Bygga familjecentral en introduktion

Transkript

1 (andra upplagan) Bygga familjecentral en introduktion Vibeke Bing

2 INLEDNING...4 FAMILJECENTRALER...5 SAMSYN...6 Därför familjecentral...6 Första utgångspunkten - ett förändrat ohälsopanorama...6 Andra utgångspunkten - ojämlik hälsa...6 BYGGSTENAR...6 Första byggstenen - förebyggande och hälsofrämjande arbete...6 Andra byggstenen - tidpunkten...7 Tredje byggstenen - den universella/generella nivån...7 Fjärde byggstenen - mötesplatsen...8 Femte byggstenen universellt socialt stöd och service...8 STÖDJANDE MILJÖ OCH HÄLSOFRÄMJANDE ARENA...8 Om Ottawa manifestet...8 Ottawa-manifestet tar fram fem principer för hälsofrämjande arbete...9 Sammanfattningsvis...9 FRÅN STUPRÖR TILL HÄNGRÄNNA...10 Samordning...10 Ledningsgruppen...10 Samordnaren...11 Samordnaruppdraget innebär vanligen att:...11 Samarbete...11 Öppna förskolan och pedagogerna...12 Barnavårdscentralen och bvc-sjuksköterskorna...12 Barnmorskemottagningen och barnmorskorna...13 Socialrådgivaren...13 En förändrad yrkesroll...13 Att mötas på tvärs BARN OCH FÖRÄLDRAR...14 KULTURTOLKAR...15 UTVECKLING OCH UPPFÖLJNING...15 Utbildning...15 Handledning...15 Slussningsstatistik...15 Självreflektion

3 3

4 INLEDNING Att etablera en familjecentral tar sin tid och är en investering i pengar och engagemang. Det är lätt att processen avtar när alla väl är på plats i de gemensamma lokalerna. Många gånger har tjänstemän slutat och ersatts av nya, som därför är mindre insatta i vad som är tanken bakom den nya familjecentralen. I det läget är det värt pengarna att satsa på några utvecklings-/handledningsdagar för medarbetare och chefer för att ta steget från tanke till handling. Ju större en familjecentral är desto större krav ställs på samordning, styrning, logistik, utveckling och uppföljning. Familjecentraler låter sig visserligen beskrivas som en samlokaliserad verksamhet där föräldrar och småbarn erbjuds mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och förebyggande socialtjänst. Svårare är det att beskriva hur verksamheten skall göra vardagen lättare för blivande och nyblivna föräldrar och bli till gagn för barnens utveckling. I detta ligger också att redogöra för ett arbetssätt där även blyga, ängsliga, osäkra föräldrar enkelt hittar fram till råd, stöd och gemenskap. Det finns en förväntan på effektivitet. Samverkan skall förenkla arbetet för de olika yrkesgrupperna. Samhällsvinsterna är att föräldrar och barn får hjälp innan bekymmer växer sig stora och kostsamma. De samlade resurserna runt öppna förskolan kommer förhoppningsvis bidra till att barnfamiljer utvecklas i rätt riktning med hjälp av varandra och får förankring i lokalsamhället. Medarbetarna på en nystartad familjecentral behöver med andra ord en avstamp för att komma igång med samarbetet. Denna skrift syftar till att hjälpa till med just detta. De tips och bakgrundsfaktorer jag redovisar bygger på kunskap, bred erfarenhet och systematiska studier. Det är hur tankarna omvandlas till praktisk handling som är intressant. Innehållet i arbetet på familjecentraler har bäst låtit sig beskrivas i en stor studie från Västra Götaland 1. Chefer och medarbetarna kommer där till tals och föräldrar redogör för sina upplevelser. Som besökare har de fått vänner och bättre självförtroende, hämtat kunskap och känt trygghet genom att socialt stöd alltid finns tillhands. Särskilt i invandrartäta områden där ohälsan är nära kopplad till psykosocial problematik har det visat sig att familjecentralerna är av särskilt stor betydelse för de nyanlända familjerna. Genom vårdvalets konstruktion i Västra Götaland öppnades nya möjligheter för familjecentralerna. De blev en del av vårdcentralernas uppdrag och en resurs i mötet med vårdsökande föräldrar. Vårdvalets utformning ser olika ut i landet och familjecentralerna kan där ha andra förutsättningar. Lund i december 2016 Vibeke Bing 1 Abrahamsson A., Bing V., Löfström M., Familjecentraler i Västra Götaland en utvärdering Västra Götalandsregionen Folkhälsokommittén

5 FAMILJECENTRALER Idag finns familjecentraler över hela landet och efter svensk modell i Norge och fler europeiska länder. Vilka huvudmän, myndigheter och organisationer, som involveras, beror på hur hälsovården, öppna förskolan och sociala sektorn är organiserad i de olika länderna. Man samlar aktörer för att samarbeta kring den gemensamma målgruppen blivande föräldrar, förskolebarn och deras föräldrar. Det handlar i första hand om förebyggande arbete i samverkan för att främja barns hälsa. Inte om myndighetsingripande och behandlingsarbete. Familjecentraler i Sverige brukar man säga vilar på fyra ben eftersom man valt att samlokalisera fyra verksamheter och skapa förutsättningar för att utveckla ökad integration mellan huvudmännens uppdrag och professionernas arbetsmetoder och rutiner. Någon enstaka gång har det förekommit ett femte ben när biblioteket gått med som en samverkanspart i invandrartäta områden. Att flytta in under samma tak ger bra förutsättningar för samarbete och ökar tillgängligheten för föräldrar genom att det är en bred dörr in till service och gemenskap. Eller snarare vilken dörr man än väljer så finns ett flertal tjänster till hands. Tillgängligheten och det rymliga utbudet av tidiga insatser förväntas bidra till att minska hälsoklyftor. Samlokalisering är emellertid inte nog. Samverkan uppstår inte av sig självt. Skall familjecentraler utvecklas med stabilitet behöver det strukturella stödet stärkas genom bland annat administrativa rutiner och beslutsprocesser. När familjecentraler kommit långt i sitt uppdrag att samverka runt barnfamiljerna och deras behov beror det till största delen på hängiven personal och engagerade chefer. Den viktigasta faktorn för att lyckas är samsyn. Alltså att alla involverade är överens om vad en familjecentral är och vad de vill åstadkomma med verksamheten. Familjecentralen skall över tid utvecklas till en helhet där de olika yrkesgruppernas arbete griper in i varandra och nya arbetsformer växer fram. Erfarenheter visar att det är mödan värt att lägga ner tid på en samsynens inkörningsfas. 5

6 SAMSYN Därför familjecentral Samsyn innebär inledningsvis att känna till den logik och de resonemang, som ligger bakom framväxten av familjecentraler. Det handlar om några utgångspunkter och ett antal byggstenar. Inblick i familjecentralens plats i folkhälsoarbetet bidrar till att ge legitimitet åt arbetet. 23 För att nå dit man önskar innebär samsyn också att chefer och personal tänker igenom hur verksamhetens rutiner och innehåll skall styras och formas. Första utgångspunkten - ett förändrat ohälsopanorama Bakgrunden är att barns ohälsa tar sig nya uttryck jämfört med när barn- och mödrahälsovården etablerades. Den medicinskt orsakade ohälsan har kommit i bakgrunden och hälsoproblem med sammansatta psykosociala orsakssamband har blivit mer framträdande. I internationellt perspektiv har barn i Sverige god fysisk hälsa medan den psykiska hälsan visar sämre resultat. Inom folkhälsovetenskapen har man under flera decennier talat om the new morbidity den nya sjukligheten. Ibland talas det om samsjukdomar. Det är då uppenbart att det krävs kunskaper och insatser från fler kunskapsområden och yrkesgrupper. Det vill säga bredare insatser i samverkan. Andra utgångspunkten - ojämlik hälsa Ett näraliggande folkhälsoproblem är de stora hälsoklyftorna det vill säga skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Hälsoklyftor är nära kopplade till skillnader i levnadsvillkor. Olikheterna gäller också barn. Det nära sambandet mellan barns hälsa och deras föräldrars socioekonomiska betingelser leder till att ett folkhälsoarbete riktat till barn också måste inkludera barnens föräldrar. Barnmorskemottagningar (mödravårdscentraler) och barnavårdscentraler blir en viktig bas eftersom dessa verksamheter når i stort sett alla föräldrar som väntar barn eller nyligen fått barn. BYGGSTENAR Familjecentraler är ett sätt att uppdatera barnhälsoarbetet till hälsosituationen, för vår tids barn, genom att organisera samverkan. I detta ligger också att starkare inkludera föräldrar och komma närmare civilsamhället. Familjecentralens praktik vilar på ett antal viktiga byggstenar. Första byggstenen - förebyggande och hälsofrämjande arbete Det finns talesätt som säger barn mår sämre än de har det eller det är inte hur man har det utan hur man tar det. Underförstått vill man säga att det inte nödvändigtvis är den materiella nöden eller konkreta brister i barnens liv, som är problemet utan det är något annat Det som fattas är av mer mental och psykosocial natur. 2 Bing V. Små. Få och fattiga om barn och folkhälsa, Lund Studentlitteratur Blair M., Stewart-Brown S., Hjern A., Bremberg A. Barnhälsovetenskap, Lund Studentlitteratur

7 Inom folkhälsovetenskapen görs en distinktion mellan förebyggande och hälsofrämjande arbete. Förebyggande arbete innebär att undanröja riskfaktorer så att inte sjukdomar eller andra oönskade tillstånd uppstår. Det finns ett stort antal kända så kallade riskfaktorer som man då vill avlägsna såsom till exempel tobak och alkohol. Tar man bort substanserna uppstår inte tobaks- och alkoholskador. Inom det hälsofrämjande arbetet går man i en annan riktning och främjar faktorer som man vet bidrar till hälsa och välbefinnande. Man lägger till och plussar på till exempel läskunnighet, simkunnighet, vänskap, tillit, självkänsla. De yrkesgrupper som skall samarbeta på familjecentralerna är i olika grad förankrade i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Mödra- och barnhälsoarbetet har av tradition både undanröjt risker och främjat hälsa. Man försöker till exempel se till att graviditeter förlöper utan alkohol och för det lilla barnets del främjar man anknytning. Pedagoger är påtagligt förankrade i det främjande arbetet medan socialtjänsten av tradition ägnar sig åt de riskutsatta. På familjecentraler ligger tyngdpunkten på att utveckla ett gemensamt hälsofrämjande arbete. Det är då viktigt att tillsammans komma fram till vilka hälso/friskfaktorer som skall prioriteras och hur. Andra byggstenen - tidpunkten Skillnader i hälsa föreligger tidigt i människolivet och tenderar öka med åren. I själva verket påverkas barns hälsa redan i moderlivet. Därför är det strategiskt förnuftigt att så tidigt som möjligt arbeta för att förebygga ohälsa och främja hälsa. I ett livsloppsperspektiv vet man idag att det också finns ett samband mellan det lilla barnets hälsa och dess hälsa som vuxen. Mödrahälsovården och dess barnmorskemottagningar blir en viktig start och barnhälsovården får en given plats. Verksamheterna har stor kunskap och är inriktade på nyföddhetsperioden. Övriga samverkanspartners på plats har kompetenser som förstärker det tidiga arbetet och kommer genom samverkan få allt större kunskaper om små barns hälsa och föräldrars villkor under denna livsfas. Tredje byggstenen - den universella/generella nivån Avgörande är att förebyggande och hälsofrämjande arbetet riktas till alla barn och föräldrar, alltså till var och en. Förklaringen är att det inte är möjligt att säkert i förväg veta vilka barn som kommer att utveckla ohälsa. De som verkar vara friska och har det bra kan utveckla problem längre fram. Andra som verkar ha det problematiskt kan återhämta sig av egen kraft. Att med säkerhet nå de mest utsatta är bara möjligt om man når samtliga. Gör man det kan både barn med synliga hälsoproblem få hjälp samtidigt som oidentifierade riskbarn kan få ett handtag så att hälsobekymmer inte behöver uppstå. Risk kan bli frisk och frisk slipper bli risk. Också här är mödra- och barnhälsovården av största betydelse eftersom verksamheterna är unika genom att de når samtliga - såväl blivande som nyblivna föräldrar och barn. Därigenom finns också möjlighet för övriga samverkanspartners att erbjuda sina tjänster och service till alla. 7

8 Fjärde byggstenen - mötesplatsen Socialt nätverk och vänskap är exempel på kända hälso- och skyddsfaktorer. Skyddsfaktorer buffrar vid påfrestningarna så att dessa blir mindre kännbara. Socialt nätverk främjar gemenskap, tillhörighet och trygghet men skyddar också vid kriser och umbäranden. Det är också så att för barn med svåra hemförhållanden kan det vara avgörande med goda relationer utanför familjen. Nyanlända har en lång tid av väntan innan de kommer ut på arbetsmarknaden och får möjlighet att bli socialt inkluderade. Nyblivna föräldrar i Sverige kan se fram emot en lång föräldraledighet tillsammans med sina barn. För båda grupperna är möjlighet till samhörighet och socialt stöd av värde. På öppna förskolan umgås föräldrar, där leker barn. Barn och vuxna lär känna varandra. Öppna förskolan bryter isolering och stärker det sociala nätverket runt besökarna. Tack vare mödraoch barnhälsovården blir familjecentralens öppna förskoleverksamhet tillgänglig för alla. Femte byggstenen universellt socialt stöd och service Socialtjänsten har uppdrag att ge råd och stöd till familjer men har saknat arena för att erbjuda gravida och barnfamiljer tidigt generellt (universellt) socialt stöd. Socialtjänsten har inte haft någon given plats dit föräldrar och barn självklart vänder sig för hjälp, service och uppmuntran. Tack vare och tillsammans med barnmorskemottagningen, barnavårdscentralen och öppna förskolan utvecklas emellertid på familjecentralen en tillgänglig social service för alla föräldrar. Socialtjänstens tjänstemän är emellertid de enda av de samarbetande yrkesgrupperna som saknar tradition av förebyggande och hälsofrämjande arbete. Arbetsuppgiften kan inledningsvis uppfattas som oklar. Den måste därför utformas med omsorg och förankras väl 4. STÖDJANDE MILJÖ OCH HÄLSOFRÄMJANDE ARENA Om Ottawa manifestet Familjecentralen kan beskrivas som en stödjande miljö. Begreppet stödjande miljö återfinns inom folkhälsovetenskapen och refererar till det så kallade Ottawa-manifestet. Utvecklingen av familjecentraler stämmer väl överens med manifestet, som togs fram i anslutning till WHO:s första Health Promotionkonferens 1986 i Ottawa. Hela dokumentet präglas av ett nytt synsätt och beskriver en strategi för bättre hälsa i befolkningen. Hälsofrämjande arbete definieras som Den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över den egna hälsan och förbättra den. Detta sker genom vardagens stödjande miljöer. Stödjande miljöer fokuserar mer på hälsa än på sjukdom, mer på möjligheter än på risker, mer på helhet än på individ. 4 Bing V. Vem skall annars annars göra det vi gör? Om socionomernas arbete på Jönköpings familjecentraler Regionförbundet Jönköpings län Rapport PKN 2011:0 8

9 Bing Folkhälsokonsult Ottawa-manifestet tar fram fem principer för hälsofrämjande arbete. det inriktar sig på befolkningen och inte i första hand på enskilda individer, som löper risk att drabbas av vissa sjukdomar. det inriktar sig på åtgärder som är avgörande och bidrar till hälsa det kombinerar olika metoder och arbetssätt såväl samhälleliga som lokala instanser för att nå hälsa (samverkan) det syftar till att förstärka befolkningens aktiva medverkan i hälsoarbetet (delaktighet) det ger primärvården en viktig uppgift Vid en senare WHO-konferens i Sundsvall 1991 vidareutvecklades tankarna bakom stödjande miljö. I en stödjande miljö är det möjligt för människor att utveckla sina talanger, sitt självförtroende och sin hälsa. Miljön omfattar det samhälle människor lever i och handlar i hög grad om att skapa likvärdiga förutsättningar för människors hälsa. Vid ytterligare en WHO-konferens i Jakarta 1997 började uttrycket Health promoting settings dyka upp. Arbetsplatser, ungdomsmottagningar, skolor, bostadsområden och familjecentraler kan ses som exempel på hälsofrämjande arenor. Sammanfattningsvis Familjecentralerna ritar om kartan för barnhälsoarbetet eftersom terrängen förändrats. För parterna innebär detta: - förändrade yrkesroller större brukarmedverkan kollektiva, tvärfackliga organisationsformer ökad samordning och styrning av resurser Bild: Familjecentralen Källan i Kristinehamn 9

10 FRÅN STUPRÖR TILL HÄNGRÄNNA Familjecentralens organisering är en sammanlagd verksamhet där i första hand barnhälsovård, mödrahälsovård, öppen förskola och social rådgivning ingår. Syftet med samlokalisering till familjecentral är att underlätta samarbete mellan de olika yrkesgrupperna. Huvudmännen skapar tillsammans en plats för professionellt samarbete och gemenskap mellan besökare och för en bred service till barnfamiljer. Moderorganisationernas regelverk och de olika professionernas eventuella okunnighet om varandras arbetsformer får inte bli hinder. Genom styrning och ledarskap gäller det att samordna nödvändiga resurser så att familjecentralens arbetslag skall kunna komma fram till ändamålsenliga samarbetsformer. För att stödja aktiviteterna på familjecentralen måste man formulera mål, planera och följa upp resultat. Styrnings- och ledningsfunktionen består av en lednings/styrgrupp och en samordnare. I ledningsgruppen ingår personalgruppens närmaste chefer. Styrgruppen omfattar förvaltningschefer. Samordnarfunktionen är ett tvärfunktionellt uppdrag. Först när samordning och samarbete fungerar man kan tala om samverkan. Stuprör har omvandlats till hängränna. Samordning Ledningsgruppen Samverkan regleras genom samverkansavtal som i huvudsak behandlar ansvarsfördelningen mellan huvudmännen vad gäller finansiering och personella resurser. Förutom att skriva ett ordentligt avtal om de olika parternas åtagande gällande lokaler personal- och ekonomi måste samtliga i styr-/ledningsgrupp ha en ömsesidig uppfattning om familjecentralens inriktning och innehåll formulerad i målbeskrivning och verksamhetsplan. En central utgångspunkt är att barnhälsovården och mödrahälsovården bedriver ordinarie verksamhet på familjecentralen. Deras uppdrag innebär sällan något utökat uppdrag mer än att de skall samverka med övriga verksamheter och professioner. Detta gäller också för öppna förskolan även om uppdraget kan sägas öka när verksamheten bedrivs på familjecentral. För socionomerna är förutsättningarna annorlunda. De får ett unikt uppdrag som en del av socialtjänstens tjänster. En tydlighet kring ansvarsfördelning och gränsdragning blir viktig. Det senare berör hur de olika hemorganisationerna tar hänsyn till åtagandet att bidra till familjecentralens helhet. Avvägningsproblematik kan dyka upp. Som att balansera och finansiera utbildning inom den specifika professionen med utbildning av teamet. När en medarbetares anställning på familjecentral endast är del av en tjänst blir kluvenheten än mer påtaglig. 10

11 Styr-/ledningsgruppens åtagande handlar om att ansvara för familjecentralen, som en del av respektive huvudmans verksamhet. Varje arbetsledare har att se till att de anställdas arbetsvillkor anpassas till verksamhetsidén. Chefer på olika nivåer i respektive huvudman måste koordineras och styr- och ledningsgrupp ta ansvar för, stödja och styra verksamheten. Till hjälp brukar det finnas en samordnare anställd. Ledningsgruppen tar ansvar för sådant som samordnaren inte ensam kan eller har mandat att påverka. För ledningsgruppen innebär detta bland annat att: - Att i dialog med medarbetarna prata igenom, bli överens och beskriva hur familjecentralen skall fungera för dess besökare. - Att tillsammans med medarbetare fundera igenom vari samordnarens tvärfunktionella funktion består. - Att se till att personal har tid för samarbete på familjecentralen - Att skapa förutsättningar för rutiner på familjecentralen. - Att hitta struktur för kommunikation inom ledningsgruppen och med samordnaren - Att se till att träffa och ha dialog med personalgruppen på familjecentralen - Att engagera sig i utveckling och uppföljning Samordnaren Samordnaren är en viktig person, som administrerar och samordnar verksamheten inom ramen för avtal och verksamhetsplan. I samordnaruppdraget ingår att sörja för att kommunikationen och samarbetet inom familjecentralen fungerar. Det är ledningsgruppens ansvar att se till att samordnaren får bra introduktion och inblick i de olika verksamheterna på plats. Samordnaren behöver ha ett klart uppdrag, som beskriver arbetsområdet, ett uttalat mandat och avsatt arbetstid. Samordnarens arbete underlättas av att det finns en genomarbetad uppdragsbeskrivning. Samordnaruppdraget innebär vanligen att: - sammankalla, leda och dokumentera lokala familjecentralsmöten och planeringsdagar. - vara tillgänglig för medarbetarna för råd, information och frågor - ta initiativ till utvecklingsarbete i samråd med styr-/ledningsgrupp - delta i lokala, regionala och nationella sammanhang som berör familjecentraler - vara familjecentralens kontaktperson gentemot andra verksamheter och omvärlden - ta emot studiebesök - hålla kontakt med verksamhetschefer Samarbete Familjecentraler gör det möjligt med ökad interaktion mellan huvudmännens uppdrag. Personalen kan forma nya arbetsmetoder som kombinerar uppmärksamheten på det egna uppdraget och den egna kompetensen med att komplettera kollegernas uppdrag och kompetens. 11

12 En familjecentral är en lärande organisation. Kunskap om varandras arbetsområden är en bra start. Målet är helheten. Att börja samarbeta blir en form av studieresa för medarbetarna. Snart skall det visa sig att öppna förskolan fungerar som ett nav. Öppna förskolan och pedagogerna Den brukar kallas familjecentralens hjärta. Dit kan föräldrar komma när de själva önskar för att sjunga, leka, vila, umgås, söka råd och information. Steg för steg när tillfälle uppenbarar sig kan de ta också ta mod att söka eget individuellt stöd. Här är socialrådgivarens tillgänglighet viktig. Pedagogerna finns själva alltid på plats. Insatser som ger resultat i den öppna verksamheten är att personalen skapar ramar för det sociala umgänget och eftersträvar en atmosfär där föräldrar också stödjer varandra. Ett begrepp som används personal emellan är att komma över tröskeln. Dit hör att välkomna besökare, möta i dörren, lära namn och ta om hand. För att komma över tröskeln behöver osäkra hjälp och lotsning. Detta kan både barnmorskor, sjuksköterskor och socialrådgivare hjälpa till med. Öppna förskolan ger också möjlighet för samtal och lyssnande, vilket är ett lärande som kräver mindre mod än att ingå i organiserad föräldragrupp. Aktiviteter, som initieras på Öppna förskolan, har alla som syfte att stärka relationer antingen det gäller föräldrar och barn emellan, barn emellan eller föräldrar emellan. Det visar sig också att öppna förskolan för föräldrar fungerar som en oas i vardagen där det räckar att bara vara. På öppna förskolan är aldrig den ena dagen den andra lik. Gruppen besökare varierar från dag till dag. Öppenhet i vid bemärkelse är öppna förskolans signum antingen det handlar om öppettider, relation till besökare och medarbetare eller att möta nya besökare med de mest växlande erfarenheter och behov. Barnavårdscentralen och bvc-sjuksköterskorna De verksamheter på familjecentraler som mest relaterar till varandra är öppna förskolan och barnavårdscentralen. De riktar sig båda till de yngsta barnen och deras föräldrar. Föräldrar har kontakt med båda verksamheterna och professionerna. Med både öppna förskolan och socialrådgivare inom räckhåll har barnavårdscentralens sjuksköterskor möjlighet att snabbt hjälpa föräldrar vidare eller att själva rådgöra. Det blir helt enkelt lättare att upptäcka bekymmer när det finns hjälp inom räckhåll. Bvc-sjuksköterskor som möter nyblivna och nyinflyttade familjer får en viktig roll när det gäller att presentera familjecentralen. Barnhälsovård, som är samlokaliserad i familjecentral fullföljer bättre sitt uppdrag än när 12

13 verksamheten inte är samlokaliserad. Hembesöken blir fler, samarbetet med socialtjänsten ökar och fler föräldrar inklusive pappor deltar i föräldragrupp. Detta visar studier 5. Barnmorskemottagningen och barnmorskorna I föräldraenkäter efterlyses mer stöd under graviditeten 6. Barnmorskorna på familjecentral har bra möjlighet att förmedla kontakter med socialrådgivare (och psykolog). Föräldrar som presenteras för familjecentralen rustas också att på eget initiativ söka hjälp den dag det känns motiverat. De frågeställningar som aktualiseras berör samlevnad, ensamhet och oro. Barnmorskornas roll på familjecentraler är också att förmedla allmän kunskap om kvinnohälsa och familjeplanering. Detta är kunskap som efterlyses av öppna förskolans besökare. Oftast möter barnmorskor båda föräldrarna om än under ett begränsat antal månader. Socialrådgivaren Socialtjänstens bidrag till familjecentralen är inte självklart eftersom socialtjänsten saknar tradition och rutiner för förebyggande socialt arbete. Socialrådgivare på familjecentral arbetar utan så kallad myndighetsutövning. Istället jobbar de helt på uppdrag av föräldrarna. Att finnas till för alla på generell nivå är en ny situation och det gäller att medarbetare och chefer är införstådda med vad det innebär. Dock får socialrådgivaren en viktig roll i att bygga broar in till den myndighetsutövande delen. Riktade insatser till enskilda föräldrar bör vara tidsbegränsade. Annars blir till slut arbetet övermäktigt och det tidigt förebyggande arbetet försummas. Till skillnad från arbete på socialkontor är det lätt att hålla kontinuerlig kontakt och på plats se förändringar hos barn och föräldrar. Inledningsvis är socialrådgivarens viktigaste uppgift att göra sig känd och skapa förtroende. Sedan brukar djungeltelegrafen hjälpa till. 7 En förändrad yrkesroll Att arbeta på familjecentral gör att yrkesrollen blir mer personlig och varierad. Alla yrkesgrupper förändrar sitt arbetssätt jämfört med hur det är att arbeta i icke samlokaliserad verksamhet. Man är inte bara rådgivare och expert inom sitt eget sakområde utan också i olika omfattning än grupp- och aktivitetsledare, än värd, än studieledare 8. Att som socialrådgivare sitta och bygga lego och samtidigt ge råd skall inte uppfattas som 5 Läkartidningen 2013:110: CADY 6 Familjecentral som familjestöd Socialmedicinsk tidskrift Sociala insatser på familjecentral en utvärdering Bing V. Forskningsplattformen för Hälsa i samverkan nr Kristianstad Högskola 8 Lindskov C. Family Centre Practice and Modernity, A quality study from Sweden Doctoral Thesis ; Kristianstad Academic Press 2010:1 13

14 Bing Folkhälsokonsult mindre professionellt. Tvärtom det kan vara ett sätt att bredda kontaktytan och bygga upp en relation. Att mötas på tvärs. För att nå gott resultat gäller det att eftersträva snabba samverkansvägar. Genom rutiner måste de olika yrkesgruppernas se till att korsa varandras väg. All personal behöver möta all personal vilket kan organiseras på flera sätt. Mest elementärt är att mötas och umgås i gemensamt personalrum. Man kan se till att ses varje morgon för att hälsa på varandra och komma i samspråk. Regelbundna husmöten är till för att prata igenom vad som sker i huset och utbyta information. Andra rutiner är att ta del i varandras arbetsområden. Det kan vara att: - Att socialarbetaren följer med vid första hembesöket - Att någon ur personalgruppen fikar tillsammans med öppna förskolans besökare en gång i veckan - Att öppna förskolan serverar frukost för besökare och medarbetare en dag i veckan - Att välja ett veckotema som personal pratar igenom sinsemellan emellan och lyfter med besökare. - Att om det uppstår luckor i vardagsarbetet titta in på öppna förskolan - Att socialrådgivaren rutinmässigt presenterar sig för nyblivna föräldrar vid t.ex. första läkarbesöket - Att barnmorskorna har rutiner för att presentera familjecentralen och dess medarbetare - Att socialrådgivare eller BVC-sköterska följer med varje nybliven eller nyinflyttad förälder till öppna förskolan där föräldrarna välkomnas av pedagogerna - Att all personal presenterar sig i föräldragrupper på Mvc och Bvc eller i babycafe BARN OCH FÖRÄLDRAR I beskrivningen av familjecentraler är det helt nödvändigt att lyfta fram fler aktörer än de nämnda. Utan barn och föräldrar hade familjecentralerna förlorat en helt genomgripande kraft. Nämligen besökarna själva. Förutom att föräldrarna är av största betydelse för varandra, för sina barn och varandras barn bidrar de till att skapa helheten. Från att först vänta barn och besöka barnmorskan till att ha ett barn och vända sig till Bvc. Och sedan, tack vare den långa föräldraledigheten, komma till öppna förskolan bidrar de till kontinuiteten. Föräldrar erbjuder också socialt stöd, vänskap, trygghet och lärande. Barnen är också i högsta grad delaktiga och ständigt närvarande. Framförallt i den öppna verksamheten. Ingen kan undvika att se, höra och engagera sig i de alltid närvarande små barnen. På så vis fördjupas barnperspektivet. 14

15 KULTURTOLKAR Sedan de första familjecentralerna etablerades har omvärlden förändrats. Ett stort antal barnfamiljer har idag rötter i länder långt utanför Sveriges gränser. Detta har i olika omfattning påverkat familjecentralernas arbetsformer. Språkcafé, samarbete med SFI och samhällsinformatörer, föräldragrupper på olika hemspråk, svenska med baby. Exemplen är många. Utvärderingar har också visat att familjecentralerna har särskilt stor betydelse för nyanlända föräldrar. De får möjlighet att umgås med andra familjer och vänja sig vid det nya språket Föräldrar med invandrarbakgrund riskerar att hamna utanför samhällsgemenskapen. Hälsoutvecklingen hos barn och föräldrar är ofta ogynnsam. Mot denna bakgrund är det därför viktigt att mer långsiktig planera för hur familjecentralerna skall ta emot och stötta de nyanlända familjerna. Oftast möter de nyanlända en ganska homogen grupp svenska medarbetare på familjecentralen. Därför har kulturtolkar visat sig ha en så viktig funktion. Kulturtolkar är språkligt och erfarenhetsmässigt väl förankrade i två kulturer. De är vana vid det nya landet och kan förklara det som är svårt att förstå. Kulturtolkar eller brobyggare som de också kallas har annan funktion och kompetens än vanliga tolkar. De bidrar till dialog, de skapar tillit och ökar på så sätt tillgängligheten till familjecentralens olika resurser. Med en kulturtolk i arbetslaget får de professionella nya kunskaper och större kompetens. I samarbete med arbetsförmedlingen kan arbetet som kulturtolk också bli en insats för etablering på arbetsmarknaden. UTVECKLING OCH UPPFÖLJNING Utbildning Inför nyetablering av familjecentral bör det finnas en grundutbildning. Och i det fortsatta arbetet bör det erbjudas regelbunden vidareutbildning tillsammans med andra familjecentralsarbetare. Detta är ett av flera sätt att skapa samsyn och underlätta samarbetet. Handledning Handledning av teamet är till hjälp för att få arbetet att fungera. Det är viktigt att vara klar över vilket uppdrag handledaren skall ha dels för att kunna välja rätt person och dels för att skapa rätt förväntningar. Handledningsbehovet kan ändra karaktär från att inledningsvis få hjälp i processen att fungera tillsammans till att lösa enskilda familjers bekymmer. I det senare fallet gäller sekretess och därför sker den typen av samtal endast med föräldrars uttalade samtycke. Slussningsstatistik Ett enkelt sätt att följa upp hur samverkan fungerar är att några gånger årligen föra slussningsstatistik. Varje medarbetare noterar, under några bestämda veckor, vilken annan medarbetare föräldrar slussas till. Flödet i huset blir tydligt och man kan se förändringar som återspeglar nya rutiner. 15

16 Självreflektion Ett instrument med syfte att följa upp arbetet i ett tvärprofessionellt team, med olika huvudmän och chefer, har utarbetats stegvis av forskare och team vid 15 familjecentraler. Självreflektionsinstrumentet 9, som ger underlag för verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser, är särskilt anpassat till familjecentraler och har en påtaglig samordnande funktion. Till instrumentet finns också en användarguide. Instrumentet är utformat som ett diskussionsunderlag med en rad påståenden som speglar familjecentralernas innehåll och inriktning. Varje individ reflekterar i enskildhet eller i egen yrkesgrupp över dessa påståenden var för sig och bedömer sig på en självskattad skala. I ett andra steg delger man i grupp övriga medarbetare vad man kommit fram till. Olikheter och likheter i de egna skattningarna undersöks. Medarbetarna får syn på svagheter och angelägna förbättringsområden, enas man om var man som familjecentral befinner sig i arbetet och söker mätbara mål för uppföljning. Personal får på detta sätt stöd i gemensamt förbättringsarbete genom att det framkommer olikheter som både handlar om person och profession. Det uppstår en öppenhet medarbetare emellan som genererar förändring. De koordinerar sina tankar och handlingar och får struktur i arbetet. Betingelserna för att familjecentralens potential utnyttjas ökar. Tanken bakom instrumentet är att alla medarbetare genom att reflektera över sitt arbete själva skapar förutsättningar för att stödja varandra och förbättra det vardagliga tvärprofessionella arbetet. I en studie kring användningen av det så kallada självreflektionsinstrumentet framkommer att medarbetarnas vikänsla förstärkts. - Vardagen äter upp en men att sitta en dag är värdefullt. Vi lär känna varandra. Instrumentet ger dialogerna som man inte fått utan instrumentet. - Åh äntligen något som sätter fingret på det konkreta! - Vi är mycket mer medvetna nu. Vet var vi har varandra. Det handlar inte om kritik. Vi har olika roller, förutsättningar och professioner men inga revir. 9 Självreflektionsinstrumentet kan laddas ner på Föreningens För Familjecentralers Främjande hemsida Under Broschyrer och Material finns tre nedladdningsbara filer 1. Självreflektionsinstrumentet 2. Att reflektera tillsammans, en utvärdering och 3. En användarguide 16