INNEHÅLL. s. 12. GD har ordet. Kort om verksamheten. s. 57. Mål och återrapporteringskrav i regleringsbrevet Uppdrag i regleringsbrevet 2013

Transkript

1 Årsredovisning 2013

2

3 INNEHÅLL GD har ordet Kort om verksamheten Mål och återrapporteringskrav i regleringsbrevet 2013 Uppdrag i regleringsbrevet 2013 Indikatorer 2013 Så är Lantmäteriet finansierat Ekonomisk balans Lantmäteriet 2013, övergripande Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning s. 1 s. 2 s. 5 s. 6 s. 7 s. 8 s. 11 s. 12 s. 29 Informationsförsörjning - tillhandahållande, uppbyggnad och förvaltning av geodata Fastighetsinskrivning Ekonomiskt mål för avgiftsbelagd verksamhet Intäktsredovisning Finansiell redovisning s. 41 s. 57 s. 62 s. 64 s. 66

4 Korta fakta medarbetare vid årets slut miljoner kronor i omsättning 31 % av intäkterna är anslagsfinansierade nya fastigheter har registrerats fastigheter har avregistrerats 141 ägarlägenheter har bildats 82 % av Sveriges yta har laserskannats för nya höjddata km 2 av Sveriges yta flygfotograferades 30 tätorter flygfotograferades 36 nya referensstationer för SWEPOS Nätverks-RTK-tjänster har tillkommit (totalt 302 st) lägenheter registrerades i lägenhetsregistret 169 organisationer varav 136 kommuner har gått med i geodatasamverkan (per 31 dec) inskrivningsärenden har beslutats 10 ködagar för ett inskrivningsärende, i genomsnitt 8,8 miljarder kronor uppgick stämpelskatten till 11 pågående Sida-finansierade utlandsprojekt 839 digitala kartpaket har levererats till Försvarsmakten Lantmäteriets årsredovisning 2013, dnr: /495

5 Lantmäteriets årsredovisning 2013 GD har ordet Vi rustar för framtiden Under 2013 har vi gjort stora ansträngningar för att jobba på ett smartare sätt och att ännu bättre än tidigare svara upp mot samhällets behov. Internt har vi organiserat om delar av verksamheten för att bli effektivare. Externt har vi fortsatt, och utvecklat, vår samverkan med andra myndigheter och med kommunerna för att vi gemensamt ska bidra till samhällsutveckling och ökad nytta för medborgarna genom enklare tillgång till geodata, och genom förenklade processer när det gäller planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering. Samhällsbygget förändras och vi tar steg på vägen mot att serva detta bygge så bra som möjligt. Vi vill öka vår samhällsnytta! Vår division Fastighetsbildning har fått en helt ny kostym, med ny organisation och ny chefsstruktur för att bättre kunna möta omvärldens behov. För att minska sårbarheten stänger vi de allra minsta kontoren. Syftet är att ha en kontorsstruktur som ger alla möjlighet till en väl fungerande kompetensförsörjning som gör det möjligt att utveckla verksamheten och där vi minskar sårbarheten för olika former av störningar. För ett par år sedan startade projektet Enhetligt arbetssätt, som förenklar flyttning av ärenden mellan olika handläggare. Under 2013 har detta tagits vidare genom produktionsutjämning mellan kontoren för att minska handläggningstiderna. En lantmätare som sitter i Örebro kan exempelvis handlägga ärenden som finns i Norrbotten. Vi har därmed tagit ett stort steg mot en modern myndighetsutövning. De stora förändringarna inom Fastighetsbildning har tagit tid och kraft under året, vilket har påverkat det ekonomiska resultatet. En stor del av det underskott som vi redovisar för 2013 härrör från förrättningsverksamheten. Medarbetarna på divisionen har dock, genom fantastiska insatser under hösten, lyckats bromsa och vända utvecklingen när det gäller ekonomin. Även division Informationsförsörjning har gjort en översyn av organisationen för att få bort dubbelarbete, arbeta mer i team och tydligare samverka med kommuner och myndigheter för att åstadkomma harmoniserade geodata med rätt kvalitet och innehåll. På alla sätt vill vi förbättra vår service gentemot allmänheten och andra intressenter. Ett nytt område är frågan om öppna data. I nästan alla länder pågår en diskussion om öppna och avgiftsfria offentliga data. I våra nordiska grannländer har man gått från ord till handling och öppnat upp sina databaser med geografisk information och adresser, för att förenkla användningen och stimulera till utveckling av nya tjänster baserade på geografisk information. Under året har vi analyserat förutsättningarna för att även vi ska kunna öppna upp våra data och kommer att unde2014 ta fram en handlingsplan tillsammans med Sveriges kommuner och landsting. Vår division Fastighetsinskrivning har lyckats få ner ködagarna för inskrivningsärenden, och förberedelserna för att införa ett helt digitalt handläggningssystem går bra. Att e-ansökan, där professionella ingivare kan ansöka om lagfart, inteckning med mera, finns på plats, utvecklas och får allt fler användare är en milstolpe ett stort steg mot att vi kan bli Sveriges modernaste myndighet. Ett annat steg i den riktningen är att vi har inlett ett viktigt arbete med att lämna den ålderstigna stordatormiljön, där fastighetsregistret och de system som ingår i detta ligger, och etablera en ny teknisk miljö för informationen. Vårt behov av nya medarbetare är oförändrat stort. Därför har vi varit väldigt aktiva under året när det gäller rekrytering och kompetensförsörjning. Vi har förbättrat kontakterna med universitet och högskolor och i detta sammanhang även stärkt samarbetet med andra arbetsgivare som konkurrerar om samma yrkeskategorier, till exempel lantmätare och mätningsingenjörer. Vi har också tagit fram en forskningsstrategi, som bland annat innehåller målsättningen att stötta fyra industridoktorander. Det är viktigt att det finns de som forskar och doktorerar inom samhällsbyggarområdet. Sammanfattningsvis är jag övertygad om att vi under 2013 har lagt grunden för ett ännu bättre Lantmäteriet de kommande åren. Bengt Kjellson, generaldirektör 1

6 Målet för lantmäteriverksamheten är: en effektiv rättssäker förrättningsverksamhet och en ändamålsenlig fastighetsindelning en god försörjning med grundläggande geografisk information och fastighetsinformation som utvecklas utifrån samhällets behov och bidrar till ökad samhällsnytta en effektiv och rättssäker inskrivningsverksamhet som bidrar till en väl fungerande fastighetsmarknad Kort om verksamheten Lantmäteriet har tre divisioner som ansvarar för olika verksamhetsområden: Fastighetsbildning har ansvar för fastighetsindelningen, det vill säga fattar beslut om nya fastigheter eller om ändring av existerande gränser. Det kan också gälla beslut om samfälligheter, servitut och ledningsrätter. Informationsförsörjning bygger upp och tillhandahåller geografisk information och fastighetsinformation. Fastighetsinskrivning granskar, beslutar om och registrerar lagfarter, tomträtter, inteckningar, andra inskrivningsärenden och anteckningar i fastighetsregistrets inskrivningsdel samt beslutar om och tar in stämpelskatt och avgifter. 2

7 Lantmäteriets årsredovisning 2013 Kort om verksamheten Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning All mark i Sverige är indelad i fastigheter som är registrerade i fastighetsregistret. Genom lantmäteriförrättningar skapas fastigheter och rättigheter i samhället för bland annat utbyggnad av infrastruktur, exploatering av mark för bebyggelse, rationalisering av jord- och skogsbruk och för nybyggnation av bostäder och annat. Lantmäteriet är den statliga lantmäterimyndigheten. 38 kommuner har idag efter ansökan till regeringen fått tillstånd att inrätta egna lantmäterimyndigheter. Alla uppgifter i denna årsredovisning avser det statliga Lantmäteriet om inte annat särskilt framhålls. Fastighetsregistrets grundläggande information om fastigheter byggs upp vid registreringen av lantmäteriförrättningar. Under 2013 har nya fastigheter införts i registret och avregistrerats, till exempel genom sammanläggning. Ändringar i fastighetsindelningen sker främst genom beslut i lantmäteriförrättning om avstyckningar, fastighetsregleringar, klyvningar, sammanläggningar, samfälligheter och gemensamhetsanläggningar. I anslutning till fastighetsbildning utförs viss uppdragsverksamhet, vars intäkter uppgick till 91,1 miljoner kronor. Informationsförsörjning tillhandahållande, uppbyggnad och förvaltning av geodata Lantmäteriet bidrar till en hållbar användning av mark och vatten samt till ett tryggt ägande av fastigheter genom att förse allmänheten, den offentliga sektorn och näringslivet med information om Sveriges geografi och fastigheter. I praktiken handlar det om att Lantmäteriet samlar in, lagrar, uppdaterar och gör informationen tillgänglig i form av exempelvis kartor och flygbilder. Grundläggande för den geografiska informationen är de geodetiska referenssystemen i plan och höjd. De hjälper oss att bestämma var något finns på markytan. Fastighetsregistret ger fastighetsmarknaden ett institutionellt stöd vid överlåtelser och belåning. Lantmäteriet ansvarar även för de delar av det svenska finansiella system som hanterar pantbrev. Fastighetsinformationen ger bland annat svar på vem som äger en viss fastighet, dess utbredning, taxeringsvärde och eventuella inteckningar. Sedan 2006 har Lantmäteriet ett nationellt samordningsansvar för produktion och utveckling av geodata i samverkan med Sveriges kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter och organisationer. I det ingår också att samordna och ge stöd i det svenska genomförandet av EU-direktivet Inspire. Inom verksamhetsområdet finansieras bland annat vissa registreringsåtgärder, extern rådgivning, utlämnande av allmänna handlingar med anslag. *Inspire - Infrastructure for Spatial Information in Europe Syftet med Inspire är att ge bättre tillgång till offentliga geodata, för tillämpning på miljöfrågor, via tjänster på Internet. Direktivet innehåller gemensamma bestämmelser för utbyte, tillgång och användning av offentliga geodata och tjänster. Geodata är information som beskriver företeelser som har ett direkt eller indirekt angivet geografiskt läget, till exempel kartdata såväl som registerinformation om byggnader, sjöar, vägar, vegetation eller befolkning. Förrättningsverksamhet & fastighetsindelning Intäktsfördelning 2013 Intäkter Kostnader 842,6 mnkr 873,4 mnkr Förrättningsverksamhet & fastighetsindelning 13% 87% Resultat - 30,8 mnkr Informationsförsörjning - tillhandahållande, uppbyggnad & förvaltning av geodata 41% 56% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Anslag Avgifter och andre ersättningar Övriga intäkter 2% Informationsförsörjning tillhandahållande, uppbyggnad & förvaltning av geodata Intäkter Kostnader Resultat 682,3 mnkr 690,3 mnkr -8,0 mnkr 3

8 Kort om verksamheten Lantmäteriets årsredovisning 2013 Fastighetsinskrivning Inskrivningsverksamheten har ansvar för att granska och registrera inskrivningsärenden med information om ägare, inteckningar och andra rättigheter till inskrivningsdelen i fastighetsregistret samt att hantera uppbörd av stämpelskatt och avgifter i dessa ärenden. Sedan 1 oktober 2011 ansvarar verksamheten även för handläggningen av förlorade pantbrev i fastighet. Den huvudsakliga verksamheten bedrivs vid sju enheter som ansvarar för handläggningen av inskrivningsärenden. Inskrivningsverksamheten syftar bland annat till att skydda äganderätten och andra rättigheter till fast egendom. Den utgör en viktig förutsättning för en fungerande kreditmarknad och för att underlätta omsättningen på fastighetsmarknaden. Den är av väsentlig betydelse för samhällsekonomin, varför verksamheten måste fungera väl. Verksamheten har karaktär av masshantering, och det stora flertalet ärenden ges in av professionella ingivare, främst banker och mäklare. Betydande variationer finns dock mellan olika delar av landet. De skiftande fastighetsvärdena i olika delar av landet återspeglar sig i ärendetyperna och vilka som ger in ärenden. För ingivarna är det viktigt att ärendena handläggs snabbt och korrekt, samt att ärendena bedöms på samma sätt oavsett var de ges in. Kostnaderna för verksamheten uppgick under året till 151 miljoner kronor och den är i princip helt anslagsfinansierad. Lantmäteriet är uppbördsmyndighet vad gäller uppbörd av stämpelskatt och expeditionsavgifter som är ett resultat av verksamhetens beslut. Uppdragsverksamhet - Tjänsteexport Lantmäteriets enhet för Tjänsteexport ansvarar för den utlandsverksamhet som bedrivs genom Lantmäteriets bidrag till den svenska politiken för global utveckling (PGU) och som regleras av Lantmäteriets instruktion och uppdrag i regleringsbrev. Tjänsteexporten är en av Lantmäteriets kärnverksamheter. Verksamheten utförs som ett myndighetssamarbete med systermyndigheter i Sveriges biståndsländer genom en finansiering via Sida. Lantmäteriet är även genom Swedesurvey AB involverat i tjänsteexport som är riktad mot andra typer av projekt och finansiärer. Tjänsteexporten omsatte 40 miljoner kronor Från och med 2012 bedriver Lantmäteriet inrikes uppdragsverksamhet endast i anslutning till fastighetsbildning. Denna redovisas i avsnittet för förrättningsverksamhet och fastighetsindelning. Samverkan med totalförsvaret Lantmäteriet samverkar med andra myndigheter, bland annat med totalförsvaret. Totalförsvaret i Sverige utgörs av alla de organisationer och myndigheter som skapats för att kunna klara av Sveriges försvar. Lantmäteriet är tillsammans med bland annat Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap en av de myndigheter som samverkar. Omsättningen för denna samverkan uppgår till knappt 63 miljoner kronor, varav Försvarsmakten utgjorde 95 procent. Stödenheter Lantmäteriet har fem centrala stödenheter med specialistkunskap inom utveckling-it, ekonomi, personalfrågor, kommunikation och ledningsstöd. Intäktsfördelning 2013 Fastighetsinskrivning Intäkter 151,2 mnkr Kostnader 151,2 mnkr Resultat 0,0 mnkr Fastighetsinskrivning Uppdragsverksamhet - Tjänsteexport Myndighetssamverkan - Totalförsvaret 99% 81% 100% 19% 1% Uppdragsverksamhet Tjänsteexport Intäkter Kostnader Resultat 40,1 mnkr 41,2 mnkr -1,1 mnkr 0% 20% 40% 60% 80% 100% Anslag Avgifter och andra ersättningar Övriga intäkter Myndighetssamverkan Totalförsvaret Intäkter Kostnader Resultat 63,2 mnkr 60,1 mnkr 3,1 mnkr 4

9 Lantmäteriets årsredovisning 2013 Mål och återrapporteringskrav i regleringsbrevet 2013 Mål och återrapporteringskrav i regleringsbrevet 2013 Mål och återrapporteringskrav i regleringsbrevet Förrättningsverksamheten ska kännetecknas av enhetlig rättstillämpning, god service och information samt snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. Informationen som förs över till fastighetsregistret ska vara aktuell och tillförlitlig. Informationsförsörjningen ska vara av god kvalitet, rikstäckande, långsiktig, stabil och säker. Användningen av den grundläggande informationen ska öka och komma till nytta hos fler användare och inom fler användningsområden. Inskrivningsverksamheten ska kännetecknas av enhetlig rättstillämpning, god service och information samt snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. Informationen som förs över till fastighetsregistret ska vara aktuell och tillförlitlig. Av rapporteringen ska framgå antal och andel inskrivningsärenden där ansökan har skett elektroniskt, samt hur många ingivare som anslutit sig till den tjänst som ger möjlighet till elektronisk ansökan. Uppdragsverksamhet: ska redovisa omfattningen av de i 12 förordningen (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet tillåtna verksamheterna. Myndighetssamverkan för att tillgodose totalförsvarets krav ska ges hög prioritet. Myndighetssamverkan i form av biståndsfinansierad tjänsteexport som regleras i ramavtal med SIDA samt tjänsteexport genom tillhandahållande av resurser till Swedesurvey AB ska prioriteras i den mån det är förenligt med målen för övrig verksamhet. Tillsyn: Lantmäteriet ska inom ramen för sin tillsynsverksamhet över de kommunala lantmäterimyndigheterna särskilt granska myndigheternas intäkter och kostnader samt kompetensförsörjning. Intäktsredovisning: Lantmäteriet ska i årsredovisningen ange hur och i vilken omfattning anslag, avgifter respektive övrig finansiering används och fördelas på olika verksamheter. Inom verksamheten Informationsförsörjning ska redovisningen bl.a. delas upp på uppbyggnad och förvaltning respektive tillhandahållande samt på geografisk information och fastighetsinformation. Av redovisningen ska även framgå omfattningen av det tillhandahållande som sker inom ramen för geodatasamverkan. Inom Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning ska framgå hur förvaltningsanslaget fördelas på olika verksamheter. Expeditionsavgifter: Lantmäteriet ska, med utgångspunkt från kostnadsutvecklingen för inskrivningsverksamheten, fastighetsdataverksamheten och fastighetsregistreringen senast den 1 mars 2013 redovisa vilka avgiftsändringar som krävs för att full kostnadstäckning ska uppnås. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) och ska avse Rapporterat , dnr /823. Registrering av detaljplaner i fastighetsregistret: Lantmäteriet ska redovisa tiden från det att en detaljplan vinner laga kraft till det att den finns registrerad i fastighetsregistret. Av rapporteringen ska regionala och lokala skillnader framgå, samt de åtgärder Lantmäteriet vidtar för att säkerställa att ingen plan förblir oregistrerad. Inspirearbetet: Lantmäteriet ska enligt förordning (2010:1770) om geografisk miljöinformation samordna den svenska infrastrukturen för tillgång till och utbyte av geografisk miljöinformation. Lantmäteriet ska i delårsrapport och årsredovisning rapportera vilka kostnader man haft för samordningsuppdraget och hur genomförandet av Inspiredirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen) i Sverige framskrider. Nationell höjdmodell: Lantmäteriet ska i delårsrapport och årsredovisning redovisa hur arbetet med en ny nationell höjdmodell framskrider. Av rapporteringen ska framgå vilka delar av landet som skannats respektive editerats. It för en grönare förvaltning: Lantmäteriet ska redovisa hur myndigheten följt de rekommendationer som regeringen angett för att uppnå de mål som beslutats i It för en grönare förvaltning - agenda för IT för miljön (N2010/3482/ITP (delvis)). Återrapportering ska ske i samband med den årliga redovisningen enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Rapporterat , dnr /324 - Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Lantmäteriet. Målanalys s. 29 s. 41 s. 57 s. 14 s. 22 s. 19 s. 37 s. 64 s. 17 s. 18 s. 50 5

10 Uppdrag i regleringsbrevet 2013 Lantmäteriets årsredovisning 2013 Uppdrag i regleringsbrevet 2013 Uppdrag i regleringsbrevet Styrning av Swedesurvey AB: Lantmäteriet ska lämna de förslag till förändringar i bolagsordning och styrelsesammansättning i Swedesurvey AB som myndigheten bedömer lämpliga under förutsättning att regeringen beslutar att Swedesurvey AB fortsättningsvis ska vara ett av Lantmäteriet förvaltat bolag. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 15 februari Rapporterat , dnr /720. Samråd plangenomförande: Enligt 5 kap. 11 och 39 plan- och bygglagen (2010:900) ska kommunen i arbetet med att ta fram program för eller utarbetande av förslag till detaljplaner och områdesbestämmelser samråda med lantmäterimyndigheten. Lantmäterimyndigheten ska vid samrådet verka för att planbestämmelser utformas på ett ändamålsenligt sätt med utgångspunkt i det fastighetsrättsliga genomförandet. Lantmäteriet ska under en tvåårsperiod följa upp lantmäterimyndigheternas samrådsarbete. I uppdraget ingår att sammanställa erfarenheterna av samrådsarbetet och att dra slutsatser av detta. I uppdraget ingår också att redovisa vanligt förekommande olämpligt utformade planbestämmelser och kombinationer av sådana bestämmelser samt de råd som verket utarbetat i syfte att komma till rätta med sådana bestämmelser. Redovisningen ska även omfatta hur Lantmäteriets och lantmäterimyndigheternas synpunkter efterföljs av kommunerna samt vilka effekter detta får för det fastighetsrättsliga plangenomförandet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 mars Rapporterat , dnr /1379. Tillsynsverksamheten: Lantmäteriet ska lämna en samlad redovisning av tillsynsverksamheten avseende den senast avslutade tillsynsperioden, Redovisningen ska belysa omfattningen av och innehållet i tillsynen samt vilka vanligt förekommande påpekanden som lämnats avseende förrättningsverksamheten m.m. vid de kommunala lantmäterimyndigheterna (KLM). Lantmäteriet ska även redovisa vilken effekt tillsynen haft och vilka åtgärder berörda KLM vidtagit med anledning av tillsynen. Som grund för redovisningen ska även KLM:s uppfattningar inhämtas. Mot bakgrund av de samlade erfarenheterna får Lantmäteriet lämna förslag på hur regeringen bör precisera tillsynsuppdraget, om möjligheterna för Lantmäteriet att vidta åtgärder vid upptäckta missförhållanden bör utvidgas, samt om villkoren för att anmäla att Lantmäteriet uppfattar att tillståndet för en kommunal lantmäterimyndighet bör återkallas bör preciseras. I det fall förslag i dessa avseenden lämnas ska synpunkter från KLM och Sveriges Kommuner och Landsting inhämtas och redovisas. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 30 september Rapporterat , dnr /35. Kvaliteten i fastighetsregistret: Lantmäteriet ska göra en översyn över samtliga de uppgifter som enligt förordningen (2000:308) om fastighetsregister ska ingå i fastighetsregistrets olika delar. Översynen ska ge en bild av om fastighetsregistret innehåller uppgifter som idag inte används eller som uppvisar stora kvalitetsbrister. Lantmäteriet ska också redovisa vilka av de uppgifter som enligt förordningen ska ingå i fastighetsregistret som kan återfinnas i andra offentliga register samt vilken kvalitet dessa register har. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 oktober Rapporterat , dnr /3481. Fastighetsregisterkartan: Lantmäteriet ska efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting genomföra en övergång till rikstäckande digital registerkarta i enlighet med regeringens bedömning i prop. 2009/10:224. Övergången ska vara genomförd senast den 31 december

11 Lantmäteriets årsredovisning 2013 Indikatorer Indikatorer 2013 Enligt regleringsbrev 2013 ska Lantmäteriet, bland annat, med utgångspunkt i indikatorer, redovisa och analysera verksamhetens resultat. Under förutsättning att relevant information kan tillföras bör Lantmäteriet redovisa så långa tidsserier som det finns jämförbar information för. För uppgifter längre tillbaka än tre år får, om lämpligt, tidsserierna avse ett genomsnitt av fem år. Flertalet av indikatorerna är nya från och med 2012 och mättes då för första gången. Det gäller samtliga indikatorerna för Informationsförsörjning samt en indikator för Fastighetsinskrivning. Definitioner: Positiv utveckling jämfört med föregående år Negativ utveckling jämfört med föregående år Oförändrad utveckling jämfört med föregående år Indikatorer Redovisning detalj, 2013 Övergripande Lantmäteriet Nöjd kundindex n/a 1 s. 23 Fastighetsbildning Sakägarens kostnad för förrättning, genomsnitt för vanliga ärendetyper. s. 33 Leveranstid vid förrättningar, medelvärde för vanliga ärendetyper. s. 33 Överklagade och återförvisade ärenden överklagade i sak, antal s varav återförvisade ärenden s. 35 överklagande av avgift, antal s. 35 Informationsförsörjning Visningstjänster antal förfrågningar Ny s. 45 visad datamängd Ny s. 45 antal kontrakterade användarorganisationer vid årets slut 2 Nedladdningstjänster antal förfrågningar Ny s. 45 nedladdad datamängd Ny s. 45 antal kontrakterade användarorganisationer vid årets slut 2 Ny s. 45 Fastighetsinskrivning Kötid, genomsnitt s. 59 Antal ärenden utan bifallsbeslut Ny s Under 2012 startade vi ett utvecklingsarbete för att förbättra vårt styr- och ledningssystem. Ett viktigt inslag i detta arbete är att se över hur vi på ett effektivare sätt än tidigare ska kunna mäta vad kunderna tycker och följa upp resultatet, med våra styrkortsmål som utgångspunkt. Därför valde vi att inte göra någon övergripande kundnöjdhetsundersökning under Antal kontrakterade användarorganisationer för visningstjänster samt för nedladdningstjänster redovisas totalt. Se vidare på sidan 45. 7

12 Så är Lantmäteriet finansierat Lantmäteriets årsredovisning 2013 Så är Lantmäteriet finansierat Merparten av Lantmäteriets verksamhet är avgiftsfinansierad Lantmäteriets omsättning 2013 uppgick till miljoner kronor. Knappt 70 procent av intäkterna kommer från avgifter och andra ersättningar medan 30 procent finansieras via anslag. Helt avgiftsfinansierad verksamhet är förrättningsverksamheten, pantbrevs- och kreditmarknadssystem, all fastighetsinformation (förvaltning och tillhandahållande), tillhandahållande av geografisk information, uppdrag i anslutning till fastighetsbildning, myndighetssamverkan och utrikes uppdragsverksamhet. Verksamhet som anslagsfinansieras är fastighetsinskrivningsverksamheten, huvuddelen av förvaltning och utveckling av den geografiska informationen samt delar av fastighetsindelningsverksamheten, såsom rådgivning i fastighetsbildningsfrågor, se mer om vad anslagen finaniseras i avsnitt Vad finansierar anslagen?. Intäktsfördelning Lantmäteriet 2013, totalt 1,2% 68.2% 30,6% Anslag Avgifter Övr. finansiering Genom särskilda anslag finansieras uppbyggnad av en ny nationell höjddatabas samt Lantmäteriets uppgifter i genomförandet av Inspiredirektivet. Lantmäteriets verksamhetsgrenar och resultatområden Översikt - verksamheternas finansiering Anslag Avgift Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning Informationsförsörjning Fastighetinskrivningsverksamhet Uppdragsverksamhet Myndighetssamverkan Förrättningsverksamhet Uppdrag i anslutning till Fastighetsbildning Övrig fastighetsindelningsverksamhet Kreditmarknadssystem Tillhandahållande fastighetsinformation Tillhandahållande geografisk information Förvaltning geografisk information Förvaltning fastighetsinformation Övrig informationsförsörjningsverksamhet Lägenhetsregister Inspire Höjddatabas Fastighetsinskrivningsverksamhet Tjänsteexport Samverkan med totalförsvaret 8

13 Lantmäteriets årsredovisning 2013 Så är Lantmäteriet finansierat Vad finansierar anslagen? Den vanligaste finansieringsformen för statliga myndigheter är anslag på statsbudgeten och finns endast i form av ramanslag. Anslaget kan delas in i två kategorier, anslag som huvudsakligen används för förvaltningsändamål samt övriga anslag. Den första kategorin finansierar kostnader för drift av verksamheten: administration, operativa kostnader, avskrivningar och ränta på lån för anläggningstillgångar för förvaltningsändamål som används i anslagsfinansierad verksamhet. Den andra kategorin finansierar övriga utgifter hos myndigheten som transfereringar och investeringar i infrastruktur. Nedan redogörs delar av vad vårt anslag finansierar. Externt stöd och rådgivning i fastighetsbildningsfrågor Förrättningsverksamheten får som myndighet en mängd fastighetsrättsliga frågor från allmänheten, företag samt kommunala och statliga myndigheter. Rådgivning till allmänheten sker till stor del genom Lantmäteriets kundcenter. De frågor som inte kan tas om hand i kundcentret har skickats till en särskild svarsslinga. Där hanteras företrädesvis frågor om avslutade ärenden som arkiverats. Begäran om kopior från arkiverade lantmäteriförrättningar är en omfattande del. En viss minskning av detta sker genom att fler har möjlighet att direkt hämta utskrifter ur det digitala arkivet, Arken. Allmänna frågor inom fastighetsbildningsområdet som inte kundcenter eller svarsslingan hanterar kommer till kontoren ute i landet. Kommunerna ska enligt Plan- och bygglagen (PBL) remittera sina förslag till detaljplaner till lantmäterimyndigheten för att få synpunkter på genomförandeaspekter, till exempel avvägningar mellan enskilt eller kommunalt huvudmannaskap, behov av gemensamhetsanläggningar, servitut och ledningsrätter med mera. Remisserna handläggs vid Lantmäteriets lokala fastighetsbildningskontor. Det finns en önskan om att förrättningslantmätarna ska komma in tidigt i planprocessen vilket också har lyfts fram i pågående utredningar. Vårt samarbete med Boverket beträffande processerna detaljplanering och fastighetsbildning har fortsatt liksom arbetet med Boverkets webbportal Kunskapsbanken. Vi har även deltagit i Boverkets utredningsuppdrag avseende en nationell grundutbildning i PBL. Kostnader för att hålla arkiv, vårda och bevara arkivhandlingar samt tillhandahålla dessa har under den senaste tioårsperioden minskat genom digitaliseringen av förrättningsarkiven och införandet av det digitala arkivsystemet Arken. Dock kvarstår att även digital information behöver vårdas, för att bevaras och att kvalitetsbrister som upptäcks i informationen behöver åtgärdas på samma sätt som tidigare. Vidare krävs system för att allmänheten ska kunna ta del av äldre materiel på ett enkelt sätt, vilket är möjligt genom tjänsten Historiska kartor. Uppföljning ny plan och bygglag I maj 2011 kom en ny Plan- och bygglag och under 2012 och 2013 har Lantmäteriet arbetat intensivt med målsättningen att stärka förrättningslantmätarnas kompetens samt att fördjupa samarbetet med kommunerna i deras planärenden. Arbetet har skett inom ramen för ett nätverk där både kommunala och statliga förrättningslantmätare har ingått. Medlemmarna inom nätverket har deltagit som föreläsare i olika seminarier som hållits runt om i Sverige med deltagare från kommuner, näringsliv och Lantmäteriet allt för att sprida kunskapen om nya PBL. Utveckling av lagar som styr fastighetsbildningsverksamheten Samhällsutvecklingen ställer ständigt nya krav på markanvändning och rättssäkra metoder för att genomföra förändringar i äganderätten och rättighetsstrukturen till mark- och vattenområden. När nya önskemål och behov uppstår utvärderas tillämpningsmöjligheterna inom gällande lagstiftning. Vid behov, och när så är lämpligt, tas förslag fram till ändringar och förtydliganden i gällande rätt. Lantmäteriet tillhandahåller ofta experter i de utredningar som regeringen tillsätter. Exempel på pågående sådana är ägarlägenhetsutredningen och vattenverksamhetsutredningen. På uppdrag av regeringen ser Lantmäteriet även över möjligheterna att effektivt tillämpa ledningsrätt vid bredbandsutbyggnad. Ett annat prioriterat lagutvecklingsområde är möjligheten att elektroniskt ansöka om lantmäteriförrättning. Vidare har Lantmäteriet utöver remissyttranden även på annat sätt deltagit i regeringens omfattande lagutvecklingsarbete avseende förändringar i PBL. Registrering av detaljplaner och bestämmelser Uppgifter om detaljplaner och bestämmelser som kommunerna beslutar om ska registreras i fastighetsregistret. Det långsiktiga målet är att en detaljplan ska vara registrerad tre veckor efter det den vunnit laga kraft. Enligt PBL ska kommunerna inom två veckor leverera detaljplanen till Lantmäteriet vilket ger Lantmäteriet en vecka för att registrera den. För att säkerställa att Lantmäteriet arbetar enhetligt och effektivt med registreringen av detaljplaner och bestämmelser har vi valt att koncentrera registreringen av planer och bestämmelser till kontoret i Vänersborg. 9

14 Så är Lantmäteriet finansierat Lantmäteriets årsredovisning 2013 Koncentrationen till Vänersborg medför att registerverksamheten blir mindre sårbar och att arbetsprocessen blir enhetlig. Koncentreringen är genomförd sånär som på fyra län som kommer att tas över senast Yttranden till regeringen, domstolar och andra myndigheter Lantmäteriet får löpande yttra sig i remissärenden med koppling till bland annat markanvändning, fastighetsindelning och inskrivningsverksamhet. Yttrandena avser i huvudsak domstolsremisser, förslag till ny lagstiftning samt utreda och yttra sig i ärenden och mål hos domstolar och andra statliga myndigheter om en myndighet begär det. Handläggning av inskrivningsärenden Lantmäteriet har som uppgift att handlägga inskrivningsärenden enligt jordabalken. Lantmäteriet är förvaltningsmyndighet för frågor om inskrivning enligt jordabalken och ska verka för en enhetlig och ändamålsenlig inskrivningsverksamhet. Inskrivningsmyndigheten ska vara indelad i verksamhetsområden med sju inskrivningskontor som ligger på sju olika platser i landet. Målet är att en ansökan ska vara beslutad och registrerad tio dagar efter det den kommit in till myndigheten. För att säkerställa att detta kännetecknas av enhetlig rättstillämpning, god service och information samt snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning sker en produktionsutjämning mellan kontor i landet för att säkerställa att servicenivån är likvärdig över landet. Utveckling inom inskrivningsområdet Lantmäteriet bedriver utvecklingsverksamhet inom inskrivningsområdet. Sedan 2010 pågår en intensiv utveckling av de it-system som ska ersätta de gamla systemen för registrering och lagring av uppgifter om ägare, tomträtter, inteckningar, servitut och övriga avtalsrättigheter i fastighetsregistret. Parallellt sker även utveckling av processer, arbetssätt och författningar för att få en anpassning till nya elektroniska rutiner. Stöd och information i inskrivningsfrågor Lantmäteriet får som inskrivningsmyndighet en mängd frågor från allmänheten, företag samt kommunala och statliga myndigheter. Frågor från allmänheten sker till stor del via telefon eller mail. Dagligen besvaras i genomsnitt 800 inkommande telefonsamtal till våra inskrivningskontor. Utveckling av lagar som styr inskrivningsverksamheten I det regelverk som styr inskrivningsverksamheten finns fortfarande bara möjlighet att arbeta med digitala processer som baseras på pappershandlingar. Det är angeläget att också kunna arbeta med helt digitala dokument, där främst digitala fastighetsöverlåtelsedokument är något som kräver ny lagstiftning. Möjlighet att digitalt dela information mellan myndigheter istället för att arbeta med aviserings- och underrättelseförfaranden är andra angelägna legala utvecklingsfrågor som en kundanpassad verksamhet behöver lösa. Inom Lantmäteriet sker därför ett lagutvecklingsarbete för att på längre sikt förenkla och vid behov ta fram förslag till ändringar och förtydliganden i gällande rätt. Inom inskrivningsverksamheten sker prioriterade satsningar för att anpassa regelverket till de nya digitala processerna, både för ansökningsförfarandet och för det som sker inom ramen för själva inskrivningsprocessen. Uppbörd av skatter och avgifter Lantmäteriet är uppbördsmyndighet vad gäller uppbörd av stämpelskatt och expeditionsavgifter som är ett resultat av verksamhetens beslut. Uppbörden av skatter och avgifter hos Lantmäteriet gäller dels intecknings- och lagfartsärenden i vilka också stämpelskatt tas ut, dels ärenden som enbart är belagda med expeditionsavgift. Förkomna pantbrev I oktober 2011 tog Lantmäteriet över handläggningen av förlorade pantbrev i fastighet från Domstolsverket. Dessa så kallade. dödningsärenden omfattar årligen cirka ärenden. Uppbyggnaden av nationell höjdmodell och införande av Inspiredirektivet Informationsförsörjningen omsatte under året 682 miljoner kronor varav drygt 40 procent, 282 miljoner kronor, finansierades med anslag. Anslagsfinansieringen har skett både med specialdestinerade anslag och förvaltningsanslag. Uppbyggnaden av den nationella höjdmodellen och arbetet med införandet av Inspiredirektivet har finansierats med specialdestinerade anslag. Utvecklingsinsatser, insamling och förvaltning av geodata En betydande del av utvecklingsinsatserna samt insamling och förvaltning av geografisk information finansierades med förvaltningsanslag. Arbetet med den nationella geodetiska infrastrukturen och referenssystemen är ett exempel på en verksamhet som till stor del finansieras med förvaltningsanslag. Svensk geoprocess finansieras till viss del med särskilt anslag Också viss annan verksamhet har tillfälligt finansierats till delar med särskilda anslag av begränsad omfattning, exempelvis viss finansiering av Svensk geoprocess. Se mer på sidan

15 Lantmäteriets årsredovisning 2013 Ekonomisk balans Ekonomisk balans Resultat per verksamhet, mnkr Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning Intäkter av anslag 110,5 113,3 112,7 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 727,0 706,4 728,6 Intäkter av bidrag 3,5 1,3 0,6 Finansiella intäkter 0,7 0,4 0,7 Summa intäkter 841,7 821,4 842,6 Kostnader 836,2 833,4 873,4 Resultat 5,5-12,0-30,8 Informationsförsörjning Intäkter av anslag 299,6 288,6 282,3 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 344,1 371,5 380,6 Intäkter av bidrag 7,0 13,6 19,3 Finansiella intäkter 1,5 0,8 0,0 Summa intäkter 652,3 674,5 682,3 Kostnader 673,8 666,9 690,3 Resultat -21,5 7,6-8,0 Fastighetsinskrivningsverksamhet Intäkter av anslag 136,6 151,8 150,0 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 0,5 0,2 0,1 Intäkter av bidrag 0,2 1,4 1,1 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 Summa intäkter 137,3 153,4 151,2 Kostnader 137,3 153,4 151,2 Resultat 0,0 0,0 0,0 Uppdragsverksamhet Intäkter av avgifter och andra ersättningar 239,2 43,8 40,1 Intäkter av bidrag 0,9 10,2 0,0 Finansiella intäkter 0,0 0,1 0,0 Summa intäkter 240,1 54,1 40,1 Kostnader 151,6 49,6 41,2 Resultat 88,5 4,5-1,1 Myndighetssamverkan Intäkter av avgifter och andra ersättningar 73,8 70,5 63,2 Intäkter av bidrag 0,0 0,0 0,0 Finansiella intäkter 0,2 0,2 0,0 Summa intäkter 74,0 70,7 63,2 Kostnader 68,8 66,1 60,1 Resultat 5,2 4,6 3,1 Totalt Intäkter av anslag 546,7 553,8 545,0 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 384, , ,6 Intäkter av bidrag 11,6 26,4 21,0 Finansiella intäkter 2,5 1,6 0,7 Summa intäkter 1 945, , ,3 Kostnader 1 867, , ,1 Resultat 77,7 4,7-36,8 11

16 Lantmäteriet övergripande Lantmäteriet 2013 övergripande Lantmäteriets omsättning 2013 uppgick till miljoner kronor, vilket är i nivå med Av intäkterna utgör avgifter från kunder 68 procent medan anslagen utgör 31 procent. 1 procent är bidrag samt finansiella intäkter. Resultatet uppgår till -37 miljoner kronor vilket är en kraftig nedgång jämfört med Försämringen uppgår till 41 miljoner kronor och återfinns främst inom förrättningsverksamheten. Lantmäteriets förvaltningsanslag har under året haft kostnader på 492 miljoner kronor, att jämföras med årets tilldelade anslag på 491 miljoner kronor. Utfallet innebär att Lantmäteriet har en utgående balans på förvaltningsanslaget på 13 miljoner kronor eller 2,6 procent. Nedan följer en kort sammanfattning av respektive avgiftsfinansierad verksamhet vad gäller omsättning och resultat. För mer ingående analyser hänvisas till respektive verksamhetsområde. Färre antal projekt inom tjänsteexporten har inneburit att såväl omsättning som resultat är lägre jämfört med Myndighetsamverkan redovisar en fortsatt god omsättning och positivt resultat. Förrättningsverksamheten Intäkter och kostnader uppvisar en (mnkr) omsättning i samma nivå som de närmast föregående åren medan kostnaderna har ökat. Resultatet uppgår till -37 miljoner kronor 850 vilket är en försämring med 28 miljoner kronor Intäkter Kostnader *Del av 2011 tillhörde Metria Lantmäteriet. En orsak till resultatet är den omfattande omorganisation som har genomförts under året med en alltför låg andel debiterbar tid som följd. Tack vare stora naturvårdsuppdrag uppvisar uppdragsverksamheten i anslutning till fastighetsbildning omsättningssiffror och resultat som innebär ökningar jämfört med året innan. Pantbrevsverksamheten uppvisar en förlust på 20 miljoner kronor vilket bland annat kan förklaras av stora utvecklingsinsatser inom området. Intäkterna från tillhandahållande av geografisk- och fastighetsinformation ligger på högre nivåer jämfört med Stora utvecklingsinsatser inom fastighetsinformationsområdet har dock inneburit en resultatförsämring inom den verksamheten. Resultatet Verksamheternas inom den avgiftsfinansierade andel intäkterna verksamheten 2013 innebär 2% att 4% det balanserade överskottet minskar från 92 Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning miljoner kronor till 56 miljoner kronor och uppgår därmed 8% till 4,6 procent av Informationsförsörjning* 2013 års omsättning. 38% 47% Inskrivningsverksamhet Uppdragsverksamhet - Tjänsteexport Myndighetssamverkan *Informationsförsörjning - Tillhandahållande, uppbyggnad och förvaltning av geodata.

17 Lantmäteriets årsredovisning 2013 Lantmäteriet övergripande Lantmäteriets utvecklingsverksamhet Under 2013 har Lantmäteriets största satsning varit vårt Inskrivningsprogram som bland annat innehåller ett nytt inskrivningssystem och e-ansökan för vissa inskrivningsärenden. Utöver det har vi satsat på utveckling av våra tjänster för åtkomst till geodata och nya e-tjänster för medborgare. Utveckling av nya inskrivningssystem Utvecklingen av Fastighetsinskrivningens stöd sker inom ramen för ett utvecklingsprogram som även omfattar migrering och lagring av fastighetsregistrets inskrivningsdel från stordator till nya system. Under 2013 har utvecklingen av ett nytt handläggningssystem för fastighetsinskrivningen och etableringen ett nytt inskrivningsregister fortsatt. Datamigreringarna till det nya inskrivningsregistret har under året slutförts parallellt med drift av nuvarande register. Totalt har drygt 30 miljoner objekt migrerats till det nya registret. Planen är att ta det nya systemet i drift som helhet i slutet av september Utvecklingen av de it-system som ska ersätta de gamla systemen för registrering och lagring av uppgifter om ägare, tomträtter, inteckningar, servitut och övriga avtalsrättigheter i fastighetsregistret har fortsatt med mycket hög intensitet under Parallellt har också utvecklingsarbetet för processer, arbetssätt och författningar fortsatt för att få en så bra anpassning som möjligt till nya elektroniska rutiner och för att ge så bra myndighetsservice som möjligt både under och efter utvecklingen. Under 2013, då utvecklingsarbetet varit mycket intensivt, har verksamheten arbetat med acceptabla leveranstider och resultat samtidigt som personalen har kunnat delta i såväl utvecklingsaktiviteter som utbildning inom nya arbetssätt. Att detta har kunnat ske är till stor del ett resultat av de tidigare driftsättningarna av en digital process med skanning och handläggning från skärm med stöd av ett ärenderegister samt ökad användning av e- ansökan. Bidragande orsaker till att såväl verksamhet som utvecklingen av den fungerat mycket väl under 2013 är dels personalens engagemang och vilja att göra bra resultat samt att den tekniska förvaltningen varit följsam och ambitiös i sina åtaganden så att den tekniska miljön har fungerat stabilt. Utveckling av handläggningsstöd för omarrondering För att effektivisera handläggningen av omarronderingsärenden pågår en utveckling av handläggningsstödet. Utvecklingen skall vara avslutad före halvårsskiftet 2014 och vara samordnad med planen för handläggning av omarronderingen i Stora Tuna. Fortsatta satsningar på mobila förrättningsstöd har genomförts under året, bland annat genom investeringar i surfplattor och utveckling av stöd för felrapportering och hantering av arbetsnoteringar från fält. Utveckling av tjänster för åtkomst till geodata Arbetet med att förnya Lantmäteriets tillhandahållande av geodata har fortsatt. Förnyelsen inom tillhandahållandet sker främst för att effektivisera och förenkla användarnas åtkomst till geodata men även för att möta kraven i Inspire och PSI-lagstiftningen 3. Under året har ett komplett utbud av direktåtkomsttjänster för flexibel och integrerad åtkomst av fastighetsregistret inklusive registerkartan färdigställts och lanserats. Paketet kommer på sikt att ersätta Fastighetsregistret Online. I utbudet av tjänster för direktåtkomst till fastighetsinformation ingår även gränspunkter med lansering januari Under året har även utbudet med visningstjänster kompletterats med fastighetsregisterkartans alla informationsskikt, kvalitetsredovisning för fastighetsindelningen samt en enklare version av topografiska webbkartan. För att möta kraven på effektiv åtkomst och nedladdning av geodata har geodataplatsen etablerats under året. Via geodataplatsen kan deltagare i geodatasamverkan själva ladda ned de mest populära produkterna. Åtkomst till geodata för slutanvändare har under året förbättrats via utvecklingen av GeoVy-konceptet. I januari 2014 lanseras GeoVy för internanvändare och 3 PSI direktivet syftar till att underlätta vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn och öka tillväxten på Informationsmarknaden. 13

18 Lantmäteriet övergripande Lantmäteriets årsredovisning 2013 e-tjänsten Kartsök och ortnamn för externa användare. Via dessa tjänster kan en användare söka på exempelvis Fastighet eller Rättighet, påverka utseendet på kartvisningen genom olika kombinationer av manér och informationsskikt samt skriva ut en karta. Visningen av informationsskikten bygger på standard och kan därmed enkelt integreras från andra organisationer helt transparent för användaren. GeoVy stödjer användning av mobila plattformar. Utveckling av e-tjänster för bättre service till medborgare och företag Lantmäteriets utveckling av it-verktyg och e-tjänster fortsätter att förenkla för företag och enskilda att förstå och följa handläggningen i en lantmäteriförrättning via Internet. E-tjänsten Mina Fastighetsärenden blev klar att använda för allmänheten i november I tjänsten kan man följa sina pågående förrättningsärenden hela vägen fram till dess ärendet är slutfört. Man kan bland annat hitta information om ankomstdatum, ärendenummer, status, handläggare, kostnader och vad som har hänt eller ska hända i ärendet. Det finns också möjlighet att skicka in synpunkter och bifoga dokument. För att kunna logga in i tjänsten krävs e-legitimation. Arbetet med att förbereda för framtida elektronisk ansökan i förrättningsärenden påbörjades under hösten 2013 och kommer att pågå under hela E-ansökan för vissa inskrivningsärenden Tjänsten för e-ansökan i vissa inskrivningsärenden har funnits i över ett år och användningen har successivt ökat och e-ansökningar har kommit in under året. Andelen inskrivningsärenden där ansökan har skett elektroniskt motsvarar därmed mindre än en procent av alla inskrivningsärenden. En insats för att ytterligare förbättra tjänsten och göra den än mer användarvänlig har genomförts under hösten 2013 för att öka förutsättningarna för att få fler stora ingivare av elektroniska ansökningar anslutna. Vid slutet av 2013 finns 24 anslutna ingivare till den tjänst som ger möjlighet till elektronisk ansökan. En tjänst för nyanmälningar av äldre avtalsrättigheter för att undvika preklusion enligt den preklusionslagstiftning som trädde ikraft under året har lanserats på lantmateriet.se. Lagen innebär att alla inskrivningar som beviljats före den 1 juli 1968 måste förnyas för att fortsätta gälla efter den 31 december Om så inte sker tas de bort. Tjänsten har lanserats i syfte att förenkla processen för såväl mindre som större rättighetsinnehavare och fastighetsägare. Lantmäteriet viktig aktör inom e-förvaltning Lantmäteriet bidrar aktivt till den utveckling som sker inom e-förvaltningsområdet. Vår generaldirektör Bengt Kjellson är en av ledamöterna i E-delegationen, som är en kommitté och sorterar under Näringsdepartementet och som driver utvecklingen av e-förvaltningen inom offentlig sektor. I E-delegationens uppdrag ingår bland annat att arbeta med e-förvaltning, sociala medier och vidareutnyttjande av offentlig information (PSI-direktivet). Delegationen koordinerar utvecklingsprojekt, arbetar med it-standardiseringsfrågor samt gör behovsinventeringar och förstudier. Syftet är att driva på myndigheternas arbete med att utveckla e-tjänster som ska underlätta vardagen för privatpersoner och företag. Lantmäteriet medverkar i E-delegationens arbete genom att bidra med experter som deltar i delegationens arbete i olika delutskott och expertgrupper. Det handlar om kompetens inom standardiseringsfrågor, verksamhetsarkitektur, it, informationssäkerhet och juridik. Lantmäteriet bidrar även på andra sätt till den utveckling som sker inom e-förvaltningsområdet i och med rollen som en av fyra utvecklingsmyndigheter. Regeringen utsåg utvecklingsmyndigheterna 2011 på initiativ av E-delegationen och Lantmäteriet tilldelades utvecklingsområdet geografisk information och fastighetsinformation. 14

19 Lantmäteriets årsredovisning 2013 Ansvar för att driva utvecklingen inom sektorn Inom ramen för utvecklingsuppdraget har Lantmäteriet under året arbetat särskilt med att få överblick över vilka behov som finns och vad som faktiskt händer inom vår samhällssektor. Vi har påbörjat en kartläggning av vilka utvecklingsplaner myndigheterna har inom vår sektor. Kartläggningen består i insamlandet av myndigheternas utvecklingsplaner för e-förvaltningsinsatser samt träffar med andra aktörer. De aktörer vi har varit i dialog med är Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Fastighetsägarna, som representanter för fastighetsägare, med Sveriges Byggindustrier som representant för exploateringsbranschen samt med Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Center för e- samhället (Cesam). Mötena har syftat till att få exempel på problem som medborgare och företag möter vid myndighetskontakter inom vår samhällssektor, och få goda exempel på tjänster som myndigheter tillhandahåller för att underlätta för medborgarna. Sammantaget har vi sett många exempel på aktiviteter som syftar till att förenkla för en myndighets användare antingen genom att utveckla kontaktmöjligheterna eller via samarbete med andra myndigheter. Mycket sker också i syfte att öka den egna myndighetens interna effektivitet, eller effektiviteten hos medborgares eller företags verksamhet. Ytterligare ett område där myndigheter är aktiva handlar om att förenkla tillgängligheten till myndighetens information för medborgare, företag och andra myndigheter. Samverkan och e-tjänster E-delegationen har utvecklat tjänsten Mina Meddelanden dit man som enskild medborgare kan ansluta sig för att få beslut, information med mera från myndigheterna elektroniskt. Lantmäteriet planerar att ansluta sig till tjänsten under Lantmäteriet utvecklar e-tjänster, bland annat i samverkan med andra myndigheter, för att underlätta för enskilda och företag. I detta avsnitt redovisas några exempel på den samverkan som sker idag. Samverkansprojektet Svensk geoprocess Svensk geoprocess är ett samverkansprojekt mellan kommunerna, SKL och Lantmäteriet. Syftet är att förenkla för så många som möjligt genom effektiv försörjning av enhetliga geodata. Svensk geoprocess ska möjliggöra enhetliga leveranser av framtida enhetliga geodata oavsett administrativa gränser och tydliggöra vem som gör vad i en effektiv sammanhållen samverkansprocess kring insamling, lagring och tillhandahållande. Målet är att bidra till enklare och effektivare myndighetsutövning för exempelvis planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt Lantmäteriet övergripande infrastrukturbyggande. Eftersom det inte finns någon gemensam datastandard idag är projektets huvuduppgift att i samverkan utarbeta enhetliga nationella specifikationer för vissa utvalda geodatateman - Flygbild/Ortofoto, Hydrografi, Markanvändning, Markdetaljer, Höjdmodell, Kommunikation, Byggnad och Adress. Enhetliga geodata effektiviserar beslutsprocessen Grundkarta Detaljplanering Fastighetsbildning Bygglov Nu startar bygget! Kraven är att dessa geodata ska kunna kombineras med varandra och med Fastigheter, Rättigheter, Bestämmelser och Planer till lämplig variant av Samhällsbyggnadskartan samt även harmoniera med övriga nationella geodata. Andra krav är att de ska vara kvalitetsdeklarerade, lätta att hitta, förstå och använda samt visualiseras på standardiserade sätt. Regeringsbeslutet anger att Svensk geoprocess till senast juni 2016 dels ska ha överenskomna nationella enhetliga geodataspecifikationer fastställda för nämnda geodatateman, dels bidra till att 15

20 Lantmäteriet övergripande Lantmäteriets årsredovisning 2013 alla kommuner då ska ha infört enhetliga referenssystem, SWEREF 99 och RH Under 2013 har insatserna inom Svensk geoprocess varit riktade mot de av regeringen utpekade huvudområdena Enhetliga geodataspecifikationer och Geodesi. Totalt har ett 50-tal personer varit engagerade i olika grad i arbetet (cirka 25 personer från vardera Lantmäteriet och kommunerna). Plangenomförande och fastighetsbildning Ett samarbete mellan Boverket och Lantmäteriet påbörjades 2010 i form av ett program för samordning av processerna för planering och lovgivning enligt Plan- och bygglagen med plangenomförande enligt Fastighetsbildningslagen. Denna samverkan som går under namnet Sammanhållen detaljplane- och fastighetsbildningsprocess (SPF) ska pågå till Programmet har under 2013 bjudit in programleverantörer som byggt så kallade demonstratorer för att påvisa hur en framtida samordnad och digital process skulle kunna se ut. Demonstratorerna tillsammans med tidigare erfarenheter visar på behovet av ett nationellt ramverk för digital samverkan. Ett sådant ramverk håller på att utarbetas av E-delegationen med SPF som medverkande. Samverkan med Skatteverket om fastighetstaxeringen I mer än tre decennier har Lantmäteriet på uppdrag av Skatteverket utfört det värderingstekniska arbetet och hållit i förberedelserna inför de allmänna och förenklade fastighetstaxeringarna. Under året avslutades förberedelsearbetet inför den allmänna fastighetstaxeringen av lantbruksenheter Arbetet med förberedelserna inför 2015 års förenklade fastighetstaxering av småhusenheter har intensifierats. I arbetet ingår bland annat att se över värderingsmodellerna, förvalta Ortsprisregistret samt samordna nivåläggning och provvärdering som skapar förutsättningar för rättvisande taxeringsvärden. Taxeringssvärden och värdepåverkande uppgifter om fastigheterna bidrar till att exempelvis göra bankernas kreditgivning mera effektiv och underlättar således för ägare som vill belåna sina fastigheter. Uppdraget från Skatteverket omsätter årligen miljoner kronor. God hydrografi i nätverk Hydrografi bildar basen för många andra geodata och inte minst för analyser av allt i landskapet som har kopplingar till vatten. Behovet av bra hydrografiska data med en god geografisk beskrivningsnivå och sammanhållen struktur är stort inom flera verksamhetsområden. Bra data möjliggör korrekta bedömningar bland annat inom miljösektorn och i klimatanpassningsarbetet. SMHI och Lantmäteriet beslutade i maj 2010 att initiera en samverkan i syfte att skapa ett hydrografiskt nätverk i enlighet med förordningen om geografisk miljöinformation (SFS 2010:1770). Hydrografiredovisningen ska leva upp till kraven i EU-direktivet Inspire och i den svenska standarden för vattensystem (SS ). Genom att nätverksbilda hydrografin ökar samhällsnyttan avsevärt. Att kunna beskriva vattenflöden på ett sätt som medger analyser i GIS-programvaror ger möjlighet att förutse och hantera konsekvenser och påverkan på miljön. Några exempel på miljöproblem där analyser med hjälp av nätverksbildad hydrografi är av stort värde: Spridning av föroreningar i vattendragen Försurning av sjöar och kalkningsbehov Höjda vattennivåer vid översvämningar i riskområden Landskapets och vattensystemets påverkan i miljökänsliga områden Skogsbrukets och infrastrukturprojekteringens påverkan i landskapet I februari 2013 fattades beslut om att under året inleda ett införandeprojekt som på sikt ska omfatta hela landet. Eftersom full finansiering av hela projektet ännu inte är säkrad kommer beslut om fortsatt produktion att fattas inför varje budgetår. Projektet har som mål att kunna leverera de första produkterna 2015 och vara klar med ett rikstäckande nätverk Samfällighetsföreningsregistret i Norrtälje För att kunna slutföra centraliseringen av samfällighetsregistreringen till Norrtälje samt att öka tillgången till handlingar gällande samfällighetsföreningarna har förberedelser för skanning av SFR-arkiven 4 genomförts under året. Vid en scanning kommer handlingarna att bli tillgängliga i det digitala arkivet Arken. För att öka kännedomen om SFR har Lantmäteriet i samarbete med Bolagsverket publicerat information om SFR via Bolagsverkets hemsida samt arbetat med förberedelser för anslutning till verksamt.se för att ta del av deras e-tjänster för självbetjäning av vissa föreningsuppgifter som exempelvis information om styrelse, stadgar och firmatecknare och därigenom underlätta för föreningarna att enkelt lämna uppgifter. Vi har även samarbetat med Trafikverket och gett dem tillgång till tjänsten SFR-direkt för att kunna nyttjas i bidragsgivningen av enskilda vägar. För att genomföra detta kommer krav att ställas på bidragsmottagarna att de i sin tur lämnar uppgifter till Lantmäteriet för ajourföring av registret. 4 SFR - Samfällighetsregistret 16

21 Lantmäteriets årsredovisning 2013 Lantmäteriet övergripande Samverkan med Naturvårdsverket om inmätning av naturreservat Naturvårdsverket och Lantmäteriet har träffat en överenskommelse om samverkan om inmätning av gränserna för naturreservat. Arbetet omfattar utstakning och inmätning av naturreservat samt upprättande av fastighetsförteckningar över berörda reservatsområden. De nymätta områdesgränserna registreras i naturvårdsregistret och i fastighetsregistret. Under 2013 har inmätning och utstakning av 205 reservatsområden slutförts. Dessutom har 288 fastighetsförteckningar upprättats. Naturreservatsärenden utgör en stor andel av den uppdragsverksamhet som bedrivs i anslutning till fastighetsbildning. Omfattningen ligger för 2013 på 55 miljoner kronor. Jämfört med 2012 innebar det en ökning med 15 miljoner kronor i omfattning vilket till stora delar kan förklaras med uppstart av omfattande reservatsbildning och markbyten på bolagsmark tillhörande Bergvik, SCA, Holmen och Svenska kyrkan. Det är ett flerårigt projekt vilket tillsammans med övrig reservatsbildning kommer att innebära en verksamhet inom Naturvårdsuppdraget omfattande 60 miljoner kronor per år under den kommande treårsperioden. Snabbare registrering av planer För att kunna få en snabbare registrering av detaljplaner har Lantmäteriet tagit fram en handlingsplan för att nå målet att den genomsnittliga tiden för en detaljplan ska underskrida tre veckor från det att den vunnit laga kraft till dess att den registrerats i Fastighetsregistret. Den totala tiden från planens lagakraftvinnande till registreringen hos Lantmäteriet uppgick i genomsnitt till 15,7 veckor för landet under Av den totala handläggningstiden utgör 11,6 veckor tiden det tar kommunerna att skicka in den lagakraftvunna planen till Lantmäteriet och Lantmäteriets egen handläggningstid 4,1 veckor. Jämfört med 2012 har genomsnittliga väntetiden ökat med 5,0 veckor och Lantmäteriets handläggningstid ökat med 2,1 veckor. Ökningen av Lantmäteriets handläggningstid beror huvudsakligen på resursbrist vid Vänersborgskontoret vid årets början. Resursbristen har nu åtgärdats, vilket medfört att under tredje tertialet har handläggningstiden gått ned till 3,6 veckor och den positiva utvecklingen förväntas fortsätta under Skillnaden mellan länen är stor. Sex län (Gotland, Halland, Värmland, Örebro, Västmaland och Dalarna) ligger under 10 veckor medan 4 län (Norrbotten, Skåne, Västernorrland och Jämtland) ligger över 20 veckor. Dalarna har lägst handläggningstid med 6,0 veckor och Västernorrland högst med 34,0 veckor. Under året har arbetet med att identifiera oregistrerade planer i kommunerna intensifierats. När avisering sker av äldre oregistrerade planer påverkas medelvärdet för leveranstiderna negativt, vilket fått genomslag i statistiken under hösten då en kommun levererat in ett stort antal äldre planer. Lantmäteriet ansvarar för samordningen av geodataområdet Lantmäteriet har av regeringen tilldelats ett nationellt samordningsansvar för samhällets geodataförsörjning. Lantmäteriet ska inom ramen för sitt samordningsansvar och tillsammans med Sveriges kommuner, länsstyrelser, andra myndigheter och organisationer utveckla och förvalta en nationell infrastruktur för geodata. I samordningsrollen ingår även att samordna och stödja genomförandet av EU-direktivet Inspire, en europagemensam infrastruktur för geodata. Lantmäteriet är även nationell kontaktpunkt gentemot Europeiska Kommissionen i frågor som Inspire, till exempel att svara för att utvärdera och rapportera genomförandet av direktivet. Sverige bygger en infrastruktur för geodata Uppbyggnad och förvaltning av infrastrukturen för geodata har fortsatt under året. Råd och stöd till informationsansvariga organisationer och vidareutveckling av Geodataportalen har genomförts. Lantmäteriet har, som en av de informationsansvariga 5 myndigheterna med informationsansvar för hela eller delar av 14 datateman, fortsatt arbetet med att ta fram geodatatjänster som möter Inspiredirektivets krav. Infrastrukturen innebär ett gemensamt sätt att organisera, bygga upp och förvalta, tillgängliggöra och underlätta användningen av geodata. Den bygger på ett brett 5 Informationsansvariga organisationer är de som enligt lagen och förordningen om geografisk miljöinformation är skyldiga att göra sina geodata tillgängliga. 17

22 Lantmäteriet övergripande Lantmäteriets årsredovisning 2013 samarbete som omfattar fler organisationer och fler datamängder och tjänster än de som omfattas av Inspire. En väl fungerande infrastruktur för geodata är också en viktig del i den svenska e-förvaltningen. Infrastrukturen för geodata skapar förutsättningar för en effektivare samhällsförvaltning och nya e-tjänster, som kommer att innebära bättre service för medborgare, företag och myndigheter. Geodatastrategin beskriver hur Den nationella geodatastrategin lägger grunden för infrastrukturen för geodata och är planen som beskriver hur vi gemensamt skapar en väl fungerande infrastruktur. Under året har Lantmäteriet och Geodatarådet i samråd med informationsansvariga organisationer, parter i geodatasamverkan och andra berörda organisationer uppdaterat strategin, och den är publicerad på Geodatasamverkan skapar förutsättningar för bättre tillgång till geodata Datadelningsmodellen Geodatasamverkan är en överenskommelse som innebär att myndigheter, kommuner och andra organisationer med myndighetsuppgifter kan gå med i Geodatasamverkan och bland annat få tillgång till ett samlat utbud av geodata. Produktkatalogen på specificerar de geodata som ingår i Geodatasamverkan. De som tillgängliggör sina geodata i Geodatasamverkan är de så kallade informationsansvariga organisationerna. Idag ingår 169 parter i Geodatasamverkan, varav 18 är informationsansvariga organisationer som tillgängliggör sina geodata. Under året har 50 parter, varav 39 kommuner, gått med i Geodatasamverkan. Totalt är 136 (den 31 december 2013) kommuner med och får tillgång till det samlade utbudet av geodata. Parterna finns presenterade på Geodataportalen ger möjlighet att söka, hitta och titta på geodata från olika källor Geodataportalen är en viktig del av infrastrukturen och en gemensam ingång till geodata och tjänster. Via portalen kan användare på ett enkelt och samlat sätt nå många organisationers tjänster och geodata. Portalen är även kopplingen till den Europeiska geodataportalen INSPIRE geoportal 6. Geodataportalen är också gränssnittet mot den nationella metadatakatalogen, som utgör det samlade registret över tillgängliga geodata och tjänster i Sverige. Lantmäteriet ansvarar för förvaltning och vidareutveckling av portalen. 6 INSPIRE geoportal: 18 Under året har portalen utvecklats och förbättrats med ny funktionalitet och användargränssnitt. Många nya datamängder och nya tjänster har också tillkommit. Även en publik version har lanserats. Portalen finns tillgänglig på Alla kan medverka i infrastrukturen för geodata. Medverkan styrs av ett avtal som reglerar rätten att publicera beskrivningar av geodata och göra produkterna tillgängliga via portalen. Ett antal grundläggande villkor måste uppfyllas för att få delta. Totalt har sju aktörer tecknat avtal för medverkan varav två tillkom under Geodataportalen på Genomförandet av Inspiredirektivet i Sverige Lantmäteriet i egenskap av samordnare för geodataområdet har under 2013 rapporterat till EU-kommissionen hur genomförandet av Inspiredirektivet i Sverige utvecklas 7. Rapporten innehåller information om hur infrastrukturen i Sverige samordnas och hur olika aktörer bidrar till byggandet av en infrastruktur för geodata i Sverige. Under 2013 har Lantmäteriet som samordnare tillsammans med andra aktörer arbetat vidare för att fortsätta utvecklingen av infrastrukturen och har bland annat: Fortsatt arbetet med standardisering av centrala begrepp för infrastrukturen och webbkartografin, infört nytt användargränssnitt i Geodataportalen, och arbetat med att ta fram nya riktlinjer för nationellt genomförande av Inspire tjänster och för harmoniserade datamängder. Andra insatser har varit medverkan i olika Inspire arbetsgrupper, bland annat MIG (Maintenance and Implementation Group), att driva delprojektet Using INSPIRE Service Layers i nordisk datadelning och att etablera MIF (Maintenance and Implementation Framework) som är ett ramverk för hur arbetet med att förvalta och utveckla Inspire ska genomföras. 7 Rapporten finns att läsa på mww.geodata.se

23 Lantmäteriets årsredovisning 2013 Lantmäteriet övergripande Myndighetssamverkan - samverkan med totalförsvaret Lantmäteriet har i uppdrag att säkerställa att totalförsvarets behov av geodata tillgodoses och ska inom detta område bistå med expertstöd. Inom Lantmäteriet finns enheten för myndighetssamverkan som arbetar med att samla in, bearbeta, lagerhålla och distribuera geografisk information, digitalt och i tryck, såväl nationell som internationell. Även tjänster, såsom kravarbete, utbildning och stöd till insatser och övningar ingår i uppgifterna. Lantmäteriets samverkan med totalförsvaret omsatte 63 miljoner kronor under 2013, varav Försvarsmakten utgjorde 95 procent. Omsättning (mnkr) Total omsättning 65,1 67,8 62,6 varav Försvarsmakten 60,9 62,5 59,4 varav Försvarets Materielverk 4,2 5,2 3,1 varav övrigt 0,1 0,1 Försvarsmaktens andel av total 94% 92% 95% En beställning genererar en leverans. Antalet leveranser i form av digitala kartpaket och tryckta kartor har minskat jämfört med föregående år. Under året har Försvarsmakten i större omfattning än tidigare samordnat sina beställningar till olika övningar och insatser. En leverans kan i dessa fall innehålla ett stort antal produkter, såväl digitala som tryckta sådana Antal leveranser Totalförsvaret i Sverige utgörs av alla de organisationer och myndigheter som behövs för att förbereda för Sveriges territoriella försvar. Lantmäteriets främsta samverkansparter är Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Med hjälp av metadata lever Lantmäteriet upp till krav på kvalitet Tillförlitliga data om data (metadata) är en viktig kvalitetsaspekt i de digitala geodatapaket och papperskartor som Lantmäteriet framställer åt Försvarsmakten och Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap. Under året har ett verktyg för hantering av metadata utvecklats. Verktyget ska användas genom hela produktionsprocessen, från det att geografiska data kommer in från extern leverantör till färdig produkt. Med verktyget som stöd kommer Lantmäteriet att ännu bättre leva upp till kraven på kvalitet och spårbarhet i det som produceras. Under 2013 har ett Garmin Geodatapaket Sverige producerats för användning i handburna GPS-mottagare inom Försvarsmakten. Paketet är rikstäckande och har producerats ur GSD-Terrängkartan vektor. I de områden där terrängkartan saknats kompletterades paketet med GSD- Vägkartan/Fjällkartan vektor. Under året har även arbetet med en ny informationsförsörjningsportal till Försvarsmakten påbörjats. Den nya portalen skall ersätta den nuvarande drygt 10 år gamla webblösningen. Geografisk information efterfrågas för insatser i världen Under 2013 har stöd lämnats till Försvarsmakten och Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap i ett flertal insatser i världen. Först ut var Försvarsmaktens insats i Adenviken till vilken digitala geodatapaket och papperskartor levererades. Dessa har använts ombord på Försvarsmaktens fartyg och helikoptrar och har även uppdaterats under insatsens gång. 19

24 Lantmäteriet övergripande Lantmäteriets årsredovisning 2013 Lantmäteriet samarbetar med Försvarshögskolan för utbildning inom GIS. Lantmäteriet står för lärarresurser och planläggning av utbildningen och Försvarshögskolan kvalitetssäkrar och examinerar. Till insatsen i Mali har Lantmäteriet bidragit med geografiska data, såväl till Försvarsmakten som till Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap. Insatsen i Mali är den första där vi parallellt stöttat två olika myndigheter med geografisk information. Det är också första gången som högupplösta vektordata över internationellt område levereras till handburna Garmin GPS-enheter. Efter förfrågan har Lantmäteriet stöttat Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap i samband med hjälpinsatsen i Filippinerna efter tyfonen Hayians härjningar. Med kort varsel levererades kartunderlag till de två transportflygplan som Försvarsmakten ställt till Myndigheten för Samhällsskydd och beredskaps förfogande. Även uppdaterade flygfoton och kartunderlag över de prioriterade katastrofområdena samt viktigare infrastruktur levererades till deras insatsledning. Lantmäteriets personal genomförde två stödresor, i januari och oktober, till Afghanistan. Resornas syfte var att dels kontrollera genomförd utbildning av den geografiska enheten på plats, men även att ta del av det arbete och dess metoder som utvecklats under missionen. Återrapportering ekonomisk balans inom myndighetssamverkan (mnkr) VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar 73,8 70,4 63,2 Intäkter av bidrag Finansiella intäkter 0,2 0,2 SUMMA 74,0 70,6 63,2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal -41,8-38,7-39,7 Kostnader för lokaler -8,1-7,9-7,8 Övriga driftskostnader -18,5-18,9-12,1 Finansiella kostnader -0,1-0,1-0,1 Avskrivningar och nedskrivningar -0,3-0,6-0,5 SUMMA -68,8-66,1-60,1 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 5,2 4,5 3,1 Av de totala intäkterna om 63,2 miljoner kronor utgör 99 procent samverkan med totalförsvaret. Omsättning såväl som kostnader har minskat till följd av en mindre beställning från Försvarsmakten ,2 Ackumulerat resultat (utgående balans), mnkr 9,7 12,

25 Lantmäteriets årsredovisning 2013 Lantmäteriet övergripande Lantmäteriet - inte bara i Sverige Det internationella arbetet är en viktig del i Lantmäteriets verksamhet. Vi samverkar bland annat med europeiska och internationella organ, deltar i EU-projekt och genomför tjänsteexport. Vårt internationella arbete spänner över flera områden och bedrivs mestadels i form av samarbete inom organisationer där Sverige som land är medlem eller där Lantmäteriet som nationell myndighet direkt eller indirekt är medlem. Vi deltar också som projektledare eller partner i ett flertal internationella projekt. Lantmäteriet medverkar också för Sveriges räkning i förberedelser och genomförande av skilda initiativ inom EU och FN genom att bevaka och lämna synpunkter på förslag till direktiv och andra initiativ som berör Lantmäteriets intresseområden. Aktuella frågor idag är genomförandet av direktivet Inspire och uppbyggnaden av bättre system för miljöövervakning genom initiativet Copernicus. Lantmäteriet deltar i ett flertal projekt bland annat i det av EU delfinansierade projektet ELF, European Location Framework. Projektet är treårigt och startade Projektet ska via transformationer och andra tekniker ta fram och tillhandahålla aktuell, riksgränsöverskridande geografisk information som ska kunna användas av såväl vidareutvecklingsföretag som slutanvändare. Syftet är att öka och bredda användningen av auktoritativ geoinformation från den offentliga sektorn på den pan- Europeiska nivån med ett tydligt fokus på riksgränsproblematiken, så kallat cross border. UN-GGIM (United Nations Initiative on Global Geospatial Information Management) är ett forum för att på högsta nivå diskutera, främja och koordinera globala geodataaktiviteter initierade av ECOSOC (United Nations Economic and Social Council) påbörjades etableringen av UN-GGIM Europe där Lantmäteriet bidrar aktivt med representanter för Sverige i detta arbete, bland annat med fokus på att undvika dubbelarbete inom området. Lantmäteriet är medlem i EuroGeographics, som är de europeiska lantmäterimyndigheternas samverkansorgan. En viktig uppgift för EuroGeographics är att samverka med EU:s institutioner och att samordna och företräda medlemmarnas ståndpunkter i samband med olika initiativ inom EU. En annan viktig uppgift är att stödja medlemmarnas kompetensutveckling. Detta sker genom arbete i olika expertgrupper och genom FoU-projekt. Under senare år har projekten huvudsakligen syftat till att underlätta för de nationella lantmäteriorganisationerna att genomföra kraven enligt Inspiredirektivet. Nordiskt samarbete Sedan flera år tillbaka finns ett nära samarbete mellan de nordiska lantmäteriorganisationerna. Cheferna för organisationerna möts årligen för att tillsammans med sina verksamhetschefer utbyta erfarenheter. För det mer löpande kunskaps- och erfarenhetsutbytet har det bildats arbetsgrupper. Det är dels tillfälliga arbetsgrupper för specifika frågor, dels permanenta arbetsgrupper som samverkar inom fastighetsbildning, inskrivning, marknadsutveckling, teknikutveckling samt personal- och ekonomiadministration var Sverige värd för det nordiska kartchefsmötet. Ett trettiotal delegater från de nordiska länderna träffades i Sundsvall för att bland annat diskutera skillnader och likheter i utbildningsväsendet i de nordiska länderna, organisationsutveckling och e-förvaltningsfrågor. Lantmäteriet värd för internationella konferenser Under 2013 har Lantmäteriet varit värd för tre internationella träffar i Sverige. Den första av dem var en konferens anordnad av Working Party on Land Administration, WPLA, som hölls i Uppsala i maj WPLA är en avdelning inom FN:s ekonomiska kommission för Europa, UN ECE. Deltar gör nationella myndigheterna med ansvar för landrelaterade frågor som handlar om att stärka besittningsskyddet, förbättra fastighetsregister och främja hållbar markanvändning. Över 100 delegater från 38 länder deltog på konferensen, vars tema var Hur kan e-förvaltning utvecklas på ett sätt som ger den enskilde markägaren bättre service och ger förvaltningen som helhet förutsättningar att tjäna samhället på ett effektivare sätt?. I oktober 2013 var Lantmäteriet värd för ett möte i generalförsamlingen för Euro SDR (European Spatial Data Research). Euro SDR är en europeisk organisation för samverkan i forskning, utveckling och utbildning inom geodataområdet mellan främst kartmyndigheter, universitet och företag. 21

26 Lantmäteriet övergripande Lantmäteriets årsredovisning 2013 Den tredje träffen var inom Global Land Tool Network, GLTN, som finns inom UN-HABITAT. Gruppen samlades i oktober 2013 på Lantmäteriet i Gävle för att framför allt diskutera de finansiella aspekterna på landadministration i utvecklingsländer. Tjänsteexporten Lantmäteriets bidrag till den svenska politiken för global utveckling Lantmäteriets enhet för Tjänsteexport ansvarar för den utlandsverksamhet som bedrivs genom Lantmäteriets bidrag till den svenska politiken för global utveckling (PGU) och som regleras av Lantmäteriets instruktion och uppdrag i regleringsbrev. Tjänsteexporten är en av Lantmäteriets kärnverksamheter. Verksamheten utförs som ett myndighetssamarbete med systermyndigheter i Sveriges biståndsländer genom en finansiering via Sida. Lantmäteriet är även genom Swedesurvey AB involverat i tjänsteexport som är riktad mot andra typer av projekt och finansiärer. Tjänsteexporten omsatte miljoner kronor. Hösten 2012 fick Sveriges biståndspolitik till viss del en ny inriktning, som poängterar att man på ett tydligare sätt bör kunna se effekterna av insatta medel. De så kallade resultatstrategierna är regeringens nya och sammanhållande instrument för att styra Sveriges internationella bistånd. Riktlinjerna tillämpas för strategier för både länder och regioner, inom samarbetet med och genom multilaterala organisationer och tematiskt inriktad biståndsverksamhet. Arbetet med Lantmäteriets tjänsteexport betyder inte bara att Lantmäteriet ställer experter till förfogande för det svenska utvecklingssamarbetet, utan det är ömsesidig nytta hos såväl Lantmäteriet som samarbetspartnern, vilket skapar bättre förutsättningar för ett djupare, mer långsiktigt och äkta partnerskap. Den ökade nyttan kan ses i ökad erfarenhet bland Lantmäteriets personal som kommer till nytta för såväl den egna personliga utvecklingen och för Lantmäteriets verksamhet. Även samarbetspartnern får en kompetensförmedling och institutionell utveckling av deras organisatoriska verksamhet inom lantmäteriområdet. Under 2013 har Lantmäteriet haft aktiva projekt i följande länder: Albanien Botswana Azerbajdzjan Bosnien-Hercegovina Georgien Jordanien Lantmäteriet har ett samarbetsavtal med Ministeriet för landfrågor och markresurser i Kina om institutionellt utbyte avseende lantmäteriverksamhet. Det har under de senaste åren lett till tre genomförda utbildningar i fastighetsfrågor. Kurserna, som uteslutande har finansierats 22 Kenya Kosovo Namibia Vietnam Vitryssland av kinesiska medel, har främst varit inriktade på utbildning av personal från de provinsiella lantmäteriorganisationerna (under Ministeriet). Deltagarna har kommit från de flesta provinserna i Kina och hittills har det genomförts två utbildningsomgångar i Sverige under 2012 och 2013 för cirka 20 personer per gång. En ekonomisk tillbakablick Projekten i Georgien, Jordanien, Kenya samt Vietnam avslutades under året och endast två nya projekt, i Albanien och i Bosnien-Hercegovina, har startats upp. Omsättningen har därför sjunkit jämfört med föregående år. Sveriges förändrade biståndspolitik har bidragit till att inte fler nya projekt har startats upp, då resultatstrategierna behöver bli klara innan man kan söka nya projekt Intäkter och kostnader (mnkr) 41,1 49,6 41,2 45,6 54,1 40, Intäkter Kostnader Även kostnaderna har minskat, men inte i motsvarande grad som intäkterna, vilket har genererat ett minusresultat. Mer arbete än tidigare år har lagts ner på marknadsinsatser för att bereda nya projekt. Resursmässigt har även antalet årsarbetskrafter minskat, till följd av färre antal projekt Årsarbetskraft I Årsredovisning 2012 redovisades en tabell över antal utförda timmar nom tjänsteexporten. Den bedömer vi inte ger något mervärde för rapporteringen och har därför tagits bort.

27 Lantmäteriets årsredovisning 2013 Lantmäteriet övergripande Återrapportering ekonomisk balans inom uppdragsverksamheten VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av avgifter och andra ersättningar 239,2 43,8 40,1 Intäkter av bidrag 0,9 10,1 Finansiella intäkter 0,1 SUMMA 240,1 54,0 40,1 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal -89,0-28,5-24,9 Kostnader för lokaler -7,2-2,0-1,9 Övriga driftkostnader -54,8-18,6-13,8 Finansiella kostnader -0,2-0,1 0,1 Avskrivningar och nedskrivningar -0,4-0,4-0,6 SUMMA -151,6-49,6-41,2 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 88,5 4,4-1,1 *Uppdragsverksamheten omfattas från och med 2012 endast av Lantmäteriets tjänsteexpert eftersom Metria avyttrades under år Ackumulerat resultat (utgående balans) mnkr ,3-31,9-33,0 Servicevilja, kompetens och tillgänglighet viktigt för kunderna I årets kundnöjdhetsundersökning, som genomfördes under hösten, får Lantmäteriet ett NKI-värde på 69. Resultatet pekar på att kunderna i huvudsak är nöjda med oss och vårt arbete. Värdet anges på en skala Det räknas fram genom att respondenterna får bedöma hur väl Lantmäteriet uppfyller krav på de egenskaper som kunden tycker är viktigast. I år var det cirka respondenter som alla uppgett att de köpt något av Lantmäteriet under När kunderna rangordnar de krav de har på oss framgår att de viktigaste är just god servicevilja, kompetent personal och tillgänglighet. Inom dessa områden svarar vi upp mot förväntningarna. Våra kunder är nöjda med hur de informeras och hur de blir bemötta på telefon och vid personliga möten. De är också mycket nöjda med den information vi erbjuder via internet. Kunderna är mindre nöjda vad det gäller leverans-, köoch handläggningstider samt information under pågående ärende och är de aspekter av verksamheten som har störst potential för förbättring. Det finns ett missnöje med priserna - drygt 44 procent tycker att de är för höga i förhållande till kvaliteten. Många respondenter kommenterar att priset vore godtagbart om handläggningen gick snabbare. 23

28 Lantmäteriet övergripande Lantmäteriets årsredovisning 2013 Resultat skapas av människor I december 2013 var det genomsnittliga antalet anställda personer, vilket är en ökning från 2012 med 15 personer medarbetare en röst! I augusti 2013 genomfördes en medarbetardag för Lantmäteriets alla medarbetare. Dagen genomfördes i Gävle och temat var 2000 medarbetare en röst. Förmiddagen ägnades åt divisionsvisa aktiviteter och eftermiddagen gick i medarbetarskapets tecken. Den gemensamma eftermiddagen var en startpunkt för arbetet med att möjligen bli Sveriges modernaste myndighet, eller i vart fall komma en god bit på väg. Lantmäteriet är en kunskapsintensiv organisation, men avgörande för hur väl vi lyckas är medarbetarna och att vi utnyttjar styrkan i att vara en organisation. Det är medarbetarna som med sin öppenhet, servicevilja och handlingskraft är med och bygger den gemensamma identiteten. I cirka 170 grupper samlade vi berättelser som gav exempel på när Lantmäteriet är som bäst. Historier som pekade på positivt medarbetarskap. Historier som tydligt exemplifierade vägen mot de strategiska målen. Medarbetardagen följs av ett antal teman, som arbetsgrupper arbetar med under perioden Exempel på teman är dialog och återkoppling. I arbetet med olika teman används även de insamlade berättelserna. Lantmäteriets kompetenser finns framför allt inom fyra huvudområden; juridiskt utredningsarbete, mätnings- och beräkningsarbete, it-arbete och samhällsadministrativt planeringsoch utredningsarbete. Två verksamheter en röst! Ett sätt att göra Lantmäteriet känt som arbetsgivare bland studenter är att anställa dem för sommararbete. Det är dock svårt på många fastighetsbildningskontor att både kunna handleda sommararbetare och planera semester för ordinarie personal. Fastighetsinskrivningen å sin sida, har behov av sommarvikarier för att hålla ködagsläget under kontroll. I Uddevalla, där fastighetsbildningen och fastighetsinskrivningen delar lokaler, har dessa två problem kombinerats till en möjlighet och ett vinnande koncept. Fastighetsinskrivningen har anställt studenter som går lantmäteriutbildning som sommarvikarier. De får då arbeta med sådant som tangerar det de kommer att göra som färdigutbildade och de får en bra bild av vad Lantmäteriet gör och vilka möjligheter som finns. Två verksamheter har talat med en röst och löst sina respektive problem. Kompetensförsörjning De åtgärder som Lantmäteriet vidtar för att säkerställa att det finns kompetens för att klara uppgifterna varierar mellan de olika verksamheterna. Lantmäteriet har i genomsnitt satsat drygt 8 dagar per medarbetare på kompetensutveckling. Arbetet med att intressera ungdomar för lantmäteriområdet har fortsatt enligt den långsiktiga plan som lagts fast. Åtgärderna har inriktats på att möta och informera elever, studenter och skolpersonal om Lantmäteriet och vår verksamhet och vilka utbildningsvägar som kan leda till arbete i organisationen. Kontakterna med elever och studenter har huvudsakligen skötts av två så kallade Lantmäteri-ambassadörer. En del i att stärka attraktiviteten som arbetsgivare är att tydliggöra arbetsgivarvarumärket vad Lantmäteriet står för och kan erbjuda sina medarbetare. Ett arbete med detta syfte har genomförts under Under året har Lantmäteriet också etablerat samverkan med andra arbetsgivare inom lantmäteriområdet. Det rör sig om representanter för den kommunala sektorn, andra myndigheter och även privata aktörer. Intresset från denna arbetsgivargrupp har starkt bidragit till att Umeå universitet anordnar en magisterutbildning med lantmäteriinriktning från hösten

29 Lantmäteriets årsredovisning 2013 Kontakter och samverkan med olika lärosäten har också ökat under Det gäller de fyra lärosäten som idag bedriver utbildning intressant ur Lantmäteriets perspektiv, men också andra lärosäten. I samverkan med systermyndigheterna i övriga nordiska länder har Lantmäteriet kartlagt behov och utbud av utbildningar. Lantmäteriet har även fastställt en forskningsstrategi som i förlängningen kommer att bidra till att nödvändig kompetens utvecklas. Generationsväxlingen är en fråga som varit aktuell för arbetsgivare under ett antal år. I Lantmäteriet är den nu i huvudsak genomförd. Det är idag större sannolikhet att träffa på en medarbetare som är yngre 35 än en som är äldre än 60, se diagram. Värdena för är exklusive uppdragsdivisionen Metria som bolagiserades Antal Åldersstruktur år och äldre 35 år och yngre Att generationsväxlingen är genomförd är särskilt markant inom fastighetsbildningsverksamheten. Där är antalet medarbetare yngre än 35 år dubbelt så stort som antalet 60 år och däröver. Med många yngre medarbetare följer också en ökad personalrörlighet. Inom vissa geografiska områden har rekryteringsproblemen fortsatt. Detta har bidragit till den omorganisation som genomförts i fastighetsbildningsverksamheten Lantmäteriet övergripande Utvecklingen av metoder på informationsförsörjningsområdet har inneburit ett minskat personalbehov. Under den senaste 10-årsperioden har antalet medarbetare minskat med ett hundratal. Kompetensbehovet för dem som rekryteras har också förändrats. Idag rekryteras i huvudsak högskoleutbildade inom området geografisk information. I syfte att förstärka Lantmäteriets attraktivitet erbjöds ett antal personer från relevanta utbildningar anställning under sommaren. Ett tiotal av dessa personer har sedan erbjudits tidsbegränsade anställningar till och med 31 december Inom informationsförsörjningsdivisionen har flera enheter arbetat aktivt med att ta fram aktuella kompetensutvecklingsplaner. Dessutom har en enhet gett medarbetarna möjlighet att pröva nya arbetsuppgifter genom att anmäla sitt intresse där förstärkning har behövts. Cirka 20 arbetsuppgifter har bemannats på detta sätt. Ett kvarstående problem inom informationsförsörjningen är svårigheten att rekrytera geodetisk kompetens. Inskrivningsverksamheten har under 2013 lyckats korta kötiderna vilket har inneburit en återgång till mer normal bemanning. Den löpande kompetensutvecklingen har i huvudsak inriktats på att öka kompetensen hos handläggarna för att kunna ta hand om mer komplicerade ärenden. Lantmäteriet har under 2013 påbörjat flera arbeten för att koncentrera uppgifter och därmed frigöra tid i kärnverksamheten. I det gemensamma kundcentrat i Gävle har kompetens byggt upp så att man idag tar hand om flera frågor som gäller inskrivningsverksamheten. Därmed avlastas övriga kontor så att mer tid kan läggas på ärendehandläggning och på det pågående utvecklingsarbetet. Ytterligare en ambition i den riktningen är att styra all inkommande post till inskrivningskontoren till en adress. Inom it-området har en extern part tagit över Lantmäteriets hantering av skrivare/fax/kopiator. Planering pågår för att upphandla fler tjänster. Under 2013 har en planering för kompetensöverföring gjorts och den kommer att genomföras under de kommande 2-3 åren. Utvecklings- och it-verksamheten prioriterar att ha kompetens för det it-stöd som är avsett för Lantmäteriets kärnverksamhet, så att kärnverksamhetens behov tillgodoses. Åtgärder för att stärka Lantmäteriets attraktivitet har genomförts. Ett program för medarbetare som bedöms ha potential att gå vidare till mer kvalificerade befattningar har genomförts och en karriärväg för förrättningslantmätare har implementerats. 25

30 Lantmäteriet övergripande Lantmäteriets årsredovisning 2013 Sjukfrånvaro Lantmäteriets sjukfrånvaro ligger stabilt på en låg nivå. Sjukfrånvaron 2013 är 3,45% av arbetad till vilket är något högre än år Kvinnornas sjukfrånvaro är liksom tidigare högre än männens, 4,11% respektive 2,64%. Andelen sjukfrånvaro har ökat för både kvinnor och män i förhållande till föregående år. Ökningen är mindre bland kvinnorna än bland männen, 0,19 procentenheter respektive 0,54 procentenheter. Under perioden har skillnaden mellan kvinnors och mäns sjukfrånvaro minskat, se diagram. Sjukfrånvaro - kvinnor respektive män ,85 4,42 3,53 3,41 3,1 3,52 3,92 4, ,94 2,15 1,65 2,01 1,66 1,93 2, ,64 Kvinnor Män När sjukfrånvaron delas upp på åldergrupper är det gruppen år som står för den största ökningen, 0,82 procentenheter. I den äldsta åldersgruppen, 50 år och däröver har sjukfrånvaron minskat marginellt. Den huvudsakliga orsaken till den ökade andelen sjukfrånvaro är att den längre sjukfrånvaron, (60 dagar eller mer) ökat. Den står nu för drygt 46% av den totala sjukfrånvaron. 4 Sjukfrånvaro uppdelad på åldersgrupper, ,15 2,73 2,78 2,69 2,44 2,29 2,50 2,19 2,48 3,57 3,55 3,49 2,87 2,54 2, Åldersgrupp Under 2014 kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt de längre sjukfallen. Uppföljning sker genom upprättande av planer för rehabilitering för personal med sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Sjukfrånvaro i procent Andel sjukfrånvaro av de anställdas sammanlagda arbetstid 2,72 2,40 2,77 3,1 3,45 Andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer 42,93 32,16 35,22 40,65 46,53 26

31 Lantmäteriets årsredovisning 2013 Lantmäteriet övergripande Lantmäteriet är Sveriges ortnamnsmyndighet Lantmäteriet har rollen som nationell ortnamnsmyndighet och fastställer de allra flesta ortnamnen på våra allmänna kartor och i fastighetsregistret. Tillsammans med främst Institutet för språk och folkminnen, Riksantikvarieämbetet samt Ortnamnsrådet, förankras god ortnamnssed i samhället. Med stöd av Ortnamnsrådets handledning arbetar Lantmäteriet med att tolka och föra ut begreppet god ortnamnssed. I myndighetens uppgifter ingår att sprida kunskap och information om ortnamnsvården genom utbildning och rådgivning för myndigheter, företag, kommuner och privatpersoner. Lantmäteriet deltar aktivt i FN:s ortnamnsarbete och är med och utarbetar rekommendationer inom ortnamnsområdet till medlemsländerna. I Lantmäteriets ortnamnsregister finns cirka 1 miljon ortnamn. I registret finns även uppgifter om objektstyp: bebyggelse eller naturnamn, administrativ tillhörighet, koordinater och språk. Vi uppfyller därmed kraven i kulturminneslagens hänsynsparagraf för ortnamn 9 och vår roll som nationell ortnamnsmyndighet. Ortnamnsregistret ska även fungera som grund för all offentlig ortnamnsverksamhet i det svenska samhället. Ortnamnen som webbtjänst Lantmäteriets digitala tjänsteutbud som är tillgängligt för allmänheten omfattar även ortnamnen genom tjänsten Kartsök och ortnamn. Tjänsten är en självservice som tillgängliggör Lantmäteriets nationella ortnamnsregister. En ny version har utvecklats under året och tas i drift vid årsskiftet. Den nya versionen kommer att innehålla mer information bland annat ortofoton samt fler funktioner, exempelvis möjlighet att skriva ut på en enkel karta. Den nya versionen är anpassad för att också fungera på mobiler och läsplattor. Under året har unika användare utnyttjat tjänsten. Ortnamn i samhället Samhällets behov av ortnamn har förändrats och det blir tydligt främst i de urbana miljöerna där vår traditionella namnredovisning varit glesare. Lantmäteriet har, för att möta behovet av en förtätning av ortnamnsredovisningen, testat nya metoder för ortnamnsinsamling. Vi har bland annat prövat så kallad crowd-sourcing med stöd av en mobiltelefonapp. Just nu pågår ett samverkansprojekt på kommunal nivå som syftar till att kunna redovisa namn på byggnader i vårt grundläggande geodata. Med hjälp av detta arbete kan vi förtäta namnredovisningen till stöd för bland annat räddningstjänsten och andra samhällsbehov. Kartsök och ortnamn på webben. Kartsök och ortnamn i mobil och läsplatta. 9 Lag (1988:950) om kulturminnen m.m 1 Kap 4 27

32 Lantmäteriet övergripande Lantmäteriets årsredovisning 2013 Lantmäteriets arbete med intern styrning och kontroll Lantmäteriet har en enhetlig process för intern styrning och kontroll som är integrerad i planerings- och uppföljningsprocessen. I samband med den årliga verksamhetsplaneringen genomförs riskanalyser i syfte att identifiera risker som kan leda till att mål inte uppnås eller att myndighetskrav inte uppfylls. Lantmäteriets process styrs av förordningen om intern styrning och kontroll och består av momenten riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation. Processen för intern styrning och kontroll utvärderas årligen för att se om styrnings- och kontrollmekanismer fungerar effektivt och som förutsatt. Förbättringsaktiviteter under året har genomförts i syfte att öka riskmognaden, utveckla processorienteringen, tydliggöra styrning och stärka ledning. Resultatet av åtgärderna har inte gett önskat effekt och det innebär att förbättringsarbetet kommer att fortsätta under Revisionsrapporter Internrevisonen har genomfört en granskning avseende Lantmäteriets internkontroll vid utbetalningar som har föranlett ett antal rekommendationer som ska minimera riskerna vid manuell hantering. Riksrevisonen har granskat avgiftsuttag och intern styrning och kontroll avseende geografisk information och fastighets information. Granskningen påvisade ett antal brister i kontrollen av att korrekta avgifter tas ut för informationen. Lantmäteriet kommer under 2014 att hantera Riksrevisonens rekommendationer för att säkerställa den interna styrningen och kontrollen för viktiga processer i verksamheten. Intygande om intern styrning och kontroll Den årliga rapporten om intern styrning och kontroll samt verksamhetsuppföljningar och revisionsrapporter under året ligger till grund för styrelsens bedömning om den interna styrningen och kontrollen. Vi är medvetna om att det finns brister och förbättringsområden gällande den interna styrningen och kontrollen, men vår bedömning är att bristerna är under kontroll och ska hanteras och prioriteras under Prioriterade risker Följande risker identifierades och värderades enligt förordningen om intern styrning och kontroll i samband med verksamhetsplaneringen inför Riskerna har hanterats och följts upp regelbundet under året. Risk Risk för förseningar i levererade delar av inskrivningsprogrammet, vilket kan leda till lägre produktion och fler ködagar. Risk för att driftstörningar i it-stödet för inskrivningsprocessen medför ökad arbetsbelastning, fler ködagar och minskat förtroende för verksamheten. Risk för att brist på tillgänglig förrättningslantmätarkompetens medför att vi inte lever upp till samhällets förväntningar på verksamheten. Risk för att vi inte lyckas genomföra utvecklingsprojekt enligt plan och det uppstår ökade kostnader och försenad effekthemtagning. Risk för att pågående organisations- och förändringsarbete leder till att Lantmäteriet blir drabbat av produktionsstörningar och minskad effektivitet under omställningstiden. Risk för att driftsstörningar i fastighetsbildningens handläggningssystem medför att fastighetsbildningens verksamhet blir ineffektiv och att planerade intäkter uteblir. Risk för att personalen blir utsatt för hot och våld i sin tjänsteutövning, vilket kan leda till svårigheter att bibehålla och rekrytera ny personal. Uppföljning kontrollåtgärder Risken inträffade och blev ett faktum trots successiva och uppdelade leveranser till verksamheten. Beslut har fattats om en reviderad plan som innebär en senarelagd driftsättning. Kontaktvägar och nivåer för eskalering av driftstörningar till ledningsgrupp har tydliggjorts. Antalet allvarliga incidenter har varit färre under Lantmäteriet har aktivt bearbetat högskolor, universitet och regeringskansliet i syfte att öka antalet utbildningsmöjligheter inom området. Gymnasiebesök, ambassadörsprogram och marknadsföring av Lantmäteriet som arbetsgivare har genomförts under året. Utbildningsinsatser har genomförts och utvecklingsstopp infördes under våren. En översyn av förmåga till leverans har skett och ett förbättringsarbete kring resurshantering har inletts. Risken inträffade och blev ett faktum inom Fastighetsbildningen trots fokus på ledningsarbete, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte i samband med omorganisationen. Risken kvarstår avseende driftstörningar och nya orosmoment trots en ökad dialog med it-verksamheten och it-leverantörer. Utbildning har genomförts avseende ensamarbete/hot och våld. Stöd och information har uppdaterats och tillgängliggjorts. *SFS 2007:603 gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen som har skyldighet att följa internrevisionsförordningen. 28

33 Lantmäteriets årsredovisning 2013 Lantmäteriet övergripande Sveriges största tillgång är dess fastigheter Fastighetsgränsen viktig när du t ex ska bygga, avverka, planera skogsbruk, utnyttja jakträtter eller sälja din fastighet. Trygga åtkomsten till mark, vägar och ledningar Säkra marktillgången med en lantmäteriförrättning Gemensamhetsanläggning en hållbar lösning tillsammans med grannarna Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning 29 29

34 Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning Lantmäteriets årsredovisning 2013 Den finanskris som under 2012 spred sig över Europa har under 2013 fortsatt att påverka Sverige där bostadsbyggandet trots befolkningsökningar fortfarande ligger på en historisk låg nivå. Inom Lantmäteriet står förrättningsverksamheten för den största verksamheten. Genom lantmäteriförrättningar skapas fastigheter och rättigheter i samhället för bland annat utbyggnad av infrastruktur, exploatering av mark för bebyggelse, rationalisering av jord- och skogsbruk och för nybyggnation av bostäder och annat. Ett annat steg som Lantmäteriet har tagit för att förrättningslantmätaren snabbt skall komma in i produktion är vår Lantmäteriakademi där vi utbildar närmare 100 förrättningslantmätare från både Lantmäteriet och de kommunala lantmäterimyndigheterna varje år för att de snabbt skall komma in i verksamheten. Lantmäteriförrättningen handlar ofta om att stödja en enskild markägare som vill utveckla sin fastighet eller samverka med andra om gemensamma nyttigheter som vägar, vatten och avloppsanläggningar. Lantmäteriets roll är i dessa sammanhang att hitta lösningar som fungerar långsiktigt för alla berörda och som ligger inom ramarna för samhällets markpolitik. Det ekonomiska utfallet 2013 för förrättningsverksamheten blev -37 miljoner kronor vilket innebär att det balanserade överskottet om 26 miljoner kronor förbrukades och i vid årsskiftet blev det balanserade underskottet 11 miljoner kronor. En anledning till det negativa resultatet är att taxorna inte höjts inom förrättningsverksamheten. För den fastighetsbildningsanknutna uppdragsverksamheten ökade det balanserade överskottet med 6 miljoner till 14 miljoner. För att få en effektiv förrättningsverksamhet samt vända kostnadsutvecklingen har vi under 2013 genomfört en omorganisation som i stort innebär fler och mindre grupper. Givetvis har omorganisationen påverkat årets resultat negativt men den har också varit nödvändig i perspektivet av den generationsväxling som präglat förrättningsverksamheten de senaste åren. Genom fler och mindre grupper kommer cheferna i linjen bland annat att få mer tid för att stötta nya medarbetare i deras kompetensuppbyggnad Verksamhetens totala kostnader , mnkr (836) (834) (873) Övr. fastighetsindelningsverksamhet Uppdragsverksamhet Förrättningsverksamhet Verksamhetens totala intäkter 2013, mnkr Anslag Avgifter och andra ersättningar Övriga intäkter 30

35 Lantmäteriets årsredovisning 2013 Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning Lantmäteriförrättningar avvägning mellan enskilda och allmänna intressen Genom lantmäteriförrättning bildas och ändras fastigheter, till exempel i samband med planering och byggande. Fastighetsbildningen avser också infrastruktur, som exempelvis, ledningsrätt för kraftledningar, telefonmaster, servitut för att fälla träd längs järnvägar och gemensamhetsanläggningar för enskild väghållning. Stöd till förrättningsverksamheten För att bedriva en effektiv fastighetsbildningsverksamhet med enhetlig rättstillämpning är det viktigt att förrättningslantmätarna har tillgång till ett väl fungerade stöd i handläggning. Stödet, som riktar sig till såväl statlig som kommunal förrättningsverksamhet, sker i form av tillgång till en omfattande utbildningsverksamhet, telefonstöd av experter, handledningar och ett avancerat datorstött handläggningssystem. På grund av den stora nyrekryteringen både inom den statliga och kommunala organisationen har behovet av stöd ökat under de senaste åren. Nyanställda förrättningslantmätare genomgår ett särskilt introduktionsprogram. Arbetet för en enhetlig arbetsprocess ger vägledning för olika moment i handläggningen, se nedan. På lokal nivå finns också ett stöd från mer erfarna förrättningslantmätare och från funktionscheferna. MÅLEN FÖR FASTIGHETSBILDNING Enhetlig rättstillämpning: Lantmäteriet har tre metoder där uppföljning av den rättsliga kvaliteten ingår. Egengranskning genomförs av förrättningslantmätaren själv enligt en checklista som omfattar hela ärendet inklusive den information som registrerats i fastighetsregistret. Kollegiegranskning som är nästa moment i kvalitetssäkringen utförs av en kollega på kontoret och avser allmänna, juridiska och tekniska frågor. Det finns också en rikstäckande stickprovsgranskning av registrerade förrättningar som genomförs vart tredje år. I denna granskning ingår dels de formella regler som gäller för handläggningen av lantmäteriförrättningar, dels att besluten är korrekt införda i fastighetsregistret. Lantmäteriet arbetar för mer enhetlig rättstillämpning via kurser och stöd av olika slag till förrättningslantmätarna. Eftersom handläggningen är komplex och alla ärenden är olika, finns det inget tillförlitligt sätt att mäta hur väl målet enhetlig rättstillämpning uppfylls. Sakägarnas kostnader: Kostnaderna för sakägarna kan redovisas för enkla avstyckningar och fastighetsregleringar på samma sätt som för handläggningstiderna. Leveranstiden för ärende som har ett enhetligt innehåll över tiden: Leveranstiden kan följas upp för enkla avstyckningar och fastighetsregleringar enligt en viss specifikation. Leveranstidernas redovisas i tabell 5 Kvaliteten för de uppgifter som förs in i fastighetsregistret. Uppdatering av informationen i fastighetsregistret kvalitetsgranskas på samma sätt som beskrivits för enhetlig rättstillämpning, egen- och kollegiegranskning samt vid stickprovsgranskningen. Enhetligt arbetssätt ger effektivare handläggning Under 2010 startades projektet Enhetligt arbetssätt, vars syfte är att öka effektiviteten genom väl beskrivna rutiner som förenklar flyttning av ärenden mellan olika handläggare och lantmäterigrupper. Under 2013 har ytterligare ett steg tagits genom att införa produktionsutjämning mellan enheter och regioner. Kort innebär detta att ett ärende i Skåne kan komma att handläggas i Norrbotten lite beroende på hur ärendeinflödet ser ut. När vi flyttar ärenden på detta sätt är det viktigt med att exempelvis förstadagsåtgärder skötts på ett enhetligt sätt så att mottagaren vet vad som gjorts och inte gjorts i ett ärende. Att ärenden enklare kan flyttas mellan grupperna ger en bättre kapacitetsanvändning och förenklar introduktionen av nya medarbetare. 31

36 Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning Lantmäteriets årsredovisning 2013 Hur går en förrättning till? Ta kontakt med Lantmäteriet för att diskutera hur ditt ärende kan genomföras på bästa sätt. Du får information om de handlingar som behöver upprättas och de kontakter du behöver ta. Du deltar på olika sätt i processen, till exempel genom att ta fram vissa handlingar och genom att bistå med upplysningar. Så här ser processen ut: Lantmätaren, den som genomför lantmäteriförrättningen, är en opartisk utredare och beslutsfattare som strävar efter att hitta samförståndslösningar. I vissa fall kan beslut behöva fattas utan att parterna har kommit överens. Alla fastighetsägare, köpare, rättighetshavare och andra som är berörda av en förrättning kallas sakägare. Sakägare, kommunens byggnadsnämnd och i vissa fall länsstyrelsen har rätt att överklaga beslut till domstol. En lantmäteriförrättning omfattar fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärder. Ansökan Lantmäteriförrättningen påbörjas genom att en skriftlig ansökan om förrättning lämnas in till Lantmäteriet. Lantmätaren diskuterar med sökanden om ärendets omfattning, pris och leveranstid. Lantmätaren utreder och samråder Sökandens och sakägares behörighet kontrolleras. Berörda fastigheters omfattning, servitut och andra rättigheter och samfälligheter utreds. Gällande planer och andra markreglerande bestämmelser kontrolleras. Finns det penninginteckningar i de berörda fastigheterna kan dessa behöva hanteras. Lantmätaren bedömer om förrättningen kan genomföras i samråd med byggnadsnämnd, länsstyrelse och andra berörda myndigheter. Förrättningsområdet kan behöva besiktigas, nya gränser markeras och mätas in. Sammanträde och beslut Ibland är det nödvändigt att lantmätaren och sakägarna samlas till sammanträde innan Lantmäteriet fattar beslut. Lantmätaren beslutar om förändringar i fastighetsindelningen. Besluten dokumenteras på karta och i handlingar och skickas ut till berörda sakägare. Fyra veckor Innan förrättningen vinner laga kraft ska det löpa en tid om fyra veckor. Under den tiden har den som är missnöjd med förrättningsbesluten möjlighet att överklaga till domstol. Förrättningen blir klar den vinner laga kraft När förrättningen vunnit laga kraft registreras resultatet i Fastighetsregistret. Den fullständiga dokumentationen med protokoll, karta och beskrivning levereras till utsedda sakägare. Förrättningsakten arkiveras i Lantmäteriets arkiv. 32

37 Lantmäteriets årsredovisning 2013 Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning Utveckling av sakägarens kostnad Utvecklingen av kostnader och intäkter i samband med avstyckning och fastighetsreglering följer varandra över tiden och det visar inte på några stora skillnader enligt diagrammen till höger. Vi använder oss av en kalkylmetod för att redovisa kostnaderna ner på ärendetyp då det inte är möjligt att följa alla kostnaderna på varje enskilt ärende. Vi väljer dessutom att enbart titta på de ärenden som är påbörjade och avslutade under ett och samma räkenskapsår. Under 2013 kan vi konstatera att kostnaderna för enlottsavstyckningar ökat med kronor till kronor och fastighetsregleringar ökat med 1393 kronor till kronor. Anledningen till detta är att vi under 2013 haft kostnadsökningar främst vad gäller licenskostnader, systemförvaltningskostnader och lönekostnader som påverkar kostnaderna i det enskilda ärendet. Även det faktum att handläggningstiden ökat med ungefär en timme påverkar kostnaden för en förrättning. Ur diagrammen kan vi utläsa att vi inte har kunnat ta ut hela kostnadsökningen på sakägarna bland annat på grund av för lågt satta fasta priser. Priset på förrättningar kan variera stort beroende på var i landet den utförs. En viktig faktor är att i storstadsområdena, där vi generellt har höga markvärden, ställs högre krav på noggrann mätning av detaljer, gränssträckning, inmätning av strandlinjer för att få exakt rätt landareal, med mera. Förrättningslantmätaren måste vara mer noggrann och tydlig och redovisa ställningstaganden till yrkanden för att uppnå en rättssäker hantering. Sammantaget tar dessa förrättningar med mycket höga markvärden mer handläggningstid i anspråk och blir dyrare än den genomsnittliga enkla normalförrättningen. Avvägningen mellan enskilda och allmänna intressen göra att vissa förrättningar kan behöva mer tid än ett Kostnader och intäkter genomsnitt, Fastighetsreglering, 2 fastigheter mätning + överenskommelse < m 2 (kr) Intäkt Fastighetsreglering < 5 000m2 Kostnad Fastighetsreglering < 5 000m2 Kostnader och intäkter genomsnitt, enlottare (kr) Intäkt avstyckning, enlottare < 5 000m2 Kostnad avstyckning, enlottare < 5 000m2 genomsnittligt ärende. Den extra tiden används för samrådskontakter, återkoppling till sakägaren om kommunens och länsstyrelsens samrådssynpunkter och genom dialog med parterna för att få fram yrkanden och överenskommelser som kan genomföras. Mer tid krävs också då rättigheter som servitut med mera, inte är inskrivna i fastighetsregistret utan måste utredas innan fastighetsbildningen kan avslutas. Leveranstiderna beror på ärendetyp I genomsnitt avslutas ungefär ärenden årligen. Leveranstiden beror på vilken typ av ärende som utförs. Enlottsavstyckning och fastighetsreglering med två berörda fastigheter <5 000 m 2 har vanligtvis kortare leveranstid än mer komplicerade förrättningar, exempelvis ledningsrättsåtgärder. Leveranstiderna för enklare avstyckningar och fastighetsregleringar Vi har valt att följa leveranstidernas utveckling avseende enklare avstyckningar och fastighetsregleringar med en yta mindre än 5000 m². Dessa ärenden har ungefär samma innehåll år från år varför de är lämpliga för statistisk uppföljning. Antalet förrättningar inom dessa ärendetyper har minskat kraftigt under det senaste året Leveranstid i veckor vid förrättningar (medelvärde) för vanliga ärendetyper Enklare avstyckningar <5 000m2 Fastighetsreglering med 2 berörda fastigheter <5 000 m2 vilket gjort att äldre förrättningar med lång leveranstid får en stor betydelse på medelvärdet. Medelvärdet för leveranstiden på enklare avstyckningar har ökat med en vecka till 30 veckor samtidigt som medelvärdet för fastighetsregleringar minskat till 34 veckor, se diagram. 33

38 Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning Lantmäteriets årsredovisning 2013 Komplicerade ärenden har längre leveranstid Enligt tabellen kan vi utläsa att ärendetyper med flera sakägare samt med ett inslag av högre komplexitet har en längre leveranstid. Ett bra exempel på detta är ledningsrättsåtgärder och anläggningsåtgärder som båda involverar flertalet sakägare och där ersättningsfrågorna kan vara en komplikation vilket förlänger leveranstiden. I tabellen ovan redovisas medelvärdet av leveranstiderna för olika ärendetyper. Man kan utläsa i tabellen att ärendetyper med flera inblandade sakägare fått en längre leveranstid. En annan anledning till ökningen är fler komplicerade ärenden. En ärendetyp som ökat mycket under de senaste åren är återställande av gränsmärke. Anledningen till det är att vi enbart avslutar gamla ärenden eftersom inga nya ärenden tillkommit efter upphävandet av 2 Mätningskungörelsen 1 januari Leveranstid i veckor (medelvärde, Md.) för olika förrättningar, Lantmäteriet Ärendetyp Md Md Md Md Md Ledningsrättsåtgärd Anläggningsåtgärd Klyvning Fastighetsbestämning Återställande av gränsmärke Fastighetsreglering varav fastighetsreglering som berör två fastigheter Överenskommelse enl 43 AL Avstyckning varav enlottsavstyckningar Ändrat andelstal enligt 24 AL Leveranstiden mäts från det att ett ärende inkommit till att ärendet registreras i fastighetsregistret. Medelvärde är summan av leveranstiden inom ärendetypen, dividerat med det totala antalet ärenden för respektive ärendetyp. För leveranstiderna för enlottsavstyckning ligger medianvärdet för 2013 på 20 veckor, att jämföra med 18 veckor år Ökningen på två veckor beror delvis på den stora omorganisation som genomfördes under våren. Leveranstiderna för fastighetsreglering två fastigheter, är oförändrade både för Lantmäteriet och kommunala lantmäterimyndigheterna, se diagram. För de kommunala lantmäterimyndigheterna är inte tendensen densamma, där leveranstiden för enlottsavstyckningar sjunkit något medan den ligger still på fastighetsregleringarna. 30 Leveranstid i veckor (medianvärde) Lantmäteriet och kommunala lantmäteriemyndigheterna - Enlottsavstyckning 30 Leveranstid i veckor (medianvärde) Lantmäteriet och kommunala lantmäterimyndigheterna - Fastighetsreglering Enlottsavstyckning <5 000 m2, LM Enlottsavstyckning <5 000 m2, KLM Fastighetsreglering två fastigheter, LM Fastighetsreglering två fastigheter, KLM 34

39 Lantmäteriets årsredovisning 2013 Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning Ärendebalanser, överklagade och återförvisade ärenden För att följa upp den rättsliga kvaliteten och äldre ärenden redovisas och analyseras ärendebalanser, överklagade ärenden och ärenden som återförvisats av domstol till Lantmäteriet. Uppgifterna används i det dagliga förbättringsarbetet och i utformningen av stödet till fastighetsbildningsverksamheten. Antalet ärenden har minskat Nedan redovisas totala ärendebalanser, äldsta ärende, antal inkomna och antal avslutade ärenden för Lantmäteriet och de kommunala lantmäterimyndigheterna. Som framgår av nedan tabell har antalet inkomna förrättningsärenden samt den totala ärendebalansen minskat inom både Lantmäteriet och den kommunala lantmäteriverksamheten. Det minskade byggandet av småhus är en starkt bidragande orsak till minskningen i ärendeinströmningen. Ärendestrukturen har ändrats till att bli större i både omfattning och komplexitet. Minskningen i ärendeinströmningen har inneburit att man i en större utsträckning kunnat arbeta ner ärendebalanserna. I samband med omorganisationen har det också rensats bland ärendena då det fanns ett antal ärenden så kallade förfrågansärenden som var upplagda men som av olika anledningar inte blivit en förrättning. Fokuseringen på att avsluta äldre ärenden har fortsatt under Per hade vi 51 ärenden ansökta före som inte hade blivit avslutade. Av de oavslutade ärendena är tre överklagade och ligger i domstol för prövning. I de övriga fallen handlar det exempelvis om att det inväntas en detaljplaneändring eller att sakägaren ska utföra en åtgärd innan ärendet kan avslutas. Antal överklagade och återförvisade ärenden Lantmäteriet avslutade ärenden och de kommunala lantmäterimyndigheterna ärenden under När ett ärende återförvisas från Mark- och miljödomstolen kommer det tillbaka till den myndighet som fattat beslutet. Återförvisningen kan innebära att antingen det fattade beslutet korrigeras eller att förrättningen måste göras om minskade antalet överklagade ärenden till 370 st. Antalet återförvisade ärenden, 61 st, ligger i det närmast kvar på samma nivå som Antalet överklagade fakturor har minskat något under För de kommunala lantmäterimyndigheterna har antalet överklagade ärenden ökat något medan de återförvisade ärenden har minskat under Även antalet överklagade fakturor ökade något under Antal överklagade fakturor Lantmäteriet Kommunala lantmäterimyndigheterna De totala ärendebalanserna, äldsta ärende, antal inkomna och avslutade ärenden Lantmäteriet Inkomna Avslutade Ärendebalans Äldsta ärende Kommunala lantmäterimyndigheterna Inkomna Avslutade Ärendebalans Äldsta ärende (av ) 2012 (av ) 2011 (av ) 2010 (av ) 2009 (av ) Antal överklagade/återförvisade ärenden i sak Lantmäteriet, Överklagade Återförvisade 2013 (av 5 051) 2012 (av 4 818) 2011 (av 5 007) 2010 (av 5 073) 2009 (av 5 521) Antal överklagade/återförvisade ärenden i sak Kommunala lantmäterimyndigheterna, Överklagade 4 Återförvisade 35

40 Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning Lantmäteriets årsredovisning 2013 Omarrondering ger ordning på skogen i Leksand I Dalarna har mark av tradition delats lika mellan arvingarna, både manliga och kvinnliga. Det har lett till många ägoskiften och ett invecklat ägande. En konsekvens är att en tredjedel av länets produktiva areal fortfarande år 2013 inte kan utnyttjas effektivt. Men saker och ting håller långsamt på att förändras. En omarrondering är en lantmäteriförrättning där man byter mark mellan fastigheter för att skapa större och mer praktiska skogsskiften eller åkermark. Nyligen avslutades en del av den etapp som gett norra och östra Leksand en modern indelning, en av de största lantmäteriförrättningarna i modern tid. Men mycket återstår att göra, konstaterar David Gunnars, som arbetat med omarronderingen de senaste fyra åren. Att tre hektar åker har femton delägare är inte ovanligt i norra Dalarna, och de många långsmala skogsskiftena bildar ett nät över kartan. Länsstyrelsen har pekat på hur ägosplittringen bland annat leder till annat en lägre skogstillväxt, sämre tillgång på råvaror och inte minst en negativ utveckling vad gäller arbetstillfällen i länet. Den yngre generationen har insett den ekonomiska aspekten i det hela. Det lönar sig inte att ha tio hektar utspridda på flertalet skiften över stor del av socknen där tillgängligheten till farbar väg är dålig. Med ett enda skifte ökar vinsten för markägaren vid en avverkning eftersom bland annat maskintransportkostnaden minskar, säger David Gunnars, funktionschef och tidigare förrättningslantmätare för omarronderingen på Lantmäteriet. Men visst kan man stöta på attityder som att vi har det bra som vi har det och då gäller det att förklara nyttan med ändringen. Markägarens initiativ Initiativet till en omarrondering måste komma från fastighetsägarna. Kan Lantmäteriet konstatera att det finns båtnad, alltså att fördelarna med omarronderingen överväger kostnader och eventuella nackdelar, och att det finns en opinion för förrättningen, så går vi vidare, säger David Gunnars. I Leksand var de positiva markägarna i knapp majoritet, strax under femtio procent motsatte sig omarronderingen. I efterhand kan Lantmäteriets medarbetare i Leksand konstatera att nästan alla av de över 2000 berörda fastighetsägarna blev nöjda. Efter ett personligt möte med markägarna, räknar vi ihop dennes areal. Oftast går det att lägga det nya skiftet där hon eller han vill ha det, säger han. All mark är inte likvärdig, det viktiga är produktionsförmågan. Ett par hektar myr är inte lika värdefull som samma areal täckt av avverkningsbar skog. Från till skogsskiften Idag har antalet fastigheter i området krympt från till Dessa i sin tur är inte längre uppdelade på skiften, utan Medelarealen för skiftena är 21,1 hektar, istället för som tidigare 2,7 hektar. Antalet fastighetsägare har vidare krympt från till 1 600, eftersom vissa valt att avstå marken. Vi har totalt nittio mil nya gränser och trettio nya vägar efter omarronderingen, berättar David Gunnars. Men de imponerande resultaten till trots är han ganska övertygad om att varken han eller hans medarbetare hinner få ordning på fastighetsstrukturen i Dalarna under sin livstid. Vi har ett antal inkomna förfrågningar som vi utreder. Men med det tempo vi mäktar med idag behöver vi ytterligare nittio år på oss bara för Dalarna, och då har vi inte räknat in ägosplittringen i Värmland och i kluster på andra håll i Sverige, konstaterar han. Under 2013 har omarronderingsverksamheten i Dalarna erhållit 6 miljoner kronor i form av nedsättningsmedel och 4,1 miljoner kronor av det yttre bidraget. Verksamheten har under 2013 fattat beslut kring omarronderingen i Leksand Östra. Leksand Östra omfattade cirka hektar och cirka sakägare. 36

41 Lantmäteriets årsredovisning 2013 Fastighetsbildning i flera plan Inom Lantmäteriet har under år ärenden handlagts, där 28 stycken 3D-fastigheter bildats. Inom de kommunala lantmäterimyndigheterna har det under samma period bildats 33 stycken 3D-fastigheter i 31 ärenden. Totalt avslutades 44 lantmäteriförrättningar 2013, där det sammantaget bildades 61 stycken 3Dfastigheter. Ägarlägenhetsfastigheter Ägarlägenhetsfastigheter infördes 1 maj Ägarlägenhetsfastigheter innebär att en bostad i ett flerfamiljshus utgör en egen fastighet som kan belånas och säljas av ägaren. För trappor och andra gemensamma utrymmen bildas gemensamhetsanläggningar. Inom Lantmäteriet har det under år 2013 bildats 112 ägarlägenhetsfastigheter i 11 ärenden. Inom de kommunala lantmäterimyndigheterna har det under samma Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning År 2004 ändrades lagstiftningen så att det blev möjligt att bilda fastigheter avgränsade horisontellt i flera plan, så kallade 3D-fastigheter Antal handlagda 3D-fastighetsärenden Lantmäteriet Kommunala lantmäterimyndigheterna period bildats 29 ägarlägenhetsfastigheter i 4 ärenden. Sammanlagt har det under 2013 bildats 141 ägarlägenhetsfastigheter i 15 ärenden Ökad rättssäkerhet genom tillsynsbesök Lantmäteriets tillsynsverksamhet följer en femårig plan. Den första femårsperioden löpte under åren År 2013 är det tredje året i tillsynsplanen och vi kan då dra nytta av- och återkoppla till de noteringar som gjordes vid tillsynsbesöken år Under året har tillsynsbesök ägt rum vid kommunala lantmäterimyndigheter i Skåne, Halland och Västra Götaland. Dessutom har de kommunala lantmäterimyndigheterna halvårsvis redovisat ärendestatistik, som bland annat används som underlag vid tillsynsbesöken. Under 2013 har det inte genomförts några besök vid Lantmäteriets egna kontor. Fastighetsbildningsdivisionen inom Lantmäteriet har omorganiserats under perioden och bland annat har det skett många nya chefsrekryteringar. I avvaktan på att den nya organisationen ska finna sina nya former beslutades att avvakta under en period med besöken vid de statliga lantmäterikontoren. De kommunala lantmäterimyndigheternas inplacering i den kommunala organisationen och kravet på myndigheternas självständiga ställning har även under detta verksamhetsår varit föremål för diskussion vid några av tillsynsbesöken. Samma fråga har kommit upp i diskussioner med andra kommunala lantmäterimyndigheter i landet. Vi har därvid fortsatt hävdat kravet på den kommunala lantmäterimyndighetens självständighet i förhållande till exempelvis kommunernas exploateringsverksamhet och markägarföreträdare. Sedan något år tillbaka kan vi se en trend där kommuner i samband med omorganisationer av sin verksamhet inte alltid förstår vikten av att bevara den kommunala lantmäterimyndighetens självständighet. Lantmäteriet har även särskilt granskat de kommunala lantmäterimyndigheternas intäkter och kostnader samt kompetensförsörjning. Erfarenheterna av den granskningen visar att samtliga granskade myndigheter uppfyller de ekonomiska kraven i lagen om kommunal lantmäterimyndighet. Kompetensförsörjningen är en aktuell fråga som upplevs som problematisk vid många myndigheter. Behovet av fortsatt rekrytering av kompetenta medarbetare inom förrättningsverksamheten samt vidareutbildning av dessa har tagits upp vid flera tillsynsbesök. Den lagstadgade kompetensnivån har dock visat sig vara uppfylld vid samtliga myndigheter som besökts. Under verksamhetsåret har även särskilda tillsynsaktiviteter ägt rum. Enligt 6 lagen (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet ska den statliga lantmäterimyndigheten, Lantmäteriet, utöva tillsyn över verksamheten vid de kommunala lantmäterimyndigheterna. Utöver denna författningsenliga tillsyn bedriver Lantmäteriet även motsvarande verksamhet genom regelbundna besök vid de statliga lantmäterikontoren. En generell slutsats efter årets tillsynsbesök är att verksamheten vid myndigheterna huvudsakligen fungerar bra. Lantmäteriet har dock i ett flertal fall även detta år uppmanat myndigheterna att nedbringa sina balanser, korta handläggningstiderna samt avarbeta de äldsta ärendena. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt registreringsfrågor varvid vikten av att registrering av förrättningar och planer ska ske direkt efter lagakraftträdande har påtalats. 37

42 Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning Lantmäteriets årsredovisning 2013 Den 30 september 2013 slutredovisade Lantmäteriet en rapport till Regeringskansliet, Lantmäteriets tillsynsverksamhet över de kommunala lantmäterimyndigheterna. I rapporten redovisas bland annat i detalj vad som framkommit under tillsynsperioden Sammanfattningsvis konstaterades i rapporten att tillsynsverksamheten fungerar tillfredställande och det för närvarande inte finns något behov av ändringar eller tillägg i de författningar som styr tillsynen. Haninge kommun har under verksamhetsåret erhållit regeringens tillstånd att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet och från den 1 januari 2015 överta ansvaret för lantmäteriverksamheten inom kommunen. Lantmäteriet erhöll därvid i uppdrag att vid behov genom rådgivning stödja Haninge kommun inför övertagandet och därefter genom tillsyn säkerställa att den nya myndigheten i alla avseenden fullgör sina uppgifter. Lantmäteriet har haft kontakter med Haninge kommun under verksamhetsåret De största kunderna De största enskilda kunderna skiljer sig inte så mycket år från år till år. Det är Naturvårdsverket och Trafikverket som är de dominerande kunderna och de dominerande kundgrupperna är fysiska personer följt av övriga juridiska personer och kommuner som sammantaget står för närmare 81 procent av de totala intäkterna. Tabellen nedan redovisar inte bara förrättningsverksamhet och uppdrag i samband med förrättningsverksamhet utan även en del av Lantmäteriets tjänsteexport (enbart under de första fyra månaderna 2013). Intäkter från de största kunderna ( ) mnkr År/Kund Kommuner 104,5 96,5 103,9 Naturvårdsverket 50,5 54,1 57,7 Trafikverket 54,5 55,9 55,3 Skatteverket 12,3 11,8 11,1 Länsstyrelsen Dalarna 5,5 4,0 6,3 Vattenfall eldistribution AB 4,7 5,4 5,2 E.ON Elnät Sverige AB 9,2 5,8 4,6 Sida 13,8 20,9 1,0 Summa de största kunderna 255,0 254,4 245,1 Fysiska personer 295,1 284,4 323,0 Juridiska personer 179,0 200,9 166,6 Totala intäkter samtliga kunder 729,1 739,7 734,7 38

43 Lantmäteriets årsredovisning 2013 Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning Uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning Uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning har ett naturligt samband med myndighetsutövningen och avser till övervägande delen myndighetssamverkan, uppdrag åt statliga myndigheter, som ansluter till Lantmäteriets kärnverksamhet. Intäkterna från uppdragsverksamheten domineras av myndighetssamverkan, främst med Naturvårdverket och Skatteverket, som svarar för drygt 70 procent av den totala omsättningen. Tjänster åt kommuner är en stor del av den resterande verksamheten. Små och medelstora kommuner som saknar egen kompetens på arkivutredningar behöver stöd med att ta fram fastighetsförteckningar till detaljplaner. Av 95 miljoner avgiftsintäkter redovisas 91 miljoner kronor i resultaträkningen för uppdragsverksamheten i anslutning till fastighetsbildning och resterande 4 miljoner i resultaträkningen för grundläggande fastighetsinformation och grundläggande geografisk information. Uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning Intäkt per verksamhet (mnkr) Upprättande av fastighetsförteckning samt fastighets- och arkivutredning 10,1 9,7 11,1 Rådgivning och utbildning i fastighetsrättsliga och geodetiska frågor 3,0 2,9 1,4 Rådgivning och utbildning i fastighetstekniska frågor i samband med upprättande av genomförandebeskrivning Upprättande av ansökan om lagfart, värdeintyg för lagfart och nybyggnadskarta, om uppdragsverksamheten utförs i samband med fastighetsbildning 5,1 4,9 4,5 1,4 1,2 0,8 Förslag till fastighetsplan och detaljplaneändring av genomförandekaraktär som behövs för att genomföra en förrättning 0,2 0,2 0,2 Bildande av samfällighetsförening 1,0 1,1 1,3 Myndighetssamverkan som avser sådana uppdrag åt statliga myndigheter som ansluter till lantmäterimyndighetens kärnverksamhet 57,2 57,8 69,6 Mätning, beräkning och kartläggning samt underlag och förslag till enklare detaljplan av genomförandekaraktär i de delar av landet där andra lösningar saknas av marknadsskäl 8,6 6,8 6,2 Summa 86,6 84,6 95,1 Återrapportering ekonomisk balans Förrättningsverksamheten ger ett underskott på 37,0 miljoner under Det balanserade underskottet uppgår totalt inom förrättningsverksamheten till -10,9 miljoner. Omsättningen inom förrättningsverksamheten uppgår till cirka 641 miljoner, vilket är 13 miljoner eller 2 procent högre än Kostnaderna ökade med drygt 41 miljoner kronor, vilket beror både på ökade personalkostnader och ökade driftkostnader. Eftersom verksamheten har förbrukat det balanserade överskottet och har ett balanserat underskott på -10,9 miljoner kommer stort fokus under 2014 ligga på att effektivisera handläggningen för att vända resultatet. En del av effektiviseringen kommer att vara den tidigare nämnda produktionsstyrningen, se avsnitt Enhetligt arbetssätt. Lantmäteriet bedriver uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning. Omsättningen uppgick 2013 till 91 miljoner kronor, vilket är drygt 11 miljoner eller 14 procent högre än motsvarande period Uppdragsverksamheten i anslutning till fastighetsbildningsverksamhet gick under 2013 med ett överskott på 6 miljoner kronor. Totalt finns det upparbetade överskott på 14 miljoner kronor inom fastighetsanknuten uppdragsverksamhet. 39

44 Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning Lantmäteriets årsredovisning 2013 Förrättningsverksamhet (mnkr) VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av anslag 6,0 6,0 6,0 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 640,0 621,2 634,4 Intäkter av bidrag 3,1 1,1 0,0 Finansiella intäkter 0,7 0,4 0,7 SUMMA 649,8 628,7 641,1 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal -455,0-440,1-457,0 Kostnader för lokaler -38,5-36,2-37,7 Övriga driftkostnader -106,0-134,7-156,8 Finansiella kostnader -2,2-1,3-1,1 Avskrivningar och nedskrivningar -38,2-24,7-25,5 SUMMA -640,0-637,6-678,1 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 9,8-8,9-37,0 Uppdragsverksamhet i anslutning till förrättningsverksamhet (mnkr) VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av avgifter och andra ersättningar 81,8 79,7 90,6 Intäkter av bidrag 0,5 Finansiella intäkter SUMMA 81,8 79,7 91,1 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal -56,3-56,9-63,2 Kostnader för lokaler -4,6-4,4-5,0 Övriga driftkostnader -23,0-19,7-14,8 Finansiella kostnader -0,1-0,1-0,1 Avskrivningar och nedskrivningar -2,0-1,7-1,9 SUMMA -86,1-82,8-84,9 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING -4,3-3,1 6,2 Förrättningsverksamhet Ackumulerat resultat (utgående balans, mnkr) Uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning Ackumulerat resultat (utgående balans, mnkr) ,0 26, , ,9 7,8 14, Förebygg

45 Lantmäteriets årsredovisning 2013 Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning Rädda liv Rädda liv med Lantmäteriets adresser och kartor Planera samhället med Lantmäteriets kartor och fastighetsinformation Förebygg med Lantmäteriets höjddata och aktuella adresser Hitta rätt med Lantmäteriets adresser, kartor och fastighetsinformation Analysera förändringar med Lantmäteriets flygbilder från förr och nu Informationsförsörjning - Tillhandahållande, uppbyggnad och förvaltning av geodata 41 41

46 Informationsförsörjning Tillhandahållande, uppbyggnad och förvaltning av geodata Lantmäteriets årsredovisning 2013 Geografisk information och fastighetsinformation är viktiga underlag för effektiv samhällsplanering, ett rättssäkert samhälle och en enklare vardag för medborgaren. Geografisk information och fastighetsinformation från Lantmäteriet spelar en stor roll i samhället och bidrar till samhällsnytta på olika sätt. Det kan handla om att ta fram underlag för att kunna möta effekterna av klimatförändringar, eller bistå med sakkunskap vid ny bebyggelse. Lantmäteriets insatser är också nödvändiga när stora väg- eller järnvägsprojekt planeras. I likhet med att samhället garanterar grundläggande service på andra områden, som till exempel. vägar, elnät, postutdelning, tillgång till skolor, apotek och hälsovård så måste samhället även garantera en väl fungerande geografisk infrastruktur. Det vill säga en beskrivning av verkligheten i form av geodata. Ett rättssäkert samhälle kräver fastighetsinformation och en geografisk avbildning av exempelvis topografi, väg- och järnvägsnät samt elförsörjning. Lantmäteriets geodata är ofta ett underlag i samhällets beslutsprocesser, en datamodell av verkligheten med stor potential som beslutsunderlag. Vad är geodata? Geodata är information som beskriver företeelser som har ett direkt eller indirekt angivet geografiskt läget, till exempel kartdata såväl som registerinformation om byggnader, sjöar, vägar, vegetation eller befolkning. Vad händer i vår omvärld? Det blir allt viktigare för myndigheter att förhålla sig till vad som händer i omvärlden. Bilden nedan visar aktuella värdeord och trender som har betydelse för Lantmäteriets informationsförsörjning. Användningen av geodata ökar snabbt i hela samhället och de nationella kartmyndigheterna kommer fortsatt att ha en nyckelroll i tillhandahållandet genom att samordna och tillhandahålla kompletta ramverk för säker geodata. Många privata aktörer skapar och tillhandahåller geodata och de allt större datamängderna innebär möjligheter för både affärsverksamhet och samhällsutveckling. En växande källa till geodata är signaler från apparater som skickar lägesinformation från allt fler personer, vars dataskapande ibland är aktivt och frivilligt (volunteered geographic information VGI, crowd sourcing), men i 42 växande omfattning också passivt. Den tillgängliga datamängden blir ofta långt större än man förmår använda, och behoven av att kunna finna rätt data för rätt tillfälle växer. Den ökade förekomsten, användningen och lättillgängligheten till data ökar också efterfrågan på avgiftsfria och kvalitetsmärkta data. Öppna data Kartor och annan geografisk information har genom informationsteknologins utveckling snabbt fått en stor betydelse med hög nyttopotential på Internet, där kartor bland annat används i olika applikationer som underlag för beskrivning av olika företeelsers geografiska positioner, utbredningar och förlopp. Dagens avgiftsfinansiering har blivit en begränsning för att nyttoeffekterna av denna utveckling fullt ut ska kunna tas tillvara i samhället. Exempelvis används av kostnadsskäl kartor och adresser av låg kvalitet istället för Lantmäteriets högkvalitativa och aktuella geografiska data. Ett annat exempel är att licensvillkoren som följer av olika affärsmodeller kan begränsa viss användning av data. Sedan 2011 har Lantmäteriet arbetat med att finna förutsättningar för att öppna upp den geografiska informationen och adresserna för avgiftsfri användning utan

47 Lantmäteriets årsredovisning 2013 begränsande användningsvillkor. Lantmäteriets avgiftsfinansiering är dock idag så pass omfattande att en ofinansierad avveckling av avgifterna inte kan ske utan allvarliga konsekvenser för informationens aktualitet och kvalitet. Lantmäteriet bedömer att den stora nyttoeffekten med att öppna upp geografiska data ligger i den effektiviseringspotential som uppstår hos offentliga och privata användare, i den tillväxtpotential som skapas för innovativ tjänsteutveckling på marknaden samt i de direkta och indirekta nyttor som därigenom uppstår för alla medborgare. Lantmäteriet ser också stora fördelar om den nationella e-förvaltningen kan baseras på samma grundläggande information om geografi och adresser. Under 2013 genomförde Lantmäteriet en analys av förutsättningarna för att öppna upp den geografiska informationen och adresserna. Under 2013 intensifierades samarbetet med SKL (Sveriges kommuner och Landsting) och kommunerna i frågan om öppna data då de i Informationsförsörjning Tillhandahållande, uppbyggnad och förvaltning av geodata flera viktiga delar är underleverantörer till Lantmäteriet och påverkas direkt av en förändrad finansieringsform. En pågående domstolstvist om avgifter Lantmäteriet är för närvarande inblandad i en pågående tvist i domstol, förvaltningsrätten, om avgifter för geografisk information och fastighetsinformation, Geodata. Grunden till tvisten är att ett företag tidigare haft ett äldre avtal med mycket förmånliga ekonomiska villkor. Då avtalet var otidsenligt och inte längre hade stöd i gällande taxor sades detta upp och företaget fick ett beslut med en offert baserad på den för år 2013 gällande taxan för Geodata. Uppdateringen av avtalet innebar en relativt kraftig kostnadsökning för informationen och företaget överklagade därför beslutet till förvaltningsrätten. Målet är fortfarande vid årsskiftet 2013/2014 inte avgjort av domstolen och Lantmäteriet avvaktar utgången. Lantmäteriets information och tjänster i samhället Våra vidareförädlare en viktig samarbetspart EU-direktiven Inspire och PSI, innebär att alla användare kan vända sig direkt till Lantmäteriet för att få tillgång till geografisk information och fastighetsinformation. Lantmäteriet gör inga kundspecifika anpassningar av geodata utan utvecklar främst tjänster med maskinläsbara gränssnitt. Eftersom användarna i de flesta fall även vill ha informationen via användarvänliga applikationer eller anpassad för en specifik verksamhet, väljer många därför att vända sig till Lantmäteriets vidareförädlare. Vidareförädlarna är därför en fortsatt viktig kanal för att öka och bredda användningen av Lantmäteriets geodata. De senaste årens trend med ökat antal vidareförädlare håller i sig. Under 2013 har 15 stycken vidareförädlare tillkommit och totalt sett har vi nu avtal med 69 vidareförädlare. Detta stärker också bilden av att användningen av geodata ökar och breddas. De nya vidareförädlarna är ofta små företag. Ungefär lika många är inriktade mot förädling av fastighetsinformation som mot geografisk information. Det finns ett ökat intresse för användning av geodata i applikationer till smartphones. Likaså ser vi ett ökat intresse för våra geodatatjänster. Lantmäteriet har idag fem användargrupper mark och miljö kredit- och fastighetsmarknad forskning och utbildning samt kulturverksamhet blåljus SWEPOS referensgrupp Lantmäteriet ingår dessutom i användargruppen KAP-nätverket som arbetar med klimatanpassningsfrågor. 43

48 Informationsförsörjning Tillhandahållande, uppbyggnad och förvaltning av geodata Lantmäteriets årsredovisning 2013 Dialog med användarna behövs En aktiv bevakning av marknadstrender och dialog med användarna är en förutsättning för att välja rätt utvecklingsinriktning. Användarnas behov samlas in med hjälp av kundnöjdhetsundersökningar, intervjuer och Lantmäteriets användargrupper. Vi informerar och för en dialog om vårt tillhandahållande på mässor och konferenser. Vi har också regionala geodatasamordnare spridda över landet som fokuserar på regional informationsspridning och rådgivning, bland annat genom att delta i regionala nätverk och användargrupper. Ett exempel på en lyckad utveckling tack vare dialog i en användargrupp är finansieringslösningen för forskning, utbildning och kulturverksamhet där Vetenskapsrådet fortsätter som finansiär för licensavgifter för geodata från Lantmäteriet. Sveriges Universitets- och Högskoleförbund har uppdragit till Statens Lantbruksuniversitet att hålla en tjänst där behöriga studenter, lärare och forskare vid universitet och högskolor kan ladda ner geodata på ett enkelt och säkert sätt. Tjänsten lanserades under 2012 och hittills har 22 högskolor och universitet tecknat avtal. Under 2013 har dessutom ett antal lärosäten och kulturinstitutioner, främst museer, tecknat avtal för att få tillgång till geodata från Lantmäteriet. Totalt sett har vi avtal med 47 parter inom denna användningskategori. Produktutveckling under 2013 Idag får användarna åtkomst till Lantmäteriets geodata, till exempel kartor, ortofoton och fastighetsinformation, via direktåtkomst enligt gammal teknik, traditionella uttag samt förändringsavisering, men också genom Lantmäteriets nya standardiserade bastjänster, så kallade geodatatjänster. De standardiserade geodatatjänsterna bidrar till att göra det enklare för användarna att integrera geodata i sina applikationer, men även att kombinera geodata från olika informationskällor. Utvecklingen av standardiserade bastjänster är ett krav från E-delegationen för att bland annat kunna införa automatiserad samverkan men även ett krav enligt Inspiredirektivet. För att möta Inspiredirektivets krav utvecklar Lantmäteriet sök-, visnings-, nedladdningssamt omvandlingstjänster. Dessa kallas gemensamt för geodatatjänster. Nedladdningstjänsterna finns också i två varianter; direktåtkomst respektive uttag av kopia. Under 2013 har ett antal geodatatjänster lanserats, exempelvis Adress Nedladdning Inspire, Fastighetsindelning Visning, Topografisk webbkarta Visning Cache och Planer, bestämmelser, rättigheter-visning. För direktåtkomst har vi gjort en stor lansering av tjänsten Fastighetsinformation Direkt (FR-direkt) som i sin 44 tur består av 12 deltjänster. Fastighetsinformation Direkt ersätter på sikt Fastighetsregistret Online (så kallat ÖFF, överföringsformat) som har varit den huvudsakliga kanalen för åtkomst till fastighetsinformation. Under 2013 har även Geodataplatsen lanserats och är en självbetjäningstjänst för uttag av kopia. Den är tillgänglig för datadelare inom geodatasamverkan och för närvarande är det Fastighetskartan som finns att hämta via Geodataplatsen. Fastighetskartan är en av de mest efterfrågade produkterna och tjänsten förenklar snabb och automatisk åtkomst till informationen för datadelarna, samtidigt som det minskar trycket på manuella leveranser. Kartografiska data och produkter - Karta 2020 Lantmäteriets kartografiska produkter består av ett antal kartografiska databaser i olika skalområden och ett antal allmänna förlagskartor baserade på dessa kartografiska databaser. De kartografiska databaserna har ursprungligen tagits fram som en del i framställningen av de tryckta förlagskartorna och den kartografiska designen har baserats på behoven hos framförallt Försvarsmakten och andra tunga professionella kartanvändare. Sammantaget innebär detta att Lantmäteriets kartografiska produkter behöver ses över och anpassas till dagens behov. Behovet av tryckta förlagskartor finns idag framförallt bland allmänheten. De kartografiska databaserna, som är abstraktioner av verkligheten i olika upplösning/skalområden, behövs även i framtiden men kan kartografiskt harmoniseras sinsemellan och bör också kunna automatgenereras från grundläggande geografiska databaser. Av långsiktig strategisk betydelse är också att harmonisering sker nationellt, gentemot kommunala kartdata, och internationellt, gentemot Inspire, ELF (European Location Framework) och andra harmoniseringsinitiativ inom EU. Under 2013 genomfördes en förstudie kring en modernisering av Lantmäteriets kartografiska produkter och verksamhet. I arbetet sågs hela kedjan över, det vill säga från specifikationer och databaser till processer och produkter. Förstudien resulterade i ett förslag på förändringar av såväl produktsortiment, kartografiska databaser som processer samt en tidsplan för förändringarna. Under 2014 kommer en fördjupad förstudie att påbörjas. Hur ser då användningen och efterfrågan ut på Lantmäteriets geodata? Lantmäteriets uppdrag är att verka för en väl fungerande försörjning med grundläggande geografisk information och fastighetsinformation av sådan omfattning, kvalitet och aktualitet att samhällets behov tillgodoses. Vi ska

49 Lantmäteriets årsredovisning 2013 också verka för att användningen av den grundläggande informationen ska öka och komma till nytta hos fler användare och inom fler användningsområden. Övergången från gammal till ny teknik förenklar användarnas möjligheter att bli mer selektiva i sina sökningar mot fastighetsregistret vilket är positivt ur ett användarperspektiv men kan på sikt påverka intäkterna och därmed finansieringen av bland annat ajourhållningen av informationen. Vi ser till exempel att stora användare ser över sina sökrutiner för att minska kostnaderna. Under 2013 har en ny affärsmodell för följdproduktion av adresser lanserats som förenklar tillgängligheten till adressinformation och gör det enklare och förmånligare Informationsförsörjning Tillhandahållande, uppbyggnad och förvaltning av geodata för vidareförädlare att förädla adressinformationen och använda den i olika tjänster. Den nya affärsmodellen förväntas bidra till en ökad användning av adressinformation. Efterfrågan på Lantmäteriets geografiska information är fortsatt stark trots nya producenter av geografiska data på marknaden. Ekonomiskt fördelaktiga samverkansavtal inom offentlig sektor, forskning, utbildning och kulturverksamhet har bidragit till en fortsatt ökad och breddad användning. Det ökade antalet vidareförädlare bidrar också till denna utveckling. Lantmäteriets indikatorer för ökad och breddad användning Användningen och volymutvecklingen av Lantmäteriets produkter är en indikator på hur den totala användningen av geodata i samhället ökar. Nedan redovisas ett antal indikatorer och mått kring nyttjandet av geodata från Lantmäteriet. användningen av Fastighetsregistret. Under 2014 kommer användningen att öka kraftigt då vi avvecklar äldre leveranssätt med gammal teknik. Hur stor andel av den totala användningen som går via gamla och nya leveranssätt visas i diagrammet. Antal debiterade transaktioner för fastighetsinformation Som framgår av diagrammet nedan utnyttjar en stor andel användare fortfarande de äldre åtkomstsätten, (leveransformaten 3270 och ÖFF). Dessa är under avveckling och kommer successivt att ersättas av formatet FR-direkt som infördes under Antal debiterade transaktioner för fastighetsinformation ÖFF FR-Direkt Visnings- och nedladdningstjänster samt självbetjäningsgrad Antalet förfrågningar på visningstjänsterna visar en kraftig ökning. Den huvudsakliga anledningen är att en testversion av tjänsten Kartsök och ortnamn funnits tillgänglig för extern användning sedan i somras. Tjänsten är publik och används av både privatpersoner och professionella användare. I Nedladdning Direktåtkomst ingår de nya geodatatjänsterna Fastighetsinformation Direkt men även Registerbeteckning Direkt samt Ortnamn Direkt. Fastighetinformation Direkt står för den huvudsakliga användningen och den har kommit igång under 2013 med några vidareförädlare och datadelare. Fortfarande står dock Fastighetsinformation Direkt för en låg andel av totala I nedladdning uttag av kopia ingår Geodataplatsen som är en självbetjäningstjänst för datadelare. Här ser vi en ökad användning under året. Geodataplatsen effektiviserar och underlättar användningen för datadelarna och samtidigt avlastas vår egen manuella hantering. Fortfarande har vi en stor andel manuella leveranser för den geografiska informationen. Från 2013 mäter vi självbetjäningsgraden för leveranser av geografisk information. Det vill säga andelen leveranser via självbetjäningstjänsten Geodataplatsen av totala andelen leveranser för geografisk information. För 2013 är självbetjäningsgraden 46 procent, målsättningen är att den ska öka ytterligare. Visningstjänster Antal förfrågningar 43,6 milj. 217,4 milj. Visad datamängd gigabyte Nedladdning - Direktåtkomst Antal förfrågningar Ny 4,8 milj. Nedladdad datamängd gigabyte Ny 56 Nedladdning Uttag av kopia Antal förfrågningar Ny Nedladdad datamängd gigabyte Ny 732 Användare nedladdning och visning Antal kontrakterade användarorganisationer vid årets slut Självbetjäningsgrad leveranser geografisk information 0 % 46 % 45

50 Informationsförsörjning Tillhandahållande, uppbyggnad och förvaltning av geodata Lantmäteriets årsredovisning 2013 Antalet kontrakterade användarorganisationer på våra geodatatjänster för nedladdning och visningstjänster visar också på en kraftig ökning. Under 2012 fanns endast visningstjänsterna tillgängliga men från 2013 även Fastighetsinformation Direkt samt Geodataplatsen. Ökningen beror i huvudsak på att fler datadelare använder såväl Geodataplatsen som direktåtkomst- och visningstjänster. Beträffande indikatorerna kan Lantmäteriet inte med godtagbar precision och kvalitet redovisa antal användarorganisationer vid årets slut fördelat på visningstjänster respektive nedladdningstjänster utan redovisningen sker samlat för båda tjänsteslagen. De flesta användarorganisationerna har också i dag avtal för både visningstjänster och nedladdningstjänster. Lantmäteriet uppdaterar informationen både i samverkan och i egen regi För att informationen i våra system ska vara heltäckande, aktuell och hålla hög kvalitet krävs fortlöpande uppdatering. Lantmäteriet uppdaterar informationen både i samverkan och i egen regi. Samverkansavtal med alla landets kommuner Lantmäteriet har avtal med alla landets 290 kommuner om uppdatering av fastighetsregistrets uppgifter om adresser och byggnader. Med flertalet kommuner finns också avtal om byggnadsgeometrier, det vill säga byggnadernas läge och form, samt viss övrig topografisk information. Kommuner med kommunal lantmäterimyndighet uppdaterar fastighetsregisterkartan själva. Ett av flera syften med samverkan med kommunerna är att informationen ska uppdateras i direkt anslutning till en förändring inom kommunen, exempelvis en nytillkommen byggnad Utbetald ersättning till Sveriges kommuner (mnkr) Fastighetsinformation Geografisk information Inom ramen för dessa avtal betalar Lantmäteriet ut årliga ersättningar till kommunerna. Hur stor ersättningen blir för den enskilda kommunen beror bland annat på informationens innehåll och kvalitet. Antalet kommuner som uppdaterar information om både adresser, byggnader och byggnadsgeometrier samt topografi med högsta ambitions- och ersättningsnivån är 50 stycken. Detta är en ökning med 7 kommuner jämfört med 2012, vilket kan ses som ett uttryck för en visserligen måttlig men ökad ambitionsnivå. Sedan mars 2012 är det möjligt för kommunerna att via WMS-tjänster (karttjänster på webben) uppdatera byggnader, adresser och lägenheter direkt, så kallade tjänstebaserad uppdatering. Detta innebär att kommunerna kan uppdatera Lantmäteriets grunddata direkt från kommunens eget handläggningssystem istället för att uppdatera via Lantmäteriets system och geometrileveranser. Under året har två kommuner anslutit sig till detta. Totalt uppdaterar nu sex kommuner via tjänster. Byggnader uppdateras i samverkan Ajourhållningen av byggnadsinformationen sker i samverkan mellan Lantmäteriet och kommunerna. Kommunerna uppdaterar byggnadsgeometrierna inom överenskomna ansvarsområden som i de flesta fall utgörs av tätortsområden. Utanför ansvarsområdena är det Lantmäteriet som uppdaterar med hjälp av flygbilder. När det gäller registerinformationen har kommunerna ansvar för hela kommunen. Antalet byggnader som redovisas i grunddatalagret uppgår till 7,5 miljoner, se tabell nedan. Kvaliteten höjs för adresserna Tillsammans med Lantmäteriet fortsätter kommunerna arbetet med att höja kvaliteten i adressregistret genom att adressätta verksamheter, industrier och samhällsfunktioner. Det innebär att fastighetsregistret nu omfattar drygt 3,6 miljoner adresser, varav cirka 3,5 miljoner är kopplade till byggnad. Vissa byggnader kan ha flera adresser, som till exempel ett flerfamiljshus med flera trappuppgångar. Antal byggnader med adress i fastighetsregistret 2013 Antal byggnader (tusental) Antal byggnader med minst en adress Byggnadsändamål Bostad Samhällsfunktion Industri Verksamhet Övriga ändamål Totalt För kommunerna återstår arbetet med att adressätta fritidshusen. Adressättningen ska, enligt förordningen om lägenhetsregistret, vara klart den 1 januari

51 Lantmäteriets årsredovisning 2013 Lägenhetsregistret ajourhålls Upprättandet av ett rikstäckande lägenhetsregister slutfördes av Lantmäteriet den 1 november Kommunerna ansvarar nu för att uppdatera registrets innehåll med hjälp av information från fastighetsägarna. Under 2013 har registret ökat med cirka lägenheter och omfattar drygt 5 miljoner bostadslägenheter. Informationen ligger framförallt till grund för rikstäckande hushålls- och bostadsstatistik (tidigare Folk- och bostadsräkningar) och folkbokföring på lägenhet. Antal lägenheter (tusental) Lägenheter i småhus Övriga lägenheter Totalt Samverkan om fastighetsregisterkartan Enligt regleringsbrevet för år 2011 ska Lantmäteriet efter samråd med Sveriges kommuner och landsting genomföra en övergång till rikstäckande digital registerkarta. Övergången ska vara genomförd senast den 31 december Lantmäteriet ansvarar enligt lag för att hålla ett fastighetsregister bestående av fem delar: allmän del med registerkarta inskrivningsdel Informationsförsörjning Tillhandahållande, uppbyggnad och förvaltning av geodata En gemensam arbetsgrupp mellan Lantmäteriet och kommunerna har tagit fram en handlingsplan och det praktiska arbetet har planenligt påbörjats under hösten 2013 och fortsätter under åren fram till Arbetet omfattar bland annat författningsändringar och att säkra att de kommuner som tillämpar så kallad periodisk (månadsvis) ajourföring av registerkarteinformation övergår till kontinuerlig ajourföring. Särskilda kvalitetsinsatser i fastighetsregistret Under 2013 har Lantmäteriet fortsatt arbetet med att förbättra kvaliteten i Fastighetsregistrets allmänna del. Arbetet har främst syftat till att åstadkomma bättre lägesnoggrannhet i registerkartan och en fullständigare redovisning av rättigheter. Bakgrunden till arbetet är utvecklingen inom informationsteknologin, bland annat den ökande användningen av GPS inom olika verksamhetsområden. Dessa verksamheter ställer nya krav på kvaliteten i registret. Det finns brister i redovisningen av äldre åtgärder där exempelvis information saknas om vissa rättigheter och samfälligheter. Detta orsakar extra kostnader i samband med fastighetsbildning. Under 2013 har Lantmäteriet satsat cirka 23 miljoner kronor på att förbättra kvaliteten i fastighetsregistrets allmänna del, vilket är i nivå med föregående års satsning. Den av riksdagen antagna preklusionslagen kommer att innebära en högre kvalitet i registret genom att äldre icke aktuella avtalsrättigheter kommer att kunna tas bort. Alla inskrivningar av rättigheter som beviljats före den 1 juli 1968 måste förnyas för att fortsätta gälla efter den 31 december 2018, se mer på sidan 14. adressdel byggnadsdel taxeringsuppgiftsdel Den allmänna delen av fastighetsregistret innehåller bland annat uppgifter om fastigheter, samfälligheter, gemensamhetsanläggningar, rättigheter, planer och bestämmelser och deras geografiska läge. 47

52 Informationsförsörjning Tillhandahållande, uppbyggnad och förvaltning av geodata Lantmäteriets årsredovisning 2013 Lantmäteriets flygbilder i form av ortofoton används i en rad tillämpningar. Några som allmänheten enkelt kommer åt är karttjänsterna hos Hitta.se och Eniro. Bilderna finns också tillgängliga i Geodataportalens visningstjänst. En tredjedel av Sveriges yta flygfotograferas årligen Lantmäteriet planerar varje år för att flygfotografera en tredjedel av Sveriges yta. Bilderna används för flera samhällsändamål, bland annat inom skogs-, miljö- och kommunsektorerna, men också för Lantmäteriets egen uppdatering av geografisk information. Under 2012 fotograferades två områden inom det rikstäckande programmet med 0,25 m upplösning på försök. Under 2013 har detta utökats med ytterligare tre områden med 0,25 m upplösning. Planen är nu att från och med år 2014 fotografera hela södra Sverige och längs norrlandskusten med två års intervall med den högre upplösningen. Detta innebär att endast tolv tätorter kommer att finnas kvar inom tätortsprogrammet, medan de andra kommer att ingå i det rikstäckande programmet. Utfallet av fotograferingen är beroende av vädret. År 2013 blev utfallet bättre än planerat på grund av mycket bra väder för flygfotografering. Lantmäteriet kunde fotografera cirka km² i normalprogrammet, vilket är cirka 34 procent av Sveriges yta och omfattade produktionsområden för år 2013 och restområden från år I tätortsprogrammet fotograferades totalt cirka km² och omfattade 30 st tätorter varav ett fåtal restområden från år Flygfotograferingen är indelad i två program: Tätortsprogrammet, där de 130 största tätorterna har flygfotograferats med en markupplösning på 0,25 meter per pixel. Normalprogrammet är indelat i två olika markupplösningar. Flygfotograferingen sker i markupplösning 0,25 meter per pixel eller 0,48 meter per pixel beroende på vilken del av landet som ska fotograferas. Detta innebär att flyghöjden varierar mellan 2500 meter och 7300 meter beroende på vilken typ av digital bildsensor som nyttjas. mellan 2500 meter till meter beroende på vilken typ av digital bild- Sedan 2007 flygfotograferar Lantmäteriet med enbart digitala bildsensorerer. Under 2013 togs en helt ny kamera i bruk, UCE (Ultra Cam Eagle) med större täckning och bättre upplösning i färgbanden. Det innebär en effektivare flygfotografering som gör det möjligt att höja upplösningen i stora delar av landet samtidigt som bildkvaliteten också förbättras. Flygfotograferad yta Antal flygfotograferade rutor 5x5 km % av totala antalet rutor Motsvarande yta (km²) Antal flygfotograferade tätorter

53 Lantmäteriets årsredovisning 2013 Informationsförsörjning Tillhandahållande, uppbyggnad och förvaltning av geodata Lantmäteriet uppdaterar geografiska grunddata med hjälp av flygbilder Lantmäteriet uppdaterar löpande grundläggande geografiska data (GGD). Det sker med hjälp av flygbilder. Målet är att uppdatera informationen i GGD utifrån alla flygbilder som producerats under året och kvalitetskontrollera valda informationsslag. Informationen i GGD ligger bland annat till grund för de kartografiska databaserna för fastighets-, terräng- och vägkartorna samt populära söktjänster på Internet som Eniro och hitta.se. Uppdaterad yta % av total yta Km GGD, uppdatering av Lantmäteriets grundläggande geografiska information (GGD). Ytan är beräknad på antalet indexrutor 10x10 kilometer vilka totalt är st motsvarande km². Områden där GGD har uppdaterats Den översta kartbilden visar utfallet från 2013 års flygfotografering, blå färg visar täckning med 0,25 m upplösning och grön färg 0,48 m upplösning. Ortofoto framställs över hela täckningsområdet. Den nedersta kartbilden visar flygfotoår för senaste ortofoto (status ). 49

54 Informationsförsörjning Tillhandahållande, uppbyggnad och förvaltning av geodata Lantmäteriets årsredovisning 2013 Analoga flygbilder blir digitala I Lantmäteriets analoga flygbildslager finns drygt 1 miljon flygbilder från 1920-talet fram till år För att bättre kunna bevara flygbilderna för framtida användning överförs de till digital form via skanning. Arbetet med att digitalisera Lantmäteriets analoga flygbilder har pågått sedan 2008 och cirka negativ har skannats. Under året har cirka bilder skannats med hjälp av extern finansiering. Nu finns två historiska lager med digitaliserade flygbilder det så kallade 1960-lagret (tagna ) och 1975-lagret (tagna ) som täcker Sverige. Arbetet med att ta fram historiska ortofoton av 1960-lagret pågår och cirka en tredjedel av Sverige finns nu tillgängliga för användare, se Utfall laserskanning 2013 Ljusgrönt och mörkgrönt visar skanning klar och i grunddatalagret. Mörkgrönt visar också fineditering klar och ljusgrönt att fineditering pågår km² skannade och leveransklara 10. Årets skanning har överträffat produktionsmålen med 62 procent. Historisk jämförelse - Det vänstra ortofotot visar Löderups strandbad på Skånes sydkust som det såg ut 1975, den högra visar samma område Det är enkelt att konstatera att stranderosionen har varit omfattande, närmare 200 meter. Förändringsanalyser och miljökonsekvensbeskrivningar blir enklare att göra med hjälp av flygbilder och ortofoton från flera tidsepoker. Intresset, inom bland annat miljöområdet, för dessa tidsdokument har ökat markant under de senaste åren och förväntas öka ytterligare. Under 2013 levererade vi drygt 25 procent fler skannade bilder än Exempel på användare är miljöföretag, SGU, Naturvårdsverket, länsstyrelser och kommuner. Sverige laserskannas för nationell höjdmodell År 2009 gav regeringen Lantmäteriet ett särskilt uppdrag att bygga upp en ny och noggrannare höjdmodell över landet. Höjdmodellen framställs med hjälp av laserskanning från flygplan. Ett viktigt syfte med höjdmodellen är att förbättra underlaget för riskanalyser och åtgärdsplanering kopplade till ett förändrat klimat där nederbördsmönster och flöden ändras på grund av den globala uppvärmningen. Med bra höjdinformation ökar möjligheterna att identifiera riskområden för översvämningar, ras och skred och för att planera framtida bebyggelse och infrastruktur på ett klimatsäkert sätt. Vid 2013 års utgång har Lantmäteriet skannat 82 procent av Sveriges yta. Totalt är nu cirka km² av 50 Hela södra Sverige samt stora delar av Norrland är skannade och leveransklara. De områden som återstår att skanna är fjällen och fjällnära områden i Norrlands inland. Dessa områden är också de som ur vädersynpunkt är svårast att skanna. Under året har arbetet med att fineditera broar och dammar fortsatt med god progress. Det finediterade och färdigskannade områdenas lokalisering visas i bild ovan. Utredningar om kvalitetshöjning av den nationella höjdmodellen har utförts under året i dialog med intressenter och leverantörer. Det är ett tekniskt komplicerat arbete och erfarenheten av att utföra kvalitetshöjning på dataset med de egenskaper som höjdmodellen har är ringa. Arbetet pågår fortlöpande. Volym tusen km Uppbyggnadskostnad och färdigställt data i lager, Uppbyggnadskostnad per år (tkr) Färdigställt i lager (tusen km2) Diagrammet visar uppbyggnadskostnad per år, och skannad yta färdigställt i lager. Efter att produktionen startade 2009 Utan har kostnaden geodetisk per infrastruktur ytenhet minskat inga årligen. geodata Kostnad tkr 10 Utfall av skanning och produktion av höjdmodell kan kontinuerligt följas i GeoLex (under geografiska databaser/höjdinformation) på

55 Lantmäteriets årsredovisning 2013 Utan geodetisk infrastruktur inga geodata Lantmäteriet ansvarar för den nationella geodetiska infrastrukturen som består av de nationella geodetiska referenssystemen och de nationella referensnäten. Ett referensnät är en realisering av ett referenssystem. Ett exempel på referensnät är SWEPOS, det nationella nätet av permanenta referensstationer som utnyttjar satellitbaserade positioneringssystem som GPS och GLONASS. Enhetliga referenssystem underlättar informationsutbyte Många samhällssektorer kan dra nytta av geografisk information. Enhetliga geodetiska referenssystem medför på sikt minskade kostnader för såväl stat och kommun som övriga producenter och konsumenter av geodata. Nätet av fasta referensstationer. Referenssystembyte är ett prioriterat område inom den nationella geodatastrategin. Lantmäteriet har därför under året bedrivit en omfattande rådgivning för att underlätta för myndigheter och kommuner att införa nya referenssystem. Vid utgången av år 2013 har 260 kommuner bytt till det nya geodetiska referenssystemet, SWEREF 99, och 132 kommuner har bytt till Sveriges nya referenssystem i höjd RH Samtidigt har 73 procent av de statliga myndigheter och bolag som berörs genomfört ett byte till SWEREF 99 och 76 procent genomfört ett byte till RH Ackumulerat antal kommuner som bytt referenssystem, SWEREF 99 RH 2000 SWEPOS-tjänsterna ger användarna bättre ekonomi Informationsförsörjning Tillhandahållande, uppbyggnad och förvaltning av geodata Geodetisk infrastruktur kan likställas med och stödjer till exempel infrastrukturerna för väg- och järnvägskommunikation och elförsörjning. Den är också en grundläggande del av den tekniska infrastrukturen för geodata. Med en nationell geodetisk infrastruktur kan olika aktörer i samhället samla in geodata som sedan kan användas, bearbetas och analyseras tillsammans. Lantmäteriets SWEPOS-tjänster är ekonomiskt fördelaktiga verktyg för insamling av geodata, vid exempelvis förrättningsmätning och inmätning av olika typer av ledningar. Tjänsterna är även anpassade för maskinstyrning i anläggningsprojekt och i jordbruket. Genom att exempelvis låta GPS-utrustningen styra traktorn blir körningen effektivare. Det går åt mindre gödsel och utsäde liksom bränsle och på sikt ger det bättre ekonomi för lantbrukaren. Dessutom innebär det mindre miljöpåverkan. Lantmäteriet har ett nät av referensstationer för att noggrann lägesbestämning ska vara möjlig över hela Sverige. Under året har vi byggt ut detta nät med 36 stationer och i december 2013 består nätet av 302 referensstationer. Den mest omfattande positioneringstjänsten, både ekonomiskt och användningsmässigt, är nätverks-rtk. Med nätverks-rtk kan användaren, i realtid, bestämma läget för en punkt med centimeternoggrannhet. Antalet abonnemang uppgår vid årsskiftet till Antal abonnemang på positioneringstjänst (SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst), Tyngdkraftsvariationer kartläggs I Geodesi 2010 är definition av ett nytt tyngdkraftssystem samt etablering av ett nytt tyngdkraftsnät några av nyckelaktiviteterna fram till år Mätningarna påbörjades 2011 med mätningar på Vänerns is och under 2013 har stora delar av fjällvärlden täckts med relativa tyngdkraftsobservationer. Under året har sammanlagt detaljpunkter, varav 404 i fjällen, relativbestämts och absolutbestämning har genomförts på 11 punkter. Kännedom om tyngdkraftens variationer har bland annat stor betydelse för möjligheten till noggrann höjdbestämning med satellitteknik. 51

56 Informationsförsörjning Tillhandahållande, uppbyggnad och förvaltning av geodata Lantmäteriets årsredovisning 2013 Vi bidrar till en hållbar infrastruktur i Europa Våra referensnät är sammanlänkade inom Norden och med de europeiska referensnäten. För att säkerställa den geodetiska infrastrukturens hållbarhet behöver vi kunskap om de rörelser som påverkar referensnäten. Sådana är kontinentaldrift och jordbävningar och landhöjning. Genom upprepade mätningar av tyngdkraftens förändring och kontinuerliga observationer på fasta referensstationer, bidrar vi till kunskap om jordens dynamiska rörelser. Lantmäteriets dataleveranser och analys av geodetiska data är av väsentlig betydelse för hela Europas geodetiska infrastruktur. Framtida kompetensförsörjning säkras Den geodetiska infrastrukturens fortlevnad är beroende av att tekniska lantmätare utbildas i framtiden. För att säkerställa återbesättningen av geodesiprofessuren vid KTH har ett projekt med deltagare från avnämarbranscher startats. Genom att initiera forskning inom tillämpad geodesi skall projektet skapa förutsättning för ett bibehållande av professuren. Lantmäteriets bidrar dels med finansiering av en adjungerad professor (50 %), dels med projektresurser och forskningsuppdrag i minst samma omfattning. Projektet har slutförts under 2013 i och med att geodesiprofessuren utlysts. Informationsförsörjningens totala kostnader Lantmäteriets totala kostnad för informationsförsörjningen uppgår till 690 miljoner kronor. Diagrammet visar hur kostnaderna är fördelade mellan uppbyggnad, förvaltning och tillhandahållande av informationen samt övrig informationsförsörjning. De totala kostnaderna ökade med 25 miljoner kronor jämfört med Kostnaderna för tillhandahållandet och förvaltningen sammantaget har påtagligt ökat jämfört med föregående år. Ökningen uppgår till 46 miljoner kronor Informationsförsörjningens totala kostnader, mnkr (674) (666) (690) Uppbyggnad av ny grundläggande information Övrig informationaförsörjning, inkl. Inspire Förvaltning och tillhandahållande av grundläggande information Kostnader för att samla in och bygga upp informationen Lantmäteriets uppbyggnad av ny grundläggande information har minskat betydligt sedan mitten av 2000-talet. Då avslutades en lång uppbyggnadsperiod under vilken bland annat den digitala registerkartan och Lantmäteriets geografiska grunddatalager (GGD) byggdes upp. Men nya informationsslag har tillkommit sedan dess. Ett lägenhetsregister har byggts upp och en nationell höjdmodell (höjddata) är under uppbyggnad. Kostnaden för att samla in ny information har minskat med 12 miljoner kronor jämfört med 2012 och uppgår till 36 miljoner kronor. Insamlingen av höjddata är för närvarande den enda uppbyggnad som pågår Kostnad för uppbyggnad av ny information (mnkr) (79) (67) (48) (40) (36) Lägenhetsregistret Fastighetsinformation Geografisk information Höjddata (geografisk information) 52

57 Lantmäteriets årsredovisning 2013 Informationsförsörjning Tillhandahållande, uppbyggnad och förvaltning av geodata Kostnader för att tillhandahålla och förvalta informationen Lantmäteriet ansvarar för att förvalta den geografiska informationen och fastighetsinformationen. Det innebär att hålla informationen säkert lagrad i system och databaser samt uppdatera den så att den är aktuell och av god kvalitet. Det handlar också om att hålla våra system och databaser i drift och vidareutveckla dem vid behov. Lantmäteriet förvaltar även de nationella referenssystemen i plan och höjd, vilka fungerar som en bas för den geografiska informationen. Kostnaderna för att göra informationen tillgänglig omfattar förutom leverans även drift, underhåll och utveckling av tillhandahållandesystemen samt visst affärsstöd och utveckling av produkter och tjänster. Kostnaderna för tillhandahållande och förvaltning uppgår 2013 till 558 miljoner vilket är en ökning med 46 miljoner jämfört med året innan. Kostnadsökningen har skett inom samtliga informationsslag, lägenhetsregistret Informationsförsörjningens totala intäkter 2013 förutom, och förklaras generellt av stora utvecklingsinsatser inom fastighetsinskrivningen och utvecklingen av tjänster för åtkomst till geodata samt utvecklingen av nya e-tjänster Kostnad för tillhandahållande och förvaltning (557) (537) (511) Pantbrev och Kreditmarknad Fastighetsinformation Lägenhetsregister Geografisk information Informationsförsörjningen finansieras av anslag och avgifter. Enligt Lantmäteriets instruktion ska avgifterna för geografisk information och fastighetsinformation sättas så att de täcker kostnaden för att tillhandahålla informationen. De ska dessutom bidra till finansieringen av kostnaderna för uppbyggnad och förvaltning. Bidraget betecknas användarfinansiering och finansierar huvuddelen av förvaltningen av fastighetsinformation medan den finansierar endast en mindre del av förvaltningen av geografisk information. I diagrammet redovisas verksamhetens finansiering med avgifter, förvaltningsanslag och särskilda anslag under Försäljningskanaler I tabellerna nedan framgår intäkternas fördelning mellan vidareförädlare och Lantmäteriet. Att notera för treårsperioden är att Metria till och med april 2011 tillhörde Informationsförsörjningens totala intäkter uppgår 2013 till 682 miljoner kronor. Anslagen utgör 41 procent och avgiftsintäkterna 56 procent av den totala finansieringen. Under perioden har relationen mellan anslag och avgiftsintäkter varit stabil. Särskilda anslag har tilldelats Inspire och höjddata. 380,6 56% Verksamhetens totala intäkter ,3 3% 225,8 33% 56,5 8% Förvaltningsanslag Särskilda anslag Övriga intäkter Avgifter och andra ersättningar Lantmäteriet för att sedan bolagiseras och bli återförsäljare. Intäkter för geografisk information (mnkr) Försäljningskanal mnkr % mnkr % mnkr % Vidareförädlare 35, , ,6 33 Lantmäteriet 59, , ,7 67 Summa 94,7 101,3 108,3 53

58 Informationsförsörjning Tillhandahållande, uppbyggnad och förvaltning av geodata Lantmäteriets årsredovisning 2013 De förändrade omsättningsvolymerna för geografisk information under de två senaste åren förklaras av datadelningens starka utveckling och i viss mån av att Lantmäteriet under 2013 åter har börjat leverera till slutkund i enlighet med PSI-direktivet. Inom fastighetsinformationen får datadelning däremot en begränsad effekt eftersom de stora användarna, bland annat banker och andra kreditinstitut inte deltar i datadelningen. Intäkter för fastighetsinformation (mnkr) Försäljningskanal mnkr % mnkr % mnkr % ntäkter Vidareförädlare för fastighetsinformation (mnkr) 156, , ,0 85 Lantmäteriet 57, , ,8 15 Summa 214,4 232,5 242,8 Intäkter - fastighetsinformation och geografisk information Intäkterna från försäljningen av fastighetsinformationen uppgick år 2013 till 243 miljoner kronor vilket är en ökning med cirka 10 miljoner jämfört med år Även intäkterna från den geografiska informationen har ökat men då från drygt hundra miljoner kronor 2012 till 108 miljoner Ökningen förklaras i huvudsak av ökad efterfrågan på geografisk information och en generell höjning av avgifterna med 5 procent från och med 1 jan Intäktsökningen från gruppen Geodatasamverkan förklaras också av att allt fler kommuner gått med och blivit samverkanspartners. Fastighetsinformation avgiftsintäkter per produktgrupp (mnkr) Produktgrupp Onlinetjänster 134,7 147,6 160,4 Fastighetsaviseringstjänster 42,8 31,6 27,1 Fastighetsuttagstjänster 18,6 28,3 23,6 Fastighetsprisinformationstjänster 3,8 4,3 4,9 Geodatasamverkan (datadelning) 14,5 20,7 26,8 Summa 214,4 232,5 242,8 Geografisk information avgiftsintäkter per produktgrupp (mnkr) Produktgrupp Digitala kartor 37,8 35,1 33,1 Bildinformation (ortofoto och flygfoto) 20,3 14,2 15,1 Höjdinformation 2,3 2,7 3,1 Positioneringstjänster (Nätverks-RTK) 15,8 21,7 20,0 Övrigt 0,6 0,7 1,5 Geodatasamverkan (datadelning) 17,9 26,6 35,5 Summa 94,7 101,3 108,3 En utveckling som ytterligare förstärkts under året är det ökade antalet förfrågningar och tillhandahållande enligt den så kallade offentlighetsprincipen. Detta visar inte bara på ökat intresse för fastighetsinformation i allmänhet utan har även blivit ett alternativ till att köpa informationen via ordinarie produktkanaler. Förfrågningar kommer inte bara från massmedia och privatpersoner utan också från kommersiella aktörer om sådana så kallade offentlighetsuttag. Det förekommer även att dessa använder informationen inte bara för eget bruk utan både förädlar och vidareförmedlar den. Under året har Lantmäteriet skickat ut informationssidor i A4 format efter förfrågningar som bland annat kan avse direkta registerutdrag. Offentlighetsprincipen gäller inte digital utlämning utan endast listor på papper som skickas via post, fax eller för avhämtning på kontor. Faktureringsmöjligheten kan endast ske inom avgiftsförordningens ram och täcker bara en blygsam del av Lantmäteriets kostnader för denna hantering. 54

59 Lantmäteriets årsredovisning 2013 Informationsförsörjning Tillhandahållande, uppbyggnad och förvaltning av geodata Intäkter - kreditmarknadsinformation Antalet fakturerade transaktioner år 2013 har minskat obetydligt jämfört med 2012 vilket också avspeglas i intäktsutvecklingen. De totala intäkterna uppgick år 2013 till drygt 24 miljoner kronor, vilket är i nivå med föregående. Den dominerande kundgruppen består främst av bank-, finans- och försäkringsverksamhet Antal fakturerade transaktioner Kreditmarknadsinformation - avgiftsintäkter per produktgrupp (mnkr) Produktgrupp Pantbrevstjänster 26,2 24,1 23,5 Övriga tjänster (Bostadskreditnämnden och Datorstödd ingivning) 0,8 0,7 0,8 Summa 27,0 24,8 24,3 Återrapportering ekonomisk balans Omsättningen för pantbrev och kreditmarknad har visserligen varit relativt oförändrad jämfört med föregående år men resultatet har succesivt försämrats. Det försämrade resultatet förklaras framförallt av ökade driftskostnader, bland annat som en följd av övergången till ny lagringsmiljö för inskrivningsinformationen, samt särskilda utvecklingsinsatser. Det ackumulerade överskottet har kontinuerligt minskat över åren och uppgår i år till cirka 17 miljoner kronor. Minskningen kommer att fortsätta även under ,2 Ackumulerat resultat (utgående balans), mnkr 36,6 16, Pantbrevsregistrering och kreditmarknadssystem (mnkr) VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av avgifter och andra ersättningar 27,0 24,8 24,3 Finansiella intäkter SUMMA 27,0 24,8 24,3 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal -8,0-7,4-9,9 Kostnader för lokaler -0,8-0,9-1,0 Övriga driftkostnader -25,7-28,4-32,4 Finansiella kostnader -0,1 Avskrivningar och nedskrivningar -0,4-0,6-0,7 SUMMA -35,0-37,4-44,0 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING -8,1-12,6-19,8 55

60 Informationsförsörjning Tillhandahållande, uppbyggnad och förvaltning av geodata Lantmäteriets årsredovisning 2013 Den totala omsättningen för fastighetsinformation och geografisk information har ökat med 17 miljoner kronor jämfört med Både fastighetsinformation och geografisk information svarar för ökningen. Se tidigare avsnitt; Intäkter fastighetsinformation och geografisk information. Kostnadsökningen har däremot varit större än intäktsökningen, och uppgår till 25 miljoner kronor jämfört med Ökade kostnader inom både förvaltningen och tillhandahållandet förklarar ökningen. Vid ingången av 2013 uppgick det ackumulerade överskottet för geografisk information och fastighetsinformation till totalt 43 miljoner kronor. Resultatet om 13 miljoner kronor har tillförts det ackumulerade överskottet som därmed uppgår vid utgången av 2013, till cirka 56 miljoner kronor ,6 Ackumulerat resultat (utgående balans), tkr 43,3 56, Grundläggande fastighetsinformation och geografisk (mnkr) VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av avgifter och andra ersättningar 308,1 332,3 349,2 Intäkter av bidrag 0,9 1,9 Finansiella intäkter 1,0 0,6 SUMMA 309,1 333,9 351,1 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal -36,2-36,4-32,9 Kostnader för lokaler -3,7-3,8-4,1 Övriga driftkostnader -81,2-81,0-79,9 Användarfinansiering -186,7-178,4-209,5 Finansiella kostnader -1,0-0,6-0,4 Avskrivningar och nedskrivningar -13,6-13,0-11,3 SUMMA -322,4-313,3-338,1 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING -13,3 20,6 13,0 56

61 Lantmäteriets årsredovisning 2013 Informationsförsörjning Tillhandahållande, uppbyggnad och förvaltning av geodata Vi beslutar om lagfarter, inteckningar, avtalsservitut och tomträtter Vår uppgift är att granska och registrera ägandet och rättigheter till fastigheter Vi bidrar till en väl fungerande fastighetsmarknad Grunden för en marknadsekonomi och en fungerande kreditmarknad är att kunna säkra ägandet Fastighetsinskrivning - Vi säkrar ägandet av landets viktigaste tillgång 51 57

62 Fastighetsinskrivning Lantmäteriets årsredovisning 2013 Inskrivningsverksamheten ska kännetecknas av enhetlig rättstillämpning, god service och information samt snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. Informationen som förs över till fastighetsregistret ska vara aktuell och tillförlitlig. Finans- och fastighetsmarknaden påverkar ärendetillströmningen till fastighetsinskrivningen. Ärendevolymen 2013 ligger kvar på en historiskt sett låg nivå, cirka inskrivningsärenden har beslutats under året. Taxeringsvärdet för landets fastigheter har passerat 7-biljonersgränsen under året och tillväxttakten för hushållens lån har ökat efter att ha haft en avtagande trend sedan Den årliga tillväxttakten för hushållens skuldsättning uppgår till cirka 5 procent enligt Statistiska centralbyråns finansmarknadsstatistik. Totalt uppgår hushållens lån i november 2013 till 2,9 biljoner kronor, varav 2,3 biljoner för bostadsändamål. Som bostadslån räknas lån till hushåll med säkerhet i småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter. En ökad tillväxttakt för hushållens lån, speciellt för bostadsändamål, innebär normalt sett högre volymer av inteckningsärenden till Lantmäteriet. Under året har genomsnittet för en ny inteckning ökat med 13 procent från kronor till kronor medan volymen av inteckningsärenden minskat med 3 procent. Inteckningsbelopp, taxeringsvärde och BNP per år , mnkr Totalt inteckningsbelopp, per 31 dec Intecknat belopp under året Intecknat belopp/inskrivningsdag Totalt taxeringsvärde, per 31 dec Sveriges BNP Tabellen ovan visar att beloppen som hanteras inom inskrivningsverksamheten är avsevärda då fastigheter har ett stort värde. Totalt sett har taxeringsvärdet i och med 2013 års fastighetstaxering ökat med 436 miljarder kronor eller 6,5 procent till miljarder kronor och har därmed passerat 7-biljonersgränsen. Intecknat belopp har under året ökat med 185 miljarder till 4,2 biljoner kronor. Verksamheten har under året uppnått målet om snabb handläggning under året då kötiderna ligger på en väsentligt lägre nivå än föregående år. Den främsta orsaken till att kötiden har minskat är att verksamhetens processer har kunnat anpassas till registrering i dubbla system som det omfattande utvecklingsarbetet av nytt handläggningssystem innebär. Handläggningen sker nu återigen i sådan takt att man klarar av att handlägga de ärenden som kommer in utan att ytterligare ködagar och balanser skapas. 58

63 Lantmäteriets årsredovisning 2013 Fastighetsinskrivning Omvärldsfaktorer och ärendeingång Ärendevolymen, mätt i antalet beslut, uppgår till ärenden, vilket innebär en ökning med 1 procent jämfört med föregående år. Antalet lagfarter har ökat med eller 6 procent. Ökningen för lagfarter kompenseras till viss del av en minskning för övriga ärendetyper. Antalet inteckningsärenden uppvisar en minskning med 3 procent jämfört med föregående år. Detta trots en ökad tillväxttakt för hushållens lån under året. Inteckningar och lagfarter dominerar, där 49 procent av alla registrerade ärenden avser inteckningar och 42 procent avser lagfarter. Vid framtagandet av ärendestatistiken för 2012 var alla årets ärenden inte handlagda och registrerade. Ärendevolymen för 2012 har därför korrigerats till verkligt utfall. Även 2013 års ärendestatistik för december är preliminär. En uppgång i ärendevolymen kan konstateras på uppskattningsvis 1 procent. Nedanstående diagram visar antalet registrerade ärenden med inskrivningsdag/år, , uppdelat på ärendetyper Antal registrerade inskrivningsärenden Vad är en inskrivningsdag? En inskrivningsdag är det datum som anges för när en inskrivning beslutas. En ansökan som inkommer klockan den 3 december blir registrerad, efter beslut, med inskrivningsdagen Datumet då en inskrivningsdag beslutas är senare än inskrivningsdagen. Med en kötid på tio dagar blir inskrivningsdagen beslutad Alla ärenden för en inskrivningsdag måste vara beslutade innan nästa inskrivningsdag får påbörjas. Väsentligt lägre kötider Kötider är den viktigaste indikatorn för att mäta verksamheten. Kötiden har minskat väsentligt under året med 18 dagar, från 28 till 10 dagar. Från och med november 2011 sker handläggning i dubbla system på grund av att ett nytt handläggningssystem utvecklas. Detta tillsammans med driftstörningar var avgörande faktorer för den ökade kötiden under För 2013 har en ökad effektivitet i handläggning tillsammans med färre driftstörningar gjort att kötiden är väsentligt lägre. Stort fokus har lagts på ledning och gemensam resursplanering av verksamheten mellan de sju inskrivningskontoren. Detta för att säkerställa en likvärdig handläggningstid, oavsett till vilket kontor ärendet har inkommit. Under året har differensen i antalet ködagar mellan kontoren minskat från 11 till 4 dagar Inteckning Lagfart Övrigt Ärendevolymen ligger fortsatt kvar på en förhållandevis låg nivå sett över en längre tidsperiod. Aktiviteten på fastighetsmarknaden, sett till antalet fastighetsaffärer, har ökat jämfört med 2012 och antalet inteckningar har minskat något under året. Sannolikt har Finansinspektionens införande av ett bolånetak hos kreditgivarna på 85 procent bidragit till minskningen. Antal ködagar i genomsnitt per kontor Skellefteå Härnösand Mora Norrtälje Eksjö Uddevalla Hässleholm Totalt Ärenden utan bifall Inom fastighetsinskrivningen fattas beslut i alla ärenden i enlighet med de beslutsgrunder som finns i jordabalken. Med motbeslut avses de beslut där en inkommen ansökan inte kan bifallas. Antalet ärenden utan bifall för 2013 uppgår till , vilket motsvarar 8 procent av det totala antalet beslut inom fastighetsinskrivningen. De vanligaste typerna av motbeslut för en ansökan är vilandebeslut, uppskovsbeslut eller avslag. Vilandebeslut och uppskovsbeslut står för närmare 72 procent av det totala antalet motbeslut Antal ködagar i genomsnitt, samtliga kontor

64 Fastighetsinskrivning Lantmäteriets årsredovisning 2013 Prestationer och kostnader Vid en redovisning av prestationer är antalet registrerade ärenden ett alltför grovt mått. Det tar inte hänsyn till olika ärendetypers komplexitet eller om ingivare har så kallat ingivarnummer eller inte, ingivarnummer ger snabbare handläggning. Lantmäteriet följer upp verksamheten där olika typer av ärenden har viktats beroende på dess komplexitet och därmed hur lång tid varje ärende tar. Utgångspunkten har varit lagfart med viktningen 1,0. Se tabell nedan. Viktningstal för ärendetyper inom Fastighetsinskrivningen Ärende Viktningstal Lagfart 1,0 Tomträtt 1,1 Inteckning 0,35 Inskrivning 0,7 Anteckning 0,45 Nya fastigheter 0,9 Ärenden utan ingivarnummer 1,2 I tabellen nedan redovisas antalet viktade ärenden samt kostnad per viktat ärende. Antalet viktade ärenden har ökat med 4 procent under året eller , från till Ökningen av antalet viktade ärenden beror främst på att antalet lagfartsärenden samt att antalet ärenden utan ingivarnummer ökat. Denna ärendetyp har en förhållandevis hög viktning beroende på dess komplexitet. Under 2011 upphörde ärendetypen återärenden och beslut fattas istället i alla ärenden. Ändringen innebär att besluten istället redovisas under respektive ärendetyp, det vill säga lagfarter, inteckning, inskrivning etc. Eftersom dessa ärendetyper har lägre viktning än återärenden så störs jämförelsetalen. Processen från ansökan till beslut i inskrivningsärenden består av fyra steg: Ta emot Bereda Besluta Avsluta Alla inskrivningsärenden ska hanteras på inskrivningsdagar. Samtliga ärenden som kommer in på en inskrivningsdag tas emot, kontrolleras, ankomstregistreras och skannas. Ett ärende tas om hand av handläggare som granskar och gör de avvägningar som krävs för att kunna ta fram ett beslutsförslag. Innan ärendet beslutas görs en kontroll av beslutsförslaget mot handlingarna i ärendet. Beslutade ärenden på inskrivningsdagen blir besluten registrerade i fastighetsregistret dagen efter. När uppdatering har skett i fastighetsregistret arkiveras handlingarna i vårt elektroniska arkiv. Originalhandlingar, beslut i ärendet och faktura skickas ut med post till kund. startade under De ökade utvecklingskostnaderna ska ses i ljuset av att det kommer att leda till en effektivare handläggning, Under året har antalet viktade ärenden per såväl inskrivningsdag som per årsarbetare ökat. Kostnaden per viktat ärende har minskat med 12 kronor eller drygt 5 procent jämfört med Kostnaderna har minskat med 2 miljoner kronor eller 1 procent under året och kostnadsökningen för inskrivningsverksamheten som helhet uppgår till 30 miljoner kronor sett över femårsperioden. Denna ökning beror i huvudsak på ökade utvecklingskostnader, främst kring Nytt inskrivningsstöd som Redovisning av antalet viktade ärenden per inskrivningsdag och årsarbetare samt kostnad per viktat ärende Kostnad inskrivningsverksamhet, tkr Antal viktade ärenden Antal årsarbetare (Åa) Antal inskrivningsdagar Viktade ärenden/inskrivningsdag Viktade ärenden/åa Kostnad/viktat ärende, kr