Samverkan för en effektivare hjälp till skuldsatta

Transkript

1 Rapport 2010:6 Samverkan för en effektivare hjälp till skuldsatta

2 Samverkan för en effektivare hjälp till skuldsatta Rapport 2010:6 Konsumentverket

3 3 Inledning Denna rapport fokuserar på en samverkan mellan budget- och skuldrådgivning och försörjningsstöd. En sådan samverkan kan vara ett sätt att utnyttja kommunala resurser i en tid av ökat behov, ökade kostnader och minskade skatteintäkter. Samverkan leder sannolikt även till en bättre och effektivare hjälp till skuldsatta. Det är dock viktigt att tydliggöra de olika kompetenserna inom en samverkan. Metodutveckling hör samman med samverkan och handlar inte bara om ett individuellt möte mellan budget- och skuldrådgivaren och besökaren. Det finns olika sätt att organisera en budgetoch skuldrådgivning, men hur detta sker kan påverka hur arbetet kan bedrivas. Rapporten belyser inledningsvis lagstiftning, olika kommunala förutsättningar och konsekvenser av privatekonomiska problem. Vidare redovisas olika aspekter på hur samverkan kan fungera, vilka möjligheter och svårigheter som finns. Det kan t.ex. handla om medborgares behov, frågor rörande organisation och arbetsmiljö samt beredskap att möta samhällsförändringar. Hur kan kommunala resurser utnyttjas och samverka? Har budget- och skuldrådgivningen en självklar plats i välfärdssystemet? Syftet har varit att ge underlag för diskussion och reflektioner kring hur dagens arbete bedrivs men också att se arbetet i ett framtidsperspektiv. Målgruppen är främst budget- och skuldrådgivare, handläggare inom individoch familjeomsorg samt chefer och politiker inom dessa områden. Författare till rapporten är Lisbeth Sandvall, som forskar på skuldsättningsproblem. Hon har en bakgrund som socionom och har arbetat som socialsekreterare, konsumentvägledare samt budget- och skuldrådgivare. Under 2008 lade hon fram sin licentiatavhandling Från skuldsatt till skuldfri och arbetar nu med en doktorsavhandling inom samma område. Rapporten har skrivits på uppdrag av Konsumentverket i vars regeringsuppdrag bland annat ingår ett ansvar för fortbildning och metodutveckling för landets kommunala budget- och skuldrådgivare. Avslutningsvis ett stort tack till de budget- och skuldrådgivare som har hörsammat uppropet och som bidragit med aktuella lägesbeskrivningar och värdefulla reflektioner.

4 4

5 Innehållsförteckning Inledning... 3 Innehållsförteckning... 5 Syfte, metod, avgränsningar och begrepp... 7 Bakgrund... 9 En riskfylld omvärldsbild... 9 Orsaker till ekonomiska problem... 9 Ansträngda kommunala budgetar och ökat behov av rådgivning Arbetet i landets kommuner Lagstiftning som styr Kommunala förutsättningar När vardagsekonomin inte fungerar Att leva med skulder under lång tid Konsekvenser som kan skapa ett utanförskap Hälsoaspekter på privatekonomiska problem Barnperspektiv Bemötande Att se vardagsekonomins betydelse Samverkan När samverkan fungerar Att ge motivationsargument Sekretess Väntetider Köp av tjänst från annan kommun En tidsaspekt Att prioritera grupper När samverkan inte ses som en möjlighet Två professioner med olika möjligheter Samverkan behöver stöd från ledning och politisk styrning Extern samverkan Kvalité Metodutveckling En beredskap för förändringar Lokaler och placering Arbetsmiljöaspekter Den politiska styrningen Medborgarperspektiv, kompetens och profession Reflektioner och summering Diskussionsfrågor Referenslitteratur

6 6

7 7 Syfte, metod, avgränsningar och begrepp Syfte Syftet med denna rapport är att ge underlag för en diskussion kring budgetoch skuldrådgivare och budget- och skuldrådgivaryrket samt hur kommunala resurser kan utnyttjas, organiseras och samverka för att skuldsatta ska få en effektivare hjälp och därigenom minska kommunernas kostnader. Rapporten behandlar olika aspekter på det kommunala arbetet som rör främst budget- och skuldrådgivning men även försörjningsstöd inom socialtjänsten. Förhoppningen är att den ska stimulera till en diskussion kring hur situationen ser ut i den egna kommunen och ge underlag för samtal mellan kollegor, chefer och politiker, vilket i förlängningen kan leda till en metodutveckling inom detta område. Metod Rapporten bygger på insamlat material från cirka 50 kommuner utifrån ett upprop via Portalen på Konsumentverkets webbsida till landets budget- och skuldrådgivare att bidra med en lägesbeskrivning av arbetet i den egna kommunen. Beskrivningarna bygger också på samtal med representanter från fem kommuner som arbetar på olika sätt utifrån olika förutsättningar och målsättningar för verksamheterna. I texten är olika citat inlagda från olika personer vilka speglar olika situationer och upplevelser. Avgränsningar Rapporten ska inte ses som en heltäckande beskrivning av situationen i landet och det finns också skillnader i synen på budget- och skuldrådgivarrollen. Innehållet bör ses som olika exempel och möjligheter för olika tillvägagångssätt, som inte självklart passar in på alla kommuner. Det finns även exempel på kommuner som har en profilerad verksamhet utifrån en politisk förankring, med en budget- och skuldrådgivning som inte knyts till socialtjänsten utan till annan förvaltning. Målsättningen är då ofta att ge service till kommunens alla medborgare till skillnad från en delvis riktad målgrupp. Rapporten speglar kommunal verksamhet och belyser inte privata alternativ eller lösningar. I texten framkommer röster från socialtjänsten, men det ska noteras att socialtjänstperspektivet inte är fullständigt belyst. Inga kommuner eller handläggare nämns vid namn eftersom syftet är att ge en mer allmän belysning av området, men också för att kunna lyfta fram problem eller förhållanden som inte fungerar eller inte upplevs som så positiva.

8 8 Begreppsanvändning Det finns olika namn på handläggare inom försörjningsstöd. I denna text kommer socialsekreterare att användas som enhetligt begrepp för handläggare inom individ- och familjeomsorg för att skilja dem från budget- och skuldrådgivare. När det gäller att skilja mellan verksamheterna kommer begreppen individ- och familjeomsorg eller försörjningsstöd och budget- och skuldrådgivning att användas. I texten används två begrepp för att ha skulder: skuldsatt och överskuldsatt. Överskuldsättning är en allvarligare form av skuldsättning som innebär att skulderna är så stora att det inte finns möjlighet att betala av skulderna inom överskådlig tid. För att söka skuldsanering krävs att man är överskuldsatt och termen kvalificerat insolvent används som begrepp för detta. Många personer har skulder och kan vara skuldsatta utan att det uppstår några problem, t.ex. huslån.

9 9 Bakgrund En riskfylld omvärldsbild Enligt Kronofogdemyndighetens rapport Alla vill göra rätt för sig är personer överskuldsatta. Efter deras beräkningar kan det innebära kostnader och produktionsbortfall för samhället i storleksordningen någonstans mellan 30 och 50 miljarder per år. 1 Allt fler yngre personer blir skuldsatta och hamnar i Kronofogdemyndighetens register och får betalningsanmärkningar. Förutom begränsade kreditmöjligheter kan en betalningsanmärkning även påverka möjligheter att hyra en bostad eller få ett arbete. Lågt ränteläge är en orsak till att hushållens skuldsättning ökat kraftigt. När räntorna sedan stiger påverkas hushållens ekonomier negativt och många människor som har för liten marginal löper stor risk att inte klara ökade boendekostnader och andra kreditåtaganden. Till följd av lågkonjunktur och finansiella kriser har arbetslösheten stigit samtidigt som många arbetslösa står utanför arbetslöshetsförsäkringen. Det har också skett förändringar i välfärdssystemets ersättningsregler, t.ex. förändringar av arbetslöshetsersättning och sjukersättningsregler. Endast 13 procent av de arbetslösa med a-kassa får 80 procent av sin lön. 2 Övriga får mindre än 80 procent av inkomsten vid arbetslöshet. De förändrade ersättningsreglerna vid sjukdom gör att många kan ha svårt att överblicka de ekonomiska konsekvenserna av att bli sjuk. Samtidigt har det konstaterats att ekonomiska svårigheter ofta leder till hälsoproblem. Orsaker till ekonomiska problem Orsakerna till att hushåll får betalningsproblem kan vara många. Till stor del kan det bero på yttre omständigheter som t.ex. arbetslöshet, skilsmässa och dödsfall. Individen påverkas även av dagens konsumtionssamhälle med lättillgängliga krediter. Konsumtion har blivit en identitetsmarkör som kan spegla vem man är eller vill vara. Stora delar av inkomsterna kan varje månad vara intecknade av olika avbetalningar och därigenom ökar sårbarheten om det sker oförutsedda förändringar. Här kommer även individens ansvar för val och handlande in i bilden. För många människor kan konsekvenserna av de snabba förändringarna i välfärdssystemet tillsammans med en konjunkturnedgång inte direkt vara överblickbara. Beredskapen att möta snabba förändringar kan vara svår att 1 Kronofogdemyndighetens rapport 2008:1 2 Rapport från SO, Arbetslöshetskassornas samorganisation

10 10 klara av på kort tid. Okunnighet om normer och regelverk kan även skapa för höga förväntningar på det stöd som välfärdssystemet kan ge. Ansträngda kommunala budgetar och ökat behov av rådgivning Utbetalningar av försörjningsstöd hos landets kommuner har ökat markant. Under tredje kvartalet 2009 ökade försörjningsstödet med 23 procent. 3 Samtidigt påverkas kommunernas ekonomier av arbetslöshet och därigenom minskade skattintäkter. Detta kan leda till en översyn av kommunala budgetar och uttalade sparbeting. Ett ibland kortsiktigt sparkrav kan dock på längre sikt bli dyrare för kommunen. Kostnader för kortsiktiga akuta insatser kan ställas mot mer förebyggande arbete som kan generera mindre kostnader ur ett längre tidsperspektiv. Från landets budget- och skuldrådgivare kommer aktuella rapporter om en ökning när det gäller personer som besöker dem: fler personer som fått avslag från Försäkringskassan, ökning av antalet arbetslösa, fler med sms-lån och ett ökat antal besökare som upplevs må psykiskt dåligt. Budget- och skuldrådgivarna beskriver att de möter fler personer som drabbats av sjukdom och inte kunnat förutse de förändrade ersättningsreglerna. Rådgivarna befarar en eftersläpning och tror att fler personer kommer att påverkas när de förändrade ersättningsreglerna slår igenom, vilket främst gäller Försäkringskassans regler. I vissa kommuner märks en ökning av att socialsekreterare uppmanat sökanden att vända sig till en budget- och skuldrådgivare med sina utgiftsproblem. Frågan är hur kommunerna kan möta den förändrade samhällsutvecklingen med ökad arbetslöshet, förändrade regelverk för bl.a. sjuka samt konsumtionssamhällets påverkan på individen. Uppdraget ligger både hos försörjningsstöd och budget- och skuldrådgivning att arbeta med uppkomna problem men också med förebyggande insatser som kan gynna både individ och samhälle. 3 Socialstyrelsens rapport Ekonomiskt bistånd kvartal 1-3, år 2009

11 11 Arbetet i landets kommuner Det kommunala arbetet som rör budget- och skuldrådgivning kan beskrivas utifrån olika områden som t.ex. lagstiftning, organisation och politisk ledning. Andra aspekter är kommunala förutsättningar som befolkningsunderlag, kommunstorlek eller andra lokala förhållanden. När det gäller organisering av budget- och skuldrådgivning finns det stora variationer vilket beskrivits t.ex. i regeringspropositionen 2005/06:124 Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande. Brister i samverkan mellan individ- och familjeomsorg och budget- och skuldrådgivning inom kommunen framkommer i den kartläggning som Socialstyrelsen gjort under Inom Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting, är inte denna samverkan något prioriterat område. 4 Lagstiftning som styr En utgångspunkt för utformningen av det kommunala arbetet är gällande lagstiftning och vilket regelverk som måste beaktas. Två lagar, socialtjänstlagen och skuldsaneringslagen, styr verksamheterna inom individ- och familjeomsorg, bl.a. försörjningsstöd och budget- och skuldrådgivning. Socialtjänstlag (2001:453) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. 2 När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. Skuldsaneringslagen (2006:548) 2..Kommunen skall inom ramen för socialtjänsten eller på annat sätt lämna råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor till skuldsatta personer. Denna skyldighet gäller även under skuldsaneringsförfarandet och under löptiden för en betalningsplan enligt 9. I förarbeten och lagkommentarer framkommer beskrivning av budget- och skuldrådgivningens roll i förhållande till socialtjänsten. Några avsnitt som belyser detta: 4 Uppgifter från handläggare november 2009

12 12 Detta förutsågs också av lagstiftaren, varför kommunerna i skuldsaneringslagen ålades en skyldighet att lämna råd och anvisningar till skuldsatta personer (se 1 SksanL). Tanken var att de kommunala myndigheterna genom olika former av ekonomisk rådgivning skulle bidra till att förebygga överskuldsättning. Dessa myndigheter skulle dessutom aktivt medverka till att en skuldsanering aktualiseras och hjälpa ett inte obetydligt antal gäldenärer att redan på ett tidigt stadium finna en lösning på sina problem. (SOU 2004:81 s.93) Skälen för regeringens bedömning och förslag: Enligt den nuvarande ordningen skall kommunen inom ramen för socialtjänsten eller på annat sätt lämna råd och anvisningar till skuldsatta personer (se 1 andra meningen skuldsaneringslagen). Tanken är att de kommunala myndigheterna genom olika former av ekonomisk rådgivning skall bidra till att förebygga överskuldsättning. (Prop. 2005/ 06:124 s.35) I förarbetena sägs att sådana frågor många gånger faller inom socialtjänstens ansvarsområde men att budgetrådgivningsfrågor inom många kommuner ingår också bland konsumentvägledningens arbetsuppgifter. (Mellqvist 2007 s.40) Sammanfattningsvis finns det en lagstiftning som reglerar olika former av stöd till kommuninnevånarna och i propositionen beskrivs Uppgiften att lämna budget- och skuldrådgivning till skuldsatta personer utgör alltså fortfarande socialtjänst i vid mening. 5 Några frågor som kan ställas är hur dessa lagar hanteras i praktiken. Hur kan lagarnas intentioner samverka? Hur påverkar lagstiftningen kommunernas arbete? Från 1 januari 2010 har Socialstyrelsen övertagit tillsynsansvar för budget- och skuldrådgivningarnas verksamhet; tidigare låg denna uppgift på länsstyrelsen. Kommer detta att påverka utformningen av verksamheten? Kommunala förutsättningar Organisation av budget- och skuldrådgivning Budget- och skuldrådgivning kan vara organiserad på olika sätt. I de flesta kommuner finns den inom socialtjänstens organisation och under socialnämnden, men den kan också finnas inom en annan förvaltning eller nämnd. Det kan finnas en uttalad inriktning med samverkan eller så kan kommunen sakna ett samverkansarbete. Verksamheten kan vara profilerad så att den inte förknippas med socialtjänsten utan i stället är uttalat självständig. Mindre kommuner kan även köpa tjänster av annan kommun. För att ge en nationell bild av budget- och skuldrådgivningen presenteras nedan några bakgrundsfakta utifrån Konsumentverkets statistik. 6 Budget- och skuldrådgivning finns att tillgå i 285 av landets 290 kommuner. 215 av kommunerna tillhandahåller mindre än en heltidstjänst. 70 kommuner har minst en heltid eller mer. Fördelningen mellan budget- och skuldråd- 5 Prop.2005/06:124 sid Kommunernas budget- och skuldrådgivning en lägesrapport Rapport 2008:8

13 13 givning är 49 procent budgetrådgivning och 33 procent skuldrådgivning. 33 kommuner säljer rådgivartjänst till annan kommun och 56 köper tjänsten av annan kommun. Av de kommuner som köper tjänsten har 44 kommuner ett befolkningsunderlag som är mindre än invånare. Socialnämnden är den vanligaste huvudmannen och finns i 67 procent av landets kommuner. Övrig fördelning är kommunstyrelsen 22 procent, kultur och fritidsnämnd 5 procent, annan 5 procent och konsumentnämnd 1 procent. I en del kommuner finns budget- och skuldrådgivning inom konsumentrådgivningen men utvecklingen har gått mot att verksamheterna är skilda och under 2008 hade 194 kommuner en separat budget- och skuldrådgivning. Väntetiderna till budget- och skuldrådgivning är långa i många kommuner. I april 2008 hade 13 kommuner en väntetid mellan 12 och 19 månader, 14 kommuner mellan 7 och 11 månader, 23 kommuner mellan 3 och 6 månader, 22 kommuner mellan 2 och 3 månader och övriga kommuner hade en väntetid på upp till 2 månader. 7 För att belysa olika kommunala förhållanden och organisationer ges fyra exempel på olika kommunstrukturer som i sin tur kan påverka organisation och arbetsmetoder. Kommunen med samarbete budget/skuldrådgivning och försörjningsstöd I denna kommun finns budget- och skuldrådgivning och försörjningsstöd organiserad inom socialnämnden. De är separata delar men det finns ett upparbetat samarbete och socialsekreterarna remitterar personer där de bedömer att personen eller hushållet behöver gå igenom sin ekonomi utifrån en helhetssyn på ekonomin. Remittering sker också från budget- och skuldrådgivare för bedömning av försörjningsstöd. Landsbygdskommunen som köper tjänster Kommunen har inte egna resurser för att tillhandahålla budget- och skuldrådgivning utan köper tjänsten av en närliggande kommun. Kommunen har få ärenden inom individ- och familjeomsorg och har följaktligen få anställda och de blir i högre grad generalister. Det är svårt att ha en hög och relevant kompetens för tjänstemännen på alla områden och kostnaderna för fortbildning per person blir höga trots hårda prioriteringar. Det är också få personer i den lilla kommunen som söker rådgivning i den närliggande kommunen. Sammantaget är privatekonomiska problem och skuldsättning inte ett prioriterat område inom den lilla kommunen på grund av att befolkningsunderlaget är litet och att tjänsterna inte efterfrågas i så stor utsträckning. 7 Kommunernas budget- och skuldrådgivning en lägesrapport Rapport 2008:8

14 14 Kommunen med fristående budget- och skuldrådgivning I denna kommun ligger budget- och skuldrådgivning och försörjningsstöd inom olika förvaltningar och nämnder. Det finns inte något upparbetat samarbete mellan de olika funktionerna och man arbetar var för sig inom sina verksamheter. Uppgiften för budget- och skuldrådgivaren är att ge service till alla kommuninvånare. Man vill inte förknippas med socialtjänstens försörjningsstöd utan vill ses som en fristående verksamhet. En orsak till detta kan vara att man tror att man kan nå människor som kanske inte annars skulle uppsöka rådgivningen. Storstadskommunen med central budgetrådgivning Organisatoriskt ligger budget- och skuldrådgivning under annan förvaltning än socialnämnden och de som arbetar inom verksamheten känner stöd av politikerna för sitt arbetssätt. Budget- och skuldrådgivningen ses som en central resurs för alla kommunens invånare och vill arbeta med dem som är motiverade och som på eget initiativ tar kontakt med rådgivningen. Målsättningen är snabb tillgänglighet där man hellre göra kortare insatser än ett ingående arbete i ett ärende som riskerar ohanterliga köer och väntetider. Organisation av försörjningsstöd/socialtjänsten Arbetet med försörjningsstöd har en tydligare och mer självklar plats än budget- och skuldrådgivning när det gäller organisation, lagstiftning och tillsyn. Organiseringen av försörjningsstöd kan skilja mellan kommuner men verksamheten är mer lagreglerad och kan förutses i större utsträckning. Det finns en socialnämnd och en förvaltning som försörjningsstöd är kopplat till. Kommunstorleken kan påverka hur specialiserad socialtjänsten är på olika funktioner inom individ- och familjeomsorg. I denna rapport kommer inte socialtjänstens organisation beskrivas närmare när det gäller försörjningsstöd eller andra delar inom individ- och familjeomsorg. Den politiska styrningen Den kommunala organisationen påverkas av den politiska ledningen som i sin tur kan påverkas av valresultat. Arbetets utformning kan påverkas av de ideologiska idéerna bakom olika politiska satsningar eller neddragningar. En aspekt är att mandatperioderna kan förändra den politiska majoriteten och kan skapa osäkerhet i hur verksamheten kan bedrivas på sikt. Sammanfattningsvis finns olika förutsättningar och aspekter att beakta. Dock blir inte detta mindre angeläget då målsättningen borde vara att landets medborgare oavsett kommun ska ha möjlighet till en god och likartad insats.

15 15 När vardagsekonomin inte fungerar Oavsett inom vilken kommunal verksamhet man arbetar finns olika förhållanden som kan ha avgörande betydelse, både för den enskilda individen och för synen på arbetet. Inom socialtjänsten är konsekvenserna av en icke fungerande vardagsekonomi ofta underskattade. Dock kan det bakom andra problem inom arbetet med barn och familj eller missbruk finnas privatekonomiska problem som kan vara ett hinder i behandlingsarbetet. Sociala problem leder ofta till ekonomiska, och ekonomiska problem kan leda till sociala i en ond cirkel. Inom försörjningsstöd ligger fokus på inkomstsituationen och är relativt begränsat när det gäller utgiftsproblematiken, eftersom skulder inte räknas in i försörjningsstödsnormen. En ny grupp som jag börjar se är de hushåll där man konsumerat mycket och som vid arbetslöshet, mindre övertidsarbete o dyl. inte längre klara av sina skulder.( budget- och skuldrådgivare) Egentligen självklart att enskilda personer blir mer samhällsnyttiga om man slipper leva under ekonomisk press. Kan man inte påverka sin vardag leder det till psykisk ohälsa som drabbar samhället på många sätt. I spåren av dålig ekonomi ser man drogproblem, skilsmässor, barn och familjer som far illa. Det kostar samhällsresurser. (budget- och skuldrådgivare) I dag finns det begränsad forskning som rör privatekonomiska problem och dess mekanismer. 8 Det finns viss kunskap om konsekvenser av dessa som är värt att reflektera över. Det går inte att se privatekonomiska problem isolerat eftersom de kan få följder, vilket kommer att utvecklas i detta avsnitt. En viktig aspekt är att många andra yrkesgrupper (kuratorer, socialsekreterare, boendestödjare etc.) saknar generellt kunskap att hantera människors ångest då det kommer till ekonomi. Jag upplever att det är många som hänvisar relativt enkla budgetrådgivningsärenden till oss, i hopp att vi ska ha en lösning. Jag tror inte att det kommer bli mindre av den varan. Jag tror att fler yrkesgrupper måste lära sig budgetrådgivning. (budget- och skuldrådgivare). Att leva med skulder under lång tid Det är vanligt att skuldsatta personer beskriver att det tär på en människa att leva med skulder. Det påverkar självkänslan och synen på sig själv som en fullvärdig medborgare. Att hamna i en situation som till slut blir så hopplös att man inte kan se någon möjlighet att ta sig ur den påverkar människors strategier. Forskning visar hur strategierna kan variera mellan ett öppet slutet, aktivt passivt förhållningssätt. 9 Orsakerna till skuldsättningen, t.ex. 8 Se t.ex.: Ahlström (1998, 2003) Starrin m fl. (1995, 1997, 2001) och Sandvall (2008) 9 Sandvall (2008)

16 16 om man orsakat problemen själv eller har drabbats av något, kan påverka hur man ser på sin situation och hur man agerar. Att ha stöd eller sakna stöd från sin närmaste omgivning kan också påverka hur en person klarar av situationen att vara överskuldsatt. Konsekvenser som kan skapa ett utanförskap När privatekonomiska problem blir så omfattande att betalningar inte kan skötas blir konsekvenserna allvarliga. När skulden föranlett ett betalningsföreläggande från Kronofogdemyndigheten uppstår en betalningsanmärkning. Den begränsar inte bara individens ekonomiska möjligheter utan kan även påverka möjligheterna att få bostad eller arbete. När betalningsproblemen blivit stora kan det skapa en situation av hopplöshet som kan minska motivationen för att arbeta för sin försörjning eller hitta andra utvägar ur problemen. På sikt får detta konsekvenser för självkänslan som en fullvärdig medborgare i samhället och det kan också skapa skam- och mindervärdighetskänslor. Hälsoaspekter på privatekonomiska problem Forskning visar att det finns ett samband mellan ekonomiska problem och hälsoproblem; att leva med skulder under lång tid påverkar hälsan. Exempel på detta är sämre psykisk hälsa, stress, ökad risk för tumörsjukdomar, hjärtoch kärlsjukdomar, mag- och tarmsjukdomar och ökad självmordsrisk och dödlighet. 10 En ansträngd ekonomi kan påverka utveckling av sjukdom. Men en sjukdom kan även leda till mindre inkomster och svårigheter att betala räkningar och kostnader. En skuldsättning kan utvecklas för individen vilket kanske inte hade hänt om den varit frisk. Sjukdom kan alltså vara både orsak och verkan. Barnperspektiv I lagstiftningen finns, som tidigare avsnitt redovisat, ett barnperspektiv inskrivet. Barnen kan också drabbas om föräldrarna har privatekonomiska problem. Förutom att de kan påverkas om föräldrarna inte har pengar till att betala räkningar, mat, kläder eller aktiviteter kan de också påverkas av föräldrarnas oro för ekonomin och svårigheter att orka med föräldrarollen. Även om det kanske inte talas öppet om ekonomiska svårigheter kan barn ändå kan känna av. Ekonomisk trygghet är betydelsefull och kan påverka barnens uppväxtvillkor. I aktuell forskning framkommer hur barn hittar olika strategier när familjen har knapp ekonomi. 11 Barnen kan ibland ta mer ansvar för familjens ekonomi än vad som kan vara rimligt i relation till barnens 10 Se t.ex. Ahlström (1998, 2003) Starrin, Beckman, Hagquist & Rantakeisu (1995) 11 Harju (2008)

17 17 ålder. Inom socialtjänsten har barnperspektivet varit mer påtagligt genom t.ex. uppkomna vräkningssituationer som direkt påverkar barnens situation. När det gäller budget- och skuldrådgivning har inte barnperspektivet varit lika tydligt men det är viktigt att vara medveten om hur en rådgivning även kan påverka barnens situation. Bemötande Att möta människor i skiftande livssituationer ställer olika krav på olika yrkesprofessioner. Forskningen visar att bemötandet av människor med grava ekonomiska problem är oerhört betydelsefullt eftersom en skuldsituation kan skapa mycket skamkänslor för vad som hänt och att man överhuvudtaget hamnat i en skuldsituation. Bemötandet kan vara avgörande för det fortsatta arbetet och minska på skam och skuldkänslor. Det är viktigt att sträva efter att möta personen på samma plan som den befinner sig. Som handläggare går det inte att ha en enda metod som passar alla besökare. Att möta en deprimerad, handlingsförlamad person är annorlunda mot att möta en person som söker information, är aktiv och som själv gärna tar kontakter utifrån råd och upplysningar. Att se vardagsekonomins betydelse I detta avsnitt har olika exempel på faktorer redovisats som kan påverka en individ eller en familj som lever med privatekonomiska bekymmer under lång tid. Konsekvenserna kan visa sig i t.ex. försämrad hälsa, andra problem inom familjen, missbruk eller i utanförskap i samhället. Den kunskapen är betydelsefull och kan påverka hur synsätt och målsättning med budget- och skuldrådgivning och försörjningsstöd ska utformas och bedrivas i kommunerna. I normen för försörjningsstöd ingår inte utgifter för skulder. Att se vardagsekonomin är också att ha en helhetsbild över ekonomin och där kan budget- och skuldrådgivningens perspektiv vara värdefullt. I ett helhetsperspektiv är det också viktigt att vara medveten om att två personer i ett hushåll kan ha olika inställningar till privatekonomi och det kan påverka hur vardagsekonomin fungerar, t.ex. hur inkomsterna ska användas. Det är svårt att jobba med helheten när jag bara träffar ena parten som vill få ordning på ekonomin. Den kan ha en partner som inte vill ta ansvar för ekonomi utan drar på sig nya skulder eller handlar saker som familjen inte har råd med. De verkar ha olika syn på pengar. Jag försöker få ett par att komma båda två men det är svårt. Nu är en del skulder på väg till kronofogdemyndigheten och jag tror att det skulle kunna förhindras om de satta sig ner och lade alla korten på bordet och ville dra åt samma håll. Då skulle vi tillsammans kunna diskutera och göra upp en planering för att rädda situationen (budget- och skuldrådgivare) Allt oftare rapporterar massmedia om oroliga människor som fått ekonomiska problem av bland annat de förändrade reglerna när det gäller sjukdom och

18 18 arbetslöshet. Osäkerheten är stor för vad som ska hända. Avslutningsvis ett tidningscitat av en kvinna med en sjukdom som går i skov. Hon beskriver ovissheten över sin situation när hennes sjukdagar tagit slut. Oron för ekonomin är påtaglig. Jag är orolig. Tänk om man kommer fram till att jag kan jobba heltid, det är omöjligt för mig just nu. Sedan är det stressen över ekonomin, det är precis på gränsen att de fungerar idag. (Smålandsposten 9 januari 2010)

19 19 Samverkan Samverkan bör utgå ifrån de yrkesroller som en budget- och skuldrådgivare och en socialsekreterare har. Att samverka inom en kommun kan var både ett nära samarbete och en aktiv remittering när man möter en person. Verksamheterna kan vara organiserade på olika sätt där lokalerna kan vara helt åtskilda eller i gemensamma lokal. Samverkan kan innebära olika grad av samarbete och i ett samverkansperspektiv finns fyra delar som vänder sig till fyra olika behov: - behov av budget- och skuldrådgivning - behov av försörjningsstöd - behov av försörjningsstöd med remittering till budget- och skuldrådgivning - behov av budget- och skuldrådgivning med hänvisning till försörjningsstöd. När samverkan fungerar Budget- och skuldrådgivningen är organiserad under socialtjänstens individ- och familjeomsorg och vi finns i samma sektion som försörjningsstöd. Detta gör att vi kan ha och har ett nära samarbete med socialtjänsten. Vi har även gott samarbete med hyresrådgivningen och kommunens kundfordringsenhet. Socialsekreterarna informerar och lämnar en broschyr om vår verksamhet vid behov. De har också tillgång till Konsumentverkets Koll på pengarna. De hänvisar till oss och vi till dem. Vi anser att samarbetet är välfungerande och kanske till stor del beror på att vi som jobbar här är socionomer och själva har jobbat som socialsekreterare. (budget- och skuldrådgivare) Här har vi ett nära samarbete med budget- och skuldrådgivaren. När vi ser att en person eller familj har det jobbigt med ekonomin försöker vi motivera personen att kontakta rådgivare. Det händer att vi bjuder in budget- och skuldrådgivaren (m. personens medgiv.) för att den ska kunna presentera vitsen med att fortsätta en kontakt. Ibland är personer så pressade av sin situation att de inte känner någon motivation att göra något. Vi får bedöma i varje fall vad som är bäst. (socialsekr. försörjningsstöd) I många kommuner finns i dag en aktiv samverkan där personer med privatekonomiska problem hänvisas av socialsekreteraren till budget- och skuldrådgivare och tvärtom vid eventuell möjlighet till försörjningsstöd. Att samverka behöver inte bara ske med försörjningsstöd utan också med barn- och familj samt missbruk/vuxengrupper inom individ- och familjeomsorg. Budget- och skuldrådgivarens ekonomiska kunskaper kan ge nya ingångar och förståelse i ett ärende och påverka det fortsatta behandlingsarbetet. Samarbetet med socialtjänsten tycker vi är viktigt. Den enhet vi har mest samarbete med är vuxen/missbruksgruppen och socialpsykiatrin. För de personer som saknar egen bostad och där planeringen är att han/hon på sikt ska få eget kontrakt finns vi alltid med i behandlingsplanen. Vi samverkar då med den handläggare som har hand om försöks-/träningslägenheter och med ev. boendestödjare. Det är relativt vanligt att kontaktpersoner från psykiatrin deltar vid besöken, åtminstone till en början. Detta ser vi som mycket positivt. (budget- och skuldrådgivare)

20 20 Som budget- och skuldrådgivare blev jag inkopplad att arbeta tillsammans med familjebehandlare i familj som blivit föremål för utredning. Vi fick medgivande att prata med varandra så vi löste sekretessfrågorna. Vi träffade mamman både tillsammans och var för sig. Familjebehandlare arbetade med mammans gränssättning och budget- och skuldrådgivaren tittade på ekonomin. Det framkom att hon hade sex olika mobilabonnemang vilket hon inte hade råd med. Det visade sig att sonen hotade mamman och hon då löste situationerna med att ge sonen en ny mobil. Denna kunskap utifrån den ekonomiska situationen blev en stor förändring och familjebehandlaren hade inte haft den utgångspunkten. Mamman sa att det här var den bästa hjälp hon kunde få. Jag hörde inte vad familjebehandlaren pratade om, jag satt hela tiden och oroade mig för mina pengar som inte räckte. (budget- och skuldrådgivare) Genom att ha skilda lokaler för försörjningsstöd och budget- och skuldrådgivning kan olika målgrupper nås och en samverkan kan ske i de ärenden där det behövs. Samverkan behöver inte innebära att sitta i samma lokaler för att en samverkan ska fungera. Fördelen med rådande organisation är att budget- och skuldrådgivningen har resurser att stötta innevånare som inte är kopplade till någon annan enhet inom socialkontoret. Man utnyttjar också den relation och förtroende som etablerats mellan klient och socialarbetare inom andra enheter. Samarbetet skulle förmodligen öka om inte väntetiden till budget- och skuldrådgivningen var 8 månader. (budget- och skuldrådgivare) Att ge motivationsargument En viktig uppgift för om vi ska samverka är att vi budget- och skuldrådgivare är bra på att ge goda argument varför en person ska vända sig till en budget- och skuldrådgivare. Vi satsar mycket på att informera nya socialsekreterare om vad det innebär att komma till oss. Vi ger lite kunskap om vad besökare kan förvänta sig vad vi kan hjälpa ti med Det är viktigt att inte besökare kommer med helt orealistiska förväntningar på vad vi kan göra. Alla har att vinna på bra information. Vi behöver inte lägga tid på att förklara så ingående eftersom personen känns förberedd och då kommer arbetet igång direkt. Personen känner sig trygg med vad som kan vänta och socialsekreterare kan indirekt ge en hjälp som har chans att stärka individens egna resurser. (budget- och skuldrådgivare) En del i en samverkan är att de personer som remitteras och vill ha en tid kommer till den avtalade tiden. Budget- och skuldrådgivare beskriver att många av dem som blir remitterade från försörjningsstöd uteblir från avtalad tid. Motivationen kan vara för låg och brist på information kan skapa tveksamhet eller ge orimliga förväntningar. En uppgift för budget- och skuldrådgivaren är därför att ge bra argument och information till socialsekreterare att förmedla vidare till personer som bedöms ha nytta av ett besök hos en budget- och skuldrådgivare. Då är personen mer förberedd på vad ett besök innebär och kan ha mer realistiska förväntningar på rådgivningen. Det är viktigt att det är en vilja hos personen i fråga som styr kontakten med mig och inte andra professionella som de möter. Om de professionella runt omkring anser att det finns ett behov av kontakt med mig så anser jag att det ingår i deras arbete att jobba med motivationsarbete - det får inte ske en dumpning till mig. Jag ger info om mitt arbete och kort utbildning till kollegor i olika verksamheter för att de ska ha bättre underlag när de ska motivera. (budget- och skuldrådgivare)

21 21 Sekretess Ibland kan sekretess användas som ett hinder mot en samverkan, speciellt om budget- och skuldrådgivning är organiserad under annan förvaltning än socialnämnden. Sekretess behöver inte vara något problem om medgivande finns från berörda parter. Det är en arbetsmetod och ett förhållningssätt i arbetet att en besökare självklart ska vara insatt i vilka kontakter som tas och vad de leder till. Väntetider Väntetiderna är ett metodologiskt problem både när det gäller samverkan inom organisationen och gentemot medborgarna. Många budget- och skuldrådgivningar har långa väntetider. Det är också ett arbetsmiljöproblem eftersom långa väntetider ökar pressen på budget- och skuldrådgivaren. En lång väntetid är kanske tecken på att resurserna inte är tillräckliga. Vilka blir konsekvenserna om ett hjälpsökande hushåll får vänta ett år på att få komma till en budget- och skuldrådgivning? Det finns exempel på hur budget- och skuldrådgivare beskriver att politiker inte vill göra så mycket reklam för verksamheten för att inte riskera att köerna blir ännu längre. I kommuner med lång väntetid ser försörjningsstöd inte budget- och skuldrådgivning som en realistisk möjlighet. Försörjningsstöd har sitt system för öppnande och stängning av ärenden. Det blir svårt med samverkan i ett ärende som är stängt. Det är så lång väntetid till budget- och skuldrådgivningen att vi hinner avsluta våra ärenden innan personen kommer fram i kön. Och till oss kommer människor med akuta ekonomiska problem. Jag ser rådgivningen som ett mer långsiktigt arbete och lite skilt från vårt arbete. (socialsekr. försörjningsstöd) Köp av tjänst från annan kommun I mindre kommuner köps tjänster av annan kommun eftersom behovet inte är så stort. Att tjänsten finns i annan kommun kan få vissa konsekvenser. Detta kan medföra att medborgarnas väntetid kan bli ganska lång om den säljande kommunen har egen väntetid. Frågor som kan ställas är: Vad är acceptabla väntetider för både den säljande och den köpande kommunen? Är det tillfredställande att en kommun köper tjänster som innebär en väntetid för kommuninnevånarna på t.ex. ett halvt år? Hur kan samverkan ske när tjänsterna köps av annan kommun? Vilka krav kan ställas när tjänster köps och säljs?

22 22 En tidsaspekt En av budget- och skuldrådgivarna lyfter fram tidsaspekten, dvs. var i processen man kommer in när man samverkar. För en skuldsatt person kan ibland ett snabbt agerande förhindra t.ex. att en skuld går till Kronofogdemyndigheten eller att en lösning hittas så att en vräkning inte verkställs. Ett tidsperspektiv behöver inte ha med väntetid att göra. Det handlar om ett synsätt och en kunskap, både praktisk och psykologisk. Vi samarbetar däremot ganska mycket med övrig personal inom socialtjänsten, socialsekreterare både inom ekonomi, barn och vuxengruppen samt övriga instanser som familjeverksamhet och tillsynsboende. Samarbetet fungerar bra men vi tror att vi i flera ärenden skulle kunna komma in tidigare i processen. Vi försöker vara ute i de olika personalgrupperna och informera fortlöpande så att vi påminner om att vi finns, informerar om olika saker och försöker att främja samarbetet. De remitterar personer till oss och vi kan remittera de vi ser behöver annan hjälp till lämplig person. (budget- och skuldrådgivare) Att prioritera grupper Bland de inkomna rapporterna finns beskrivningar hur man, för att hantera en lång väntetid, valt att prioritera vissa grupper. Ett exempel är att tillsammans göra en prioritering bland grupperna t.ex. att hänvisa de som fått avslag på försörjningsstöd till budget- och skuldrådgivning. Vi har bestämt att prioritera ungdomar som söker försörjningsstöd. Jag avsätter tre timmar för besök i veckan för denna grupp och det betyder att de inte behöver vänta mer än 2-4 veckor. Övriga sökande får vänta i vanlig ordning. Jag tycker även att barnfamiljer oavsett ålder ska kunna få förtur men tyvärr räcker inte tiden för att prioritera även denna grupp. Jag känner att behovet är stort och skulle kunna spara många kronor i försörjningsstöd. (budget- och skuldrådgivare) Vi har valt att prioritera personer som inte ännu är hos kronofogden och de erbjuds en tid inom en till två veckor. Övriga måste vänta cirka ett halvt år.(budget- och skuldrådgivare) Ett annat exempel på samverkan och prioritering är att arbeta för att minska antalet vräkningar. Genom att budget- och skuldrådgivare kommer in med sin kompetens kan hela ekonomin gås igenom för att se om det finns några möjligheter att hitta en lösning och för att i framtiden undvika att komma efter med hyrorna. I min kommun har jag arbetat mer aktivt med vräkningar och försökt hitta andra lösningar än att försörjningsstöd bara betalar ut hyresskulden eller vräker hushållet med nya problem. Det sparar pengar för kommunen och inte minst vinster för hushållen. Vi tar ett helhetsgrepp på hela ekonomin. Vi har dessutom jobbat upp ett samarbete med hyresvärdar och Kronofogdemyndigheten och de är positiva till att samarbete med oss. (budget- och skuldrådgivare) Ja, genom att jag nu tillhör den arbetsgrupp som kallas försörjningsstöd och arbetar inom individ och familjeomsorg, där socialsekreterare, coacher till arbetslösa och bostödjare ingår har vi nu en översyn av vårt arbete, hur vi ska möta det ökade behovet av försörjningsstöd och då diskuteras även hur man i högre grad ska ha nytta av budget- och skuldrådgivningen. Hitintills har det mest varit att kollegorna hänvisat till funktionen, men

23 23 nu kommer det troligen bli mer inarbetad, bl.a. när det gäller vräkningshotade. Diskussionerna pågår alltså!!! och jag hyser visst hopp! (budget- och skuldrådgivare) När samverkan inte ses som en möjlighet Ibland finns inte budget- och skuldrådgivning med som någon självklar del i socialtjänstens arbete med privatekonomiska problem. Flera budget- och skuldrådgivare beskriver hur man själv måste ta initiativ till samarbete och att samarbetet bygger på den egna aktiviteten. Önskan finns om att ha en helhetssyn på sociala problem där också skuldproblemen skulle behöva gås igenom. Här i kommunen upplever jag ett totalt ointresse från socialtjänstens sida. Någon enstaka klient remitteras. Min tanke är att ALLLLLLA som får försörjningsstöd har nytta av ett besök hos mig. Varför tänker inte socialsekreteraren så? Det intressanta är väl hur de tänker med de som de verkligen remitterar? Vad är det för speciellt med dem? I mina dystra stunder tänker jag att det är de klienter som har en diagnos som remitteras. De som inte har några sådana problem får matpengar och så är det bra med det. Jag känner för alla barnfamiljer som verkligen kunde vara hjälpta av att komma till mig, men som inte får den chansen. Jag har kontaktat nuvarande chefen för ett samarbete. Hon skulle återkomma. Det är väl bara något år sedan Det ligger ju också oftast hos den enskilda socialsekreteraren hur det blir med remisser, oavsett vad chefen tycker. (budget- och skuldrådgivare) Det går väl inte att göra något åt ekonomin med den normen (försörjningsstödsnormen)! Jag vill att de lägger skulderna åt sidan. (socialsekr. försörjningsstöd) Det är svårt att kunna göra så mycket åt för stora utgiftsproblem och skulder. Jag uppmanar till att låta skulderna gå till kronofogden för att hushållet ska få mer pengar jämfört med försörjningsstöd och försöka acceptera situationen. Även om man skulle vilja så finns det inte den tiden att titta vidare på ekonomin och eventuellt kunna ge råd och till stöd för att sätta sig ner med sin ekonomi. Jag vågar inte riktigt heller för jag vet inte hur mycket det kan bli. (socialsekr. försörjningsstöd) Två professioner med olika möjligheter Jag tror att ett bättre samarbete mellan konsument/budget- och skuldrådgivningen och soc. skulle kunna hjälpa människor ur sitt ekonomiska konsumtionsberoende. Projekt och utbildningsinsatser och ett mer proaktivt arbetssätt tycker jag behövs. Jag tror man överskattar hushållens förmåga att hantera sin ekonomi och sitt konsumtionsbeteende när soc. gör stödinsatser. (budget- och skuldrådgivare) Flera av budget- och skuldrådgivarna önskade att socialsekreterare skulle kunna dela ut material och ge viss information. Det ger en signal till den sökande att själv försöka gå igenom den egna ekonomin. Dels för att få en överblick över den faktiska situationen, dels för att se om det finns något att göra. Många personer har inte någon riktigt klar helhetsbild över hur inkomsterna och utgifterna ser ut. I dag möter försörjningsstöd fler personer som fått mindre inkomster på grund av ändrade regler i samband med sjukdom och arbetslöshet. Av dessa har många haft en fungerande ekonomi men inte kunnat förutse en påverkad hälsa eller arbetslöshet. Just denna förändrade situation gör att försörjningsstöd kan eller skulle kunna bedriva ett visst förebyggande arbete.

24 24 Det handlar inte om att ersätta en budget- och skuldrådgivare. Det är dock inte realistiskt att alla ska kunna få träffa en budget- och skuldrådgivare så som situationen ser ut hos landets kommuner. Denna första insats blir viktigare i kommuner med lång väntetid för att om möjligt förhindra att situationen förvärras ytterligare för den enskilde. För att kunna ge ett bra bemötande, både från socialsekreterare och budget- och skuldrådgivare, behövs ett helhetstänkande i synen på ekonomin där både inkomster och utgifter påverkar. Inom försörjningsstöd inryms inte hela utgiftssidan inom normen men en viss kunskap om konsekvenser av att leva med svåra utgiftsproblem kan vara värdefull och kan förklara en persons agerande. Inom försörjningsstöd kan det i tider av hög arbetsbelastning finnas en rädsla att se utgiftsproblematiken. En orsak är att det tar tid att sätta sig in i den delen av privatekonomin och det kan saknas kunskaper att kunna möta utgiftsproblem. Det kan även väcka frågan om socialsekreterare ska arbeta med någon form av budget- och skuldrådgivning. För en del budget- och skuldrådgivare kan detta kännas som ett hot mot den egna verksamheten även om budget- och skuldrådgivning är lagstadgat. Det är dock grundläggande att se på de olika professionernas uppgifter och hur de istället kan samverka. Professionerna blir också mer synliga där budget- och skuldrådgivare har mer en expertfunktion när det gäller privatekonomiska frågor som inte socialsekreteraren har möjlighet att ha på samma sätt. Jag skulle önska att ekonomihandläggare på socialtjänsten, hade tid och kunskap att lära de som går på försörjningsstöd en tid, att prioritera sina räkningar och göra en kartläggning av skulderna, berätta vad som sker med skulderna när de går på försörjningsstöd och det inte finns något utrymme för dessa. Informera vad de kan göra med banklån etc. (budget- och skuldrådgivare) Ett annat område som går att utveckla är att ge kunskap till kollegor t.ex. inom vuxengruppen eller socialpsykiatrin, så att de kan ge enklare budgetrådgivning, följa upp betalplaner etc. Många av de personerna som de träffar har många myndighetskontakter och de kan vara onödigt att även ha kontakt med oss om det rör budget/ enklare skuldrådgivning. Däremot ska personer självklart lotsas till oss om det är mer komplicerade frågor. (budgetoch skuldrådgivare) I en studie, som bland annat belyser synsätt inom försörjningsstöd och budget- och skuldrådgivning, framkommer två olika perspektiv: inkomst- och utgiftsperspektivet. 12 Socialtjänsten/försörjningsstöd har mer ett inkomstperspektiv där fokus ligger på att undersöka om det finns grund för beviljande av pengar dvs. att öka inkomsterna. Från ett budget- och skuldrådgivarperspektiv finns inte på samma sätt tillförda pengar att tillgå och utgiftsperspektivet dominerar även om inkomstperspektivet finns med. Dessa olika utgångspunkter kan på ett sätt vara självklara men de kan bli ett hinder i en samverkan. 12 Sandvall (1997)

25 25 Det är nödvändigt att skilja på olika yrkesroller. Att belysa vilken roll en socialsekreterare kan fylla när det gäller viss information kan skapa en förväntning att socialsekreterare skulle kunna ta över budget- och skuldrådgivningsfunktionen. Det är viktigt att komma ihåg att socialsekreterare har myndighetsutövning och ska ta ställning till en ansökan om försörjningsstöd. Det kan uppstå en märklig roll att först ge avslag och sedan rådgivning vilket kan skapa svårigheter för individen. Som besökare kanske man väljer att ge olika information beroende på vem man besöker, om det handlar om att få pengar beviljade eller om att få hjälp med t.ex. skuldproblem. Samverkan behöver stöd från ledning och politisk styrning Samverkan behöver också ses i förhållande till ledning och politisk styrning. Det finns i de inkomna rapporterna exempel på bristande kunskap och intresse för att se vinsterna med samverkan och att det kan finnas pengar att spara även för kommunen. Det finns beskrivningar på hur en aktiv samverkan vid vräkningar gjort att inte försörjningsstöd behövt betalas ut i samma utsträckning. Rådgivaren har arbetat med att hitta andra lösningar både i den akuta situationen men också i ett mer långsiktigt arbete för att på sikt undvika att samma problem uppstår igen. Extern samverkan Samverkan handlar inte bara om arbetet inom kommunen. Det är betydelsefullt att upparbeta externa kontakter som kan vara värdefulla i det dagliga arbetet. Detta kan gälla t.ex. Kronofogdemyndigheten, hyresvärdar, inkassoföretag, landstinget eller andra frekventa fordringsägare. Samverkan med Kronofogdemyndigheten rör dels de personer som söker skuldsanering och hjälp och stöd kring ansökningsförfarandet, dels de personer som har skulder för indrivning hos Kronofogdemyndigheten men där skuldsanering inte är aktuell. Skuldsanering En viktig och kvalificerad rådgivning behövs även till personer som söker råd när det gäller skuldsanering mer generellt men också angående skuldsanerings ansökan till Kronofogdemyndigheten. Att beviljas och genomgå en skuldsanering är ett projekt under fem år och det är viktigt att erbjuda stöd vid behov. Risken är annars att människor kan få skuldsaneringen upphävd på grund av otillräckliga kunskaper eller andra svårigheter som uppstår under de fem åren. Detta stöd är enligt skuldsaneringslagen reglerat även under skuldsaneringsperioden. Viktigt är också att de som uppfyller kraven för skuldsanering snabbt blir hänvisade till detta och vid behov får hjälp med ansökan och dylikt. Är kommunens