BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND SVERIGES BYGGINDUSTRIER, BYGGNADS, MASKINENTREPRENÖRERNA OCH SEKO - SERVICE- OCH KOMMUNIKATIONSFACKET I SAMVERKAN

Transkript

1 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND SVERIGES BYGGINDUSTRIER, BYGGNADS, MASKINENTREPRENÖRERNA OCH SEKO - SERVICE- OCH KOMMUNIKATIONSFACKET I SAMVERKAN ÅRSRAPPORT 2013

2 Innehåll Lärlingsutbildning - vilket lärande och vilken framtid? 3 BYNs verksamhet - några händelser Reflexioner från några skolbesök våren Service 8 Skolförlagd yrkesutbildning 11 Yrkesutbildning i företag 17 Omvärlden 20 Styrelse, utskott och kansli 22 Värdegrund Vi respekterar varje enskild människa oavsett kön och etnisk bakgrund Vi accepterar inte rasism, diskriminering eller trakasserier i någon form, varken i våra relationer med människor inom eller utanför BYN Vi agerar när någon utsätts för handlingar eller handlar i strid med BYNs värdegrund Vi arbetar för bra arbetarskydd och god arbetsmiljö Vi följer och respekterar ingångna avtal och överenskommelser Vi arbetar aktivt mot svartarbete och ekonomisk brottslighet Värdegrunden och Mångfald projekt för förändring Värdegrunden syftar till att samtliga som arbetar med yrkesutbildningsfrågor ska uttrycka sig och agera så att alla känner respekt och trovärdighet i det BYN gör. Alla i bygg- och anläggningsbranschen ska kunna lita på att de bemöts med respekt, behandlas likvärdigt och inte diskrimineras. BYNs styrelse har tagit fram en strategi för ett långsiktigt och strukturerat arbete för mångfald och mot alla former av diskriminering. Några av de inledande målen är: andelen kvinnor som genomför Bygg- och anläggningsprogrammet ska öka till 20%. kvinnligt nätverk för yrkeslärare på Bygg- & anläggningsprogrammet ska ha etablerats med BYNs stöd. kvinnliga nätverk för elever på Bygg- och anläggningsprogrammet ska ha etablerats regionalt.

3 Lärlingsutbildning vilket lärande och vilken framtid? När Sverige gick från lärlingsutbildning till skolförlagd yrkesutbildning fanns två bärande argument. För det första innebar utvecklingen att det fanns allt mindre tid för företag att använda till att utbilda och dessutom krävde ett alltmer komplext samhälle nya kunskaper som inte företagen ansågs kunna erbjuda. När Sverige på 1990-talet gick från 2-åriga yrkeslinjer till 3-åriga yrkesförberedande program var ett av argumenten att alla ungdomar behövde mer kunskap för att kunna bli aktiva och demokratiska medborgare med förmåga att tänka kritiskt och ifrågasätta det som är. I dagens gymnasieskola har yrkesprogrammen fått egna kurser i t.ex. samhällskunskap och historia. Innehållsligt innebär det att elever på yrkesprogram, jämfört med elever på högskoleförberedande program, inte får lära sig om politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier eller historiska förändringsprocesser som speglar kontinuitet och förändring när det gäller olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster. Det är allvarligt för demokratiutvecklingen. Många hävdar att lösningen på den höga ungdomsarbetslösheten är mer lärlingsutbildning. Bygger ståndpunkten på rätt analys och har Sverige rätt förutsättningar för en fungerande lärlingsutbildning? Det är två frågor av flera som måste ställas. Tyskland och Österrike är två länder som nämns som goda exempel. Att dessa länder har lägre ungdomsarbetslöshet kan även bero på andra faktorer, som t.ex. vilken typ av arbetsuppgifter som finns att tillgå. Vidare kan konstateras att dessa länder har en lång obruten tradition av lärlingsutbildning. Det innebär att företagen tar ansvar och kan ta ansvar för den grundläggande yrkesutbildningen i kraft av sin långa erfarenhet. I Sverige har företagen erfarenhet av färdigutbildning och traditionella lärlingar utan koppling till eller inblandning av någon skola. Lärlingsutbildning inom gymnasieskolan och vuxenutbildning blir en framgångsrik utbildningsform under förutsättning att för yrket och yrkesutbildningen motiverade elever kan matchas med företag som har välutbildade handledare och förstår värdet av att utbilda. Så länge skolan har ett övergripande ansvar för utbildningen måste skolan ha yrkeslärare, utbildade för de yrken lärlingen ska utbildas i, och ett effektivt sätt att följa upp elevernas lärande och utveckling. En skola ska inte få bedriva lärlingsutbildning inom yrkesområden där de inte har yrkeslärare med relevant yrkeskunnande. Skolan och dess personal måste även ges rätt förutsättningar att ta ansvar för blivande yrkesarbetares hela och breda utbildning. Läroplanen för gymnasieskolan säger: Skolan ska förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som alla omfattas av. Nils-Gunnar Bergander Chef, BYNs kansli BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan 3

4 BYNs verksamhet några händelser 2013 Arbetet i AU och styrelse har varit ett vattenhål, som hjälpt mig att tänka ur andra perspektiv, Roy Wernberg. ROY WERNBERG EN VETERANS SORTI BYNs ordförande Andreas Brendinger avtackade i september Roy Wernberg, som för sista gången deltog i ett styrelsemöte. Med 30 års erfarenhet av arbete med yrkesutbildningsfrågorna lokalt i Skåne och nästan 20 års aktivt deltagande i BYNs styrelse var det en veteran som lämnade sina BYN-uppdrag. Roy summerade och berättade att både arbetet i BYN-regionen och BYNs styrelse har utvecklats mycket, och till det bättre. T.ex. var fokus tidigare helt på färdigutbildningstiden. Nu har det varit en period där skolfrågor/grundutbildningsfrågor har varit i centrum, vilket kanske gjort att vi till viss del missat färdigutbildningsfrågorna. Det finns brister, vilka kanske kan rättas till med ett nytt yrkesutbildningsavtal. Vi måste kunna styra vad vi vill ha ut under grund- och färdigutbildning. I samband med att Roy avtackades berättade Christer Carlsson att Roy varit ovärderlig för Byggnads arbete i BYN. Han har bidragit till att ändra synen på BYN-arbetet på förbundskontoret, och varit banbrytare så att det regionala perspektivet tagit plats och vuxit sig fast i BYNs arbete. Lärlingsutbildning exemplet Carl Wahrens gymnasium, Hallstavik Carl Wahrens gymnasium, som tidigare i kommunal regi var Häverögymnasiet, invigde under 2013 sin nya bygghall. Skolan har emellertid lång erfarenhet av lärlingsutbildning. Den startade redan i slutet av 90-talet som ett försök att utforma ett alternativt sätt att utbilda elever på arbetsplatser. Sedan dess har skolan utvecklat lärlingsutbildningen och deltagit i försöksverksamhet som numera permanentats till gymnasial lärlingsutbildning. Bygghallen behövs emellertid för att komplettera lärandet på arbetsplatserna. Viktigaste orsaken till att Carl Wahrens gymnasium är framgångsrikt när det gäller lärlingsutbildning är att de har en genomtänkt strategi. De har etablerat mycket starka band till företagen och har ett nära samarbete med dem. Avgörande är också att skolan tar alla initiativ och presenterar för företagen vad det innebär att ta emot en lärling. På skolan finns en mentor per program för lärlingarna. Mentorns arbete, med täta kontakter och besök på arbetsplatserna, är helt avgörande för utbildningen. På arbetsplatsen ska handledaren alltid känna att det finns ett starkt stöd från skolan och om det inte fungerar för eleven ska handledaren kunna höra av sig till skolan som omedelbart tar tag i problemet. 4 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan

5 Eleven ska känna trygghet i att skolan finns tillgänglig för att stötta. Mentorns arbetsuppgifter är med anda ord mångfacetterad och han/hon ska göra bedömningar av arbetsplats och handledare. Efter grundutbildning är det mentorn som ansvarar för elevens placering på lärlingsutbildningen och säkerställer att skolan förberett eleven inför lärandet på arbetsplatsen så att hon/han kan tillgodogöra sig yrket. Mentorn är lärare och den som bedömer elevens yrkeskunskaper, men har även en social roll som är mycket viktig för att bygga förtroende mellan elev och handledare. Dansuppträdande av elev i samband med invigningen av nya Bygghallen, Carl Wahrens gymnasium, Hallstavik BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan 5

6 Reflexioner från några skolbesök våren 2013 Under våren besöktes några skolor med utbildning på Bygg- och anläggningsprogrammet, bl.a. Kunskapscompaniet i Eskilstuna och Praktiska i Borås. För det första är det en märklig företeelse att skolor som enligt lagar, regler och riktlinjer fått tillstånd att bedriva utbildning i vissa fall motarbetas av tjänstemän i utbildningsförvaltningar och motsvarande. Det är rimligt att kräva av kommunala tjänstemän att de ska vara angelägna om att all utbildning som erbjuds kommunens innevånare håller så hög kvalitet som möjligt oavsett huvudman. Tanken med friskolor var att få fram skolor med nya idéer om pedagogik, lärande och människors utveckling. I debatten har det endast handlat om vinstdrivande koncerner. Men det finns motbilder. Kunskapscompaniet lägger t.ex. ut APL-tiden på annat sätt än andra skolor. En elev som bytt skola menade att sammanhållen APL-tid ger mycket mer än när man är 3 dagar på arbetsplatsen och två dagar i skolan. Borås praktiska visade hur de på ett föredömligt sätt ger stöd till elever med särskilda behov. Genom att erbjuda handledare att äta lunch till bra pris på skolan, ges möjlighet till tätare kontakter med handledarna, och därmed bättre kännedom om hur det fungerar för eleven på arbetsplatsen. Inom Praktiska finns många goda intentioner och de har tagit fram bra rutiner för att följa upp elevernas lärande på arbetsplatser. Men, det ser olika ut. På en skola får eleverna besök på arbetsplatsen var tionde dag de är på APL, och på en annan inte ens var 15:e dag, som är ett av kriterierna för att bli branschrekommenderad skola. GYMNASIEARBETET VAD KAN LÄRAS AV SVENNEPRØVEN I NORGE? Bakgrunden till BYNs besök i Hamar hösten 2013 är att det i nya gymnasieskolan, GY-11, införts ett gymnasiearbete, som omfattar hundra gymnasiepoäng och ska kräva en arbetsinsats motsvarande ca 100 timmar. Målen för gymnasiearbetet: Ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången Ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet Ska genomföras så att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift Kan även utformas så att eleven får pröva sitt yrkeskunnande i företagsliknande former 6 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan

7 BYN har i dialog med rektorer och lärare på Byggoch anläggningsprogrammet fört fram ståndpunkten att gymnasiearbetet bör genomföras i skarpt läge på en arbetsplats. Så genomförs svenneprøven i tømrerfaget i Hedmark Fylkeskommune. BYN fick möjlighet att besöka en byggarbetsplats där ett svenneprøve höll på att genomföras och det gavs även tillfälle till samtal med lärling, handledare, bedömare och företrädare för opplaeringskontoret, som är länken mellan lärling, skola, handledare och företag. Syftet med svenneprøven är att fastställa om lärlingen har uppnått rätt kompetens i förhållande till läroplanen för yrket. Svenneprøven inleds med ett uppstartsmöte där lärlingen, handledaren, prøvenemnden och i de flesta fall en representant för ett opplæringskontor medverkar. Den planerade arbetsuppgiften gås igenom och fastställs. Den aktuella lärlingens arbetsuppgift bestod i att på ca 30 timmar täta, isolera och invändigt bekläda samt sätta in ett litet fönster och en dörr i en 5,2 m 2 bod. Regelstommen var vid prövningens början redan klar. Under prövningen får lärlingen ta hjälp av läroböcker, handböcker, monteringsanvisningar samt även ha dialog med sin handledare och chefen på byggarbetsplatsen. När prövningsnämnden ska göra slutvärderingen går de igenom lärlingens dokumentation. Därefter får lärlingen presentera sitt arbete och ska då kunna hänvisa till föreskrifter, normer och standarder. Värderingen utgår från de fyra områdena planläggning, genomförande, dokumentation och egenvärdering. T.ex. ska bedömarna avgöra realismen i planen. Själva genomförandet bedöms utifrån om det är hantverksmässigt gjort, på vilket sätt verktyg har använts och om riskbedömningen är fackmannamässig. Lärlingen ska föra loggbok över sitt arbete, vilken används vid genomgången av egenvärderingen. Till sist värderar nämnden om dokumentationen är nödvändig, tillräcklig och visar på lärlingens förståelse för de olika delarna i arbetsuppgiften. De tre betygsstegen är Bestått meget gott, Bestått eller Ikke bestått, lika med underkänt, vilket innebär att lärlingen inte får något svennebrev. Om betyget ikke bestått sätts måste prøvenemnden motivera och dokumentera sitt beslut. Det är naturligtvis en styrka att lärlingen får genomföra sitt prov på ett företag och i en miljö som han eller hon är bekant med sedan två år. Det ger en trygghet och ett lugn även om vetskapen om att arbetet ska bedömas kan vara stressande. Det som görs, görs på riktigt, och det ska kunna säljas. Arbetet måste ha utförts enligt ritningen och enligt gällande krav och normer. Lärlingen framför den 5,2 m 2 stora bod som han ska täta och isolera samt sätta upp invändig beklädnad i, och montera ett litet fönster och en dörr. BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan 7

8 Service SERVICEUPPDRAGET BYN ansvarar för löpande verksamhet utifrån de åtaganden och uppgifter som finns i yrkesutbildningsavtalet. Utifrån det tar BYN fram anvisningar och riktlinjer för den regionala verksamheten och genomför planerade projekt enligt styrelsens beslut. En viktig del är rådgivning som sker på olika sätt och som t.ex. gäller användningen av register, kriterier för olika typer av godkännande, klargöranden kring yrkesbevis och förändringar som parterna enats om. Uppdatering av information på BYNs hemsida och intranät är arbetsuppgifter som blivit allt viktigare, och kommer att bli än mer betydelsefulla i framtiden. För elever, lärlingar, handledare, yrkesarbetare, företag m.fl. är det naturligt att söka information via webben. Det ställer stora krav på BYN att utveckla register, hemsida m.m. och ta fram nya lösningar för kommunikation, vilka attraherar ungdomar på väg in i byggbranschen. UTBILDNING FÖR EFFEKTIVARE ARBETSSÄTT För att kunna utveckla servicen hade personalen på BYNs kansli under året en utbilning på temat personlig effektivitet med Monica Jaxelius. Bl. a betonade hon vikten av att hantera e-posten strukturerat och att t.ex. stänga av alla signaler och popup-fönster när det kommit ett nytt e-brev. Att jobba effektivt är att fokusera på en uppgift under den tid du har avsatt, utan att bli störd av nya arbetsuppgifter hela tiden dessa ska parkeras tills vidare. RIVNING OCH SANERING Redan i 2010-års avtal mellan Byggnads och BI beslutades att man skulle se över möjligheterna att göra yrket Riv och Saneringsarbetare till ett yrke med egen målbeskrivning och utbildningsbok vilket innebär att yrkesbevis kan utfärdas efter en fastställd färdigutbildningstid. Under 2013 har samtal med branschföreträdare hållits och gett ett bra underlag för en fortsatt diskussion kring utbildningsinnehållet och kraven för yrkesbevis. Bedömningen är att NYA HEMSIDAN Under hösten publicerades BYNs nya hemsida med ett nytt och modernare utseende och uppbyggd efter tanken att den skall vara anpassad för de olika målgrupperna som besöker hemsidan. 8 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan

9 BYNs styrelse ska kunna fatta ett beslut om utbildningsinnehållet under första halvåret BYNS PROVPORTAL Provbanken och BYNs provportal är numera tekniskt anpassade för att kunna användas vid validering och i samband med teoretiska prov vid skoltävlingar. En referensgrupp kommer att ta fram nya frågor, som gör att proven blir mer anpassade till dagens utbildning. Målet är att systemet ska kunna användas av skolorna till höstens skoltävlingar inom Bygg- och anläggningsprogrammet. DEN REGIONALA VERKSAMHETEN OCH LOKALA STÖDET Lokala stödet är de medel som BYN-regionerna får för att kunna genomföra sitt arbete för god kvalitet i grundutbildningarna till BYNs yrken och för att säkerställa fortsatt bra rekrytering till bygg- och anläggningsbranschen. Varje år fastställer BYN riktlinjer för lokala stödet och fördelar tillgängliga medel till BYN-regionerna. Regionerna ska i samband med ansökan om medel till kommande verksamhetsår lämna en verksamhetsplan, som visar vilka aktiviteter de planerar och vad dessa beräknas kosta. Lokala stödet används t.ex. till handledarutbildning, arbete i lokala programråd, lärarkonferenser och möten med rektorer samt studie- och yrkesvägledare. Ett exempel på lärarkonferens är den som BYN Dalarna genomförde hösten 2013 i Lindvallen. Den planerades med stöd av lärarna i regionen och genomfördes i stor utsträckning med lärarna som inspiratörer och samtalsledare. Speciellt viktigt var det arbetspass som handlade om samverkan mellan yrkeslärare och lärare i gymnasiegemensamma ämnen. Hushagsgymnasiets lärare och rektor visade att det går att komma långt om viljan finns och rätt förutsättningar skapas. I Borlänge har t.ex matematiklärarna vissa lektioner schemalagda i bygghallen. Och lärarna är överens om att samverkan kräver ett nära samarbete, som är ömsesidigt och där både lärare i gymnasiegemensamma ämnen och yrkesämnen ger varandra idéer om ämnesinnehåll och lämpliga uppgifter/övningar. Ett flertal regioner följer noga upp vad som händer med elever som slutar gymnasieskolan. Tyvärr är det alltför stor andel av en avgångsklass som inte får anställning i ett bygg- och anläggningsföretag och tar ut en utbildningsbok. Vissa har anställning i ett avtalsbärande företag, men tar ändå inte ut någon utbildningsbok, dvs. ser inte till att göra klart sin färdigutbildningstid, vilket är ett krav för att få yrkesbevis. HINDER FÖR UTVECKLING OM BYNS REGISTER BYNs verksamhet har under 2013 präglats av en tvist mellan BYN och det företag som under många år levererat IT/data-tjänster till BYN. Företaget ansvarade för driften och hostingen av BYNs register, databaser, intranät, vilket även används som ett ärendehanteringssystem. Även BYNs hemsida fanns på servrar hos företaget. P.g.a. att nyckelpersoner slutade i företaget, sa BYN i början av 2013 upp avtalet med företaget. BYNs uppfattning var att rättigheterna till system och källkod, programmerings- och databasdokumentation samt övrigt material som använts i utveckling och drift av BYNs system inklusive all data som fanns lagrad i systemet, var BYNs. Det var tyvärr inte motpartens uppfattning. Det uppstod en tvist som slutade med en förlikning vid Uppsala Tingsrätt, som gav BYN det som krävdes för att flytta driften av IT-systemet till den nya IT-leverantören IbisSoft AB. Sammantaget har konflikten inneburit att mycket av det planerade utvecklingsarbetet kring BYNs register har stått stilla under Hösten 2013 var BYNs system i drift i den nya driftsmiljön och nödvändigt utvecklingsarbete kunde återupptas. BYNs AU har tillsatt en arbetsgrupp med representanter från BYNs parter, vilken ska föreslå och prioritera kommande utvecklingsprojekt. BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan 9

10 10 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan

11 Skolförlagd yrkesutbildning Gymnasieskolan BYN följer aktivt och med stort intresse utvecklingen inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Lokalt sker det bl.a. genom BYN-regionernas engagemang i lokala programråd. På nationell nivå är BYNs parter väl representerade i Skolverkets nationella programråd. Under 2013 har bl.a. följande tagits upp i nationella programrådet: kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet stödmaterial kring lokala programråd översyn av yrkesutgångar nya kurser systematiskt arbetsmiljöarbete KÖRKORTSFRÅGAN EN LÖSNING I remissvar och skrivelser har BYN och BYNs parter under många år påtalat behovet av att elever som utbildas till yrkesförare på inriktningen Anläggningsfordon på Bygg- och anläggningsprogrammet kan få körkortsutbildning inom ramen för sin gymnasieutbildning. Huvudargumentet har varit att alla som utbildar sig till yrkesförare ska ha körkort i den körkortsklass som krävs för att de yrkesmässigt ska framföra de fordon de utbildas för att hantera. Trots att de flesta anläggningsfordon idag kräver B-körkort för att få framföras på allmän väg har det varit svårt att föra en saklig och konstruktiv diskussion. Utbildningsdepartementet frågade till slut Skolverket och Transportstyrelsen vilka hinder som finns för körkortsutbildning på inriktningen Anläggningsfordon samt vad som måste göras för att undanröja eventuella hinder. Det ledde till att regeringen i juni gav Skolverket i uppdrag att revidera styrdokumenten för bygg- och anläggningsprogrammet så att huvudmannen kan erbjuda elever, som går inriktningen anläggningsfordon, möjlighet att övningsköra med personbil och i övrigt få kunskaper motsvarande kraven för körkortsbehörighet B. Beslutet innebär att alla elever som börjat på Bygg- och anläggningsprogrammet hösten 2013 eller senare, och väljer inriktningen Anläggningsfordon, kan få körkortsutbildning om skolan och/eller huvudmannen beslutar det. FORTSATT ELEVTAPP I GYMNASIESKOLAN Antal elever på nationellt program och andel elever i fristående skolor Tabell 1. Skolverkets statistik tabell 4 A och 6 A Elever Läsår BA* Andel i fristående skolor 2013/ ,8% 2012/ ,0% 2011/ ,6% 2010/ ,5% 2009/ ,4% 2008/ ,6% * Bygg - och anläggningsprogrammet helt och hållet fr.o.m. 2013/14. Statistiken är inte helt jämförbar pga. av att inriktningen anläggningsfordon sedan läsåret 11/12 finns i BA. Sedan förra läsåret har antalet elever i gymnasieskolan minskat med över , vilket motsvarar en minskning med sex procent. På BA, Bygg- och anläggningsprogrammet, är minskningen 9 %. Elevminskningen började redan 2009, men det är först de senaste tre åren det har fått genomslag på BA. Elevminskningarna fortsätter två år till och därefter sker en långsam ökning. Initialt påverkade elevminskningarna de kommunala skolhuvudmännen. Nu påverkas även de enskilda, vilket även visar sig i att andelen elever i fristående skolor minskar för första gången sedan friskolereformen. Ett annat trendbrott är att antalet enheter med BA har börjat minska. Antal skolenheter med Bygg- och anläggningsprogrammet 2009/ /14 Tabell 2. Skolverkets statistik tabell 4 A 2009/ / / / /14 Skolenheter* totalt Fristående totalt Enheter med Bygg- och anläggning * En skolenhet är en administrativ enhet där undervisning bedrivs och där det finns en rektor som ansvarar för ledningen av det pedagogiska arbetet. BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan 11

12 12 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan

13 Andel kvinnor i procent av totala antalet elever på fyra yrkesprogram* Skolverkets officiella statistik, tabell 5 A Läsår Bygg- och anläggning El- och energi Hantverk Vård- och omsorg 2013/14 8, /13 8,5 4,4 91,0 80,0 2011/12 8,8 4, ,5 2010/11 9,4 5 87,7 77,9 2009/10 9,5 4,8 85,6 79,1 * I GY 2011, fr.o.m. lå 11/12, är det både nya programnamn och inriktningar i programmen, vilket gör att de inte är helt jämförbara. Andelen kvinnor fortsätter att minska på BA, men även på El- och energiprogrammet som också är ett mansdominerat program. På de kvinnodominerade programmen, Hantverksprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet, minskar andelen män. Utvecklingen måste vändas - BYNs mångfaldsprojekt behövs se sida 2! FORTBILDNINGSPROGRAM FÖR ATT STÖDJA UTVECKLING Sedan hösten 2012 har BYN arbetat med att ta fram förslag och möjligheter till fortbildning för yrkeslärare. En del kurser har genomförts under året 2013 och fler kommer att erbjudas under kommande år. Se vidare på Exempel på kurser: Byggkeramikrådets, BKR:s, tätskiktskurs. I den kan lärare delta i mån av plats till en mycket låg kostnad. Anmälan sker via BKR:s hemsida med referens BYN-skola. Tak och tätskikt samt Håltagning. Kurserna är upplagda så att man första dagen går igenom det studiematerial som finns för eleven kopplat till lärarhandledningen. Under dag två genomförs praktiska övningar under handledning av instruktörer. Handledarutbildning för ställningsbyggnad 2-9 meter. Kursen är en 1-dags utbildning där bygglärarna får gå igenom olika typer av ställningar, deras respektive monteringssätt och anvisningar m.m. Arbetsmiljöutbildning för skolorna. I samverkan med BI:s Entreprenörsskola och ME-skolan har BYN tagit fram ett kurspaket i tre delar. Den första och inledande kursen är en 1-dags utbildning riktad framförallt till skolledare och skolhuvudmän. Andra delkursen är en för skolorna och yrkeslärarna anpassad BAM-utbildning på 2-dagar (BAM, bättre arbetsmiljö). För de skolor som bedriver verksamhet där det finns krav på BAS-utbildning finns en tredje delkurs med BAS-P och BAS-U kurserna (BAS, byggarbetsmiljösamordnare). DEN PROFESSIONELLE YRKESLÄRAREN Det är mycket viktigt att få träffa yrkeslärare från hela landet och höra hur man löser utbildningen på andra håll Man blir helt uppfylld av idéer och lider av en inspirationschock dagarna efter en kurs som denna Upplägget med transportpauserna var bra det blev tid till diskussioner med föredragshållare och andra deltagare. Ovanstående är citat från utvärderingen av lärarutbildningskonferensen Den professionelle yrkesläraren. De bekräftar det faktum att 95 % av deltagarna ansåg att konferensen som helhet var bra eller mycket bra. Konferensen i Nynäshamn arrangerades i samverkan med Svensk Byggtjänst och Liber och hade 180 deltagare, drygt 30 medverkande och några utställare. Lärarkonferensen i Nynäshamn 2013 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan 13

14 I nya Skollagen står att Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med koppling till det kravet medverkade Charlotte Johansson, Skolinspektionen, och redovisade var forskningen står idag. Rubriken på hennes föreläsning var Framgång i undervisningen, som också är namnet på en sammanställning av forskningsresultat som Skolinspektionen tagit fram. Den andra föreläsningen, Systematiskt arbetsmiljöarbete, hölls av Magdalena Lee Falk och Anna-Carin Nordlund, Arbetsmiljöverket. Utifrån sina erfarenheter och genomförda granskningar kunde de visa att det systematiska arbetsmiljöarbetet måste bli bättre på skolor med Bygg- och anläggningsprogrammet. De seminarier som genomfördes var: Vänd på kuttingen- om konsten att tolka styrdokument Elever med diagnoser om hinder för och möjligheter till lärande Så här kan du arbeta med nya läromedel om Libers Bygg 360 Använd samma verktyg som proffsen om AMA och Byggkalkylatorn i undervisningen, Svensk Byggtjänst Professionell yrkeslärare på vetenskaplig grund APL och APL-ebok Hållbart byggande och energieffektivitet Genus och mångfaldsperspektiv i yrkesutbildningen Skoltävlingar ett sätt att utveckla yrkesutbildningen Ren byggbransch om attityder till svartjobb och betalning av skatter och avgifter. BRANSCHREKOMMENDERAD SKOLA BYN erbjuder gymnasieskolor med bygg- och anläggningsprogrammets inriktningar Anläggningsfordon, Husbyggnad samt Mark- och anläggning en kvalitetsmärkning. Skolor som uppfyller de fastställda kriterierna bedöms ha förutsättningar att ge grundläggande yrkesutbildning som uppfyller byggbranschens krav, och blir branschrekommenderade. Sedan Branschrekommenderad skola infördes 2011 har 102 skolor blivit branschrekommenderade t.o.m. december Syftet med Branschrekommenderad skola är att tydliggöra branschens prioriterade förväntningar på skolor som utbildar för BYNs yrken. BYN vill bidra till utveckling av utbildningen så att alla elever kan få utbildning med bra kvalitet. Styrelsen beslutade därför under året att kriterierna för att bli branschrekommenderad skola ska revideras under BYNS LÄRARRÅD För att BYN ska ha god insikt i skolornas verksamhet och villkor så har BYN ett lärarråd, som träffas två gånger om året. Rådet består av sex lärare från olika delar av Sverige och som arbetar på olika inriktningar på Bygg- och anläggningsprogrammet. Under 2013 ingick Tobias Larsson, Växjö fria fordonsgymnasium, Claus Sevandersson, Kattegattgymnasiet Halmstad, Joacim Broman, Katedralsskolan Skara, Kjell Olsson, Bessemerskolan Sandviken, Ingvar Karlsson, Lars Kaggskolan Kalmar, Stefan Johansson, Luleå gymnasieskola, Per Kåhlin, Dackeskolan Mjölby och Fredrik Lifbom, Björknäsgymnasiet Boden i lärarrådet. I samband med mötet under våren i Halmstad så avtackades Ingvar Karlsson och Stefan Johansson för 14 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan

15 förtjänstfulla insatser i BYNs lärarråd. Per Kåhlin och Fredrik Lifbom hälsades välkomna. Höstmötet var i Växjö då rådet passade på att träffa och diskutera APL-utveckling tillsammans med Tomas Wijk, en av skolverkets utbildade APL-utvecklare. Alla gymnasieskolor har möjlighet att via Skolverket beställa stöd av en APL-utvecklare till sitt eget kvalitetsarbete. VUXENUTBILDNING GODKÄNDA UTBILDNINGSGIVARE BYNs parter fattade under 2013 beslut om att ändra riktlinjerna till BYNs godkända utbildningsgivare i syfte att öka kvaliteten och likvärdigheten i vuxenutbildningen. I de nya riktlinjerna anges bl.a. vilka kurser som BYN vill att samtliga vuxenelever ska få möjlighet att genomföra för ett visst yrke. I samband med att de nya riktlinjerna ska träda i kraft 1 januari 2015 sägs alla avtal upp. De skolor och utbildningsföretag, som vill fortsätta att vara godkända utbildningsgivare, måste göra en ny ansökan under KONFERENSER FÖR GODKÄNDA UTBILDNINGSGIVARE Två konferenser för godkända utbildningsgivare har arrangerats. Konferensen för skolor och företag som utbildar maskin- och kranförare genomfördes i september på Lidingö i samverkan med TYA. BYN/TYA har nu gemensamma utbildningsplaner för anläggningsmaskiner. Arbetet med de lyftande maskinerna, t.ex. mobilkran, har påbörjats. Därför medverkade bl.a. Mobilkranföreningen i konferensen och berättade om den senaste utvecklingen inom branschen. De godkända utbildningsgivare som utbildar för övriga bygg- och anläggningsyrken hade sin konferens i oktober i Sigtuna. I samband med konferensen informerades om de beslutade förändringarna och kravet på ny ansökan för att fortsätta vara godkända utbildningsgivare fr.o.m. 1 januari Systematisk arbetsmiljöarbete, riskbedömning på APL-arbetsplatsen samt bedömning och betyg fanns också på dagordningen. BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan 15

16 16 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan

17 Yrkesutbildning i företag Utbildningsböcker och yrkesbevis Antal utfärdade utbildningsböcker Antalet utfärdade utbildningsböcker fortsätter att minska kraftigt. Minskningen är 40 % från år 2011 till Detta innebär att det endast är ca hälften av ungdomarna som lämnade Bygg- och anläggningsprogrammet 2013 som fått en lärlingsanställning och tagit ut en utbildningsbok. Detta är statistik som måste tas på stort allvar eftersom det kommer att påverka branschens möjligheter att rekrytera ungdomar i framtiden. Antal utfärdade yrkesbevis Jämfört med 2012 ökade antalet utfärdade utbildningsbevis något. Jämfört med 2011 är det emellertid en kraftig minskning var det ca elever som lämnade åk 3 i gymnasieskolan som valt yrkesutgångar till BYNs yrken. Till det ska läggas vuxenstuderande, traditionella lärlingar och kompetensprovare, vilket gör att det är en alltför stor andel som har en grundutbildning utan att få ett utbildningsbevis efter den tänkta färdigutbildningstiden. DISTANSUTBILDNING Antalet påbörjade och slutförda distansutbildningar Påbörjade Klara* Andel klara i % av antalet anmälda 54% 60% 63% 50% 16% *2013, klara efter mindre än ett år.(normalstudietiden är 1,5 år) Antalet påbörjade distansutbildningar och antalet utfärdade utbildningsböcker minskade kraftigt från 2012 till Det är en effekt av konjunkturnedgången inom bygg- och anläggningsbranschen. Under ett antal år har BYN reviderat distansutbildningarna och anpassat dessa till de nya målbeskrivningarna. Arbetet har fortsatt under 2013 och beräknas bli klart under De utbildningar som påbörjats under året och blir klara första halvåret 2014 är yrkesdelarna för yrkena: Beläggningsarbetare i samarbete med Asfaltsskolan Golvläggare Maskinförarna utifrån de för BYN och TYA gemensamma utbildningsplanerna. Följande yrken beräknas bli klara och finnas tillgängliga andra halvan av 2014: Anläggningsdykare i samarbete med Dykskolan i Göteborg Bergarbetare Ställningsmontör försenat framför allt p.g.a. väntan på det nya regelverket som träder i kraft Utbildningsmaterial för Sten- och Undertaksmontörerna har skjutits på framtiden med hänsyn till att efterfrågan är begränsad. När målbeskrivning för nya yrket Riv och sanerare är fastställd kommer utvecklingen av kursmaterialet påbörjas. HANDLEDARUTBILDNING BYN har under året lanserat en e-utbildningsplattform för handledare. Den är tillgänglig på BYNs publika hemsida. Tanken är att den ska kunna användas vid utbildning av handledare för lärlingar, gymnasiala lärlingar, vuxenlärlingar samt APL-elever. Utbildningen kan med lätthet genomföras vid den egna datorn och i varje individs egen takt. Den ger också handledaren stöd i hur den elektroniska utbildningsboken på ett effektivt sätt kan användas för att höja kvaliteten i färdigutbildningstiden. BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan 17

18 FRAMTIDENS BYGG-OCH ANLÄGGNINGSYRKEN BYN har tagit fram ett underlag, som kan användas av BYNs parter för att diskutera behov av förändringar när det gäller definitionen av olika yrken och förutsättningarna för breddning/komplettering av kompetensen. I utredningen Framtidens yrkesarbetare konstaterades att utvecklingen av yrkena i bygg- och anläggningsbranschen påverkas av EU-direktiv, nya lagar, globalisering och utländsk konkurrens, nya material och konstruktionsmetoder, krav på rationaliseringar m.m. Detta påverkar kraven på både befintliga och önskvärda yrken. När företrädare för branschen fick uttrycka vilka krav som ska ställas på framtidens yrkesarbetare nämndes bl.a. följande: Ökad kompetens inom områden som angränsar till det egna hantverket. Yrkesarbetaren behöver möta branschens struktur - nybyggnad, ROT och Prefab. Nya specialistinriktningar Generalister - multikompetens Yrkesarbetare med ny teoretisk kompetens Yrkesarbetare för de enkla jobben 18 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan

19 Till detta bör noteras att dagens ungdomar, de som förhoppningsvis ska välja bygg- och anläggningsbranschen, bl. a. gör kortsiktigare val, värderar möjligheten till personlig utveckling samt är en IT-baserad och kommunicerande generation. En viktig fråga är om det som nu ska finnas yrken och specialyrken med egna yrkesbevis eller endast ett fåtal grundyrken som kompletteras med specialiteter vilka erövras genom erfarenhet och utbildning. Förslaget är att inrätta tre olika yrkesbevis: HUSBYGGARE ANLÄGGARE MASKINFÖRARE På yrkesbevisen ska det framgå vilka specialiteter respektive yrkesarbetare har. Det skulle t.ex. kunna innebära att den som ska arbeta med rivning- och sanering kan vara antingen en maskinförare eller en husbyggare med de specialkunskaper som fordras. Foto: Micke Duboi BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan 19

20 Omvärlden VALIDERING - GODKÄNDA VALIDERINGSUTFÖRARE För att säkerställa kvaliteten i validering som avser BYNs yrken kan skolor och företag som vill validera ansöka om att bli godkänd validerare. Under 2012 har ytterligare tre skolor/företag godkänts som valideringsutförare. Därmed kan BYN nu erbjuda kvalificerad validering hos 32 godkända utförare. VALIDERING - ERKÄNNANDE AV UTLÄNDSK UTBILDNING Verksamheten kring erkännande av utländsk arbetskraft med dokumenterad utbildning och verifierad erfarenhet i yrket fortsätter i BYN och är sedan 2010 en etablerad rutin. Under år 2013 har drygt 30-tal erkännandeintyg utfärdats, vilket är en markant minskning jämfört med året innan. Störst minskning var det på maskinförarsidan där det sjunkit från 58 till 17 erkännandeintyg. En möjlig orsak kan vara att konjunkturen i byggbranschen gick ner och att de som var engagerade i de pågående bygg- och anläggningsprojekten i Sverige redan var innehavare av yrkesbevis eller erkännandeintyg. En annan möjlighet är att kollektivavtalskravet på behörighet inte är känt eller tas på allvar. Antalet ansökningar som sedan utmynnar i ett erkännandeintyg har emellertid ökat. Det kan vara ett tecken på att de som ansöker har förstått att för att ett erkännandeintyg ska utfärdas måste det finnas en grundutbildning och färdigutbildning som, så långt man kan kräva, motsvarar kraven för yrkesbevis i ett visst yrke. Av de 35 personer som fick erkännandeintyg 2013 kom över hälften från Polen. Under året beslutade BYNs parter att kranförare från Danmark med ett certifikat utfärdat av Arbejdstillsynet erkänns generellt och därmed inte behöver ansöka om erkännandeintyg. RE.FORM.E BYN är sedan många år med i det europeiska nätverket RE.FORM.E där utbildningsorganisationer från Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Portugal, Spanien och Tyskland medverkar. Inom nätverket sker en mängd utbyten både kunskaps- och erfarenhetsmässigt. En viktig del av nätverkets verksamhet är de olika utbytesprojekt där lärlingar, lärare och skolledare ges möjlighet att få internationell erfarenhet. En annan viktigt del är de olika EU- finansierade projekt som nätverket varje år genomför och där BYN medverkar för att förstärka våra möjligheter att bidra till att höja kvaliteten på yrkesutbildningen inte bara i Sverige utan också i Europa. Exempel på detta är det just avslutade projektet Linguistic RE.FORM.E och de kommande projekten GreenTech och RE.FORM.E-plus. BYN stod värd för nätverkets höstmöte som hölls i Uppsala. Som en del i programmet gjordes ett mycket uppskattat studiebesök på Bolandsskolans Bygg- och anläggningsprogram. Alla deltagare var mycket nöjda med detta möte och uppskattade inte bara programmets innehåll utan också att kommunstyrelsens ordförande Fredrik Ahlstedt både invigde 20 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan

21 mötet samt deltog på den officiella middagen och samtalade på franska med RE.FORM.E:s franske ordförande Jean-Luc Sethi, CCCA-BT. LINGUISTIC-PROJEKTET Under 2013 avslutades det tvååriga projektet Linguistic RE.FORM.E. Deltagare har varit ett antal organisationer från länder i det Europeiska nätverket för utbildare inom bygg- och anläggningsbranschen, RE.FORM.E. Syftet med projektet var att analysera hinder och framgångsfaktorer när det gäller internationella utbyten inom yrkesutbildningsområdet. Några slutsatser var att för att ett utbytesprojekt ska upplevas som framgångsrikt krävs goda förberedelser och ledningens stöd i både förberedelserna och genomförandet. Fortfarande är språkfrågan ett problem för de europeiska länder där engelskan inte är fullt ut etablerad. Det behöver inte vara något hinder om de som har utbyte arbetar i mindre grupper och lägger tid på att skapa goda relationer. SKOL- OCH YRKESTÄVLINGAR BYNs engagemang i skol- och yrkestävlingar har följande syften: synliggöra och höja statusen på BYNs yrken bibehålla det stora intresset för BYNs yrken höja utbildningskvalitén på alla skolor höja motivationen hos elever och lärare som deltar i yrkestävlingar ge elever positiva upplevelser och vara en grund för nätverkande mellan skolor utveckla samarbetet med olika branschorganisationer Under hösten 2013 påbörjades en nysatsning på yrkestävlingar. Ett trettiotal lärare har deltagit i det inledande arbetet med att ta fram enkla ritningar och instruktioner för hur skolorna kan genomföra tävlingar i yrkena betongarbetare, väg- och anläggningsarbetare, plattsättare, murare och träarbetare. Grundidén är att tävlingarna ska kunna genomföras på en dag, med i huvudsak befintliga resurser och inom ramen för ämnes- och kursplanerna för respektive yrke. Arbetsgrupper, en för respektive yrke, har arbetat fram tävlingsuppgifter. I slutet av hösten genomfördes de första skoltävlingarna framgångsrikt. Planen är att eleverna via skoltävlingarna ska kvalificera sig till regionsfinaler. Vinnarna där kommer att vara kvalificerade till kommande Yrkes-SM i Umeå våren 2014, Yrkes-EM i Lille hösten 2014, och yrkes-vm i Sao Paolo augusti Det stora målet är yrkes-em 2016 där Sverige och Göteborg är värd. Inom ramen för CSS, Construction Skills Sweden görs satsningen på skol- och yrkestävlingar i nära samverkan med BYNs parter och samverkansparters. För att satsningen ska lyckas och utvecklas på rätt sätt, behövs att aktivt stöd från fler intressenter i byggbranschen. SM FÖR UNGA MASKINFÖRARE SM för unga maskinförare hölls detta år i Kalix. 12 skolor deltog efter kvalificering i lagtävlingen. Resultatet i lagtävlingen blev följande: 1. Ingelstadgymnasiet, Kronoberg 2. Herrgårdsgymnasiet Säffle 3. Anderstorpsskolan i Skellefteå Koncentration - SM för unga maskinförare Z-vägg - uppgift vid skoltävling för träarbetare Vi stödjer byggyrkestävlingarna Furuhedskolan och dess personal gjorde ett mycket bra arbete. De genomförde bl. a en webbsändning och har gjort en film som dokumentation av tävlingen. I enlighet med traditionen är det vinnande skola som arrangerar kommande års tävling, som alltså kommer att genomföras på Ingelstadgymnasiet, ca två mil söder om Växjö. BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan 21

22 STYRELSE 2013 BYNs styrelse består av ledamöter från de fyra organisationer som gemensamt utgör den ideella föreningen Byggnadsindustrins yrkesnämnd. Ledamöterna väljs i samband med BYNs årstämma. Parterna är BI Sveriges Byggindustrier, Byggnads Svenska Byggnadsarbetareförbundet, ME Maskinentreprenörerna och Seko Service- och kommunikationsfacket. Ordinarie ledamöter FÖR SVERIGES BYGGINDUSTRIER Andreas Brendinger, ordförande Eva Thor Lars Tullstedt Jenny Wingren, t.o.m Karin Ekstrand, fr.o.m Suppleanter Jan-Åke Andersson Lars Sandström Tomas Weis FÖR BYGGNADS Roy Wernberg, vice ordf. t.o.m Johan Lindholm Christer Carlsson, vice ordf. fr.o.m Ulf Kvarnström Tomas Emanuelsson Krister Strömberg, t.o.m Anders Nilsson Jörgen Landeborn, fr.o.m Bengt Westman, fr.o.m FÖR MASKINENTREPRENÖRERNA Per-Erik Markström, t.o.m Per Ek, t.o.m Per Ek, fr.o.m Per-Erik Markström, fr.o.m FÖR SEKO SERVICE- OCH KOMMUNIKATIONSFACKET Thomas Brännström Fredrik Persson, t.o.m Rolf Hedlycke, fr.o.m STYRELSENS ARBETSUTSKOTT Lars Tullstedt, ordförande Roy Wernberg, vice ordförande t.o.m Christer Carlsson, vice ordförande fr.o.m Per Ek Thomas Brännström Jan-Åke Andersson Bengt Westman, fr.o.m STYRELSENS VERKSTÄLLANDE UTSKOTT Andreas Brendinger, ordförande Roy Wernberg, vice ordförande t.o.m Christer Carlsson, vice ordförande fr.o.m Per-Erik Markström t.o.m Per Ek fr.o.m Thomas Brännström BYNS KANSLI Ing-Marie Andersson Wik Nils-Gunnar Bergander Carina Bergström Sandra Flygare Baas, fr.o.m Michael Gustafsson Pertti Hilonen Christian Nielsen Carina Sköld 22 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan

23 BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND Tornkran Sveriges vid Byggindustrier, Klara kyrka Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan 23

24 BOX SOLNA TEL FAX Grafisk Form och Produktion Åtta.45 Tryckeri AB. 2014