Strategisk plan. med budget

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategisk plan. med budget 2013-2015"

Transkript

1 Strategisk plan med budget

2 2 Strategisk plan med budget Vision Skövde 2025 Vision Skövde 2025 är Skövderegionens gemensamma vision. Här beskriver vi vår gemensamma framtidsbild för hela vår stad och region. Förändring sker automatiskt, men förbättring kräver medvetna val. Därför behövs Vision Skövde 2025! Det färgglada S:et är vår symbol för mångfald och togs fram i samband med visionsarbetet Symbolen står för våra viktigaste nyckelord för framgång; Skövde, Skaraborg, Samverkan, Samsyn, Synergier och sist men inte minst Stolthet!

3 Strategisk plan med budget Politiskt förord 3 Med fokus på skövdeborna och på vår region! Det ska vara bra att leva, bo och verka i Skövde både idag och för nästa generation! Vi politiker har ett viktigt uppdrag. Vi är representanter för alla invånare i Skövde och vi arbetar för att skövdeborna ska ha tillgång till bra välfärdstjänster. Vi är stolta över Skövde och ser flera möjligheter till utveckling. Vi har nära till naturen och vi har ett rikt och varierat föreningsliv, ett bra kulturutbud och mycket mera därtill som bidrar till det goda livet. Vi vill utveckla våra välfärdstjänster genom att bli bättre på att se vår verksamhet utifrån kundens perspektiv (brukare, förälder, elev med flera). Vi ser också möjligheter att effektivisera den kommunala organisationen. Det kan ske genom förändrade arbetssätt och attityder och genom organisatoriska förändringar som syftar till att alltid använda kommunens tillgångar på bästa sätt. För att värna kommande generationer behöver Skövde växa och utvecklas! Därför har Vision Skövde 2025 tagits fram och vår politik syftar till att förverkliga visionen. Ungdomar är en viktig målgrupp och Ungdomens hus är en av flera viktiga satsningar. Den regionala utvecklingen måste stärkas, både vad gäller infrastruktur och kunskapsutveckling. Därför satsar vi på att bygga ut bredbandsnätet i vår kommun och vi arbetar aktivt för utbyggnaden av E20. Genom satsningar på teknikparken vid Högskolan i Skövde skapas nya jobb i nya branscher till nytta för hela Skaraborg! Alliansens budget innehåller ett omfattande investeringsprogram som syftar till att skapa goda förutsättningar för våra välfärdstjänster samt förbättra infrastrukturen i kommunen. För att stärka Skövdes attraktivitet är det viktigt med fortsatta satsningar inom områdena kultur, fritid och näringsliv. Vilka satsningar som skapar mest nytta för Skövde och Skaraborg är viktigt att analysera. Kommun - direktören har därför fått i uppdrag att ta fram handlings - planer för att förverkliga Skövdes vision för att det ska vara fortsatt gott att leva, bo och verka i Skövde. Allians för Skövde Juni 2012 Katarina Jonsson (M) Leif Walterum (C) Mikael Wendt (FP) Ann-Katrin Jönsson (KD)

4 4 Strategisk plan med budget Innehållsförteckning Innehållsförteckning Läsanvisning: Kommunfullmäktige beslutar om Strategisk plan med budget som är ett övergripande styrdokument för att styra de kommunala verksamheterna. Planen utgår från Vision Skövde 2025 och Alliansens programförklaring för mandatperioden Även dessa styrdokument har beslutats av kommunfullmäktige. I Strategisk plan med budget för åren anges den övergripande planeringsinriktningen under perioden. Nämndernas anslag beslutas för år 2013 samt vilka investeringar som ska genomföras under perioden. I mars 2013 revideras budgeten med anledning av uppdaterade tidplaner och kal kyl - er för planerade investeringar. Andra interna styrdokument som beslutats om genom åren är underordnade detta styrdokument och har därför en stödjande funktion. Flera av kommunens olika verksamheter är också reg lerade genom lagar och förordningar. Dessa ska givetvis också beaktas i nämndernas planering. Målgruppen för Strategisk plan med budget är i första hand kommunfullmäktige, nämnder och styrelser. De mål och inriktningar som framgår av planen ska konkretiseras och omsättas i praktik av nämnder och styrelser och återrapporteras till kommunfullmäktige. I bilagor redovisas Vision Skövde 2025 och Alliansens programförklaring i sin helhet samt underlag till budget på en detaljerad nivå. Bilagorna syftar till att dokumentera budgetarbetet och vara ett stöd vid uppföljning. Målgrupp för bilagorna är i första hand chefer på olika nivåer samt ekonomer. Politiskt förord Läsanvisning Innehållsförteckning Externa och interna förutsättningar och analyser Risker och osäkerheter i budgeten Ekonomiska omvärldsfaktorer och konjunkturutveckling Befolkningsutveckling Utveckling och effektivisering av den kommunala organisationen Analys av välfärdstjänster Politiska mål och ambitioner för Skövdes utveckling s modell för styrkort Komunfullmäktiges styrkort för Ett år av planering och uppföljning Budget Driftbudget Investeringsbudget Exploateringsbudget Bilaga 1 Principer för budgetens fördelning Bilaga 2 Resultat-, balans- och finansieringsbudget Bilaga 3 Investeringsbudget Bilaga 4 Anslag fördelat per nämnd Bilaga 5 s befolkningsprognos.. 33 PROJEKTLEDNING: KOMMUNSTYRELSENS STAB, SKÖVDE KOMMUN ANSVARIG UTGIVARE: KOMMUNSTYRELSENS STAB, SKÖVDE KOMMUN GRAFISK FORM - PRODUKTION: HATECH - DIGITAL GRAFISK PRODUKTION TRYCKERI: SKARABORGS OFFSET, JUNI 2012 TYPSNITT: TIMES NEW ROMAN, META BOLD, META CAPS, META NORMAL, HELVETICA FOTO: THOMAS HARRYSSON, ANDERS ERIKSSON ILLUSTRATION ÅRSHJUL: MOROT KOMMUNIKATION & DESIGN PAPPER: ARCTIC SILK LOKALPRODUCERAT PAPPER UPPLAGA: 600 EX Bilaga 6 Prognoser och antaganden i verksamheterna Bilaga 7 Vision Skövde Bilaga 8 Alliansens programförklaring

5 Strategisk plan med budget Externa och interna förutsättningar och analyser 5 1 Externa och interna förutsättningar och analyser 1.1 Risker och osäkerheter i budgeten Det är en offensiv budget som läggs för perioden och därmed en budget med relativt hög risknivå. För 2013 understiger resultatbudgeten målet om ett överskott på två procent av skatter och bidrag. Det innebär att det i budgeten finns små marginaler för att möta svängningar i konjunktur och skatteintäktsutveckling. Det instabila läget i Europa och även i andra delar av världen är en risk för Sveriges ekonomi och därmed även för, vilket talar för att det finns behov av marginaler. Investeringsbudgeten som nu beslutas är på en historiskt hög nivå. Investeringarna kommer att leda till framtida driftkostnadsökningar i nivån 80 mnkr per år. Det kan vara svårt att genomföra investeringsprogrammet till fullo enligt tidplan. Kommunens egna investeringar kan påverka den lokala marknaden med kostnadsökningar som följd. Det kan också innebära att investeringar skjuts fram i tid, vilket också ger budgetavvikelser. De planerade investeringarna kommer delvis att finansieras med lån. En högre skuldsättning innebär att kommunen blir mer känslig för förändringar på räntemarknaden. Även en mindre ränteökning slår på resultatet. En procentenhets förändring i låneränta innebär en kostnadsökning på cirka tolv mnkr. Sverige har en stabil ekonomi och Sveriges kommuner och landsting (SKL) prognostiserar en fortsatt låg ränta. Tillgången på kapital har försämrats eftersom solvenskravet för bankerna ökat. Det kan innebära att låneräntor stiger trots att reporäntan är oförändrad. Den största källan till osäkerhet i en kommuns ekonomi är hur intäkterna utvecklas. Hur stora skatteintäkterna blir beror på hur sysselsättningen i riket utvecklas. På kort sikt är det inte möjligt att påverka intäkterna (förändra skattesatsen eller stimulera skatteunderlaget). Det innebär att den ekonomiska styrningen vid förändrade ekonomiska förutsättningar får fokusera på att anpassa kostnaderna. Den skatteprognos som ligger till grund för budget är baserad på SKL:s konjunkturprognos. Ingen hänsyn har tagits till den förändring i utjämningssystemet som beskrivs på sidan 17. På kostnadssidan finns flera osäkerheter. SKL prognostiserar att arbetslösheten ökar under 2012 och att en försiktig återhämtning sker under 2013 och Det finns risk för att fler personer får behov av försörjningsstöd. Utbetalda försörjningsstöd ligger på en mycket låg nivå i Skövde i jämförelse med riket. Denna utveckling bedöms fortsätta, men utvecklingen kan gå i annan riktning och det är därför viktigt att följa utvecklingen. Även utvecklingen inom socialpsykiatrin är viktig att följa. En relativt stor ökning av klienter har konstaterats de senaste åren. Inom grundskolan finns andra osäkerheter. Eventuellt kommer nya friskolor att etableras från och med höstterminen Det finns en risk att en överetablering uppstår som leder till att kostnaden per elev stiger och att kapacitetsutnyttjandet i de kommunala verksamheterna sjunker. Inom Gymnasium Skaraborg finns redan idag en överetablering som kan leda till en ogynnsam kostnadsutveckling. Gymnasium Skövdes attraktivitet bedöms vara fortsatt stark. s starka finansiella ställning gör det möjligt både att ta upp nya lån och att budgetera med förhållandevis små marginaler. Det är dock viktigt att fortsätta arbetet med att effektivisera verksamheterna för att nå en långsiktigt hållbar kostnadsnivå. Den höga investeringsnivån kommer att innebära högre lokalkostnader för verksamheterna, vilket måste hanteras.

6 6 Strategisk plan med budget Externa och interna förutsättningar och analyser 1.2 Ekonomiska omvärldsfaktorer och konjunkturutveckling Den bedömda utvecklingen i Sverige s intäkter består till största del av kommunal skatt. Hur stor intäkten blir hänger ihop med hur skatteunderlaget i hela riket utvecklas. använder i budgetarbetet Sveriges kommuner och landstings (SKL) konjunkturprognoser. Efter konjunktursvackan i slutet av 2011 och början av 2012 började läget för Sveriges ekonomi att ljusna. SKL:s bedömning är att den svenska ekonomin växer sig försiktigt starkare under 2012 (BNP + 0,6 procent) för att sedan öka till mer normala nivåer under 2013 (BNP + 2,6 procent). För efterföljande år kalkylerar SKL med en tillväxt på cirka tre procent. Sysselsättningen mätt i arbetade timmar bedöms vara oförändrad under året 2012 och 2013 för att därefter stiga och nå fullt kapacitetsutnyttjande under år En tum - regel för beräkning av sysselsättning är att tillväxten behöver vara högre än 2,5 procent för att sysselsättningen ska öka. Inflationstrycket bedöms därför som lågt. Under 2012 bedöms skatteunderlaget växa relativt bra trots en stillastående arbetsmarknad. Ökningen förklaras av relativt kraftig ökning av utbetalda pensioner och arbetslöshetsersättningar. Sammantaget växer det reala skatteunderlaget med omkring 1,5 procent både under 2012 och 2013, vilket betraktas som en god utveckling. SKL uttrycker i sin ekonomirapport från april 2012, att Sveriges kommuner trots en stark tillväxt av skatteunderlaget, kommer att få en ekonomisk situation från år 2015 och framåt som kräver höjningar av statsbidrag och/eller kommunalskatt eller andra omfattande åtgärder för att undvika underskott i verksamheterna. Motiveringen är demografiskt betingade behov samt ett ökat kostnadstryck och svårigheter att hålla ekonomin i balans. Sverige har relativt starka offentliga finanser men påverkas av den internationella oro som råder inom EMU-länderna men också i USA. USA har problem med sina offentliga finanser. Skuldsättningen är hög och inom fastighetsmarknaden råder ett överutbud av osålda hus. Det är därför inte sannolikt att USA på samma sätt som vid tidigare konjunktursvackor har möjlighet att agera motor för världskonjunkturen. Att SKL har en så pass optimistisk syn på svenska konjunkturens utveckling förklaras av att Sveriges starka finanser möjliggör finanspolitiska åtgärder. Svenska hushåll har också en relativt stor sparkvot och kan därför öka sin konsumtion om optimismen i samhället spirar. Källa: SKL, Ekonomirapport från april Regional och lokal utveckling Kommunens intäkter baseras på skatteunderlaget i riket och utjämningssystem över riket vilket beskrivits ovan. De regionala förutsättningarna och Skövdes regionala roll har också betydelse för ekonomin. Befolkningsutvecklingen är avgörande för kommunens intäkter. Ett växande invånarantal innebär att fler invånare betalar för gemensamma anläggningar och åtaganden. Befolkningstillväxt kräver resurser för planering av samhälle och välfärdstjänster och innebär behov av investeringar i nya bostäder, skolor med mera. Erfarenhetsmässigt innebär en befolkningsökning alltid förbättrade förutsättningar för att nå ett bättre ekonomiskt läge för kommunen på några års sikt. Denna budget har baserats på antaganden om fortsatt befolkningstillväxt i nivån invånare per år. Ett Skövde som växer innebär en tydligare roll för Skövde som regional motor och draglok för omgivande kommuner i arbetsmarknadsregionen. Näringslivsstrukturen i regionen innebär lokala risker. Offentlig sektor är stark och det privata näringslivet är i stor utsträckning uppbyggt kring fordonsindustrin. Befolkningstillväxt och näringslivets utveckling hänger nära samman och därför är det viktigt att bevaka utvecklingen inom näringslivet eftersom avvikelser får effekt på den kommunala budgeten. Den befolkningsökning som finns som ambition i Vision Skövde 2025 är viktig för hela regionen. Befolkningsökningen ska leda till en mer diversifierad näringslivsstruktur, vilket i sin tur gör regionen mindre konjunkturkänslig och mer attraktiv för investerare och för de kompetenser som behövs för att utveckla regionen. Denna budget innehåller höga investeringsnivåer. In - vesteringarna avser främst fastigheter och infrastruktur, vilka genomförs i olika entreprenader inom bygg- och anläggningssektorn. I riket bedöms risken för stora kostnadsökningar som låg för planperioden. För Skövdes del kan lokala avvikelser förekomma, vilket skulle kunna innebära att det blir svårt att genomföra investeringar enligt plan inom uppsatt tid och kostnad.

7 Strategisk plan med budget Externa och interna förutsättningar och analyser Befolkningsutveckling Under förra mandatperioden, åren , ökade befolkningen i Skövde med i genomsnitt 312 personer per år. Under år 2011 var utvecklingen mer gynnsam, då fick Skövde 359 nya invånare. Nybyggnationen i Skövde har tagit fart, vilket skapar goda förutsättningar för en ökad tillväxt för kommande år. Skövdes befolkningsutveckling mätt under en längre tidsperiod, , har följt en positiv trend även om utvecklingen har varit något svagare än genomsnittet för riket. Utvecklingen för Skaraborg i sin helhet för samma period har varit negativ. Enligt Västra Götalandsregionens befolkningsprognos för perioden prognostiseras en fortsatt negativ utveckling. Det är ett gemensamt problem för Skaraborg som behöver uppmärksammas. För Skövdes del är det viktigt att attrahera fler studenter att bosätta sig i kommunen efter avslutad utbildning. Vision Skövde 2025 är en tillväxtorienterad vision, vars syfte är att säkra den framtida välfärden. Ambitionen är att tillväxttakten ökar till invånare per år. Det är viktigt för utvecklingen i hela Skaraborg att Skövde växer. Ett boendestrategiskt program har tagits fram, men fler strategiska styrdokument och planer behöver utarbetas för att nå visionen. Jämfört med riket har Skövde en förhållandevis ung befolkning och ett något gynnsammare demografiskt läge än riket. Under perioden kommer antalet barn i förskoleåldern fortsätta att öka, vilket innebär att fler platser inom barnomsorg behövs. Bedömningen är att behovet motsvarar en ny förskola med cirka 90 barn varje år under planperioden. Även efter 2015 bedöms behovet av förskoleplatser vara fortsatt stort. Inom grundskolan kommer antalet elever att öka. Antalet elever i gymnasieskolan kommer att minska med cirka 400 under planperioden och därefter ligga kvar på denna relativt låga nivå ytterligare några år. Antalet äldre ökar i hela Sverige och så även i Skövde. Det är framförallt gruppen unga äldre, personer mellan år, som ökar i Skövde. Gruppen äldre äldre, personer över 85 år, är relativt konstant fram till år Se även bilaga 5. Folkmängdens förändring i Skaraborg * Befolkningsförändring efter ålder * Flyttnetto Födelsenetto 0-19 år år 65 + Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal Västra Götaland *Källa: Befolkningsprognos Västra Götaland (Rapport 2009:2 Västra Götalandsregionen).

8 8 Strategisk plan med budget Externa och interna förutsättningar och analyser 1.4 Utveckling och effektivisering av den kommunala organsiationen Den kommunala organisationen behöver utvecklas kontinuerligt för att svara upp mot de åtaganden som kommunen har. Behoven av verksamhetsförändringar har olika utgångspunkter. Kundernas behov och värderingar förändras över tid. Det påverkar våra välfärdstjänster och kommunens organisation och arbetssätt för att lösa uppdraget. Förutsättningarna för att driva verksamhet förändras också över tid. Ny teknik ger nya möjligheter till verksamhetsutveckling. Nya lagar och förordningar tillkommer, ändras eller avvecklas. Dagens generation medarbetare ställer andra krav på sina arbetsgivare och har andra kompetenser än tidigare generation och morgondagens. De ekonomiska förutsättningar som råder i omvärlden påverkar Skövde. Konjunktur och sysselsättning spelar en avgörande roll för kommunens intäkter, men har även stor påverkan på kundernas behov. Sammantaget påverkar alla dessa förutsättningar på vilket sätt det kommunala uppdraget ska utföras för att på bästa sätt skapa välfärd. Kommundirektören leder kommunens utvecklingsarbete och rapporterar löpande till kommunstyrelsen hur arbetet utvecklas. Målsättningen är att innan denna mandatperiod avslutas, utreda hur organisationen bör förändras för att på ett tydligare sätt svara upp mot behoven på moderna välfärdstjänster. Utredningen ska också belysa på vilket sätt effektiviseringar kan göras genom att samordna verksamhet över förvaltningsgränser, hur koncernen på bästa sätt skapar nytta för skövdeborna och om behov av ytterligare bolagisering av kommunal verksamhet finns. Även ekonomistyrningen ska utvecklas. Planer ska tas fram som visar hur Skövdes attraktivitet ska stärkas och vad som behöver göras för att Vision Skövde 2025 ska förverkligas. I det arbetet ska strategier för hur den sociala ekonomin ska utvecklas ges särskilt fokus samt hur valfriheten i Skövdes välfärdstjänster kan öka. 1.5 Analys av välfärdstjänster Som ett underlag inför årets budgetarbete har delar av kommunens välfärdstjänster analyserats. Analysens syfte har varit att ge vägledning inför beslut om nämndernas anslag. I kommunfullmäktiges styrkort finns en strategi som beskriver att de kommunala verksamheterna ska utvecklas med stöd av benchmarking. Denna verksamhetsanalys är den första som tagits fram inför ett budgetarbete i och avsikten är att utveckla analysen inför kommande budgetarbeten. Bland annat behöver fler verksamheter ingå. Analysen behöver också i större utsträckning mäta resultat för dem som verksamheten är till för. I årets analys har i huvudsak nyckeltal från offentlig statistik använts. Jämförelserna avser år Skövdes nyckeltal har jämförts med riket och med strukturellt likartade kommuner. Nyckeltalen som valts ska spegla verksamheternas kostnader, volym, kvalitet och resultat. Analysen har genomförts av kommunens förvaltningsekonomer med stöd av förvaltningschefer och konsulter från PWC. Standardkostnadsavvikelse år 2010 Standardkostnad är en teoretiskt framräknad kostnad som Statistiska Centralbyrån beräknar. Uppgifterna används i kostnadsutjämningssystemet. Standardkostnad definieras som den kostnad som kommunen skulle ha om man bedrev verksamheten på en genomsnittlig avgifts-, ambitionsoch effektivitetsnivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningen. Förskola och grundskola Såväl förskoleverksamheten som grundskolan i Skövde bedrivs på en nettokostnadsnivå som överensstämmer med den teoretiskt framräknade standardkostnaden. När statistiken analyseras vidare kan man konstatera att intäkterna är lägre än vad som är normalt för riket (cirka 5,5 mnkr på årsbasis). Det beror på att inte fullt ut tillämpar den maxtaxa som finns och som de flesta kommuner följer. En annan avvikelse är att det inom fritidsverksamheten finns fler barn inskrivna än vad som är brukligt i riket. Varför fler barn i Skövde går på fritids ger analysen inget svar på, men en orsak kan vara de relativt låga taxorna. På kostnadssidan avviker Skövde genom att ha högre kostnader för lokaler än riket. Lokalytan per elev är högre än snittet för riket. Den pedagogiska verksamheten är kost- Jämförelse av standardkostnad år 2010 För- Grund- Gymnasie- Äldre- Individoch familjeskola skola skola omsorg LSS omsorg Total Standardkostnad enligt SCB* Nettokostnad Skillnad, procent -0,6% -0,3% -4,3% 8,8% -7,0% -23,3% -1,3% Skillnad, kronor per invånare Skillnad, mnkr -1,6-1,2-8,6 37,0-14,7-31,8-20,9 *SCB = Statistiska Centralbyrån.

9 Strategisk plan med budget Externa och interna förutsättningar och analyser 9 nadseffektiv. Personaltätheten är relativt låg men utbildningsnivån är god. Meritvärdena för grundskolan är genomsnittliga jämfört med riket men något lägre än det beräknade så kallade SALSA-värdet där hänsyn tagits till Skövdes socioekonomiska förhållanden. Få elever finns i friskolor (två procent) men från och med höstterminen 2013 kommer eventuellt ytterligare friskolor att etableras. En förändrad konkurrenssituation innebär att lokalytor behöver ses över och ekonomistyrningen utvecklas. Gymnasieskolan För gymnasieskolan är kostnadsläget något under den beräknade standardkostnaden. Låga lokalkostnader för Västerhöjdsgymnasiet påverkar kostnadsbilden. Skövde har också en relativt stor andel elever från andra kommuner (40 procent) vilket innebär att kapacitetsutnyttjandet inom gymnasieskolan är relativt bra trots att elevantalet sjunker kraftigt under perioden procent av elever folkbokförda i Skövde har valt friskola eller gymnasieskola i annan kommun. Studieresultaten mätt i betygspoäng, fullföljd utbildning inom fyra år och grundläggande behörighet till universitet och högskola är goda för de nationella programmen. För övriga program saknas nationella jämförelser. Äldreomsorg Den beräknade standardkostnaden för äldreomsorg avviker från den kostnadsnivå som Skövde rapporterat i den nationella statistiken. Avvikelsen har flera orsaker. Kostnader som hör till annan verksamhet än äldreomsorg har felaktigt rapporteras som kostnad för äldreomsorg i statistiken. har också jämförelsevis låga avgifter för äldreomsorg, vilket slår igenom eftersom det är nettokostnader som jämförs. Analysen visar också att strategier som möjliggör för fler äldre att bo kvar hemma behöver utvecklas. En högre andel av Skövdes äldre bor i särskilda boenden än i jämförbara kommuner. Sannolikt kommer behovet av äldreomsorg mattas av något under perioden 2015 fram till år Kostnadseffektiviteten per boende är god men de nationella kvalitetsmätningar som genomförts visar att Skövde har färre nöjda brukare än riket. LSS (Lag om särskild service) Verksamhetens nettokostnad är lägre än den beräknade standardkostnaden. Verksamheten har inte analyserats djupare inför årets budgetarbete. Ur statistiken kan utläsas att kostnaden per brukare i LSS-boenden är låg men att volymen är hög (många personer som behöver insatser) och att kostnaden för daglig verksamhet är i nivå med riket. Individ och familjeomsorg s kostnad för individ och familjeomsorg ligger kraftigt under den beräknade standardkostnaden. Efter en eventuell förändring i utjämningssystemet kommer sannolikt skillnaden att minska. Andelen mottagare av ekonomiskt bistånd i kommunen är låg, både i förhållande till riket och till jämförbara kommuner. Kommunens låga kostnader för försörjningsstöd är den främsta förklaringen till de totalt sett låga kostnaderna. Socialpsykiatri Även socialpsykiatrin har analyserats. För denna verksamhet är det betydligt svårare att göra nationella jämförelser eftersom statistik inte finns i den omfattning som är önskvärd. Det är också svårare att mäta resultat av genomförda insatser. Under perioden har verksamheten fått en kraftigt förstärkt ram. Verksamheten har utvecklats på ett positivt sätt för klienterna men nya målgrupper har också kommit till. Idag är flera klienter unga och det är vanligare med mer komplexa sjukdomsbilder. Det finns också en gränsdragningsproblematik som behöver hanteras i vad som är ett kommunalt ansvar och vilket ansvar som åligger regionen.

10 10 Strategisk plan med budget Politiska mål och ambitioner för Skövdes utveckling 2 Politiska mål och ambitioner för Skövdes utveckling Styra mot resultat! finns till för skövdeborna! Utvecklingen av kommunens styrning och ledning syftar till att främja förmågan att leverera resultat för skövdeborna. De kommunala tjänsterna ska vara efterfrågade och attraktiva. Kundens behov ska stå i fokus för allt utvecklingsarbete. Styrdokument I finns fyra viktiga styrdokument som beskriver inriktningen och ambitionsnivån för hur Skövde och den kommunala organisationen ska utvecklas. Dessa styrdokument hänger samman. Alliansen utgår i sin programförklaring från Vision Skövde 2025 och de politiska målsättningarna förtydligas i den strategiska planen. Nämndernas planeringsarbete styrs alltså av tre överordnade styr - dokument utöver de lagar och förordningar som finns för de olika verksamheterna. Vision Skövde 2025 Vision Skövde 2025 är en vision för Skövderegionen som visar färdriktningen för vad vi vill åstadkomma till år Visionen är beslutad av kommunfullmäktige och samtliga politiska partier sluter upp kring visionen. Visionen är basen för det långsiktiga utvecklingsarbetet (se bilaga 7). apple apple apple Alliansens programförklaring för mandatperioden Strategisk plan med budget Nämndernas verksamhetplaner Alliansens programförklaring för mandatperioden Programförklaringen är också beslutad av kommunfullmäktige. Styrdokumentet visar vad den politiska majoriteten vill åstadkomma under mandatperioden för att uppnå visionen. Programförklaringen är också i vissa delar en målbild för hur den kommunala organisationen och dess anställda ska utvecklas. Det finns ingen koppling till budget i programförklaringen eller en tydlig prioritering mellan olika utvecklingsområden. Programförklaringen behöver därför översättas till en mer konkret plan för att ge vägledning för nämndernas arbete. Strategisk plan med budget Den strategiska planen utgår från Vision Skövde 2025 och Alliansens programförklaring. Målgrupp är i första hand nämnder och styrelser. I planen tydliggörs de kommungemensamma målen, strategier för att nå målen och hur resultatet ska mätas. Av planen framgår också nämndernas ramar och hur återrapportering till kommunfullmäktige ska gå till. Planen är treårig men nämndernas ramar beslutas för ett år i taget. Möjlighet till revidering av strategier finns varje år. Nämndernas verksamhetsplaner. Verksamhetsplanen redogör för hur nämnden avser att utveckla verksamheten utifrån kommunfullmäktiges mål och strategier. Nämndens mål ska vara konkreta och möjliga att uppnå under mandatperioden eller en kortare tidsperiod. Planen är treårig men aktiviteter planeras i huvudsak för nästkommande kalenderår. Verksamhetsplanen anmäls till kommunfullmäktige och följs upp i delårs- och helårsrapporter. Nämndens verksamhetsplan bör brytas ner på avdelningsnivå eller på annat sätt inom nämnden.

11 Strategisk plan med budget Politiska mål och ambitioner för Skövdes utveckling 11 Kommunfullmäktiges styrkort Kommunfullmäktiges mål har strukturerats i form av ett styrkort. De mål som finns i kommunfullmäktiges styrkort är långsiktiga och strategiskt viktiga för Skövdes utveckling. Flera mål har en direkt koppling till Vision Skövde I styrkortet finns strategier formulerade som ger nämnderna vägledning för hur de ska arbeta för att nå målen. Resultatet mäts genom att följa några nyckeltal och analysera utfallet. Nämnderna ska utgå från kommunfullmäktiges styrkort i sin planering. s modell för styrkort vad är ett styrkort? Ett styrkort är en matris där sambandet, den röda tråden, mellan vad en verksamhet vill uppnå (mål), hur målet ska infrias (genom valda strategier och aktiviteter) och hur resultatet mäts (mått/nyckeltal) förtydligas. styrkort på flera nivåer I Skövdes modell finns styrkort för flera organisatoriska nivåer. Nivåerna kommunfullmäktige, kommunstyrelse/kommundirektör och nämnder är obligatoriska. Kommunfullmäktiges styrkort styr övriga styrkort. Nivån kommunstyrelse/kommundirektör syftar till att samordna förvaltningsövergripande arbete. Varje nämnd bestämmer själv hur många organisatoriska nivåer som styrkortet ska brytas ner i för den egna förvaltningen. Målsättningen är att de politiska målen ska vara väl kända i organisationen. Planering och rapportering sker i ett särskilt verktyg, Stratsys. fyra perspektiv Styrkortet är indelat i fyra olika perspektiv. Perspektiven har valts utifrån syftet med utvecklingsarbetet. Det första perspektivet är kärnverksamheten i det kommunala åtagandet. Övriga perspektiv är stödjande. Kund & samhälle Inom detta område återfinns mål som är relaterade till de som vi finns till för, Skövdeborna. Det handlar om att leverera välfärd till våra kunder och att skapa ett hållbart samhälle. Kommunfullmäktige apple apple apple Kommundirektör/kommunstyrelse Nämnd Kvalitet och effektivitet i våra processer Området avser utvecklingsarbete för att kvalitetssäkra och effektivisera våra processer/tjänster. Det kan exempelvis vara utvecklingsarbete för att förbättra IT-säkerhet, rutiner för dokumentation och samordning av transporter. Medarbetare & chefer Området avser hur ska utvecklas som arbetsgivare. Hur ska resursen personal utvecklas för att svara upp mot förväntningar på kommunal service och välfärd? Ekonomi Området avser ekonomi ur ett förhållandevis smalt synsätt. Plus och minus ska gå ihop och tillgångar ska hanteras på ett sätt som är förenligt med god ekonomisk hushållning. definitioner Vision En vision är en målbild över ett framtida önskat läge. När politiker och tjänstemän i Skövde pratar om vår vision är det Vision Skövde 2025 som avses. Mål Syftet med att formulera mål för verksamheten är att förtydliga inriktningen och ambitionsnivån för utvecklingsarbetet. De mål som kommunfullmäktige beslutar om är viktiga mål för Skövdes långsiktiga utveckling. Nämndernas mål kompletterar och specifierar kommunfullmäktiges mål. Nämndens mål bör uppnås inom mandatperioden eller en kortare tidsperiod. Strategi En strategi beskriver på vilket sätt ett mål ska infrias, vilken handlingsväg som väljs. Till exempel öka delaktig heten i, satsa på och så vidare. Mått och målvärde Ett mått förtydligar på vilket sätt vi vill mäta huruvida vårt utvecklingsarbete är framgångsrikt eller inte och om vi uppnår våra mål. Målvärdet talar om vilket resultat som vi eftersträvar. Aktivitet Begreppet aktivitet används för att beskriva vad som konkret ska utföras, till exempel revidera översiktplan eller implementera ungdomspolitiska programmet. Aktiviteter finns inte i kommunfullmäktiges styrkort. Verksamhet

12 12 Strategisk plan med budget Politiska mål och ambitioner för Skövdes utveckling Kommunfullmäktiges styrkort för Perspektiv Strategiska mål och strategier Resultatmätning Kund & samhälle Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande region där människor möts, verkar och mår bra Skövde har invånare som är nöjda med sina liv och den samhällsservice som erbjuds. Strategier från programförklaringen: I allt utvecklingsarbete ska aspekter beaktas för att få en ökad mångfald och jämställdhet i samhället samt en förbättrad folkhälsa. Skövdeborna ska uppleva en ökad valfrihet inom de tjänster som kommunen ansvarar för. Skövdebornas möjlighet att välja vem som utför en tjänst ska öka. Öka ungdomars inflytande i samhället. Kommunal service och kollektivtrafik ska finnas kvar även i Skövde ytterområden. Stärk samverkan med den sociala sektorn för att stärka livskvaliteten för den enskilda individen. p p p Medborgarundersökning, index Upplevd hälsa IT-infrastruktur Skövde använder så gott som uteslutande förnybar energi år p Andel fossilfritt bränsle Strategier från programförklaringen: Miljökrav ska ställas vid upphandling. Satsa på biogas. Energieffektivisera. Öka kunskapen och engagemanget i samhället för miljöfrågor. Andelen Skövdebor med högskoleutbildning har ökat under perioden Ökningen har varit snabbare än genomsnittet för riket. Strategier från programförklaringen: Satsa på en fortsatt utveckling av GSP (Gothia Science Park). Satsa på teknik o naturvetenskap inom Gymnasium Skövde. Arbeta för att kvalificerade utbildningar förläggs till Högskolan i Skövde. p Meritvärden årskurs 9 p Meritvärden slutbetyg gymnasiet p Andel elever med fullständiga gymnasiebetyg p Andel av befolkningen med akademisk examen Skövde har ett varumärke som är välkänt i hela Sverige. p p Lokal stolthet Nationell kännedom Strategier från programförklaringen: Kontakter med olika intressenter och kunder ska ske utifrån en tydlig och för Skövde gemensam varumärkesstrategi. Skövde har invånare år Strategier från programförklaringen: Skövde ska leda och driva utveckling i Skövderegionen och vara aktiv i att utveckla Västra Götalandsregionen. Utveckla centralorten. Erbjuda och marknadsföra tomtmark för byggnation även i yttertätorterna. Satsa på att förbättra infrastrukturen inom Skövde arbetsmarknadsregion och inom Skövde centralort. Öka antalet parkeringsplatser (centrumnära, pendelparkering). Utveckla besöksnäringen. Utveckla handeln. Satsa på att utveckla kulturlivet i Skövderegionen för att öka attraktiviteten. p Antal invånare p Antal producerade bostäder p Lokal arbetsmarknadsregion p Handelsindex p Besöksnäring

13 Strategisk plan med budget Politiska mål och ambitioner för Skövdes utveckling 13 Perspektiv Strategiska mål och strategier Resultatmätning Kvalitet & effektivitet i våra processer Den kommunala organisationen arbetar på ett effektivt, rättssäkert och ändamålsenligt sätt för att ge Skövdeborna bra service är en flexibel, kundorienterad och effektiv organisation. Strategier från programförklaringen: Arbeta med benchmarking. Konkurrensutsätt verksamheter. Delta i olika EU-projekt för att se och lära av andra. Internationella kontakter. Förtydliga den kommunala organisationen utifrån medborgare/ beställareuppdraget och arbetsgivare-/utföraruppdraget. p Kommunkompassen (SKL:s utvärderingsverktyg) Medarbetare & chefer ska vara en attraktiv arbetsgivare där såväl medarbetare som chefer har möjlighet att växa i sina olika roller för att ge våra kunder och uppdragsgivare god service och bemötande Möjligheten för medarbetare och chefer att lokalt ta ansvar för att utveckla sina verksamheter ska öka. Strategier från programförklaringen: Kommungemensamt ledar- och chefsutvecklingsprogram. Kommungemensam medarbetaridé och strategi för implementering. Chefsnätverk (200-grupp och 20-grupper) ska utvärderas och utvecklas. Arbetsiljö- och samverkanssystemet ska utvecklas. Kompetensväxling i samband med den snabbare generationsväxlingen. Fler medarbetare på årsarbetstidsavtal. Färre medarbetare som ofrivilligt arbetar deltid. p p p p Antal nya samverkansavtal Medarbetarenkät Andel anställda med årsarbetstid Andel anställda som ofrivilligt arbetar deltid Ekonomi har en god ekonomi med låg skatt och låga avgifter Resultatet ska vara två procent av skatter och bidrag i genomsnitt över mandatperioden. Strategier från programförklaringen: Skattefinansiera investeringar så långt som möjligt. Aktiv ägarstyrning av tillgångar i syfte att finansiera satsningar på tillväxt Arbeta strategiskt med lokalförsörjning. Sök medfinansiering av infrastruktursatsningar. Ge anläggningsbidrag till föreningar för drift av idrottsplatser och anläggningar. p p p Resultat Skattesats Soliditet

14 14 Strategisk plan med budget Politiska mål och ambitioner för Skövdes utveckling Ett år av planering och uppföljning T1 Uppföljning och analys Planering Beredning av investeringar Tjänstemännens budgetarbete Majoritetens budgetarbete T3 Oppositionens budgetarbete T2 s årshjul. Allt hänger ihop! Årshjulet visar hur planering och uppföljning hänger samman och när på året det sker. Modellen, årshjulet, ska säkerställa att det lärande vi tillgodogör oss i arbetet med uppföljning och analys ligger till grund för planeringen framåt. I Riktlinjer för ekonomi- och verksamhetsstyrning finns en utförligare beskrivning av styrningen och hur ansvaret är fördelat i. Både årshjulet och arbetssättet för att ta fram planer och uppföljningsrapporter har förändrats inför årets process. En förändring är att fler politiker och tjänstemän deltar i arbetet. Syftet med detta är att skapa förståelse och delaktighet för nuläget och för inriktningen på förändrings- och utvecklingsarbetet i riktning mot Vision Skövde En annan förändring är att nämndernas uppföljning till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige sker tertialvis. Årets arbete med strategisk plan ska utvärderas under augusti Därefter bestäms tider för nämndernas rapportering och dialoger Planering Strategisk plan med budget för perioden beslutades av kommunfullmäktige den 18 juni Som ett stöd för det politiska arbetet tog kommundirektören, med stöd av sin ledningsgrupp och ekonomer, fram ett förslag till budget som uppfyller kommunens finansiella mål. Förslaget utgår från politiska mål och ambitioner och grundar sig på analyser för hur konjunktur och skatteintäkter bedöms utvecklas, demografiska förändringar, kommunens ekonomi samt analyser av vad som är bra och mindre bra i kommunens verksamheter. Tjänstemannaförslaget (perioden ) överlämnades till politiker i kommunstyrelsen, nämnder och bolag den 2 april Även företrädare för partier som är representerade i kommunfullmäktige, men inte har några ledamöter i styrelser eller nämnder, var inbjudna. Fackliga företrädare fick en grundlig information vid ett senare tillfälle. Efter överlämnadet tog det politiska arbetet vid. Majoriteten presenterade sitt budgetförslag den 14 maj Förslaget har

15 Strategisk plan med budget Politiska mål och ambitioner för Skövdes utveckling 15 därefter beretts inför beslut i kommunfullmäktige. Parallellt tar oppositionen fram budgetförslag. Nämnderna beslutar senast 1 december om verksamhetsplan och internbudget. Mallar och anvisningar tas fram utifrån kommunfullmäktiges styrkort. I verksamhetsplanerna redogörs även kortfattat för nämndernas arbete med intern kontroll. Kommunstyrelsen anmäler ärendet till kommunfullmäktige i januari påföljande år. I nämndens arbete med att ta fram sin egen verksamhetsplan ska en analys göras av nämndens nuläge och omvärld för att jämföra det med det önskade läge som beskrivs i visionen, programförklaringen och kommunfullmäktiges styrkort. Nämnden värderar och prioriterar vilka av kommunfullmäktiges mål som det finns behov av att kraftsamla särskilt kring utifrån relevans för nämnden och där det önskade läget ännu inte är uppnått. Nämnden kompletterar även med mål där behov finns för att uppnå nationella eller regionala krav formulerade i till exempel lagar och förordningar. Investeringar beslutas också om i Strategisk plan med budget. Investeringar kräver särskild beredning av flera skäl. Investeringar ger i regel stora påverkningar på kommunens årliga driftbudget under många år. Behov finns av samordning över förvaltningsgränser och en långsiktig planering. I nämndernas verksamhetsberättelse anges investeringsbehovet för den kommande femårsperioden. Den 1 september ska nämndernas investeringsbehov lämnas till lokalstyrgruppen för beredning. Den 1 december överlämnar infrastrukturgruppen och lokalstyrgruppen investeringsförslag till ekonomistaben. Ekonomistaben sammanfattar materialet inför en investeringsberedning den 18 december Uppföljning I den första tertialrapporten (T1, per 30 april) rapporterar nämnderna till kommunstyrelsen hur respektive nämnds ekonomi utvecklats och hur utvecklingen för resten av året viktiga datum för nämndernas rapportering under 2012/2013* 8 juni 2012 Första tertialrapporten 12 juni 2012 Dialog med KSAU 1 september 2012 Nämndernas investeringsbehov till lokalstyrgrupp 2 oktober 2012 Andra tertialrapporten 27 september 2012 Dialog med KSAU 13 november 2012 Gemensam dialog samtliga nämnder 15 februari 2013 (prel.) Nämndernas verksamhetsberättelse *Datum för rapportering och dialoger under 2013 bestäms i september bedöms (helårsprognos). Syftet med rapporteringen är att kommunstyrelsen ska få ett bra underlag för att avgöra om det finns behov av att göra några justeringar i nämndernas ramar under innevarande år eller om det finns utrymme för att göra avsättningar till pensioner eller dylikt utifrån prog - nos och det uppsatta finansiella målet. Inför att kommun - styrelsens arbetsutskott (KSAU) ska besluta om rapporten, tar tjänstemännen fram ett förslag till åtgärder för att upprätthålla ekonomin i balans och använda de kommunala medlen på bästa sätt. KSAU träffar också nämndernas presidier i en dialog. Den andra tertialrapporten (T2, per 31 augusti) är den formella delårsrapporten och inkluderar såväl uppföljning av ekonomi som verksamhet. En bedömning av målupp - fyllelse för kommunfullmäktiges mål och nämndernas mål redovisas. Syftet med delårsrapporten är dels att uppnå lag - ens krav på rapportering och dels att få aktuell information inför nämndernas beslut om verksamhetsplan och internbudget. KSAU träffar nämndernas presidier i en dialog kring nämndens måluppfyllelse. Nämndernas verksamhetsberättelse och s årsredovisning (T3, 31 december) är en omfattande rapportering av ekonomi och verksamhet som ligger till grund för beslut om ansvarsfrihet för nämnder och styrelser. En resultatreglering av nämndernas resultat görs innan årsredovisningen beslutas. Denna rapportering ligger till grund för nästa periods Strategisk plan med budget. Reviderad budget. I mars 2013 kommer budgeten för år 2013 att revideras. Vid revideringen uppdateras investeringskalkyler och planer för när en investering ska tas i bruk. modell för analys Ett bra beslutsunderlag grundas på en analys. En fullgod analys innehåller flera steg och bör tas fram i samverkan mellan flera olika kompetenser för att belysa frågeställningen utifrån flera perspektiv och erfarenheter. iakttagelse Vad ser vi? Kan till exempel vara statistik eller händelser i vår omvärld. bedömning Vilka bedömningar kan vi göra utifrån våra iakttagelser? Är vi rätt grupp för att göra bedömningen eller borde någon med annan kompetens finnas med? slutsatser Vilka slutsatser kan vi dra utifrån våra iakttagelser/bedömningar? Hur påverkar det verksamheten/våra kunder? rekommendation Vilka rekommendationer till åtgärder kan vi enas kring?

16 16 Strategisk plan med budget Budget Budget Skövdes finansiella mål är att årets resultat minst ska motsvara två procent av skatter och bidrag som ett genomsnitt under mandatperioden. För planperioden motsvarar det ett resultat på mnkr per år. Det budgeterade resultatet för planperioden är mellan mnkr. Sammanställning Budget Plan Plan Årets resultat inkl prognososäkerhet (mnkr) 31,2 48,1 59,9 Årets resultat i % av skatter och bidrag 1,3 2,0 2,4 Skatteintäkter (mnkr) Ökning av skatteintäkter (%) 3,7 3,0 3,7 Ökning av kostnader (%) 3,2 3,0 3,7 Investeringsutgift (mnkr) Nettointäkt exploateringar (mnkr) 4,3 21,2 12,4 3.1 Driftbudget skatter och statsbidrag I beräkningen av det ekonomiska utrymmet för åren har övergripande antaganden varit utgångspunkten: Befolkningsunderlaget för budgetår 2013 baseras på antal invånare 1 november 2012 ( prognos in - vånare). Åldersstrukturen följer Skövdes officiella befolkningsprognos. Utdebiteringen blir oförändrad 20:56, hela planperioden. Skatteunderlaget i riket ökar i enlighet med Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognos. Skatteunderlaget i Skövde utvecklas som i riket. Bidraget till den mellankommunala utjämningen av LSS-kostnader är oförändrad hela planperioden. Bidrag och avgifter inom den kommunalekonomiska utjämningen beräknas i enlighet med SKL:s prognoser. Känslighetsanalys En procents sämre eller bättre skatteunderlagsutveckling i riket ger kommunen 25 mnkr i lägre eller högre skatteintäkter 100 invånare påverkar skatteintäkterna i snitt med fyra mnkr Tio öre i utdebitering ger cirka nio mnkr i ökade skatteintäkter En procents löneökning kostar cirka 18 mnkr i ökade personalkostnader En investering på 100 mnkr medför årliga kostnader med i snitt tio mnkr Ökad upplåning med 100 mnkr ökar räntekostnaderna med cirka fyra mnkr Av en generell statlig satsning på primärkommunerna får Skövde cirka 0,5 procent

17 Strategisk plan med budget Budget Antagandena på föregående sida ligger till grund för beräkningen av intäkter från skatter och generella bidrag åren Skatteunderlagsprognosen bygger på kommunförbundets bedömningar i cirkulär 12:15 daterad Skatteprognos Rev Utfall Budget Budget Plan Plan (mnkr) Skatteintäkter 1 909, , , , ,0 Generella statsbidrag 1 343,3 316,6 315,8 311,2 309,8 Summa intäkter 2 252, , , , ,8 1 I generella statsbidrag ingår: inkomstutjämningen, kostnadsutjämningen, regleringsbidrag/-avgift, strukturbidrag, införandebidrag, LSS-utjämning, fastighetskattbidrag och eventuella konjunkturbidrag samt slutavräkning. 2 Den 1 januari 2012 skedde en skatteväxling med 43 öre, förändring av huvudmannaskap kollektivtrafiken. Befolkningsutvecklingen är en av de parametrar som bidrar till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunens befolkningsprognos uppskattar antalet invånare per den 31 december varje år. De skatter och bidrag som kommunen erhåller bygger på den faktiska befolkningsmängden den 1 november året innan budgetåret. I Sverige finns ett skatteutjämningssystem som syftar till att garantera alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar för att driva verksamhet oavsett strukturella förhållanden. har en teoretiskt beräknad strukturkostnad som understiger den beräknade strukturkostnaden i riket för verksamheterna barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. bidrar därför till kostnadsutjämningssystemet. Skövdes invånare har en lägre medelinkomst än riket och får därför bidrag från inkomstutjämningssystemet. Under våren 2011 presenterade Utjämningskommittén ett förslag till förändringar i det kommunala utjämningssystemet. Om förslaget genomförs innebär det omfördelningar mellan kommuner. Detta förslag skulle för innebära en minskning av intäkterna med cirka 40 mnkr när förslaget är fullt genomfört. Vid tidpunkten för budgetarbetet var det inte känt om propositionen skulle behandlas under Det är därför oklart när systemet kommer att vara infört. har valt att inte lägga in denna förändring i budgetarbetet. budgetramar Som allmän princip vid fördelning av kommunens resurser gäller att hänsyn tas till följande: Utgångspunkt är gällande ram som skrivs upp med ett pris- och personalkostnadsindex Resursfördelningsmodell som anpassar ramanslaget för barnomsorg, grundskola och gymnasieutbildning efter kommunens befolkningsstruktur Förändringar som beror på nyinvesteringar Förändringar som beror på ändrad verksamhet, lagliga krav eller huvudmannaskapsförändringar För ökade hyreskostnader vid investeringar har nämnd erna kompenserats med 100 % Effektiviseringskrav Politiska prioriteringar Indexuppräkning Budget Plan Plan (%) Personalindex 2,8 1 3,0 3,0 Prisindex (internt och externt) 1,2 1,2 1,2 Internhyra (internt förhyrda lokaler) 1,0 1,0 1,0 Internhyra (externt förhyrda lokaler) 2,5 2,5 2,5 Internränta 4,5 2 4,5 2 4,5 2 Personalomkostnadspåslag är beräknat på 38,86 1 Kompensationen i ram är 2,8 % för 2013, vilket innebär att alla verksamheter kompenseras för en löneutveckling fr.o.m. april på 3,73 procent Ex: Årseffekt av 3,73% blir: 3,73% * 0,75 = 2,8%. 2 I den reviderade budgeten för 2013 som tas i mars 2013 ska internräntan ändras till 2,9%. Avskrivningar sker enligt rak nominell metod och nämnderna belastas med kapitalkostnader månaden efter det att investeringen tagits i bruk. Internhyran baseras på självkostnadsprincipen. Inriktningen är att lokalbrukaren betalar vad lokalerna kostar att driva och äga på lång sikt, det vill säga inklusive erforderligt underhåll. Översyn av självkostnaden sker vart femte år. Internhyran beräknas individuellt för varje objekt. Kostnadskomponenterna i hyran justeras år ligen med ett sammanvägt prisindex. resursfördelningsmodell Befolkningsprognosen används även för att beräkna justeringar i kommunbidragen för skolnämnden och utbildningsnämnden när det gäller antalet barn/elever. Antalet barn och elever i skolnämndens verksamhet kommer att öka de kommande tre åren medan antalet elever i utbildningsnämndens verksamhets kommer att minska med närmare 14 procent under planperioden. Detta kommer att ställa stora krav på anpassning samtidigt som man också successivt går in i en ny gymnasieskola. Demografiberäkningen för utbildningsnämnden utgår ifrån antalet elever boende i. Tillkommande elever från andra kommuner ingår inte

18 18 Strategisk plan med budget Budget i modellen. Antalet äldre kommer att öka under planperioden vilket kommer att påverka omvårdnadsnämndens verksamhet. Här finns dock ingen resursfördelningsmodell för justering av kommunbidrag. Hänsyn till volymförändringar tas på annat sätt. Antal elever per verksamhetsform Förändring Ålder Förskola (1-5 år) Vt Ökn 226 barn Ht Fritidshem Vt Ökn 133 elever Ht Grundskola (6-15 år) Vt Ökn 284 elever Ht Gymnasieskola (16-18 år) Vt Minsk 262 elever Ht förändringar i budgetramarna I tabellen nedan visas förändringar av budgetramarna indelade i olika kategorier. Under planperioden ökar ramarna med 160 mnkr. Effekter i mnkr av budgetberäkningar Budget Plan Plan (mnkr) Indexuppräkning Investeringsrelaterade kostnader Demografimodellen Verksamhetsförändringar utöver investeringsrelaterade Effektiviseringar Ökning av skatteintäkter kommunens budget Kommunens driftbudget innehåller såväl interna som externa kostnader och intäkter. Nedan redovisas kommunbidragen per nämnd, för en mer detaljerad information se bilaga 4. Kommunbidragen lämnas som en nettosumma. Bland övriga poster redovisas sådana poster som inte tillhör någon nämnds verksamhetsområde. Här görs också justeringar för interna poster för att resultaträkningens nettokostnader i verksamheten endast ska innehålla externa poster. Nämndernas kommunbidrag uppgår 2013 till mnkr jämfört med mnkr i den reviderade budgeten för år Det är en ökning med 3,5 % från 2012 till Samtliga nämnders ramar är uppräknade med pris- och personalindex. I diagrammet åskådliggörs kommunbidrag för år 2013 uppdelat på respektive nämnd. Kommunens budget Rev Utfall Budget Budget Plan Plan (mnkr) Nämndsanslag Skattefinansierad verksamhet Byggnadsnämnd 10,9 11,0 11,1 11,7 12,4 Fritidsnämnd 91,6 99,4 104,6 107,5 110,5 Kommunfullmäktige och revision 6,9 5,2 5,2 5,6 7,2 Kommunstyrelse 228,6 213,7 224,4 231,9 238,4 Kulturnämnd 45,7 46,5 47,6 48,8 50,1 Omvårdnadsnämnd 659,1 684,9 719,9 743,4 771,5 Skolnämnd 712,5 746,0 765,9 810,6 849,4 Socialnämnd 148,6 162,9 167,6 178,1 182,7 Teknisk nämnd, skattefinansierad 95,7 85,2 78,9 87,6 96,7 Utbildningsnämnd 231,6 232,3 231,3 234,4 243,6 Ej fördelat budgetanslag 0 5,4 8,0 11,0 13,9 Effektivisering/omstrukturering -27,0-27,0 Summa skattefinansierad verksamhet 2 231, , , , ,1 Teknisk nämnd, affärsverk 4,6-2,5-2,5 Finansförvaltning Centrala poster 1-202,8-239,0-254,1-282,3-303,1 Prognososäkerhet Verksamhetens nettokostnader före avskrivningar , , , , ,0 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,0 Avskrivningar -142,9-150,8-155,5-160,9-166,6 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,6 Skatteintäkter 1 909, , , , ,0 Generella statsbidrag 2 343,3 316,6 315,8 311,2 309,8 Konjunkturbidrag Finansnetto -33,0-25,1-28,2-33,8-35,3 Årets resultat 43,5 12,7 31,2 48,1 59,9 1 För specificering se bilaga 4. 2 I generella statsbidrag ingår: inkomstutjämningen, kostnadsutjämningen, regleringsbidrag/-avgift, strukturbidrag, införandebidrag, LSS-utjämning, fastighetskattbidrag och eventuella konjunktur - bidrag samt slutavräkning. Bidrag anhörighetsstöd ingår 2011.

19 Strategisk plan med budget Budget Investeringsbudget Stora satsningar på investeringar görs under budgetperioden Nämndernas driftbudgetar utökas med cirka 80 mnkr under åren beroende på planerade investeringar. Totalt uppgår den planerade investeringsbudgeten till cirka en miljard kronor. Bland annat investeras 235 mnkr i grundskolor och gymnasium (inklusive gymnasiesärskola), 93 mnkr i förskolor, 80 mnkr i kök och 55 mnkr i gruppbostäder. Till de större investeringsprojekten hör Billingskolan 130 mnkr, Stöpenskolan 39 mnkr, investering i stadskärnan 30 mnkr och en ny central förskola 27 mnkr. Under budgetperioden satsas närmare 165 mnkr på infrastruktur. Där ingår bland annat Trafikplats Norra Ryd 30 mnkr, Nolhagavägen österut 30 mnkr, åtgärder vid Nolhagavägen - Gustav Adolfsgatan 18 mnkr och logistiklösningar kring Resecentrum 20 mnkr. För affärsverken uppgår investeringarna till cirka 90 mnkr vilket främst avser löpande investeringar i infrastrukturen för elnät, vatten och bredband. Investeringsnivån under kommande budgetperiod är mycket hög. Av kommunens totala investeringsbudget för åren är cirka 55 procent reinvesteringar, vilket är en stark orsak till den höga investeringsnivån. Utöver reinvesteringar krävs stora investeringar med anledning av att kommunen växer och vi blir fler. Utbyggnad av infrastruk- Investeringsbudget Utfall Rev Budget Budget Plan Plan (mnkr) Inventarier 53,3 37,3 40,5 31,4 Fastighetsförvärv 11,6 20,0 20,0 20,0 Infrastrukturinvesteringar 49,6 35,0 86,0 43,5 Lokalinvesteringar 288,1 215,0 156,5 124,5 Övriga investeringar 15,0 49,5 9,5 42,5 Affärsverksamheten 104,7 39,0 28,0 24,0 Nettoutgift 290,1 522,4 395,8 340,5 285,9 turen, ny förskola, äldreboende och gruppbostäder är exempel på investeringar som krävs. Satsningar i budgeten som bidrar till att öka kommunens attraktivitet är till exempel ombyggnad av Kulturhuset, Ungdomens hus, handlingsplan Boulogner, konstsnö Billingebacken, stadskärneutveckling och konstgräsplan Lillegården. Nämnderna kompenseras med 100 procent av de kostnader som uppstår med anledning av investeringar, förutom reinvesteringar i inventarier som finansieras inom ram. Totalt påverkar investeringsbudgeten nämndernas drift med cirka 80 miljoner kronor för åren Då ingår inte investeringar som har ibruktagandetid efter I de kalkyler som ligger till underlag för nämndernas driftkompensation ingår en internränta på 4,5 %. SKL rekommenderar en internränta på 2,9 % för 2013 med hänvisning till den kraftiga räntenedgång som skett under det senaste året. I reviderad budget för 2013 kommer kalkyler att räknas om och nämndernas driftbudget justeras motsvarande en internränta på 2,9 %.

20 20 Strategisk plan med budget Budget Skolförvaltningens och utbildningsförvaltningens investeringsrelaterade driftskostnader, utöver lokalkostnader, ingår inte i ovanstående siffror. Dessa justeras genom demografimodellen. I budgeten för 2013 ökar skolförvaltningens ram med cirka elva mnkr samtidigt som utbildningsförvaltningens ram minskar med cirka 5,5 mnkr på grund av demografiska förändringar. För år 2012 uppgår investeringsbudgeten till 522 mnkr varav 168 mnkr avser ombudgetering av ej färdigställda projekt under år Ombudgeteringar i denna storleksordning är inte önskvärda. I framtiden bör justeringar göras, med anledning av de uppdaterade kalkyler och tidplaner, genom reviderad budget. Sådan justering har gjorts beträffande investering i Billingskolan, där den planerade byggstarten försenades på grund av en arkitekttävling. I budgeten för 2012 ingår bland annat budget för äldreboende Ekedal på drygt 80 mnkr, förskola/skola 100 mnkr, biogas 48 mnkr och kök 20 mnkr. Investeringsnivån har varit mycket hög under de senaste fem åren. I relation till andra kommuner i Västra Götalandsregionen ligger Skövde på en hög nivå med investeringar på cirka 1,5 miljarder kronor under åren , vilket motsvarar cirka 15 procent i relation till nettokostnaderna. Tillbyggnaden av Arena Skövde, som stod klar i slutet av 2009, är den enskilt största investeringen på cirka 500 mnkr. Även flera nya förskolor har byggts, några för att ersätta de förskolor som brann under 2006 och andra för att möta en ökad efterfrågan. Rosenhaga socialpsykiatri, Bygg- och anläggningsprogrammet Kavelbro, Restaurang- och livsmedelsprogrammet Kavelbro samt äldreboendet Ekedal är andra exempel på omfattande investeringar de senaste åren. Kommunens strategi är att investeringar ska skattefinansieras så långt som möjligt, så kallad självfinansiering, vilket motsvarar cirka 190 mnkr vid ett resultat på cirka 40 mnkr. Under 2011 var självfinansieringsgraden 62 procent ( procent). Investerings- och resultatbudgeten för perioden innebär att självfinansiering inte kommer att uppnås under budgetperioden. Investeringsbudgeten för perioden ökar kommunens externa lånebehov med cirka 400 mnkr vilket innebär att kommunens ränteexponering ökar. Ökad självfinansiering uppnås genom eget resultat eller genom försäljning av anläggningstillgångar. Att öka självfinansieringsgraden genom ett ökat resultat innebär en ökning av nuvarande resultatmål (två procent av skatter och bidrag), vilket kan vara svårt. Kommunens långsiktiga investeringsbehov avseende lokaler och infrastruktur är av stor strategisk betydelse för utvecklingen av kommunen. Det är därför viktigt att investeringsprocessen är långsiktig, transparent och kostnadseffektiv. Samtliga investeringar för perioden framgår av bilaga Exploateringsbudget För åren beräknas exploateringsverksamheten ge ett överskott på totalt 37,9 mnkr. Detta främst då kommunen räknar med intäkter från tomtförsäljning från bostadsområden Trädgårdstaden, Frostaliden och övriga villaområden samt intäkter från verksamhetsområden Stallsiken, Timboholm, Hasslum med flera. Exploateringsbudget Utfall Rev Budget Budget Plan Plan (mnkr) Exploateringsinkomster 91,0 53,8 52,9 29,8 Exploateringsutgifter -81,9-49,5-31,7-17,4 Netto -13,8 9,1 4,3 21,2 12,4 Nettoinvesteringar (mnkr) 600 Inkl. Arenan Exkl. Arenan

Strategisk plan. med budget

Strategisk plan. med budget Strategisk plan med budget 2013-2015 2 Strategisk plan med budget 2013-2015 Vision Skövde 2025 Vision Skövde 2025 är Skövderegionens gemensamma vision. Här beskriver vi vår gemensamma framtidsbild för

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken! Vision Skövde 2025 Att förverkliga en vision med gemensamma krafter Skövderegionen ska blomstra till glädje för alla invånare, besökare och verksamhetsidkare. Vi behöver en tydlig färdriktning och en gemensam

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Introduktion ny mandatperiod

Introduktion ny mandatperiod Introduktion ny mandatperiod Kommunens ekonomi 9 januari 2019 Uppdrag Ekonomi Ekonomistyrning, kontroll Löpande redovisning, t.ex. leverantörsreskontra, kundreskontra, kassafunktion Upprättar månads- delårsrapporter

Läs mer

Budget 2018 och plan

Budget 2018 och plan Budget 2018 och plan 2019 2021 7.1 OFÖRÄNDRAD SKATTESATS Verksamhetsplanen 2018 2021 bygger på en oförändrad skattesats på 21:87 kr. 7.2 SKATTEPROGNOS FÖR ALE KOMMUN Ale kommuns skatteprognos för åren

Läs mer

Budget 2016 och plan

Budget 2016 och plan Budget 2016 och plan 2017 2019 7.1 OFÖRÄNDRAD SKATTESATS Verksamhetsplanen 2016 2019 bygger på en oförändrad skattesats på 21:87 kr. 7.2 SKATTEPROGNOS FÖR ALE SKL:s skatteprognos för åren 2015-2019 enligt

Läs mer

100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ

100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ 100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ DAGENS HÅLLPUNKTER EKONOMI KVALITET UPPHANDLING STYRNING & LEDNING Traineeprogrammet 22 november 2017 EKONOMI SYFTE En ekonom är en man som förklarar det

Läs mer

Politikerutbildning. Ekonomi

Politikerutbildning. Ekonomi 2019-04-02 Politikerutbildning Ekonomi Agenda Kommunernas ekonomi God ekonomisk hushållning Ekonomiska styrprinciper/årshjul Ekonomistyrning som politiker Kommunernas ekonomi - Kommunen/koncernens storlek

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Definitiv Budget 2015 Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Kommunallagen om budget Förslag till budget ska upprättas av kommunstyrelsen (KS) före oktober månads utgång Budgeten ska fastställas av

Läs mer

2019 Strategisk plan

2019 Strategisk plan 2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige

Läs mer

Strategisk plan. med budget 2014-2016

Strategisk plan. med budget 2014-2016 Strategisk plan med budget 2014-2016 2 Strategisk plan med budget 2014-2016 Vision Skövde 2025 Innehållsförteckning Läsanvisning: Kommunfullmäktige beslutar om Strategisk plan med budget som övergripande

Läs mer

Ekonomisk rapport april 2019

Ekonomisk rapport april 2019 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet

Läs mer

Budget 2015 och plan

Budget 2015 och plan Budget 2015 och plan 2016 2018 7.1 OFÖRÄNDRAD SKATTESATS Verksamhetsplanen 2015 2018 bygger på en oförändrad skattesats på 21:87 kr. 7.2 SKATTEPROGNOS FÖR ALE SKL:s skatteprognosför åren 2014-2018 enligt

Läs mer

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

2017 Strategisk plan

2017 Strategisk plan 2017 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige

Läs mer

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Jämförelsetal. Östersunds kommun Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT

Läs mer

Handlingsplan för att hantera kommunens ackumulerade underskott

Handlingsplan för att hantera kommunens ackumulerade underskott DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1 (5) Kommunstyrelsen Handlingsplan för att hantera kommunens ackumulerade underskott Ärende Helårsprognosen för 2018 inklusive underskottet 2017 innebär att Danderyds

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Remissyttrande förslag på revidering av riktlinje för styrmodell och ledningssystem. (SAN 2018/184)

Remissyttrande förslag på revidering av riktlinje för styrmodell och ledningssystem. (SAN 2018/184) 147 Remissyttrande förslag på revidering av riktlinje för styrmodell och ledningssystem. (SAN 2018/184) Beslut beslutar att godkänna förslag på remissyttrande till kommunstyrelsen med förändringen enligt

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1 (6) Bildningsförvaltningen Datum Diarienummer UN 2019/0122 Henning Törner

DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1 (6) Bildningsförvaltningen Datum Diarienummer UN 2019/0122 Henning Törner DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1 (6) 2020 med plan 2021-2022 Inledning Utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter som huvudman inom skolväsendet. Drift, ledning och styrning av förskola, förskoleklass,

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Strategisk inriktning

Strategisk inriktning PLAN 1(8) Maria Eriksson, 0586-481 29 maria.eriksson@degerfors.se Policy Plan Riktlinje Handlingsplan Rutin Instruktion Strategisk inriktning 2018-2019 Dokumenttyp Plan Dokumentet gäller Kommunkoncernen

Läs mer

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas. 2015-11-05 1 Vision 2030 ska utgöra en övergripande och gemensam framtidsbild för Nybro kommun och de kommunala bolagen. Utifrån Nybros vision ska respektive verksamhet organisera sig och verka för att

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2019-2021 2019 ARVIKA STADSHUS AB /Moderbolaget/ ARVIKA LOKAL OCH MARK AB FASTIGHETS AB NYA ARVIKA GJUTERI Innehåll Kommunövergripande styrning erings- och uppföljningsprocessen -------------------------------------------------------------------

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Planera, göra, studera och agera

Planera, göra, studera och agera 5 Planera, göra, studera och agera Mål- och resursplanen innehåller den beslutade visionen, inriktningsmål, förväntade resultat och ekonomiska förutsättningar. Därutöver finns lag, författning, åtaganden

Läs mer

Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021

Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021 DANDERYDS KOMMUN Majoritetsförslag 1 (7) Kommunstyrelsen Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021 Majoriteten har tagit fram ett inriktningsförslag

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017 Ekonomiavdelningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige på det

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av kommunstyrelsens uppföljning av mål och majoritetens samverkansprogram.

Revisionsrapport. Granskning av kommunstyrelsens uppföljning av mål och majoritetens samverkansprogram. Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppföljning av mål och majoritetens samverkansprogram. Granskningen utförd av: Peter Alexandersson Malin Eriksson Anders Larson Rapport 2017-06-28 Linköpings

Läs mer

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2019

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2019 Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2019 Prognos 2018 Av kommunfullmäktiges fem målområden så är likt de senaste åren endast ett uppfyllt, ekonomimålet. Målen för utbildning,

Läs mer

Resursbehovsutveckling

Resursbehovsutveckling FS 213:6 213-1-17 FOKUS: STATISTIK Resursbehovsutveckling 212-222 Utvecklingen av resursbehoven redovisas för fyra verksamhetsområden: barnomsorg, grundskola, gymnasium samt äldreomsorg. Samtliga verksamheters

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands läns kommuner (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Mål och budget samt fastställande av skattesats för 2018

Mål och budget samt fastställande av skattesats för 2018 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Ahrgren Maria Hägglund Ola Opard Ylva Datum 2017-10-17 Diarienummer KSN-2016-2268 Kommunstyrelsen Mål och budget 2018-2020 samt fastställande av skattesats för 2018 Förslag

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

OBS! Tiden. KALLELSE. Kommunstyrelsens ledningsutskott. Kommunkontoret i Bergsjö. Tid: Torsdag 1 oktober 2015 kl. 13:00. 1. Val av justerare.

OBS! Tiden. KALLELSE. Kommunstyrelsens ledningsutskott. Kommunkontoret i Bergsjö. Tid: Torsdag 1 oktober 2015 kl. 13:00. 1. Val av justerare. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. OBS! Tiden. Plats: Kommunkontoret i Bergsjö. Utskottens presidier och företrädare

Läs mer

Sjukfrånvaron är fortsatt oacceptabelt hög. För år 2018 landade den totala sjukfrånvaron på 9,7 procent vilket är högst i Sverige.

Sjukfrånvaron är fortsatt oacceptabelt hög. För år 2018 landade den totala sjukfrånvaron på 9,7 procent vilket är högst i Sverige. Miljöpartiets förslag till preliminär årsplan för år 2020 Prognos 2019 Av kommunfullmäktiges fem målområden så är enligt indikatorerna endast två uppfyllda, ekonomimålet och målet för vård och omsorg.

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Styrning, ledning och uppföljning

Styrning, ledning och uppföljning Kommunledningsförvaltningen Ärendenr: KS 2016/314 Fastställd: KS 2016-11-09 Reviderad: - RIKTLINJE Styrning, ledning och uppföljning 2/9 Innehållsförteckning Inledning... 3 Målstyrning... 4 Begrepp i målstyrningen...

Läs mer

65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73)

65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73) Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2019-05-21 1 (1) 65 Digitaliseringsstrategi för (KS/2019:73) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Anta Digitaliseringsstrategi för. Ärendebeskrivning

Läs mer

Budget och verksamhetsplan Kultur och fritidsnämnden

Budget och verksamhetsplan Kultur och fritidsnämnden och verksamhetsplan 2019 Kultur och fritidsnämnden Innehållsförteckning Verksamhetsplan... 3 Uppdrag... 3 Driftbudget... 3 Styrkort... 4 Verksamhetsplan... 5 Verksamhetsmått... 5 Utblick 2020-2021... 6

Läs mer

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN DALS-EDS KOMMUN BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN 2017-2018 BOKSLUTS- OCH BUDGETDIALOG 2015-03-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Skatteunderlagsprognos... 3 Befolkningsprognos... 4 Skatteintäkter, generella

Läs mer

Timrå kommun. Jämförelsetal för år 2012 Revisionsrapport. KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012

Timrå kommun. Jämförelsetal för år 2012 Revisionsrapport. KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012 Revisionsrapport KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Genomförande 2 5. Inledning 3 6. Jämförelsetal

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 SUNNE KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren Tjänsteutlåtande 1 (5) Delårsbokslut och prognos 2-2018 Ärende Kommunledningskontoret har upprättat förslag till delårsbokslut för första halvåret samt helårsprognos för 2018. Resultatet efter första halvåret

Läs mer

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Kerstin Melén Gyllensten Uppdrag Svarar för Gymnasieutbildning Gymnasiesärskola Uppföljningsansvar för ungdomar Gymnasial

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Strategiska planen

Strategiska planen Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal Hallsbergs kommun 2011-12-06 (rev 2012-03-19) Johan Skeri Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Utveckling och ledning

Uppdragsbeskrivning för Utveckling och ledning Uppdragsbeskrivning för Utveckling och ledning Uppdragsbeskrivningen är kommunstyrelsens uppdrag till Utveckling och ledning. Här anges verksamhetens inriktning, vad som ska göras och särskilda prioriteringar

Läs mer

Direktiv budget 2018 DIREKTIV OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

Direktiv budget 2018 DIREKTIV OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Karlsborgs kommun Direktiv budget 2018 Bakgrund I och med att Karlsborgs kommun från budget 2017 införde en ny budgetprocess, utgår direktiven nu ifrån ekonomikontoret. Observera att direktiven kan komma

Läs mer

Riktlinjer för budget och redovisning

Riktlinjer för budget och redovisning Riktlinjer för budget och redovisning Innehållsförteckning Inledning... 1 Grundläggande förutsättningar... 1 Budgetprocessen... 2 Fullmäktiges budget... 2 Verksamhetsplan... 2 Investeringar... 2 Rapportering

Läs mer

Datum Yttrande över betänkandet Likvärdiga förutsättningar - Översyn av den kommunala utjämningen, (SOU 2011:39)

Datum Yttrande över betänkandet Likvärdiga förutsättningar - Översyn av den kommunala utjämningen, (SOU 2011:39) KS 8 2011-09-07 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Malmberg Jan Datum 2011-08-30 Diarienummer KSN-2011-0354 Kommunstyrelsen Yttrande över betänkandet Likvärdiga förutsättningar - Översyn av den kommunala

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

Utbildningsnämnden. Verksamhetsplan 2015-2017

Utbildningsnämnden. Verksamhetsplan 2015-2017 2015 Utbildningsnämnden Verksamhetsplan 2015-2017 Nämndens verksamhetsplan Denna verksamhetsplan bygger på den av kommunfullmäktige beslutade kommunplanen för 2015-2017. Inledning Kommunplanen är antagen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument Skolplan 2009 2 Skolplanen kommunalt styrdokument Enligt skollagen ska det i varje kommun finnas en skolplan som visar hur kommunens skolverksamhet ska formas och utvecklas. Av skolplanen ska framgå hur

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018 Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018 Prognos 2017 Av kommunfullmäktiges fem målområden så är likt föregående år endast ett uppfyllt, ekonomimålet. Målen för utbildning, vård

Läs mer

Politiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg

Politiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg Politiskt ledarskap Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg Det här är vårt uppdrag Fullmäktige är regionens högsta beslutande organ som har det yttersta ansvaret för ekonomin och verksamhetens inriktning.

Läs mer

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Stab, utveckling och ledning

Uppdragsbeskrivning för Stab, utveckling och ledning Uppdragsbeskrivning för Stab, utveckling och ledning Uppdragsbeskrivningen är kommunstyrelsens uppdrag till Stab, utveckling och ledning. Här anges verksamhetens inriktning, vad som ska göras och särskilda

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2016

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2016 Ekonomiavdelningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2016 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige på det

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

1 Budgetanvisningar 2017 KA 2016/195 Jörgen Karlsson. Kommunfullmäktige sammanträder i Kungshamns Folkets Hus kl 17.30 samma dag.

1 Budgetanvisningar 2017 KA 2016/195 Jörgen Karlsson. Kommunfullmäktige sammanträder i Kungshamns Folkets Hus kl 17.30 samma dag. Kallelse 2016-04-07 Kallelse till EXTRA kommunstyrelse Tid Torsdagen den 21 april 2016 kl. 17.15 Plats Ordförande Kungshamns Folkets Hus Mats Abrahamsson Ärende sammanträde Dnr Föredragande 1 Budgetanvisningar

Läs mer

Målstyrning enligt. hushållning

Målstyrning enligt. hushållning www.pwc.se Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Cert. kommunal revisor Pär Sturesson Cert. kommunal revisor Målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

BUDGET 2019 DÄRFÖR MÅSTE KOMMUNEN GÅ MED PLUS

BUDGET 2019 DÄRFÖR MÅSTE KOMMUNEN GÅ MED PLUS VÅ R G E M E N S A M M A PLÅNBOK 2019 E n ko r t fa t t ad i n fo r m a t i o n o m å r s b u d g e t e n Läs årsbudgeten i sin helhet osthammar.se/ kommunensbudget BUDGET 2019 Inkomster Utgifter Resultat

Läs mer

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016 Anders Nilsson Jonas Eriksson Mona Fridell 2016-01-22 Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika GOTLAND Det beror på om man vill göra en övergripande

Läs mer

Internbudget Barn- och utbildningsnämnden

Internbudget Barn- och utbildningsnämnden Internbudget 2019 Barn- och utbildningsnämnden 1 Barn- och utbildningsnämndens internbudget 2019 Nämndens uppdrag Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att förverkliga nationella och kommunala mål

Läs mer

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 1 1. 2009-11-24 Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 2010-2012 Vision, inriktningsmål och ekonomiska mål för verksamhetsplan 2010-2012 Fastställd av fullmäktige 2009-11-18 Dnr 5/2009 U:\Ekonomiavdelningen\Ekonomichef\VP\VP

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer