HÄLSA-ETIK-LÄRANDE del 2, HEL II 9-10 poäng Med inriktning mot sexologi

Transkript

1 HÄLSOUNIVERSITETET Programintegrationsmoment två vid Hälsouniversitetet HÄLSA-ETIK-LÄRANDE del 2, HEL II 9-10 poäng Med inriktning mot sexologi Hälsouniversitetets intentioner och arbetsformer är: o ett hälsooffensivt förhållningssätt o en helhetssyn på hälsa och sjukdom o ett vetenskapligt förhållningssätt o en förmåga till självständigt livslångt lärande o ett samarbete mellan yrkesgrupper Dessa grundpelare präglar också programintegrationsmomenten för samtliga utbildningar vid Hälsouniversitetet (HU). Allmänt om HEL II Vid HU börjar alla grundutbildningar att studera gemensamt, Hälsa-Etik-Lärande del 1 (HEL I), det första integrerade studiemomentet. Detta moment syftar till att ge studenterna en gemensam värdegrund. HEL II är en fristående fortsättning av HEL I. HEL II syftar till en fördjupning av det interprofessionella lärandet, att lära tillsammans för att arbeta tillsammans. Integrationsmomentets innehåll är en introduktion till ämnesområdet sexologi utifrån de övergripande perspektiven hälsa, etik och lärande. Huvuddelen av studierna utgår från arbete i basgrupper. I varje grupp deltar studenter från de olika utbildningarna vid HU och en basgruppshandledare från någon av utbildningarna. Problem och frågeställningar studeras på olika nivåer; - individnivå, där den enskilde individen studeras - gruppnivå, där människor i grupp studeras - samhällsnivå, där samhällets struktur, lagstiftning och värdegrund analyseras Övergripande mål Studenten skall; - stärka sin yrkesroll och fördjupa sin interprofessionella kompetens genom att samverka med studenter från andra utbildningsprogram - lära sig förstå yrke och kompetens hos studenter från andra utbildningsprogram genom att lära om, från och tillsammans - kunna förstå sin egen yrkesroll och sin kompetens i förhållande till andra yrkesroller samt betydelsen av detta i de organisationer, vilka man kommer att verka i - förstå och kunna analysera betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper - tillägna sig både yrkesspecifik och allmän kunskap inom ämnesområdet sexologi 1

2 Nyckelord - attribution - attityder - grupprocess - problembearbetning - lagarbete - professionellt förhållningssätt - lagar och förordningar - professionellt arbete - yrkesroll/organisation - interprofessionell kompetens/lärande Tre teman behandlas: - Hälsa/livskvalitet och sexualitet - Kultur/grupper och sexualitet - Ohälsa/dysfunktion och sexualitet Dessa teman tas upp utifrån HEL II s övergripande perspektiv av hälsa-etik-lärande (se modell av HEL II). Hälsa/livskvalitet sexualitet Mål Studenten skall kunna; - förstå hur fysiologiska, psykologiska och sociala aspekter påverkar människans sexuella funktioner och dysfunktioner - förstå betydelsen av sexualitet för människors hälsa och livskvalitet - jämföra olika gruppers och kulturers tänkande/uppfattningar/attityder/beteende gällande sexualitet och hälsa Nyckelord - reproduktion - sexuell aktivitet - embryologi - sexuell utveckling - kultur - religion - genus - kvinnosyn - homo/heterosexualitet - attityder - social anpassning - könssjukdomar - sexuella dysfunktioner - sjukdom - handikapp - prostitution - sexuellt våld Etik sexualitet Mål Studenten skall kunna - resonera kring etiska frågor gällande sexualitet och hälsa i allmänhet - identifiera och resonera kring vardagliga etiska dilemman i sitt framtida yrke Nyckelord; - intimitet - respekt - autonomi - yrkesroll - fördomar - intimitet - etiska dilemman 2

3 Lärande - sexualitet Mål Studenten skall kunna - förstå och analysera kommunikationens betydelse i professionella och vardagliga samtal om sexualitet och hälsa - formulera betydelsen av olika pedagogiska metoder och dess utfall, vid vägledning av andra människor Nyckelord; - kommunikation - empowerment - förhållningssätt - vägledning - kroppsspråk - attityder/överföringsproblematik Obligatoriska moment Obligatoriska moment omfattar följande tre moment: - ett aktivt deltagande vid schemalagda basgruppsträffar - genomförande av färdighetsträning - inlämnande av skriftlig rapport samt muntlig redovisning av denna vid rapportseminariet Basgruppsträffar Sex till åtta studenter och en handledare utgör en basgrupp. Basgruppen träffas två gånger i veckan, 3 x 45 min per gång enligt schema. Basgruppen kan emellertid behöva träffas utöver den schemalagda tiden. Handledaren medverkar vid de schemalagda basgruppsträffarna.. Handledarens roll är att underlätta samarbetet i gruppen och vägleda den i dess arbete för att nå gruppens inlärningsmål. Färdighetsträning Instruktion för att förbereda rollen. Färdighetsträningen sker i egen basgrupp. Huvudsyftet med denna färdighetsträning är att alla studenter under integrationsmomentets gång, i rollspelets form, samtalar om problematik som anknyter till ämnesområdet sexologi och sexualitet. Hur samtalet går till och vad det handlar om bestäms av deltagaren själv utifrån ramarna för det egna framtida yrket. Samtalen kan därför se helt olika ut, beroende på yrkesramarna. Sålunda finns det deltagare som vill föra ett kliniskt samtal med en person som behöver hjälp eller råd. Andra vill träffa en klient och utreda en social situation. En student som läser Medicinsk biologi skulle t.ex. kunna prata med en kollega om ett forskningsetiskt dilemma eller med en journalist och informera om en forskningsverksamhet. Inför färdighetsträningen förbereder varje student dels sin egen roll och dels en roll för en samtalspartner vid rollspelet. Studenten skriver kort ner vem samtalspartnern är, ramen för samtalet, var det är tänkt att äga rum och vad samtalet skall handla om. Rollspelet I samband med färdighetsträningen bör alla en gång spela samtalsledare och en gång spela en roll som samtalspartner. Turordningen sker enklast spontant. Studenten som spelar en roll som samtalspartner får vara litet kreativ och hjälpsam så att samtalsledaren har något att prata om. Tiden för rollspelet kan variera, men skall inte vara för kort och inte heller för långt, max minuter per rollspel är rimligt. Samtalsledaren kan avsluta när som helst men får gärna bryta vid en naturlig övergång i samtalet, t.ex. när det uppstår en paus eller man byter fas i samtalet. 3

4 Några frågeställningar i samband med rollspelet Frågor som man kan ställa till både samtalsledaren och samtalspartnern är: - Hur kändes det för dig att samtala med i allmänhet"? - Hur var det för dig själv att samtala om det ämne som ni samtalade om? - Hur kändes det för dig att samtala med X om detta speciella ämne? - Fanns det lugn i samtalet, respekt för dig, utrymme för dina åsikter? Ytterligare frågor till samtalsledaren: - Fanns det något som gjorde dig osäker, t.ex. otillräcklig kunskap, ovan att tala om sexualitet på ett professionellt sätt, att ha åhörare omkring dig? - Finns det något som du skulle velat göra annorlunda? Extra tillfälle för färdighetsträning sker den 11 oktober kl i Linköping. Anmälan görs till Marianne Lindwall. Individuell skriftlig rapport med muntlig redovisning vid rapportseminariet Den skriftliga rapporten ska bestå av två delar, dels en individuell problembearbetning av ett scenario, samt dels en skriftlig reflektion över vad jag lärt. Den första delen av rapporten är upplagd på följande sätt. Vid första basgruppstillfället bearbetas ett scenario individuellt. Bearbetningen ska spegla den egna förförståelsen. En individuell problembearbetning görs som inkluderar; fri association, systematisering, problemformuleringar samt en beskrivning av den teori och faktakunskap som studenten redan har inom ämnesområdet och som är relevant och tillämpligt för att belysa de valda frågeställningarna. Studenten behåller problembearbetningen (skall ingå i rapporten) men lämnar en kopia till sin basgruppshandledare. Inför rapportseminarium i slutet av andra veckan genomför studenten återigen en individuell problembearbetning av ett scenario. Även denna problembearbetning ska inkludera; fri association, systematisering och problemformuleringar. Belys nu problemformuleringarna med hjälp av den teori och faktakunskap som du inhämtat och anser vara relevant och tillämplig. Den andra delen av rapporten utgör en dokumentation och reflektion av det egna lärandet under integrationsmomentet HEL II. Två frågeställningar är vägledande: - Hur har mina kunskaper i ämnesområdet förändrats under kursen? (dvs lärande inom ämnesområdet sexologi) - Hur har förståelsen för min egen yrkesroll och min kompetens i förhållande till andra yrkesroller förändrats under kursen? (dvs interprofessionellt lärande/kompetens) Som underlag för denna del av rapporten används de individuella problembearbetningarna samt den dokumentation som studenten gjort i loggboken. Till rapportseminariet, som sker i den egna basgruppen, förbereder studenten en muntlig presentation av rapporten och lämnar den skriftliga rapporten till basgruppshandledaren. Både studenterna i basgruppen och handledaren utvärderar alla rapporter utifrån Kriterier för bedömning av problembearbetning (se sid. 6). Den skriftliga rapporten (båda bearbetningarna och reflektionen över vad jag lärt ) lämnas till handledaren i samband med rapportseminariet. Rapporten anses vara ditt eget resonemang, dina egna tankar om problem/fenomen och lärande i relation till den vetenskapliga litteraturen. Ange därför i din text tydligt vilken kunskap du hämtar från externa källor (vetenskapliga artiklar, böcker med vetenskapligt innehåll mm.), använd något av de vedertagna referenssystemen. 4

5 Arbets- och studieformer Självstudier Kursen innebär heltidsstudier dvs 40 tim/vecka. Den schemalagda tiden med föreläsningar och basgruppsträffar osv är begränsad till i genomsnitt ca 15 timmar per vecka för att ge tid för individuella studier och basgruppsträffar utan handledare. Föreläsningar Föreläsningar användes som introduktion till ett tema, för att sammanfatta och belysa forskning eller återge klinisk erfarenhet. Resurspersoner Som komplement till litteratur och föreläsningar kan basgrupperna själva kontakta resurspersoner inom ämnesområdet sexologi på Hälsouniversitetet (exempelvis föreläsarna på HEL II), för att få specifika frågor belysta, hjälp med litteratur mm. Utvärdering Utvärdering, d v s att bedöma sig själv, bedöma andra och bli bedömd, är både ett mål och ett medel i problembaserat lärande och sker fortlöpande. Var och en i basgruppen - student och handledare - utvärderar sig själva och gruppens arbete i slutet av varje basgruppstillfälle. Bedömningen görs enligt följande; - att arbeta enligt en problemlösningsmodell - att ta ansvar för sitt eget och gruppens arbete och inlärning - att vara aktiv och förberedd - att ge och ta emot återkoppling samt åtgärda eventuella brister Godkännande av integrationsmomentet För godkännande av integrationsmomentet HEL II, krävs aktiv medverkan i och dokumentation av de tre obligatoriska momenten; basgruppsträffar, färdighetsträning och individuell skriftlig rapport. Basgruppshandledaren bedömer rapporten muntligt och skriftligt. Senast två veckor efter rapportseminariet meddelas resultat. Studenten har sedan två veckor på sig för att göra en komplettering av rapporten om så erfordras. Observera att innehållet i integrationsmomentet HEL II är inkluderat i respektive utbildningsprograms totala terminsinnehåll (terminsmål). Innehållet i HEL II kan således även komma att examineras vid terminsexamination på den egna utbildningen. Vid ett underkännande av HEL II, bestäms formerna för förnyad bedömning av ledningen för Programintegrationen efter samråd med basgruppshandledaren. Uppföljning av frånvaro från obligatoriska moment Frånvaro hanteras tillsammans med handledaren och deltagarna i basgruppen. Basgruppen ska i samråd med handledaren ha en strategi för hur frånvaro hanteras och följs upp. För den enskilda studenten gäller att: precisera sina inlärningsbehov formulera en strategi för hur studenten själv och/eller tillsammans med gruppen skall skaffa sig den kunskapen/färdigheten beskriva hur inhämtad kunskap/färdighet skall utvärderas 5

6 Kriterier för bedömning av problembearbetning Nedanstående frågor kan på olika sätt användas för bedömning av basgruppens arbete med scenarier, seminarier eller andra uppgifter. Frågorna utgör också en grund för bedömningen i samband med examinationen. A. Förmåga att göra val och att skapa sammanhang Frågorna utgår från kriterierna - Överensstämmelse, din förmåga att nå överensstämmelse mellan delarna i problembearbetningen - Inre sammanhang, din förmåga att skapa samband mellan problembearbetningens alla delar 1. I vilken grad har du lyft fram det som är relevant utifrån innehåll och mål i HEL? 2. Hur relevant är din problemformulering i relation till de problemområden du sett i scenariot? 3. Hur hänger hela din bearbetning ihop inre sammanhang/röd tråd? 4. Hur har du kunnat motivera dina val? B. Förmåga att hantera teori och fakta Frågorna utgår ifrån kriterierna - Förmåga att hantera teori och fakta, exempelvis omfattning (mängd), förklaringsvärde i förhållande till problembearbetningen, karaktär (ytlig eller djup), tillhörighet (ursprung) - Förmåga att skilja på egna åsikter i förhållande till vedertagen kunskap (vetenskapligt/ kritiskt förhållningssätt) 1. Hur relevant är ditt val av teori och fakta för att belysa dina problemformuleringar? 2. Har du använt tillräckligt med teori och fakta i din bearbetning för att kunna belysa problemformuleringen? 3. Hur har du kunnat koppla det du sett i scenariot till relevant teori och fakta? 4. Hur har du kunnat förklara den teori och fakta du använt dig av? 5. Hur har du kunnat tillämpa teori och fakta på scenariot? 6. Hur har du värderat den teori och fakta du använt dig av? C. Förmåga att värdera egen insats Några referenser till de använda bedömningskriterierna av problembearbetningen: Biggs J.,Collin K. Evaluating the Quality of Learning, The SOLO-taxonomy, Academic Press, NewYork, Greeno, J. Process of understanding in problemsolving. In Castellan, N., Pison, D., Potts G. (eds.), Cognitive Theory, Lawrence Erlbaum Associats, New York, Haverlock, R., The change agent s guide to innovation in education, Englewood Cliffs, New Jersey, Kvalitativ integrerad examination för högskolans vårdutbildningar, Charlotte Silén, Dag Domeij, Anne Göransson, Karin Kjellgren, Marie Louise Törnvall, Monika Qvicker-Andersson, Hälsouniversitetet,

7 Praktisk information Kursledning Ansvariga för Hälsa - Etik Lärande del II, 9-10 poäng, integrerat utbildningsavsnitt, vårterminen 2006 är: Studierektor, universitetslektor/docent Tomas Faresjö, E-post: tomas.faresjo@ihs.liu.se. Bitr studierektor univ adj Margaretha Wilhelmsson, E-post: margaretha.wilhelmsson@imv.liu.se. Bitr studierektor univ adj Staffan Pelling E-post: staffan.pelling@imv.liu.se Administratör Marianne Lindwall, Telefon eller E-post: marianne.lindwall@imk.liu.se. Anslagstavla Anslagstavlor är placerade på Birgittaskolan, Linköping; plan 2 i B-huset (vid aulan) och på Drags, Campus Norrköping; D-huset plan 1. Här ges fortlöpande information, meddelanden om förändringar i schema mm. Hemsida Resurslitteratur En del av bibliotekens litteratur har gjorts tillgänglig för HEL II genom att finnas som referensexemplar på Hälsouniversitetets bibliotek, HUB samt Campus Norrköpings bibliotek, CNB. Brandinformation Anslag med information om utrymningsvägar mm finns i varje sal. Uppsamlingsplats för HUstudenter vid Birgittaskolan är utanför Hotell Ekoxen. Studieort Hälften av studenterna har studieort Linköping, hälften Norrköping. Detta innebär resor för vissa studenter. Gratis bussar avgår varje timme mellan Linköping och Norrköping (se särskild tidtabell och regelverk). 7