av postern avtala betalningsansvar i god tid. Tänk på detta när du gör en poster: - En poster ska snabbt fånga uppmärksamhet - inkludera bara väsentlig information. - Postern ska kunna läsas på ca två meters avstånd, vilket kräver tydligt typsnitt och storlek. - Ett liggande posterformat ökar läsbarheten. - Visualisera med hjälp av illustrationer, diagram och tabeller. - Placera titeln högt upp, liksom era namn. - Svart text på ljus bakgrund (pastell) är lätt att läsa; använd 2 grundfärger och max 4 komplementfärger. Studenten ska kunna: göra val och skapa sammanhang mellan de olika delarna i postern och rapporten. relatera till och tillämpa relevant teori och fakta i bearbetningen av det verksamhetsbaserade scenariot. värdera sin metod och sitt resultat i relation till teori och fakta. Varje student skriver en reflektion kring sitt lärande utifrån kursmomentets mål (sid. 2), vilken sparas i den individuella portfolion. Förutom kursmomentets mål ska reflektionen innehålla en personlig betraktelse över hur samverkan med studenter från andra professionsprogram inverkat på förutsättningarna att lära om, med och av varandra, generellt och med fokus på

8 förbättringsprocesser och -kunskap. Den individuella reflektionen ska också läggas i basgruppens mapp på LiSam, senast måndag den 15 oktober kl 8.00, där den utgör ett av kursmomentets obligatoriska delar. OBS! Innan du lägger in reflektionen på LiSam, läs information om forskningsprojektet Utveckling av interprofessionell kompetens under professionsutbildning inom hälso-och sjukvård analys av självreflektioner samt ange - genom att fylla i ja- eller nej-rutan - om du samtycker till att din självreflektion får utgöra data i denna studie. Studenterna i basgruppen skriver också en gemensam reflektion, som omfattar: o o hur de har fördelat arbetet med det verksamhetsbaserade scenariot inom basgruppen, inkl. poster och tillhörande rapport, en värdering av hur var och ens professionella kunskap och kompetens tillämpats i gruppens arbete under kursmomentet och hur detta har påverkat det interprofessionella lärandet. Det gemensamma dokumentet utgör grund för basgruppens slutvärdering, vid det tredje och sista handledda basgruppstillfället, den 17 oktober. Dokumentet, som kan utformas i Word eller PowerPoint, lämnas på LiSam senast måndag den 15 oktober kl En kursutvärdering skickas ut till respektive students adress vid LiU. Förslag på förbättringar kan också skickas till ansvarig lärare för IPL 2: ann.catrine.eldh@liu.se För att alla berörda ska få tillgång till relevant information finns följande kanaler: För studenter kurssida på LiSam För basgrupps- och storgruppsseminariehandledare handledarsida på LiSam För kontaktpersoner i RÖ regionens intranät (uppdateras av RÖ) Därutöver finns en gemensam hemsida, som är öppen för alla parter (och andra) med övergripande information om IPL2. Där finns också studiehandledningen. I studiehandledningen finns förslag till litteratur. Viss litteratur har gjorts tillgänglig för IPL 2 genom referensexemplar på Medicinska biblioteket (MB) samt Campus Norrköpings bibliotek (CNB). Studierna under IPL 2 innebär resor mellan och utanför studieorterna, dock inom regionen. För resor mellan campus finns gratis busstrafik för student med giltigt LiU-kort, se Östgötatrafikens hemsida för aktuell tidtabell

9 Ansvarig för IPL 2 Ann Catrine (Ankie) Eldh Telefon E-post: ann.catrine.eldh@liu.se Programansvarig, IPL Mattias Ekstedt E-post: mattias.ekstedt@liu.se Administratör, IPL Marie Stensby Telefon E-post: iplmedfak@liu.se

10 Armstrong N, Herbert G, Aveling EL, Dixon-Woods M, Martin G. Optimizing patient involvement in quality improvement. Health Expectations, 2013;16(3):e Bergman B, Klefsjö B. Kvalitet från behov till användning. 2012, Lund: Studentlitteratur. Bergman B, Hellström A, Lifvergren S, Gustavsson S. An emerging science of improvement in health care. Quality Engineering, 2015;27(1): Boström A-M, Nordström G, Wilde-Larsson B. (red.) Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård. 2017, Lund: Studentlitteratur. BMJ Quality & Safety. Knowledge for Improvement. 2011; 20, Suppl 1. URL: Donabedian A. The quality of care. How can it be assessed? JAMA, 1988;260(12): Frenk J, Chen L, Bhutta ZA, Cohen J, Crisp N, Evans T, et al. Health professionals for a new century: transforming education to strengthen health systems in an interdependent world. Lancet 2010; 376(9756): Hammick M, Freeth DS, Copperman J, Goodsman D. Being interprofessional. 2009, Cambridge: Polity Press. Harvey G, Kitson A. Implementing evidence-based practice in health care. A facilitation guide. 2015, London: Routledge. Kvarnström S. Difficulties in collaboration: A critical incident study of interprofessional healthcare teamwork. Journal of Interprofessional Care, 2008;22(2): Lagrosen S. Lärande i och för det nya arbetslivet. 2010, Lund: Studentlitteratur. LeGros T. Amerongen H, Colley J, Scholss E. Using learning theory, interprofessional facilitation competencies, and behavioural indicators to evaluate facilitator training. Journal of Interprofessional Care, 2015;29(6): Lundgren C, Molander C. Teamarbete i medicinsk rehabilitering. 2008, Stockholm: Liber. Nilsen P. (red). Implementering av evidensbaserad praktik. 2014, Malmö: Gleerups. Ogrinc GS, Hedrick LA. Fundamentals of health care improvement: a guide to improving your patients' care. Joint Commission Resources, 2012, 2 uppl. Ridelberg M. Towards Safer Care in Sweden: Studies of Influences on Patient Safety Linköping: Linköping University. Medical Dissertation No.1503.

11 Sjövold E. Teamet: utveckling, förändring och effektivitet i grupper. 2008, Stockholm: Liber. Socialstyrelsen. Nationella indikatorer för God vård. 2009, Stockholm: Socialstyrelsen. URL: Svensk sjuksköterskeförening, Svenska Läkaresällskapet, Fysioterapeuterna, Sveriges Arbetsterapeuter, Dietisternas Riksförbund och Sveriges Tandläkarförbund. Säker vård - en kärnkompetens för vårdens samtliga professioner. 2016, Stockholm. World Health Organization. Framework for action on interprofessional education and collaborative practice. 2010, Genève: WHO. URL: Yuehwern Y. (ed). Handbook of Healthcare Delivery Systems. URL: Ödegård S. Patientsäkerhet: Teori och praktik. 2013, Stockholm: Liber. Øvretveit J Perspectives: answering questions about quality improvement: suggestions for investigators. International Journal for Quality in Health Care, 2017;29(1):