LANTMÄTERIETS ÅRSREDOVISNING

Transkript

1 LANTMÄTERIETS ÅRSREDOVISNING 2016 Dnr: /150

2 ..

3 INNEHÅLL GD HAR ORDET 1 OM LANTMÄTERIET 3 FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET OCH FASTIGHETSINDELNING 8 INFORMATIONSFÖRSÖRJNING 23 INSKRIVNINGSVERKSAMHET 47 MYNDIGHETSSAMVERKAN I FORM AV TJÄNSTEEXPORT 52 LANTMÄTERIGEMENSAMMA OMRÅDEN 54 SÅ ÄR LANTMÄTERIET FINANSIERAT OCH FINANSIELLT LÄGE 61 ÖVERSIKT AV ÅTERRAPPORTERINGSKRAV OCH REGERINGSUPPDRAG 68 FINANSIELL REDOVISNING 71

4

5 KORTA FAKTA % medarbetare vid årets slut miljoner kronor i omsättning av intäkterna består av anslagsmedel Förrättningsärenden har avslutats 98% km 2 av Sveriges yta har med årets produktion laserskannats för nya höjddata nya referensstationer för SWEPOS tätorter flygfotograferades av Sveriges yta flygfotograferades 17 ägarlägenheter har bildats miljoner förfrågningar har gjorts mot våra visningstjänster 31 kommuner har gått med i geodatasamverkan under året inskrivningsärenden har beslutats 6 12, dagars handläggningstid för ett inskrivningsärende, i genomsnitt miljarder kronor uppgick stämpelskatten till pågående tjänsteexportuppdrag kommuner (av 290) har med årets övergång nu det nya geodetiska referenssystemet SWEREF 99

6 1 (90) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2016 GD HAR ORDET Under 2016 har vi slutfört arbetet med vår nya strategiska plan för åren Den pekar på ett tydligt sätt ut riktningen för vår verksamhet under denna period. Ett stort engagemang, många dialoger och diskussioner ligger bakom dokumentet. Grunden för hela processen lades av ett omfattande och fruktbart arbete med framtidsscenarier som genomfördes året innan. Den strategiska planen lanserades på en särskild medarbetardag för vår personal i slutet av augusti. Där åskådliggjordes och diskuterades på ett interaktivt sätt hur vi arbetar på Lantmäteriet när vi nått fram till Planen bygger på sex strategiska teman, som i huvudsak har externt fokus; att vara till nytta för medborgare och kunder. Dessa teman ringar in vad som är viktigt för oss att arbeta med under de kommande fyra åren. De sex temana är: En utvecklad statstjänstemannaroll, En synlig och viktig myndighet till nytta för samhällets utveckling, Tjänster och service för kunden, Högre effektivitet och större värde, En attraktiv arbetsgivare, Vi är ett Lantmäteri. Vår information geografiska data och fastighetsdata har grundläggande betydelse för samhällsbyggnadsprocessen, liksom vår fastighetsbildning. Vi är en viktig samhällsaktör när det gäller samhällsplanering, bostadsbyggande, regional utveckling, miljö- och klimatplanering, för att nämna några exempel. Vi registrerar ägande och rättigheter till fastigheter och lägger därmed grunden för ett tryggt ägande och en stor del av hela samhällsekonomin. Vi bidrar alltså i hög grad till samhällets utveckling, men vi ska bli synligare och tydligare för att underlätta och förenkla för alla som behöver tillgång till vår information och expertkunskap. Att vi har en viktig roll i samhällsutvecklingen bekräftades under året då regeringen utsåg oss till utvecklingsmyndighet för den digitala samhällsbyggnadsprocessen, med målet att underlätta bostadsbyggandet i Sverige. Regeringen satsar stort på digital förnyelse av det offentliga Sverige. Man litar på vår kunskap och vår förmåga att samverka med andra, vilket vi har gjort väldigt länge, i många olika sammanhang. Och jag tycker att vi har blivit bra på det. Ett exempel på god samverkan är att vi tillsammans med Geodatarådets ledamöter under 2016 har tagit fram en nationell geodatastrategi som siktar mot utvecklad samverkan för öppna och användbara geodata. Ett annat är Svensk geoprocess, ett samverkansprojekt med syftet att förenkla den offentliga användningen av geodata, som vi drivit tillsammans med kommunsektorn. Det har gått i mål under året och därmed lagt grunden för fortsatt samarbete för att vidareutveckla processerna för tillgängliga geodata. Vi har också en nationell samverkansgrupp kring geodata i 3D. I vår egen utvecklingsverksamhet ligger fokus på att skapa enkla och säkra digitala lösningar. Det gäller exempelvis elektroniska ansökningar 1

7 LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING (90) och automatisering av beslut i inskrivningsärenden. Det senare har lett till att vi har hållit handläggningstiderna, trots en stor ökning av ärenden under våren. Däremot har vi haft problem med handläggningstiderna i förrättningsverksamheten, vilket framför allt beror på stor personalomsättning bland lantmätarna. Vi konkurrerar med många andra om dessa resurser. Med hjälp av produktionsutjämning och teamarbete försöker vi lösa situationen. Och det är ett fokusområde för hela Lantmäteriet att bidra till att öka genomströmningen av ärenden inom fastighetsbildningen. För att återknyta till våra strategiska teman: Under 2017 kommer vi att lägga tyngdpunkten på två teman. Det ena är ett Lantmäteri kunderna ser oss som en sammanhållen myndighet och det måste vi hantera internt för att kunna tillmötesgå dem på ett tydligt sätt. Det andra huvudtemat är statstjänstemannarollen, som är grundläggande för vår verksamhet. I rollen ingår att vara till för medborgarna. Vi ska stå för stabilitet och inge förtroende förtroendet för det gemensamma är mycket viktigt, annars fungerar inte samhället. Ett kvitto på att allmänheten har förtroende för oss fick vi genom TNS Sifos anseendeindex 2016, då vi för tredje året i rad hamnade i toppen på listan! Det måste vi förvalta på ett bra sätt. En trevlig avrundning på året var att vi i december fick IT-utmärkelsen Årets digitala projekt för satsningen på Sverigekartan i Minecraft. Bengt Kjellson, generaldirektör 2

8 3 (90) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2016 OM LANTMÄTERIET LANTMÄTERIETS ROLL I SAMHÄLLET Lantmäteriets verksamhet har stor betydelse för samhällsutvecklingen och berör många politikområden. I samhällsplanering och byggande, i genomförandet av landsbygds- och skogspolitik, i miljö- och energipolitik, i transportpolitik och försvarspolitik med flera områden behövs tillförlitliga uppgifter om exempelvis ägande av mark, planbestämmelser och olika geografiska förhållanden (såsom kommunikationsnät, bebyggelse, höjdförhållanden, och vattendrag). Lantmäteriet bidrar till att de markpolitiska målen kan förverkligas samtidigt som vår verksamhet är ett viktigt instrument för att hantera konflikter om hur mark ska användas. Inom bostadspolitikens område borgar Lantmäteriets verksamhet för ett tryggt ägande av den egna bostaden och möjliggör finansiering av byggande och förbättringar av bostaden. Verksamheten är också grunden för andra viktiga samhällsfunktioner som samhällsskydd och krisberedskap samt folkbokföring och statistik. Den utgör även ett viktigt bidrag i genomförandet av politiken för global utveckling. Lantmäteriets tjänster i form av fastighetsbildning, fastighetsinskrivning och informationsförsörjning är således viktiga delar av samhällets grundläggande infrastruktur och bidrar till stabilitet i många samhällssektorer, genom säkerhet och kända förutsättningar. Verksamheten påverkas av snabb teknisk utveckling och har stor betydelse också för näringslivets utveckling, omsättningen på fastighetsmarknaden och för kreditväsendet. Internationaliseringen inom området är påtaglig och verksamheten påverkas inte minst av olika EU-direktiv. ALLMÄNHETEN HAR ETT HÖGT FÖRTROENDE FÖR LANTMÄTERIET För tredje året i rad finns Lantmäteriet i toppen på listan över allmänhetens förtroende för myndigheter. Vi hamnade, tillsammans med Strålsäkerhetsmyndigheten, på andra plats i TNS Sifo:s anseendeindex. Endast Konsumentverket har högre anseende enligt årets undersökning, där det totalt ingick 31 myndigheter. I diagrammet visas de tio myndigheter med högst anseendeindex. Resultatet återspeglar vårt kontinuerliga arbete med bemötande och tillgänglighet. För att bistå allmänheten med god service och stödja Lantmäteriets verksamhet hanterar vårt kundcenter allmänhetens frågor via telefon, e-post och chatt. Sifos undersökning Anseendeindex för svenska myndigheter rankar myndigheter och förklarar varför myndigheter har olika högt anseende i medborgarnas ögon. Anseendeindex för svenska myndigheter 2016 (genomsnitt alla myndigheter: 29) Konsumentverket Lantmäteriet Strålsäkerhetsmyndigheten PRV (Patent- och registreringsverket) Skatteverket Riksantikvarieämbetet Naturvårdsverket Livsmedelsverket Kronofogden Riksbanken

9 LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING (90) Kundcenter tar emot omkring samtal per dag och cirka 700 mejl och chattmeddelanden per dygn. Vi mäter regelbundet kundnöjdhet genom en enkel enkät efter telefonkontakt, där mer än 90 procent av de som haft kontakt med kundcenter svarar att de är ganska eller mycket nöjda med den service de fått. Vi mäter även uppklarningsprocent. Syftet med den mätningen är att följa att Lantmäteriet ger en hög och jämn servicenivå till allmänheten och avlastar organisationen genom att färdigbehandla ärenden och frågor vid första kontakten. Mätningen visar att närmare 80 procent av samtalskontakterna inte behöver skickas vidare utan kan avslutas i kundcenter. Det medför att organisationen i hög grad kan fokusera på sin kärnverksamhet. Under 2016 har kundcenter prioriterat arkivfrågor och fastighetsbildningsfrågor med syfte att avlasta förrättningsverksamheten. Kundcenter har även utökats med en särskild grupp för fastighetsbildningsfrågor. ÅRETS EKONOMISKA RESULTAT I KORTHET Lantmäteriets omsättning 2016 uppgick till miljoner kronor, vilket är i samma nivå som Avgiftsintäkter från kunder utgör 67 procent medan anslagen utgör 31 procent. Resultatet uppgår till minus 57 miljoner kronor, vilket är en försämring jämfört med 2015 med 41 miljoner kronor. Den stora skillnaden mellan åren återfinns inom fastighetsinformationsområdet där stora utvecklingsinsatser bedrivs samtidigt som efterfrågan på informationstjänster sjönk under året. Förrättningsverksamheten har under 2016, precis som 2015, brottas med ekonomiska problem. Den främsta orsaken till detta är brist på resurser. Det totala balanserade resultatet inom Lantmäteriets avgiftsfinansierade verksamheter uppgick vid utgången av 2016 till 21 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,7 procent av årets omsättning. Skillnaden på överskott och underskott mellan olika verksamheter är stor. Lantmäteriets förvaltningsanslag har under året belastats med 512 miljoner kronor, vilket är något högre än årets tilldelade anslag. Utfallet innebär att Lantmäteriet har en utgående balans på förvaltningsanslaget på 5 miljoner kronor (1,0 procent). Intäkter och kostnader (mnkr) Intäkter Kostnader 4

10 5 (90) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2016 REGERINGENS MÅL MED LANTMÄTERIVERKSAMHETEN I regleringsbrev för budgetåret 2016 har regeringen angivit mål för verksamheten. Måluppfyllelse ska bland annat mätas genom fastställda indikatorer. Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning Regeringens mål enligt regleringsbrevet Förrättningsverksamheten ska kännetecknas av enhetlig rättstillämpning, god service och information samt snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. Informationen som förs över till fastighetsregistret ska vara aktuell och tillförlitlig. Återrapportering av indikatorer FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET Redovisas på sidan Leveranstid vid förrättningar, medelvärde för vanliga ärendetyper s Sakägarens kostnad för förrättning, genomsnitt för vanliga ärendetyper s Överklagade och återförvisade ärenden Överklagade i sak, antal s varav återförvisade ärenden s Överklagande av avgift, antal s

11 LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING (90) Informationsförsörjning Regeringens mål enligt regleringsbrevet Informationsförsörjningen ska vara av god kvalitet, rikstäckande, långsiktig, stabil och säker. Användningen av den grundläggande informationen ska öka och komma till nytta hos fler användare och inom fler användningsområden. Återrapportering av indikatorer INFORMATIONSFÖRSÖRJNING Redovisas på sidan Visningstjänster Antal förfrågningar s Visad datamängd s Antal kontrakterade användarorganisationer vid årets slut. Indikatorn tillkom s Nedladdningstjänster Antal förfrågningar s Nedladdad datamängd s Antal kontrakterade användarorganisationer vid årets slut. Indikatorn tillkom s Användare visnings- och nedladdningstjänster Totalt antal kontrakterade användarorganisationer vid årets slut s. 26 6

12 7 (90) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2016 Inskrivningsverksamheten Regeringens mål enligt regleringsbrevet Inskrivningsverksamheten ska kännetecknas av enhetlig rättstillämpning, god service och information samt snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. Informationen som förs över till fastighetsregistret ska vara aktuell och tillförlitlig. Återrapportering av indikatorer INSKRIVNINGSVERKSAMHET Redovisas på sidan Handläggningstid, genomsnitt s Andel ärenden med elektronisk ansökan s Andel ärenden utan bifallsbeslut s

13 LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING (90) FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET OCH FASTIGHETSINDELNING Förrättningsverksamheten ska kännetecknas av enhetlig rättstillämpning, god service och information samt snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. Informationen som förs över till fastighetsregistret ska vara aktuell och tillförlitlig. KORT OM VERKSAMHETEN All mark i Sverige är indelad i fastigheter, som är registrerade i fastighetsregistret. Genom lantmäteriförrättningar skapas fastigheter och rättigheter för bland annat utbyggnad av infrastruktur, exploatering av mark för bebyggelse, rationalisering av jord- och skogsbruk och för nybyggnation av bostäder och annat. Lantmäteriet som är den statliga lantmäterimyndigheten har kontor på ett 50-tal platser i landet. 39 kommuner har egna lantmäterimyndigheter. Alla uppgifter i denna årsredovisning avser den statliga lantmäterimyndigheten, om inte annat särskilt anges. Fastighetsregistrets grundläggande information om fastigheter byggs upp vid registreringen av lantmäteriförrättningar. Ändringar i fastighetsindelningen sker främst genom avstyckningar, fastighetsregleringar, klyvningar, sammanläggningar samt bildandet av samfälligheter och gemensamhetsanläggningar. I verksamheten utförs även viss uppdragsverksamhet, åt till exempel Naturvårdsverket och Skatteverket. Verksamheten finansieras till 87 procent av avgifter. Exempel på uppgifter som är anslagsfinansierade är externt stöd och rådgivning, utlämnande av allmänna handlingar och registrering av detaljplaner i fastighetsregistret. Intäktsfördelning 2016 Anslag Avgifter Övriga intäkter 87% 0,4% 13% KORT OM ÅRETS RESULTAT Förrättningsverksamheten har under 2016 haft ett fortsatt besvärligt år både ekonomiskt och resursmässigt. Vi har fortsatt att tappa erfarna förrättningslantmätare och ersatt dessa framförallt med nyutexaminerade högskoleingenjörer, jurister och förrättningsassistenter. Verksamheten har under 2016 genererat ett underskott på närmare 30 miljoner kronor. Den besvärliga ekonomiska situationen beror till stor del på den höga personalomsättningen eftersom den påverkar antal produktionsdagar för debitering. När en förrättningslantmätare slutar kan den nye som tar över ett ärende inte debitera sin Förrättningsverksamhetens ekonomiska utveckling (mnkr) Kostnad Intäkt 8

14 9 (90) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2016 upplärningstid i ärendet, vilket leder till nedskrivningar av det belopp som ska faktureras och förluster i verksamheten. Projektet med att diarieföra alla inkomna ärenden på ett ställe fortsätter enligt plan. Vi har under hösten 2016 upprättat en ny funktion för denna hantering i Gävle. När projektet är i full drift (planerat till våren 2017) kommer denna funktion att hantera många av förstadagsåtgärderna, som idag tas om hand av förrättningslantmätare. Uppdragsverksamheten i samband med fastighetsbildningen har förändrats under 2016 som en följd av att Lantmäteriet under 2015 sade upp överenskommelsen med Naturvårdsverket. Beslutet att avsluta Naturvårdsuppdraget grundar sig på förrättningsverksamhetens behov av resurser för att klara sitt primära uppdrag men även det faktum att den verksamheten kan utföras av andra än Lantmäteriet. Sedan i våras informerar vi på vår hemsida vad en förrättning kan komma att kosta och vad som ingår i priset. En positiv effekt av att vi nu är tydligare i vår kommunikation är att antalet överklagade fakturor har minskat. EFFEKTIVISERING AV VERKSAMHET De senaste fem åren har 375 förrättningslantmätare slutat och 318 anställts, där majoriteten är rekryterade direkt från högskolorna. Kompetensförsörjningssituationen, där det de senaste åren funnits ett behov av att anställa lantmätare, samtidigt som ärendena tenderar att bli mer komplicerade, har gjort det nödvändigt att finna nya sätt att använda verksamhetens kompetens mer effektivt. Därför införde förrättningsverksamheten produktionsutjämning, som nu varit i drift i närmare två år. Kompetensväxling förrättningslantmätare Förrättningslantmätare som slutat Förrättningslantmätare som rekryterats Produktionsutjämning innebär att ärenden handläggs där det finns bäst förutsättningar, vilket inte alltid är där berörda fastigheter är belägna. Lantmäteriet ska bidra till en väl fungerande samhällsbyggnadsprocess och genom att ta ett samlat grepp över produktionen i hela landet så nyttjas resurserna på bästa sätt. Arbetet med produktionsutjämning har lett till att vi arbetar enhetligare och tar tillvara på varandras kunskap. Kötiden, det vill säga den tid innan ett ärende får en handläggare, har blivit jämnare över landet. I vissa fall har det inneburit att leveranstiderna ökat på platser där ärendeinströmningen tidigare varit låg och minskat där ärendeinströmningen varit hög. I vissa ärenden är kunskapen om de lokala, geografiska och historiska förhållandena något som vi behöver ta hänsyn till Arbetet med att starta och bemanna team och pooler fortsätter. Målet är att korta leveranstiderna samt att använda medarbetares kunskaper på rätt sätt. Detta sker parallellt med produktionsutjämningen och de framtida tankarna kring utvecklingen av ett nytt handläggningssystem. Poolerna, som startats upp på några platser i landet, inriktar sig på speciella steg i förrättningsprocessen, såsom exempelvis arkivforskning. Det innebär att en expert inom ett område utreder de efterfrågade momenten och förrättningslantmätaren kan sedan bättre använda sin expertkunskap. När detta är i full verkan kommer både effektiviteten och rättssäkerheten att bli högre. 9

15 LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING (90) Förändringen av ärendestrukturen med ett ökat krav på bostadsbyggande och en utbyggnad av infrastrukturen innebär att behovet av erfarna förrättningslantmätare ökar i samhället. Med en fungerande produktionsutjämning blir Lantmäteriet inte beroende av var erfarna förrättningslantmätare finns utan en förrättningslantmätare kan ha hela Sverige som arbetsfält. NYTT AVTAL OM KOMMUNALA FÖRRÄTTNINGSFÖRBEREDELSER Under 2016 har Lantmäteriet tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sett över avtalen som rör kommunala förrättningsförberedelser vid lantmäteriförrättningar (KFF). Lantmäteriets införande av produktionsutjämning har inneburit ökat behov av enhetliga rutiner för handläggning och ett standardiserat överföringsformat för datautbyte när en kommun utför förrättningsförberedelser. Det nya avtalet med tillhörande allmänna bestämmelser beskriver hur förberedelserna ska genomföras avseende rutiner och metoder men ställer även krav på kvalitet och överföringsformat. För att säkerställa att kvaliteten i dessa förberedelser upprätthålls så kommer vi att ta fram KFF omfattar de mätnings- och karttekniska momenten i en lantmäteriförrättning som en kommun med s.k. KFF-avtal utför i samverkan med förrättningslantmätaren. Förberedelserna är reglerade i Fastighetsbildningslagen. en obligatorisk webbaserad utbildning och även genomföra regelbundna uppföljningar. För Lantmäteriet är det strategiskt viktigt att det träffas KFF-avtal för att öka ärendegenomströmningen och bidra till en effektivare samhällsbyggnad. 10

16 11 (90) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2016 LANTMÄTERIFÖRRÄTTNINGAR EN AVVÄGNING MELLAN ENSKILDA OCH ALLMÄNNA INTRESSEN Genom lantmäteriförrättning bildas och ändras fastigheter, till exempel i samband med planering och byggande. Fastighetsbildning kan också avse infrastruktur, som exempelvis ledningsrätt för kraftledningar, telefonmaster, servitut för att fälla träd längs järnvägar och gemensamhetsanläggningar för enskild väghållning. Så här ser processen ut: En förrättning börjar alltid med en skriftlig ansökan. Nästa steg i förrättningen är att en utredning påbörjas om det är möjligt att genomföra förändringen. Utredningen kan ta olika lång tid beroende på vad ansökan gäller och hur lätt eller svårt det är att genomföra en förändring. Här följs de regler som finns och Lantmäteriet tar kontakt och diskuterar med de myndigheter som berörs av din ansökan. Fältarbete- Kontroll av gamla fastighetsgränser och inmätning av nya. Sammanträde Vid behov kan det behövas protokollförda möten med de som berörs av ett ärende för att få ett så bra underlag som möjligt för beslutet. Om alla från början är överens och har skrivit på en överenskommelse om vad som ska göras behövs ofta inget möte. När all information samlats in så fattas beslutet. Det finns olika typer av beslut. I normalfallet fattas ett beslut om själva fastigheten, ett fastighetsbildningsbeslut. Beslut om hur kostnaderna för ska fördelas mellan fastighetsägare och andra som berörs förrättningen. Ersättningsbeslut om de som berörs ska betala pengar till varandra Beslut om från vilken dag förändringarna ska gälla då till exempel mark byter ägare, servitut tillkommer osv. I normalfallet får sökanden en förrättningskarta som beskriver vad som förändrats på fastigheten, ett förrättningsprotokoll som innehåller besluten samt en fastighetsrättslig och teknisk beskrivning som bland annat innehåller areal och koordinater för gränspunkter. Om inte någon överklagat förrättningen inom fyra veckor registreras den i fastighetsregistret och på registerkartan I samband med det får nybildade fastigheter en egen fastighetsbeteckning. När lantmäteriförrättningen är färdig får sökanden en räkning. Det är den tid som lagts ner på ett ärende som avgör priset. 11

17 LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING (90) ÄRENDEBALANSEN ÖKAR Antalet inkomna förrättningsärenden under året varit i princip detsamma som föregående år. Arbetet med att avsluta äldre ärenden fortsätter och under 2016 har 997 ärenden med ett ankomstdatum tidigare än avslutats. Vårt fokus på att avsluta äldre ärenden påverkar både leveranstider och resultat samtidigt som det är nödvändigt att avsluta dessa ärenden som av olika orsaker blivit liggande. Vid årets utgång fanns det 944 ärenden äldre än fem år. För att följa upp den rättsliga kvaliteten och äldre ärenden redovisas och analyseras ärendebalanser, överklagade ärenden och ärenden som återförvisats av domstol till Lantmäteriet. Uppgifterna används i det dagliga förbättringsarbetet och i utformningen av stödet till fastighetsbildningsverksamheten. De totala ärendebalanserna, äldsta ärende, antal inkomna och avslutade ärenden Lantmäteriet Inkomna Avslutade Ärendebalans Äldsta ärende Kommunala lantmäterimyndigheterna Inkomna Avslutade Ärendebalans Äldsta ärende Ett inkommet ärende kan generera flera ärenden som i sin tur påverkar ärendebalansen. LEVERANSTIDERNA BEROR PÅ ÄRENDETYP Under den senaste femårsperioden har vi årligen avslutat förrättningsärenden. Leveranstiden beror sedan på vilken typ av ärende det gäller. En enklare förrättning med bara två inblandade parter och en överenskommelse går fortare att genomföra än ärendetyper med flera sakägare. Ett exempel på komplicerade ärendetyper är ledningsrättsåtgärder och anläggningsåtgärder som båda involverar flera sakägare. En annan faktor som påverkar leveranstiderna är vårt fortsatta arbete med att avsluta äldre ärenden, som vi skrivit om i avsnittet ovan. Långa leveranstider kan få stora effekter i samhället. För att motverka delar av dessa prioriteras förrättningar som rör nybyggnad av bostäder samt visst infrastrukturbyggande. 1För Lantmäteriets del är statistiken för 2016 framtagen och kvalitetssäkrad i BI-verktyget Qlik View. Tidigare år ej möjliga att få ut ur samma system. 12

18 13 (90) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2016 I tabellen redovisas medelvärdet av leveranstiderna för olika ärendetyper och vi kan konstatera att nästan samtliga ärendetyper redovisar en ökning. Ökningen beror till stor del på bristen av lantmätare och det faktum att en nyanställd lantmätare i allmänhet behöver längre tid på sig för att genomföra en förrättning. Leveranstid i veckor för olika förrättningar (medelvärde) Ärendetyp Ledningsrättsåtgärd Anläggningsåtgärd Klyvning Fastighetsbestämning Fastighetsreglering varav fastighetsreglering som berör två fastigheter Överenskommelse enl. 43 AL Avstyckning varav enlottsavstyckningar Ändrat andelstal enligt 24 AL Leveranstiderna för enklare förrättningar ökar För att följa leveranstidernas utveckling över tid avseende enklare förrättningar har vi valt två olika typer av förrättningar, enklare avstyckningar (enlottsavstyckningar) och fastighetsregleringar (med två berörda fastigheter) med en yta mindre än m². Dessa ärenden har ungefär samma innehåll år från år varför de är lämpliga för statistisk uppföljning. Medelvärde för leveranstiden avseende enklare avstyckningar har ökat med sju veckor till 39 veckor samtidigt som medelvärdet för fastighetsregleringar har ökat från 43 till 52 veckor. Medianvärdet för leveranstiderna för enlottsavstyckningar inom Lantmäteriet uppgick 2016 till 36 veckor, ökning med tio veckor jämfört med Samma utveckling gäller leveranstider för fastighetsreglering med två fastigheter som ökat med 13 veckor till 44 veckor. Antalsmässigt har de förrättningar som främst riktar sig mot byggande av småhus minskat kraftigt under de senaste åren. Äldre förrättningar med lång leveranstid får därmed ett stort genomslag på medelvärdet, då de ger ökade genomsnittliga leve- Leveranstid i veckor (medelvärde) Enlottsavstyckning Fastighetsreglering ENLOTTSAVSTYCKNING (medianvärde, veckor) Lantmäteriet Kommunala lantmäterimyndigheterna FASTIGHETSREGLERING (medianvärde, veckor) Lantmäteriet Kommunala lantmäterimyndigheterna 44 Leveranstiden mäts från det att ärendet inkommit till att det registrerats i fastighetsregistret, det vill säga den tid ärendet finns hos myndigheten

19 LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING (90) ranstider. En annan orsak till de ökade leveranstiderna är den tidigare nämnda bristen på lantmätare och arbetet med att avsluta äldre ärenden. Om vi mäter på ärenden som inkommer och hinner avslutas inom samma år är leveranstiden väsentligt kortare. Gemensamt för dessa ärenden är att allt är klart för att genomföra en förrättning, det vill säga ansökan är rätt ifylld från början. Leveranstiderna för nybyggnationer ökar Vi mäter även leveranstiden (medianvärde) för avstyckningar av fastigheter avsedda för nybyggnad av bostäder. Leveranstiderna för dessa ärenden har ökat med nästan två veckor jämfört med 2015, vilket till stor del förklaras av bristen på lantmätare. NYBYGGNATION, leveranstider (veckor) Registrering av detaljplaner Uppgifter om detaljplaner och bestämmelser som kommunerna beslutar ska registreras i fastighetsregistret. Det långsiktiga målet är att detaljplaner ska vara registrerade inom tre veckor efter laga kraft. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska kommunerna leverera detaljplanen till Lantmäteriet inom två veckor, vilket ger Lantmäteriet en vecka för att registrera den. Den totala handläggningstiden har minskat med en vecka jämfört med föregående år och ligger nu på drygt 12 veckor. Lantmäteriets handläggningstid har minskat med lite mer än två veckor medan väntetiden för leverans från kommuner har ökat med en vecka. Minskningen beror till stor del på att Lantmäteriet infört en digital process under 2015 som fått genomslag under Vi har förenklat för kommunerna som nu lämnar in beslutade detaljplaner digitalt istället för att skicka dessa analogt. Trots det ökar tiden innan de skickar in beslutet. Skillnaden i leveranstider mellan kommunerna är fortfarande stor. Väntetiderna (den tid det tar från det att kommunerna handlagt planerna tills de kommit in till Lantmäteriet) är som längst i Jämtland/Härjedalen med 23 veckor samt Västernorrlands län med nästan 34 veckor. De län som hade kortast väntetid var Uppsala län med drygt två veckor och Gotlands län med tre veckor. Registrering av detaljplaner, genomsnittlig tid (antal veckor) Lantmäteriet Kommuner

20 15 (90) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2016 JÄMFÖRELSE AV SAKÄGARENS KOSTNAD I takt med den höga personalomsättningen inom förrättningsverksamheten och att vi samtidigt arbetar av äldre ärenden har kostnaden för förrättningar ökat. Kostnadsökningen förklaras främst av att vi har lagt ner fler arbetade timmar i en förrättning än tidigare, vilket kommer sig av den tid det tar för en ny lantmätare att sätta sig in i någon annans ärende. En annan faktor som påverkar kostnaden är var förrättningen är belägen 2. Under 2016 har sakägarens kostnad för både enlottsavstyckningar och fastighetsregleringar ökat i förhållande till föregående år. Däremot kan vi konstatera att vi inte har full kostnadstäckning för dessa typer av förrättningar. Anledningen är att vi inte tar betalt för all nedlagd tid kan exempelvis vara att en förrättningslantmätare slutar och en nyexaminerad lantmätare tar vid. Utvecklingen av kostnader och intäkter i samband med avstyckning och fastighetsreglering följer varandra väl över tiden och det visar inte på några stora skillnader, enligt diagrammen 3. FASTIGHETSREGLERING <5 000m2 Kostnad och intäkt genomsnitt (kr) Kostnad Intäkt (sakägarens kostnad) ENLOTTSAVSTYCKNING <5 000m2 Kostnad och intäkt genomsnitt (kr) Kostnad Intäkt (sakägarens kostnad) Markvärdena påverkar priserna på lantmäteriförrättningar. Höga markvärden ställer krav på noggrannare mätningar av detaljer, gränssträckning, inmätning av strandlinjer för att till exempel få exakt rätt landareal. Förrättningslantmätaren måste vara noggrann och tydlig och redovisa ställningstaganden till yrkanden för att uppnå en rättssäker hantering. 3 Beräkningen av samkostnader har setts över vilket har påverkat samtliga belopp i diagrammen. 15

21 LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING (90) ÖVERKLAGADE OCH ÅTERFÖRVISADE ÄRENDEN En anledning till att ett ärende inte kan avslutas är att det överklagats och ligger i domstol för prövning. En annan vanlig orsak är att det inväntas en detaljplaneändring eller att sakägaren ska utföra en åtgärd innan ärendet kan avslutas. Antalet överklagade ärenden ligger kvar på samma nivå som Ökningen sedan 2013 kan till viss del förklaras av att vi gått från en manuell till en digital hantering, vilket ökat kvaliteten och säkerheten i mätningen av antal ärenden. När ett ärende tidigare överklagades samlades detta hos ansvarig chef som rapporterade in detta. Idag registreras samtliga överklagade ärenden hos registrator vilket gett en betydligt bättre bild. Ytterligare en faktor är att många erfarna som kunde hantera tvister och genomföra samförståndslösningar har slutat. Det fortsatt stora antalet överklaganden sätter också sina spår i organisationen då mer tid läggs på detta, vilket i sin tur ökar leveranstiderna på andra ärenden. För de kommunala lantmäterimyndigheterna ligger överklagade ärenden och återförvisade ärenden kvar på samma nivå som tidigare år. Antal överklagade fakturor hänger ofta ihop med att kunden anser att priset är för högt satt. Sedan i våras publicerar vi på vår hemsida exempel på vad en förrättning kan kosta samt vad som ingår i priset. Vår bedömning är att den insatsen bidragit till att antalet överklagade fakturor har minskat något jämfört med Antalet överklagade fakturor har under 2016 minskat från 532 fakturor till 452 för Lantmäteriet i 310 ärenden. Motsvarande statistik för de kommunala lantmäterimyndigheterna ligger på samma nivå som förra året. Antal överklagade/återförvisade ärenden Lantmäteriet 2016 (av ) (av ) (av ) (av ) (av ) Kommunala lantmäterimyndigheter 2016 (av 5 808) (av 5 353) (av 5 396) (av 5 051) (av 4 818) 75 Antal överklagade fakturor Lantmäteriet Kommunala lantmäterimyndigheterna Överklagade Återförvisade

22 17 (90) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2016 FASTIGHETSBILDNING I FLERA PLAN OCH ÄGARLÄGENHETS- FASTIGHETER För att öka produktionen av bostadsfastigheter samt byggandet i sig skapades 2004 möjligheten att bilda fastigheter avgränsande i horisontellt plan vilket möjliggjorde kombinationen av kommersiella fastigheter samt bostadsfastigheter infördes ägarlägenheter för att få fler att äga sitt eget boende. Under 2016 har Lantmäteriet handlagt elva 3D fastighetsärenden, vilket resulterat i 14 nya fastighetsbildningar. Inom de kommunala lantmäterimyndigheterna har det bildats femtio 3Dfastigheter i 45 ärenden. Totalt avslutades 56 lantmäteriförrättningar 2016, där det sammantaget bildades 64 3D-fastigheter. Totalt finns nu 827 bildade 3D-fastigheter i Sverige har det inom Lantmäteriet bildats 17 ägarlägenhetsfastigheter i tre ärenden. Inom de kommunala lantmäterimyndigheterna har det bildats 35 stycken i fem ärenden. Totalt finns det ägarlägenhetsfastigheter bildade i Sverige. Antal handlagda 3D-fastighetsärenden (per år) Lantmäteriet 45 Antal bildade ägarlägenhetsfastigheter (per år) Lantmäteriet 121 Kommunala lantmäterimyndigheterna Kommunala lantmäterimyndigheterna FÖRBÄTTRING AV FASTIGHETSSTRUKTURER OCH ÄGANDEFÖRHÅLLANDEN I DALARNA Sedan ett flertal år pågår det projekt i Dalarna med att förbättra fastighetsstrukturen och ägarstrukturen inom skogs- och jordbruksnäringen. Det finns idag närmare 2 miljoner hektar produktiv skogsmark i Dalarna. En tredjedel av skogsmarken är splittrad på tusentals ägare med många små spridda skiften men även jordbruksmarken i Dalarna är ägosplittrad. Ägosplittringen påverkar förutsättningarna att effektivt utnyttja av skogs- och jordbruksmarken och projektet går ut på att via en omarrondering föra samman små skiften till större enheter för att marken ska bli mer lättbrukad och lönsamheten därigenom ska kunna ökas. En förrättning av detta slag tar fem till sju år att genomföra. Under 2016 har Lantmäteriet koncentrerat arbetet till att avsluta förrättningarna i Dala Floda och Leksand Östra där beslut vann laga kraft under Dessa förrättningar omfattade tillsammans hektar och markägare. Vidare arbetar vi med de pågående förrättningarna i Stora Tuna och Leksand Västra. Två ansökningar om omarrondering har lagts ner, dels den i Rättvik där opinionsvillkoret inte var uppfyllt dels den i Älvdalen där Jordägarnämnden drog tillbaka sin tänkta ansökan. 17

23 LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING (90) UNDERLÄTTA BREDBANDSUTBYGGNADEN Lantmäteriet har under 2016 aktivt bidragit till kunskaps- och informationsförsörjningen avseende frågorna om markåtkomst vid bredbandsutbyggnad genom deltagande på externa möten, genomfört seminarium med bredbandsaktörer, informationsdag för Post- och telestyrelsen samt informerat i branschtidningar och digital media. För att effektivisera den egna processen av bredbandsförrättningar har Lantmäteriet infört en ny arbetsprocess avseende ledningsrätter med en anpassning av ansökan samt handläggningssystem. Speciella bredbandsteam för att möta kravet på snabba förrättningar har inrättats med beaktande av de nya lagreglerna som infördes 1 juli I regleringsbrevet för 2016 har Lantmäteriet fått i uppdrag påvisa områden som behöver uppmärksammas för att underlätta bredbandsutbyggnaden. Nedan kommenteras de områden som Lantmäteriet anser behöver beaktas. Avtal används ofta i stället för ledningsrätt vid bredbandsutbyggnad Avsaknad av enhetliga avtal inom branschen När avtal används är det inte säkert att alla avtalsparter är ense och det kan innebära att delar eller hela områden inte får bredband Dagens bidragsstöd kan få till följd att mindre områden inte berättigas bidrag för att utbyggnad av bredband I den nya lagstiftningen från 1 juli 2016 är skyldigheten att samordna bygg- och anläggningsprojekt en viktig punkt. Där vill vi särskilt lyfta fram hanteringen om förtida tillträden som tagits upp i vår rapport Markåtkomst i samband med bredbandsutbyggnad 4. För att samordna anläggningsprojekt behöver aktörerna hantera sin markåtkomst genom egna avtal eller genom att söka en offentlig rätt hos lantmäterimyndigheten. När aktörerna inte är i samma fas med markåtkomsten kan samordning försvåras och i sådana fall riskerar projektet att antingen inte bli av eller ta lång tid. ÖKAD RÄTTSSÄKERHET GENOM TILLSYNSBESÖK Enligt Lantmäteriets instruktion (SFS 2009:946) ska myndigheten utöva tillsyn över de kommunala lantmäterimyndigheterna. Tillsynsverksamheten följer i huvudsak en femårig plan och vi kan genom den dra nytta av och återkoppla till de noteringar som gjordes vid de föregående tillsynsbesöken. Under 2016 har vi fokuserat på uppföljningar av tidigare års tillsynsbesök samt rådgivning till kommuner som har kommunala lantmäterimyndigheter och även till andra kom- muner som har ansökt om eller planerar att ansöka om bildande av en kommunal lantmäterimyndighet. De kommunala lantmäterimyndigheterna redovisar en årlig ärendestatistik, som bland annat används som underlag vid tillsynsbesöken. En generell slutsats efter årets uppföljnings- och rådgivningsverksamhet är att verksamheten vid myndigheterna huvudsakligen fungerar bra, utifrån den inriktning tillsynen ska ha. Lantmäte- 4 Markåtkomst i samband med bredbandsutbyggnad, Lantmäterirapport 2014/3 18

24 19 (90) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2016 riet har vid tillsynsbesöken ofta uppmanat myndigheterna att förbättra sina balanser, korta handläggningstiderna samt arbeta av de äldsta ärendena. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt registreringsfrågor. Lantmäteriet har påtalat vikten av att registrering av förrättningar och planer ska ske direkt efter lagakraftträdande. Behovet av fortsatt rekrytering av kompetenta medarbetare inom den kommunala förrättningsverksamheten är fortfarande en aktuell fråga. Under verksamhetsåret har även särskilda tillsynsaktiviteter ägt rum. Dessa har oftast initierats till följd av organisationsförändringar inom kommunerna, där kommunala lantmäterimyndigheter berörts. I något fall har berörda kommuner uppmanats att förändra sin organisation i syfte att stärka den kommunala lantmäterimyndighetens självständiga ställning i förhållande till de kommunala organ som företräder kommunen som fastighetsägare. Höganäs kommun och Ängelholms kommun har sedan tidigare inkommit med förnyade ansökningar om att få bilda kommunal lantmäterimyndighet. Lantmäteriet har avstyrkt ansökningarna och regeringen beslutade den 8 december 2016 att avslå ansökningarna i båda fallen. Ytterligare fyra kommuner har ansökt om att få bilda en kommunal lantmäterimyndighet. Ansökan har inkommit från Malung-Sälens kommun, Falu kommun, Vetlanda kommun och Ljusdals kommun. Ansökningarna är under handläggning inom Lantmäteriet och ärendena kommer under början av 2017 att överlämnas till regeringen tillsammans med Lantmäteriets yttranden. UPPDRAGSVERKSAMHET I ANSLUTNING TILL FASTIGHETSBILDNING Lantmäteriet har enligt instruktionen (SFS 2009:946) rätt att bedriva viss uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning 5. Vilka verksamheter som omfattas framgår av tabellen nedan. Intäkt per verksamhet (mnkr) Upprättande av fastighetsförteckning samt fastighets- och arkivutredning 14,4 12,8 8,5 Rådgivning och utbildning i fastighetsrättsliga och geodetiska frågor 3,0 4,1 0,7 Rådgivning och utbildning i fastighetstekniska frågor i samband med upprättande av genomförandebeskrivning 5,2 3,9 5,0 Upprättande av ansökan om lagfart, värdeintyg för lagfart och nybyggnadskarta, om uppdragsverksamheten utförs i samband med fastighetsbildning 0,9 0,4 0,6 Förslag till fastighetsplan och detaljplaneändring av genomförandekaraktär som behövs för att genomföra en förrättning 0,2 0,2 0,2 Bildande av samfällighetsförening 1,3 0,9 1,0 Myndighetssamverkan som avser sådana uppdrag åt statliga myndigheter som ansluter till lantmäterimyndighetens kärnverksamhet 72,4 76,7 48,5 Mätning, beräkning och kartläggning (MBK) samt underlag och förslag till enklare detaljplan av genomförandekaraktär i de delar av landet där andra lösningar saknas av marknadsskäl 6,7 4,7 4,4 SUMMA 104,1 103,6 68,9 Intäkterna domineras av myndighetssamverkan med Naturvårdverket och Skatteverket, som svarar för drygt 75 procent av den totala omsättningen. Övrig verksamhet består mest av tjäns- ter till små och medelstora kommuner som saknar egen kompetens för att utföra arkivutredningar eller behöver stöd för att ta fram fastighetsförteckningar till detaljplaner. 5 Framgår av 12 i Förordning (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet 19

25 LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING (90) Vad gäller verksamheten för mätning, beredning och kartering (MBK) som återfinns sist i tabellen, gör vi en bedömning inför varje nytt verksamhetsår om det finns aktörer som är villiga att bedriva verksamhet på dessa orter. Under 2015 valde Lantmäteriet att säga upp överenskommelsen med Naturvårdsverket avseende samverkan vid inmätning av gränserna för naturreservat. Under 2016 har det varit stort fokus på att avsluta de pågående ärenden som tidigare påbörjats. Syftet med att upphöra med delar av vår uppdragsverksamhet har varit att frigöra resurser som ska koncentrera sig på förrättningsverksamhet, där det idag saknas resurser. Samtidigt gör vi bedömningen att det finns andra aktörer på marknaden som kan ta dessa uppdrag. Den del i uppdraget som berör fastighetsbildningsfrågor kommer även fortsättningsvis att skötas av Lantmäteriet. Naturreservatsärenden utgjorde 2016, trots förändringen, en stor andel av uppdragsverksamheten. Omfattningen uppgick 2016 till 35,6 miljoner kronor (52 procent av omsättningen) vilket ska jämföras med 62,2 miljoner kronor året innan. På uppdrag av Skatteverket utför Lantmäteriet det värderingstekniska arbetet och håller i förberedelserna inför de allmänna och förenklade fastighetstaxeringarna. Under året avslutade vi förberedelsearbetet inför den förenklade fastighetstaxeringen av Lantbruk I det arbetet har det bland annat ingått att se över värderingsmodellerna, förvalta ortsprisregistret samt samordna nivåläggning och provvärdering som skapar förutsättningar för rättvisande taxeringsvärden. Taxeringsvärden och värdepåverkande uppgifter om fastigheterna bidrar till att exempelvis göra bankernas kreditgivning mera effektiv och underlättar för ägare som vill belåna sina fastigheter. Uppdraget från Skatteverket omsatte 12,9 miljoner kronor under AVGIFTER FÖR REGISTRERING I SAMFÄLLIGHETSFÖRENINGS- REGISTRET Lantmäteriet ansvarar för nyregistrering av samfällighetsföreningar samt ändringar av stadgar. Uppgifter som ska finnas i registret är namn på föreningen, vilken gemensamhetsanläggning Avgifter samfällighetsföreningsregister (mnkr) Avgifter samfällighetsföreningsregister ,2 2,2 2,1 som avses, styrelsens sammansättning samt firmatecknare. För detta tar Lantmäteriet ut avgifter som regleras i avgiftsförordningen 6 samt förordningen om förande av samfällighetsregister 7. Avgifterna överförs sedan till Riksgälden. 6 Avgiftsförordning (1992:191). 7 Förordning (1993:1270) om förande av samfällighetsföreningsregister m.m. 20

26 21 (90) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2016 RESULTATUTVECKLING OCH ACKUMULERAT RESULTAT Nedan redovisas resultatutvecklingen för den avgiftsfinansierade verksamheten inom Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning. FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET (mnkr) VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av anslag 6,0 6,0 6,0 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 669,3 612,6 659,8 Intäkter av bidrag 0,2 1,5 3,6 Finansiella intäkter 0,6 0,3 0,5 SUMMA 676,1 620,4 669,9 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal -441,4-436,9-460,5 Kostnader för lokaler -36,3-36,1-37,6 Övriga driftskostnader -150,0-167,5-185,6 Finansiella kostnader -0,5-0,1-0,1 Avskrivningar och nedskrivningar -22,7-15,5-15,7 SUMMA -650,9-656,1-699,5 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 25,2-35,7-29,6 Resultatet för förrättningsverksamheten är fortsatt negativt. Färre antal debiterade timmar på grund av att många förrättningslantmätare har slutat och inte kunnat ersättas är huvudorsaken till att resultatet för helåret landar på minus 30 miljoner kronor. Verksamheten är alltså fortsatt mycket känslig för tappade produktionsdagar. Kostnadsnivån blev högre jämfört med föregående år och förklaras delvis av att förrättningsverksamheten har delfinansierat kostnaderna för att avveckla den befintliga stordatormiljön samt att vi arbetat med att höja prestandan i det befintliga handläggningssystemet. Ärendeinflödet inom fastighetsbildningsverksamheten har legat på en stabil nivå jämfört med de närmast föregående åren. Prognosen för de kommande åren är att såväl nybyggnation som infrastruktursatsningar kommer att öka. Ett betydande antal nya lantmätare, jurister och förrättningsassistenter har anställts under 2016, vilket med tiden ger en ökad omsättning. Det kommer dock också i fortsättningen att finnas en efterfrågan på fler lantmätare och en fortsatt hård konkurrens om denna kompetens. Resultatet innebär att det ackumulerade underskottet på 21 miljoner kronor från 2015 ökar till 51 miljoner kronor. I den kommande treårsplanen bedömer vi att verksamheten ska kunna minska det balanserade underskottet och gå mot ett nollresultat. Ackumulerat resultat (utgående balans mnkr) 14, ,4-51,0 21

27 LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING (90) UPPDRAGSVERKSAMHET I ANSLUTNING TILL FASTIGHETSBILDNING (mnkr) VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar 103,3 103,6 68,9 Intäkter av bidrag 0,8 Finansiella intäkter SUMMA 104,1 103,6 68,9 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal -66,7-66,9-47,3 Kostnader för lokaler -5,4-5,3-3,7 Övriga driftskostnader -20,5-29,4-25,9 Finansiella kostnader -0,1 0,0 0,0 Avskrivningar och nedskrivningar -2,2-2,1-1,9 SUMMA -94,9-103,7-78,8 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 9,2-0,1-9,9 Uppdragsverksamheten i anslutning till fastighetsbildning redovisar en betydligt lägre omsättning 2016 jämfört med tidigare år. Huvudorsaken är att uppdraget från Naturvårdsverket, som svarar för merparten av omsättningen, har avslutats. Den lägre omsättningen har också inneburit att resultatet sjunkit. Lantmäteriet har påbörjat en succesiv anpassning av kostnaderna till den lägre intäktsnivån. Det ackumulerade resultatet minskar till 13 miljoner kronor i och med årets resultat. Bedömningen för den kommande treårsperioden är en betydande sänkning av omsättningen, som en följd av färre uppdrag. Ackumulerat resultat (utgående balans mnkr) 23,2 23,1 13,

28 23 (90) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2016 INFORMATIONSFÖRSÖRJNING Informationsförsörjningen ska vara av god kvalitet, rikstäckande, långsiktig, stabil och säker. Användningen av den grundläggande geografiska informationen och fastighetsinformationen ska öka och komma till nytta hos fler användare och inom fler användningsområden. KORT OM VERKSAMHETEN Lantmäteriet förser allmänheten, den offentliga sektorn och näringslivet med information om Sveriges geografi och fastigheter, så kallade geodata. Det handlar om att vi samlar in, lagrar, uppdaterar och gör informationen tillgänglig i form av exempelvis kartor och flygbilder. Grundläggande för den geografiska informationen är de geodetiska referenssystemen i plan och höjd. De hjälper oss att bestämma var något finns på markytan. Fastighetsregistret ger fastighetsmarknaden ett institutionellt stöd vid överlåtelser och belåning. Fastighetsinformationen ger bland annat svar på vem som äger en viss fastighet, dess utbredning, taxeringsvärde och eventuella inteckningar. Lantmäteriet ansvarar även för de delar av det svenska finansiella systemet som hanterar pantbrev. Lantmäteriet har ett nationellt samordningsansvar för att tillsammans med kommuner, myndigheter och andra organisationer bygga upp och förvalta en nationell infrastruktur för geodata. Vi ansvarar också för att koordinera och stödja det nationella genomförandet av EU-direktivet Inspire. Informationsförsörjningens verksamhet finansieras till 57 procent av avgifter. Exempel på områden som finansieras av förvaltningsanslag är utveckling och förvaltning av geografisk information och arbetet med geodetisk infrastruktur. Intäktsfördelning 2016 Anslag Avgifter Övriga intäkter 57% 2% 41% KORT OM ÅRETS RESULTAT Genom att förse samhället med geodata bidrar Lantmäteriet till en effektiv samhällsplanering, ett rättssäkert samhälle och en enklare vardag för medborgaren. Användningsområdena är många och vår uppföljning indikerar att användningen av geodata i samhället ökar. För att uppnå en informationsförsörjning av god kvalitet och en ökad och breddad användning av geodata arbetar vi mot målsättningen att göra våra geodata öppna, tillgängliga och användbara. Under året har vi fortsatt att i olika sammanhang belysa nyttorna med öppna geodata från Lantmäteriet. Vi bedömer att satsningarna som gjorts på öppna geodata har bidragit till den ökade användningen under året. För att bibehålla och förbättra tillgängligheten har vi under året fortsatt att modernisera tillhandahållandet av fastighetsinformationen. Det handlar både om att säkerställa en fortsatt stabil 23

29 LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING (90) informationsförsörjning och om att göra det enklare för användare att beställa och använda informationen genom förbättrade beställningsgränssnitt och nya geodatatjänster. För att bibehålla och förbättra användbarheten uppdaterar och rättar vi varje år geodata utifrån fastlagda planer. I år har vi även tagit ett steg närmare en kontinuerligt uppdaterad nationell digital registerkarta. Ur ett mer långsiktigt perspektiv har vi fortsatt att bereda för en övergång till automatisk generalisering mellan kartnivåer. Det skulle göra den geografiska informationen mer fullständig och enhetlig oavsett kartprodukt, samt mer anpassad för moderna karttjänster. För att möta användarnas behov av geodata bygger vi också upp ny information. Viktiga målsättningar 2016 har varit att färdigställa den nationella höjdmodellen, påbörja en ytmodell i 2,5D och att fortsätta uppbyggnaden av nationell hydrografi. För att Lantmäteriet och andra ska kunna erbjuda användbara och tillgängliga geodata som Med öppna menar vi att informationen kan användas utan avgifter samt utan begränsande villkor för användning och spridning. Med tillgängliga menar vi att våra geodataprodukter är lätta att få tillgång till och att de är utformade utifrån användarnas behov. Med användbara menar vi att geodata har rätt innehåll och kvalitet utifrån användarnas behov, samt att de är väl beskrivna och harmoniserade enligt överenskomna standarder. kan bidra till effektiva samhällsprocesser, behövs också en välutvecklad samverkan inom geodataområdet. Under 2016 har vi tillsammans med andra aktörer arbetat fram en ny nationell geodatastrategi som ska stödja olika framtida samhällsutmaningar. Vi har också slutfört samverkansprojektet Svensk geoprocess som syftat till att ta fram enhetliga offentliga geodataspecifikationer för effektivare informationsutbyte, samt tagit fram en första version av nationellt ramverk för geodata i 3D. VI VERKAR FÖR ÖPPNA GEODATA Vi tydliggör möjligheterna med öppna data Tillsammans med Vinnova har Lantmäteriet finansierat en forskningsstudie 8 om de samhällsekonomiska effekterna av öppna geodata. Studien är beställd av ULI Geoforum och genomförd på Handelshögskolan i Stockholm. Studien visar att en reform som ger öppna geodata från offentlig sektor är samhällsekonomiskt lönsam. Nya tillämpningar och en lång rad effektiviseringar skulle möjliggöras, inom till exempel upphandlingsområdet, samhällsbyggnadsprocessen, transportområdet och inom miljöskydd. Utgångspunkten i beräkningen är att statliga myndigheter och kommuner slutar ta betalt för geografisk information och kartor, samt att aktörer som byggherrar, entreprenörer och miljöutredare enkelt får fri tillgång till grundläggande data av hög kvalitet. Lantmäteriet överlämnade under året skrivelsen Sverige behöver öppna geodata 9 till Näringsdepartementet. Skrivelsen togs fram tillsammans med Geodatarådet och syftar till att uppmärksamma behovet av en ny finansieringsmodell för Lantmäteriets geodata 10. Skrivelsen belyser också de effekter som öppna geodata kan ge i samhället, bland annat ökad möjlighet till digitalisering inom offentlig förvaltning. Med enhetliga och öppna geodata av hög kvalitet kan myndigheter utveckla bättre e-tjänster, förbättra den offentliga servicen samt bidra till ökad transparens och dialog. 8 Samhällsekonomisk effekt av öppna geodata, Erik Lakomaa, Handelshögskolan i Stockholm 9 Sverige behöver öppna geodata, dnr / Kartor, ortofoton, höjddata, fastighetsgränser, fastighetsbeteckningar och adressinformation 24

30 25 (90) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2016 Som underlag för skrivelsen anordnade Lantmäteriet och Geodatarådet ett antal workshops för att belysa nyttor och effekter av öppna geodata. Områden som behandlades var miljö och klimat, samhällsbyggnad och infrastruktur, krisberedskap och säkerhet samt areella näringar. Deltagare var olika myndigheter och kommuner samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Exempel på samhällsnyttor omnämnda i skrivelsen Sverige behöver öppna geodata : Skogsstyrelsen har uppskattat att öppna geodata kunna medföra omfattande ekonomiska vinster och många nya arbetstillfällen inom skogsnäringen. Vinsterna nås bland annat genom bättre skötsel som ger ökad skogstillväxt, effektivare avverkning samt möjlighet att höja virkespriserna internationellt tack vare större spårbarhet och hållbarhet i skogsbruket. Jordbruksverket har uppskattat att öppna data skulle kunna medföra en minskad användning av fosfor inom jordbruket, då fälten med hjälp av bättre geodataanalyser kunna gödslas med fosfor enbart där det behövs. Vi har även kartlagt nyttor och kostnader som uppstår på olika nivåer, hos Lantmäteriet och i samhället, till följd av våra genomförda satsningar på öppna data samt den satsning som vi föreslog i budgetunderlaget för Kartläggningen ingår i det pågående uppdraget Effekter och konsekvenser av öppna data 12. En delredovisning av uppdraget har under året lämnats till regeringen. I den finns även resultaten från en enkätundersökning som vi genomfört under året. Den visar att majoriteten av användarna har nytta av öppna geodata och att nyttan uppstår inom många varierade områden, till exempel inom jordbruket och i miljöanalyser. Fortsatta satsningar på öppna data Vi har stegvis öppnat upp delar av vår geodata den översiktliga kart-, höjd-, och positioneringsinformationen. Användare kan ladda ner öppna data på vår hemsida, I avsnittet Användningen av våra geodata ökar redovisar vi hur användning utvecklats. Under året släppte Lantmäteriet också en mer detaljerad landskapsmodell för dataspelet Minecraft. Kartdata för spelet har nu en upplösning på en meter över några utvalda områden 13, vilket ger bättre möjligheter att utforska och bygga nytt i spelet. Genom Minecraft ser vi möjlighet att väcka intresse för geodata hos fler människor. Öppnade geodata 2016 Vägkartan Terrängkartan Fjällkartan Swepos positioneringstjänst med meternoggrannhet Distriktsindelning I december utsågs Lantmäteriets initiativ att släppa kartdata till Minecraft till årets digitala projekt på CIO Awards Lantmäteriet föreslog att adresser och huvuddelen av Lantmäteriets geografiska data tillhandahålls avgiftsfritt och utan begränsade användningsoch spridningsvillkor 12Effekter och konsekvenser av öppna data, dnr / Kiruna, Östergötland, Gotland och Gävle 25

31 LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING (90) VÅRA GEODATA BLIR MER TILLGÄNGLIGA I SAMHÄLLET Användningen av våra geodata ökar Sedan ett antal år tillbaka arbetar vi med att successivt göra vår information tillgänglig via geodatatjänster. Det innebär att användare och utvecklare kan hämta geodata från Lantmäteriet direkt via standardiserade maskin till maskingränssnitt. På så vis minskar användarnas behov av att lagra data själva och de kan enkelt få tillgång till aktuell information vid behov. Det ger också en effektivisering, både hos användare och hos Lantmäteriet, när geodata kan tillhandahållas med hjälp av automatiserade tjänster. Hittills har vi i huvudsak utvecklat geodatatjänster för visning och direktåtkomst. Under året har vi påbörjat framtagande av geodatatjänster för nedladdning avseende uttag av kopia. I tabellen redovisas den externa användningen av våra geodatatjänster och uttagsprodukter. I den ingår inte våra manuella uttag, som i huvudsak rör fastighetsinformation. Dessa var 2016 cirka , vilket är 700 fler uttag än året innan. Tabellen inkluderar inte heller uttag av Visningstjänster ger möjlighet att använda färdiga kartor och bilder i egna system eller applikationer via maskin till maskin-gränssnitt. Nedladdning Direktåtkomst ger möjlighet att ställa frågor och få svar kring enstaka objekt via maskin till maskin-gränssnitt. Nedladdning Uttag av kopia ger möjlighet att hämta större datamängder, ofta från en utpekad hämtplats. satellitbilder som 2016 omfattade cirka 97 miljoner km 2, vilket är en dryg fördubbling jämfört med Notera att alla datauttag genererar vidarespridning och vidareanvändning som vi inte kan beskriva. Exempel är uttag som görs av vidareförädlare eller av Sveriges Lantbruksuniversitet för Forskning utbildning och kulturverksamhet (FUK). Tjänster Visningstjänster Antal förfrågningar (miljoner) Visad datamängd gigabyte Antal kontrakterade användarorganisationer Nedladdning Direktåtkomst Antal förfrågningar (miljoner) Nedladdad datamängd gigabyte Antal kontrakterade användarorganisationer Nedladdning Uttag av kopia Antal förfrågningar Nedladdad datamängd gigabyte Antal kontrakterade användarorganisationer Användare nedladdning Antal kontrakterade användarorganisationer Användare visning och nedladdning Antal kontrakterade användarorganisationer vid årets slut Samma användarorganisation kan finnas kontrakterade på flera tjänstetyper. I totalantalet är dessa endast räknade en gång Uppgiften som lämnades i årsredovisningen 2015 är justerad. 26

32 27 (90) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2016 Användare av Lantmäteriets e-tjänster samt användare inom geodatasamverkan står för huvuddelen av användningen när det gäller våra visningstjänster. Användningen går stadigt uppåt och har under 2016 fördubblats. Den mest populära visningstjänsten är den Topografiska webbkartan som står för knappt 80 procent av användningen. En variant av tjänsten tillhandahålls sedan 2015 som öppen data. Den öppna Topografiska webbkartan stod 2016 för ungefär 3 procent av förfrågningarna på visningstjänster. Andra visningstjänster som ökat i användning jämfört med föregående år är ortofoto och höjdmodell. Ökningen beror på att tjänsterna blir allt mer kända i samhället. Användningen av direktåtkomsttjänster, som främst avser fastighetsinformationen, har minskat något under Vi bedömer att anledningen är ett lågt utbud av småhus till försäljning och effekter av Finansinspektionens amorteringskrav. Mängden nedladdad data minskar något mer än antalet förfrågningar. Det beror framför allt på att användarna nyttjar direktåtkomsttjänsterna mer effektivt och bara hämtar den information som de behöver. I mitten av 2015 infördes möjlighet att ladda ner höjdmodellen vilket resulterade i en stor ökning av antal nedladdningar uttag av kopia. Antalet nedladdningar, som främst avser geografisk information, ökade också kraftigt i början av 2016 då fjällinformationen, vägkartan och terrängkartan blev tillgängliga som öppna data. Därefter har öppna data-uttagen minskat vilket beror på att den informationen inte förändras så ofta att det finns anledning att göra flera uttag under samma år. Öppna data-uttagen stod 2016 för 9 procent av antal nedladdningar uttag av kopia. I övrigt har antal nedladdningar hållit sig på ungefär samma nivå som föregående år. Lantmäteriets SWEPOS 15 -tjänster är effektiva verktyg för insamling av geodata, inmätning och utsättning av detaljer samt förrättningsmätning. Tjänsterna är även anpassade för maskinstyrning i anläggningsprojekt och i jordbruket. Genom att exempelvis låta GNSS 16 -utrustning styra traktorn blir körningen effektivare och miljön påverkas mindre. Vår mest omfattande positioneringstjänst, både ekonomiskt och användningsmässigt, är nätverks-rtk. Med tjänsten kan användaren, i realtid, bestämma läget för en punkt med en osäkerhet på centimeternivå. Under 2016 har antalet abonnemang ökat med 296 stycken, vilket innebär att tjänsten idag har abonnemang. Vi bedömer att ökningen är en följd av att allt fler får kännedom om nyttan med tjänsten, till exempel inom jordbruket. SWEPOS DGNSS-tjänst ingår sedan 1 januari 2016 i öppna data. Tjänsten ger användaren en position i realtid och en osäkerhet inom 0,5-1 meter. Under året har antal registrerade användare av tjänsten ökat betydligt och uppgår till 302 stycken men hittills har användningen inte påverkats nämnvärt. Swepos Nätverks-RTK-tjänst Antal abonnemang Se avsnitt Utan geodetisk infrastruktur inga geodata 16 GNSS= Global Navigation Satellite Systems. 27

33 LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING (90) Användarnas behov leder till nya och förbättrade tjänster En aktiv dialog med våra användare och bevakning av trender i omvärlden ger förutsättningar för att skapa användbara och tillgängliga geodatatjänster. Vi fångar användarnas behov och synpunkter via intervjuer, användargrupper, seminarier, kundnöjdhetsundersökningar och i dialog med våra vidareförädlare. Vi har också regionala geodatasamordnare på flera orter över landet som deltar i nätverk och träffar våra användare. Sedan 2015 bedriver vi ett förbättringsarbete som syftar till att modernisera tillhandahållandet av fastighetsinformationen (uttag av kopia). Primärt handlar det om att säkerställa ett fortsatt stabilt tillhandahållande genom att ersätta dagens föråldrade systemlösningar. Det innebär också att nya produkter och tjänster tas fram med modernare leveransformat och maskin till maskin-gränssnitt. Användaren ges därmed ökad möjlighet att själv hämta informationen vid behov samt att bygga automatiska nedladdningsrutiner från egna IT-system. Målsättningen är också att förenkla och automatisera beställningsförfarandet samt erbjuda bättre produktinformation och support. Just svårigheten att beställa och förstå Lantmäteriets produkter för fastighetsinformation är något som vi fått synpunkter på från våra användare. För att säkerställa ett slutresultat som uppfyller behoven har vi etablerat en kundreferensgrupp och en kundtestgrupp som gör att vi får en närmare dialog med användarna under utvecklingsarbetet. Både vidareförädlare, myndigheter och kommuner deltar. Under 2016 har vi utvecklat en första version av nytt beställningsgränssnitt samt en nedladdningstjänst för informationsmängden belägenhetsadress med urval på kommun. Ett annat förbättringsområde som vi arbetet med under året är ett enhetligt och mer tillgängligt kartsortiment. Syftet är att möta en ökad efterfrågan på digitala produkter och digital åtkomst. Det ska till exempel bli enklare för allmänheten att ladda ner och skriva ut kartbilder, samt ett mer enhetligt utseende oavsett vilken karta som används. Under 2016 påbörjade vi uppbyggnaden av en ytmodell 17. Utifrån modellen har vi utvecklat två nya uttagsprodukter. Ytmodellen har framförallt efterfrågats av skogsnäringen som har behov av att kontinuerligt följa utvecklingen och göra analyser av bland annat skogstillväxt och förändringar i landskapet. Den är också mycket användbar för 3D-visualiseringar. Gränsöverskridande geodata I Europa Sedan mars 2013 har de europeiska kart- och fastighetsmyndigheterna drivit projektet European Location Framework (ELF) och Lantmäteriet har varit en aktiv deltagare. Syftet har varit att möta krav från olika publika organisationer (EU, EEA med flera) och applikationsutvecklare som efterfrågar gränsöverskridande geodata inom Europa. Projektet har delfinansierats av EU och avslutades i oktober Arbetet har resulterat i en geodataplats (demoversion) som ger åtkomst till enhetliga gränsöverskridande geodata ( Arbetet fortsätter i regi av vår europeiska samarbetsorganisation EuroGeographics. 17 Se avsnitt Vi skapar en ytmodell över Sverige i 2,5D 28

34 29 (90) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2016 ANVÄNDBARA GEODATA FRÅN LANTMÄTERIET Sverige laserskannas för nationell höjddatamodell År 2009 gav regeringen Lantmäteriet ett särskilt uppdrag att bygga upp en ny och noggrannare markmodell med höjddata över landet. Markmodellen framställs med hjälp av laserskanning från flygplan. En nationell höjdmodell ger bättre underlag för riskanalyser och åtgärdsplanering kopplade till ett förändrat klimat. Med bra höjdinformation ökar möjligheterna att identifiera riskområden för översvämningar, ras och skred. Det blir även möjligt att planera framtida bebyggelse och infrastruktur på ett effektivare och mer klimatsäkert sätt. Vid 2016 års utgång var cirka 98 procent av planerade km² skannade och leveransklara 18. De områden som återstår ( km²) är utspridda över fjällen. Väder- och snöförhållandena har gjort att skanningen inte slutförts under året enligt plan. Sedan 2013 arbetar vi med att förbättra kvaliteten i informationen genom att fineditera broar och dammar. Vi har också fortsatt att platta ut vattenytor i laserdata och räknar med att vara i fas med finediteringen under första kvartalet Utfall laserskanning 2016 De gröna, blå och lila områdena i kartbilden visar de delar av landet som skannats. I det gröna området är även broar och dammar editerade. I det lila området är broar, dammar och strandlinjer editerade. De grå fälten visar de områden som återstår att laserskanna. Vi skapar en ytmodell över Sverige i 2,5D Som vi tidigare nämnde påbörjade vi 2016 en ytmodell över Sverige. Ytmodellen är en typ av höjdmodell som beskriver vad som syns från luften. Ovansidan av vegetation, byggnader och annat ovanpå marken finns med, till skillnad mot en markmodell där sådant är borttaget. Informationen framställs genom matchning av flygbilder för att få fram höjdsatta punkter som sparas med en upplösning på 0,5 respektive 1 meter. Punkterna som utgör ytmodellen är inte en tredimensionell svärm med punkter, utan ett lager med höjdsatta punkter (2,5D-modell). Under 2016 har 47 procent av landet färdigställts. Uppbyggnad av ytmodellen beräknas pågå fram till hösten Därefter kommer en tredjedel av landet att uppdateras löpande i takt med vår flygfotografering. Ytmodell med IR-färg i 3D-vy visualiserad i GIS-programvara. Analoga flygbilder blir digitala I Lantmäteriets analoga flygbildslager finns drygt 1 miljon flygbildsnegativ från 1930-talet och fram till För att bättre bevara flygbilderna och för framtida användning överförs negativen successivt till digital form via skanning. Arbetet med digitaliseringen har pågått sedan 2008 och efter 2016 har totalt negativ skannats. 18 Utfall av skanning och produktion av höjdmodell kan kontinuerligt följas på (under Kartor och geografisk information/fakta om laserskanning/planer, utfall och stödmaterial). 29

35 LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING (90) Med hjälp av modern teknik skapar vi också skalriktiga flygbilder, så kallade ortofoton, från de gamla analoga flygbilderna. Bildinformation från flera tidsepoker kan bland annat användas för uppföljning av förändringar i vegetation och bebyggelse, för att lokalisera gamla deponier av miljöfarligt gods runt industrier, eller för att identifiera fornlämningars läge vilket kan underlätta vid exploatering av mark och inom skogsbruket. Tidsserier med digitala flygbilder och ortofoton används som underlag till uppföljning av flera indikatorer kopplade till de nationella miljömålen. Samlad nationell hydrografi ger ökad samhällsnytta Lantmäteriet och SMHI initierade 2010 ett gemensamt projekt för att skapa ett rikstäckande hydrografiskt nätverk med god noggrannhet enligt förordningen om geografisk miljöinformation 19. Målet var att uppfylla EU-direktivet Inspire och den svenska standarden för vattensystem 20. Sedan februari 2013 pågår därför ett införandeprojekt för samlad nationell hydrografi. Arbetet genomförs områdesvis och omfattar 119 avrinningsområden och 10 kustområden. I produktionen, som utförs av Lantmäteriet och SMHI tillsammans, skapas objektifierade hydrografidata som inte funnits tillgängliga tidigare, samt nätverksbildad hydrografi. Genom informationen som byggs upp förses samhället med bättre underlag för miljöinsatser och risk- och sårbarhetsåtgärder, till exempel utsläppsanalyser, mer exakt kalkning av sjöar och riskkartering för översvämningar 70 avrinningsområden har hittills gjorts tillgängliga för användning via visnings- och nedladdningstjänster. Nya områden görs tillgängliga för användning varje halvår med målet att vara klar med en rikstäckande hydrografisk datamängd under Ajourhållning av färdiga avrinningsområden har påbörjats och ingår i projektet till och med Därefter kommer det arbetet att övergå i löpande verksamhet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Havs- och vattenmyndigheten delfinansierar arbetet. Till och med 2016 har 88 avrinningsområden och sju kustområden nätverksanpassats. Dessutom har arbetet med 14 avrinningsområden och två kustområden påbörjats. Figuren visar produktionsstatus efter Lantmäteriet uppdaterar kontinuerligt grundläggande geodata För att vidmakthålla rikstäckning, korrekthet och aktualitet i vår geografiska information följer vi ett bildförsörjningsprogram som innebär att en tredjedel av Sveriges yta flygfotograferas årligen. Under 2016 fotograferades en areal om cirka km². Flygfotograferad yta Antal flygfotograferade rutor 5x5 km Procent av totala antalet rutor Motsvarande yta (km²) Antal flygfotograferade tätorter SFS 2010: SS :

36 31 31 (101) (90) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2016 Flygbilderna använder vi för att framställa ortofoton. Med hjälp av ortofoton uppdaterar vi löpande grundläggande geografiska data (GGD) uppdaterades informationen utifrån samtliga flygbilder som producerades året innan. Informationen i GGD ligger till grund för att framställa kartor. Uppdaterad yta % av total yta Km Lantmäteriets flygbilder, ortofoton och kartor används på många håll i samhället, till exempel inom skogs-, miljöoch kommunsektorerna för samhällsplanering, miljöövervakning, uppföljning av markanvändning och som bakgrund till annan information. Kartor används både i avancerade geografiska system och i söktjänster på nätet eller i telefonen. Uppdaterade områden för GGD 2016 Förutom insamling och uppdatering av geodata i Lantmäteriets egen regi, samarbetar vi med företag, andra myndigheter och kommuner för att kontinuerligt uppdatera geodata. Tillsammans ser vi till att det finns rikstäckande, högkvalitativa geodata i Sverige. För att få en effektivare hantering av information från andra myndigheter och undvika kopior av information, har vi under året arbetat med en målbild kring hur olika typer av beslut från myndigheter ska aviseras, registreras och lagras. Dialog har förts med Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet för att förankra målbilden som vi kallar ett-register-principen. Samarbetet med kommunerna kring insamling och ajourhållning av geodata regleras i olika samverkansavtal 21. Avtalen omfattar information om fastighetsindelningen, uppgifter om adresser och byggnader samt även leveranser av byggnadsgeometrier, det vill säga byggnadernas läge och form, samt viss övrig topografisk information. Lantmäteriet ansvarar för att årligen uppdatera satellitbildsdatabasen Saccess och tillhandahålla den samlade informationen till allmänheten. Med hjälp av satellitbilder kan man studera lanskapsförändringar över tid viket till exempel är till nytta för skoglig kartering och planering, miljöövervakning och samhällsplanering. Inom ramen för dessa avtal betalar Lantmäteriet ut årliga ersättningar till kommunerna. Hur stor ersättningen blir för den enskilda kommunen beror bland annat på informationens innehåll och kvalitet. Antalet kommuner som uppdaterar information om både adresser, byggnader (inklusive byggnadsgeometrier) och topografi med högsta ambitions- och ersättningsnivån har under 2016 ökat från 73 till 83 stycken. Det innebär att kvalitet och fullständighet i adressregister och byggnadsregister förbättrats och omfattar nu 3,8 miljoner adresser och 7,8 miljoner byggnader. Kommunerna ansvarar också för att uppdatera lägenhetsregistret med hjälp av information från fastighetsägarna. Under 2016 har cirka bostadslägenheter tillkommit och registret omfattar nu cirka 5,4 miljoner lägenheter. Informationen ligger framförallt till grund för rikstäckande hushålls- och bostadsstatistik samt folkbokföring på lägenhet. Utbetald ersättning till Sveriges kommuner (mnkr) Fastighetsinformation Geografisk information (52) 4 (62) 3 2 (58) (62) (67) 21 Se även avsnitt Nytt samverkansavtal med kommuner 31

37 LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING (90) Sedan ett antal år tillbaka är det möjligt för kommunerna att via bastjänster (maskin till maskingränssnitt) uppdatera Lantmäteriets grunddata rörande byggnader och adresser direkt från sitt eget handläggningssystem, så kallad tjänstebaserad uppdatering. På så vis effektiviseras arbetet, men det blir även en ökad kvalitet och enhetlighet i den information som samlas in. Under året har nio kommuner anslutit sig och totalt uppdaterar nu 26 kommuner informationen via tjänster. Under 2016 avslutades projektsamarbetet Svensk geoprocess mellan Sveriges kommuner, SKL och Lantmäteriet. Projektet har arbetat fram enhetliga geodataspecifikationer som kommer att bidra till enklare och effektivare arbetsprocesser mellan främst kommunerna och Lantmäteriet. Se vidare under Enhetliga geodata underlättar informationsutbytet. Vi moderniserar den kartografiska produktionen Kartproduktionen hos Lantmäteriet är traditionellt indelad i olika produktionslinjer med varierande informationsinnehåll och struktur för att passa de olika tryckta kartprodukterna. Dagens digitala kartprodukter kräver mer enhetlighet för att kvaliteten och användarupplevelsen ska bli bra. Vi har därför inlett ett långsiktigt arbete med målsättningen att ersätta dagens manuella editering med enhetlig automatisk generalisering mellan kartnivåer. Under 2016 har vi arbetat med att bygga upp kunskap inom området, både genom egna tester och genom omvärldsbevakning. Vi har även genomfört lyckade tester med automatisk generalisering av markskiktet i skala 1: Särskilda kvalitetsinsatser i fastighetsregistret Vi arbetar löpande med att analysera och förbättra kvaliteten i inskrivningsdelen och i den allmänna delen. Insatserna handlar både om att minimera antalet fel som uppstår vid handläggning och om att rätta eller komplettera äldre uppgifter. Det är av historiska skäl som vissa äldre uppgifter och åtgärder inte är redovisade i fastighetsregistret. Till exempel saknas information om vissa rättigheter, gemensamhetsanläggningar och samfälligheter, vilket orsakar extra kostnader i samband med fastighetsöverlåtelser, fastighetsbildning och fastighetsinskrivning. Det finns också äldre kvalitetsbrister när det gäller lägesnoggrannheten i registerkartan. Användarnas krav på lägesnoggrannhet har blivit högre i takt med att de använder allt fler positioneringstjänster. För att åtgärda dessa kvalitetsbrister arbetar vi utifrån en långsikt åtgärdsplan. Under året har vi fortsatt med rättningar och kompletteringar. Det är ett omfattande och tidskrävande arbete som vi har lagt persondagar på 2016, jämfört med persondagar året innan. Lantmäteriet ansvarar enligt lag för att hålla ett fastighetsregister bestående av fem delar: allmän del med registerkarta inskrivningsdel adressdel byggnadsdel taxeringsuppgiftsdel Den allmänna delen av fastighetsregistret innehåller bland annat uppgifter om fastigheter, samfälligheter, gemensamhetsanläggningar, rättigheter, planer och bestämmelser samt deras geografiska läge. Uppdatering av fastighetsregistrets allmänna del sker bland annat i samband med fastighetsbildningsåtgärder. Inskrivningsdelen i fastighetsregistret uppdateras vid handläggningen av inskrivningsärenden. 32

38 33 33 (101) (90) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2016 Det pågår också ett arbete för att rensa äldre inskrivningar av rättigheter som är inaktuella eller felaktiga. Den så kallade förnyelselagen 22 innebär att inskrivningar som har beviljats före 1 juli 1968 kommer att tas bort från fastighetsregistret, om ingen skriftligen begär att inskrivningen förnyas. Fram till slutet av 2018 förbereder vi därför en rensning av inaktuella servitut och nyttjanderätter i fastighetsregistret. Vi bedömer i nuläget att mer än en halv miljon av dessa inskrivningar är inaktuella och kan tas bort. För att upplysa berörda om förändringen informerar vi löpande via vår hemsida, via annonser i tidningar och pressmeddelanden. Sedan förnyelselagen trädde i kraft 2013 har 3 procent av de gamla avtalsservituten förnyats. Övergången till nationell digital registerkarta är nu i slutfasen Enligt regleringsbrev för år 2011 genomför Lantmäteriet i samverkan med SKL en övergång till en nationell digital registerkarta 23. Målsättningen är en heltäckande registerkarta med hög aktualitet. Ändringen innebär att kommunerna uppdaterar informationen direkt vid varje ändring i kartan, så kallad kontinuerlig ajourhållning. Övergången ska vara genomförd senast den 31 december Lantmäteriet och kommunerna har en gemensam arbetsgrupp som följer en framtagen handlingsplan. Arbetet har under 2016 gått in i slutfasen och i slutet av året ajourhåller alla kommunala lantmäterimyndigheter fastighetsindelningen kontinuerligt via en teknisk lösning. När det gäller information om rättigheter återstår 4 kommuner. För planer och bestämmelser återstår 28 kommuner. Övergången till kontinuerlig uppdatering av hela registerkartan för återstående kommuner är inplanerad under Från 1 januari 2018 ändras regelverket så att de kommunala lantmäterimyndigheterna inte längre får ha egen registerkarta. Vi får då en författningsreglerad nationell digital registerkarta. 22 Förnyelselagen kallas även preklusionslagen (Svensk Författningssamling Lag (2013:488) om förnyelse av vissa inskrivningar i fastighetsregistret) och gäller från den 1 juli Registerkartan ingår i fastighetsregistrets allmänna del, men har inte någon så kallad rättsverkan. 33

39 LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING (90) Utan geodetisk infrastruktur inga geodata Geodesins huvuduppgift är att bestämma punkters läge på jordytan, deras höjd över havet och deras tyngdkraftsvärden. Geodetisk information är viktig för många lägesrelaterade aktiviteter, som uppbyggnad av geografiska databaser, transporter, samhällsplanering, byggande samt jord- och skogsbruk. Våra geodetiska referenssystem med tillhörande geodetiska referensnät bildar den geodetiska infrastrukturen som bidrar till att läge kan bestämmas enhetligt och entydigt. Ett geodetiskt referenssystem realiseras i ett referensnät. Nätet består av punkter med koordinater bestämda i referenssystemet. För att noggrann lägesbestämning ska vara möjlig över hela Sverige har Lantmäteriet referensnätet SWEPOS med permanenta referensstationer över landet. SWEPOS använder satellitbaserade positioneringssystem, till exempel GPS 24, Glonass och i framtiden även det europeiska Galileo och det kinesiska Beidou. De nationella referenssystemen som består av noggrant lägesbestämde punkter är: SWEREF 99 i tre dimensioner och i plan RH 2000 i höjd RG 82 för tyngdkraft Under året har nätet byggts ut med nio stationer för att förbättra lägesnoggrannheten. Målsättningen är att avståndet mellan stationerna ska vara max 35 kilometer. Vid utgången av 2016 består nätet av 376 referensstationer. Kännedom om tyngdkraftens variationer har stor betydelse för möjligheten att noggrant bestämma höjd med hjälp av satellitteknik. Arbetet med ett nytt tyngdkraftssystem, samt etablering av ett nytt tyngdkraftsnät är några av våra pågående nyckelaktiviteter inom geodesiområdet. Syftet är att harmonisera de svenska referenssystemen. Datainsamlingen för det nya nätet slutfördes under 2016 och nu återstår beräkningar. Under 2016 mättes 234 tyngdkraftspunkter för geoidberäkning 25, varav 76 procent var belägna i fjällvärlden. I Lantmäteriets uppdrag ingår att bedriva forskning inom geodesi. Forskning är en viktig komponent i en hållbar geodetisk infrastruktur som utvecklas över tid. Forskningen bedrivs i egen regi, i samverkan med universitet och högskolor och inom nordiskt och internationellt samarbete. Hur flera satellitsystem ska kunna samutnyttjas bättre studeras för närvarande genom en industridoktorand. Forskning kring den Fennoskandiska 26 landhöjningen har under året resulterat i förbättrad landhöjningsmodell baserad på klimatdriven modell av ishistorik och geofysiskt relevant jordmodell. 24 Global Positioning System 25 Geoiden definierar jordens form och används som referensyta för att mäta höjder 26 Fennoskandien består av Norge, Sverige, Finland och nordvästra Ryssland 34

40 35 35 (101) (90) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2016 Den nya lagen om skydd för geografisk information Den nya lagen (2016:319) och förordningen (2016:320) om skydd för geografisk information trädde i kraft den 1 maj Regleringen innebar att uppgiften att vara ansvarig tillståndsmyndighet för spridning av sammanställningar av geografisk information som inhämtas från luftfartyg, övergick från Försvarsmakten till Lantmäteriet. Vi har i samråd med Försvarsmakten vidtagit ett flertal åtgärder för att förbereda verksamheten för uppgiften, bland annat ombyggnad av lokaler, rekrytering av personal, och etablering av nya rutiner. Vissa åtgärder återstår fortfarande, till exempel anpassning av IT-stöd och en fortsatt informationsöverlämning från Försvarsmakten. Samverkan med Försvarsmakten har också resulterat i gemensamma riktlinjer och bedömningsgrunder för hantering av reviderat underlag till beslut om tillstånd. Vi bedömer att övertagandet av verksamheten i huvudsak har gått bra och vi har fått övervägande positiv respons från sökande aktörer. Antalet ansökningar under 2016 blev fler än väntat med drygt hundra inkomna ärenden per månad. Efter en dom i Högsta Förvaltningsrätten den 21 oktober 2016, avseende kameraövervakningslagens koppling till fotografering från drönare, har antalet ansökningar dock minskat. SAMVERKAN KRING GEODATA UTVECKLAS En gemensam strategi för användbara geodata via tjänster Lantmäteriet har av regeringen tilldelats ett nationellt samordningsansvar för geodataområdet vilket innebär att vi tillsammans med Sveriges kommuner, andra myndigheter och organisationer bygger upp och förvaltar en nationell infrastruktur för geodata. Infrastrukturen för geodata ska göra det så enkelt som möjligt för så många som möjligt att hitta och använda geodata. Lantmäteriet har på uppdrag av regeringen tagit fram en ny nationell geodatastrategi för som ska stödja gemensamma samhällsutmaningar och en fungerande infrastruktur för geodata. Uppdraget redovisades till regeringen i mitten av juni och geodatastrategin återfinns på geodata.se. Vi har tagit fram strategin i samråd med de myndigheter och organisationer som ingår i Geodatarådet. Arbetsformen har varit workshops och telefonintervjuer med Geodatarådets ledamöter och telefonintervjuer med näringslivet. Omkring 120 instanser deltog i remissrundan som pågick i fyra veckor. Den nya geodatastrategin fokuserar på fem samhällsutmaningar där geodata på ett tydligt sätt kan bidra till lösningar: Innovation och tillväxt Digitalisering av offentlig förvaltning En effektivare samhällsbyggnadsprocess Klimatanpassning och miljöhot Försvar, samhällsskydd och beredskap Geodatastrategin betonar behovet av öppna geodata för att lösa de framtida samhällsutmaningarna. Lantmäteriet och Geodatarådet har utifrån strategin tagit fram en handlingsplan för

41 LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING (90) Enhetliga geodata underlättar informationsutbytet Med enhetliga offentliga geodata och referenssystem kan många samhällsprocesser effektiviseras, till exempel planarbete, fastighetsbildning, bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Enhetliga geodataspecifikationer bidrar också till effektivare insamling, lagring och tillhandahållande av geodata. För att möjliggöra leveranser och utbyte av enhetliga grundläggande geodata har projektet Svensk geoprocess bedrivits från 2011 fram till 1 juli Det har varit ett samverkansinitiativ främst mellan Lantmäteriet, SKL och Sveriges kommuner. I anslutning till att projektet avslutades inlämnades en slutrapport till Regeringen 27. Svensk geoprocess har haft två viktiga huvuduppdrag: Att utarbeta enhetliga geodataspecifikationer och ge förslag på nya och förändrade samverkansformer för nio utvalda geodatateman. Att stödja och påskynda kommunerna och övriga berörda myndigheter i deras införanden av de enhetliga nationella referenssystemen i plan och höjd, SWEREF 99 och RH De nio utvalda geodatatemana är: flygbild/ortofoto markanvändning laserdata/höjdmodell adress stompunkter stompunkter hydrografi markdetaljer väg/järnväg byggnad Projektet genomförde under första halvåret 2016 de två avslutande temauppdragen för byggnad och väg/järnväg. Geodataspecifikationer och samverkansprocesser är därmed framtagna för samtliga nio utvalda geodatateman. I två temaövergripande uppdrag har även mätningsanvisningar och datautbytesmodeller tagits fram, vilka är viktiga komplement till geodataspecifikationerna. Vi har även under året bedrivit en omfattande rådgivning för att underlätta införandet av de nationella referenssystemen SWEREF 99 och RH 2000 inom myndigheter och kommuner. Som diagrammet visar har nu 283 kommuner av totalt 290 infört det nationella referenssystemet SWEREF 99 och 224 kommuner har infört Sveriges gällande referenssystem i höjd, RH Ackumulerat antal kommuner som infört referenssystem SWEREF RH Projektresultaten överlämnades den 30 juni 2016 till mottagarverksamheten, som benämns Samverkan Svensk geoprocess (se Den nya organisationen har under 2016 inlett sitt arbete som syftar till att realisera projektets resultat samt att förvalta och vidareutveckla framtagna geodataspecifikationer och samverkansformer. Samverkan Svensk geoprocess fortsätter att stödja och påskynda kommunerna och berörda myndigheter i deras införanden av de enhetliga nationella referenssystemen och ska även erbjuda råd, stöd och utbildning vid införande och användning av projektresultaten. 27 Dnr /

42 37 37 (101) (90) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2016 Ramverk för nationella geodata i 3D 2015 startade vi en nationell samverkansgrupp 28 för samarbete kring geodata i 3D. Syftet är att öka kunskapen och skapa förutsättningar för att producera och utbyta skalbara och kombinerbara geodata i 3D. I regleringsbrevet för 2016 fick Lantmäteriet ett fortsatt uppdrag att utveckla den samverkan som etablerats med andra offentliga geodataproducenter och användare. Under 2016 bildades en arbetsgrupp för att ta fram ett ramverk för nationella geodata i 3D. Arbetsgruppen består av deltagare från samtliga parter i samverkansgruppen förutom kommunerna som representeras av Falun. Arbetsgruppen har under 2016 tagit fram en första version av ramverket, som syftar till att underlätta för de som producerar och tillhandahåller geodata samt för de som nyttjar informationen. Ramverket ska ge ökad möjlighet att kombinera geodata i 3D från olika producenter och även bidra till ökad nationell samverkan avseende insamling I tidigare utredning ( /3895) som Lantmäteriet genomfört har bland annat följande effekter av att kunna visualisera förändringar i 3D redovisats: Kommunerna pekar på förbättrad medborgardialog och effektivare arbete med detaljplaner Inom skogsbruket kan kostnader för datainsamling, till exempel uppgifter om trädhöjd och virkesförråd, minskas genom mindre fältarbete och tillhandhållande. Ramverket beskriver ett antal generellera vägledande principer som bör följas, samt ett antal detaljerade vägledningar för grundläggande geografiska informationsområden som är av intresse för många. I ramverket sammanfattas också ett nuläge samt ett antal målbilder för succesiv utveckling mot geodata i 3D. Arbetet kan följas på Lantmäteriets hemsida För gemensam visualisering av geodata i 3D har vi använt en testmiljö, kallad 3Ddemonstrator. Den har gjort det möjligt att på ett interaktivt sätt undersöka möjligheter och utmaningarna när geodata ska höjas från 2D till 3D, och på så vis fungerat som stöd vid framtagning av ramverk och vägledningar. 3D-demonstratorn finns tillgänglig för allmänheten på Lantmäteriets huvudkontor i Gävle. Exempel på visualisering i 3D-demonstrator 28 Bestående av Lantmäteriet, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Sveriges geologiska undersökning, Sjöfartsverket, Försvarets materielverk, Göteborgs stad, Linköpings kommun och Falu kommun. 37

43 LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING (90) Geodatasamverkan för enklare tillgång till geodata Geodatasamverkan är en datadelningsmodell som syftar till att underlätta tillgången till geodata för organisationer med offentliga uppgifter. Alla som tecknar användaravtal och betalar en årlig avgift får tillgång till samtliga geodata som ingår i produktutbudet för Geodatasamverkan. Avtal kan tecknas av: statliga myndigheter landsting/regioner kommuner samt aktörer som har offentligt uppdrag (enligt reglering) Lantmäteriet hanterar avtalen och vid 2016 års utgång hade totalt 279 användare tecknat avtal. Produktutbudet består av avgiftsbelagda geodata från informationsansvariga myndigheter 29. Under året har de beslutat om att utöka produktutbudet med historiska ortofoton från Lantmäteriet. Dessa görs tillgängliga från och med 1 januari Antal tecknade användaravtal i Geodatasamverkan Totalt antal avtal varav kommuner Vi samordnar införandet av Inspire i Sverige Under året har Lantmäteriet bistått Miljö- och energidepartementet i remissarbete gällande ändringar i förordningen om geografisk miljöinformation. Ändringen i förordningen innebär att nya informationsansvariga organisationer tillkommer och att informationsansvaret upphör för vissa, samt att informationsansvaret för vissa datamängder omfördelas. Den reviderade förordningen träder i kraft 1 februari EU-kommissionen ansvarar för förvaltning och utveckling av Inspire. Arbetet styrs av Maintenance and Implementation Group (MIG) via ett ramverk 30 och ett arbetsprogram. Lantmäteriet deltar aktivt i MIG-arbetet som under året bland annat handlat om att ta fram ett reviderat arbetsprogram för fortsatt genomförande av Inspire I det arbetet har vi haft nära kontakt med övriga nordiska länder. En aktuell fråga är om befintligt ramverk för byggandet av nationella infrastrukturer för geodata behöver ändras så att införande av Inspire-direktivet förenklas. Genomförandet av programmet hanteras via olika MIG-arbetsgrupper som vi har representanter i. Under året har arbetsgrupperna färdigställt nya vägledningar för metadata, validering av metadata, data och tjänster samt en vägledning för Spatial Data Service. I mitten av maj lämnade Lantmäteriet en rapport 31 gällande nationellt genomförande av Inspire till EU-kommissionen. Bland annat redovisades att Sverige är på god väg att uppfylla direktivet men att det finns brister i metadatauppfyllelse och framtagande av visnings- och nedladdningstjänster. EU-kommissionen har uppmanat de länder som inte uppfylller Inspire-direktivet att vidta åtgärder. Vi har därför för Sveriges räkning tagit fram en handlingsplan 32 som skickades till EU-kommissionen i mitten av september. Lantmäteriet ansvarar för att samordna och stödja det nationella genomförandet av EU-direktivet Inspire, som är reglerat i lagen och förordningen om geografisk miljöinformation (SFS 2010:1770). Lantmäteriet sköter även Sveriges kontakter gentemot Europeiska kommissionen i frågor som rör Inspire, till exempel att förmedla nationella ståndpunkter och rapportera hur Sveriges införande framskrider. Lantmäteriet stödjer också informationsansvariga organisationer som är skyldiga att göra geodata, tjänster och metadata tillgängliga. 29 Informationsansvariga myndigheter är utsedda i förordningen om geografisk miljöinformation 2010: Maintenance and Implementation Framework (MIF) 31 Member State Report: INSPIRE Sweden, , dnr / Dnr /

44 39 39 (101) (90) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2016 Nytt samverkansavtal med kommuner Arbete med att förbereda och införa öppna geodata har pågått både hos Lantmäteriet och hos ett antal kommuner under de senaste åren. När någon kommun eller Lantmäteriet, helt eller delvis, öppnar upp sina geodata påverkas den ekonomiska balansen i de samverkansavtal 33 som reglerar insamling och ajourhållning av geodata. Därför har parterna under 2016 gemensamt arbetat fram en interimistisk lösning för samverkan som möjliggör en övergång till öppna geodata, men som också ger goda förutsättningar för ett långsiktigt och effektivt samarbete kring insamling och ajourhållning. Arbetet kommer att fortsätta under 2017 med att färdigställa samverkansmodellen. Viktigt samarbete med vidareförädlare För att förse samhället med geodata tillhandahåller vi främst grundläggande tjänster med maskinläsbara gränssnitt, så kallade geodatatjänster. I de flesta fall är det sedan våra vidareförädlare eller andra marknadsaktörer som framställer och tillhandahåller färdiga systemlösningar anpassade efter en viss verksamhet eller ett visst behov. Vidareförädlarna utgör därför en viktig kanal för att öka och bredda användningen av Lantmäteriets geodata. I slutet av 2016 hade vi avtal med 84 vidareförädlare jämfört med 78 stycket vid utgången av Myndighetssamverkan med totalförsvaret Totalförsvaret i Sverige utgörs av alla de organisationer och myndigheter som behövs för att förbereda Sveriges territoriella försvar. Lantmäteriets främsta samverkansparter är Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt Länsstyrelserna. Lantmäteriet ska säkerställa att samverkande myndigheters behov av geodata tillgodoses och även bistå med expertstöd rörande geodata. Under året har Försvarsmakten, MSB och Lantmäteriet träffat en ramöverenskommelse om samverkan inom området geografisk information och tjänster. Samverkan syftar bland annat till att möjliggöra gemensamt resursutnyttjande, skapa möjlighet för MSB att använda Försvarsmaktens framtagna produkter och tjänster, underlätta gemensam användning av geografisk information vid insatser samt verka för kompetens- och erfarenhetsutbyte i syfte att öka förståelsen för varandras verksamheter. Lantmäteriet fungerar som militärt kartverk och samlar in, bearbetar, förvaltar och distribuerar nationell och internationell geografisk information för att tillgodose Försvarsmaktens behov. Vi bidrar även med omfattande produktion och leverans av geografisk information samt expertstöd till Försvarsmaktens förbands- och övningsverksamhet, såväl nationellt som internationellt. Under året har vi fortsatt att stödja med kartunderlag och utbildning till Sveriges medverkan i den FN-ledda insatsen i Mali. 33 Se avsnitt Lantmäteriet uppdaterar kontinuerligt grundläggande geodata 39

45 LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING (90) Lantmäteriets verksamhet inom området har påverkats av återgången och fokuseringen på det nationella försvaret. Nationell militär kartserie (NMK) har utökats med nya produkter under året och vi har hjälpt Försvarsmakten att säkerställa militära förbands tillgång till lagerhållna kartor. Ett flertal utbildningar inom ämnesområdet geografisk information har också genomförts på uppdrag av Försvarsmakten. Lantmäteriet deltar som Försvarsmaktens tekniska representant i det multinationella produktionssamarbetet Multinational Geospatial Co-production Program, MGCP. Detaljerade geodata därifrån utgör stommen i dataförsörjningen då Försvarsmakten deltar i internationella insatser. Vi deltar med teknisk specialistkompetens i utvecklingen av en geoportal för Försvarsmakten som innehåller geografisk information och tjänster. Lantmäteriet har också på uppdrag av Försvarsmakten tagit fram en interimistisk lösning i väntan på att den blir klar. Inom krisberedskapsområdet samverkar Lantmäteriet på olika sätt med MSB och andra myndigheter, bland annat för att stärka samhällets samlade krisberedskap. En del av samarbetsprojekten delfinansieras genom MSB:s anslag 2:4 Krisberedskap. Blåljusaktörerna är polis, ambulans, räddningstjänst och SOS Alarm. Exempel på sådana samarbetsprojekt 2016 under Lantmäteriets ledning är: Gemensam blåljuskarta för att hitta rätt Användning av geografisk information vid samhällsstörning Etablering av utökad civilmilitär samverkan inom geodataområdet för stärkt krisberedskap Manér- och symbolsättning för webbkartor inom krisberedskapsområdet Geodata och geodatateknik som stöd i arbetet med katastrofriskreducering Samarbetsprojektet Gemensam blåljuskarta för att hitta rätt drivs sedan 2014 tillsammans med blåljusaktörerna, MSB, Trafikverket och kommunerna. Bakgrunden är vetskapen om att många blåljusaktörer av olika anledningar saknar ett bra kartstöd. Syftet är att bättre uppfylla de behov av geodata som blåljusaktörerna har för att vid utryckning kunna positionera en händelse och hitta fram. Lantmäteriet har därför tagit initiativ till ett gemensamt produktutbud, som ger alla blåljusaktörer ett enhetligt och behovsanpassat kartstöd med god kvalitet. Under våren 2016 genomfördes en förstudie för att förtydliga blåljusaktörernas behov. Höstens arbete har handlat om att tillsammans med Trafikverket etablera ett utvecklingsprojekt som ska ta fram produkter i form av geodatatjänster för visning och nedladdning av kartinformation. 40

46 41 41 (101) (90) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2016 INFORMATIONSFÖRSÖRJNINGENS EKONOMISKA UTVECKLING Informationsförsörjningens totala kostnader (mnkr) Uppbyggnad av ny grundläggande information Övrig informationsförsörjning inklusive Inspire Förvaltning och tillhandahållande av grundläggande information Lantmäteriets totala kostnader för informationsförsörjning har under de närmast åren legat strax under 700 miljoner kronor hamnar kostnaderna istället strax över, vilket främst beror på att området huvudfinansierat två större utvecklingsprojekt, ett om avveckling av befintlig stordatormiljö (Exodus) och ett avseende nytt tillhandahållande av fastighetsinformation. Eftersom Exodus till stor del handlar om migrering av data är det bara en mindre del av projektet som lånefinansieras, och kostnaderna slår därför igenom på resultatet. Insamling av höjddata för uppbyggnad av en nationell höjdmodell är för närvarande den enda uppbyggnad som pågår och som är finansierad av särskilt anslag. I kostnaderna ingår även utvecklingsinsatser för att kunna ajourhålla och tillhandahålla informationen. Kostnaderna för att tillhandahålla geodata har de senaste åren legat kring 170 miljoner kronor per år och kostnaderna för förvaltning omkring 380 miljoner kronor per år hamnar både kategorierna något högre till följd av utvecklingsprojekten som slår både mot förvaltning och tillhandahållande. Kostnader för förvaltning och tillhandahållande av fastighetsinformation har ökat på grund av tidigare nämnda utvecklingssatsningar som startades 2015 och som under 2016 skalats upp i omfattning. Inom geografisk information har förvaltningskostnaderna gått tillbaka mot ett normalläge efter en topp 2015 som främst berodde på en större utbyggnad av SWEPOS. Kostnad för uppbyggnad av höjddata (mnkr)

47 LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING (90) Efter en översyn av kostnadsfördelningen mellan verksamheter som gjordes 2015 har (framför allt) tillhandahållandekostnader flyttats från geografisk information och pantbrevsregistrering till fastighetsinformation. Översynen gjordes för att få ökad kvalitet i ekonomiska beslutsunderlag och en redovisning som bättre speglar verksamheten, då denna under åren förändrats och blivit mer komplex. Många produkter innehåller numera både geografisk information och fastighetsinformation. Informationsförsörjningens totala intäkter 2016 uppgår till 686 miljoner kronor, vilket är en minskning med knappt 2 procent (12 miljoner kronor) jämfört med föregående år. Det är framför allt avgiftsintäkter för fastighetsinformation som minskat. Den utvecklingen kommenteras i avsnittet nedan. Även de särskilda anslagen har minskat eftersom specialanslaget för uppbyggnad av en ny höjddatabas nu börjar fasas ut. Avgiftsintäkterna är den största finansieringskällan med 57 procent, därefter kommer förvaltningsanslaget som svarar för 35 procent av den totala finansieringen. Särskilda anslag har tilldelats för samordningen av Inspire och uppbyggnaden av en nationell höjddatabas. De särskilda anslagens andel har minskat från 7 procent år 2015 till 6 procent Kostnad för tillhandahållande (mnkr) Geografisk information Fastighetsinformation Pantbrevsregistrering Kostnad för förvaltning (mnkr) Geografisk information Fastighetsinformation Lägenhetsregister Informationsförsörjningens totala intäkter (mnkr) Avgifter och andra ersättningar Övriga intäkter Särskilda anslag Förvaltningsanslag

48 43 43 (101) (90) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2016 Ökningen av geodatadelning inom Geodatasamverkan 34 fortsätter, men i avtagande takt. Detta innebär fler direkta leveranser från Lantmäteriet i förhållande till de som går via vidareförädlare. I tabellerna nedan framgår intäkternas fördelning mellan vidareförädlare och Lantmäteriet. Intäkter för geografisk information mnkr Försäljningskanal Mnkr % Mnkr % mnkr % Vidareförädlare 33, , ,4 24 Lantmäteriet 79, , ,4 76 SUMMA 112,9 81,3 80,9 Intäkter för fastighetsinformation mnkr Försäljningskanal Mnkr % Mnkr % mnkr % Vidareförädlare 192, , ,7 74 Lantmäteriet 37, , ,9 26 SUMMA 230,1 282,9 271,6 34 Se avsnitt Geodatasamverkan för enklare tillgång till geodata 43

49 LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING (90) RESULTATUTVECKLING FÖR DEN AVGIFTSFINANSIERADE VERKSAMHETEN Pantbrevsregistrering Antalet fakturerade transaktioner har minskat med 12 procent jämfört med Det är främst under det andra halvåret 2016 som transaktionsvolymen har minskat kopplat till de nya reglerna om amorteringskrav. Den minskade transaktionsvolymen har inneburit att intäkterna minskat med 4 miljoner jämfört med föregående år. De tidigare utvecklingsinsatserna inom området är nu avslutade 35 vilket har gett lägre kostnader från och med Sammantaget leder det till ett positivt resultat på 4 miljoner kronor. Det balanserade resultatet uppgår därmed till 18 miljoner kronor, medel som kommer att användas de kommande åren för utveckling av nytt pantsystem. Antal fakturerade transaktioner (tusental) Ackumulerat resultat (utgående balans mnkr) 6,0 14,1 18, Avgiftsintäkter per produktgrupp mnkr Produktgrupp Pantbrevstjänster 26,6 36,9 33,0 Övriga tjänster (Datorstödd ingivning) 0,5 0,1 SUMMA 27,1 37,0 33,0 De dominerande kundgrupperna återfinns främst inom försäkrings- och finanssektorn samt inom fastighetsbranschen. PANTBREVSREGISTRERING (mnkr) VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av avgifter och andra ersättningar 27,1 36,9 33,0 Finansiella intäkter 0,1 SUMMA 27,1 37,0 33,0 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal -8,8-8,7-9,0 Kostnader för lokaler -0,7-0,7-0,7 Övriga driftskostnader -26,9-17,0-16,9 Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar -1,6-2,5-2,4 SUMMA -38,0-28,9-29,0 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING -10,9 8,1 4,0 35 Övergång till ny lagringsmiljö för inskrivningsinformation 44

50 45 45 (101) (90) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2016 Grundläggande fastighetsinformation och geografisk information För fastighetsinformationen har det ekonomiska resultatet försämrats under 2016, vilket till viss del är planerat. Verksamheten har balanserade överskott och under året har stora utvecklingssatsningar inom området finansierats. Den minskade omsättningen har dock gett ett sämre resultat än planerat. Jämfört med föregående år blev intäkterna 11 miljoner kronor lägre, men är ändå betydligt högre än intäktsnivån Fastighetsinformation avgiftsintäkter per produktgrupp mnkr Produktgrupp Fastighetsinformation Direkt* 147,8 157,3 143,2 Fastighetsaviseringstjänster 24,7 24,1 21,0 Fastighetsuttagstjänster 18,0 22,8 24,6 Fastighetsprisinformationstjänster 5,1 5,0 4,9 Geodatasamverkan (datadelning) 33,7 57,8 62,2 Digitala kartor - 15,6 15,1 Arken - - 0,5 Övrigt 0,8 0,3 0,0 SUMMA 230,1 282,9 271,6 *Fastighetsinformation Direkt avser direkttjänster mot fastighetsinformation och benämndes tidigare Onlinetjänster. Framförallt har intäkterna från produktgruppen Fastighetsinformation Direkt minskat, och då under andra halvåret. Orsaken är ett lågt utbud av småhus till försäljning och amorteringskravet som infördes 1 juni Vi ser även att förfrågningar enligt den så kallade offentlighetsprincipen ökar, då fler företag löpande begär ut Sverigetäckande fastighetsinformation för att skapa och underhålla egna register. Detta leder då till minskad efterfrågan på våra tjänster. På geografisidan redovisar vi ett minusresultat på knappt 2 miljoner kronor, vilket följer plan och är en förbättring jämfört med Omsättningen ligger kvar på samma nivå som föregående år. De flesta produktgrupperna backar något, delvis på grund av att vi öppnat upp delar av vår geodata, men positioneringstjänsterna via Nätverks-RTK går emot trenden och har en starkt ökande efterfrågan. Geografisk information avgiftsintäkter per produktgrupp mnkr Produktgrupp Digitala kartor 30,3 12,8 13,0 Bildinformation (ortofoto och flygfoto) 14,0 14,9 14,1 Höjdinformation 3,3 2,9 2,3 Positioneringstjänster (Nätverks-RTK) 20,6 22,5 26,4 Geodatasamverkan (datadelning) 41,2 26,6 25,0 Övrigt 3,5 1,7 0,1 SUMMA 112,9 81,3 80,9 Ett utgående balanserat resultat på 59 miljoner kronor medger fortsatta utvecklingsinsatser och de kommande åren planeras främst insatser kopplade till fastighetsinformationen. Helhetsbedömningen för de kommande åren är därför att de balanserade överskotten kommer att minska. Vidare bedömer vi att införandet av öppna data inom geografiområdet kommer att bli verklighet under de kommande åren. Det innebär en finansiell osäkerhet, vilket gör att balanserade vinstmedel utgör en buffert. Ackumulerat resultat (utgående balans mnkr) 65,7 80,0 59,

51 LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING (90) GRUNDLÄGGANDE FASTIGHETSINFORMATION OCH GEOGRAFISK INFORMATION (mnkr) VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av avgifter och andra ersättningar 339,3 362,3 352,5 Intäkter av bidrag 3,8 1,7 0,1 Finansiella intäkter 0,2 0,3 SUMMA 343,1 364,2 352,9 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal -37,4-45,6-42,1 Kostnader för lokaler -4,6-5,3-5,4 Övriga driftskostnader -76,5-80,4-88,3 Användarfinansiering -203,6-206,2-224,8 Finansiella kostnader -0,2 0,0 Avskrivningar och nedskrivningar -11,3-12,4-13,3 SUMMA -333,6-349,9-373,9 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 9,5 14,3-21,0 Myndighetsuppdrag MYNDIGHETSUPPDRAG (mnkr) VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av avgifter och andra ersättningar 52,9 46,6 48,6 Finansiella intäkter 0,1 0,1 SUMMA 53,0 46,7 48,6 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal -37,5-38,0-29,9 Kostnader för lokaler -7,4-7,5-2,5 Övriga driftskostnader -6,3-2,3-15,6 Finansiella kostnader -0,1-0,1 Avskrivningar och nedskrivningar -0,7-0,6-0,8 SUMMA -52,0-48,5-48,8 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 1,0-1,8-0,2 Verksamheten utgörs till huvuddelen av myndighetssamverkan med totalförsvaret. Omsättningen har minskat något de senaste åren som en följd av att beställningen från Försvarsmakten blivit mindre. Det ackumulerade överskottet kommer att användas i samråd med Försvarsmakten för att möta de minskade beställningarna. Ackumulerat resultat (utgående balans mnkr) 13,8 12,0 11,

52 47 47 (101) (90) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2016 INSKRIVNINGSVERKSAMHET Inskrivningsverksamheten ska kännetecknas av enhetlig rättstillämpning, god service och information samt snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. Informationen som förs över till fastighetsregistret ska vara aktuell och tillförlitlig. KORT OM VERKSAMHETEN Inskrivningsverksamheten granskar, beslutar om och registrerar inskrivningsärenden med information om ägare, inteckningar och andra rättigheter som läggs in i inskrivningsdelen i fastighetsregistret. Inom denna verksamhet tar vi även beslut om och tar in stämpelskatt och avgifter. Under 2016 uppgick stämpelskatten till 12,1 miljarder och expeditionsavgifterna till 290 miljoner. Inskrivningsverksamheten syftar bland annat till att skydda äganderätten och andra rättigheter till fast egendom. Den utgör en viktig förutsättning för en fungerande kreditmarknad och underlättar omsättningen på fastighetsmarknaden. Verksamheten karaktäriseras av stora ärendevolymer och det stora flertalet ärenden ges in av professionella ingivare, främst banker och mäklare. För ingivarna är det viktigt att ärendena handläggs snabbt och korrekt, samt att ärendena bedöms på samma sätt oavsett var de ges in. Verksamheten är i princip helt anslagsfinansierad. ÄRENDEVOLYMEN HAR ÖKAT Ärendevolymen, mätt i antal beslut, uppgår till och är en ökning med 6 procent jämfört med föregående år. Antalet lagfarter har ökat med eller 8 procent och antalet inteckningsärenden har ökat med 1 procent jämfört med föregående år. Övriga ärenden har ökat med och beror i sin helhet på förnyelser av rättigheter. Av den totala ärendevolymen dominerar inteckningar och lagfarter, där 44 procent av alla registrerade ärenden avser inteckningar och 45 procent avser lagfarter. Sedan 2014 har antalet lagfarter ökat med 16 procent medan antalet inteckningsärenden i stort sett är oförändrat. Aktiviteten på fastighetsmarknaden påverkar ärendetillströmningen till Lantmäteriets inskrivningsverksamhet. Det rekordlåga ränteläget i kombination med nya regler om amorteringskrav har inneburit att ärendevolymen har ökat vad gäller lagfarter, inteckningar och andra inskrivningar under det första halvåret. Antal inskrivningsärenden Inteckning Lagfart Övrigt

53 LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING (90) En hög tillväxttakt för hushållens lån, speciellt för bostadsändamål, innebär normalt sett högre volymer av inteckningsärenden till Lantmäteriet. Under det andra halvåret har ärendevolymen minskat jämfört med föregående år. Beloppen som hanteras inom inskrivningsverksamheten är avsevärda då fastigheter har ett stort värde, som tabellen nedan visar. Totalt sett har taxeringsvärdet i och med 2016 års fastighetstaxering ökat med 429 miljarder kronor till 8 biljoner kronor. Det intecknade beloppet har under samma period ökat med 261 miljarder till 4,9 biljoner kronor. Under året har genomsnittsbeloppet för en nyinteckning ökat med 3 procent. Inteckningsbelopp, taxeringsvärde och BNP per år mnkr Totalt taxeringsvärde, per 31 dec Totalt inteckningsbelopp, per 31 dec Sveriges BNP Intecknat belopp under året Intecknat belopp/inskrivningsdag KORTARE HANDLÄGGNINGSTID UNDER ÅRET Handläggningstiden är den viktigaste indikatorn för att mäta verksamhetens måluppfyllnad, eftersom den säkerställer att vi lever upp till samhällets förväntningar på en snabb handläggningstid. Handläggningstiden för inskrivningsärenden uppgick till 6 dagar i genomsnitt under året. Den har alltså blivit kortare trots att ärendevolymen har ökat under året. Även under 2015 var efterfrågan stor på våra tjänster, men då var handläggningstiderna betydligt längre. Under 2016 har Lantmäteriet infört automatiska beslut för vissa inteckningsärenden. Detta tillsammans med en medveten strävan efter en jämn och förutsägbar handläggningstid har bidragit till rimliga handläggningstider, trots den ökade ärendetillströmningen. Handläggningstid i genomsnitt ELEKTRONISKA ANSÖKNINGAR HAR ÖKAT Professionella ingivare kan sedan 2012 ansöka om bland annat lagfart och inteckning via en elektronisk tjänst, E-ansökan. Totalt har drygt elektroniska ansökningar inkommit under Av dessa avser inskrivningsärenden och resterande avser e-anmälningar om förnyelse av rättigheter samt aviseringar i fastighetsbildningsärenden. Antal elektroniska ansökningar

54 49 (90) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2016 Andelen inskrivningsärenden där ansökan har skett elektroniskt motsvarar därmed 26 procent av alla inskrivningsärenden. En högre andel elektroniska ansökningar bidrar till mer effektiv handläggning och kortare handläggningstid som i sin tur ska leda till kortare ledtider, ökad kvalitet och fler bifallande beslut. Under året har en betydande ökning skett av antalet elektroniska anmälningar om förnyelse. Andel ärenden med elektronisk ansökan Skriftlig ansökan Elektronisk ansökan 5% 16% 26% 95% 84% 74% LANTMÄTERIET HAR ANSLUTIT SIG TILL MINA MEDDELANDEN Mina meddelanden är en myndighetsgemensam tjänst som förvaltas och utvecklas av Skatteverket i samverkan med en rad andra myndigheter. Med tjänsten samlas posten i en säker digital brevlåda som man öppnar och läser med hjälp av en e-legitimation. Tjänsten innebär att viss information från Lantmäteriet går att få i digital form istället för som papperspost. Det handlar om information i samband med lantmäteriförrättningar, inskrivningsärenden och ärenden som berör samfällighetsföreningsregistret. Det kan vara kallelser till sammanträde, registrering om ägarförändring, underrättelser om beslut och andra typer av handlingar. Totalt har underrättelser om beslut och andra typer av handlingar skickats ut via Mina Meddelanden under Ett exempel på underrättelser som skickas ut är då ärendet registreras. Genom att fastighetsägaren får information på detta sätt kan försök till lagfartskapning upptäckas snabbare. VI UTVECKLAR ETT NYTT PANTSYSTEM Det nuvarande pantbrevsregistret och pantbrevssystemet har funnits sedan 1992 och ligger i en föråldrad stordatormiljö. Under 2016 har Lantmäteriet påbörjat arbetet med att ta fram en övergripande kravspecifikation för ett nytt pantsystem. Kravspecifikationen ska sedan ligga till grund för utvecklingen av ett nytt, modernt och hållbart pantsystem. Detta för att ge bra förutsättningar för säkerställande av den pant- och inteckningshantering som är kopplad till fastighetssektorn och därmed också Sveriges finanser och infrastruktursystem. Det nya pantsystemet kommer att utvecklas enligt nu gällande lagstiftning med pantbrev, men även skapa lösningar som klarar av ett annat juridiskt system än det vi ser idag. 49

55 LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING (90) EN HÖG ANDEL ÄRENDEN BEVILJAS Lantmäteriet har som långsiktigt mål att öka andelen bifallsbeslut, det vill säga att en större andel inskrivningsärenden kan beviljas. Antalet ärenden utan bifall för 2016 uppgår till , vilket motsvarar 9 procent av det totala antalet beslut inom fastighetsinskrivningen. Jämfört med 2015 har bifallsbesluten ökat till antal men andelen i förhållande till totalt antal beslut ligger på samma nivå. Typer av motbeslut för en ansökan är vilandebeslut, uppskovsbeslut, avslag eller avvisat ärende. Andel beviljade ärenden Beviljad Ej beviljat 8% 9% 9% 92% 91% 91% Vid en analys av de elektroniska ansökningar som lämnas in kan vi se att andelen beviljade ansökningar är högre, helt enligt förväntan. Inom inskrivningsverksamheten fattas beslut i alla ärenden i enlighet med de beslutsgrunder som finns i jordabalken. Med ärenden utan bifall menas de beslut där en inkommen ansökan inte kan beviljas. KOSTNADSUTVECKLING FÖR INSKRIVNINGSVERKSAMHETEN I tabellen redovisas hur verksamhetens kost nader har förändrats samt kostnad per ärende och årsarbetskraft. Kostnadsutveckling för inskrivningsverksamheten Kostnad inskrivningsverksamhet (mnkr) Antal beslutade ärenden Antal årsarbetare (ÅA) Antal inskrivningsdagar Beslutade ärenden/inskrivningsdag Beslutade ärenden/åa Kostnad/beslutade ärende (kr) Under året har antalet beslutade ärenden per inskrivningsdag ökat med 5 procent och antal beslutade ärenden per årsarbetare har ökat med 13 procent. Kostnaden per ärende har minskat med 1 procent från 192 kronor till 191 kronor jämfört med Kvalitetsarbete: Fastighetsinskrivningen ansvarar för att uppgifterna i fastighetsregistret är korrekta. Verksamheten, som hanterar stora ärendevolymer, har därför behov att mäta och kvalitetssäkra handläggningen. Sedan april 2013 har ett strukturerat arbete med kvalitetsförbättring och uppföljning införts i verksamheten. Det är främst kvalitetsmått kopplat till handläggningen som följs upp för att säkerställa god service, snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. I förhållande till handlagda ärenden är avvikelserna få. Andelen rapporterade avvikelser motsvarar 0,4 procent av det totala antalet beslut under Majoriteten av avvikelserna gäller handläggning av lagfarter och inteckningar. Utöver detta kvalitetsarbete har en systematisk granskning genomförts av avtalsservitut under året. 50

56 51 (90) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2016 STÄMPELSKATT OCH EXPEDITIONSAVGIFTER Lantmäteriet är uppbördsmyndighet 36 vad gäller stämpelskatt och expeditionsavgifter som är ett resultat av verksamhetens beslut. Vid beslut om lagfart betalas en expeditionsavgift på 825 kronor samt en stämpelskatt. Skatten beräknas på det högsta egendomsvärdet, det vill säga köpesumman eller taxeringsvärdet. För privatpersoner och bostadsrättsföreningar är stämpelskatten 1,5 procent, för juridiska personer 4,25 procent. Vid inteckning motsvaras stämpelskatten av 2 procent av det belopp som intecknas. Expeditionsavgiften uppgår till 375 kronor för en inteckning liksom för inskrivning av servitut och nyttjanderätter. Vid dödning av förlorat pantbrev uppgår avgiften till 500 kronor. Utvecklingen av stämpelskatt och expeditionsavgifter framgår av tabellen. Stämpelskatt och expeditionsavgifter (mnkr) Stämpelskatt Expeditionsavgifter Stämpelskatterna har ökat med 1,4 miljarder (13 procent) jämfört med Ökningen har främst skett under det första halvåret och förklaras till största delen av ökade fastighetspriser, men kan även förklaras av den ökade mängden inskrivningsärenden. Expeditionsavgifterna har minskat med 3 procent jämfört med föregående år. Minskningen är ett resultat av en lägre volym av antalet avgiftsbelagda lagfarts- och inteckningsärenden, främst under det andra halvåret. 36 Skatter och andra intäkter som de statliga myndigheterna redovisar för statens räkning kallas med ett gemensamt ord "uppbörd". 51

57 LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING (90) MYNDIGHETSSAMVERKAN I FORM AV TJÄNSTEEXPORT Tjänsteexporten är Lantmäteriets bidrag till den svenska politiken för global utveckling. Den koncentreras på insatser som medverkar till att bekämpa fattigdom och ge ekonomisk, ekologisk och social utveckling. Tjänsteexporten bedrivs dels som myndighetssamarbete med lantmäterimyndigheter i Sidas biståndsländer, grundat på en ramöverenskommelse med Sida, dels genom Swedesurvey AB riktat mot andra typer av projekt och finansiärer. Lantmäteriet bidrar med expertkunskap inom sina områden. Tjänsteexporten omsatte 35,8 miljoner kronor år Under året har vi tillsammans med systermyndigheterna i Norge, Finland och Island samverkat inom en nätverksgrupp i det internationella utbytet vad gäller tjänsteexport. Det handlar om samverkan mellan myndigheterna för att stärka och koordinera operationella insatser när vi är i samma länder, men även att stödja varandra genom utbyte av personal och att stärka den nordiska agendan inom lantmäteriområdet i internationella sammanhang. Sedan tidigare har ett samarbetsavtal kring tjänsteexport skrivits med Lantmäteriverket i Finland och under året har även ett motsvarande samarbetsavtal skrivits med Kartverket i Norge. Genom detta får vi bättre möjligheter att använda personalresurser med lantmäterikärnkompetens för att hjälpa till vid behov i varandras tjänsteexportprojekt. Lantmäteriet har drivit eller aktivt medverkat i projekt, samarbeten och förstudier i nedanstående länder under 2016: Albanien Bosnien-Hercegovina Botswana Georgien Kosovo Makedonien Montenegro Rwanda Serbien Vitryssland Under 2016 har vi startat upp fyra projekt: International Training Program (ITP). Under hösten startade en första ITP-kurs. Syftet med denna kurs är att stärka förtroendet för lantmäteriorganisationernas hantering av landfrågor i östra Afrika (Kenya, Tanzania, Rwanda, Uganda och Zambia). Ytterligare fyra kurser kommer att genomföras inom ramen för ITP-programmet fram till Capacity Building for Improvement of Land Administration and Procedures in Bosnia and Herzegovina. Projektet ska verka för kapacitetsutveckling, harmonisering och samordning mellan och inom myndigheterna Federationen Bosnien Hercegovina och Republika Srpska i syfte att effektivisera landfrågor och att stärka ekonomisk utveckling och social trygghet i hela landet. Projektet ska pågå till sista december 2019 med en budget på 30 miljoner kronor. Improving Land Management and Urban Development in Belarus using Contemporary Methods and Technologies. Projektet startades i juni 2016 och är en fortsättning på ett tidigare samarbete med NGO Land Reform. Projektet ska pågå till sista december 2019 med en budget på 9 miljoner kronor. Capacity Development in Land Administration, Rwanda. Ett femårigt ( ) projekt i Rwanda tillsammans med Lantmäteriets motsvarighet i Rwanda, Natural Resources Authority, skrevs på i december De huvudsakliga arbetsområdena är hållbar och rationell markanvändning, underhåll och upprätthållning av det nationella fastighetsregistret, uppdatering av regelverk samt tillhandahållandefrågor. Projektets budget är på drygt 32 miljoner kronor. 52

58 53 (90) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2016 RESULTATUTVECKLING OCH ACKUMULERAT RESULTAT VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av anslag 1,0 0,6 0,6 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 24,8 23,0 21,0 Intäkter av bidrag 1,8 14,2 Finansiella intäkter SUMMA 25,8 25,4 35,8 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal -17,6-17,5-21,4 Kostnader för lokaler -1,3-1,3-1,6 Övriga driftskostnader -6,1-5,2-10,2 Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar -0,7-0,6-0,6 SUMMA -25,7-24,6-33,8 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 0,1 0,8 2,0 Lantmäteriets tjänsteexport har en omsättning och ett resultat som innebär förbättringar jämfört med de två senaste åren. Flera större projekt har påbörjats under året, såsom Vitryssland, Bosnien och Rwanda. Anslagsförbrukningen inom tjänsteexporten rör projektet i Botswana och är en satsning som vi gör för att stötta systermyndigheten i landet så att de kan fortsatta genomföra sitt utvecklingsarbete. Det balanserade underskottet minskar och uppgår nu till minus 9,5 miljoner kronor. Ackumulerat resultat (utgående balans mnkr) ,3-11,5-9,5 53

59 LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING (90) LANTMÄTERIGEMENSAMMA OMRÅDEN UTVECKLINGSINSATSER Hållbar utveckling med moderna lösningar och Digitalt först Lantmäteriets utvecklingsverksamhet verkar för ett hållbart samhälle, med fokus på att skapa förutsättningar som bidrar till enkla och säkra digitala lösningar. Lantmäteriet har under året anslutit sig till den förvaltningsgemensamma tjänsten Mina Meddelanden och deltar aktivt i de initiativ som finns kring digitala tjänster och regeringens satsning på Digitalt först. Det pågår vidareutveckling för elektroniska ansökningar och automatisering av beslut vilket under året lett till effektivisering av interna processer och bättre service till kunderna. Övriga större utvecklingsinsatser rör utveckling av tjänster för tillhandahållande av fastighetsinformation vilket förenklar för medborgare och företag som vill använda Lantmäteriets fastighetsinformation, samt att öka kvaliteten och prestandan i förrättningsverksamhetens stödsystem. Vi har under året börjat titta på blockkedjetekniken 37 och vad den kan innebära om den används i processen för fastighetsöverlåtelser. Tillsammans med flera andra aktörer bygger vi nu upp en miljö för att testa blockkedjor. Avveckling av stordatorplattformen Lantmäteriet har under en längre period arbetat med modernisering av systemlösningar för att slutligen kunna avveckla den befintliga stordatormiljön. Projektet Exodus, som hanterar migrering av den återstående fastighetsinformationen inklusive samfällighetsföreningar, planer och bestämmelser som ligger i stordatormiljön, pågår till och med Under 2016 startade också initiativ för att utveckla lösningar som ersätter övrig funktionalitet som idag använder plattformen. Målet är att plattformen ska vara avvecklad Digitalt först för en smartare samhällsbyggnadsprocess Digitalt först är regeringens satsning på en digital förnyelse av det offentliga Sverige. Det innebär bland annat att kontakten med myndigheter i framtiden i första hand ska ske digitalt. I februari 2016 beslutade regeringen att Lantmäteriet ska vara en utvecklingsmyndighet och i samarbete med berörda aktörer verka för en digital samhällsbyggnadsprocess 38. Lantmäteriet delrapporterade uppdraget i augusti Delrapporten 39 behandlar uppdragets första fas som enligt uppdraget handlade om att skapa förutsättningar för det fortsatta arbetet. Lantmäteriet har under hösten 2016 fortsatt att förankra arbetet, organiserat omvärldsbevakning på området och planerat för uppdragets andra fas. Arbetet med att fördjupa analysen av utvalda initiativ och goda exempel har påbörjats i syfte att ringa in smarta lösningar som kan skalas upp till nationell nivå. 37 Blockkedja - något förenklat en säker och gemensam loggbok över tillgångar, dess ägare och genomförda transaktioner. 38 Näringsdepartementet, Uppdrag att verka för digitalt först för en smartare samhällsbyggnadsprocess, N2016/01419/EF. 39 Dnr /831 54

60 55 (90) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2016 I december fick Lantmäteriet ett tillägg 40 till uppdraget för att snabba på digitaliseringen. Vi ska utreda behovet av att reglera vilken standard som ska gälla för att göra det enklare att utbyta information digitalt när nya bostäder ska planeras och byggas. Vi ska även lämna förslag på nödvändiga lagändringar och redovisa vilka hinder som finns för digitalt informationsutbyte. Uppdraget ska redovisas till regeringskansliet senast 31 augusti Digital samverkan Lantmäteriet är en av 20 medlemmar i esam, e- samverkansprogrammet. Inom ramen för esam samverkar myndigheter och SKL om digitaliseringen av det offentliga Sverige. Målet är enklare, öppnare och effektivare myndigheter med medborgaren i centrum. Syftet är att bidra till digitala lösningar som utgår från vad privatpersoner och företag behöver och samtidigt skapa förutsättningar för en effektiv och säker informationsförsörjning. Genom gemensamma prioriteringar kan vi kraftsamla och fokusera på det som ger störst nytta och tillsammans skapa bättre tjänster än var för sig. esam fångar upp behov och möjligheter till gemensamma lösningar och initierar och driver på gemensamma initiativ som sedan genomförs i samverkan mellan olika medlemsorganisationer. Parallellt bedriver esam ett omfattande arbete för att skapa goda förutsättningar för digital samverkan genom att bland annat analysera och utreda rättsliga och andra samverkansfrågor och tillhandahålla stöd i form av vägledningar. esam arrangerar också mötesplatser för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Att vara medlem i programmet innebär att vara med och gå i frontlinjen när det gäller utveckling av det som är bäst för det offentliga Sverige som helhet. Lagutvecklingen generellt Lantmäteriet jobbar aktivt med lagutvecklingsfrågor. Vårt främsta styrinstrument är en prioriteringslista för lagutvecklingsprojekt. I den sammanställs och prioriteras alla pågående och önskade lagutvecklingsprojekt inom myndigheten. Prioriteringen är viktig, särskilt då den stäms av mot utvecklingsprojekten så att de tekniska- och de juridiska utvecklingsprojekten går hand i hand 41. I den nu aktuella lagutvecklingslistan finns 18 prioriterade projekt, alltifrån stora utvecklingsinsatser till mindre detaljändringar som är angelägna för Lantmäteriets verksamheter. Som högsta prioritet på Lantmäteriets lagutvecklingslista finns behovet av en ny och reviderad registerlagstiftning avseende de register som myndigheten ansvarar för. De föråldrade regelverk som idag gäller för hanteringen innebär att våra kunders önskemål och förväntningar inte kan infrias. Behovet upplevs ligga på en verksamhetskritisk nivå och är hämmande för Lantmäteriets kärnverksamhet med fastighets- och geografisk information. Vi har löpande dialog med regeringskansliet inom detta område. I övrigt deltar Lantmäteriet regelbundet med experter i olika statliga utredningar som berör vårt område. Personal från myndigheten är även aktiva inom ramen för det arbete som pågår inom e-samverkansprogrammet. 40 Ändring av uppdrag till Lantmäteriet för att verka för en smartare samhällsbyggnadsprocess, dnr / Lagutvecklingslistan används även i myndighetens kontakter med Regeringskansliet där syftet är att delvis kunna påverka departementens verksamhetsplanering under året, samt att se till att angelägna lagutvecklingsprojekt inom Lantmäteriet ges förtur före mindre angelägna projekt. 55