HÄLSA - ETIK LÄRANDE del 1, HEL I. Allmänt om HÄLSA - ETIK LÄRANDE del 1, HEL I

Transkript

1 HÄLSA - ETIK LÄRANDE del 1, HEL I Välkommen till programintegrationsmoment ett, att lära tillsammans för att arbeta tillsammans Hälsouniversitetets intentioner och arbetsformer präglas av: ett hälsooffensivt förhållningssätt en helhetssyn på hälsa och sjukdom ett vetenskapligt förhållningssätt förmåga till självständigt livslångt lärande samverkan mellan yrkesgrupper Allmänt om HÄLSA - ETIK LÄRANDE del 1, HEL I Vid Hälsouniversitetet (HU) börjar alla grundutbildningar att studera gemensamt Hälsa - Etik Lärande del 1, (HEL I). Programintegration är en av grundideologier vid HU, samverkan mellan olika utbildningar för att främja framtida samarbete, fokuserar på det interprofessionellt lärande. Ytterligare integrationsmoment förekommer under utbildningen Hälsa - Etik Lärande del 2 (HEL II), samt undervisnings avdelning för vissa program. Det övergripande syftet med HEL I är att ge studenterna en gemensam värdegrund att utgå ifrån, samt en introduktion till universitetsstudier och till problembaserat lärande. Detta innebär bl.a. att utveckla ett vetenskapligt förhållnings- och arbetssätt. Innehållet i HEL I tar upp både samhälls- och beteendevetenskap samt humaniora och naturvetenskap. Huvuddelen av studierna utgår från arbete i små grupper, så kallade basgrupper. I varje grupp integreras studenter från de olika utbildningarna. Hälften av studenterna har studieort Linköping och den andra hälften i Norrköping. Tre eller fyra basgrupper bildar en storgrupp, som har gemensamma seminarier och storgruppsträffar för information och diskussioner. För varje storgrupp ansvarar två till fyra handledare från olika utbildningar inom Hälsouniversitetet. I basgruppen bearbetas problem och fenomen inom Hälsa Etik Lärande. Problem och frågeställningar studeras på olika nivåer; - individnivån innebär att den enskilde individen studeras - gruppnivån innebär att människor i grupp studeras - samhällsnivån innebär att samhällsstruktur, lagstiftning och värdegrunder studeras Övergripande mål - du ska utveckla en gemensam värdegrund med studenter från andra utbildningar, för att utveckla en interprofessionell kompetens som främjar möjligheten att i framtiden arbeta i interprofessionella grupper - du ska tillägna dig grunderna i ett problembaserat arbetssätt - du ska tillägna dig en helhetssyn på människan genom att studera samspelet mellan människa - omvärld och hälsans villkor ur ett etiskt, existentiellt, sociologiskt, psykologiskt och biologiskt perspektiv - du ska förvärva en grund för utvecklande av ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt för att kunna söka relevant information samt skriva en rapport 1

2 HÄLSA Hälsoavsnittet tar sin utgångspunkt i hälsa snarare än i ohälsa, dvs. ett salutogent betraktelsesätt. Detta inleds med en reflektion om den egna hälsan varefter begreppen hälsa och livskvalitet ges en teoretisk förankring. En särskild hälsodag anordnas där studenterna på olika stationer får pröva på olika sätt att mäta och beskriva hälsa. Dessa stationer bemannas av äldrekursare. Det individuella hälsoperspektivet appliceras på samhällsnivå, där hälsan i befolkningen, dvs. folkhälsan och hälsans villkor, behandlas. Hälsoproblem i dagens moderna samhälle analyseras och ges en teoretisk förankring särskilt vad det gäller livsvillkor och miljö, arbetsliv och ohälsa, hälsans fördelning, livsstil samt hälsorisker. Även epidemiologisk metodik, prevention och hälsopolitik behandlas. Genom en fältstudie om hälsans villkor i lokalsamhället konkretiseras och prövas teorin. Mål Du ska; - känna till huvuddragen avseende mål och intentioner inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten samt för den lagstiftning som reglerar dessa verksamheter - förstå begreppen prevention och promotion samt kunna identifiera hälsobefrämjande åtgärder - kunna definiera och belysa begreppen hälsa och livskvalitet ur olika perspektiv - kunna identifiera folkhälsoproblem med hänsyn till faktorerna livsstil och livsvillkor samt genus, klass och etnicitet ur både individ- och samhällsperspektiv - kunna identifiera olika grupper i samhället med speciella hälsorisker och behov av stöd - förstå grunderna när det gäller att beskriva och mäta ohälsa och hälsorisker i befolkningen Nyckelord - hälsa - hälsobefrämjande - hälsorisker - lagstiftning - livskvalitet - prioritering - sociala grupper - epidemiologi - folkhälsa - rättigheter - jämlikhet - autonomi - etnicitet - kön och genus - miljö - prevention och promotion - prevalens och incidens - genetiskt och socialt arv - livsstil och livsvillkor - ansvar - avvikande beteende - coping - avgörande livshändelser - stress - friskfaktorer - salutogent perspektiv - värderingar - ideologier - attityder - attribution 2

3 ETIK Utifrån reflektion över egna värderingar, egen moral och egna ideologiska ställningstaganden, diskuteras vilka konsekvenser detta får för den framtida yrkesrollen. En viktig del av detta är de etablerade yrkesetiska koderna samt forskningsetiska regler. Etiken förankras teoretiskt och vanliga, vardagliga dilemman i det kommande yrket diskuteras utifrån dessa. De frågeställningar som det leder fram till, bearbetas vid de programspecifika dagarna. De yrkesetiska koderna och forskningsetiska reglerna appliceras också på relevanta etiska situationer. Mål Du ska kunna; - identifiera och analysera etiska problem - förstå olika perspektiv i synen på människan - förstå människosynens betydelsen för vård- och omsorgsarbete samt forskning - reflektera över olika etiska resonemangsmodeller och dess konsekvenser - reflektera över etiska dilemman som kan uppkomma i framtida yrkesverksamhet Nyckelord - ansvar - autonomi - behov - humanism - konsekvensetik - pliktetik - rättigheter och skyldigheter - rättvisa - moral - människosyn - yrkesetiska koder - integritet LÄRANDE Utifrån reflektioner om det egna lärandet samt med pedagogisk teori lägga grunden för studier som präglas av problembaserat och studentcentrerat lärande. Betydelsen av livslångt lärande för att möta kraven på professionell yrkesutövning diskuteras. På hemsidan finns övningar om lärande, de utgör underlag för diskussion om undervisning och lärande på olika sätt. Kontinuerliga diskussioner i bas- och storgrupp samt teoretisk förankring av dessa, ska ge möjligheter att utveckla ett medvetet förhållningssätt till det egna lärandet. Mål Du ska kunna; - definiera och belysa begreppen kunskap, lärande, motivation och teoribildning - reflektera över och kunna styra sitt eget lärande - reflektera och dokumentera sitt eget lärande i portfolio - tillämpa fakta och teori i en problembearbetning för att bygga upp egen kunskap - reflektera över vad som sker i mötet mellan människor i grupp i lärprocesser Nyckelord - bearbeta - tillämpa - grupprocess och kommunikation - inter-/multiprofessionellt lärande - lära om att lära - kritiskt analyserande - kunskap - specifik nivå och generell nivå - problematisering och problembearbetning 3

4 - reflektion - självstyrt lärande - personlig utveckling och personlig process - återkoppling - livslångt lärande - lärstil Fältstudien "Hälsans Villkor" En viktig uppgift för varje basgrupp är att inhämta kunskap om hälsans villkor för invånarna inom ett avgränsat geografiskt område både vad gäller hälsobefrämjande faktorer och eventuella hälsorisker. Arbetet innefattar insamling av fakta och data genom informationssökning och fältstudier. De inhämtade kunskaperna bearbetas, dokumenteras och presenteras i en skriftlig rapport. Genomförandet av detta sker utanför schemalagd tid och viss handledning av respektive handledare kan ske i samband med de schemalagda basgruppsträffarna. Uppföljning och granskning av basgruppernas arbeten sker på storgruppsträffar och vid ett avslutande fältstudieseminarium. Arbetet utgör tillsammans med det schemalagda basgruppsarbetet en viktig del i att förvärva en grund för utvecklande av ett vetenskapligt förhållningssätt och arbetssätt. Detta innefattar bl.a. att träna informationssökning, att se samband mellan teori och verklighet, att dokumentera, presentera och kritiskt granska, träna lagarbete och reflektera över grupparbete. Det är också ett led i att lägga grunden för ett hälsooffensivt förhållningssätt inom Hälsouniversitetet. Introduktion och skriftlig information om uppläggning och genomförande av fältstudien ges i samband med en föreläsning. Fältstudierapporten skickas med mail till Marianne Lindwall marianne.lindwall@imk.liu.se Hela dokumentationen skall vara sammanhängande i en fil och döpt till respektive basgruppsnamn (exempel basgrupp 1 A, 1 B, osv), så att den kan läggas ut på hemsidan. Arbets- och studieformer Basgruppsarbete Sex till åtta studenter och en handledare utgör en basgrupp. Basgruppen träffas två gånger i veckan, 2 eller 3 x 45 min per gång enligt schema. Basgruppen behöver emellertid träffas utöver den schemalagda tiden. Vid de schemalagda basgruppsträffarna medverkar alltid handledaren. Dennes roll är att underlätta samarbetet i gruppen och vägleda den i dess arbete att nå sina inlärningsmål. Riktlinjer för studierna är uppsatta mål. Seminarier Seminarier är en kompletterande arbetsform till basgruppsarbete där centrala områden och frågor i kursen debatteras och diskuteras. Målsättningen är att inhämtade kunskaper tillsammans med egna erfarenheter används så att nya frågor väcks, samtidigt tränas muntlig framställning och argumentation. Seminarier sker i storgrupp. Basgrupperna inom storgruppen förbereder och leder seminarierna. Seminarierna i kursen kan ha olika form och kommer att fokusera på olika områden. Varje basgrupp disponerar en viss tid för att initiera frågeställningar, argumentera med hjälp av inhämtade kunskaper och stimulera övriga studenter att vara aktiva. Storgruppsträffar Storgruppsträffar sker regelbundet under programintegrationsmomentet. Dessa är tänkta att främja kommunikationen inom storgruppen och kan användas till att utbyta tankar, erfarenheter och information inom storgruppen, skapa gemensamma riktlinjer för seminarier mm. Det är i första hand studenterna som ansvarar för dessa träffar. Självstudier 4

5 Studierna utgår från heltidsstudier omfattande 40 timmar per vecka. Men den schemalagda tiden är begränsad till i genomsnitt ca 15 timmar per vecka för att ge tid för både individuella studier och basgruppsträffar utan handledare. Att lära sig att på ett effektivt sätt utnyttja den egna tiden är en del av kursens innehåll. Det kan gälla att söka information, bearbeta kunskap, förbereda basgruppsträffar, seminarier mm. Dokumentation i portfolio Innehållet i portfolio utgår från skrivande på lika nivåer en formell (exempel rapport) och en mer informell (exempel, dagbok/loggbok). Innehållet i HEL I ska betraktas utifrån perspektiven genus, profession och lärande. Föreläsningar Föreläsningar användes för att ge en introduktion till ett tema eller för att ge en sammanfattning av ett ämnesområde. Föreläsningarna belyser bl.a. aktuell forskning inom ett ämnesområde och kan underlätta bearbetning av svårtillgängliga ämnesområden. Resurspersoner Som komplement till litteratur och föreläsningar kan basgrupperna själva kontakta resurspersoner inom olika ämnesområden vid Hälsouniversitetet för att få specifika frågor belysta, hjälp med ytterligare litteratur mm. Paneldiskussion Tillsammans med en panel bestående av några föreläsare och resurspersoner diskuteras och belyses centrala frågor och områden utifrån olika perspektiv. Paneldiskussionen bygger på att studenterna är förberedda med i förväg inlämnade frågeställningar och leds av några studenter ur varje storgrupp (moderatorer). Paneldiskussionens syfte är liksom syftet med seminarier att problematisera och genom att bryta olika perspektiv skapa nya frågor och tankar samt upptäcka nya sätt att se på saker, snarare än att ge färdiga svar. Kommunikationsövning Kommunikation och arbete i grupp tränas bl.a. genom att videofilma en övning där basgruppen arbetar med en uppgift. Videoinspelningen analyseras och diskuteras därefter tillsammans med handledaren. Utvärdering Utvärdering, d v s att bedöma sig själv, bedöma andra och bli bedömd, är både ett mål och ett medel i problembaserat lärande och sker fortlöpande. Var och en i basgruppen - student och handledare - utvärderar sig själva och gruppens arbete i slutet av varje basgruppstillfälle. Bedömningen i basgrupp görs utifrån att kunna; - arbeta enligt en problembearbetningsmodell (se bedömningskriterier sid. 9) - ta ansvar för sitt eget och gruppens arbete och inlärning - vara aktiv och förberedd - ge och ta återkoppling samt åtgärda eventuella brister Särskilda bedömningsunderlag kan användas, fram för allt vid den mera omfattande utvärderingen som sker efter halva kursen. Bedömning av seminarium Både seminariedeltagare och handledare bedömer; - ämnesinnehåll - informationskällor 5

6 - muntlig framställning - initierande och bemötande av frågeställningar - arbetsfördelning inom gruppen. Obligatoriska moment omfattar deltagande och aktivitet vid; - schemalagda basgruppsträffar - hälsodag - basgruppens arbete med fältstudien - seminariernaion - dokumentara i portfolio (se bilaga till studiehandledningen) Uppföljning av frånvaro från obligatoriska moment För att erhålla godkänt resultat i HEL I krävs att kraven för de obligatoriska momenten uppfyllts, samt att studenten skall vara godkänd på examinationen. De obligatoriska momenten i HEL I omfattar deltagande och aktivitet vid: Schemalagda basgruppsträffar, Hälsodag, Basgruppens arbete med fältstudien och Seminarierna. Har studenten inte uppfyllt kraven för de obligatoriska momenten bestäms formerna för förnyad bedömning enligt följande grundprinciper: Basgruppsarbetet Frånvaro 1 upp till och med 3 basgruppstillfällen: Detta hanteras inom basgruppen tillsammans med basgruppshandledaren. Basgruppen ska ha en strategi för hur frånvaro hanteras och följs upp. För den enskilde studenten gäller att: - precisera sina inlärningsbehov - ha en strategi för hur studenten själv och/eller tillsammans med gruppen skall skaffa sig den kunskapen/färdigheten - ha en strategi för hur inhämtad kunskap/färdighet kan utvärderas av studenten själv och/eller gruppen - efter samråd med handledaren genomförs planeringen Frånvaro vid fler än 3 men mindre än 6 basgruppstillfällen: Ledningen handlägger frågan i samråd med basgruppshandledaren. Frånvaro vid 6 eller fler basgruppstillfällen: Leder till underkänt resultat av detta obligatoriska moment. Ledningen för HEL I handlägger frågan vidare men grundprincipen är att studenten bör gå om integrationsmomentet. Fältstudien Icke deltagande i fältstudien leder till underkänt resultat på detta obligatoriska moment. Ledningen handlägger frågan vidare. Seminarier Frånvaro från 1 seminarium Detta hanteras inom basgruppen tillsammans med basgruppshandledaren. Frånvaro från 2 eller 3 seminarier 6

7 Ledningen handlägger frågan i samråd med basgruppshandledaren. Hälsodag Frånvaro från momentet hanteras inom basgruppen tillsammans med basgruppshandledaren. Examination Syftet med examinationen är att du utifrån målen ska visa att du kan använda kunskaper som är relevanta och viktiga för bearbetningen av en specifik situation/utgångspunkt /scenario i HEL I. Examinationsuppgiften bygger på grundprinciperna i basgruppens arbete, bearbetning av scenarier med hjälp av problembearbetningsprocessen. Examinationen är upplagd i en skriftlig och en muntlig del som tillsammans ska ge en bild av hela problembearbetningsprocessen. Bedömningen utgår från kriterierna (sid. 9) och hur du individuellt hanterar problembearbetningen som helhet. Tider/anmälan Examination på utbildningsavsnittet Hälsa- Etik - Lärande, 1-8 poäng kommer för höstterminen 2005 att ske 18, 19 och 20 oktober. Examinationen sker på respektive studieort antingen förmiddag eller eftermiddag någon av examinationsdagarna. Anmälan görs senast fredagen den 7 oktober via studentportalen För att anmäla sig till tentamen krävs att du är registrerad och har hämtat ut e-post adress med användarkod och lösenord. Omtentamen sker 23 och 24 november. För samtliga studenter sker omtentamen på Birgittaskolan i Linköping. Anmälan görs via senast fredagen 11 november. Information om tidpunkt för omtentamen för varje enskild student anslås med kodnummer från ordinarie tentamen, fredagen den 18 november i Linköping och Norrköping. Resultat av examination anslås utifrån kodnummer, på kursens anslagstavla i Linköping respektive Norrköping inom 1 vecka efter genomförd examination. Besked om resultatet av examinationen lämnas också av Marianne Lindwall tel / Medtag legitimation. För utländska studenter är det tillåtet att medföra språklexikon. I övrigt tillämpas examinationsregler enligt Ordningsföreskrifter vid tentamensskrivningar, som delas ut i början av kursen. Examinationens uppläggning Individuellt skriftligt i skrivsal. Skrivtiden är 1 timme. Du skriver på speciellt kopieringspapper och du lämnar in det vita originalbladet. Du sitter kvar ca 1/2 timme och förbereder den muntliga delen. Som grund har du kvar kopia på det du skrivit. Under en kort paus tar du dig till anvisat grupprum. Individuellt muntligt i grupp. Tillsammans med 4-5 andra studenter träffar du en eller två handledare som är din examinator. I gruppen sker en fortsatt bearbetning utifrån den skriftliga delen under drygt 1 tim. Utifrån bedömningskriterierna på sid. 9 gör du sen en skriftlig självbedömning av hur du hanterat hela 7

8 examinationsuppgiften. Du får sedan en individuell uppföljning av din egen bedömning och återkoppling av examinerande handledare. Examinationsuppgiften Skriftlig del i skrivsal Reflektera över scenariot och skriv ner de tankar den väcker hos dig. Ange de problemområden som du identifierar och motivera ditt val. Sammanfatta det du uppfattar som centralt och viktigt i någon eller några problemformuleringar. Avsluta med att kort ange vilka teoretiska kunskaper och faktakunskaper som du anser kan vara relevanta för att förstå, belysa och bearbeta dina problemformuleringar. Muntlig del Syftet med den muntliga delen är att ge dig möjlighet att utveckla dina tankar och reflektioner som rör scenariot och att förankra detta i kunskaper du tillägnat dig under integrationsmomentet. Strävan är inte att du ska ge färdiga lösningar och exakta svar på hur saker förhåller sig. Istället ska du försöka se ur olika perspektiv och jämföra, värdera och tillämpa olika teoretiska förklaringar och fakta. I bearbetningen av problemformuleringar/problemställningar och scenario ska finnas utrymme för ett kreativt tänkande. Du har möjlighet att föra in nya tankar som dyker upp, göra kopplingar till och jämföra de olika argument som framförs och göra nya upptäckter. Avslutningsvis gör du en egen bedömning av hur du hanterat hela examinationsuppgiften. Utifrån bedömningskriterierna ska du skriva ned vad du uppfattar som dina starka respektive svaga sidor samt vilka inlärningsbehov som framkommit. Med din egen bedömning som grund får du sedan individuell återkoppling. 8

9 Kriterier för bedömning av problembearbetning Nedanstående frågor kan på olika sätt användas för bedömning av basgruppens arbete med scenarier, seminarier eller andra uppgifter. Frågorna utgör också en grund för bedömningen i samband med examinationen. A. Problembearbetning Frågorna utgår från kriterierna; - Överensstämmelse, din förmåga att nå överensstämmelse mellan delarna i problembearbetningen - Inre sammanhang, din förmåga att skapa samband mellan problembearbetningens alla delar 1. I vilken grad har du lyft fram det som är relevant utifrån innehåll och mål i HEL? 2. Hur relevant är din problemformulering i relation till de problemområden du sett i scenariot? 3. Hur hänger hela din bearbetning ihop inre sammanhang/röd tråd? 4. Hur har du kunnat motivera dina val? B. Förmågan att hantera teori och fakta Frågorna utgår ifrån kriterierna; - Förmågan att hantera teori och fakta, exempelvis omfattning (mängd), förklaringsvärde i förhållande till problembearbetningen, karaktär (ytlig eller djup), tillhörighet (ursprung) - Förmågan att skilja på egna åsikter i förhållande till vedertagen kunskap (vetenskapligt/ kritiskt förhållningssätt) 1. Hur relevant är ditt val av teori och fakta för att belysa dina problemformuleringar? 2. Har du använt tillräckligt med teori och fakta i din bearbetning för att kunna belysa problemformuleringen? 3. Hur har du kunnat koppla det du sett i scenariot till relevant teori och fakta? 4. Hur har du kunnat förklara den teori och fakta du använt dig av? 5. Hur har du kunnat tillämpa teori och fakta på scenariot? 6. Hur har du värderat den teori och fakta du använt dig av? C. Värdera din egen insats! 9

10 Några referenser till de använda bedömningskriterierna av problembearbetningen: *Biggs J.,Collin K. Evaluating the Quality of Learning, The SOLO-taxonomy, Academic Press, NewYork, *Greeno, J. Process of understanding in problemsolving. In Castellan, N., Pison, D., Potts G. (eds.), Cognitive Theory, Lawrence Erlbaum Associats, New York, *Haverlock, R., The change agent s guide to innovation in education, Englewood Cliffs, New Jersey, *Kvalitativ integrerad examination för högskolans vårdutbildningar, Charlotte Silén, Dag Domeij, Anne Göransson, Karin Kjellgren, Marie Louise Törnvall, Monika Qvicker-Andersson, Hälsouniversitetet, Praktisk information Ledning HEL I Ansvariga för Hälsa - Etik - Lärande, 1-8 poäng, integreratmoment, höstterminen 2004, är; Ansvarig samlad integration och HEL I, studierektor Margaretha Wilhelmsson, Institutionen för Medicin och Vård, Hälsouniversitetet Linköping Epost: margaretha.wilhelmsson@imv.liu.se. Ansvarig samlad integration och HEL I, studierektor, universitetslektor/docent Tomas Faresjö, Institutionen för Hälsa och Samhälle, Hälsouniversitetet Linköping, Epost: tomas.faresjo@ihs.liu.se. Ansvarig samlad integration och HEL I, biträdande studierektor Staffan Pelling, Institutionen för Medicin och Vård, Hälsouniversitetet Linköping Epost staffan.pelling@imv.liu.se Ansvarig HEL I Norrköping, xxxxx Administratör Marianne Lindwall, Institutionen för Molekylär och Klinisk Medicin Hälsouniversitetet, Linköping, telefon eller Epost: marianne.lindwall@imk.liu.se. Ansvarig bibliotekarie för programintegrationen är: Katarina Jonzon <katjo@bibl.liu.se> Anslagstavla Anslagstavlor är placerade på Birgittaskolan, Linköping; plan 2 i B-huset (vid aulan) och på Drags, Campus Norrköping; M-huset plan 1. Här ges fortlöpande information, meddelanden om förändringar i schema mm. Hemsida Resurslitteratur En del av bibliotekens litteratur har gjorts tillgänglig för HEL-kursen genom att finnas som referensexemplar på Hälsouniversitetets bibliotek, HUB samt Campus Norrköpings bibliotek, CNB. Brandinformation Anslag med information om utrymningsvägar mm finns i varje sal. Uppsamlingsplats för HUstudenter vid Birgittaskolan är utanför Hotell Ekoxen. 10

11 Studieort Hälften av studenterna har studieort Linköping och hälften Norrköping. Detta innebär resor för vissa studenter. Bussar avgår varje timme från Linköping resp. Norrköping (se särskild tidtabell och regelverk). 11