Handbok för direkta val inom Svenska kyrkan

Transkript

1 Handbok för direkta val inom Svenska kyrkan

2

3 Handbok för direkta val inom Svenska kyrkan

4 Kontaktinformation Handbok för direkta val inom Svenska kyrkan Kyrkostyrelsen, Svenska kyrkan, Uppsala Svenska kyrkan Kyrkokansliet Uppsala Tel Handboken har framställts av medarbetare på kyrkokansliet. Hela sidor från handboken får fritt kopieras och användas inom Svenska kyrkan och dess valorganisation. Form och produktion Ineko 2016, ordernr Kostnad Artikelnummer Fler exemplar av handboken går att beställa i webbshopen på internwww.svenskakyrkan.se/kyrkoval/verksamhetsstöd Länk till beställning finns också på kyrkovalets intranät på internwww.svenskakyrkan.se/kyrkoval. 150 kr/inkl moms. Frakt tillkommer. SK16045 Handboken återfinns även i digital form på internwww.svenskakyrkan.se/kyrkoval.

5 Förord tillsammans ska vi planera och genomföra Kyrkovalet 2017, det femte kyrkovalet som Svenska kyrkan själv genomför. Som organisation har vi nu en stor erfarenhet och kunskap att bygga vidare på inför kommande val. Men allt är inte precis som tidigare val. Det har skett vissa förändringar i regelverket samt utveckling av kyrkovalets IT system, detta bl.a. utifrån utvärderingar från tidigare val som skett på lokal, stifts och nationell nivå. Vi behöver alla vara uppmärksamma på att trots organisationens erfarenheter och kunskaper så är arbetet med att genomföra ett kyrkoval i Svenska kyrkan en betydande, omfattande och arbetskrävande insats. Dessutom kommer det in nya ledamöter i valnämnder, nya nomineringsgrupper bildas och det kommer nya medarbetare i församlingar, stift och på kyrkokansliet som alla behöver lära sig om hur vi tillsammans som kyrka genomför ett kyrkoval. Handbokens syfte är främst att bistå dem som har det lokala ansvaret för valets genomförande, det vill säga valnämnderna. Även valförrättare och röstmottagare har nytta av handboken. Det är tillåtet att fritt kopiera sidor i handboken. Den slutliga sammanräkningen och mandatfördelning behandlas inte i valhandboken eftersom det är en uppgift för stiften. Mer information om själva genomförandet av kyrkovalet får valnämnderna via digitalt Nyhets brev ca 1 gång per månad. Dessutom ordnar stiften valnämndsutbildningar och kyrko valets intranät uppdateras kontinuerligt med nyheter, viktiga stoppdatum och kontaktuppgifter, läs mer på: Förberedelserna har nu börjat. Tillsammans har vi fått ett hedersuppdrag, att genomföra kyrkovalet 2017 på ett omsorgsfullt och korrekt sätt. Lycka till! Valkansliet BRA ATT VETA: Varje valnämnd erhåller ett ex. av valhandboken utan kostnad. Önskas fler exemplar av valhandboken kan den beställas via kyrkovalets intranät till självkostnadspris på internwww.svenskakyrkan.se/kyrkoval Valhandboken finns också för nedladdning på Kyrkovalets interna webbsida internwww.svenskakyrkan.se/kyrkoval I handboken där vi skriver församling/pastorat avses i alla lägen antingen församlingar som inte ingår i ett pastorat eller pastorat. Kyrkoval

6

7 Innehåll 1 ALLMÄNT OM DE KYRKLIGA VALEN Bestämmelser om de kyrkliga valen Begrepp och ordförklaringar Ansvarsfördelning Direkta val på alla nivåer BESLUTANDE ORGAN, VALKRETSAR OCH VALDISTRIKT Beslutande organ i församlingar och pastorat Antal ledamöter i beslutande organ Valkretsar Valdistrikt RÖSTRÄTT OCH VALBARHET Rösträtt Valbarhet REGISTRERING AV NOMINERINGSGRUPPER Alla gruppbeteckningar måste vara registrerade Vilka val en registrering gäller Stöd för ansökan om registrering av gruppbeteckning Bestämmelser om beteckningar/namn på nomineringsgrupper Ombud, företrädare i stift och kontaktpersoner Ansökan och beslut om registrering av gruppbeteckning Överklagande...25 Översikt av vad som gäller vid registrering av gruppbeteckningar ANMÄLAN AV KANDIDATER Obligatorisk anmälan av kandidater En lista per valkrets samma lista kan gälla flera valkretsar Kandidatförklaring Vem som får anmäla kandidater Hur kandidater anmäls Tid för anmälan VALSEDLAR SAMT GRUPP- OCH KANDIDATFÖRTECKNINGAR Valsedlarnas utseende Blanka valsedlar Hur blanka valsedlar används vid valet Nomineringsgruppernas beställ ning av tryckta valsedlar Grupp- och kandidat förteckningar Korrektur Bidrag och betalning för valsedlar Utläggning av tryckta valsedlar där val äger rum...35 Kyrkoval

8 7 RÖSTLÄNGDER OCH RÖSTKORT ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Röstlängder Röstkort VALNÄMNDEN OCH DESS UPPGIFTER Allmänt om valnämndens sammansättning och arbete Beslut om röstmottagningsställen Öppettider för röstmottagningsställen Valförrättare och röstmottagare Ta emot och fördela material som ska användas vid valet Utbildning och information till valförrättare och röstmottagare Ansvar för utrustning till röstmottagningsställen Uppgifter i direkt samband med valet LOKALER FÖR RÖSTNING VALLOKALER OCH RÖSTNINGSLOKALER Beslut om vilka lokaler som ska vara röstmottagningsställen Öppettider Tider för beslut om röstmottagningsställen Registrering av beslut om röstmottagningsställen Utrustning på röstmottagningsställen Utläggning av valsedlar från nomineringsgrupperna FÖRTIDSRÖSTNING I RÖSTNINGSLOKALER Vem som kan rösta i röstningslokaler Öppettider och utrustning Röstmottagare Hur röstning går till Förvaring av fönsterkuvert med valkuvert och anteckningar Befordran av fönsterkuverten till vallokaler och stiftsstyrelser Överlämnande av anteckningar från röstmottagningen Den fortsatta behandlingen av fönsterkuverten BREVRÖSTNING GENOM POSTBEFORDRAN ELLER BUD Material som krävs för brevröstning och hur detta tillhandahålls När brevröstning får äga rum Hur brevröstning går till Behandling av inkomna brevröster RÖSTNING I VALLOKAL OCH BEHANDLING AV MOTTAGNA FÖRTIDSRÖSTER Allmänna bestämmelser om röstning i en vallokal Röstmottagning väljaren lämnar själv sin röst Röstmottagning ett bud lämnar rösten Mottagning och behandling av förtidsröster under valförrättningen Röstningens avslutande PRELIMINÄR SAMMANRÄKNING, HANTERING AV HANDLINGAR FRÅN VALLOKALEN SAMT RAPPORTERING AV DET PRELIMINÄRA RESULTATET Preliminär sammanräkning Valförrättningens avslutning Hantering av handlingarna från vallokalen efter valförrättningens slut Rapportering av resultatet från den preliminära sammanräkningen Kyrkoval 2017

9 14 INFORMERA OM VALET Valnämndens särskilda informationsansvar Allmän information om kyrkovalet Mål Målgrupper Vad ska informationen innehålla? Val av kanaler Valdagen Vad har vi lärt och vad kan vi lära?...78 BILAGOR: 1 Utdrag ur kyrkoordning för Svenska kyrkan i lydelse efter 2015 års kyrkomöte A Kyrkostyrelsens beslut med närmare bestämmelser om direkta val B Kyrkostyrelsens beslut om röstning i röstningslokal när fel vallokal har angetts på röstkortet C Kyrkostyrelsens beslut om valsedlars utseende vid direkta val Begrepp och ordförklaringar av betydelse för kyrkovalet Förslag till arbetsordning för valnämnd med kommentarer Adresser och telefonnummer Exempel på grupp- och kandidatförteckning Vallokalsbild A Exempel på röstlängd B Exempel på röstkort Checklista för valnämndens uppgifter samt tidsplan Kuvert Blanketter för anteckningar och protokoll Kyrkoval

10

11 KAPITEL 1 Allmänt om de kyrkliga valen när svenska kyrkan skulle ta över ansvaret för de direkta valen tog man avstamp i vallagen och hur de allmänna valen genomförs. Sedan dess har Svenska kyrkan följt utvecklingen i vallagen och justerat bestämmelserna därefter, samtidigt som man i en del avseenden gjort avsteg. För väljarna är det en stor fördel om de känner igen sig på valdagen och i förtidsröstningen men kyrkans unika organisation gör att det inte helt går att kopiera vallagen och de allmänna valens genomförande. Utvecklingen av de kyrkliga valen och demokratin pågår hela tiden. De främsta grundläggande principerna som Svenska kyrkan har tagit med sig från de allmänna valen är en allmän och lika rösträtt för de som tillhör kyrkan, skydd för valhemligheten och rätt för alla röstberättigade att nominera kandidater. Det är emellertid inte endast dessa övergripande principer för demokratiska val som återfinns i kyrkoordningen. Valen genomförs också i praktiken på ett sätt som nära ansluter till det som gäller vid de allmänna valen. De viktigaste skillnaderna mellan kyrkovalen och de allmänna valen kan samman fattas i följande punkter: Rösträttsåldern är 16 år istället för 18 år. Alla väljare kan brevrösta. Det är möjligt att personrösta på upp till tre kandidater på en valsedel istället för endast på en. Obligatorisk förhandsregistrering av alla nomineringsgrupper. Obligatorisk föranmälan av alla kandidater. Efter den preliminära sammanräkningen på valnatten skickas valsedlar m.m. omedelbart till stiftsstyrelsen valnämnden gör ingen sammanräkning under veckan efter valdagen. Vid kyrkomötet 2015 beslutades vidare om en del förändringar i kyrkoordningen med avseende på kyrkovalet. Förändringar mellan 2013 och 2017 års val som det finns särskild anledning att notera är följande: Möjligheterna till förtidsröstning utökas till att även omfatta torsdagen, fredagen och lördagen före valdagen samt valdagen. Tidpunkten för när en brevröst genom postbefordran senast ska ha inkommit till stiftsstyrelsen förlängs fram till och med fredagen före valdagen. Brevröster från utlandet ska dock, liksom vid 2013 års kyrkoval, ha inkommit senast onsdagen före valdagen. Ny terminologi införs för lokaler för förtidsröstning. Det nya begreppet är röstningslokal. Röstningslokalen ersätter expedition för förtidsröstning och särskilt röstmottagningsställe. Samlingsbegreppet för samtliga lokaler där en röst kan avges är röstmottagningsställe. Detta inkluderar också vallokaler. Se nedan Röstningslokal Röstmottagningsställe (samlings (samlingsbegrepp) begrepp) Expedition för förtidsröstning Röstningslokal Särskilt röstmottagningsställe Vallokal Vallokal Kontrakten är inte längre valkretsar vid val till stiftsfullmäktige utan en valkrets ska om Kyrkoval

12 fatta en eller flera församlingar som inte ingår i ett pastorat och/eller ett eller flera pastorat. Tidpunkten för avstämning av röstlängden ändras tillbaka från 45 dagar till 30 dagar före ordinarie valdag. Detta får betydelse t.ex. när det gäller rättelse i röstlängd. Det införs en bestämmelse i kyrkoordningen om vad som gäller vid ansökan om ändring av en registrerad gruppbeteckning. Förfarandet motsvarar i huvudsak vad som gäller vid nyregistrering av en gruppbeteckning, bortsett från kravet på anmälan av ombud och behovet av stödpersoner. Ansökan får göras av nomineringsgruppens ombud. Ett förtydligande har gjorts i kyrkoordningen där det framgår att valnämnden ska samråda med kyrkoherden innan beslut fattas om vilka vallokaler och röstningslokaler som ska användas vid valet samt öppettider för dessa. Tidpunkten för när en kandidatförklaring senast ska ha inkommit till stiftet har förtydligats. Nomineringsgrupper kan beställa kyrko mötesvalsedlar till totalt sex adresser per stift (valkrets). Bestämmelser om hur överklagande görs, handläggs och avgörs finns i 58 kap. De delar av kyrkoordningen som är av särskild betydelse för de kyrkliga valen finns i denna handbok som bilaga 1. Det bör noteras att bilagan bygger på beslut fattade av kyrkomötet t.o.m. år Kyrkomötet har delegerat till kyrkostyrelsen att på ett antal områden utfärda närmare bestämmelser om de direkta valen. Detta regleras i 38 kap. 89 i kyrkoordningen. De bestämmelser som kyrkostyrelsen har beslutat är följande: Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2015:15) med närmare bestämmelser om direkta val Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2015:16) om röstning i röstningslokal när fel vallokal har angetts på röstkortet Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2015:17) om valsedlars utseende vid direkta val Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2015:19) om särskilda bestämmelser med anledning av kyrkostyrelsens beslut om församlingsindelning från den 1 januari 2016 Kyrkostyrelsens bestämmelser som gäller valet finns som bilaga 2 A C. 1.1 BESTÄMMELSER OM DE KYRKLIGA VALEN De grundläggande bestämmelserna om hur de direkta kyrkliga valen genomförs finns i 38 kap. i kyrkoordningen. Bestämmelser om rösträtt och valbarhet regleras i 33 kap. om förtroendevalda. Av betydelse för valens genomförande är också vilka beslutande organ som finns och hur många ledamöter och ersättare som ska väljas. För församlingar och pastorat finns bestämmelser om detta i 3 och 4 kap. Bestämmelser om Svenska kyrkans valprövningsnämnd, som prövar överklaganden av kyrkliga val, finns främst i 15 kap. Ändringar i kyrkoordningen, andra bestämmelser beslutade av kyrkomötet och de bestämmelser som kyrkostyrelsen beslutar på kyrkomötets uppdrag publiceras i samlingen Svenska kyrkans bestämmelser (SvKB). Varje nummer av Svenska kyrkans bestämmelser publiceras på Svenska kyrkans hemsida, När ett nummer utkommer skickas detta också via e-post till alla församlingar som inte ingår i något pastorat och till alla pastorat. Det innebär att det skickas till alla församlingar och pastorat där det ska finnas en valnämnd. 10 Kyrkoval 2017

13 1.2 BEGREPP OCH ORDFÖRKLARINGAR Det finns ett antal begrepp som används vid val och som återfinns i kyrkoordningen och i kyrkostyrelsens närmare bestämmelser. Det finns också i övrigt begrepp som gäller den kyrkliga organisationen som det kan vara bra att ha klart för sig vad de betyder. Som bilaga 3 finns en sammanställning av begrepp och ordförklaringar som på olika sätt är av betydelse för de kyrkliga valen. 1.3 ANSVARSFÖRDELNING Det finns i kyrkoordningen bestämmelser som klargör ansvarsfördelningen för valens genomförande Kyrkostyrelsen Kyrkostyrelsen har det övergripande ansvaret för de direkta valen. I detta ligger ett allmänt ansvar för att valen kan genomföras i enlighet med kyrkoordningens bestämmelser. Utarbetandet av de datoriserade valsystemen, denna handbok och nyhetsbreven med information i olika valfrågor är en följd av kyrkostyrelsens övergripande ansvar. I kyrkoordningen har också ett antal konkreta uppgifter lagts på kyrkostyrelsen. Detta framgår närmare i olika avsnitt i handboken. Sammanfattningsvis kan pekas på följande uppgifter som kyrkostyrelsen har ansvaret för: Beslut om registrering av gruppbeteckningar för val till kyrkomötet. Produktion och distribution av röstlängder till valnämnderna. Tryckning och utskick av röstkort inklusive valinformation till alla röstberättigade. Tryckning av blanka valsedlar samt distribution av dessa till stiften och valnämnderna. Tryckning av valsedlar på beställning av nomineringsgrupperna. Produktion och distribution av de olika kuvert som behövs för valens genomförande. Utfärdande av närmare bestämmelser om de direkta valen Stiftsstyrelsen På motsvarande sätt som kyrkostyrelsen har ett övergripande ansvar för alla direkta val har stiftsstyrelsen ett övergripande ansvar för alla direkta val inom stiftet. Stiftsstyrelsen har på det sättet karaktär av regional valmyndighet. Utifrån sitt ansvar svarar stiftet för viss information och utbildning. Därtill konkretiseras även stiftsstyrelsens ansvar för valen genom ett antal bestämmelser i kyrkoordningen. Dessa uppgifter kan sammanfattas i följande punkter: Besluta om inskränkt öppethållande av röstmottagningsställen på begäran av valnämnden. Beslut om eventuell indelning av en församling i valdistrikt. Registrering av gruppbeteckningar för alla val utom kyrkomötesvalet. Fastställande av grupp- och kandidatförteckningar. Ta emot anmälan av kandidater för samtliga val. Ta emot till stiftet inkomna förtidsröster. Svara för den slutliga röstsammanräkningen. Svara för mandatfördelningen för alla val utom val till kyrkomötet Valnämnden Det ska finnas en valnämnd i varje pastorat och i varje församling som inte ingår i pastorat. Valnämnden har det lokala ansvaret för valets genomförande. Den ska biträda stiftsstyrelsen och i övrigt fullgöra de uppgifter som anges i kyrkoordningen eller i bestämmelser utfärdade av kyrkostyrelsen. Valnämnden ska ha tillgång till personal i den omfattning som behövs för att nämnden ska kunna utföra sina uppgifter. Församlingen eller pastoratet ska svara för kostnaden för valnämndens verksamhet. En redovisning och närmare genomgång av frågor om valnämnden och av de konkreta arbetsuppgifter som vilar på nämnden görs i handbokens kapitel 8. Kyrkoval

14 1.3.4 Svenska kyrkans valprövningsnämnd För att pröva överklaganden av val finns Svenska kyrkans valprövningsnämnd. Nämndens ledamöter väljs av kyrkomötet och dess ordförande ska vara eller ha varit ordinarie domare. Vilka beslut som kan överklagas och vilka tidsfrister som gäller regleras i 38 kap i kyrkoordningen. 1.4 DIREKTA VAL PÅ ALLA NIVÅER Ledamöter och ersättare i alla beslutande organ på alla nivåer väljs genom direkta val. Alla röstberättigade (med undantag för de som tillhör Hovförsamlingen) kan rösta i tre val. Var och en som är röstberättigad kan delta i val till kyrkomötet, stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige. Röstberättigade som tillhör Hovförsamlingen har rösträtt endast i valet till kyrkomötet, i Stockholms stifts valkrets. 12 Kyrkoval 2017

15 KAPITEL 2 Beslutande organ, valkretsar och valdistrikt i detta kapitel behandlas de delar av den kyrkliga organisationen som på olika sätt är av betydelse för de direkta valen. Vilka val som ska förrättas följer av kyrkoordningens bestämmelser. Det finns minimiregler beträffande antalet ledamöter i olika beslutande organ. Det är endast beträffande kyrkomötet som antalet ledamöter är fixerat i kyrkoordningen. På motsvarande sätt förhåller det sig i huvudsak med ersättarna. Vad som gäller för olika slags beslutande organ redovisas närmare i avsnitt 2.2. Valkretsar och valdistrikt är organisatoriska enheter som enbart är av betydelse för valen. Frågor om valkretsar och mandatens fördelning mellan valkretsarna behandlas i avsnitt 2.3 och valdistrikt i avsnitt BESLUTANDE ORGAN I FÖRSAMLINGAR OCH PASTORAT I en församling är kyrkofullmäktige det högsta beslutande organet. Om flera församlingar samverkar i ett pastorat är kyrkofullmäktige pastoratets högsta beslutande organ. Kyrkorådet är styrelse i en församling som inte ingår i ett pastorat och i ett pastorat. Församlingens/ pastoratets kyrkoråd utses genom indirekta val, detsamma gäller för församlingsrådet som är styrelse i en församling som ingår i ett pastorat En ny församling bildas En ny församling kan bildas antingen genom delning av en tidigare församling eller, vilket är det vanligare, genom sammanläggning av två eller flera församlingar. När det bildats en ny församling som inte ingår i något pastorat blir kyrkofullmäktige alltid beslutande organ. Är det fråga om en ny församling som ingår i ett pastorat kommer det inte att ske något direkt val i den församlingen, se ANTAL LEDAMÖTER I BESLUTANDE ORGAN Om ett nytt pastorat bildas måste det fattas ett beslut om antalet ledamöter. Det kan också fattas beslut om ett ändrat antal ledamöter i en församling som inte ingår i ett pastorat eller i ett pastorat. Dessutom kan det krävas ett ökat antal ledamöter därför att antalet röstberättigade har blivit fler än tidigare. Ett minskat antal röstberättigade kan medföra att man kan minska antalet ledamöter i det beslutande organet Beslut om antal ledamöter Om indelningsdelegerade utsetts är det indelningsdelegerade som ska besluta om antal ledamöter. Beslutet ska vara anmält till stiftsstyrelsen senast den 1 mars under valåret. Om inte en sådan anmälan har gjorts ska stiftsstyrelsen fatta beslut om antalet ledamöter. I övrigt gäller att kyrkofullmäktige kan besluta om ändring av antalet ledamöter. För att beslut ska gälla måste det ha anmälts till stiftstyrelsen senast den 1 mars Kyrkoval

16 2.2.2 Minsta antal ledamöter Kyrkoordningen innehåller bestämmelser om minsta antal ledamöter i olika slags beslutande organ. För kyrkofullmäktige varierar minimiantalen med antalet röstberättigade personer i församlingen respektive pastoratet. Tiden för att avstämma antalet röstberättigade är den 1 oktober Tidpunkt är satt så att beslut om antalet ledamöter ska kunna fattas vid höstens budgetsammanträde. Det ska alltid väljas ett udda antal ledamöter till kyrkofullmäktige. Följande bestämmelser gäller om minsta antalet ledamöter: I kyrkofullmäktige ska antalet ledamöter vara minst 15 i församlingar/pastorat med högst röstberättigade; 25 i församlingar/pastorat med över röstberättigade; 35 i församlingar/pastorat med över röstberättigade Antal ersättare Antalet ersättare ska utgöra hälften av det antal platser som varje nomineringsgrupp får i fullmäktige. Det ska dock alltid utses minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har fått något mandat. 2.3 VALKRETSAR Valkretsen är ett geografiskt område vars röstberättigade väljer ledamöter i ett beslutande organ. För val till kyrkofullmäktige är församling som inte ingår i pastorat och pastorat valkretsar. Eftersom det i både pastorat och i församlingar som inte ingår i pastorat endast är en valkrets behöver det inte fattas något beslut om fördelning av mandaten per valkrets. Val Valkrets Kyrkofullmäktige Församlingen/ pastoratet Stiftsfullmäktige En eller flera församlingar som inte ingår i ett pastorat och/eller ett eller flera pastorat Kyrkomötet Stiften En person som är kyrkobokförd (bor) i en församling/pastorat är valbar i den valkretsen. En person som bor i stiftet är valbar inom samtliga valkretsar i stiftet. Till kyrkomötet är valbarheten inskränkt till stiftet som valkrets Valkretsindelning vid val till stiftsfullmäktige Kontrakten utgör sedan 1 januari 2016 inte längre valkretsar i valet till stiftsfullmäktige. Vid val till stiftsfullmäktige ska valkrets arna omfatta en eller flera församlingar som inte ingår i ett pastorat och/eller ett eller flera pastorat. Varje valkrets ska utformas så att den vid mandatfördelningen kan få minst fem fasta mandat, och ska ha en sammanhängande gränslinje. Stiftsfullmäktige beslutar om valkretsindelningen. Stiftsfullmäktiges beslut ska vara fattat senast den 1 februari valåret Antalet mandat per valkrets Stiftsstyrelsen beslutar om fördelning av mandaten mellan valkretsarna vid val till stiftsfullmäktige. Kyrkostyrelsen beslutar om fördelning av mandaten mellan valkretsarna/stiften för valet till kyrkomötet. Mandaten ska fördelas proportionellt i förhållande till antalet röstberättigade. Antalet röstberättigade den 1 oktober året före valåret ska ligga till grund för besluten. Vid valet till kyrkomötet utgör alltid varje stift en valkrets. För att inte någon valkrets ska bli utan mandat, vilket kan bli fallet vid en strikt proportionell fördelning om en valkrets har förhållandevis få röstberättigade, finns en ordning 14 Kyrkoval 2017

17 med s.k. garantimandat. Vid val till kyrkomötet ska varje stift i egenskap av valkrets tilldelas minst två mandat. Vid de två senaste valen har dock inte garantiregeln behövt tillämpas vid val till kyrkomötet. Det minsta stiftet Visby stift har då, till skillnad mot vad som tidigare varit fallet, haft tillräcklig andel av de röstberättigade för att få två mandat Fasta mandat och utjämningsmandat Vid val till stiftsfullmäktige och till kyrkomötet finns dels fasta mandat, dels utjämningsmandat. Systemet med utjämningsmandat syftar till att uppnå proportionalitet mellan nomineringsgrupperna utifrån hur många röster de har fått totalt sett. Den fördelning av mandat mellan valkretsarna som stiftsstyrelsen respektive kyrkostyrelsen beslutar utifrån andelen röstberättigade i valkretsarna avser alltså endast de fasta mandaten. Utjämningsmandaten fördelas mellan nomineringsgrupperna i förhållande till det totala antalet röster i hela stiftet respektive i hela landet. Vid val till stiftsfullmäktige är 80 procent av det totala antalet mandat fasta mandat. Det är alltså dessa som ska fördelas av stiftsstyrelsen mellan valkretsarna. I kyrkomötet finns 227 fasta mandat och 24 utjämningsmandat. Två av de fasta mandaten utses genom indirekta val av Svenska kyrkan i utlandet. 2.4 VALDISTRIKT Valdistrikt utgör ett geografiskt område där de röstberättigade finns upptagna i röstlängden och därmed röstar i samma vallokal. Varje församling utgör ett valdistrikt om inget annat beslutas. Det kan inte ske en sammanläggning av flera församlingar till ett valdistrikt. Flera valdistrikt kan dock ha en gemensam vallokal. Stiftsstyrelsen får besluta att en församling ska delas i flera valdistrikt. Ett sådant beslut ska fattas senast den 1 december året före valåret. Om det har fattats beslut om en indelningsändring får dock ett beslut om valdistriktsindelning fattas senast den 1 februari under valåret. För församling som ska valdistriktsindela och har indelningsändrats efter 2014 eller kommer att ha indelningsändrats från 2018, måste nytt beslut om valdistriktsindelning fattas eftersom de gamla valdistrikten inte längre gäller. Vid oförändrad valdistriktsindelning från 2013 behöver inget nytt beslut fattas. Innan stiftsstyrelsen beslutar om en valdistriktsindelning ska stiftsstyrelsen samråda med valnämnden. Valnämnden bör pröva om det lokalt ska ske ett samråd med berörda församlingar. Det finns ofta goda skäl att göra detta i någon form. Det finns ett par olika, och ibland samverkande förhållanden, som i första hand gör att en församling behöver delas in i flera valdistrikt. Församlingen kan ha ett så stort antal röstberättigade att det krävs mer än en vallokal eller omfatta ett så stort område att det medför svårigheter att ha endast en vallokal. Vid bedömningen av om en församling ska delas i flera valdistrikt kan finnas skäl att pröva om det istället är lämpligt att ordna en eller flera röstningslokaler. Detta gäller inte minst om behovet av en valdistriktsindelning grundar sig på geografiska förhållanden. En röstningslokal kan vara öppen för såväl förtidsröstning som röstning på valdagen. Beslut om röstningslokaler fattas av valnämnden. Vad som närmare gäller beträffande röstningslokaler redovisas i handbokens kapitel 9 om lokaler för röstning. Vid indelningen i valdistrikt utgör underlaget kartor som visar församlingsgränser. Kartorna kan dessutom visa gränser för valdistriktsindelningen vid kyrkovalet I de fall som valnämnderna vill dela en församling i flera valdistrikt ritas dessa förslag in på kartan. Detta utgör sedan en del av underlaget för stiftsstyrelsens beslut om valdistrikt. När avstämning skett mellan stift och valnämnd och senast efter beslut i stiftsstyrelsen ansvarar stiften själva för att digitalisera den karta valnämnden skickat in och göra den tillgänglig i vallokalssystemet. Kartorna ligger sedan till grund för fördelningen av röstberättigade på respektive valdistrikt. Kyrkoval

18 Handläggningen av valdistriktsindelningen och registreringen av vallokaler och röstningslokaler sker i Vallokalssystemet. Instruktioner för åtkomst och registrering kommer att skickas ut av stiften, de kommer även att vara tillgängliga på Kyrkovalets interna webbsida internwww.svenskakyrkan.se/kyrkoval Registrering av valdistrikt och vallokal i vallokalssystemet Liksom vid valen 2009 och 2013 kommer vallokalssystemet att användas även vid detta kyrkoval. Systemet innehåller några förändringar sedan förra valet. Med anledning av att folkbokföring på församling upphörde 1 januari 2016 har hanteringen av kartmaterial flyttats från Lantmäteriet till Svenska kyrkans egna kartsystem och anpassningar har gjorts i vallokalssystemet utifrån detta. Olika funktioner är tillgängliga i systemet beroende på när i tiden systemet används. Under period 1, början av oktober februari 2017, registreras och kvalitetssäkras valdistrikten i systemet. Dock ska beslut om valdistriktsindelning vara fattade senast 1 december För församlingar som indelningsändras ska beslut fattas senast 1 februari Under period 2, från slutet av februari 1 april 2017, registreras vallokaler och röstningslokaler på valdagen i samma system. Under period 3, från mitten av april 30 dagar före valdagen, registreras de röstningslokaler som är öppna innan valdagen. Dessa kan också registreras under period 2 om beslut om sådana lokaler redan är fattade. Om inget beslut om ny valdistriktsindelning fattas innebär det att samma valdistriktsindelning som vid valet 2013 ska användas. För valnämnden innebär detta att man under period 1 endast behöver kontrollera och godkänna den digitala kartan. För församling som ska bestå av ett enda valdistrikt behöver valnämnden inte göra någon registrering alls under period 1. Systemet kommer att vara tillgängligt via kyrknätet. Om valnämnden saknar anslutning till kyrknätet kan sådan sökas via Kanslistöd tel eller kanslistod@svenskakyrkan.se. Det finns en användarmanual för val lo kals systemets användare. Denna kommer att vara tillgänglig via Kyrkovalets externa webbsida, Respektive stift avgör om ytterligare utbildningsmaterial eller utbildningsinsatser behövs. Ytterligare information kommer i Kyrko valets Nyhetsbrev. 16 Kyrkoval 2017

19 KAPITEL 3 Rösträtt och valbarhet Bestämmelser om rösträtt finns i 33 kap. 2 och 3 i kyrkoordningen. Av betydelse för rösträtten är också bestämmelserna om röstlängder och röstkort i 38 kap i kyrkoordningen. Bestämmelser om valbarhet och valbarhetshinder finns i 33 kap. 4 9 i kyrkoordningen och i punkt 19 i övergångsbestämmelserna till SvKB 1999:1. Bestämmelser om inskränkt valbarhet vid val till kyrkomötet finns i 38 kap 19 a i kyrkoordningen. Av betydelse för valbarheten är också bestämmelserna om kandidater vid kyrkliga val i 38 kap. 28 och 29 i kyrkoordningen. 3.1 RÖSTRÄTT Gemensamma bestämmelser om rösträtt De grundläggande bestämmelserna om rösträtt är gemensamma för alla direkta kyrkliga val. Det finns tre villkor som alltid ska vara uppfyllda. För att ha rösträtt ska man alltid tillhöra Svenska kyrkan, ha fyllt 16 år senast på valdagen och vara kyrkobokförd i en församling i Sverige. Alla personer som uppfyller de tre angivna villkoren för rösträtt ska finnas med i den röstlängd som kyrkostyrelsen upprättar. Röstlängden bygger på uppgifterna i det centrala tillhörighetsregistret 30 dagar före valdagen. Röstlängden utgör grunden för att pröva om de tre nämnda villkoren för rösträtt är uppfyllda. Det kan därmed i praktiken sägas att det finns ett fjärde allmänt villkor för rösträtt, nämligen att finnas med i röstlängden. Röstlängden behandlas närmare i handbokens kapitel Särskilda bestämmelser om rösträtt vid olika val Utöver att uppfylla de för alla val gemensamma villkoren ska den som röstar tillhöra en församling inom det område som ett val avser. För de olika valen innebär detta följande: Rösträtt vid val till kyrkofullmäktige i en församling som inte ingår i ett pastorat har den som är kyrkobokförd i församlingen. Rösträtt vid val till kyrkofullmäktige i ett pastorat har den som är kyrkobokförd i Kyrkoval

20 någon av de församlingar som ingår i pastoratet. Rösträtt vid val till stiftsfullmäktige har den som är kyrkobokförd i någon av församlingarna inom stiftet. Rösträtt vid val till kyrkomötet har den som är kyrkobokförd i Sverige. Den som tillhör en icke-territoriell församling har rösträtt i den icke-territoriella församlingen vid val till kyrkofullmäktige. Vid val till kyrkofullmäktige i ett pastorat har den som tillhör en icke-territoriell församling endast rösträtt om den icke-territoriella församlingen ingår i pastoratet. De som tillhör Hovförsamlingen, vilken inte ingår i något stift, har rösträtt i Stockholms stifts valkrets vid val till kyrkomötet. 3.2 VALBARHET Gemensamma bestämmelser om valbarhet Även de grundläggande bestämmelserna om vem som är valbar är gemensamma för alla val. Det finns fyra villkor för valbarhet som alltid ska vara uppfyllda. För att vara valbar måste man tillhöra Svenska kyrkan, vara döpt eller vara eller ha varit förtroendevald, ha fyllt 18 år senast på valdagen och vara kyrkobokförd i en församling i Sverige. Det är förhållandena när valet äger rum som avgör om någon är valbar. Vid direkta val ska de angivna villkoren vara uppfyllda på valdagen, alltså den tredje söndagen i september. Avstämningsdagen för valbarhet är således en annan än för rösträtten där det är uppgifterna i det centrala tillhörighetsregistret 30 dagar före valet som är avgörande. Det finns ytterligare ett villkor för valbarhet som måste vara uppfyllt vid ett direkt val, nämligen att vara anmäld som kandidat av en registrerad nomineringsgrupp och själv ha accepterat sin kandidatur. Det är ett valbarhetskrav av ett annat slag än de tidigare uppräknade. Frågor om anmälan av kandidater behandlas i handbokens kapitel 5. När någon avgår under mandatperioden och det utses en ny ledamot eller ersättare är det förhållandena när den nya ledamoten eller ersättaren utses som är avgörande för valbarheten Allmänt om valbarhetshinder I 33 kap. 5 9 i kyrkoordningen finns bestämmelser som innebär inskränkningar i valbarheten. Det är olika kategorier anställda inom Svenska kyrkan som inte är valbara, även om de uppfyller kyrkoordningens villkor för valbarhet. Som huvudprincip kan sägas gälla att personer som innehar ledande befattningar inte är valbara i beslutande och verkställande organ där de är anställda. Endast en grupp, nämligen de som är anställda som biskopar, är inte valbara vid något val. Det bör noteras att det i 33 kap. 9 i kyrkoordningen finns valbarhetshinder som gäller samtliga anställda som har en tjänstgöringsgrad över 20 procent av heltid för sin befattning beräknat på en period om fem månader. Dessa avser endast uppdrag som väljs genom indirekta val och redovisas därför inte närmare här Valbarhet och valbarhetshinder vid val till kyrkofullmäktige Utöver de allmänna valbarhetsvillkoren gäller vid val till kyrkofullmäktige att en person för att vara valbar ska vara kyrkobokförd i den församling som valet avser eller i en församling som ingår i ett pastorat som valet avser. Följande är inte valbara: biskopen, kyrkoherden (ordinarie eller vikarie) i församlingen/pastoratet, präst som i kyrkoherdens ställe är ledamot i församlingsråd och 18 Kyrkoval 2017

21 anställda i församlingen eller ett pastorat, vilka på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda. När kyrkoordningen utarbetades sades följande om innebörden i begreppet ledande ställning bland de anställda. Detta innebär att det är fler än en av de anställda som inte är valbara till de beslutande organen. Fortfarande ska det dock vara fråga om en mycket begränsad del av de anställda. Det ska inte gälla alla som har någon arbetsledande befattning utan de som har en övergripande chefstjänst som kanslichef, kamrer, kyrkogårdschef eller annan förvaltningschef Valbarhet och valbarhetshinder vid val till stiftsfullmäktige Utöver de allmänna valbarhetsvillkoren gäller vid val till stiftsfullmäktige att en person för att vara valbar ska vara kyrkobokförd i en av stiftets församlingar. Följande är dock inte valbara: biskopen, domprosten och stiftsanställda, som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda Valbarhet och valbarhetshinder vid val till kyrkomötet För valbarhet till kyrkomötet gäller utöver de allmänna valbarhetsvillkoren att en person för att vara valbar ska vara kyrkobokförd i någon av församlingarna i det stift från vilket man blir vald. Ett undantag utgör de som tillhör Hovförsamlingen som även om de inte tillhör en församling inom Stockholms stift ändå bara är valbara för Stockholms stift som valkrets. Vid val till Kyrkomötet är m a o valbarheten inskränkt till valkretsen. Följande är inte valbara: biskoparna och anställda på nationell nivå, vilka på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda Kontroll av valbarhet De villkor som gäller för valbarhet ska vara uppfyllda när valet äger rum, alltså på valdagen den tredje söndagen i september. På detta sätt skiljer sig valbarhetsbestämmelserna, som redan nämnts, från reglerna om rösträtt. Där är det förhållandena 30 dagar före valet avstämningsdagen för upprättandet av röstlängden som är avgörande. Förändringar i fråga om någon är valbar kan ske under tiden från det kandidater anmäls och till dess valet äger rum. Valbarhet kan förvärvas eller upphöra genom t.ex. inträde i eller utträde ur Svenska kyrkan. Det är endast åldern och det förhållandet att någon redan är döpt som inte kan ändras. Vid mandatfördelningen efter den slutliga sammanräkningen sker den avgörande kontrollen av valbarheten. Ansvaret för att de personer som anmäls som kandidater är valbara ligger hos nomineringsgrupperna. Det sker alltså ingen kontroll så att endast valbara kandidater förs upp på den grupp- och kandidatförteckning som ska finnas för varje val förutom på två punkter. Det gäller de två valbarhetsvillkor som med säkerhet kan kontrolleras redan innan valet har ägt rum. För det första förs inte någon upp på grupp- och kandidatförteckningen som inte fyller 18 år senast på valdagen. För det andra tas ingen med som inte själv skriftligen har förklarat sig villig att anmälas som kandidat för nomineringsgruppen. (Se vidare om kandidaternas förklaring i handbokens kapitel 5.) Det får förutsättas att nomineringsgrupperna har ett intresse av att endast anmäla och ha med valbara kandidater i grupp- och kandidatförteckningen och på valsedlarna. I stor utsträckning kan kontroll av valbarheten göras via den lokala kyrkobokföringen. Församlings/ pastorsexpeditionerna bör biträda nomineringsgrupperna med detta. Det har emellertid funnits vissa brister beträffande dataregistreringen av dop i Svenska kyrkans ordning för vissa åldersgrupper. Trots att detta har åtgärdats kan det fortfarande finnas vissa brister som Kyrkoval

22 medför att en kontroll måste göras med dopförsamlingen. På ett par punkter kan det bli problematiskt att på ett enkelt sätt göra en kontroll av valbarheten. Registrering av dop i en annan kyrkas ordning förs inte automatiskt in i Svenska kyrkans register (även om också ett sådant dop kan finnas registrerat i kyrkobokföringen). Det kan därför behöva skaffas fram ett särskilt intyg om att dop har skett i en annan kyrkas ordning. Den som är döpt i annan kristen kyrkas ordning bör anmäla detta så att det kan registreras i kyrkobokföringen. Ansvaret för att pröva om dop ska antecknas i kyrkobokföringen ligger på kyrkoherden. Om någon är valbar utan att vara döpt men har varit förtroendevald tidigare kan vara svårare att kontrollera. Det finns inte någon registrering av alla som innehar eller har haft uppdrag som förtroendevalda. Om en kandidat inte är döpt och nu inte är förtroendevald men har varit det tidigare, blir det nödvändigt att gå tillbaka i tiden och söka rätt på ett protokoll som visar att vederbörande varit förtroendevald. Med förtroendevald avses den som vid direkta eller indirekta kyrkliga val har utsetts till ledamot eller ersättare i beslutande eller verkställande organ inom Svenska kyrkan. Om inte nomineringsgrupperna har gjort en kontroll av valbarheten kan det i vissa fall leda till att slutresultatet från valet fördröjs. För att inte onödigt fördröja sammanställningen av det slutliga valresultatet och mandatfördelningen är det alltså önskvärt att nomineringsgrupperna till stiftsstyrelsen redovisar dokumentation av sådana grunder för valbarhet som inte framgår av den datoriserade kyrkobokföringen. 20 Kyrkoval 2017

23 KAPITEL 4 Registrering av nomineringsgrupper Bestämmelser om registrering av nomineringsgrupper finns i 38 kap a och 30 i kyrkoordningen samt i 1 och 2 i Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2015:15) med närmare bestämmelser om direkta val. Bestämmelser som särskilt gäller ombud, företrädare och kontaktpersoner finns i 2 och 3 i Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2015:15) med närmare bestämmelser om direkta val. Bestämmelser om överklagande av beslut om registrering av en gruppbeteckning finns i 38 kap i kyrkoordningen. I samband med utvärderingen från 2013 års kyrkoval framkom önskemål om att nomineringsgrupperna själva skulle kunna registrera kandidater och göra valsedelsbeställningar. Kyrkomötet beslöt i och med detta att ett nytt system för registrering av nomineringsgrupper och kandidater skulle utvecklas. Hösten 2016 öppnar det nya Grupp- och kandidatsystemet för registrering och kommer finnas tillgängligt via kyrkovalets intranät internwww.svenskakyrkan.se/ kyrkoval. Det nya systemet tillgängliggör för nomineringsgrupperna att själva kunna ansöka om ny gruppbeteckning, registrera kandidater, göra valsedelsbeställningar samt administrera gruppens användare och kontaktuppgifter. 4.1 ALLA GRUPPBETECKNINGAR MÅSTE VARA REGISTRERADE För att en nomineringsgrupp ska få delta i kyrkliga val och kunna anmäla kandidater måste den ha en registrerad gruppbeteckning. Sammantaget fanns vid 2013 års val 797 registrerade nomineringsgrupper. Av dessa var 14 grupper registrerade för val till kyrkomötet och 21 grupper registrerade för val till stiftsfullmäktige. I övrigt var det fråga om lokala nomineringsgrupper i församlingar och pastorat. De flesta grupperna registrerades till valet Ansökan om registrering av ny gruppbeteckning görs via blankett i Grupp- och kandidatsystemet. Hur ansökan i praktiken går till redovisas nedan i avsnitt VILKA VAL EN REGISTRERING GÄLLER Ansökan om registrering av en gruppbeteckning ska avse ett visst val t.ex. kyrkofullmäktige i en viss församling. När en gruppbeteckning har registrerats gäller den för val även på flera lägre nivåer enligt följande ordning: En gruppbeteckning som är registrerad för val till kyrkomötet gäller även för alla övriga val, dvs. val till stiftsfullmäktige och val till kyrkofullmäktige. Kyrkoval

24 En gruppbeteckning som är registrerad för val till stiftsfullmäktige gäller även för val till kyrkofullmäktige i stiftets pastorat och val till kyrkofullmäktige i stiftets församlingar som inte ingår i pastorat. En gruppbeteckning som är registrerad för val av kyrkofullmäktige gäller endast det valet. De registreringar som har gjorts tidigare gäller i regel även vid 2017 års val. Se vidare avsnitt om när gruppbeteckning upphör att gälla. 4.3 STÖD FÖR ANSÖKAN OM REGISTRERING AV GRUPPBETECKNING När en nomineringsgrupp ansöker om att beteckningen/namnet på gruppen ska registreras ska ansökan ha stöd av ett visst antal röstberättigade personer. De som stöder ansökan ska vara röstberättigade i det val som ansökan avser. Hur många personer som måste stödja ansökan beror på vilket slags val den gäller. I kyrkoordningen anges det minsta antal personer som ska ha gett sitt stöd. Inget hindrar att de är fler. Följande gäller för ansökan om registrering av gruppbeteckningar för de olika valen: 16 år när han eller hon ger sitt stöd för ansökan, se avsnitt BESTÄMMELSER OM BETECKNINGAR/ NAMN PÅ NOMINERINGSGRUPPER Det finns flera bestämmelser i kyrkoordningen som reglerar vilket namn en nomineringsgrupp kan ha. Dessa bestämmelser syftar i första hand till att det inte ska ske någon förväxling mellan olika gruppbeteckningar. Riskerna för att en väljare av misstag röstar på en annan grupp än han eller hon avsett måste minimeras. Vilken beteckning en nomineringsgrupp kan använda är beroende av vilket val registreringen avser. Vid registrering för andra val än till kyrkomötet ska namnet på den församling, pastorat eller det stift som ansökan avser ingå i beteckningen på nomineringsgruppen enligt följande: Avser registreringen val till stiftsfullmäktige ska gruppbeteckningen innehålla stiftets namn. Avser registreringen val till kyrkofullmäktige ska gruppbeteckningen innehålla församlingens eller pastoratets namn. En ansökan om registrering för val till kyrkomötet ska ha stöd av minst 300 röstberättigade personer. En ansökan om registrering för val till stiftsfullmäktige ska ha stöd av minst 100 personer som är röstberättigade i stiftet. En ansökan om registrering för val till kyrkofullmäktige ska ha stöd av minst tio personer som är röstberättigade i pastoratet eller i församlingen om det gäller en församling som inte ingår i ett pastorat. De som stöder ansökan om registrering ska egenhändigt skriva under en förklaring genom vilken de ger ansökan sitt stöd. Utöver sitt namn ska var och en också ange personnummer och den församling han eller hon tillhör. Med röstberättigad bör i sammanhanget förstås den som, utöver övriga villkor för rösträtt, har fyllt Om det råder oklarhet beträffande korrekta namn på församlingar och pastorat bör man kontakta en valhandläggare på stiftet, se bilaga 5 för kontaktuppgifter. Namnet på stiftet, församlingen eller pastoratet ska vara i nominativ eller genitivform. Det innebär att om registreringen avser val till kyrkofullmäktige kan beteckningen på en nomineringsgrupp vara t.ex. Församlingspartiet i Yby församling eller Yby församlings församlingsparti. Gäller registreringen val till pastorats kyrkofullmäktige kan namnet vara t.ex. Kyrkopartiet i Xstads och Yby pastorat eller Xstads och Yby pastorats kyrkoparti. I kyrkoordningen anges två olika förväxlingsrisker som gör att en ansökan om registrering av gruppbeteckning ska avslås. Beslut om avslag ska fattas om ansökan avser en gruppbeteckning som 22 Kyrkoval 2017

25 kan antas bli förväxlad med en beteckning som redan är registrerad eller kan antas bli förväxlad med en beteckning som en nomineringsgrupp redan har ansökt om att få registrerad och beteckningarna skulle komma att bli registrerade för samma val. Som tidigare har noterats finns det många sedan tidigare registrerade gruppbeteckningar. Det medför att det som sägs i den första punkten kan bli tillämpligt i flera fall. För tillämpningen av den första punkten är det även av betydelse att kyrkoordningen anger att besluten om registrering ska fattas i en bestämd ordning. Först fattas beslut om registrering av gruppbeteckningar för val till kyrkomötet, därefter för val till stiftsfullmäktige, sedan för val till kyrkofullmäktige. När nya beslut fattas om registrering av en gruppbeteckning för t.ex. val till kyrkofullmäktige är alltså de nya gruppbeteckningarna för val till kyrkomötet och val till stiftsfullmäktige redan registrerade. Den andra punkten medför att om två nomineringsgrupper ansöker om att få registrera alltför likartade gruppbeteckningar för samma val ska den ansökan som kommer sist avslås. En ansökan om registrering av en gruppbeteckning ska också avslås om beteckningen med hänsyn till sitt innehåll eller av annan särskild anledning är uppenbart olämplig som gruppbeteckning. Det ligger i sakens natur att det inte går att genom exempel tydliggöra innebörden av denna bestämmelse. En gruppbeteckning som uppfattas som stötande bör avslås med hänvisning till att en gruppbeteckning inte får vara uppenbart olämplig. Hur ansökningar hanteras i de fall det finns något skäl för avslag redovisas i avsnitt OMBUD, FÖRETRÄDARE I STIFT OCH KONTAKTPERSONER Varje nomineringsgrupp ska alltid ha ett ombud. När en nomineringsgrupp ansöker om registrering av sin gruppbeteckning ska ett ombud anmälas som en del av ansökan. Om det inte finns ett ombud kan inte en gruppbeteckning registreras. Lämnar ett ombud sitt uppdrag måste en annan person utses till ombud. Sker inte detta upphör registreringen att gälla och ska tas bort ur registret. Om det visar sig att en nomineringsgrupp inte längre har något ombud ska stiftsstyrelsen, eller kyrkostyrelsen om det gäller en grupp som är registrerad för val till kyrkomötet, vända sig till gruppen och begära att ett nytt ombud utses. Om en nomineringsgrupp inte lämnat något besked senast tre veckor efter det att gruppen fick begäran att utse ett nytt ombud upphör gruppbeteckningen att gälla. I alla frågor som gäller registrering av gruppbeteckningen är det ombudet som företräder nomineringsgruppen. Om det t.ex. råder någon oklarhet beträffande ansökan om registrering av en gruppbeteckning eller om ansökan behöver kompletteras kontaktas ombudet. Det är också ombudet som kan göra kompletteringar eller på annat sätt justera de uppgifter som har angetts i en ansökan. Det får även utses en ersättare för ombudet. Ombudets ersättare kan inträda vid förfall för ombudet. Är ombudet förhindrat att fullgöra sitt uppdrag under en begränsad tid behöver nomineringsgruppen kontakta stiftet och informera om detta. Stiftet tilldelar ersättaren rätt behörighet i Grupp- och kandidatsystemet. Är hind ret däremot varaktigt kan ett nytt ombud behöva utses. Ombudet kan anmäla kandidater för nomineringsgruppen i de olika val där gruppen ställer upp samt beställa valsedlar. Ett ombud för en nomineringsgrupp som registreras för val till kyrkomötet får utse en eller flera personer som företrädare för nomineringsgruppen i ett stift. Genom att utse företrädare på regional nivå delegerar ombudet arbetet med kandidatanmälningar och valsedelsbeställningar till flera personer. Nomineringsgruppens ombud eller den/de företrädare i ett stift som ombudet har utsett kan utse en kontaktperson för en församling eller ett pastorat. En sådan kontaktperson kan anmäla kandidater och beställa valsedlar för nomineringsgruppen inom den församling eller det pastorat som kontaktpersonens uppdrag Kyrkoval

26 gäller. Samma person kan utses till kontaktperson för flera församlingar och/eller pastorat. Företrädare och kontaktpersoner ska utses på nytt inför varje valår. Ombud behöver inte på samma sätt utses vid varje val. Då utvecklingen av det nya Grupp- och kandidatsystemet pågår under 2016 behöver registreringar och anmälningar av ombud/ersättare, företrädare och kontaktpersoner som ska göras hanteras på olika sett beroende på när i tiden de görs: Under perioden maj september 2016 ska befintliga nomineringsgrupper som väljer nya ombud/ersättare anmäla detta genom att använda blankett 9 Anmälan om nytt ombud för nomineringsgrupp. Blanketten finns på Kyrkovalets interna webbsida internwww. svenskakyrkan.se/kyrkoval och ska skickas till respektive stiftsstyrelse för registrering av ombud på lokal- eller stiftsnivå och till kyrkostyrelsen för registrering av ombud på kyrkomötesnivå. Registreringen sker då i det gamla Valsystemet. Från och med 4 oktober 2016 ska befintliga nomineringsgrupper uppdatera sina uppgifter rörande ombud, företrädare och kontaktpersoner samt kontaktuppgifter till nomineringsgruppen i det nya Grupp- och kandidatsystemet. Under perioden 7 mars 15 april 2017 ska nomineringsgrupperna registrera kandidater och beställa valsedlar i Grupp- och kandidatsystemet. Under denna period finns också möjlighet att registrera nya grupper. 4.6 ANSÖKAN OCH BESLUT OM REGISTRERING AV GRUPPBETECKNING Till vem ansökan ska göras Ansökan om registrering av en gruppbeteckning för val till kyrkomötet ska göras hos kyrkostyrelsen. Ansökan om registrering av en gruppbeteckning för val till stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige ska göras hos stiftsstyrelsen. Ansökan görs genom formulär i Grupp- och kandidatsystemet. Länk till systemet finns på Kyrkovalets interna webbsida För att fylla i formuläret för ansökan om gruppbeteckning behövs ingen inloggning till systemet. Formuläret ska skrivas ut och skickas till Kyrko styrelsen respektive stiftsstyrelsen som registrerar ansökan i systemet. Följande två formulär ska användas vid ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkomötet: Formulär 1 Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkomötet. Formulär 1A Stöd för ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkomötet. Följande formulär används vid ansökan om registrering av en gruppbeteckning för val till stiftsfullmäktige: Formulär 2 Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till stiftsfullmäktige. Följande formulär används vid ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkofullmäktige: Formulär 3 Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkofullmäktige. Vid ansökan om gruppbeteckning för val till stiftsfullmäktige och för val till kyrkofullmäktige skriver stödpersonerna under i samma formulär som själva ansökan görs Ansökningstid Ansökan om registrering ska ha inkommit till stiftsstyrelsen/kyrkostyrelsen senast den 15 april under valåret. Ansökningstiden kan i särskilda fall och efter beslut av stiftsstyrelsen förlängas till den 15 maj valåret. Det gäller om det den 15 april finns ett lägre antal anmälda kandidater i en valkrets än det antal mandat som valet gäller. Uppstår den situationen ska stiftsstyrelsen förlänga tiden för ansökan om registrering av gruppbe 24 Kyrkoval 2017

27 teckningar för det aktuella valet och samtidigt förlängs tiden för att anmäla kandidater i den valkrets där det råder brist på kandidater Hantering av en bristfällig ansökan samt beslut om avslag Om en ansökan om registrering av gruppbeteckning är ofullständig ska den som har lämnat in ansökan ges möjlighet till komplettering. Om det finns skäl för kyrkostyrelsen eller stiftsstyrelsen att avslå en ansökan ska den berörda gruppen få möjlighet att komma in med ett meddelande om ändring eller komplettering av sin ansökan. Det kan t.ex. vara fråga om att en gruppbeteckning inte kan registreras därför att det finns en förväxlingsrisk med en redan registrerad beteckning. Meddelandet från nomineringsgruppen om en ändring eller komplettering ska vara skriftligt och undertecknat av nomineringsgruppens ombud. Inför ett ordinarie kyrkoval ska meddelandet ha inkommit senast den 2 maj valåret. Det är dock önskvärt att alla beslut om registrering redan är fattade vid detta datum Tid för beslut och tillkännagivande av beslut Besluten om registrering av gruppbeteckningar fattas i följande ordning: Kyrkostyrelsens beslut om registrering av gruppbeteckningar för val till kyrkomötet. Stiftsstyrelsens beslut om registrering av gruppbeteckningar för val till stiftsfullmäktige. Stiftsstyrelsens beslut om registrering av gruppbeteckningar för val till kyrkofullmäktige. Eftersom ansökningstiden går ut den 15 april valåret kan kyrkostyrelsen fatta sina beslut först en eller ett par dagar därefter och stiftsstyrelserna kan inte fatta sina beslut innan kyrkostyrelsens beslut föreligger. Om en stiftsstyrelse beslutar om förlängning av ansökningstiden för ett visst val så medför detta att tiden för beslut om registrering av gruppbeteckningar för det valet också förlängs. Besluten att registrera eller att avslå en ansökan om registrering av en gruppbeteckning meddelas nomineringsgruppens ombud. I likhet med vad som generellt gäller ska det anslås på stiftets anslagstavla att protokollet med stiftsstyrelsens registreringsbeslut har justerats Hur länge ett beslut om registrering gäller och när de upphör När en gruppbeteckning har registrerats så gäller den tills vidare. Det behöver alltså inte göras en ny ansökan och fattas ett nytt beslut om registrering av samma gruppbeteckning vid kommande val. Gruppbeteckningen upphör dock att gälla och registreringen ska tas bort om något av följande gäller: Nomineringsgruppen begär att det sker en avregistrering. Nomineringsgruppen har inte anmält kandidater till något val vid två ordinarie val i följd. Nomineringsgruppen inte har något ombud. Det finns inte längre någon församling eller något pastorat med det namn som ingår i gruppbeteckningen. Den praktiska hanteringen av den tredje punkten om avsaknad av ombud har behandlats ovan i avsnitt 4.5. Den fjärde punkten är av betydelse framförallt i samband med ändringar i den lokala indelningen då den nya enheten ofta byter namn. 4.7 ÖVERKLAGANDE Kyrkostyrelsens och stiftsstyrelsernas beslut i ärenden om registrering av en gruppbeteckning kan överklagas hos Svenska kyrkans valprövningsnämnd. Ett överklagande ska skickas till kyrkostyrelsen om det avser registrering för val till kyrkomötet. Gäller registreringen val till stiftsfullmäktige eller kyrkofullmäktige ska överklagandet skickas till den stiftsstyrelse som fattat beslutet. En skrivelse med överklagandet ska ha kommit in inom en vecka från dagen då det tillkännagavs på stiftets anslagstavla att protokollet över beslutet har justerats. Kyrkoval

28 ÖVERSIKT AV VAD SOM GÄLLER VID REGISTRERING AV GRUPPBETECKNINGAR Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkomötet Två formulär ska alltid användas: 1 Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkomötet 1A Stöd för ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkomötet Ansökan ska skickas till kyrkostyrelsen. Registreringen gäller för samtliga val. Ansökan ska ha stöd av minst 300 röstberättigade. Ett ombud ska anmälas och en ersättare för ombudet kan anmälas. Ombudet kan utse företrädare i stiften. Ombudet eller företrädarna i ett stift kan utse kontaktpersoner. Gruppbeteckningen ska inte kunna förväxlas med någon beteckning för en nomineringsgrupp som finns registrerad sedan tidigare. Kyrkostyrelsen beslutar om registrering av gruppbeteckning. Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till stiftsfullmäktige Följande formulär ska användas: 2 Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till stiftsfullmäktige Ansökan ska skickas till stiftsstyrelsen. Registreringen gäller för samtliga val i stiftet. Ansökan ska ha stöd av minst 100 röstberättigade personer i stiftet. Ett ombud ska anmälas och en ersättare för ombudet kan anmälas. Ombudet kan utse kontaktpersoner. Gruppbeteckningen ska innehålla stiftets namn i nominativ eller genetiv form. Gruppbeteckningen ska inte kunna förväxlas med någon beteckning för en nomineringsgrupp som sedan tidigare är registrerad för val till kyrkomötet, till stiftsfullmäktige i stiftet, till kyrkofullmäktige i någon av stiftets församlingar. Gruppbeteckningen ska inte kunna förväxlas med en beteckning för en nomineringsgrupp som inför årets kyrkoval registreras för val till kyrkomötet. Stiftsstyrelsen beslutar om registrering av gruppbeteckning. 26 Kyrkoval 2017

29 Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkofullmäktige Följande formulär ska användas: 3 Ansökan om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkofullmäktige Ansökan ska skickas till stiftsstyrelsen. Registreringen gäller för val i församling eller i pastorat. Ansökan ska ha stöd av minst 10 röstberättigade personer i församlingen eller pastoratet. Ett ombud ska anmälas och en ersättare för ombudet kan anmälas. Ombudet kan utse kontaktpersoner. Gruppbeteckningen ska innehålla församlingens eller pastoratets namn i nominativ eller genetiv form. Gruppbeteckningen ska inte kunna förväxlas med någon beteckning för en nomineringsgrupp som sedan tidigare är registrerad för val till kyrkomötet, till stiftsfullmäktige i stiftet eller till kyrkofullmäktige. Gruppbeteckningen ska inte kunna förväxlas med en beteckning för en nomineringsgrupp som inför årets val registreras för val till kyrkomötet eller till stiftsfullmäktige i det stift församlingen eller pastoratet tillhör. Stiftsstyrelsen beslutar om registrering av gruppbeteckning. Kyrkoval

30

31 KAPITEL 5 Anmälan av kandidater Bestämmelser om anmälan av kandidater finns i 38 kap i kyrkoordningen samt i 4 i Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2015:15) med närmare bestämmelser om direkta val. Bestämmelser av betydelse för anmälan finns också i Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2015:17) om valsedlars utseende. 5.1 OBLIGATORISK ANMÄLAN AV KANDIDATER Alla personer som kandiderar i de direkta kyrkliga valen ska vara anmälda i förväg. Det är ett villkor för att kunna väljas att vara anmäld som kandidat för en registrerad nomineringsgrupp. Förekommer det på en valsedel namn på en person som inte anmälts som kandidat betraktas det namnet som obefintligt och kommer inte att räknas. Detsamma gäller om det på valsedeln finns namn på en person som inte är valbar. Beträffande nomineringsgruppernas ansvar för valbarhetskontroll hänvisas till handbokens avsnitt EN LISTA PER VALKRETS SAMMA LISTA KAN GÄLLA FLERA VALKRETSAR En nomineringsgrupp får anmäla endast en lista med kandidater i varje valkrets till respektive val. Vid val till stiftsfullmäktige kan samma kandidater anmälas i flera valkretsar. Samma lista med kandidater bör inte finnas i flera valkretsar/stift vid val till kyrkomötet eftersom valbarheten är inskränkt till valkretsen (se avsnitt 3.2.5). Då en församling som inte ingår i ett pastorat och pastorat endast består av en valkrets kan man till dessa endast anmäla en lista per nomineringsgrupp. 5.3 KANDIDATFÖRKLARING Varje kandidat måste själv ge sitt medgivande till att kandidera för en viss nomineringsgrupp och i ett visst val. De anmälda kandidaterna ska skriftligen förklara att de gett nomineringsgruppen tillstånd att anmäla dem. Finns inte ett sådant tillstånd från en anmäld kandidat ska den kandidatens namn inte beaktas och kommer inte att finnas med på den grupp- och kandidatförteckning som stiftsstyrelsen fastställer. Kyrkoval

32 5.4 VEM SOM FÅR ANMÄLA KANDIDATER Den som anmäler kandidater ska vara behörig att företräda nomineringsgruppen i detta avseende. Tre olika kategorier av personer har rätt att anmäla kandidater: En nomineringsgrupps ombud kan anmäla kandidater för samtliga val där gruppen ska delta. En företrädare i ett stift för en nomineringsgrupp som registreras för valet till kyrkomötet får anmäla kandidater till kyrkomötesvalet för den valkrets som stiftet utgör samt till samtliga övriga val i stiftet. Finns det i ett stift flera företrädare för samma nomineringsgrupp får det förutsättas att man inom nomineringsgruppen gjort upp en inbördes ansvarsfördelning mellan dessa. En kontaktperson i ett pastorat eller en församling får anmäla kandidater för val inom de områden som hans eller hennes uppdrag avser. 5.5 HUR KANDIDATER ANMÄLS Kandidater i samtliga val ska anmälas till stiftsstyrelsen. Detta görs genom registrering i Grupp- och kandidatsystemet av den som är behörig att anmäla kandidater för gruppen (se avsnitt 5.4). På kandidatlistan ska kandidaterna förtecknas i samma ordning som de ska stå på valsedeln och i grupp- och kandidatförteckningen. En kandidatanmälan ska alltid åtföljas av en kandidatförklaring och ska skickas till stiftsstyrelsen där den valkrets som valet gäller ingår. Om en person kandiderar i flera val behöver han eller hon ge sitt tillstånd att kandidera för varje sådant val. Den som registrerat kandidaterna i Grupp- och kandidatsystemet ska skicka samtliga kandidatförklaringar till stiftstyrelsen. Dessa ska vara sorterade i samma ordning som kandidaterna är registrerade. Utöver namnet på kandidaterna kan det också finnas andra kompletterande uppgifter om en kandidat på valsedeln. De kompletterande uppgifter som får finnas är följande: ålder yrke eller titel postadress e-postadress telefonnummer tillhörighet till nomineringsgrupp eller liknande uppgift Inklusive namnet får det dock inte finnas mer uppgifter om en kandidat än vad som ryms på två rader på valsedeln. 5.6 TID FÖR ANMÄLAN Anmälan av kandidater ska ha gjorts senast den 15 april under valåret. Det är dock önskvärt att anmälan sker så snart en nomineringsgrupp har utsett sina kandidater dock tidigast 7 mars då Grupp- och kandidatsystemet öppnar för registrering. När anmälan av kandidater har registrerats kontrollerar stiftsstyrelsen valbarheten för samtliga kandidater och ett korrektur genereras. Dock ska den som anmäler kandidaterna beakta valbarhet för varje kandidat vid anmälningstillfället. Det måste finnas tid för anmälaren att korrekturgranska de registrerade uppgifterna. Vidare behövs tid för tryckning och distribution av valsedlar. Eftersom det rör sig om ett stort antal olika val och ett betydande antal kandidater kommer det att uppstå svårigheter om alla kandidater anmäls i sista stund. Samma person kan vara kandidat i flera valkretsar inom samma valområde och även i flera olika val. Visar det sig vid anmälningstidens utgång den 15 april att det totala antalet anmälda kandidater för en valkrets är lägre än det antal mandat valet avser så ska stiftsstyrelsen förlänga anmälningstiden till den 15 maj. Stiftsstyrelsen ska omgående informera alla de för valet registrerade nomineringsgrupperna om detta förhållande så att de kan anmäla fler kandidater. 30 Kyrkoval 2017

33 KAPITEL 6 Valsedlar samt grupp- och kandidatförteckningar Bestämmelser av betydelse för hanteringen av valsedlar innan valet äger rum finns i 38 kap och 52 i kyrkoordningen samt i 6 10 och 21 Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2015:15) med närmare bestämmelser om direkta val. Närmare bestämmelser om valsedlars utseende finns i Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2015:17) om valsedlars utseende vid direkta val. Bestämmelser om grupp- och kandidatförteckning finns i 38 kap. 31 och 52 i kyrkoordningen samt i 5 i Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2015:15) med närmare bestämmelser om direkta val. 6.1 VALSEDLARNAS UTSEENDE I kyrkoordningen finns grundläggande bestämmelser om valsedlars utseende. Där sägs i 38 kap. 34 att alla valsedlar ska vara tillverkade av samma papper och vara i format 105 x 148 millimeter (A6). För val till kyrkomötet ska användas gula, för val till stiftsfullmäktige rosa, och för val till kyrkofullmäktige vita valsedlar. Ytterligare bestämmelser som bl.a. specificerar vilka färger som ska användas för de olika slagen av valsedlar finns i Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2015:17) om valsedlars utseende, se bilaga 2 c. Där framgår också hur den text och de övriga markeringar som ska finnas på valsedlarna ska placeras. För att en valsedel ska kunna användas i valet och vara giltig måste den ha en gruppbeteckning för en registrerad nomineringsgrupp. Vidare bör följande finnas på valsedeln: Namn på en eller flera kandidater. Beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkretsbeteckning). Uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning). Valkretsbeteckning trycks endast i de fall valområdet består av två eller flera valkretsar. Varje kandidat ska anges på sådant sätt att det klart framgår vem som avses. Därför bör någon form av identifieringsuppgift sättas ut vid kandidatens namn, se vidare handbokens avsnitt 5.5. Finns det flera namn på en valsedel ska de stå i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen mellan dem. På valsedeln ska finnas ett markerat utrymme intill varje namn där väljarna kan lämna personröster genom en markering för högst tre kandidater. 6.2 BLANKA VALSEDLAR Kyrkostyrelsen svarar för framställning av blanka valsedlar. På dessa finns endast mar Kyrkoval

34 kerat vilken typ av val som de är avsedda för. Blanka valsedlar ska finnas tillgängliga för de röstande. Hur de används redovisas nedan i avsnitt 6.3. Före valet skickas blanka valsedlar ut till valnämnderna. Blanka valsedlar ska finnas på samtliga församlings/pastorsexpeditioner i god tid före valet, i de röstningslokaler där det är möjligt att förtidsrösta, i anslutning till eller i varje vallokal. Där ska det finnas blanka valsedlar för varje slags val som äger rum i vallokalen. Röstmottagarna ska se till att blanka valsedlar läggs ut i röstningslokalerna. Valförrättarna ska se till att blanka valsedlar läggs ut i anslutning till vallokalen eller, om detta inte är möjligt, i vallokalen. Valnämnderna ansvarar för att blanka valsedlar finns på de ställen där de ska vara utlagda och tillgängliga för väljarna. Vidare ska alla slag av blanka valsedlar i god tid före valet finnas på samtliga stiftskanslier och på kyrkokansliet i Uppsala. I brevröstningspaketen som innehåller det material som ska användas vid brevröstning finns bl.a. blanka valsedlar, se vidare handbokens avsnitt HUR BLANKA VALSEDLAR ANVÄNDS VID VALET För att blanka valsedlar ska kunna användas vid valet måste väljaren skriva dit namnet på en registrerad nomineringsgrupp. Namn på anmälda kandidater från den registrerade nomineringsgruppen kan också skrivas dit. Skrivs högst tre namn dit så anses väljaren ha lämnat personröster för dessa kandidater. Skriver väljaren namn på fler än tre kandidater på en blank valsedel anses väljaren ha lämnat en särskild personröst för de tre första kandidatnamnen. 6.4 NOMINERINGSGRUPPERNAS BESTÄLLNING AV TRYCKTA VALSEDLAR Kyrkostyrelsen tillhandahåller på beställning av en nomineringsgrupp de valsedlar som ska användas vid valen. Beställning av valsedlar görs i Grupp- och kandidatsystemet av respektive nomineringsgrupp, se vidare handbokens kap 4. Valsedlar bör alltid beställas samtidigt med anmälan av kandidater. Med hänsyn till den mycket stora mängd valsedlar som ska hanteras är det en fördel om beställningarna kommer in så tidigt som möjligt och inte samlas till slutet av beställningstiden. Valsedlar ska ha beställts senast den 15 april valåret. Om en beställning kommer in senare, tillhandahålls tryckta valsedlar bara om de kan levereras före valdagen och utan att leveransen av tidigare gjorda beställningar försenas. Valsedlar kan beställas av samma personer som får anmäla kandidater. Det innebär att beställningar får göras enligt följande: En nomineringsgrupps ombud får beställa valsedlar för samtliga val där gruppen ska delta. En företrädare i ett stift för en nomineringsgrupp som registrerats för valet till kyrkomötet får beställa valsedlar till kyrkomötesvalet för den valkrets som stiftet utgör samt till samtliga övriga val i stiftet. Finns det i ett stift flera företrädare för samma nomineringsgrupp får det förutsättas att man inom nomineringsgruppen gjort upp en inbördes ansvarsfördelning mellan dessa. En kontaktperson i ett pastorat eller en församling får beställa valsedlar för val inom de områden som hans eller hennes uppdrag avser. Korrekturgranskningen av beställda valsedlar behandlas nedan i avsnitt 6.6. De tryckta valsedlarna beräknas i huvudsak bli levererade från mitten av juni till slutet av juli månad under valåret till den i beställningen angivna leveransadressen. 32 Kyrkoval 2017

35 En nomineringsgrupp kan själv låta trycka sina valsedlar i stället för att beställa tryckta valsedlar från kyrkostyrelsen. Det är då nödvändigt att ta hänsyn till de bestämmelser om valsedlarnas utseende som finns dels i 38 kap. 34 och 35 kyrkoordningen och dels i kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2015:17)om valsedlars utseende. Om en nomineringsgrupp t.ex. använder en annan färgnyans på valsedlarna än vad som anges i kyrkostyrelsens bestämmelser finns det en uppenbar risk att valhemligheten röjs. 6.5 GRUPP- OCH KANDIDAT- FÖRTECKNINGAR Beslut om grupp- och kandidatförteckningar För varje valkrets ska det finnas en grupp- och kandidatförteckning. Av förteckningarna framgår vilka registrerade nomineringsgrupper som deltar i ett val i en viss valkrets och vilka kandidater som respektive nomineringsgrupp har anmält i den valkretsen. Den ordning i vilken kandidaterna finns på grupp- och kandidatförteckningen avgör hur mandaten kommer att fördelas bland nomineringsgruppens kandidater om det inte har lämnats så många personröster att dessa avgör vem som får nomineringsgruppens mandat. Stiftsstyrelsen ska fastställa grupp- och kandidatförteckningar för varje valkrets inom stiftet inklusive stiftet som valkrets i valet till kyrkomötet. De ska vara fastställda senast den 1 juni. Om tiden för att anmäla kandidater har förlängts till den 15 maj, se avsnitt 5.6, ska grupp- och kandidatförteckningar vara fastställda den 1 juli. Innan stiftsstyrelsen fattar beslut om en grupp- och kandidatförteckning ska den ge de nomineringsgrupper som har anmält kandidaterna möjlighet att granska ett korrektur över sina anmälda kandidater, se vidare avsnitt 6.6 om korrektur. Så snart de är fastställda kommer gruppoch kandidatförteckningarna att finnas tillgängliga på Kyrkovalets externa webbplats, Beslutet om fastställande av grupp- och kandidatförteckningar får överklagas hos Svenska kyrkans valprövningsnämnd av de som finns upptagna på förteckningen och av den som har anmält kandidaterna. Tiden för överklagande går ut den 15 juni för grupp- och kandidatförteckningar som ska vara fastställda den 1 juni. Om förteckningarna ska vara fastställda senast den 1 juli är den 15 juli sista dagen för att överklaga stiftsstyrelsens beslut Var grupp- och kandidatförteckningar ska finnas Ett exempel på en grupp- och kandidatförteckning finns i denna handbok som bilaga 6. Grupp- och kandidatförteckningen omfattar en eller flera sidor för varje valkrets beroende på antalet kandidater. Förteckningarna trycks på papper i samma färger som gäller för valsedlarna till de olika valen, m.a.o. gult för kyrkomötet, rosa för stiftsfullmäktige samt vitt för kyrkofullmäktige. Grupp- och kandidatförteckningar för de val som ska äga rum i en församling eller pastorat skickas före valet till valnämnden i den församlingen eller pastoratet. Valnämnden ansvarar för att grupp- och kandidatförteckningar finns på de ställen där de ska vara tillgängliga. Följande gäller beträffande tryckta grupp- och kandidatförteckningar: I en vallokal ska det finnas upptryckta gruppoch kandidatförteckningar för den valkrets som valdistriktet tillhör. Det ska alltså finnas tre grupp- och kandidatförteckningar i varje vallokal: förteckningar för val till kyrkomötet, stiftsfullmäktige, samt kyrkofullmäktige. I varje röstningslokal som inrättas ska det finnas upptryckta grupp- och kandidatförteckningar för de val som hålls i församlingen eller i pastoratet. Det ska alltså finnas tre grupp- och kandidatförteckningar i varje röstningslokal. I varje röstningslokal ska det dessutom vara möjligt att få ta del av grupp- och kandidatför Kyrkoval

36 teckningar för samtliga valkretsar i hela landet. Dessa finns tillgängliga på Kyrkovalets externa webbsida Det innebär i princip att det måste finnas eller ordnas en fungerande uppkoppling till internet i de lokaler som ska vara röstningslokaler. Det behöver också finnas möjlighet att göra utskrifter så att den som begär detta kan få en förteckning över de grupper och kandidater som finns registrerade för de val där han eller hon är röstberättigad. Det finns inget krav på att utskrifter från internet av grupp- och kandidatförteckningar ska göras på papper av viss färg på det sätt som gäller för de förteckningar som kyrkostyrelsen har ansvar för och skickar till valnämnderna. 6.6 KORREKTUR Stiftsstyrelsen ska före fastställandet av kandidatanmälan ge nomineringsgruppen möjlighet att granska ett korrektur. Korrekturgranskningen avser såväl grupp- och kandidatförteckningen som beställda valsedlar. Mottagare av korrekturet är den som anmäler kandidater. Av korrekturet framgår om valsedlar har beställts och hur många valsedlar beställningen gäller. Där framgår också om gruppen eventuellt trycker sina egna valsedlar. Högst tio dagar kommer att ges för granskning av korrekturet. Korrekturet genereras i Grupp- och kandidatsystemet och visas för nomineringsgruppen elektroniskt med möjlighet till utskrift. Följande gäller för behandlingen av korrektur: Om anmärkning finns på korrekturet skrivs det ut via Grupp- och kandidatsystemet och skickas per post till stiftsstyrelsen med uppgift om korrigering. Stiftsstyrelsen utför korrigeringen. Något nytt korrektur skapas inte. Om korrekturet inte skickas in till stiftsstyrelsen inom angiven tid betraktas det som godkänt. 6.7 BIDRAG OCH BETALNING FÖR VALSEDLAR För att kyrkostyrelsen ska kunna trycka valsedlar måste finansieringen av tryckkostnaderna vara ordnad. Det är alltså inte tillräckligt med en beställning. Finansieringen kan ordnas antingen genom bidrag efter beslut av det beslutande organ som valet avser eller genom att nomineringsgruppen själv gör en förskottsbetalning. Utgår bidrag så sker betalningen genom avräkning av denna kostnad vid förmedlingen av kyrkoavgiften till de bidragsgivande församlingarna, pastoraten och stiften. Bidrag till tryckning av valsedlar kan utgå till de nomineringsgrupper som är eller genom ett val blir representerade i olika beslutande organ. I tryckkostnaderna inräknas då även kostnaderna för distribution av valsedlarna till nomineringsgrupperna. Beslut om bidrag för de olika valen fattas av respektive beslutande organ, dvs. kyrkomötet, stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige. Bidrag ska utgå på enhetliga villkor. Kyrkomötet beslutade inför kyrkovalet 2013 att ge bidrag motsvarande en gång de röstberättigades antal. En nomineringsgrupp som har rätt att få ekonomiskt bidrag till valsedlar ska styrka detta med ett intyg. Intyget ska undertecknas av en behörig företrädare för den församling eller pastorat vars beslutande organ har beslutat att bidrag ska utgå. Av intyget ska även framgå om bidrag utgår för det antal valsedlar som beställningen omfattar. Intyget ska skickas till stiftsstyrelsen. Ansvaret för att avgöra vilka nomineringsgrupper som har rätt till bidrag ligger hos dem som beslutar om bidragen. Den nomineringsgrupp som inte får något bidrag eller får bidrag först om den blir representerad ska betala kostnaderna för sina valsedlar i förskott. Valsedlar som beställs från kyrkostyrelsen trycks alltså först när fakturan är betald. Om en nomineringsgrupp inte tidigare är representerad men får bidrag efter det att den genom valet blivit representerad i ett beslutande organ så betalas bidraget direkt till gruppen. 34 Kyrkoval 2017

37 6.8 UTLÄGGNING AV TRYCKTA VALSEDLAR DÄR VAL ÄGER RUM I anslutning till varje röstmottagningsställe ska det ordnas en lämplig plats där nomineringsgruppernas valsedlar ska kunna läggas ut. Om det inte är möjligt att ställa i ordning en sådan plats precis utanför, får en plats där valsedlar kan läggas i stället ordnas inne i vallokalen. Valsedlar för de nomineringsgrupper som deltar i de val som det är möjligt att rösta i, i en röstningslokal, ska också kunna läggas på en plats vid eller i röstningslokalen. Vad som närmare gäller beträffande utläggning av nomineringsgruppernas tryckta valsedlar vid olika röstningslokaler behandlas i avsnitt 9.6. Kyrkoval

38

39 KAPITEL 7 Röstlängder och röstkort allmänna bestämmelser Allmänna bestämmelser om röstlängden finns i 33 kap. 3 och i 38 kap. 37, 38, 41 och 41 a i kyrkoordningen. Allmänna bestämmelser om röstkort finns i 38 kap i kyrkoordningen. Bestämmelser om överklagande av avslag på beslut om begäran av rättelse i röstlängd finns i 38 kap i kyrkoordningen. I detta kapitel behandlas i första hand hanteringen av röstlängder och röstkort i förberedelsearbetet inför valet. En närmare genomgång av hur röstlängderna och röstkorten används i samband med röstningen görs i handbokens kapitel RÖSTLÄNGDER Allmänt om röstlängdens funktion Röstlängderna ska omfatta alla röstberättigade. Man måste finnas med i röstlängden för att ha rösträtt. (Bestämmelserna om rösträtt redovisas i handbokens avsnitt 3.1.) För att någon ska få rösta i vallokalen och för att förtidsröster slutligt ska tas emot vid sammanräkningen måste väljaren finnas med i den röstlängd som gäller för valdistriktet i fråga. Röstlängden ska finnas i vallokalen på valdagen när röstningen äger rum Röstlängdens innehåll En röstlängd upprättas för varje valdistrikt. Kyrkostyrelsen har ansvaret för att upprätta röstlängder. En röstlängd omfattar alla röstberättigade personer i valdistriktet. Följande uppgifter finns i röstlängden för var och en som har rösträtt: ett ordningsnummer i röstlängden personnummer fullständigt namn enligt folkbokföringen vilka val rösträtten gäller, med plats att markera när en väljare har lämnat sin röst Av bilaga 8 a framgår närmare hur röstlängden är utformad. Om det finns fler än röstberättigade i ett valdistrikt och röstlängden som helhet alltså omfattar mer än röstberättigade delas den i flera block. Varje del omfattar som mest röstberättigade. Detsamma gällde vid 2013 års val. Kyrkoval

40 7.1.3 Underlag för röstlängder rapportering från den lokala kyrkobokföringen m.m. Uppgifterna i det centrala tillhörighetsregistret 30 dagar före valdagen ligger till grund för röstlängderna. Uppgifterna om kyrkotillhörighet i detta register är beroende av de uppgifter som registreras lokalt i kyrkobokföringen. Dessa uppgifter kombineras med personuppgifter som hämtas från folkbokföringen. Det är av stor betydelse att alla ändringar beträffande kyrkotillhörigheten finns registrerade så att det finns korrekta och aktuella uppgifter när röstlängden ska upprättas 30 dagar före valdagen. Som underlag för att kunna ta fram röstlängder krävs också uppgifter om en församlings eventuella uppdelning i flera valdistrikt, se avsnitt 2.4, och om vilka beslutande organ som ska väljas, se avsnitt Röstlängdens hantering före röstningen När röstlängden först upprättas på grundval av uppgifterna i det centrala tillhörighetsregistret 30 dagar före valdagen finns den endast i elektronisk form. Den utgör då ett underlag för att ta fram och trycka röstkort. Röstlängderna trycks omkring en vecka före valdagen och skickas genast när de har tryckts till valnämnderna. Röstlängderna kan skickas ut först när tiden för att begära rättelser i röstlängden har gått ut och de rättelser som ska göras har förts in, se följande avsnitt Där framgår att tiden för att begära rättelser sträcker sig fram till tisdagen i andra veckan före valdagen, dvs. 5 september När röstlängden har kommit till valnämnden har nämnden ansvaret för att den finns i vallokalen på valdagen Rättelser i röstlängden Genom röstkorten får den enskilda väljaren reda på vilka uppgifter som finns i röstlängden. Den som anser att det finns en felaktig uppgift om henne eller honom på röstkortet och därmed även i röstlängden kan begära en rättelse. Detsamma gäller den som inte finns med i röstlängden men anser att han eller hon ska vara med. Att någon inte finns upptagen i röstlängden visar sig i praktiken genom att det inte kommer något röstkort. Det kan naturligtvis finnas andra anledningar till att någon inte har fått ett röstkort än att han eller hon inte är upptagen i röstlängden. Det kan t.ex. tänkas uppstå något fel vid distributionen av röstkort. Möjligheten att i sådant fall få ett dubblettröstkort redovisas nedan i avsnitt Begäran om rättelse i röstlängden ska göras skriftligen hos kyrkostyrelsen. Det innebär att en egenhändigt undertecknad skrivelse ska inges till kyrkostyrelsen. Händelser senare än 30 dagar före valdagen kan inte ligga till grund för en rättelse i röstlängden. Den som t.ex. har inträtt i Svenska kyrkan senare än 30 dagar före valet kan alltså inte tas upp i röstlängden. En sådan person har inte rösträtt men kan ändå vara valbar eftersom valbarheten avgörs av förhållandena på valdagen, se handbokens avsnitt 3.2. Begäran om rättelse i röstlängden ska ha inkommit till kyrkostyrelsen senast på tisdagen i andra veckan före valdagen, alltså tolv dagar före valdagen. Kyrkostyrelsen kan besluta att inte bifalla en begäran om rättelse i röstlängden. Man kan vid sin prövning finna att det är riktigt att personen ifråga inte har tagits upp i röstlängden. Ett sådant beslut från kyrkostyrelsens sida kan den som har begärt rättelse överklaga hos Svenska kyrkans valprövningsnämnd. En skrivelse med överklagande av ett beslut om att inte rätta röstlängden ska ha inkommit till kyrkostyrelsen senast tisdagen i veckan före valet. Överklagandet vidarebefordras genast till Valprövningsnämnden. Nämnden måste nästan omgående ta ställning till överklagandet. Om den som överklagar får rätt hos Valprövningsnämnden måste han eller hon få möjlighet att också utöva sin rösträtt. Med hänsyn till de tidsgränser som gäller i detta fall kan det behöva göras rättelse i en röstlängd efter att den har skickats till valnämnden. På uppdrag av kyrkostyrelsen ska då 38 Kyrkoval 2017

41 valnämnden göra rättelsen så att det finns en korrekt röstlängd i vallokalen på valdagen. 7.2 RÖSTKORT Allmänt om röstkorten och deras innehåll För var och en som finns i en röstlängd upprättar kyrkostyrelsen ett röstkort. Enda undantaget är om en väljare inte har någon känd adress. I det fallet upprättas ett röstkort bara om väljaren själv begär det. Röstkortets närmare utformning framgår av bilaga 8 b. På röstkortet finns följande uppgifter: väljarens namn och adress ordningstal i röstlängd vilken församling och vilket valdistrikt väljaren tillhör vilket stift väljaren tillhör vilka val väljaren får delta i vallokalens adress och öppettider adress och öppettider för röstningslokaler som är öppna på valdagen Tillsammans med röstkortet kommer viss information om valet Röstkortens hantering och funktion Kyrkostyrelsen har ansvaret för att skicka röstkorten till väljarna. De ska skickas ut i sådan tid att de beräknas vara väljarna till handa senast 18 dagar före valdagen. Tillsammans med röstkortet skickas viss information om valet, utöver den mycket kortfattade informationen på röstkortets baksida. Väljaren bör ha med sig röstkortet vid röstning i vallokalen. Det ska alltid medföras vid röstning i en röstningslokal. Det ska också användas vid brevröstning. Röstkortets användning behandlas ytterligare i kapitlen som tar upp hur röstningen går till Dubblettröstkort En väljare som har förlorat sitt röstkort har rätt att få ett dubblettröstkort. Detsamma gäller om någon som är röstberättigad och borde ha fått ett röstkort inte har fått det. Dubblettröstkort kan beställas hos kyrkostyrelsen, dvs. via kyrko kansliet och direkt hos valnämnderna. Det går också att beställa dubblettröstkort via kyrkovalets webbplats, se/kyrkoval. Röstmottagare i röstningslokaler behöver veta hur dubblettröstkort kan beställas och förmedla beställningar i den mån det inte är möjligt att få dubblettröstkort direkt vid dessa röstningslokaler. Även de som på församlings- eller pastorsexpeditioner kan komma att ta emot frågor från väljarna bör kunna förmedla en begäran om ett dubblettröstkort. Dubblettröstkort skrivs ut via Kboks rapportfunktion. Närmare beskrivning av hur dubblettröstkort kan skrivas ut kommer att informeras om via Nyhetsbrev och den inomkyrkliga valwebben i god tid före valet. I kyrkostyrelsens bestämmelser sägs att den som vill ha ett dubblettröstkort ska lämna uppgift om namn och personnummer. Om ett röstkort lämnas ut direkt till en väljare ska han eller hon kunna legitimera sig för att få röstkortet. Om ett röstkort skickas per post till en väljare så ska det skickas till folkbokföringsadressen. Detta hör samman med att röstkortet i viss utsträckning får karaktär av legitimationshandling och inte minst med att röstkort är det för varje väljare unika dokument som behövs vid brevröstning. Brevröstningen sker inte som annan röstning vid en offentlig röstmottagning och därför kan inte röstkort lämnas ut utan kontroll av att de är rätt person som får dubblettröstkortet. Kyrkoval

42

43 KAPITEL 8 Valnämnden och dess uppgifter Allmänna bestämmelser om valnämnden och dess arbetsformer finns i 4 kap i kyrkoordningen. Bestämmelser om valnämnden och dess uppgifter finns i 38 kap. 3 5, 20, 32, 41 a, 42, 50, 51, 51a, 51b, 53 och 58 i kyrkoordningen samt i 11 13, 21, 34, 40, 44, 45, 47, 54, 58 och 60 i Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2015:15) med närmare bestämmelser om direkta val. 8.1 ALLMÄNT OM VALNÄMNDENS SAMMANSÄTTNING OCH ARBETE Det ska finnas en valnämnd i varje pastorat och i varje församling som inte ingår i ett pastorat. Valnämnden har det lokala ansvaret för valets genomförande. Valnämnden ska ha tillgång till personal i den omfattning som behövs för att nämnden ska kunna utföra sina uppgifter. Om det sker en ändring i den lokala indelningen avser valet den indelning i församlingar och pastorat som gäller fr.o.m. den 1 januari året efter valåret. Valnämndens ansvarsområde måste också avse den indelningen. Om en ändrad indelning innebär att en ny församling som inte ingår i ett pastorat eller ett nytt pastorat bildas, ska därför indelningsdelegerade snarast möjligt utse en valnämnd för den nya församlingen eller pastoratet. Det är då denna valnämnd som ansvarar för valets genomförande. Hur många ledamöter och ersättare som ska finnas i valnämnden beslutar kyrkofullmäktige om. De väljs för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter valåret. Antalet ledamöter får inte vara mindre än tre. Antalet ersättare bör uppgå till minst hälften av antalet valda leda möter. Bland valnämndens valda ledamöter ska kyrkofullmäktige välja en ordförande och en eller två vice ordförande. För valnämnden gäller samma valbarhetsvillkor som för kyrkorådet. Samma valbarhetshinder gäller också och det innebär bl.a. att anställda i församlingen eller pastoratet dit valnämnden hör med en tjänstgöring omfattande mer än 20 procent av en heltidsbefattning inte kan vara ledamöter. Bestämmelsen om att kyrkofullmäktige ska anta ett reglemente för valnämnden, som har gällt i tidigare val, finns inte längre. Ett tidigare antaget reglemente gäller dock fortsatt och det finns inget som hindrar att kyrkofullmäktige fastställer ett reglemente eller att valnämnden antar en egen arbetsordning. I handboken finns ett förslag till arbetsordning och kommentarer som bilaga 4. I kyrkoordningen och i kyrkostyrelsens närmare bestämmelser om direkta val anges ett antal uppgifter som valnämnden har ansvar Kyrkoval

44 för. Valnämndens allmänna ansvar för valets genomförande i församlingen eller pastoratet medför också konkreta arbetsuppgifter. De uppgifter som behöver utföras och där ansvaret inte genom särskilda bestämmelser har lagts på någon annan måste valnämnden ta ansvar för att de blir utförda. I den följande genomgången av valnämndens uppgifter görs ingen skillnad mellan de uppgifter som anges direkt i bestämmelser och de som följer av valnämndens allmänna ansvar. Frågor om valnämndens insatser när det gäller information om valet och hur det genomförs i den egna församlingen eller pastoratet behandlas i kapitel 14. För att ge en helhetsbild noteras i det följande även sådana uppgifter som behandlas närmare i andra kapitel. Som bilaga 9 finns en checklista avsedd att vara ett hjälpmedel dels för valnämndens planering av sitt arbete, dels för nämndens egen kontroll av att de uppgifter som den har ansvaret för också blir utförda. Här finns också en tidsplan över valarbetet Valnämnden i Kyrksam Uppgifter om vilka personer som ingår i valnämnden ska vara registrerade i Kyrksam. Instruktioner för hur man går tillväga för att registrera valnämndsuppgifter finns på kyrkovalets webbsida internwww.svenskakyrkan.se/ kyrkoval/registrering-av-valnamnd. De uppdrag som ska registreras är ordförande, vice ordförande och minst en ledamot och dessa uppdrag ska ha korrekta start- och stoppdatum. Uppdragen gäller fram till och med 31 december 2017, och därför ska detta datum normalt anges som slutdatum på uppdraget. Under grupptyp Valnämnd bör också registreras: Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Postadress hit skickas den post som valkansliet eller stift skickar till valnämnden. Leveransadressen hit levereras valnämndsmaterialet i augusti Dessutom använder ofta nomineringsgrupperna denna adress när de skickar valsedlar till valnämnderna. Det finns möjlighet att utöver dem som valts till ledamöter i valnämnden registrera en särskild kontaktperson. Avsikten är att en anställd som eventuellt är sekreterare i valnämnden eller på annat sätt har verkställande uppgifter kan anges som kontaktperson. Det är också möjligt att anmäla obegränsat antal informationsmottagare. Både informationsmottagarna och kontaktpersonerna får fortlöpande ett eget exemplar av nyhetsbrevet för kyrkovalet För att snabbt kunna kommunicera med valnämnderna behöver även en e-postadress registreras. Här ska inte församlingens eller pastoratets e-postadress anges. Dessa kommer att få samma information via den e-postadress som är registrerad på församlingen eller pastoratet. 8.2 BESLUT OM RÖSTMOTTAGNINGSSTÄLLEN De olika slags lokaler där röstning äger rum behandlas närmare i handbokens kapitel 9. Valnämnden ska besluta vilka lokaler som ska vara röstmottagningsställen. Det gäller alla röstmottagningsställen före och på valdagen. En närmare genomgång av vad som gäller i detta fall finns i avsnitt 9.1. I avsnitten 9.3 och 9.4 redovisas vad som gäller i fråga om registrering i vallokalssystemet av vilka lokaler som är vallokaler och röstningslokaler. 8.3 ÖPPETTIDER FÖR RÖSTMOTTAGNINGSSTÄLLEN I 38 kap. 51 och 51 a i kyrkoordningen finns bestämmelser om vallokalers och röstningslokalers öppethållande. Valnämnden ska, utöver de generella bestämmelserna, besluta vilka öppettider som i övrigt ska gälla för vallokalerna inom dess område. Innan valnämnden fattar beslut ska samråd ske med kyrkoherden. 42 Kyrkoval 2017

45 I avsnitten 9.3 och 9.4 redovisas vad som gäller i fråga om registrering i vallokalssystemet av tider för öppethållande av vallokaler och röstningslokaler. 8.4 VALFÖRRÄTTARE OCH RÖSTMOTTAGARE Valnämnden utser valförrättare Valnämnden ska utse valförrättare för varje valdistrikt. Minst tre valförrättare ska tjänstgöra samtidigt i vallokalen när den är öppen. Valnämnden bör därför utse minst fyra valförrättare för det fall någon av de som har utsetts får förhinder. Det behövs naturligtvis ytterligare valförrättare om var och en av dessa ska tjänstgöra under enbart en del av valdagen. Ansvaret för att besluta om valförrättarnas tjänstgöring ligger också hos valnämnden. Bland valförrättarna för ett valdistrikt ska valnämnden utse en ordförande och en ersättare för ordföranden. En av dessa båda ska alltid vara närvarande när vallokalen är öppen. Det finns inga särskilda valbarhetsvillkor för att väljas till valförrättare. Enligt den definition av förtroendevald som finns i 33 kap. 1 kyrkoordningen är nämligen inte en valförrättare förtroendevald. Frågan om det ska utgå ekonomisk ersättning till valförrättarna och om vilken ersättning som i så fall ska utgå bör i första hand behandlas av kyrkofullmäktige. Vad som gäller i fråga om arvoden är i regel en del av beslut om budget Samråd och beslut om röstmottagare Röstmottagare, som ska tjänstgöra i röstningslokaler, utses av valnämnden. I kyrkoordningen finns reglerat att valnämnden ska samråda med kyrkoherden då det gäller beslut om vilka röstmottagningsställen som ska finnas. Trots att det inte finns några bestämmelser så är det nödvändigt med ett motsvarande samråd som i fråga om lokaler även beträffande vilka personer som ska vara röstmottagare då kyrkoherden leder all verksamhet i församlingen eller pastoratet. Självfallet måste all rekrytering av personal som tjänstgör i valet ske via den som har chefs- och arbetsledaransvar. Det kan gälla även andra än kyrkoherden. 8.5 TA EMOT OCH FÖRDELA MATERIAL SOM SKA ANVÄNDAS VID VALET Kyrkostyrelsen ansvarar för att ta fram merparten av det material som behövs för att genomföra valet och även för att distribuera det till valnämnderna. Valnämnderna är mottagare av allt material som behöver finnas för att valet ska kunna genomföras. Valnämnden svarar för att materialet fördelas till vallokaler och röstningslokaler inom dess ansvarsområde. Det mesta av det material som kommer från kyrkostyrelsen skickas ut samlat till valnämnderna i augusti under valåret. Det gäller dock inte röstlängderna som skickas ut senare, nämligen i början av veckan före valet samt resultat bilaga 11 c som skickas tillsammans med grupp- och kandidatförteckningarna ca en månad innan valet. Särskild information om utskicket av material sänds till valnämnderna i början av valåret. Av den informationen framgår vilka volymer av olika slags material som beräknas för varje valnämnd och en närmare tidsplan. Varje valnämnd ska dock bekräfta denna beställning eller justera i den utskickade beställningen. I det följande görs en genomgång av det material det är fråga om. Blanka valsedlar I avsnitt 6.2 sägs att blanka valsedlar för valet skickas ut till valnämnderna. Valnämnden har att se till att det finns blanka valsedlar på följande ställen: Samtliga församlings- och pastorsexpeditioner i god tid före valet. Här ska finnas samtliga tre slags blanka valsedlar. Röstningslokaler som anordnas i församlingen eller pastoratet. Här ska finnas samtliga tre slags blanka valsedlar. I anslutning till eller i varje vallokal. Här ska finnas samtliga tre slags blanka valsedlar. Kyrkoval

46 Grupp- och kandidatförteckningar I avsnitt 6.5 om grupp- och kandidatförteckningar redovisas övergripande bestämmelser om de grupp- och kandidatförteckningar som ska finnas för varje valkrets. De grupp- och kandidatförteckningar som är aktuella inom en valnämnds ansvarsområde skickas före valet till valnämnden. Valnämnden har sedan att se till att grupp- och kandidatförteckningarna finns på de ställen där de enligt kyrkoordningen ska hållas tillgängliga. Det innebär följande i fråga om de tryckta grupp- och kandidatförteckningarna. I en vallokal ska det finnas upptryckta gruppoch kandidatförteckningar för den valkrets som valdistriktet hör till. Det ska alltså finnas tre grupp- och kandidatförteckningar i varje vallokal: förteckningar för val till kyrko mötet, stiftsfullmäktige samt kyrkofullmäktige. I varje röstningslokal som inrättas ska det finnas upptrycka grupp- och kandidatförteckningar för de val som hålls i församlingen eller i pastoratet. Det ska alltså finnas tre gruppoch kandidatförteckningar i varje röstningslokal. Vad som gäller i fråga om grupp- och kandidatförteckningar i övrigt i röstningslokaler behandlas i avsnitt Resultatbilaga 11 c Skickas tillsammans med grupp- och kandidatförteckningen. Varje valdistrikt erhåller tre bilagor där det framgår vilka nomineringsgrupper som är registrerade i valdistriktet. Resultatbilagorna används vid den preliminära sammanräkningen av röster. Bestämmelser om direkta kyrkliga val i Svenska kyrkan 2017 I alla röstningslokaler ska 38 kap. kyrkoordningen samt de närmare bestämmelser om de direkta valen som kyrkostyrelsen har utfärdat med stöd av 38 kap. 89 i kyrkoordningen finnas. Ett särskilt häfte med bestämmelserna som gäller vid valet år 2017 skickas i tillräckligt antal till valnämnderna. Där har från kyrkoordningen, utöver kap. 38 om direkta val, tagits med ytterligare bestämmelser som är av relevans för valet. I bilaga 1 och 2 A C i denna handbok redovisas endast de bestämmelserna som kyrkomötet och kyrkostyrelsen har beslutat om till och med Material för brevröstning genom postbefordran och bud Brevröstningspaket bilaga 10 k Brevröstningen genom postbefordran och bud behandlas närmare i kapitel 11. Där framgår att det material som används finns samlat så att den som vill brevrösta genom postbefordran eller bud kan få ett brevröstningspaket innehållande allt som behövs för att kunna rösta samt informationsblad om hur det går till att brevrösta genom postbefordran och bud. Det bör noteras att precis samma material används vid brevröstning genom postbefordran som brevröstning genom bud. Skillnaden är i huvudsak att i ena fallet är det posten som förmedlar väljarens valsedlar medan det i andra fallet är en person som är bud och lämnar valsedlarna på ett röstmottagningsställe. Brevröstningspaket ska finnas på varje församlings/pastorsexpedition eller motsvarande så att den som önskar brevrösta genom postbefordran eller bud kan hämta eller beställa ett paket. De ska inte utlämnas i stort antal för mer allmän spridning. Valnämnden ansvarar för att brevröstningspaketen finns tillgängliga för de väljare som vill rösta på detta sätt. Omslagskuvert för räknade valsedlar vid den preliminära rösträkningen i vallokalen, kuvert/ bilaga 10 g I kapitel 13 redovisas hur de godkända valsedlarna behandlas efter den preliminära sammanräkningen i vallokalen. De ska läggas i särskilda omslagskuvert som alltså behöver finnas i vallokalerna. 44 Kyrkoval 2017

47 Omslagskuvert för kuvert som ska bevaras efter granskning i vallokalen, kuvert/bilaga 10 h I kapitel 13 redovisas hur de kuvert som inte godkänts vid granskningen i vallokalen behandlas. De ska läggas i särskilda omslagskuvert som alltså behöver finnas i vallokalerna. Här läggs också de godkända kuverten för brev- och budröstning. Omslagskuvert för valsedlar som inte godkänts vid granskning i vallokalen, kuvert/bilaga 10 i I kapitel 13 redovisas hur de valsedlar som inte godkänts vid den preliminära sammanräkningen i vallokalen behandlas. De ska läggas i särskilda omslagskuvert som alltså behöver finnas i vallokalerna. Valkassar, kuvert/bilaga 10 j I kapitel 13 redovisas hur omslagskuvert med valsedlar samt vissa kuvert och protokoll ska behandlas efter den preliminära sammanräkningen i vallokalen. Materialet ska läggas i valkassar som överlämnas till valnämnden. Tre olika plastkassar ska användas. Det behövs en valkasse för vart och ett av de val som äger rum i en vallokal. För varje val ska det finnas en valkasse i den färg som valsedlarna har i det valet. Det framgår också av texten på kassarna vilket val de ska användas för. I en vallokal ska finnas nedanstående valkassar vit för val till kyrkofullmäktige rosa för val till stiftsfullmäktige gul för val till kyrkomötet Blanketter för protokoll och anteckningar, bila ga 11 a 11 d Vid röstmottagningen i en röstningslokal ska det fortlöpande föras anteckningar över röstningen. I vallokalen ska det föras protokoll över valförrättningen. För dessa anteckningar och protokoll tillhandahåller kyrkostyrelsen särskilda blanketter. Valnämnden har att se till att dessa blanketter finns i de lokaler där de ska användas. Det gäller följande: Anteckningar från röstmottagningen i en röstningslokal, bilaga 11 a. Protokoll från röstning i vallokal, bilaga 11 b. Resultat från den preliminära sammanräkningen i vallokalen, bilaga 11 c. Resultatbilagan skickas ut tillsammans med grupp- och kandidatföreteckningen. Följesedel för inlämning av valhandlingar från vallokalen, bilaga 11 d. På följesedeln markeras vilket material som läggs i valkassarna i vallokalen när valförrättningen är avslutad. När kassarna överlämnas till valnämnden och därefter till stiftet gör mottagaren en genomgång av materialet och kvitterar att han eller hon mottagit de markerade valhandlingarna. 8.6 UTBILDNING OCH INFORMATION TILL VALFÖRRÄTTARE OCH RÖSTMOTTAGARE Valnämnden har ansvar för att de som ska tjänstgöra som röstmottagare i röstningslokaler samt som valförrättare i vallokalen får den utbildning och information som krävs för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag. Till stöd för detta finns häften om valförrättarnas och röstmottagarnas uppgifter som valnämnderna erhåller för att ge till dem som tjänstgör i dessa uppgifter samt utbildningsfilmer (se avsnitt 8.5). 8.7 ANSVAR FÖR UTRUSTNING TILL RÖSTMOTTAGNINGSSTÄLLEN Vad som gäller beträffande röstmottagningsställen behandlas närmare i kapitel 9. Här noteras därför endast att det hör till valnämndens ansvar att se till att röstmottagningsställena har den utrustning som krävs för valets genomförande. En närmare beskrivning av de åtgärder valnämnden har ansvaret för ges i avsnitt 9.5. I avsnitt 8.5 i detta kapitel redovisas det material som valnämnden ska ta emot och distribuera till röstmottagningsställena. Kyrkoval

48 8.8 UPPGIFTER I DIREKT SAMBAND MED VALET Valnämndens arbete under valdagen går inte att redovisa på ett enhetligt sätt. Det är i stor utsträckning beroende av lokala strukturer och omfattningen av valnämndens ansvarsområde. I en liten församling med en vallokal kan det vara möjligt att ledamöter i valnämnden är valförrättare och röstmottagare. Valnämnden behöver vara tillgänglig under valdagen för att kunna bistå och svara på frågor från valförrättare och röstmottagare. En uppgift som gäller för alla valnämnder är att de efter valets avslutning och den preliminära sammanräkningen från valförrättarna ska ta emot handlingarna från vallokalen. Hur överlämnandet ska ske måste valnämnden besluta och instruera valförrättarna om. Det är sedan valnämndens uppgift att vidarebefordra handlingarna till stiftsstyrelsen. Valnämnden har vidare att rapportera resultatet av den preliminära röstsammanräkningen avseende samtliga val. Liksom i valen 2009 och 2013 rapporterar valnämnderna valresultatet via internet. Mer information om hur detta ska hanteras kommer via stiften. Kyrkomötet ska enligt Svenska kyrkans bestämmelser räknas och rapporteras in först. 46 Kyrkoval 2017

49 KAPITEL 9 Lokaler för röstning vallokaler och röstningslokaler Bestämmelser om vallokaler finns i 38 kap. 45, 47, 48, 50, 51, 51 b, och 52 i kyrkoordningen samt i och i Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2015:15) med närmare bestämmelser om direkta val. Bestämmelser om röstningslokaler finns i 38 kap. 45, 47 50, 51 a b och 52 i kyrkoordningen samt i 13, 16, 17 och i Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2015:15) med närmare bestämmelser om direkta val. I detta kapitel behandlas frågor som rör valnämndens beslut angående röstmottagningsställen, bl.a. beslut om placering och öppettider för röstmottagningsställen samt vilken utrustning de ska ha. Utöver den formella beslutsgången redovisas också olika förhållanden som bör vägas in när besluten fattas. I kap. 10 redovisas närmare hur röstningen före eller under valdagen går till. Det finns två olika slags röstmottagningsställen som tas upp i det följande: En vallokal för varje valdistrikt där röstning äger rum bara på valdagen. Minst en röstningslokal för varje pastorat eller varje församling som inte ingår i ett pastorat, enligt den indelning som gäller fr.o.m. 1 januari året efter valåret, under hela den period som förtidsröstning pågår. 9.1 BESLUT OM VILKA LOKALER SOM SKA VARA RÖSTMOTTAGNINGSSTÄLLEN Vallokaler På valdagen röstar väljarna i första hand i vallokalen för det valdistrikt där de finns upptagna i röstlängden. För varje valdistrikt ska det därför finnas en vallokal där de röstberättigade som tillhör valdistriktet ifråga kan rösta på valdagen. Detta innebär dock inte att varje valdistrikt måste ha sin egen vallokal. En vallokal kan vara gemensam för två eller flera valdistrikt inom samma valnämnds ansvarsoområde. Två små församlingar inom en valkrets kan exempelvis ha samma vallokal. Om valnämnden beslutar om gemensam vallokal är det viktigt att poängtera att de måste ha varsina valurnor. Mer information om valdistrikt finns i kap. 2. Det är valnämnden som för vart och ett av valdistrikten beslutar vilken lokal som ska vara vallokal. Innan valnämnden fattar beslut ska samråd med kyrkoherden ske. Kyrkoval

50 Det finns några olika förhållanden som behöver uppmärksammas när beslut ska fattas om vallokaler. Vallokalens tillgänglighet för de röstberättigade bör få spela en avgörande roll. Tillgängligheten kan ses ur två synvinklar. Den gäller dels lokalens geografiska placering, dels tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning eller liknande. En vallokal bör ha en sådan geografisk placering att en så stor del av valdistriktets väljare som möjligt kan nå den på ett enkelt sätt. Samtidigt är det naturligt att hänsyn behöver tas till vilka egna lokaler som församlingen eller pastoratet har tillgång till. Vallokalen måste vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning, t.ex. för den som är rullstolsburen. Vid eventuella yttertrappor bör det finnas en rullstolsramp. Om vallokalen inte är belägen i byggnadens entréplan måste den gå att nå med hiss. Vid beslut om vallokaler bör det också tas hänsyn till om det finns lämpligt utrymme utanför vallokalen där blanka valsedlar och nomineringsgruppernas valsedlar kan läggas ut Röstningslokaler I en röstningslokal kan var och en som är röstberättigad förtidsrösta oavsett var i landet som han eller hon är kyrkobokförd. Det gäller såväl före som under valdagen. Huvudregeln säger att det i varje pastorat eller i varje församling som inte ingår i ett pastorat ska finnas minst en röstningslokal. Det gäller utifrån den indelning som gäller fr.o.m. 1 januari året efter valåret. Om det har beslutats om en ändring i indelningen som träder i kraft den 1 januari 2018 har detta alltså betydelse för inom vilket område det ska finnas en röstningslokal. I en församling eller i ett pastorat är det möjligt att anordna fler än en röstningslokal. I stora församlingar eller pastorat kan det vara bra att väljarna ges möjlighet att förtidsrösta på mer än ett ställe. Beslut om vilken eller vilka ytterligare röstningslokaler som ska finnas och vilka öppettider de ska ha fattas av valnämnden. Före beslutet ska nämnden samråda med kyrkoherden. I varje röstningslokal där förtidsröstning äger rum ska det vara möjligt att få ta del av grupp- och kandidatförteckningar för samtliga valkretsar i hela landet. Dessa finns tillgängliga på Svenska kyrkans hemsida på internetadressen Det innebär i princip att det måste finnas eller ordnas en fungerande uppkoppling till internet i de lokaler som ska vara röstningslokaler. Det behöver också finnas möjlighet att göra utskrifter så att den som begär detta kan få en förteckning över de grupper och kandidater som finns registrerade för de val där han eller hon är röstberättigad. När valnämnden ska bestämma vilken lokal som ska vara röstningslokal bör beaktas att det kan finnas flera lokaler att välja bland. Valnämnden bör i valet mellan tillgängliga lokaler beakta vilken lokal som är mest tillgänglig, d.v.s. lättast tillgänglig för det största antalet personer, och välja denna lokal. 9.2 ÖPPETTIDER Vallokaler Vallokaler hålls endast öppna på valdagen. Vilka tider som respektive vallokal ska hållas öppen beslutas av valnämnden inom ramen för kyrkoordningens bestämmelser. Följande ska valnämnden förhålla sig till inför sitt beslut: Alla vallokaler ska hållas öppna för röstning kl Valet avslutas alltid kl Från detta finns inga undantag. Utöver de två sista timmarna på valdagen ska vallokalen enligt huvudregeln vara öppen minst fyra timmar mellan kl Denna tid kan förkortas om väljarna ändå får tillräckligt bra möjligheter att rösta. Bedömer valnämnden att detta är fallet kan den begära hos stiftsstyrelsen att vallokalen ska vara öppen mindre än sammantaget sex timmar. Beslut om att medge ett sådant undantag fattas av stiftsstyrelsen. 48 Kyrkoval 2017

51 Vallokalen ska hållas stängd under tiden för församlingens huvudgudstjänst. Stiftsstyrelsen kan i enskilt fall bevilja att vallokalen får vara öppen även under tiden för huvudgudstjänsten. Med utgångspunkt i dessa bestämmelser är det valnämndens uppgift att besluta hur många timmar och vilka tider som en vallokal ska hållas öppen. En viktig faktor att ta hänsyn till när beslutet om öppettider fattas är antalet röstberättigade i valdistriktet. Det är viktigt att vallokalen hålls öppen så att alla röstberättigade ges goda möjligheter att utnyttja sin rösträtt. Utifrån erfarenheter från tidigare val bör ett valdistrikt inte ha fler än 5000 röstberättigade om vallokalen endast är öppen den i kyrkoordningen föreskrivna minimitiden om sex timmar. Finns det fler än röstberättigade i valdistriktet kan det finns skäl att utöka öppethållandet utöver minimitiden. Vid bedömningen av öppethållande bör valnämnden dock alltid också beakta egna erfarenheter från tidigare val. Det bör också beaktas att väljarna inte kommer i en jämn ström under de timmar som vallokalerna håller öppet utan att det vid vissa tider kommer att komma fler väljare. Det är inte att rekommendera att inskränka öppethållandet för en vallokal i proportion till antalet röstberättigade. Ett alltför begränsat öppethållande kan medföra att väljarna får minskade möjligheter att rösta eftersom de då måste ha möjlighet att komma till vallokalen under en relativt begränsad del av valdagen. På valdagen röstar väljarna i första hand i vallokalen för det valdistrikt där de finns upptagna i röstlängden Röstningslokaler Röstning i en röstningslokal får äga rum under den period som förtidsröstning får ske, vilket vid ett ordinarie val är från och med den trettonde dagen före valdagen till och med valdagen. Kyrkoordningen uppställer dock bara krav på ett minimiöppethållande som avser samtliga vardagar och valdagen under denna period. Med vardag inbegrips även lördag. Röstningslokalen ska alltid hållas öppen minst två sammanhängande timmar varje vardag. Det innebär att år 2017 ska röstningslokalen vara öppen minst två timmar per dag den 4 9 och den september. Härtill ska minst en av röstningslokalerna inom valnämndens ansvarsområde hålla öppet minst en dag vardera veckan mellan kl De öppettider som här redovisats är en anpassning till den nya lokalen för förtidsröstning (röstningslokal). Kravet på minimitiden för öppethållande är en minskning från vad som tidigare gällde för expedition för förtidsröstning. Däremot innebär den nya bestämmelsen att en röstningslokal håller öppet fler dagar än vad som tidigare gällt för en expedition för förtidsröstning. Det är möjligt och finns ofta goda skäl till att hålla öppet mer än de minimitider som anges i kyrkoordningen. Detta är en fråga för valnämnden att bedöma i relation bl.a. till församlingens/pastoratets storlek. Det är möjligt för stiftsstyrelsen att i enskilt fall inskränka de i kyrkoordningen angivna minimitiderna. Att stiftsstyrelsen får besluta vad som ska gälla i enskilt fall innebär att det inte går att fatta några generella beslut utan varje beslut ska avse en viss röstningslokal. Avsikten är att det ska kunna göras en bedömning utifrån de lokala förutsättningarna. Förutsättningarna skiljer sig ibland mycket åt mellan olika församlingar och pastorat och det är härigenom möjligt att ta hänsyn till detta. Samtidigt är det önskvärt med en viss enhetlighet i öppethållandet bl.a. ur informationssynvinkel. Den allmänna information som riktas till de röstberättigade måste utgå från de dagar och tider som anges i kyrkoordningen. Det är valnämnden som beslutar vilka öppettider som ska gälla för en röstningslokal inom de i kyrkoordningen givna ramarna. Av detta följer att det också är valnämnden som lämnar en eventuell begäran till stiftsstyrelsen om inskränkning i öppettiderna. Innan valnämnden beslutar om öppettider ska den samråda med församlingens/pastoratets kyrkoherde. Kyrkoval

52 9.3 TIDER FÖR BESLUT OM RÖSTMOTTAGNINGSSTÄLLEN Beslut av valnämnden om röstmottagningsställen måste vara fattade i sådan tid att de senast kan registreras i vallokalssystemet den dag som anges i bestämmelserna, dvs: Senast den 1 april valåret ska valnämnden i vallokalssystemet registrera vilka lokaler som ska vara vallokaler och när dessa hålls öppna. Senast den 1 april valåret ska valnämnden också registrera de röstningslokaler som ska vara öppna på valdagen och öppettiderna för dessa. Senast 30 dagar före valdagen ska valnämnden registrera de röstningslokaler som ska hållas öppna före valdagen samt öppettiderna för dessa. Besluten bör vara fattade före sommaren och ett riktmärke bör vara att allt är klart senast den 1 juni på valdagen finns registrerade senast den 1 april valåret. För röstningslokaler som ska vara öppna före valdagen ska motsvarande registrering ske senast 30 dagar före valdagen. Under de två senaste valen har samma datasystem använts för registrering av valdistrikt och röstningslokaler på valdagen. Detta system kommer att användas även i valet Olika funktioner är tillgängliga beroende på när i tiden systemet används. Under period 1, början av oktober januari 2017, registreras och kvalitetssäkras valdistrikten i systemet. Under period 2, från slutet av februari 1 april 2017, registreras vallokaler och röstningslokaler på valdagen i samma system. Under period 3, från mitten av april 30 dagar före valdagen, registreras de röstningslokaler som är öppna innan valdagen. Dessa kan också registreras under period 2 om beslut om sådana lokaler redan är fattade. 9.4 REGISTRERING AV BESLUT OM RÖSTMOTTAGNINGSSTÄLLEN Vilka lokaler som ska fungera som röstmottagningsställen på valdagen samt öppettiderna för dessa måste registreras i vallokalssystemet senast den 1 april valåret eftersom dessa uppgifter ska finnas på röstkorten. Var och en ska på sitt röstkort kunna se var och när han eller hon kan rösta på valdagen. Det som behöver registreras för att finnas med på röstkorten är dels besöksadress, dels öppettider. Den adress som registreras ska inte vara en boxadress utan en gatuadress, eller motsvarande, som ger väljaren information om vart han eller hon kan bege sig för att rösta. Dessutom bör telefon till vallokalen registreras, även om det inte är en uppgift för röstkortet. Det underlättar valarbetet om det finns uppgifter som anger hur valförrättarna i vallokalen vid behov kan nås per telefon. Valnämnden ansvarar för att uppgifterna om varje distrikts vallokal och röstningslokaler Vallokalssystemet kommer att vara tillgängligt via kyrknätet. Om valnämnden saknar anslutning till kyrknätet kan sådan sökas via Kansli stöd tel eller kanslistod@ svenskakyrkan.se. Det finns en användarmanual för vallokalssystemets användare. Denna kommer att vara tillgänglig via Kyrkovalets interna webbsida internwww.svenskakyrkan.se/kyrkoval. Respek tive stift avgör om ytterligare utbildningsmaterial eller utbildningsinsatser behövs. Ytterligare information kommer i Kyrkovalets Nyhetsbrev. 9.5 UTRUSTNING PÅ RÖSTMOTTAGNINGSSTÄLLEN Valnämnden har det övergripande ansvaret för att de olika röstmottagningsställena inom dess ansvarsområde har den utrustning som krävs för att röstmottagning och val ska kunna genomföras enligt kyrkoordningen och kyrkostyrelsens närmare bestämmelser. Omfattningen 50 Kyrkoval 2017

53 av valnämndernas ansvarsområde är mycket varierande. Det krävs av förklarliga skäl en annan typ av organisation och planering om ansvaret gäller ett stort pastorat än om det är fråga om en mindre församling. Den praktiska hanteringen måste därför utformas lokalt. Vilken utrustning som ska finnas på de olika slagen av röstmottagningsställen varierar däremot inte. Här gäller detsamma oavsett storlek på valnämndens ansvarsområde. I handbokens avsnitt 8.5 finns en genomgång av det material som skickas från kyrkostyrelsen till valnämnderna. Det är i huvudsak detta material som ska finnas på varje röstmottagningsställe. Härtill kommer naturligtvis att röstmottagningsställena måste vara möblerade på ett sådant sätt att röstmottagningen fungerar så enkelt och smidigt som möjligt Vallokaler En modell för möbleringen av en vallokal finns som bilaga 7. I varje vallokal ska det finnas en valurna för varje val. I regel bör det vara möjligt att låna valurnor från kommunens valnämnd. Facken markeras tydligt så att det klart framgår vilket fack som gäller vilket val. I vallokalen ska finnas ett lämpligt antal avskilda platser (valskärmar) där väljarna utan insyn kan lägga in sina valsedlar i valkuvert. Minst en av dessa bör vara anpassad så att även rullstolsburna kan rösta. Vid dessa platser ska det också finnas en penna så att väljaren har möjlighet att på valsedeln markera högst tre personröster. Röstlängden, i en eller flera volymer, för det valdistrikt som lokalen gäller ska finnas i vallokalen. I eller vid ingången till vallokalen ska gruppoch kandidatförteckningar finnas för de val som hålls där. Det kan vara en lämplig ordning att om så är möjligt anslå grupp- och kandidatförteckningarna på en vägg så att de finns lätt tillgängliga för väljarna. I vallokalen ska finnas ett exemplar av 38 kap. i kyrkoordningen samt av de närmare bestämmelser om de direkta valen som kyrkostyrelsen har utfärdat med stöd av 38 kap. 89. Dessa bestämmelser finns i häftet Bestämmelser om direkta val i Svenska kyrkan I vallokalen ska finnas ett tillräckligt antal valkuvert (10 a). Vid beräkningen av antalet valkuvert per vallokal är det viktigt att med relativt god marginal överstiga det beräknade antalet väljare. Samtidigt kan finnas anledning för valnämnden att i de fall det finns flera vallokaler behålla en del av valkuverten som en reserv. Det kan hända att det uppstår brist på valkuvert i en viss vallokal på grund av att andelen röstande inte är lika stort i alla valdistrikt. I eller vid ingången till vallokalen ska blanka valsedlar finnas för de olika val som äger rum. Dessa ska läggas ut på en lämplig plats så att de finns lätt tillgängliga för väljarna. Det ska också finnas en lämplig plats för nomineringsgruppernas valsedlar. Se närmare om detta nedan i avsnitt 9.6. I varje vallokal ska finnas Protokoll från röstning i vallokal, bilaga 11 b, blanketten Resultat från den preliminära sammanräkningen i vallokalen, bilaga 11 c (resultatbilaga) och Följesedel för inlämning av valhandlingar från vallokalen, bilaga 11 d. I varje vallokal ska följande typer av kuvert och omslag finnas: Omslagskuvert för räknade valsedlar vid den preliminära rösträkningen i vallokalen (10 g). Omslagskuvert för kuvert som ska bevaras efter granskning i vallokalen (10 h). Omslagskuvert för valsedlar som inte godkänts vid granskning i vallokalen (10 i). I varje vallokal ska finnas valkassar (10j) för varje val som hålls i lokalen. I dessa läggs det material som valförrättarna ska överlämna till valnämnden. I varje vallokal kan det eventuellt också behöva finnas säkerhetstejp och plomber Röstningslokaler I varje röstningslokal ska finnas en avskild plats (valskärm) där väljarna utan insyn kan lägga in Kyrkoval

54 sina valsedlar i valkuvert. Om möjligt bör minst en av dessa vara anpassad så att även rullstolsburna kan rösta. Vid varje sådan plats där väljaren avlägger sin röst ska det också finnas en penna så att väljaren har möjlighet att på valsedeln markera högst tre personröster. I varje röstningslokal behöver det finnas en dator med tillgång till grupp- och kandidatförteckningar för samtliga val i hela landet. Detta innebär i princip att det i varje röstningslokal måste finnas tillgång till internet. Grupp- och kandidatförteckningarna finns tillgängliga på Det behöver också finnas en skrivare så att önskade gruppoch kandidatförteckningar kan skrivas ut. Skälet till detta är att det i varje röstningslokal ska vara möjligt för en väljare att ta del av gruppoch kandidatförteckningarna för den valkrets där väljaren är röstberättigad. I en röstningslokal ska finnas blanka valsedlar för samtliga tre olika val. Dessa ska läggas ut på en lämplig plats så att de finns lätt tillgängliga för väljarna. I en röstningslokal ska vidare finnas ett exem plar av 38 kap. i kyrkoordningen samt av de närmare bestämmelser om de direkta valen som kyrkostyrelsen har utfärdat med stöd av 38 kap. 89. Dessa bestämmelser finns i häftet Bestämmelser om direkta val i Svenska kyrkan 2017 samt tillgängliga online via Det ska också finnas en lämplig plats för nomineringsgruppernas valsedlar, se vidare nedan avsnitt 9.6. I en röstningslokal ska vidare följande material finnas: Tillräckligt antal valkuvert (10 a). Tillräckligt antal fönsterkuvert för förtidsröstning (10 b). Tillräckligt antal omslagskuvert för att skicka förtidsröster till stiftsstyrelser (10 c). Vad som är tillräckligt antal varierar. Det ska dock vara möjligt att skicka förtidsröster till varje stiftsstyrelse. Blankett för anteckningar om röstmottagningen i en röstningslokal, bilaga 11 a. Adressetiketter som ska användas när förtidsröster skickas till stiftsstyrelserna. Omslagskuvert för förtidsröster som har avgivits inom valnämndens ansvarsområde (10 f). 9.6 UTLÄGGNING AV VALSEDLAR FRÅN NOMINERINGSGRUPPERNA Det ska finnas en plats vid samtliga slags röstmottagningsställen för nomineringsgruppernas valsedlar. Gruppernas tryckta valsedlar ska läggas för sig åtskilda från de blanka valsedlar som också ska finnas vid röstmottagningsställena. Det bör vara en plats utanför men i anslutning till röstmottagningsstället. Det finns bestämmelser om utläggning av nomineringsgruppernas valsedlar i 21 i Kyrkostyrelsens beslut med närmare bestämmelser om direkta val. Det finns skillnader när det gäller hur nomineringsgruppernas tryckta valsedlar ska hanteras för de olika valen. Beträffande de lokala valen gäller alltid att det är nomineringsgruppens direkta ansvar att lägga ut valsedlar på anvisad plats vid de olika röstmottagningsställena. Vid vallokaler och i röstningslokaler ska valförrättare och röstmottagare se till att nomineringsgruppernas valsedlar för val till kyrkomötet och stiftsfullmäktige finns utlagda, om sådana valsedlar senast 18 dagar före valdagen har tillhandahållits valnämnden av någon nomineringsgrupp som deltar i valen. Valnämnden kan besluta att valsedlar som den får vid en senare tidpunkt också ska läggas ut. Vid tilllämpning av dessa bestämmelser ska alla nomineringsgrupper behandlas lika, se vidare nedan. Bestämmelserna om att nomineringsgrupperna ska få hjälp med att lägga ut valsedlarna för val till stiftsfullmäktige och kyrkomötet infördes inför 2005 års val och innebär i praktiken att nomineringsgrupperna kan skicka sina valsedlar för val till kyrkomötet och stiftsfullmäktige till valnämnden som då ansvarar för utläggning av valsedlarna. Det ska bara vara fråga om valsedlar för den eller de valkretsar 52 Kyrkoval 2017

55 som är aktuella på röstmottagningsstället i fråga. I en vallokal hör samtliga som kan rösta där till samma valkrets. Det gäller stiftet som valkrets i val till kyrkomötet och de församlingar och pastorat som utgör valkrets vid val till stiftsfullmäktige. För valnämnder i stora pastorat medför detta ett visst merarbete att ta hand om och fördela valsedlarna från nomineringsgrupperna till många vallokaler. Detta är en ofrånkomlig följd av bestämmelserna som syftar till att väljarna ska ha tillgång till alla valsedlar som de kan välja mellan. Det är, som nämnts ovan, avgörande att alla nomineringsgrupper behandlas lika vid tilllämpningen av bestämmelserna om valsedlar. Det finns en risk att ett val kan upphävas och att det blir fråga om omval ifall valnämnden i sin behandling av nomineringsgrupperna gör någon skillnad mellan dem och valet kan då överklagas. Det faller på nomineringsgrupperna att om de vill ha hjälp skicka valsedlarna till valnämnderna i rätt tid och i tillräckligt antal. Av bestämmelserna följer att valförrättarna under valdagen behöver ha viss uppsikt över den plats där valsedlarna är utlagda. Finns det tillräckligt antal valsedlar är det lämpligt att inte lägga ut samtliga vid ett tillfälle så att det finns möjlighet att fylla på om någon grupps valsedlar inte längre finns kvar. Kyrkoval

56

57 KAPITEL 10 Förtidsröstning i röstningslokaler Bestämmelser om förtidsröstning i röstningslokaler finns i 38 kap , 51a b och i kyrkoordningen. Vidare finns bestämmelser om förtidsröstning i 16 17, 20 24, och 47 i Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2015:15) med närmare bestämmelser om direkta val. Den förtidsröstning som behandlas i detta kapitel är den röstning som före och under valdagen äger rum i röstningslokaler. Röstningen sker på samma sätt oavsett om den äger rum före eller på valdagen. Valnämndens ansvarsområde utgörs antingen av en församling som inte ingår i ett pastorat eller av ett pastorat och dess ingående församlingar. Kyrkomötet 2015 beslutade att begreppen beträffande lokaler för röstning anpassas till vallagens terminologi och en ny form av lokal, röstningslokal, har därför ersätt tidigare expedition för förtidsröstning och särskilt röstmottagningsställe. Som samlingsbegrepp för vallokal och röstningslokal har begreppet röstmottagningsställe införts VEM SOM KAN RÖSTA I RÖSTNINGSLOKALER dvs. från och med den trettonde dagen före valdagen, ska det i varje pastorat eller i varje församling som inte ingår i ett pastorat, finnas minst en röstningslokal. Väljaren avger i regel sin röst personligen. Väljare som bor inom den valnämnds ansvarsområde där röstningslokalen finns kan rösta med hjälp av ett bud ÖPPETTIDER OCH UTRUSTNING Vilka öppettider som gäller för röstningslokaler redovisas i avsnittet Hur dessa röstningslokaler ska vara utrustade redovisas i avsnittet Väljare som när tiden för att rösta är slut befinner sig i den lokal som används som röstningslokal, eller på en plats som de har anvisats intill en sådan röstningslokal, ska få tillfälle att rösta. Var och en som är röstberättigad kan rösta i vilken röstningslokal som helst i hela landet. Under den tid som det är möjligt att förtidsrösta, Kyrkoval

58 10.3 RÖSTMOTTAGARE Röstmottagare i röstningslokalerna utses av valnämnden. Minst två röstmottagare ska tjänstgöra samtidigt när röstning äger rum HUR RÖSTNING GÅR TILL Hur röstningen går till i en röstningslokal när väljaren personligen lämnar sin röst är på en relativt detaljerad nivå angivet i i Kyrkostyrelsens beslut (svkb 2015:15) med närmare bestämmelser om direkta val. Vad som gäller när ett bud lämnar rösten behandlas i Röstmottagningen sker offentligt även när det är fråga om förtidsröstning. Det finns vissa ordningsregler som ska iakttas vid röstningen och som röstmottagarna har ansvaret för att upprätthålla. Det får inte förekomma propaganda eller annat som syftar till att påverka eller hindra väljarna i deras val i röstningslokalen eller i ett utrymme intill lokalen. Det får förutsättas att de personer som finns i röstningslokalen eller i ett utrymme intill lokalen rättar sig efter de regler som röstmottagarna meddelar för att röstningen ska kunna genomföras. Blir det sådan oordning att den inte kan avstyras har röstmottagarna rätt att avbryta röstmottagningen När väljaren själv avger sin röst När väljaren själv lämnar sin röst sker det på det sätt som framgår av följande åtta punkter. 1. Väljaren ska visa sitt röstkort för röstmottagaren. Om det råder tveksamhet om väljarens identitet kan legitimation begäras. 2. Röstmottagaren ger väljaren ett valkuvert för varje slag av val han eller hon vill delta i och hänvisar väljaren till en valskärm. 3. Väljaren avger sin röst genom att lägga en valsedel för varje val i ett valkuvert utan att vika valsedeln. 4. Väljaren lämnar sina valkuvert och sitt röstkort till röstmottagaren. Innan röstmottagaren tar emot något valkuvert ska röstmottagaren kontrollera att väljaren enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i det val som han eller hon vill delta i, väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val, det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, varje valkuvert uppenbart innehåller bara en valsedel. 5. Röstmottagaren får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller alla de i punkt 4 nämnda kraven. Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val, får röstmottagaren bara ta emot ett av dessa. Om väljaren begär det så ska samtliga kuvert för det valet lämnas tillbaka. 6. Är de krav som anges i punkt 4 uppfyllda ska röstmottagaren ta emot väljarens valkuvert. I väljarens närvaro ska röstmottagaren lägga in valkuverten och väljarens röstkort i ett fönsterkuvert och klistra igen detta. Röstkortet ska läggas så att man i fönstren på fönsterkuvertet kan läsa uppgifter på röstkortets framsida. 7. Röstmottagaren ska anteckna väljarens namn och det valdistrikt i valnämndens ansvarsområde som fönsterkuvertet ska lämnas till eller stift som det ska skickas till. Anteckningen ska göras på blanketten för anteckningar från röstmottagningen i en röstningslokal, blankett 11 a. 8. Fönsterkuvertet läggs i en valurna eller liknande som kan plomberas så att kuverten är säkert förvarade. I detta fall finns inte behov av att lägga kuverten i särskilda fack När ett bud lämnar rösten Ett bud ska lämna ytterkuvertet för brevröst i väljarens vallokal. Brevrösten får också lämnas i en röstningslokal i den församling som väljaren tillhör eller i det pastorat som församlingen ingår i. När ett bud lämnar ett kuvert för brev- och budröstning (10 d) samt väljarens röstkort görs det i följande ordning. Observera att ett kuvert för brev och budröstning i kyrkostyrel sens närmare bestämmelser benämns ytterkuvert för 56 Kyrkoval 2017

59 brev- och budröstning eftersom det är ett ytterkuvert för valsedlarna. Den kortare benämningen kuvert för brev och budröstning står tryckt på kuvertet och används i det följande. 1. Budet lämnar kuvertet för brev- och budröstning och röstmottagaren ska kontrollera att väljaren enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i ett val, väljarens rösträtt gäller val inom den egna valnämndens ansvarsområde, väljaren på kuvertet för brev och budröstning skriftligen har försäkrat på heder och samvete att väljaren själv gjort i ordning valkuverten och lagt dem i ytterkuvertet i närvaro av två vittnen. kuvertet för brev- och budröstning är igenklistrat, två vittnen på kuvertet för brev- och budröstning skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt, budet och vittnena har fyllt 18 år. Budet kan också vara vittne. 2. Röstmottagaren får bara ta emot ett kuvert för brev- och budröstning som uppfyller de i punkt 1 nämnda kraven. Ett kuvert för brevoch budröstning som inte tas emot av röstmottagaren ska lämnas tillbaka till budet. En notering ska då göras under punkt 4 i blanketten för anteckningar om röstmottagningen. Vad som hänt och orsaken till detta ska noteras. 3. Innan ett kuvert för brev- och budröstning slutligt tas emot ska budet anteckna sitt namn, sitt personnummer och sin adress samt skriftligen intyga att väljaren skrivit under försäkran på ytterkuvertet och att budet inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt. För detta finns en särskild sida i blanketten Anteckningar från en röstningslokal. Det är sidan med rubriken Mottagna röster via bud i en röstningslokal, se blanketterna 11 a. 4. Är de i punkt 1 nämnda kraven uppfyllda ska röstmottagaren i budets närvaro lägga in kuvertet för brev- och budröstning och väljarens röstkort i ett fönsterkuvert och klistra igen detta. Röstkortet ska läggas så att man i fönstren på fönsterkuvertet kan läsa uppgifter på röstkortets framsida. 5. Röstmottagaren ska anteckna väljarens namn och det valdistrikt i valnämndens ansvarsområde som fönsterkuvertet ska lämnas till. Anteckningen ska göras på blanketten för anteckningar från röstmottagningen i en röstningslokal, blankett 11 a FÖRVARING AV FÖNSTERKUVERT MED VALKUVERT OCH ANTECKNINGAR Fönsterkuverten måste förvaras på ett säkert sätt fram till dess de skickas till stiftsstyrelserna eller överlämnas till ett valdistrikt inom valnämndens ansvarsområde. När röstmottagningen avbryts ska fönsterkuverten med förtidsröster tillsammans med anteckningarna från röstmottagningen förvaras i valurna eller på annat säkert sätt. Valurnan ska vara plomberad och förvaras i ett låst utrymme. Ofta finns i anslutning till en församlings- eller pastorsexpedition arkivlokaler som är lämpliga för detta ändamål. Minst två röstmottagare ska vara närvarande när plomberingen bryts och röstmottagning återupptas BEFORDRAN AV FÖNSTERKUVERTEN TILL VALLOKALER OCH STIFTSSTYRELSER Fönsterkuvert från röstande bosatta inom valnämndens ansvarsområde De fönsterkuvert med förtidsröster som avgivits av väljare som är bosatta inom valnämndens ansvarsområde där en röstningslokal för förtidsröstning är inrättad ska överlämnas till ordföranden för valförrättarna i respektive valdistrikt. När röstmottagningen i en röstningslokal har avslutats sorterar röstmottagarna rösterna från väljare som hör till den egna valnämndens ansvarsområde efter valdistrikt och fönsterkuverten läggs i Omslagskuvert för att överlämna Kyrkoval

60 förtidsröster som har avgivits inom valnämndens ansvarsområde (10 f). På omslagskuvertet antecknas i de markerade utrymmena i vilken röstningslokal förtidsröstningen skett, vilket valdistrikt fönsterkuverten ska lämnas till, och hur många fönsterkuvert som finns i omslagskuvertet. Valnämnden ska ange när och hur omslagskuvertet med fönsterkuvert ska överlämnas från röstmottagarna till ordföranden för valförrättarna. När överlämnandet sker ska det noteras på särskild plats på blanketterna för anteckningar från röstmottagningen i en röstningslokal. Vid överlämnandet antecknas datum för detta även på omslagskuvertet och en röstmottagare och ordföranden för valförrättarna intygar med sina namnteckningar att fönsterkuverten har överlämnats och mottagits. Efter det att röstmottagningen avslutats i en röstningslokal på valdagen ska fönsterkuverten behandlas på samma sätt som vid förtidsröstning innan valdagen. Omslagskuverten för att överlämna förtidsröster som har avgivits inom den egna valnämndens ansvarsområde ska omedelbart efter det att röstmottagningen har avslutats transporteras till vallokalen och där överlämnas till tjänstgörande ordförande för valförrättarna innan vallokalen stängs klockan 20 och valförrättningen har förklarats avslutad. För de förtidsröster som inte ingår i valnämndens ansvarsområde ska fönsterkuvert läggas i ett särskilt omslagskuvert för varje stiftsstyrelse i det stift som omfattar den församling där väljaren är röstberättigad. Om det i något fall inte är möjligt att lämna fönsterkuverten från en röstningslokal i vallokalen innan valförrättningen har avslutats så ska omslagskuvertet inte öppnas. Det ska tillsammans med övriga handlingar från vallokalen lämnas till valnämnden efter den preliminära sammanräkningen. Valnämnden lämnar omslagskuvertet med dessa fönsterkuvert till stiftsstyrelsen tillsammans med handlingarna från vallokalen Fönsterkuvert från röstande som inte bor inom valnämndens ansvarsområde Fönsterkuverten med förtidsröster som avgivits av väljare som inte är bosatta inom valnämndens ansvarsområde där en röstningslokal är inrättad ska skickas till stiftsstyrelsen i det stift som väljaren tillhör. Dessa fönsterkuvert med förtidsröster ska läggas i ett särskilt omslagskuvert för varje stiftsstyrelse i det stift som omfattar den församling där väljaren är röstberättigad. Detta gäller samtliga fönsterkuvert med förtidsröster som inte kommer från väljare inom den egna valnämndens ansvarsområde. När röstmottagningen i en röstningslokal har avslutats sorteras rösterna från väljare som inte tillhör valnämndens ansvarsområde efter stiftstillhörighet. De skickas till respektive stiftsstyrelse i Omslagskuvert för att skicka förtidsröster till stiftsstyrelserna (10 c). Särskilda adressetiketter, som tillhandahålls av respektive valnämnd, ska användas på dessa kuvert. På kuvertet anges i rutan på framsidan det antal fönsterkuvert som omslagskuvertet innehåller. På baksidan anges avsändare. I vissa fall kan det vara aktuellt att på annat sätt transportera fönsterkuvert från förtidsröstning i röstningslokaler till en stiftsstyrelse. Närmare anvisningar om detta lämnas av stiftsstyrelsen ÖVERLÄMNANDE AV ANTECKNINGAR FRÅN RÖSTMOTTAGNINGEN Anteckningar från röstmottagning i en röstningslokal ska överlämnas till valnämnden när röstmottagningen är avslutad. Valnämnden anger närmare när och hur detta ska göras. Valnämnden överlämnar eller skickar anteckningarna från röstningslokalen till stiftsstyrelsen tillsammans med materialet från vallokalerna efter den preliminära sammanräkningen, se vidare kapitel Kyrkoval 2017

61 10.8 DEN FORTSATTA BEHANDLINGEN AV FÖNSTERKUVERTEN I samband med kyrkomötets beslut år 2015 att utöka förtidsröstningen till att även omfatta torsdagen, fredagen och lördagen i valveckan samt valdagen ändrades också ordningen för hanteringen av förtidsröster som inkommer till stiftsstyrelsen. Den nya ordningen innebär att stiftsstyrelsen ska behålla alla de kuvert med förtidsröster som kommer till den och sortera dessa på valdistrikt. Dessa kuvert ska stiftsstyrelsen sedan granska vid den slutliga rösträkningen. Stiftsstyrelsen ska dock föra protokoll där den fortlöpande antecknar vad styrelsen gör med de kuvert med förtidsröster som kommer till styrelsen. Förändringen av stiftsstyrelsens fortsatta hantering av fönsterkuvert innebär att de röster som stiftsstyrelsen tidigare skickat ut till respektive valdistrikt inte längre kommer att skickas ut till valdistrikten. Förändringen avser bara sådana förtidsröster som inkommit till stiftet, dvs. inte sådana förtidsröster som lämnats av en väljare som är kyrkobokförd inom den egna valnämndens ansvarsområde. Sådana förtidsröster ska, liksom tidigare och som beskrivits ovan, distribueras från röstningslokalerna rätt vallokal i rätt tid. Kyrkoval

62

63 KAPITEL 11 Brevröstning genom postbefordran eller bud Bestämmelser om hur brevröstning genom postbefordran eller bud går till finns i 38 kap och i kyrkoordningen samt i 29 34, och 46 i Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2015:15) med närmare bestämmelser om direkta val. I detta kapitel behandlas vad som gäller vid brevröstning genom postbefordran eller bud, vilket material som behövs samt när brevröstning får äga rum. Hur brevröster som lämnas genom bud tas emot i röstningslokaler och hur rösterna hanteras i vallokalen behandlas inte i detta kapitel utan i kapitel 10 och 12. Vid 2005 års kyrkoval infördes möjligheten att rösta med hjälp av ett bud. I kyrkoordningen talas om brevröstning genom antingen postbefordran eller bud. Detta beror på att den huvudsakliga skillnaden mellan de båda formerna att rösta är hur väljarens röst vidarebefordras, via posten eller via ett bud. För den väljare som inte själv kan ta sig till ett röstmottagningsställe före eller under valdagen skapar brevröstningen goda möjligheter att rösta i valet. Ett bud kan lämna en väljares brevröst i en röstningslokal eller i en vallokal. En brevröst genom bud får endast lämnas i den vallokal där väljaren står upptagen i röstlängden eller i en röstningslokal i det pastorat eller den församling som väljaren tillhör. Det finns inga andra bestämmelser om vem som kan vara bud annat än att han eller hon ska ha fyllt 18 år. För den väljare som befinner sig utomlands sker brevröstning genom postbefordran. Den som befinner sig utomlands ska skicka sin brevröst till kyrkostyrelsen (till skillnad från brevröster inom Sverige som skickas till respektive stiftsstyrelse). Det bör noteras att utlandssvenskar, i meningen personer som är svenska medborgare, bosatta utomlands men inte kyrkobokförda i en församling i Sverige inte har rösträtt även om de tillhör Svenska kyrkan. Det krävs att man är kyrkobokförd i en församling i Sverige för att ha rösträtt i kyrkovalet. Från och med mandatperioden väljs dock två av kyrkomötets ledamöter genom indirekta val av kyrkoråden i utlandsförsamlingarna i Svenska kyrkan i utlandet. Detta indirekta val till kyrkomötet behandlas inte vidare i denna handbok. Kyrkoval

64 11.1 MATERIAL SOM KRÄVS FÖR BREVRÖSTNING OCH HUR DETTA TILLHANDAHÅLLS För att kunna brevrösta, vare sig det sker genom postbefordran eller bud, måste väljaren liksom vid alla former av röstning ha en valsedel och ett valkuvert för varje val där han eller hon vill rösta. Härtill krävs ett kuvert för brev- och budröstning (10 d) och vid brevröstning genom postbefordran ett omslagskuvert för brevröst och röstkort (10 e). Detta omslagskuvert används för att skicka brevrösten till rätt stiftsstyrelse. Det skickas portofritt. Vid brevröstning genom postbefordran måste väljaren också ha sitt röstkort eftersom även detta ska finnas med i försändelsen som skickas till stiftsstyrelsen. Budet måste också ha med det om han eller hon ska lämna brevrösten i en röstningslokal. Det bör även tas med till en vallokal. Den som vill brevrösta bör få en fullständig uppsättning av det material som krävs för att kunna brevrösta. Därför finns brevröstningspaket (10 k) med följande innehåll: Tre blanka valsedlar, en av vardera slaget vit, rosa och gul Tre valkuvert Ett kuvert för brev- och budröstning (10 d) Ett omslagskuvert för att skicka kuvertet för brevröstning tillsammans med röstkortet till stiftsstyrelsen (10 e) En informationsfolder om hur du gör när du brev- eller budröstar. Brevröstningspaketen ska finnas på alla församlings/pastorsexpeditioner eller motsvarande, på samtliga stiftskanslier och på kyrkokansliet. Vad som motsvarar en pastorsexpedition får avgöras av de lokala förhållandena. Det kan vara en församlingsexpedition eller annan lokal som har den karaktären att det är dit som väljarna kan antas vända sig för att få upplysningar och material från den församling de tillhör. Det väsentliga är att väljarna på ett så enkelt sätt som möjligt kan få tag på ett brevröstningspaket och även kunna få upplysningar i övrigt om valet NÄR BREVRÖSTNING FÅR ÄGA RUM Genom postbefordran Det finns inte något direkt fastställt datum när brevröstning kan påbörjas. Detta styrs av bestämmelserna om att väljaren måste ha sitt röstkort när han eller hon ska brevrösta. Röstkorten ska vara utsända till väljarna 18 dagar före valdagen. Det innebär den 30 augusti Senast den dagen och någon eller några dagar tidigare kan brevröstningen i praktiken påbörjas. Väljaren ska skicka sin brevröst i så god tid att den kan beräknas vara stiftsstyrelsen tillhanda senast fredagen före valdagen. Det innebär att en brevröst som skickas inom landet i regel måste läggas på en postlåda före den sista tömningen på torsdagen den 14 september När den som befinner sig utomlands behöver posta sin brevröst går inte att säga något generellt om. Den ska ha inkommit till kyrkostyrelsen onsdagen i veckan före valdagen, det vill säga den 13 september Genom bud Eftersom ett bud ska överlämna brevrösten på ett röstmottagningsställe kan röstning via bud ske samma tider som röstmottagningsställena hålls öppna. Det innebär att ett bud kan lämna väljarens röst från och med måndagen andra veckan före valet till och med valdagen beroende på när röstmottagningsställena hålls öppna HUR BREVRÖSTNING GÅR TILL Följande gäller för brevröstningen såväl genom postbefordran som genom bud: 1. Väljaren lägger en valsedel för varje val där han eller hon får och vill delta i ett valkuvert och klistrar igen detta. 2. I närvaro av två vittnen lägger väljaren sina valkuvert med valsedlar i ett kuvert för brevoch budröstning (10 d) och klistrar igen detta. Om brevet ska lämnas med bud kan budet vara vittne. 62 Kyrkoval 2017

65 3. På kuvertet för brev- och budröstning försäkrar väljaren genom sin namnteckning att han/ hon för varje val lagt en valsedel i ett valkuvert och sedan i närvaro av de båda vittnena lagt valkuverten i kuvertet för brev- och budröstning och klistrat igen det. 4. På kuvertet för brev- och budröstning skriver väljaren sitt personnummer. 5. På kuvertet intygar de båda vittnena med sina namnteckningar att väljaren själv skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att försäkran inte är riktig. Vid brevröstning genom postbefordran gäller härefter följande: 6. Det påskrivna kuvertet för brev- och budröstning läggs tillsammans med väljarens röstkort i ett omslagskuvert för brevröst och röstkort (10 e). Röstkortet läggs så att adressen till stiftsstyrelsen syns i omslagskuvertets fönster nere till höger och uppgifter om valnämnd, valdistrikt och väljarens nummer i röstlängden syns i fönstret uppe till vänster. Därefter postas omslagskuvertet. 7. I ett kuvert för att skicka brevröst till stiftsstyrelsen får endast läggas ett kuvert för brevröstning jämte röstkort från en väljare. Flera väljare kan alltså inte skicka sina brevröster till stiftsstyrelsen i samma kuvert. Vid brevröstning genom bud gäller även följande: 8. Budet tar med sig det påskrivna kuvertet för brev- och budröstning tillsammans med väljarens röstkort till ett röstmottagningsställe. Om brevrösten ska lämnas i en röstningslokal måste röstkortet tas med. Det bör tas med även till vallokalen. 9. Budet lämnar brevrösten på röstmottagningsstället och antecknar sitt namn, sitt personnummer och sin adress samt intygar skriftligen att väljaren skrivit under försäkran och att han eller hon inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt. Budet ska kunna legitimera sig. Se även avsnitt Ett vittne ska ha fyllt 18 år BEHANDLING AV INKOMNA BREVRÖSTER Stiftsstyrelsen tar emot till dem inkomna brevröster och behåller dem till den slutliga sammanräkningen. Se även kapitel 10, avsnitt Behandlingen i vallokalen av de brevröster som kommit till vallokalen redovisas närmare i kapitel 12. Kyrkoval

66

67 KAPITEL 12 Röstning i vallokal och behandling av mottagna förtidsröster Bestämmelser om röstningen i vallokal och mottagningen av förtidsröster finns i 38 kap , 55 och 56 i kyrkoordningen samt i 25 34, 47 och Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2015:15) med närmare bestämmelser om direkta val ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM RÖSTNING I EN VALLOKAL Utrustning Hur en vallokal ska vara utrustad framgår i kapitel 9, avsnittet Innan valförrättningen påbörjas ska valförrättarna kontrollera att all utrustning och allt material som ska användas under valdagen finns på plats. Skulle något saknas och valförrättarna inte själva kan rätta till det som brister måste valnämnden omedelbart kontaktas Offentlig valförrättning Hela valförrättningen är offentlig. Det gäller såväl för röstmottagningen som för den preliminära sammanräkningen Minst tre valförrättare När röstning äger rum i en vallokal ska alltid minst tre valförrättare tjänstgöra samtidigt. En av de tjänstgörande ska vara valförrättarnas ordförande eller ordförandens ersättare Ordning Det finns vissa ordningsregler som ska iakttas vid röstningen och som valförrättarna har ansvaret för att upprätthålla. Det får inte förekomma propaganda eller annat som syftar till att påverka eller hindra väljarna i deras val i röstningslokalen eller i ett utrymme intill lokalen. Det får förutsättas att de personer som finns i vallokalen eller i ett utrymme intill lokalen rättar sig efter de regler som valförrättarna meddelar för att röstningen ska kunna genomföras. Blir det sådan oordning att den inte kan avstyras har valförrättarna rätt att avbryta röstningen Valförrättningens öppnande När vallokalen öppnas och röstningen ska påbörjas förklarar tjänstgörande ordförande att valförrättningen är öppnad. Det ska antecknas i protokollet när valförrättningen öppnas. Ordföranden ska visa de närvarande att varje valurna är tom. Därefter kan röstningen påbörjas. Kyrkoval

68 Avbrott i valförrättningen I många fall torde valförrättningen avbrytas vid något tillfälle under valdagen därför att vallokalen inte är öppen en sammanhängande tid hela dagen. Om röstningen avbryts ska varje valurna och röstlängden förseglas och förvaras på ett säkert sätt. När röstningen återupptas ska valförrättaren visa de som är närvarande att förseglingarna inte har brutits. Tiden för när valförrättningen avbryts och återupptas ska antecknas i protokollet Ordförandens särskilda uppgifter Det är ordföranden som leder valförrättarnas arbete och fördelar arbetsuppgifterna. Ordföranden har också ansvaret för protokollet från valförrättningen. Vidare är det ordföranden som har det primära ansvaret för att ta emot de förtidsröster som ska tas om hand i vallokalen under valdagen RÖSTMOTTAGNING VÄLJAREN LÄMNAR SJÄLV SIN RÖST Utdelning av valkuvert och hänvisning till valskärm En av valförrättarna delar ut valkuvert till väljarna vid ingången till vallokalen. Varje väljare ska få ett valkuvert för varje slag av val som han eller hon kan delta i. Härefter hänvisar valförrättaren väljaren till en ledig valskärm Hur väljaren avger sin röst Väljaren avger sin röst i skydd av en valskärm genom att lägga en valsedel för varje slag av val i ett valkuvert. Valsedeln ska inte vikas. Det behöver finnas en penna tillgänglig så att de väljare som vill det kan markera personröster. En väljare som på grund av fysisk funktionsnedsättning inte kan göra i ordning eller lämna sin röst på angivet sätt får anlita någon som hjälper till vid röstningen Mottagning av valkuvert med valsedlar När väljaren gjort i ordning sina valkuvert ska kuverten lämnas till den valförrättare som tar emot valkuverten. Två valförrättare sitter vid det bord där röstlängden finns och där valboxen/valurnorna är placerade. En av valförrättarna tar emot och granskar valkuverten och den andre prickar av de röstande i röstlängden Kontroll av identitet, rösträtt och korrekt röstning Det finns inget krav på att alla väljare ska kunna visa upp en legitimationshandling. Väljare som inte har med sig sitt röstkort och som inte är kända av valförrättarna ska dock legitimera sig eller på annat sätt kunna styrka sin identitet. Vanligen bör det ske genom en legitimationshandling men det kan också vara en annan person, som är känd av de som tar emot rösten, som styrker en persons identitet. Kan en väljare som inte har med sig sitt röstkort inte styrka sin identitet genom en legitimationshandling eller på annat sätt göra sannolikt att väljaren är den han eller hon uppger sig vara bör inga valkuvert tas emot. Även en person som har med sig sitt röstkort behöver kunna styrka sin identitet om den som tar emot rösten har fog för att anta att väljaren inte är den han eller hon utger sig vara. Om valförrättarna inte tar emot en röst på grund av oklarhet beträffande väljarens identitet ska detta noteras i protokollet från valförrättningen. Innan något valkuvert tas emot ska valförrättaren vidare kontrollera att väljaren enligt röstlängden har rösträtt i det val som hon eller han vill delta i, väljaren inte redan har röstat i valet, väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val, det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och varje valkuvert uppenbart innehåller bara en valsedel. 66 Kyrkoval 2017

69 Valförrättaren får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller samtliga dessa krav. Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val, får valförrättaren ta emot bara ett av dessa. På väljarens begäran ska samtliga kuvert för det valet lämnas tillbaka Valkuvert läggs i valurnan Uppfylls de uppräknade kraven ska valförrättaren ta emot väljarens valkuvert. I väljarens närvaro ska valförrättaren lägga valkuvertet i valurnan för det val valsedeln gäller Avprickning i röstlängden Den valförrättare som har hand om röstlängden markerar där att väljaren har röstat. Detta görs med ett streck i kolumnen för vart och ett av de val där väljaren har röstat. En linjal bör användas för att öka säkerheten så att markeringarna görs för rätt väljare Ingen ångerröstning Möjligheten till ångerröstning, alltså att rösta i sin vallokal på valdagen trots att man redan har röstat i en annan röstningslokal före valdagen eller brevröstat, finns inte längre kvar. Det är tänkbart att en väljare som har förtidsröstat kan hinna rösta i vallokalen innan valförrättarna har tagit emot och hanterat förtidsrösterna i enlighet med vad som anges nedan i avsnitt I så fall blir det i praktiken ändå fråga om ångerröstning. När någon väl är avprickad i röstlängden är det aldrig möjligt att ta emot andra valkuvert från den väljaren RÖSTMOTTAGNING ETT BUD LÄMNAR RÖSTEN När ett bud lämnar ett kuvert för brev- och budröstning (10 d) görs det i nedan beskrivna ordning. Det kan noteras att ett kuvert för brevoch budröstning i kyrkostyrelsens närmare bestämmelser benämns ytterkuvert för brev- och budröstning eftersom det är ett ytterkuvert för valsedlarna. Den kortare benämningen kuvert för brev och budröstning står tryckt på kuvertet och används i det följande Kuvertet för brev- och budröstning tas emot och kontrolleras Budet lämnar kuvertet för brev- och budröstning och valförrättaren ska kontrollera att väljaren enligt röstlängden har rösträtt i ett val, väljaren inte redan röstat i valet, väljaren på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren själv gjort i ordning valkuverten och lagt dem i ytterkuvertet i närvaro av två vittnen, ytterkuvertet för brev- och budröstning är igenklistrat, två vittnen på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt, budet och vittnet har fyllt 18 år. Budet kan också vara vittne Kontroll av valkuvert Är de krav som anges i avsnitt uppfyllda ska valförrättaren öppna kuvertet för brev- och budröstning och kontrollera att ytterkuvertet innehåller valkuvert, väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val, det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och varje valkuvert uppenbart innehåller bara en valsedel Kuvert tas om hand och budet intygar Valförrättaren får inte slutligt ta emot ett kuvert för brev- och budröstning som inte uppfyller de i avsnitten och nämnda kraven. Har väljaren gjort i ordning mer än ett valkuvert för något val får valförrättaren inte ta emot något av dessa, men övriga valkuvert. Ett ytterkuvert för brev- och budröstning eller ett valkuvert som inte tas emot av valförrättaren ska lämnas tillbaka till budet. En notering ska då göras i utrymmet Anteckningar från valförrättningen på blanketten 11 b för protokoll från röstning i vallokal. Vad som hänt och orsaken till detta ska noteras. Kyrkoval

70 Valkuvert som lämnas tillbaka till budet ska läggas i ett kuvert som förseglas. Det kan vara vilket kuvert som helst. Valförrättaren bör på detta kuvert notera vad det innehåller. Innan ett ytterkuvert för brev- och budröstning slutligt tas emot ska budet enligt bestämmelserna anteckna sitt namn, sitt personnummer och sin adress samt skriftligen intyga att väljaren skrivit under försäkran på ytterkuvertet och att budet inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt. För detta finns på blanketten för protokoll från röstning i vallokal sidan Mottagna röster via bud i vallokal Valkuvert läggs i valurnan Uppfylls de i föregående avsnitt uppräknade kraven ska valförrättaren ta emot väljarens valkuvert. I budets närvaro ska valförrättaren lägga valkuvertet i valurnan för det val valsedeln gäller. görs genom att man tar om hand kuverten med inkomna förtidsröster från röstningslokaler Anteckning i protokollet om mottagna förtidsröster Valförrättarna ska anteckna i valdistriktets protokoll hur många omslagskuvert med förtidsröster (10 f) som de tagit emot och hur många fönsterkuvert (10 b) respektive kuvert för brevoch budröstning (10 d) som omslagen innehåller enligt vad som står på dem Granskning av omslag och ytterkuvert Vid granskningen ska valförrättarna göra följande: 1. Öppna omslagskuverten, räkna kuverten och anteckna antalet av respektive slag av kuvert fönsterkuvert för förtidsröstning och kuvert för brev- och budröstning i protokollet Avprickning i röstlängden Den valförrättare som har hand om röstlängden markerar där att väljaren har röstat. Detta görs med ett streck i kolumnen för vart och ett av de val där väljaren har röstat. En linjal bör användas för att öka säkerheten så att markeringarna görs för rätt väljare Fortsatt behandling av öppnade kuvert för brev- och budröstning Kuvert för brev- och budröstning som har öppnats av valförrättare enligt ska tas om hand av valförrättarna och överlämnas till valnämnden. Nämnden ska vidarebefordra sådana kuvert till stiftsstyrelsen MOTTAGNING OCH BEHANDLING AV FÖRTIDSRÖSTER UNDER VALFÖRRÄTTNINGEN Under valdagen och så långt som den pågående röstningen tillåter ska valförrättarna förbereda den preliminära röstsammanräkningen. Detta 2. Kontrollera att väljarna är upptagna i röstlängd för valdistriktet, väljarna inte lämnat fler än ett fönsterkuvert eller kuvert för brev- och budröstning, väljarna inte röstat i vallokalen under valdagen, fönsterkuverten eller kuverten för brev- och budröstning inte blivit öppnade efter att de klistrats igen, väljare som brevröstat genom bud på kuvertet för brev- och budröstning skriftligen försäkrat att hon eller han själv har gjort i ordning valkuverten och lagt dem i ytterkuvertet i närvaro av två vittnen och att två vittnen på ytterkuvertet för brev- och budröstning skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt. 68 Kyrkoval 2017

71 3. Härefter ska valförrättarna öppna de fönsterkuvert och ytterkuvert för brev- och budröstning som uppfyller kraven under 2, ta ut innehållet och kontrollera att kuverten innehåller valkuvert, väljaren bara gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val, det inte finns någon obehörig märkning på något valkuvert, och varje valkuvert uppenbart innehåller bara en valsedel Valkuvert läggs i valurnan och avprickning i röstlängden Uppfylls de uppräknade kraven ska valförrättaren lägga valkuvertet i valurnan för det val valsedeln gäller. Den valförrättare som har hand om röstlängden markerar i röstlängden att väljaren har röstat. Detta görs med ett streck i kolumnen för vart och ett av de val där väljaren har röstat. En linjal bör användas för att öka säkerheten så att markeringarna görs för rätt väljare Hantering av kuvert som inte godkänts vid granskningen De fönsterkuvert och de kuvert för brev- och budröstning som inte uppfyller de angivna kraven läggs i ett särskilt omslagskuvert för kuvert som ska bevaras efter granskning i vallokalen (10 h). Kuvert för brev- och budröstning läggs tillbaka i sitt omslagskuvert/fönsterkuvert tillsammans med röstkortet innan det läggs i omslaget. På omslaget antecknas valdistriktet och namnet på valnämndens ansvarsområde (församlingen/pastoratet) och hur många ytterkuvert det innehåller. Detta sker genom att det anges det antal kuvert för brevröstning respektive fönsterkuvert som inte har uppfyllt kraven ovan. De valkuvert som inte uppfyller de angivna kraven ska läggas tillbaka i sina ytterkuvert tillsammans med röstkortet enligt följande. Det eller de valkuvert som lämnats i ett fönsterkuvert läggs tillbaka i fönsterkuvertet (10 b) tillsammans med röstkortet. Det eller de valkuvert som lämnats i ett kuvert för brev- och budröstning läggs tillbaka i sitt kuvert. Kuvert för brev- och budröstning läggs därefter tillbaka i sitt fönsterkuvert (10 b) tillsammans med röstkortet. Kuverten (10 b) läggs i det tidigare nämnda omslagskuvertet för kuvert som ska bevaras efter granskning i vallokalen (10 h). På omslagskuvertet anges även hur många valkuvert som inte har godkänts som kuvertet innehåller RÖSTNINGENS AVSLUTANDE Röstning när tiden för röstning har gått ut Klockan ska röstningen avslutas i alla vallokaler. Väljare som när tiden för röstning går ut befinner sig i vallokalen, eller på en plats som de har anvisats intill lokalen, ska dock få tillfälle att rösta Röstningen förklaras avslutad Ordföranden ska förklara röstningen avslutad när tiden för röstning i vallokalen har gått ut och de som är närvarande har fått tillfälle att rösta. Härefter får inga röster tas emot. Tiden när röstningen förklaras avslutad ska antecknas i protokollet För sent inkomna förtidsröster Kommer ett omslag som innehåller ytterkuvert från förtidsröstningen till valförrättarna i vallokalen efter att röstningen avslutats ska det inte öppnas. Det ska istället lämnas till valnämnden efter att den preliminära rösträkningen i vallokalen avslutats. Detta ska antecknas i protokollet. Kyrkoval

72

73 KAPITEL 13 Preliminär sammanräkning, hantering av handlingar från vallokalen samt rapportering av det preliminära resultatet Bestämmelser om den preliminära sammanräkningen och om hanteringen av handlingarna från vallokalen finns i 38 kap. 58 i kyrkoordningen samt i 55 och 56 i Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2015:15) med närmare bestämmelser om direkta val PRELIMINÄR SAMMANRÄKNING I vallokalen ska en preliminär sammanräkning göras av de röster som har lämnats där under valdagen och av de förtidsröster som också har lagts i valurnan. Den preliminära sammanräkningen påbörjas omedelbart efter att röstningen har förklarats avslutad och alla förtidsrösterna har tagits om hand om detta inte har hunnits med tidigare under dagen. Samtliga valkuvert som ska läggas i valurnan ska ha lagts ner i den innan valförrättarna börjar räkna rösterna. Den preliminära rösträkningen är liksom valförrättningen i övrigt offentlig. Räkningen ska genomföras utan avbrott. Ett exemplar för var och ett av valen av blanketten Resultat från den preliminära sammanräkningen i vallokalen, blankett 11 c (som sänds ut tillsammans med grupp- och kandidatförteckningarna), används för att sammanställa resultatet av den preliminära sammanräkningen. Varje val ska räknas för sig. Kyrkomötet räknas först med hänsyn till rapporteringen av det preliminära resultatet Hur den preliminära räkningen görs för varje val Räkningen görs på följande sätt för vart och ett av valen som räknas i vallokalen. 1. Räkning av röstande Antalet väljare som enligt röstlängden deltagit i valet räknas. Antalet röstande antecknas i protokollet. 2. Räkning av valkuvert Valurnan töms och valkuverten räknas. Valkuverten för olika val får inte blandas samman. Antalet kuvert antecknas i protokollet. 3. Avstämning röstande och avgivna röster Antalet röstande enligt avprickningen i röstlängden och antalet räknade kuvert jämförs. Stämmer uppgifterna överens fortsätter röstsammanräkningen med nästa moment. Stämmer inte uppgifterna görs en eller eventuellt flera kontrollräkningar. Visar det sig att uppgiften om antalet röstande enligt röstlängden och an Kyrkoval

74 talet kuvert inte överensstämmer ska den sannolika orsaken till skillnaden antecknas i protokollet. Därefter går sammanräkningen vidare. 4. Valsedlarna tas ur valkuverten Innehåller ett valkuvert mer än en valsedel ska dessa valsedlar läggas tillbaka i valkuvertet. Sådana öppnade valkuvert med återlagda valsedlar ska läggas i Omslagskuvert för valsedlar som inte godkänts vid granskning i vallokalen (10 i). På varje omslagskuvert antecknar valförrättarna efter granskningen enligt punkt 5 hur många valkuvert som det innehåller. 5. Granskning av valsedlar Om en valsedel bedöms vara ogiltig enligt bestämmelserna 38 kap. 60 i kyrkoordningen ska valsedeln läggas tillbaka i sitt valkuvert. Detta gäller om valsedeln saknar en gruppbeteckning, valsedeln har mer än en gruppbeteckning, valsedeln har beteckningen på en grupp som inte finns med på grupp- och kandidatförteckningen för valkretsen eller valsedeln är märkt genom att ha ett kännetecken som uppenbart har gjorts med avsikt. En valsedel som valförrättarna bedömer vara ogiltig ska läggas tillbaka i valkuvertet. Valkuvertet med den återlagda valsedeln ska läggas i Omslagskuvert för valsedlar som inte godkänts vid granskning i vallokalen (10 i). Detta kuvert har röd markering. På varje omslagskuvert ska valförrättaren anteckna hur många valkuvert med valsedlar det innehåller, samt vilket val, valdistrikt och valkrets det gäller. Därefter förseglas kuvertet. Antalet antecknas på resultatbilaga 11 c. 6. Sortering av räknade valsedlar De valsedlar som valförrättarna godkänner ska sorteras efter nomineringsgrupp. Antalet valsedlar i varje grupp ska räknas och antalet antecknas i resultatbilagan med underrubrik Bilaga till protokoll (11 c). Valsedlarna för varje nomineringsgrupp ska sedan läggas i Omslagskuvert för räknade valsedlar vid den preliminära rösträkningen i vallokalen (10 g). Detta kuvert har grön markering. På varje omslagskuvert ska valförrättarna anteckna vilket val valsedlarna gäller, antalet valsedlar, för vilken nomineringsgrupp valsedlarna gäller, uppgift om valdistrikt, och valkrets. Därefter förseglas kuvertet. Antal kuvert antecknas på resultatbilagan 11 c. Det ska inte göras någon granskning enligt 38 kap. 61 vid den preliminära sammanräkningen. I denna paragraf anges när personröster inte ska räknas även om valsedeln är godkänd. Den granskningen gör stiftsstyrelsen vid den slutliga räkningen och mandatfördelningen. Den preliminära sammanräkningen avser endast fördelningen av rösterna mellan nomineringsgrupperna, inte vilka personer som har invalts VALFÖRRÄTTNINGENS AVSLUTNING När den preliminära sammanräkningen av samtliga val är avslutad förklarar ordföranden valförrättningen avslutad. Protokollet från valförrättningen ska skrivas under av ordföranden och två av de närvarande valförrättarna HANTERING AV HANDLINGARNA FRÅN VALLOKALEN EFTER VALFÖRRÄTTNINGENS SLUT När valförrättningen i vallokalen har avslutats lägger valförrättarna röstlängden, protokollet inklusive bilagorna med resultat från den preliminära sammanräkningen samt ytterkuvert och valsedlar i sina respektive förseglade omslagskuvert i de särskilda valkassarna. Om det kommit några omslagskuvert för förtidsröster som har avgivits inom den egna valnämndens ansvarsområde efter att röstningen avslutats ska dessa också läggas i en valkasse. Vad som 72 Kyrkoval 2017

75 finns i respektive valkasse anges på blanketten Följesedel för inlämning av valhandlingar från vallokalen, blankett 11 d. När kassarna överlämnas till valnämnden gör mottagaren en genomgång av materialet och kvitterar att han eller hon mottagit de markerade valhandlingarna. Valnämnden är skyldig att se till att den får samtliga handlingar. Om någon handling saknas ska denna begäras in. När valnämnden har fått de kompletta handlingarna från samtliga vallokaler ska den omgående vidarebefordra dessa till stiftsstyrelsen. Stiftsstyrelsen ger närmare anvisningar om hur detta ska göras. Även vid överlämnandet till stiftsstyrelsen används blanketten Följesedel för inlämning av valhandlingar från vallokalen RAPPORTERING AV RESULTATET FRÅN DEN PRELIMINÄRA SAMMANRÄKNINGEN Valnämnderna kommer att ha möjlighet att på valdagen rapportera in det preliminära valresultatet via internet. Valnämnder kommer att få inloggningsuppgifter från stiftskansliet. När valresultatet har överlämnats till valnämnden loggar valnämnden in i systemet och registrerar motsvarande uppgifter som antecknats på blankett 11 c, dvs. resultatbilaga med underrubrik Används vid rapportering/registrering av resultat. Resultatbilagorna distribueras tillsammans med grupp- och kandidatförteckningarna till valnämnderna i augusti På resultatbilagorna är det förtryckt vilket valdistrikt och vilket val som bilagan ska användas till samt vilka nomineringsgrupper som är möjliga att rösta på i det aktuella valet. Observera att samtliga uppgifter på resultatbilagan 11 c ska fyllas i, även om alla uppgifter inte ska registreras vid registreringen av det preliminära resultatet. Kyrkoval

76

77 KAPITEL 14 Informera om valet När, var, hur, varför, vad, vem, vilka? Frågor som blir aktuella när kyrkovalet närmar sig. För ett väl genomfört demokratiskt val ska frågetecknen helst ha rätats ut i förväg av de olika aktörerna. En av dessa är valnämnden. De röstberättigade behöver bland annat få veta att, och när, det är kyrkoval och vad valet handlar om. De behöver få kunskap om Svenska kyrkans organisation, demokrati och verksamhet. De behöver också veta vilka som ställer upp och hur det går till att rösta. Kyrkovalets hela kommunikationsarbete bör genomsyras av visionen i Svenska kyrkans kommunikationsplattform: En kyrka som människor har en positiv relation till och känner glädje över att tillhöra. Tillräckligt insatt? De föregående kyrkovalen har visat på väljarnas stora behov av information. Tidigare utvärderingar har visat att ett av de starkaste motiven för att inte rösta var att man inte kände sig tillräckligt insatt. Att synliggöra och informera om Svenska kyrkan gäller i lika stor grad på lokal som nationell nivå. Kyrkovalet är ett stort samarbetsprojekt. Det finns ett informationsbehov som kyrkovalets olika aktörer måste hjälpas åt att fylla. Svenska kyrkans organisation är inte helt enkel att förstå för den oinvigde. Varför man ska rösta i tre val behöver förklaras, liksom vilka uppgifter som ligger hos de beslutande organ som ska väljas. Kyrkovalet ger också församling och kyrka möjlighet att visa på vilken bredd av frågor, engagemang och verksamhet som finns och berörs. Den som ska rösta bör också få veta något om aktuella frågor som behandlas i de organ man röstar till. På webben Den inomkyrkliga valinformationen finns på Svenska kyrkans intranät, internwww.svenskakyrkan.se/kyrkoval. Valnämnderna har också tillgång till information på En stor del av informationen till allmänheten samlas på Kyrkovalets externa webbsida Länka gärna till den externa valwebben från den lokala församlingswebben. Om möjligheten att ansluta sig till den gemensamma webbplatsen kan man läsa på intranätet: internwww.svenskakyrkan. se/webb. Ytterligare frågor om detta besvaras av Svenska kyrkans Kanslistöd , kanslistod@svenskakyrkan.se. Kyrksam och interninformation Svenska kyrkans gemensamma verksamhetsregister Kyrksam spelar en viktig roll för interninformation om kyrkovalet. I det ska valnämndens ledamöter vara registrerade, liksom kontaktpersoner och övriga informationsmottagare. Det krävs för att få nyhetsbrevet, Kyrko val 2017, som skickas från valkansliet på nationell nivå inför valet. Nyhetsbrevet lyfter fram uppgifter som är aktuella och fördjupar den information som ges i denna handbok. Kyrkoval

78 För att kunna nå valnämnderna snabbt behövs en e-postadress och ett mobilnummer till valnämnden. För mer information se handboken kapitel Nomineringsgruppernas roll Vid valen till riksdag och kommuner är det den politiska diskussionen mellan partierna, och massmedias bevakning av denna, som är den viktigaste informationskällan. En motsvarande valrörelse har inte funnits i samband med kyrkovalet. Tidigare val har visat att bristen på information om nomineringsgruppernas frågor har varit ett återkommande tema. Att informera om dessa frågor är nomineringsgruppernas eget ansvar. Församlingen/pastoratet kan ge de olika grupperna möjlighet att sprida sin information via utfrågningar, församlingstidningar eller liknande så länge alla grupper behandlas lika VALNÄMNDENS SÄRSKILDA INFORMATIONSANSVAR Valnämnden har ett särskilt informationsansvar. Det framgår i Svenska kyrkans beslut (SvKB 2015:15) med närmare bestämmelser om direkta val (se bilaga 2). I 11 står: Valnämnden ska på lämpligt sätt informera de röstberättigade om valet och möjligheterna att rösta. Valnämndens primära uppgift är att på lokal nivå ansvara för valets genomförande. Det innebär framför allt att praktiskt administrera valet, vilket även innefattar viss lokal information om valet i församlingen/pastoratet. Av röstkortet, som skickas från valkansliet till alla röstberättigade, framgår det var och när det går att rösta på valdagen. Samma information behöver också ges lokalt. Allmän information, om kyrkovalet och om vad det avser, kan valnämnden antingen ta ansvar för själv eller överlåta exempelvis till en särskild informationsgrupp. Alternativt kan valnämnden knyta till sig någon informationsansvarig medarbetare. Ta vara på kompetenser som redan finns tillgängliga. Avsikten med den lokala informationen bör vara att öka medvetenheten bland de röstberättigade om valet, vad det innebär och omfattar. Även om valnämnden själv endast är engagerad i de direkta informationsinsatserna i begränsad omfattning, är det valnämndens uppgift att säkerställa att informationen kommer till stånd. Tillsammans med röstkorten får de röstberättigade viss allmän information om kyrkovalet. Där kommer bland annat att framgå att det är möjligt att förtidsrösta. Väljarna behöver även få lokal information om var förtidsröstning äger rum och var det finns så kallade brevröstningspaket att hämta/beställa. Detta anges inte i den allmänna information som skickas till alla röstberättigade. Det bör noteras att innehållet i brevröstningspaketen även används både vid brevröstning genom postbefordran och bud. Ett självklart informationsansvar för valnämnden är att tydligt markera att en viss lokal är ett röstmottagningsställe och att det vid vallokalen framgår vilket eller vilka valdistrikt lokalen gäller för. Det behöver finnas tydliga skyltar och pilar som markerar vart väljarna ska gå. Vid eller i vallokalen ska det vara enkelt att se var det finns blanka valsedlar och var man kan förse sig med tillgängliga tryckta valsedlar från olika nomineringsgrupper. Det behöver också markeras var grupp- och kandidatförteckningarna finns tillgängliga för dem som vill ta del av dessa. När det gäller röstningslokaler gäller detsamma. I en röstningslokal ska det också vara möjligt att ta del av grupp- och kandidatförteckningarna för alla valkretsar i hela landet (se avsnitt 6.5.2). För dem som befinner sig på sjukhus eller annan institution och inte kan ta sig till ett röstmottagningsställe är brevröstning genom postbefordran eller bud alternativen. Därför är det viktigt att överväga hur information ges till medlemmar som vistas på institutioner av olika slag. Ett sätt är att kontakta ledningen för en institution och komma överens om hur information kan ges, om möjligheterna till brevröstning genom postbefordran och bud och hur de som 76 Kyrkoval 2017

79 önskar rösta på detta sätt får det material de behöver för att kunna utnyttja sin rösträtt ALLMÄN INFORMATION OM KYRKOVALET Alla som tillhör Svenska kyrkan och har rösträtt bör få en grundläggande information om att det är kyrkoval. Röstkortet är en del i denna. Till hjälp för informationsarbetet utarbetar kyrkokansliet material i form av texter, bilder, annonser med mera; en så kallad verktygslåda. Denna påbörjas under hösten 2016 och finns på internwww.svenskakyrkan.se/kyrkoval. Information och nyheter om valet skickas löpande med e-post till dem som är registrerade som informatörer i Kyrksam. Budgetera redan nu för extra kommunikationsinsatser inför valet MÅL Valdeltagandet är betydelsefullt för den demokratiska organisationens funktion, och därför är det viktigt att öka de röstberättigades motivation att rösta. Målet eller målen kan till exempel handla om att: ge väljarna praktisk information om var, när och hur kyrkovalet genomförs, att motivera de röstberättigade att utnyttja sin rösträtt samt öka kunskapen om vad Svenska kyrkan är och gör MÅLGRUPPER De röstberättigade i församlingen/pastoratet är målgruppen för all lokal information. En viktig målgrupp är förstagångsväljarna, de under 19 år. Förstagångsväljarna behöver motiveras att rösta och är i behov av grundläggande information om hur ett val går till, om kyrkans verksamhet och om hur kyrkan är organiserad VAD SKA INFORMATIONEN INNEHÅLLA? Information om var och när det är möjligt att rösta kan samordnas med en mer allmänt inriktad information om kyrkovalet och vad valet handlar om. Vissa delar av denna information kommer tillsammans med röstkortet, men behöver även kompletteras med er egen information. Praktisk information Vilka får rösta. Vilken dag är valet. Var kommer kyrkovalet att ske. Var och när äger förtidsröstning rum. Vilka tider är det möjligt att rösta. Hur går valet till. Finns möjlighet att personrösta. Vilka val ska göras. När behöver man sitt röstkort. Hur får man veta mer om man har frågor. Svenska kyrkans och församlingens verksamhet Fokus riktas mot Svenska kyrkan inför ett val, både hos massmedia och allmänhet. Det är viktigt att förutom själva valproceduren också kommunicera Svenska kyrkans verksamhet och engagemang. Valet ger en särskild möjlighet att lyfta fram församlingens och Svenska kyrkans arbete och roll i samhället, gärna speglat utifrån den lokala församlingen VAL AV KANALER Församlingens/pastoratets ordinarie kanaler för information bör användas, till exempel webb, församlingstidning, programblad, affischer och annonser i lokala medier. Media, i första hand pressen, är en av de viktigaste kanalerna för information till allmänheten. Lokala medier har tidigare skrivit mycket om kyrkovalet. Vad finns hos er att informera lokalpressen om? Vem är lämplig att vara talesperson i olika frågor? Många stift har pressansvariga som kan ge råd och tips inför mötet med media. Tänk alltid igenom vad ni vill ha sagt innan kontakten tas och träna gärna på det ni vill ha sagt. Dagen efter valdagen vill många ta del av resultatet och då kan det vara bra att till exempel ha förberett ett pressmeddelande, lagt ut preliminärt resultat på webben och se till att någon är beredd att svara på frågor. Kyrkoval

80 14.7 VALDAGEN Valdagen är i sig ett unikt tillfälle för medlemskommunikation, både i mötet mellan människor och genom att erbjuda smakprov på verksamhet och information. Ett tillfälle att skapa en positiv upplevelse. Exempel på aktiviteter är samtal, kaffe, utställning, visning av kyrkan, musik och att exponera allmänt informationsmaterial om kyrkans verksamhet. Observera dock att ingen propaganda eller liknande som syftar till att påverka eller hindra väljarna i deras val får förekomma på ett röstmottagningsställe eller i intilliggande utrymme (SvKB 2015:15) 14.8 VAD HAR VI LÄRT OCH VAD KAN VI LÄRA? I församlingar och pastorat finns många erfarenheter från tidigare val att ta vara på när informationsinsatserna inför 2017 års val ska planeras. I många stift möts informationsansvariga till nätverksträffar. En enkel enkät bland medarbetarna ger en viss uppfattning om vad som lyckats och vad som behöver förbättras till nästa val. 78 Kyrkoval 2017

81 BILAGA 1 Utdrag ur kyrkoordning för Svenska kyrkan i lydelse efter 2015 års kyrkomöte Eventuella ändringar i kyrkoordningen som beslutas av kyrkomötet hösten 2016 finns inte med i valhandboken. De kommer dock att finnas med i häftet Bestämmelser om direkta val i Svenska kyrkan. 3 KAP. KYRKOFULLMÄKTIGE 1 Kyrkofullmäktige är högsta beslutande organ i en församling som inte ingår i ett pastorat. Om flera församlingar samverkar i ett pastorat är kyrkofullmäktige pastoratets högsta beslutande organ. Det som sägs i detta kapitel om församlingen ska då gälla pastoratet. Kyrkofullmäktiges uppgifter 2 Kyrkofullmäktige beslutar i principiella ärenden och i ärenden som på annat sätt är av större vikt, främst 1. godkännande av församlingsinstruktionen, 2. mål och riktlinjer för verksamheten, 3. budget, kyrkoavgift och andra viktiga ekonomiska frågor, 4. val av ledamöter och ersättare i kyrkorådet, församlingsråd och valnämnden, 5. val av revisorer, 6. grunderna för ersättning till förtroendevalda och revisorer, 7. fastställande av årsredovisningens resultat- och balansräkning, och 8. ansvarsfrihet. Kyrkofullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i kyrkoordningen. 3 Kyrkofullmäktige får uppdra åt kyrkorådet att i fullmäktiges ställe fatta beslut i ett visst ärende eller vissa grupper av ärenden. Sådana ärenden som avses i 2 får dock inte delegeras. Val av kyrkofullmäktige 4 Kyrkofullmäktige väljs av de röstberättigade i församlingen. Bestämmelser om rösträtt och valbarhet finns i 33 kap. och om valet i 38 kap. Att indelningsdelegerade i vissa fall blir kyrkofullmäktige vid en indelningsändring framgår av bestämmelserna i 37 kap. 34 första stycket. Antalet ledamöter och ersättare 5 Kyrkofullmäktige fastställer antalet ledamöter i fullmäktige. Antalet ledamöter ska bestämmas till ett udda tal och till minst 15 i församlingar med högst röstberättigade, 25 i församlingar med över till och med röstberättigade, 35 i församlingar med över röstberättigade. Antalet ersättare ska utgöra hälften av det antal platser som varje nomineringsgrupp får i fullmäktige. Om det då uppkommer ett decimaltal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Det ska alltid utses minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har något mandat. Med röstberättigad i andra stycket avses en person som uppfyller kraven för rösträtt enligt 33 kap. 2 den 1 oktober året före valåret. Kyrkoval

82 6 Om kyrkofullmäktige beslutar att antalet ledamöter ska ändras, ska beslutet för att gälla ha anmälts till stiftsstyrelsen senast den 1 mars under valåret. Om indelningsdelegerade enligt 37 kap. 29 beslutar om antalet ledamöter i kyrkofullmäktige ska beslutet vara anmält till stiftsstyrelsen senast den 1 mars under valåret. Om inte en sådan anmälan har gjorts ska stiftsstyrelsen fatta beslut om antalet ledamöter. Mandatperiodens längd 7 Ledamöter och ersättare ska väljas för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter valåret. Ordförande 8 Kyrkofullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och en eller flera vice ordförande. Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen. När sammanträdena ska hållas 9 Kyrkofullmäktige bestämmer när ordinarie sammanträden ska hållas. Sammanträde ska också hållas, när kyrkorådet eller minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det eller när ordföranden anser att det behövs. 10 Vid ett sammanträde senast den 31 december under valåret ska det nyvalda kyrkofullmäktige välja personer till de uppdrag inom församlingen som avser tiden efter valåret. 4 KAP. KYRKORÅD OCH FÖRSAMLINGSRÅD Kyrkoråd Allmänt 1 Av 2 kap. 8 framgår att det i varje församling som inte ingår i ett pastorat och i varje pastorat ska finnas ett kyrkoråd som styrelse. Kyrkorådets uppgifter 2 Kyrkorådet ska ha omsorg om församlingslivet och har gemensamt med kyrkoherden ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd. 3 Kyrkorådet ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på församlingens eller pastoratets ekonomiska ställning. Kyrkorådet ska fastställa en arbetsordning för sitt arbete. 4 Kyrkorådet ska 1. bereda ärenden som ska handläggas av kyrkofullmäktige, 2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen och förvalta församlingens och pastoratets egendom, 3. verkställa kyrkofullmäktiges beslut om detta inte har uppdragits åt någon annan, och 4. fullgöra de uppgifter i övrigt som anges i kyrkoordningen och i bestämmelser beslutade med stöd av kyrkoordningen. Därvid ska kyrkorådet verka för barnets bästa och göra barnkonsekvensanalyser inför beslut. Val av kyrkoråd 5 Kyrkofullmäktige väljer ledamöter, förutom kyrkoherden, och ersättare i kyrkorådet. Antalet bestämmer fullmäktige. Antalet valda ledamöter får dock inte vara mindre än sex. Antalet ersättare ska vara minst hälften av antalet valda ledamöter. Kyrkoherden som ledamot m.m. 6 Kyrkoherden är ledamot i kyrkorådet. 7 Kyrkoherden har, även om han eller hon inte är ledamot, rätt att närvara vid sammanträden med ett organ till vilket kyr 80 Kyrkoval 2017

83 korådet har delegerat beslutanderätt eller givit uppdrag att bereda kyrkorådets ärenden. Kyrkoherden har rätt att delta i överläggningarna, men inte i besluten, samt att få sin mening antecknad i protokollet (särskild mening). Mandatperiod 8 Ledamöterna och ersättarna ska väljas för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter valåret. När uppdragen upphör efter omval 9 Om valet till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan nomineringsgrupperna därvid har änd rats, upphör uppdragen för de ledamöter och ersättare i kyrkorådet som har valts av fullmäktige, två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, ska fullmäktige förrätta nytt val av ledamöter och ersättare för återstoden av tjänstgöringstiden. Fyllnadsval 10 Om en vald ledamot eller ersättare avgår under tjänstgöringstiden, ska ett fyllnadsval hållas för den tid som återstår. Om en ledamot har utsetts vid ett proportionellt val inträder i stället en ersättare enligt den turordning som har bestämts för ersättarna. Ordförande 11 Kyrkofullmäktige ska bland kyrkorådets valda ledamöter välja en ordförande och en eller två vice ordförande. Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen. 12 Om varken ordföranden eller någon vice ordförande kan närvara vid ett sammanträde med kyrkorådet utser rådet en annan vald ledamot att vara ordförande för det tillfället. Om ordföranden för längre tid är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag, får rådet utse en annan vald ledamot att som ersättare för ordföranden fullgöra hans eller hennes uppgifter under denna tid. När sammanträdena ska hållas 13 Kyrkorådet bestämmer tid och plats för sina sammanträden. Sammanträden ska även hållas, när minst en tredjedel av rådets ledamöter eller kyrkoherden begär det eller när ordföranden anser att det behövs. Det nyvalda kyrkorådet får sammanträda under valåret för att välja personer till de uppdrag inom församlingen som avser tiden efter valåret. Ersättarnas tjänstgöring 14 I fråga om ersättarnas tjänstgöring i kyrkorådet tillämpas bestämmelserna i 3 kap om ersättarnas tjänstgöring i kyrkofullmäktige. Ersättarna får närvara vid rådets sammanträden. Beslutförhet 15 Kyrkorådet får handlägga ärenden bara om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Jäv 16 En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som rör ledamoten eller ledamotens make, sambo, förälder, barn, syskon, någon annan närstående eller något ledamoten närstående intresse. Detsamma gäller om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till ledamotens opartiskhet i ärendet. I fråga om jäv i övrigt tillämpas bestämmelsen i 3 kap. 19. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige ska då gälla kyrkorådet. Kyrkoval

84 17 Bestämmelserna i 16 gäller även anställda och andra personer som på kyrkorådets uppdrag handlägger ett ärende. Ärendenas avgörande och protokollet 18 Följande bestämmelser om kyrkofullmäktige ska tillämpas på kyrkorådet: 3 kap. 31 om ordförandens förslag och om beslut, 3 kap. 32 och 33 om omröstning, 3 kap. 34 om ordförandens utslagsröst och lottning, 3 kap. 35 om reservation, 3 kap. 36 om ordförandens ansvar för protokollet, 3 kap. 37 och 38 om protokollets innehåll, 3 kap. 39 om protokollets justering, och 3 kap. 40 om tillkännagivande av protokollsjustering. Vid tillsättning av en befattning tilllämpas bestämmelserna i 3 kap. 32 om sluten omröstning och i 3 kap. 34 om lottning. Nämndens sammansättning 2 Valprövningsnämnden ska bestå av följande ledamöter: 1. en ordförande som är eller har varit ordinarie domare och som inte är ledamot eller ersättare i kyrkomötet, och 2. sex andra ledamöter. För ordföranden ska det finnas en personlig ersättare, som uppfyller de kvalifikationskrav som ställs för ordföranden. För de övriga ledamöterna ska utses personliga ersättare. När ordförandens ersättare träder in som ledamot ska han eller hon vara ordförande. Bestämmelserna för förtroendevalda i 33 kap. om valbarhet, valbarhetshinder och uppdragets upphörande ska gälla för ledamöterna och ersättarna. Sekreterare och föredragande i Valprövningsnämnden är en jurist som utses av nämnden. Endast den som har fyllt 18 år, är döpt och tillhör Svenska kyrkan får vara föredragande i Valprövningsnämnden. (SvKB 2001:8; 2002:9) 10 KAP. DEN NATIONELLA NIVÅNS UPPDRAG 9 Svenska kyrkans valprövningsnämnd är ett särskilt organ för att pröva överklaganden av val. Valprövningsnämnden ska självständigt fullgöra de uppgifter som anges i kyrkoordningen. Val till Valprövningsnämnden 3 Ledamöterna och ersättarna väljs av kyrkomötet för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter valåret. Om en ledamot eller en ersättare avgår under tjänstgöringstiden, ska ett fyllnadsval hållas för den tid som återstår. (SvKB 2002:9, 2012:9) 15 KAP. SVENSKA KYRKANS VALPRÖVNINGSNÄMND Nämndens uppgifter 1 Som framgår av 10 kap. 9 ska Svenska kyrkans valprövningsnämnd pröva överklaganden av val inom Svenska kyrkan. (SvKB 2002:9) Vem som får fatta beslut 4 Valprövningsnämnden är beslutför när ordföranden eller ordförandens ersättare och minst fyra andra ledamöter eller tjänstgörande ersättare är närvarande. I en arbetsordning får nämnden uppdra åt 1. ordföranden att slutligt avgöra ärenden, när beslutet innebär att ärendet inte ska prövas i sak, 82 Kyrkoval 2017

85 2. ordföranden att fatta sådana beslut som inte innefattar ett slutligt avgörande av ärendet, 3. den som var ordförande att fatta beslut om rättelse enligt 58 kap. 16, och 4. ordföranden eller sekreteraren att vidta åtgärder som gäller ett ärendes beredande. (SvKB 2002:9) Omröstningsregler 5 Om det vid en överläggning framkommer skilda meningar, ska gällande regler om omröstning i tvistemål i allmän domstol tillämpas. Överklagande av nämndens beslut 6 Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas. 33 KAP. KYRKANS FÖRTROENDEVALDA Inledande bestämmelser 1 Med förtroendevalda avses i denna kyrkoordning de personer som vid kyrkliga val har utsetts till ledamöter, ersättare och ordförande i beslutande och verkställande organ inom Svenska kyrkan. Rösträtt 2 Den som tillhör Svenska kyrkan och fyller 16 år senast på valdagen har rösträtt vid direkta kyrkliga val om han eller hon är kyrkobokförd i 1. församlingen, om det gäller val till en församling, 2. en församling som ingår i pastoratet, om det gäller val till ett pastorat, 3. en församling inom stiftet, om det gäller val till stiftsfullmäktige, eller 4. landet, om det gäller val till kyrkomötet. (SvKB 2002:9, 2012:14, 2015:5) 3 Frågor om rösträtt vid direkta val avgörs på grundval av en röstlängd som har upprättats före valet. Närmare bestämmelser om röstlängd finns i 38 kap. (SvKB 2003:9) Valbarhet 4 Valbar till uppdrag som förtroendevald i Svenska kyrkan är den som tillhör Svenska kyrkan, är döpt och fyller 18 år senast på dagen för valet. Härtill ska den som väljs vara kyrkobokförd i 1. församlingen, om det gäller val till en församling som inte ingår i ett pastorat, 2. en församling som ingår i pastoratet, om det gäller val till pastoratet eller till en församling i pastoratet, eller 3. en församling inom stiftet, om det gäller val till stiftet. Det finns ytterligare bestämmelser om valbarhet vid direkta val till kyrkomötet i 38 kap. 19 a och indirekta val till kyrkomötet i 39 kap. 20. Om valbarhetshinder i vissa fall finns bestämmelser i 5 9. (SvKB 2002:9; 2005:17; 2007:5, 2008:5, 2011:6, 2012:7, 2012:14, 2014:7, 2015:5) Valbarhetshinder 5 Valbar till uppdrag som förtroendevald i en församling är inte den som 1. är anställd som biskop, 2. är anställd som kyrkoherde i församlingen, 3. har utsetts att i kyrkoherdens ställe vara ledamot i ett församlingsråd, eller 4. är anställd i församlingen eller i det pastorat där församlingen ingår och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda. Ingen får vara förtroendevald i mer än en församling samtidigt. (SvKB 2002:9, 2012:14) 6 Valbar till uppdrag som förtroendevald i ett pastorat är inte den som 1. är anställd som biskop, 2. är anställd som kyrkoherde i pastoratet, eller Kyrkoval

86 3. är anställd i pastoratet och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda. (SvKB 2002:9, 2012:14) 7 Valbar till uppdrag som förtroendevald på stiftsnivå är inte den som 1. har en anställning som biskop, 2. har en anställning som domprost, eller 3. är stiftsanställd och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda. (SvKB 2002:9) 8 Valbar till uppdrag som ledamot eller ersättare i kyrkomötet är inte den som 1. har en anställning som biskop, eller 2. är anställd på nationell nivå och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda. (SvKB 2002:9) 9 Förutom det som anges i 5 8 gäller följande valbarhetshinder för förtroendeuppdrag. Hindren gäller för alla kyrkligt anställda som har en tjänstgöringsgrad över 20 procent av heltid för sin befattning beräknat för en period på fem månader. 1. Den som är anställd av en församling är inte valbar till församlingens kyrkoråd eller valnämnd. 2. Den som är anställd av ett pastorat är inte valbar till pastoratets kyrkoråd eller valnämnd. Han eller hon är inte heller valbar till församlingsrådet i en församling som ingår i pastoratet. 3. Den som är anställd av ett stift är inte valbar till stiftsstyrelsen eller någon av stiftets nämnder. 4. Den som är anställd på nationell nivå är inte valbar till kyrkostyrelsen eller någon nämnd på nationell nivå. Bestämmelserna om valbarhetshinder för anställda ska på motsvarande sätt tilllämpas för den som är uppdragstagare. (SvKB 2000:5; 2002:9; 2005:7, 2009:4, 2012:14, 2014:7) Uppdragets upphörande 10 Om en förtroendevald upphör att vara valbar upphör också uppdraget genast. Om valbarheten upphör enbart därför att en förtroendevald flyttar gäller följande. 1. En ledamot eller ersättare i kyrkomötet får behålla sitt uppdrag under resterande del av mandatperioden. 2. En ledamot eller ersättare i ett kyrkoråd i en församling eller i ett församlingsråd får behålla sitt uppdrag under resterande del av mandatperioden om han eller hon kan fortsätta att fullgöra uppdraget och inte samtidigt har något förtroendeuppdrag i en annan församling eller ett annat pastorat. (SvKB 2007:5, SvKB 2008:5, 2012:14) 11 Kyrkofullmäktige får återkalla uppdraget för en förtroendevald som har valts av fullmäktige om han eller hon 1. har vägrats ansvarsfrihet, eller 2. genom en dom som vunnit laga kraft har dömts för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i två år eller mer. Första stycket ska på motsvarande sätt tillämpas på stiftsfullmäktige och kyrkomötet. (SvKB 2007:5, 2012:14) 38 KAP. DIREKTA VAL Allmänna bestämmelser 1 Kyrkostyrelsen har det övergripande ansvaret för de direkta valen. (SvKB 2003:9) 2 Stiftsstyrelsen har det övergripande ansvaret för alla direkta val inom stiftet. (SvKB 2003:9) Valnämnder 3 I varje församling eller, om församlingen ingår i ett pastorat, i pastoratet ska det finnas en valnämnd med ansvar för valets genomförande. 84 Kyrkoval 2017

87 Valnämnderna ska biträda stiftsstyrelsen och i övrigt fullgöra de uppgifter som anges i kyrkoordningen eller i bestämmelser utfärdade av kyrkostyrelsen. (SvKB 2003:9, 2012:14) Valkretsar och valkretsmandat Valkretsar vid val till kyrkofullmäktige 8 Varje församling där kyrkofullmäktige ska väljas och varje pastorat utgör en valkrets. (SvKB 2003:9, 2012:14) 4 Ledamöter och ersättare i valnämnden väljs av kyrkofullmäktige till det antal som fullmäktige bestämmer. De väljs för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter valåret. Antalet ledamöter får inte vara mindre än tre. Om en ändrad indelning innebär att en ny församling som inte ingår i ett pastorat eller ett nytt pastorat bildas, ska indelningsdelegerade snarast möjligt välja ledamöter till valnämnden och ersättare för dessa. (SvKB 2003:9, 2012:14) 5 För valnämnden tillämpas bestämmelserna om kyrkorådet i 4 kap (SvKB 2003:9, 2012:14) Valdag 6 Alla ordinarie direkta kyrkoval i hela landet ska hållas samma dag. Valdag ska vara tredje söndagen i september. Ordinarie kyrkoval hålls vart fjärde år. Vid omval ska kyrkostyrelsen efter samråd med stiftsstyrelsen bestämma vilken dag som ska vara valdag. (SvKB 2003:9) Val vid indelningsändring 7 Om en ändrad indelning ska träda i kraft den 1 januari året efter det år då ordinarie kyrkoval hålls, ska valet avse församlingarna, pastoraten och stiften enligt den nya indelningen. (SvKB 2003:9, 2012:14) 9 Upphört att gälla. (SvKB 2012:14) 10 Upphört att gälla. (SvKB 2012:14) 11 Upphört att gälla. (SvKB 2012:14) 12 Upphört att gälla. (SvKB 2012:14) Fasta valkretsmandat och utjämningsmandat vid val till stiftsfullmäktige 13 Mandaten i stiftsfullmäktige består av fasta valkretsmandat och utjämningsmandat. Fyra femtedelar av mandaten är fasta valkretsmandat. Om resultatet blir ett decimaltal när antalet fasta valkretsmandat beräknas, ska det rundas av till närmast lägre hela tal. Återstående mandat är utjämningsmandat. Närmare bestämmelser om hur fasta valkretsmandat och utjämningsmandat fördelas på grundval av valresultatet finns i (SvKB 2003:9) Fördelning av fasta valkretsmandat vid val till stiftsfullmäktige 14 Stiftsstyrelsen ska senast den 31 mars under valåret besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets ska ha. Det ska göras på följande sätt. Antalet röstberättigade i stiftet delas med antalet fasta valkretsmandat och därefter delas antalet röstberättigade i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet röstberättigade i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får valkretsen ett mandat. Kyrkoval

88 Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som uppstår vid beräkningen. Om överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar, ska man genom lottning avgöra vilken valkrets som ska få mandatet. Antalet röstberättigade ska beräknas på uppgifterna i det register som avses i 56 kap. 1 1 den 1 oktober året före valåret. (SvKB 2003:9) Valkretsar vid val till stiftsfullmäktige 15 En valkrets ska omfatta en eller flera församlingar som inte ingår i ett pastorat och/ eller ett eller flera pastorat. Indelningen i valkretsar ska beslutas av stiftsfullmäktige senast den 1 februari under valåret. En valkrets ska utformas så att den vid mandatfördelning enligt 14 kan få minst fem fasta valkretsmandat. Den ska ha en sammanhängande gränslinje. (SvKB 2003:9; 2007:5, 2015:7) 16 Upphört att gälla. (SvKB 2015:7) Beslut om inskränkt valbarhet vid val till stiftsfullmäktige 16 a Upphört att gälla. (SvKB 2011:6, SvKB 2013:6) Fördelning av fasta valkretsmandat vid val till kyrkomötet 18 Kyrkostyrelsen ska senast den 31 mars under valåret besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets ska ha. Det ska göras på följande sätt. Antalet röstberättigade i landet delas med antalet fasta valkretsmandat och därefter delas antalet röstberättigade i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet röstberättigade i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får valkretsen ett fast mandat. Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning allt efter hur stora överskott som de får vid varje beräkning. Om överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar, ska man genom lottning avgöra vilken valkrets som ska få mandatet. Om en valkrets får mindre än två fasta mandat, ska antalet ändå bestämmas till två. Antalet fasta mandat i övriga kretsar ska då jämkas i motsvarande utsträckning så att det totalt blir 225 fasta valkretsmandat. Antalet röstberättigade ska beräknas på uppgifterna i det register som avses i 56 kap. 1 1 den 1 oktober året före valåret. (SvKB 2003:9) Fasta valkretsmandat och utjämningsmandat vid val till kyrkomötet 17 De direkta valen till kyrkomötet avser 225 fasta valkretsmandat och 24 utjämningsmandat. Närmare bestämmelser om hur fasta valkretsmandat och utjämningsmandat fördelas på grundval av valresultatet finns i Bestämmelser om de indirekta valen till kyrkomötet finns i 39 kap. (SvKB 2003:9, 2011:7, 2012:7) Valkretsar vid val till kyrkomötet 19 Varje stift utgör en valkrets. I valkretsen för Stockholms stift ingår Hovförsamlingen. (SvKB 2003:9) Inskränkt valbarhet vid val till kyrkomötet 19 a Vid val till kyrkomötet är valbarheten inskränkt till valkretsen. (SvKB 2007:5) Valdistrikt 20 Varje församling bildar ett valdistrikt. Stiftsstyrelsen får dock besluta om indelning av en församling i flera valdistrikt. Ett sådant beslut gäller tills vidare men 86 Kyrkoval 2017

89 upphör att gälla vid ändring i församlingsindelningen eller om stiftsstyrelsen av annat skäl beslutar att upphäva eller ändra indelningen. Före ett sådant beslut ska stiftsstyrelsen samråda med valnämnden. Beslut om indelning i valdistrikt ska meddelas senast den 1 december året före det år då beslutet ska tillämpas för första gången. Har beslut fattats om en indelningsändring får dock ett beslut om indelning i valdistrikt meddelas senast den 1 februari under valåret. (SvKB 2003:9; 2007:5, 2011:6) Registrering av gruppbeteckningar och anmälan av kandidater Registrering av gruppbeteckningar 21 En ansökan om registrering för val till kyrkomötet ska ha stöd av minst 300 personer som är röstberättigade vid detta val. En ansökan om registrering för val till stiftsfullmäktige ska ha stöd av minst 100 personer som har rösträtt i stiftet. En ansökan om registrering för val till kyrkofullmäktige ska ha stöd av minst 10 personer som har rösträtt vid detta val. De som stöder en ansökan om registrering ska själva skriva under en förklaring om stödet. De ska i förklaringen också ange sitt personnummer och den församling som de tillhör. (SvKB 2003:9, 2012:14, 2015:6) 21a Vid ansökan om registrering av gruppbeteckning ska nomineringsgruppen anmäla ett ombud. (SvKB 2015:6) 22 En beteckning som inte registreras för val till kyrkomötet men för val till stiftsfullmäktige i ett stift ska alltid innehålla stiftets namn i nominativ eller genitivform. En beteckning som registreras bara för val till kyrkofullmäktige ska alltid innehålla församlingens eller pastoratets namn i nominativ- eller genitivform. (SvKB 2003:9, 2012:14, 2015:6) 23 Kyrkostyrelsen beslutar om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkomötet. Stiftsstyrelsen beslutar om registrering av gruppbeteckning för val till stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige. För att gälla vid ett ordinarie val ska ansökan om registrering ha inkommit senast den 15 april valåret. Vid omval som har beslutats enligt 94 ska ansökan ha inkommit senast den dag som kyrkostyrelsen beslutar. (SvKB 2003:9, 2011:6, 2012:14, 2015:6) 23 a Sedan kyrkostyrelsen har prövat ansökningar om registrering av gruppbeteckning för val till kyrkomötet, ska stiftsstyrelsen pröva ansökningar om registrering av gruppbeteckning för övriga val i följande ordningsföljd: val till stiftsfullmäktige val till kyrkofullmäktige. (SvKB 2015:6) 24 En ansökan om registrering av gruppbeteckning ska avslås om beteckningen inte uppfyller kraven i 22, kan antas bli förväxlad med en beteckning som redan är registrerad eller som en nomineringsgrupp redan har ansökt om att få registrerad och beteckningarna skulle komma att bli registrerade för samma val, eller med hänsyn till sitt innehåll eller av annan särskild anledning är uppenbart olämplig som gruppbeteckning. (SvKB 2003:9, 2012:14, 2015:6) 25 Innan kyrkostyrelsen respektive stiftsstyrelsen avslår en ansökan om registrering av gruppbeteckning ska styrelsen ge den berörda gruppen möjlighet att inom viss tid inkomma med ett meddelande om ändring eller komplettering av sin ansökan. Ett sådant meddelande ska vara skriftligt och undertecknat av det ombud som nomineringsgruppen har anmält. Kyrkoval

90 Inför ett ordinarie val, ska meddelandet ha inkommit senast den 2 maj. Vid omval som har beslutats enligt 94 ska meddelandet ha inkommit senast den dag som kyrkostyrelsen beslutar. (SvKB 2003:9, 2011:6, 2015:6) 26 Om en gruppbeteckning registreras för val till kyrkomötet gäller registreringen också för val till stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige i hela landet. Registreras en gruppbeteckning för val till stiftsfullmäktige, gäller registreringen också för val till kyrkofullmäktige i stiftet. Registreras en gruppbeteckning för val till kyrkofullmäktige gäller registreringen val i den församlingen eller det pastoratet. (SvKB 2003:9, 2012:14, 2015:6) 27 En gruppbeteckning som har registrerats enligt 26 gäller tills vidare. Gruppbeteckningen upphör dock att gälla och ska tas bort ur registret om 1. nomineringsgruppen begär det, 2. nomineringsgruppen inte har anmält kandidater för två ordinarie val i följd till något val, 3. nomineringsgruppen inte har något ombud, eller 4. det inte ska ske något val till den församling eller det pastorat som gruppbeteckningen anger. (SvKB 2003:9; 2004:10, 2011:6, 2012:14, 2015:6) 27 a En ansökan om att ändra en registrerad gruppbeteckning får göras av nomineringsgruppens ombud. Bestämmelserna i ska då tillämpas. (SvKB 2015:6) Anmälan av kandidater 28 Andra än anmälda kandidater för registrerade nomineringsgrupper är inte valbara. Kandidaterna ska skriftligen förklara att de gett nomineringsgruppen tillstånd att anmäla dem. Förklaringen ska skickas med anmälan och senast ha inkommit till stiftsstyrelsen den dag en anmälan enligt 29 tredje stycket eller 30 andra stycket ska ha inkommit. En nomineringsgrupp får inte anmäla mer än en lista på kandidater i varje valkrets till respektive val. (SvKB 2003:9, 2015:6) 28 a En anmälan av en kandidat ska inte beaktas om nomineringsgruppen inte kan visa att den har fått kandidatens tillstånd till att anmäla den. (SvKB 2015:6) 29 Anmälan av kandidater till samtliga val ska göras hos respektive stiftsstyrelse, vad gäller val till kyrkomötet av kandidaterna i den valkrets som stiftet utgör. Anmälda kandidater ska registreras hos kyrkostyrelsen. För att gälla vid ett ordinarie val ska anmälningarna ha inkommit senast den 15 april valåret. Vid omval som har beslutats enligt 94 ska anmälningarna ha inkommit senast den dag som kyrkostyrelsen beslutar. (SvKB 2003:9, 2011:6) När för få kandidater har anmälts 30 Om det totala antalet kandidater i en valkrets som har anmälts den 15 april är lägre än det antal mandat som valet ifråga avser ska stiftsstyrelsen omgående informera de nomineringsgrupper som till följd av registrering av beteckning har möjlighet att anmäla kandidater i valkretsen om detta förhållande. Stiftsstyrelsen ska samtidigt för valet ifråga förlänga tiden för registrering av gruppbeteckning och anmälan av kandidater i en sådan valkrets till den 15 maj. (SvKB 2003:9, 2011:6) Grupp- och kandidatförteckning 31 Stiftsstyrelsen ska senast den 1 juni under valåret fastställa grupp- och kandidatför 88 Kyrkoval 2017

91 teckning över de nomineringsgrupper som har registrerat gruppbeteckning och anmält kandidater. Sådana förteckningar ska upprättas för varje slag av val och för varje valkrets inom stiftet. För valkrets där tiden för registrering av gruppbeteckning och anmälan av kandidater enligt 30 andra stycket har förlängts till den 15 maj ska stiftsstyrelsen senast den 1 juli under valåret fastställa grupp- och kandidatförteckning. Kyrkostyrelsen ansvarar för att gruppoch kandidatförteckningarna trycks på papper i samma färger som enligt 34 gäller för valsedlarna till de olika valen. (SvKB 2003:9; 2007:5, 2012:13) Valsedlar Beställning av valsedlar 32 Kyrkostyrelsen tillhandahåller på beställning av en nomineringsgrupp de valsedlar som ska användas vid valen. Blanka valsedlar (valsedlar enligt 34 med enbart valbeteckning) ska i god tid före valet finnas hos valnämnderna, på samtliga pastorsexpeditioner och stiftskanslier i landet samt på kyrkokansliet. (SvKB 2003:9) 33 En nomineringsgrupp som vill beställa valsedlar hos kyrkostyrelsen ska betala dessa i förskott, i den mån inte beslut om bidrag har fattats enligt andra stycket. Beslut att bidrag ska utgå enligt viss enhetlig grund till nomineringsgrupp, som är eller genom valet blir företrädd i det organ som valet avser, får fattas i fråga om val till kyrkofullmäktige av församlingen eller pastoratet, i fråga om val till stiftsfullmäktige av stiftet, och i fråga om val till kyrkomötet av detta. (SvKB 2003:9, 2012:14) Valsedlars utseende 34 Valsedlarna ska vara tillverkade av samma papper och vara i format 105 x 148 millimeter (A 6). För val till kyrkomötet ska användas gula, för val till stiftsfullmäktige rosa och för val till kyrkofullmäktige vita valsedlar. (SvKB 2003:9, 2012:14) 35 Valsedel ska åsättas gruppbeteckning. Valsedel bör också uppta 1. namn på en eller flera kandidater, 2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkretsbeteckning), och 3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning). Varje kandidat ska anges på sådant sätt att det klart framgår vem som avses. Därför bör någon form av identifieringsuppgift sättas ut vid kandidatens namn. Upptar en valsedel flera namn, ska de upptas i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen mellan dem. Namnen gäller själva valet samt, i den mån de ej därvid tas i anspråk, val av ersättare där sådana ska utses genom valet. Om en valsedel innehåller kandidatnamn ska det på valsedeln finnas ett markerat utrymme intill varje namn där väljarna kan lämna en särskild personröst genom en markering. (SvKB 2003:9) 36 Om det förutom gruppbeteckning har skrivits kandidatnamn på en blank valsedel, ska väljaren anses ha lämnat en särskild personröst för vart och ett av de tre första kandidatnamnen. (SvKB 2003:9, 2008:5) Röstlängder och röstkort 37 Kyrkostyrelsen ska upprätta en röstlängd för varje valdistrikt, upptagande dem som har rösträtt vid valen. Uppgifterna i det register som avses i 56 kap dagar före den ordinarie valdagen ska ligga Kyrkoval

92 till grund för uppgifterna i röstlängderna. (SvKB 2003:9, 2011:6, 2015:6) 38 För var och en som finns i en röstlängd ska kyrkostyrelsen upprätta ett röstkort. För val som hålls samtidigt ska det upprättas ett gemensamt röstkort. För väljare som inte har någon känd adress ska det upprättas röstkort bara om de begär det. Ett röstkort ska innehålla uppgift om 1. väljarens namn och nummer i röstlängden, och 2. vilka val som väljaren får delta i. Röstkortet bör också innehålla annan information om valet. (SvKB 2003:9) 39 Röstkorten ska tillsammans med av kyrkostyrelsen sammanställda upplysningar om valet skickas ut så snart som möjligt och inte senare än att de kan beräknas vara väljarna till handa senast 18 dagar före valdagen. (SvKB 2003:9) 40 Väljare som har förlorat sitt röstkort eller inte har fått något röstkort ska på begäran få ett dubblettröstkort. (SvKB 2003:9; 2007:5) 41 Den som anser sig berörd av felaktig uppgift i röstlängden ska senast tisdagen andra veckan före den ordinarie valdagen skriftligen hos kyrkostyrelsen begära att uppgiften rättas. Detta gäller också den som anser sig vara felaktigt utelämnad ur röstlängden. Det som har hänt senare än 30 dagar före den ordinarie valdagen får inte ligga till grund för rättelse enligt denna paragraf. Frågor om rättelse enligt första stycket prövas av kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen får också på eget initiativ besluta om sådan rättelse av röstlängd som innebär att den som på felaktiga grunder inte har tagits upp i en röstlängd tas upp där. (SvKB 2003:9, 2007:5, 2011:6, 2015:6) 41 a När samtliga beslut om rättelser har förts in i en röstlängd, ska den så snart som möjligt sändas till valnämnden för valdistriktet. Har ett beslut om rättelse inte hunnit föras in i röstlängden innan den sänts till valnämnden får kyrkostyrelsen uppdra åt valnämnden att ombesörja att rättelsen förs in. (SvKB 2003:9, 2015:6) Kuvert 42 För val ska det finnas valkuvert och kuvert för brevröstning samt de övriga kuvert som kyrkostyrelsen beslutar. De kuvert som ska användas vid val hålls till handa bara genom kyrkostyrelsen. De ska i god tid före valet finnas hos valnämnderna, på samtliga pastorsexpeditioner eller motsvarande och stiftskanslier i landet samt på kyrkokansliet. (SvKB 2003:9) 43 Valkuvert skall vara utformade på ett sådant sätt att färgen på den valsedel som väljaren lagt i kuvertet kan ses utan att valhemligheten avslöjas. (SvKB 2003:9) Röstning 44 All röstmottagning ska vara offentlig. (SvKB 2003:9) 45 Väljarnas valhemlighet ska skyddas. I varje röstningslokal ska det finnas ett lämpligt antal avskilda platser (valskärmar) där väljarna utan insyn kan lägga in sina valsedlar i valkuvert. (SvKB 2003:9) 46 För att avge sin röst ska väljarna för varje slag av val de vill delta i 1. ta en valsedel, 2. lägga in valsedeln i ett valkuvert utan att vika den, och 3. försluta valkuvertet. Väljare som vill lämna särskilda personröster ska på valsedeln markera detta i det särskilda utrymme för personröst som 90 Kyrkoval 2017

93 finns vid de kandidater som de helst vill se valda. I varje val får högst tre kandidater ges en särskild personröst. Om det förutom gruppbeteckning har skrivits kandidatnamn på en blank valsedel, ska väljaren anses ha lämnat en särskild personröst för vart och ett av de tre första kandidatnamnen. Väljare som på grund av ett fysiskt funktionshinder inte kan göra i ordning eller lämna sin röst på föreskrivet sätt får anlita någon som hjälper dem vid röstningen. (SvKB 2003:9; 2007:5) 47 Väljare bör vid röstning i vallokalen ha med sig sitt röstkort. De som inte har detta och som inte är kända för valförrättarna ska legitimera sig eller på annat sätt styrka sin identitet. För att få rösta i en röstningslokal ska väljaren ha ett röstkort. Detta ska lämnas till röstmottagaren. Den som vill brevrösta enligt 54 ska lämna sitt röstkort tillsammans med valkuverten. (SvKB 2003:9; 2007:5, 2015:6) Var och när röstning äger rum 48 Röstning äger rum på röstmottagningsställen. För varje valdistrikt ska det finnas en vallokal. På valdagen röstar väljarna i första hand i vallokalen för det valdistrikt där de finns upptagna i röstlängden. De kan också före eller under valdagen rösta i röstningslokaler, när sådana har anordnats. Väljare får även brevrösta enligt bestämmelserna i Under den period röstning får ske enligt 49 ska minst en röstningslokal finnas i varje församling eller, om församlingen ingår i ett pastorat, i pastoratet enligt den indelning som gäller den 1 januari året efter valåret. Vid omval ska kyrkostyrelsen bestämma om det i den valkrets som valet gäller ska finnas röstningslokaler enligt fjärde stycket. Väljare som brevröstar eller röstar i en röstningslokal ska rösta samtidigt i alla de val som de vill delta i. (SvKB 2003:9; 2007:5, 2012:14, 2015:6) 49 Väljare får vid ordinarie kyrkoval rösta i en röstningslokal från och med den trettonde dagen före valdagen till och med valdagen. Vid omval får väljare rösta i en röstningslokal från och med den dag kyrkostyrelsen bestämmer. (SvKB 2015:6) Beslut om röstmottagningsställen 50 Valnämnden ska besluta vilken lokal som ska vara vallokal för vart och ett valdistrikt. En vallokal kan vara gemensam för två eller flera distrikt. Valnämnden ska besluta vilken lokal i församlingen eller, om församlingen ingår i ett pastorat, i pastoratet som ska vara röstningslokal före och under valdagen. Valnämnden får besluta att fler röstningslokaler ska anordnas före och under valdagen. (SvKB 2003:9; 2007:5, 2012:14, 2015:6) Öppethållande av röstmottagningsställen 51 En vallokal ska alltid hållas öppen för röstning mellan klockan och Den ska därutöver även hållas öppen minst fyra timmar mellan klockan och Den ska hållas stängd under tiden för församlingens huvudgudstjänst. Röstmottagningen avslutas klockan Valnämnden ska besluta vilka öppettider som i övrigt ska gälla för vallokalerna inom dess område. Stiftsstyrelsen får på begäran av valnämnden i ett enskilt fall besluta att en vallokal ska vara öppen kortare tid än som anges i första stycket andra meningen om Kyrkoval

94 den bedömer att väljarna ändå får tillräckligt bra möjligheter att rösta. Stiftsstyrelsen får på begäran av valnämnden i ett enskilt fall också besluta om undantag från första stycket, tredje meningen. (SvKB 2015:6) 51 a En röstningslokal ska alltid hållas öppen för röstning under minst två sammanhängande timmar. I varje församling eller, om församlingen ingår i ett pastorat, i pastoratet ska en av de röstningslokaler som har anordnats vara öppen varje vardag och valdagen under den period som anges i 49. Denna lokal ska under samma period, utöver vad som anges i första stycket, även hålla öppet minst en dag vardera veckan mellan klockan och Valnämnden ska besluta vilka öppettider som i övrigt ska gälla för röstningslokalerna inom dess område. Röstmottagningen i en röstningslokal under valdagen ska avslutas i sådan tid att valsedlar som ska ingå i den preliminära sammanräkningen i ett valdistrikt inom den egna valnämndens ansvarsområde kan lämnas i rätt vallokal före klockan Stiftsstyrelsen får på begäran av valnämnden i ett enskilt fall besluta om undantag från första och andra styckena. (SvKB 2015:6) Valnämndens samrådsskyldighet 51 b Innan valnämnden fattar beslut enligt a ska samråd ske med kyrkoherden. (SvKB 2015:6) Grupp- och kandidatförteckningar samt blanka valsedlar 52 I en vallokal ska det finnas grupp- och kandidatförteckningar enligt 31 för de valkretsar som valdistriktet hör till. Där ska också finnas blanka valsedlar för vart och ett av valen. Sådana förteckningar och valsedlar ska också finnas i röstningslokaler. I en röstningslokal ska det också vara möjligt för väljare att ta del av grupp- och kandidatförteckningarna för den valkrets där väljaren är röstberättigad. Där ska också finnas blanka valsedlar för vart och ett av valen. (SvKB 2003:9; 2007:5, 2015:6) Valförrättare och röstmottagare 53 Valnämnden ska utse valförrättare och röstmottagare. (SvKB 2003:9, SvKB 2015:6) Brevröstning genom postbefordran 54 Väljare som vill brevrösta ska för varje slag av val avge sin röst och själv lägga en valsedel i ett valkuvert. Väljaren ska därefter i närvaro av två vittnen lägga de valkuvert som gjorts i ordning i ett ytterkuvert för brevröst och klistra igen detta. Väljaren ska på ytterkuvertet skriva under en försäkran att kuverten gjorts i ordning på detta sätt. De två vittnena ska där skriftligen intyga att väljaren skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt. Väljaren ska därefter lägga ytterkuvertet och sitt röstkort i ett omslagskuvert som ska skickas till stiftsstyrelsen. Försändelsen ska ha kommit in till stiftsstyrelsen senast fredagen i veckan före valdagen. Väljare som befinner sig utomlands får skicka sin brevröst till kyrkostyrelsen. (SvKB 2003:9, 2015:6) Brevröstning genom bud 55 Väljare som inte kan komma personligen till något röstmottagningsställe får lämna sin brevröst genom bud. Den som anlitas som bud ska ha fyllt 18 år. (SvKB 2003:9, 2015:6) 92 Kyrkoval 2017

95 56 Vid brevröstning genom bud ska bestämmelserna i 54 första och andra styckena tillämpas. Budet ska lämna ytterkuvertet för brevröst i väljarens vallokal. Brevrösten får också lämnas i en röstningslokal i den församling som väljaren tillhör eller i det pastorat som församlingen ingår i. När brevrösten lämnas ska budet anteckna sitt namn, sitt personnummer och sin adress samt skriftligen intyga att väljaren skrivit under försäkran och att han eller hon inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt. (SvKB 2003:9; 2007:5, 2012:14, 2015:6) Vittne vid brevröstning 57 Ett vittne vid brevröstning ska ha fyllt 18 år. (SvKB 2003:9, 2011:6) Sammanräkning av rösterna Preliminär sammanräkning 58 Omedelbart efter att röstningen i vallokalen har förklarats avslutad och samtliga valkuvert som ska läggas i valurnan har lagts ner i den ska valförrättarna räkna rösterna. Denna rösträkning är offentlig och ska genomföras utan avbrott. Resultatet av rösträkningen är preliminärt. Omedelbart efter det att den preliminära rösträkningen i vallokalen har avslutats ska valförrättarna till valnämnden överlämna röstlängden, protokollet, ytterkuvert samt valsedlar i förseglade omslag. Valnämnden ska se till att samtliga dessa handlingar kommer in. Om någon handling saknas ska den begäras in. Valnämnden ska därefter omgående vidarebefordra röstlängder och övrigt material till stiftsstyrelsen. (SvKB 2003:9) Slutlig sammanräkning 59 Stiftsstyrelsen ska göra den slutliga sammanräkningen av valresultatet. Kyrkostyrelsen ska på grundval av resultatet av den slutliga sammanräkningen fördela mandaten i kyrkomötet. Stiftsstyrelsen ska bistå kyrkostyrelsen i den utsträckning som det behövs för att den ska kunna utse ledamöter och ersättare. I fråga om val till stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige ska stiftsstyrelsen fördela mandaten mellan nomineringsgrupperna och för varje valkrets utse ledamöter och ersättare. (SvKB 2003:9, 2012:14) Ogiltiga valsedlar 60 En valsedel är ogiltig om den saknar beteckning på nomineringsgrupp eller har mer än en sådan beteckning, har en beteckning för någon nomineringsgrupp som inte finns på den av stiftsstyrelsen enligt 31 fastställda grupp- och kandidatförteckningen för valkretsen, eller har kännetecken som uppenbart har gjorts med avsikt. Finns det mer än en valsedel i ett valkuvert är dessa ogiltiga. Om alla är lika i fråga om beteckning för nomineringsgrupp ska dock en valsedel räknas som giltig. Skiljer sig valsedlarna i ett sådant fall åt i fråga om de särskilda personrösterna, ska någon personröst inte räknas. (SvKB 2003:9; 2007:5) När personröst inte ska räknas 61 Någon personröst ska, utöver vad som sägs i 60 andra stycket, inte räknas om kandidaten inte är valbar, namnet inte har upptagits för nomineringsgruppen på den av stiftsstyrelsen enligt 31 fastställda grupp- och kandidatförteckningen för valkretsen, det har lämnats mer än tre särskilda personröster, det inte framgår vem en personröst avser eller Kyrkoval

96 en personröst inte har lämnats på det sätt som anges i 46 andra eller tredje stycket. (SvKB 2003:9; 2007:5) Mandatfördelning mellan nominerings grupper, utseende av ledamöter och ersättare Mandatfördelning vid val till kyrkofullmäktige 62 Mandaten ska fördelas proportionellt mellan nomineringsgrupperna på grundval av valresultatet. Fördelningen görs genom att jämförelsetal beräknas för nomineringsgrupperna. Den nomineringsgrupp som vid varje beräkning får det största jämförelsetalet ska tilldelas ett mandat. Vid beräkningen ska den jämkade uddatalsmetoden enligt 85 tillämpas. (SvKB 2003:9, 2012:14) 63 Om en nomineringsgrupp vid fördelningen har tilldelats platser så många gånger som motsvarar antalet kandidater för nomineringsgruppen på grupp- och kandidatförteckningen ska vid val till kyrkofullmäktige plats som nomineringsgruppen skulle ha tilldelats vid den fortsatta fördelningen vara obesatt under mandatperioden. (SvKB 2003:9, 2012:14) Hur ledamöter utses vid val till kyrkofullmäktige 64 För varje mandat som en nomineringsgrupp har fått ska utses en ledamot på grundval av ordningen mellan kandidaterna. I första hand ska denna ordning bestämmas på grundval av storleken på varje kandidats personliga röstetal enligt 87. Personligt röstetal ska fastställas bara för en kandidat som fått särskilda personröster till ett antal motsvarande minst 5 procent av nomineringsgruppens röstetal, dock lägst 20 röster. Får flera kandidater lika stora personliga röstetal ska lotten avgöra vem som ska ha företräde. Kan inte tillräckligt stort antal ledamöter utses med tillämpning av personligt röstetal utses övriga ledamöter för nomineringsgruppen på grundval av den ordning i vilken kandidaterna är uppförda på grupp- och kandidatförteckningen i valkretsen. (SvKB 2003:9; 2004:6, 2012:14) 65 Kandidater som har fått mandat för mer än en nomineringsgrupp ska tillträda det mandat för vilket deras personliga röstetal är störst i förhållande till antalet röster för nomineringsgruppen. Har kandidaterna inte tagit plats i ordningen på grundval av sina personliga röstetal, ska de tillträda mandatet för den nomineringsgrupp som har högst röstetal. Det mandat som kandidaten inte tillträder ska tillfalla den som skulle komma först i ordningen enligt 66. Vid denna beräkning ska man bortse från den som redan valts till ledamot. (SvKB 2003:9, 2012:14) Hur ersättare utses vid val till kyrkofullmäktige 66 Ersättare utses i första hand på grundval av ordningen mellan kandidaterna som framkommer vid beräkningen av deras personliga röstetal enligt 87. I andra hand utses ersättare på grundval av den ordning i vilken kandidaterna är uppförda på grupp- och kandidatförteckningen. I båda fallen bortses från den som redan valts till ledamot. Kan inte ersättare utses på det sätt som här anges utses inte någon ersättare. (SvKB 2003:9, 2012:14) 67 Upphört att gälla. (SvKB 2012:14) 68 Upphört att gälla. (SvKB 2008:5, 2011:6, 2013:7) 94 Kyrkoval 2017

97 Hur ersättare inträder i tjänst i kyrkofullmäktige 69 Ersättarna inträder till tjänstgöring vid förhinder för ledamot som tillhör samma nomineringsgrupp i den ordning de har utsetts enligt 66. (SvKB 2003:9, 2012:14) Hur ny ledamot utses i kyrkofullmäktige 70 Avgår en ledamot i kyrkofullmäktige under valperioden ska stiftsstyrelsen på anmälan av kyrkofullmäktiges ordförande utse en ny ledamot. Till ny ledamot ska utses den som står i tur att inträda enligt ordningen mellan ersättarna enligt 66. Finns det inte någon som kan utses till ledamot enligt första stycket ska stiftsstyrelsen göra en ny sammanräkning och utse en ny ledamot. Därvid ska den som står närmast i tur att få mandat för nomineringsgruppen utses. Kan någon ny ledamot inte utses ska mandatet vara obesatt under återstoden av valperioden. (SvKB 2003:9, 2012:14) Hur ny ersättare utses i kyrkofullmäktige 71 Om en ersättare har utsetts till ledamot eller avgått som ersättare av någon annan orsak, ska stiftsstyrelsen på anmälan av kyrkofullmäktiges ordförande utse ytterligare en ersättare. Därvid ska bestämmelserna i 66 tillämpas. (SvKB 2003:9, 2012:14) Hur mandaten fördelas vid val till stiftsfullmäktige och kyrkomötet 72 De fasta valkretsmandaten ska för varje valkrets fördelas proportionellt mellan nomineringsgrupperna på grundval av valresultatet i valkretsen. Fördelningen görs genom att jämförelsetal beräknas för nomineringsgrupperna. Den nomineringsgrupp som vid varje beräkning får det största jämförelsetalet ska tilldelas ett mandat. Vid beräkningen ska den jämkade uddatalsmetoden enligt 85 tillämpas. (SvKB 2003:9) 73 Utjämningsmandaten ska fördelas mellan nomineringsgrupperna så att fördelningen av alla mandat i stiftsfullmäktige blir proportionell mot nomineringsgruppernas röstetal i hela stiftet och att fördelningen av alla mandat i kyrkomötet blir proportionell mot nomineringsgruppernas röstetal i hela landet. För att avgöra hur många mandat en nomineringsgrupp ska ha sammanlagt i stiftsfullmäktige för att vara proportionellt representerad i stiftsfullmäktige och sammanlagt i kyrkomötet för att vara proportionellt representerad där ska den jämkade uddatalsmetoden tillämpas på hela stiftet respektive hela landet som en valkrets. Varje nomineringsgrupp ska tilldelas så många utjämningsmandat som behövs för att nomineringsgruppen ska få en representation som svarar mot dess andel av samtliga röster i stiftet respektive landet. Vid beräkningen ska den jämkade uddatalsmetoden enligt 85 tillämpas. (SvKB 2003:9) 74 Om en nomineringsgrupp vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten har fått fler mandat än vad som behövs för att den ska vara proportionellt representerad enligt 73, ska man vid fördelningen av utjämningsmandaten bortse från nomineringsgruppen och de mandat den har fått. Fördelningen av utjämningsmandat på valkretsar ska göras enligt 86. (SvKB 2003:9) 75 Om en nomineringsgrupp i någon valkrets har fått fler mandat än som motsvarar antalet kandidater för nomineringsgruppen på grupp- och kandidatförteckningen gäller följande. Kyrkoval

98 1. Vid val till kyrkomötet ska det överskjutande mandatet vara obesatt. 2. Vid val till stiftsfullmäktige ska det överskjutande mandatet med tillämpning av 86 flyttas till en annan valkrets. Kan mandatet inte tillsättas på detta sätt ska det vara obesatt under valperioden. (SvKB 2003:9; 2007:5, 2011:6, 2014:7) 76 Om det blir lika stora tal för flera nomineringsgrupper eller valkretsar vid beräkningarna enligt 72 75, ska lotten avgöra vilken nomineringsgrupp eller vilken valkrets som ska få mandatet. (SvKB 2003:9) Hur ledamöter utses vid val till stiftsfullmäktige och kyrkomötet 77 För varje mandat som en nomineringsgrupp har fått ska utses en ledamot på grundval av ordningen mellan kandidaterna. I första hand ska denna ordning bestämmas på grundval av storleken på varje kandidats personliga röstetal enligt 87. Personligt röstetal ska fastställas bara för en kandidat som fått särskilda personröster till ett antal motsvarande minst 5 procent av nomineringsgruppens röstetal i valkretsen. Vid val till stiftsfullmäktige krävs dock lägst 50 röster. Får flera kandidater lika stora personliga röstetal ska lotten avgöra vem som ska ha företräde. Kan inte tillräckligt stort antal ledamöter utses med tillämpning av personligt röstetal utses övriga ledamöter för nomineringsgruppen på grundval av den ordning i vilken kandidaterna är uppförda på grupp- och kandidatförteckningen i valkretsen. (SvKB 2003:9; 2007:5) 78 Kandidater som har fått mandat i fler än en valkrets eller för mer än en nomineringsgrupp ska tillträda det mandat för vilket deras personliga röstetal är störst i förhållande till antalet röster för nomineringsgruppen. Har kandidaterna inte tagit plats i ordningen på grundval av sina personliga röstetal, ska de tillträda mandatet i den valkrets där nomineringsgruppens röstetal är högst. Det mandat som kandidaten inte tillträder ska tillfalla den som skulle komma först i ordningen enligt 79. Vid denna beräkning ska man bortse från den som redan valts till ledamot. (SvKB 2003:9, 2005:18) Gemensamma bestämmelser om hur ersättare utses vid val till stiftsfullmäktige och kyrkomötet 79 Ersättare utses i första hand på grundval av ordningen mellan kandidaterna som framkommer vid beräkningen av deras personliga röstetal enligt 87. I andra hand utses ersättare på grundval av den ordning i vilken kandidaterna är uppförda på grupp- och kandidatförteckningen. I båda fallen bortses från den som redan valts till ledamot. Kan inte ersättare utses på det sätt som här anges utses inte någon ersättare. (SvKB 2003:9) Särskilda bestämmelser om hur ersättare utses vid val till stiftsfullmäktige 80 Om inte den situation som avses i 79 fjärde stycket råder, ska för varje ledamot i stiftsfullmäktige utses minst en ersättare från samma valkrets. Om antalet ersättare som har utsetts när varje ledamot har fått en ersättare är mindre än det beslutade antalet ersättare och samma ersättare har utsetts för tre eller flera ledamöter, utses ytterligare en ersättare för var och en av dessa ledamöter. Om antalet ersättare fortfarande är mindre än det beslutade antalet ersättare och samma ersättare har utsetts för fem eller flera ledamöter, utses genom ytterligare 96 Kyrkoval 2017

99 en sammanräkning ersättare för var och en av dessa ledamöter. Därefter görs på motsvarande sätt successivt ytterligare sammanräkningar för de ledamöter vilkas ersättare har utsetts för sju eller flera ledamöter, nio eller flera ledamöter, och så vidare, så länge antalet ersättare är mindre än det antal som har beslutats. (SvKB 2003:9) 81 Om det sedan ersättare utsetts enligt 80 visar sig att det för ledamot eller ledamöter i en nomineringsgrupp som har fått ett eller två mandat utsetts bara en ersättare ska i enlighet med 7 kap. 4 ytterligare en ersättare utses. I det fall nomineringsgruppen har fått mandat i två valkretsar ska ersättaren utses i första hand för den ledamot som har det största personliga röstetalet och i andra hand för ledamoten i den valkrets där nomineringsgruppens röstetal är högst. (SvKB 2003:9) Hur ersättare inträder i tjänst i stiftsfullmäktige och kyrkomötet 82 Ersättarna inträder till tjänstgöring vid förhinder för ledamot tillhörande samma nomineringsgrupp i valkretsen i den ordning de har utsetts enligt 79. Om nomineringsgruppens samtliga ersättare i valkretsen i stiftsfullmäktige är förhindrade att inställa sig till tjänstgöring ska den ersättare inträda som har utsetts för nomineringsgruppen i någon annan valkrets, efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den ersättare företräde som har utsetts i den valkrets där nomineringsgruppens röstetal är högst. (SvKB 2003:9; 2007:5, 2011:6, 2014:7) Hur ny ledamot utses i stiftsfullmäktige och kyrkomötet 83 Avgår en ledamot i kyrkomötet under valperioden ska kyrkostyrelsen på anmälan av kyrkomötets ordförande utse en ny ledamot. Till ny ledamot ska utses den som står i tur att inträda enligt ordningen mellan ersättarna enligt 82. Kan någon ny ledamot inte utses ska mandatet vara obesatt under återstoden av valperioden. Avgår en ledamot i stiftsfullmäktige under valperioden ska stiftsstyrelsen på anmälan av stiftsfullmäktiges ordförande utse en ny ledamot. Till ny ledamot ska utses den som står i tur att inträda enligt ordningen mellan ersättarna enligt 82. Finns det inte någon som kan utses till ledamot enligt andra stycket ska stiftsstyrelsen göra en ny sammanräkning och utse en ny ledamot. Därvid ska den kandidat som står i tur att få nästa mandat för nomineringsgruppen utses. Saknas en sådan kandidat på grupp- och kandidatförteckningen ska stiftsstyrelsen med tillämpning av 86 bestämma en annan valkrets, där nomineringsgruppen deltar i fördelningen av fasta valkretsmandat, och till ny ledamot utse den som där står närmast i tur att få mandat för nomineringsgruppen. Kan någon ny ledamot inte utses ska mandatet vara obesatt under återstoden av valperioden. (SvKB 2003:9) Hur ny ersättare utses vid val till stiftsfullmäktige och kyrkomötet 84 Om en ersättare har utsetts till ledamot eller avgått som ersättare av någon annan orsak, ska stiftsstyrelsen respektive kyrkostyrelsen på anmälan av stiftsfullmäktiges respektive kyrkomötets ordförande utse ytterligare en ersättare. Därvid ska bestämmelserna i tillämpas. (SvKB 2003:9) Beräkningsgrunder Den jämkade uddatalsmetoden 85 Enligt den jämkade uddatalsmetoden ska jämförelsetal beräknas på följande sätt. Så länge nomineringsgruppen ännu inte tilldelats något mandat beräknas jämförelsetalet genom att nomineringsgruppens röstetal i valkretsen delas med 1,4. Kyrkoval

100 Därefter beräknas jämförelsetalet genom att nomineringsgruppens röstetal delas med det tal som är 1 högre än det dubbla antalet av de mandat som redan har tilldelats nomineringsgruppen i valkretsen, dvs. 3, 5, 7 och så vidare. (SvKB 2003:9) Fördelningen av utjämningsmandat och överskjutande mandat 86 Fördelningen av utjämningsmandat enligt 74 samt fördelning av överskjutande mandat enligt 75 ska göras på följande sätt. Av de utjämningsmandat eller överskjutande mandat en nomineringsgrupp har fått tillförs det första den valkrets där nomineringsgruppen efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten har större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående mandat tillförs ett efter ett den valkrets där nomineringsgruppen för varje gång har störst jämförelsetal vid en fortsatt tilllämpning av den jämkade uddatalsmetoden enligt 85 på nomineringsgruppens röstetal i valkretsarna. I en valkrets där nomineringsgruppen inte har fått något fast valkretsmandat ska dock jämförelsetalet vid tilldelningen av det första mandatet vara lika med nomineringsgruppens röstetal. (SvKB 2003:9) Personligt röstetal 87 Ett namns personliga röstetal är lika med antalet personröster som har lämnats för namnet under samma gruppbeteckning. För namn som fått personröster motsvarande det antal som anges i 64 och 77 fastställs ett personligt röstetal. Det namn som har störst personligt röstetal tar första plats i ordningen och så vidare. (SvKB 2003:9) Anmälan att för få ledamöter har utsetts 88 Om mindre än hälften av det bestämda antalet ledamöter har blivit utsett vid val till kyrkofullmäktige eller stiftsfullmäktige, ska stiftsstyrelsen anmäla detta till Svenska kyrkans valprövningsnämnd. En sådan anmälan ska också göras om inget val har kunnat genomföras. (SvKB 2003:9, 2012:14) Närmare bestämmelser 89 Kyrkostyrelsen får utfärda närmare bestämmelser om 1. registrering av gruppbeteckning samt anmälan och registrering av kandidater, 2. grupp- och kandidatförteckningar, 3. röstlängder och röstkort, 4. valsedlar och olika typer av kuvert, 5. tider för röstning på röstmottagningsställen, 6. utrustning och ordning på röstmottagningsställen, 7. hur röstning går till på röstmottagningsställen, 8. hur brevröstning går till, 9. dokumentation av valförrättning och röstmottagning, 10. behandling av inkomna förtidsröster, 11. förfarandet vid preliminär rösträkning i vallokal, 12. förfarandet vid slutlig rösträkning och mandatfördelning, 13. förfarandet när ledamöter och ersättare avgår under mandatperioden, och 14. förfarandet i övrigt i valadministrativa frågor (SvKB 2003:9; 2007:5, 2011:7, 2015:6) Överklagande 90 Ett val enligt detta kapitel får överklagas hos Svenska kyrkans valprövningsnämnd. Hos Valprövningsnämnden får följande beslut överklagas särskilt: 1. stiftsstyrelsens beslut om fördelning av fasta valkretsmandat för val till stiftsfullmäktige enligt 14, 2. stiftsfullmäktiges beslut om valkretsindelning för val till stiftsfullmäktige enligt 15, 3. Upphört att gälla (SvKB 2015:7) 98 Kyrkoval 2017

101 4. kyrkostyrelsens beslut om fördelning av fasta valkretsmandat för val till kyrkomötet enligt 18, 5. stiftsstyrelsens beslut om indelning i valdistrikt enligt 20, 6. beslut i ärenden om registrering av gruppbeteckning, 7. stiftsstyrelsens beslut att fastställa grupp- och kandidatförteckningar enligt 31, 8. beslut i ärenden om valsedlar, 9. kyrkostyrelsens beslut om rättelse i röstlängd enligt 41, och 10. beslut att utse nya ledamöter eller ersättare. Andra beslut enligt detta kapitel får överklagas endast i samband med att det val som beslutet gäller överklagas. (SvKB 2003:9; 2007:5, 2012:14, 2015:7) 91 Ett val eller ett beslut får överklagas av den som enligt röstlängden har rösträtt vid valet. I fråga om överklagande av beslut som avses i 90 andra stycket 1, 2, 4, 5, 6 och 8 ska dock rösträtten i stället avgöras utifrån bestämmelserna i 33 kap. 2. Ett beslut som avses i 90 andra stycket 7 får endast överklagas av den som finns med på förteckningen och av den som har gjort anmälan av kandidater. Ett beslut som avses i 90 andra stycket 9 får endast överklagas av den som beslutet gäller. Ett beslut som avses i 90 andra stycket 10 får endast överklagas av den som enligt 33 kap. 2 skulle ha haft rösträtt om beslutsdagen hade varit valdagen. (SvKB 2003:9; 2007:5, 2012:14, 2015:7) 92 Den som vill överklaga ett val eller ett beslut ska ge in skrivelsen med överklagandet till beslutsinstansen. Den ska ha kommit in till beslutsinstansen 1. i ärende enligt 90 första stycket: tidigast dagen efter valdagen och senast inom tio dagar efter det att den slutliga röstsammanräkningen avslutades, 2. i ärende enligt 90 andra stycket 1 5 och 8: senast inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på stiftets anslagstavla att protokollet över beslutet har justerats, 3. i ärende enligt 90 andra stycket 6: senast inom en vecka från den dag då det tillkännagavs på stiftets anslagstavla att protokollet över beslutet har justerats, 4. i ärende enligt 90 andra stycket 7: senast den 15 juni under valåret för gruppoch kandidatförteckningar som enligt 31 ska vara fastställda den 1 juni och senast den 15 juli för grupp- och kandidatförteckningar som ska vara fastställda den 1 juli, 5. i ärende enligt 90 andra stycket 9: senast tisdagen i veckan före valet, och 6. i ärende enligt 90 andra stycket 10: senast inom tio dagar efter det att sammanräkningen avslutades. (SvKB 2003:9; 2007:5, 2012:14) 93 Valprövningsnämnden ska vid prövningen av ett överklagande upphäva ett val i den omfattning som det behövs och förordna om omval i den berörda valkretsen om 1. det vid förberedande och genomförande av valet har förekommit en åtgärd som ett kyrkligt organ svarar för som avviker från föreskriven ordning, 2. någon har hindrat röstningen, 3. avgivna röster har förvanskats, eller 4. någon har otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt. Kan rättelse åstadkommas genom en förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället uppdra åt beslutsinstansen att vidta sådan rättelse. Rättelse enligt första eller andra stycket ska ske bara om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången. Kyrkoval

102 Ett omval till stiftsfullmäktige eller kyrkomötet avser endast det antal fasta mandat och utjämningsmandat som tilldelades den berörda valkretsen vid det upphävda valet. (SvKB 2003:9; 2007:5) 93 a Om ett visst beslut inte får överklagas eller om det ska överklagas i särskild ordning, får en omständighet som avses med beslutet inte åberopas vid prövning enligt 93. (SvKB 2007:5) 94 Valprövningsnämnden ska också upphäva ett val och besluta om omval av samtliga ledamöter och ersättare om stiftsstyrelsen har gjort en sådan anmälan som anges i 88. (SvKB 2003:9) 58 KAP. ÖVERKLAGANDE Beslut som kan överklagas 1 Ett beslut kan överklagas enligt detta kapitel endast om det av en bestämmelse i denna kyrkoordning framgår att beslutet får överklagas. Bestämmelserna i detta kapitel får också tillämpas om det i ett kollektivavtal mellan Svenska kyrkan som arbetsgivare och en eller flera arbetstagarorganisationer sägs att arbetsgivarens beslut kan överklagas hos ett domkapitel eller hos Svenska kyrkans överklagandenämnd. Detta gäller om inte något annat har bestämts i avtalet. 2 Ett beslut ska, för att kunna överklagas, avfattas skriftligt. Av ett sådant beslut ska det framgå vilka skäl som har bestämt utgången och hur beslutet kan överklagas. 3 Rätt att överklaga ett beslut enligt detta kapitel har den som beslutet angår, om det har gått honom emot, om inte något annat särskilt föreskrivs i kyrkoordningen. Hur beslut överklagas 4 Ett beslut överklagas skriftligt. I den egenhändigt undertecknade skrivelsen ska klaganden ange vilket beslut som överklagas och vilken ändring i beslutet som begärs. Skrivelsen ges in till beslutsinstansen. Den ska, om inte annat är angivet i denna kyrkoordning, ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Rättidsprövning 5 Beslutsinstansen prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Om skrivelsen har kommit in för sent ska beslutsinstansen avvisa den. Skrivelsen ska dock inte avvisas om förseningen beror på att beslutet har innehållit en felaktig underrättelse om hur man överklagar eller om den i rätt tid har kommit in till överprövningsinstansen. Ett sådant avvisningsbeslut får överklagas i samma ordning som gäller för överklagande av det beslut som överklagades i den avvisade skrivelsen. Rättelse av skrivfel och liknande 6 Om beslutsinstansen finner att beslutet är uppenbart oriktigt på grund av ett skrivfel, räknefel eller något annat uppenbart förbiseende ska den genast rätta beslutet, om det kan ske utan nackdel för någon enskild part. Överklagandet förfaller om rättelsen innebär att beslutet ändras så som klaganden begär. Överlämnande 7 Om skrivelsen med överklagande inte ska avvisas enligt 5 eller förfaller enligt 6, ska beslutsinstansen överlämna den och övriga handlingar i ärendet till överprövningsinstansen. Beslutsinstansen får, om det kan ske utan att överlämnandet fördröjs, samtidigt yttra sig över det som anförs i överklagandeskrivelsen. 100 Kyrkoval 2017

103 Handläggningen i överprövningsinstansen 8 Om ett beslut överklagas enligt bestämmelserna i detta kapitel, ska den instans som först har beslutat i saken i förekommande fall vara klagandens motpart i överprövningsinstansen. (SvKB 2003:9) 9 Varje ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Om det behövs ska ett yttrande inhämtas från den instans som tidigare har beslutat i saken. Ett yttrande får också inhämtas från ett annat kyrkligt organ, en myndighet, en organisation eller en enskild person, som har särskild kunskap i den fråga som ärendet rör. Vid behov kan även den klagande ges anvisningar om hur utredningen bör kompletteras. Överflödig utredning får avvisas. 10 Förfarandet är skriftligt. Uppgifter får dock lämnas och inhämtas muntligt, om det kan antas vara till fördel för utredningen. Muntliga uppgifter ska, om de tillför ärendet någonting av betydelse, noga dokumenteras. 11 Ett ärende får inte avgöras utan att den klagande har underrättats om alla uppgifter som har tillförts ärendet av annan än den klagande själv. Den klagande ska därvid ges tid att bemöta de nya uppgifterna. En sådan underrättelse behövs inte, om 1. den klagandes talan kommer att bifallas, 2. de nya uppgifterna saknar betydelse i ärendet, eller 3. underrättelse på annat sätt är uppenbart onödig. 12 Bestämmelserna i 11 ska tillämpas på motsvarande sätt när det gäller underrättelse till en enskild person, som har ställning av part i ärendet utan att vara klagande. 13 När det gäller jäv mot den som handlägger ärenden enligt detta kapitel ska bestämmelserna i 4 kap rättegångsbalken om jäv mot domare tillämpas. Beslut 14 Överprövningsinstansen får förordna att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla. Instansen får också förordna rörande saken i övrigt, i avvaktan på att ärendet avgörs slutligt. 15 Det slutliga avgörandet av ärendet får inte gå utöver vad den klagande har yrkat. Beslutet ska grundas på vad handlingarna innehåller. Av beslutet, som ska avfattas skriftligt, ska framgå 1. tid och plats för meddelande av beslutet, 2. parterna samt deras ombud eller biträden, 3. vilket beslut som har överklagats, 4. saken, 5. innehållet i det överklagade beslutet, 6. parternas och underinstansens yrkanden och invändningar, 7. om yttrande har inhämtats från någon annan, 8. skälen för beslutet, 9. innehållet i beslutet, 10. vem som har fattat beslutet, 11. vem som har varit med om den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet, 12. vem som har varit föredragande, 13. skiljaktig mening, där sådan förekommit, och 14. information om hur man överklagar, om beslutet kan överklagas. Kopior av beslutet ska tillställas klaganden, den instans som tidigare har beslutat i ärendet och eventuell annan part. 16 Beslut får rättas, om det innehåller någon uppenbar oriktighet, på grund av ett skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende. Kyrkoval

104 17 Beslut som innebär att ärendet inte avgörs slutligt får överklagas endast i samband med talan mot det slutliga avgörandet av ärendet. Ett beslut får dock överklagas särskilt när det avser 1. ogillad invändning om jäv mot ledamot i överprövningsinstansen, 2. ogillad invändning om att hinder föreligger mot prövning av överklagandet, och 3. förordnande rörande saken i avvaktan på slutligt avgörande. Beslut, som innebär att ärendet återförvisas till lägre instans, får överklagas endast om beslutet innefattar avgörande av en fråga som inverkar på ärendets utgång. Omprövning i särskilda fall 18 Ett ärende får prövas på nytt om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl för det. Om tiden för överklagande eller en därmed jämförbar åtgärd har försuttits får ärendet ändå prövas på nytt om det föreligger någon omständighet som utgör en giltig ursäkt för dröjsmålet. Frågor om omprövning enligt första och andra styckena prövas av Svenska kyrkans överklagandenämnd. 102 Kyrkoval 2017

105 BILAGA 2 A Kyrkostyrelsens beslut med närmare bestämmelser om direkta val SvKB 2015:15 Kyrkostyrelsens beslut med närmare bestämmelser om direkta val meddelat den 16 december Kyrkostyrelsen beslutar med stöd av 38 kap. 89 i kyrkoordningen följande. Registrering av gruppbeteckningar och anmälan av kandidater Ofullständig ansökan om registrering av gruppbeteckning och anmälan av kandidater 1 Om en ansökan om registrering av en gruppbeteckning för val till stiftsfullmäktige eller kyrkofullmäktige är ofullständig ska stiftsstyrelsen ge den som har lämnat in ansökan möjlighet att komplettera denna. Detsamma ska gälla om en anmälan av kandidater är ofullständig. Anmälan av nytt ombud 2 En nomineringsgrupp med en registrerad gruppbeteckning som inte längre har något ombud ska anmäla ett nytt ombud så snart som möjligt. Anmälan ska göras till kyrkostyrelsen om gruppen är registrerad för val till kyrkomötet och till stiftsstyrelsen om registreringen avser något annat val. När stiftsstyrelsen får reda på att en nomineringsgrupp med en gruppbeteckning registrerad för val till stiftsfullmäktige eller kyrkofullmäktige inte har något ombud ska den begära att nomineringsgruppen anmäler ett nytt ombud. Om en nomineringsgrupp inte har lämnat något besked om ett nytt ombud senast tre veckor efter det att gruppen fått en begäran att anmäla ett sådant upphör gruppbeteckningen att gälla. Den ska då tas bort ur registret enligt bestämmelserna i 38 kap. 27 i kyrkoordningen. Ersät tare för ombud, företrädare och kontaktpersoner för en nomineringsgrupp 3 En nomineringsgrupp får utse en ersättare för det ombud som nomineringsgruppen enligt 38 kap. 21 a i kyrkoordningen ska anmäla. Ett ombud för en nomineringsgrupp som registreras för val till kyrkomötet får utse en eller flera personer som är företrädare för nomineringsgruppen inom ett stift. Ett ombud för en nomineringsgrupp eller en företrädare enligt andra stycket får utse kontaktpersoner för nomineringsgruppen. Därvid ska för varje kontaktperson anges vilken eller vilka församlingar och/eller pastorat som uppdraget avser. Företrädare enligt andra stycket och kontaktpersoner enligt tredje stycket ska utses på nytt varje år som ett val äger rum. Vem som får anmäla kandidater 4 Anmälan av kandidater för samtliga val får göras av en nomineringsgrupps om Kyrkoval

106 bud. Anmälan får också göras av en företrädare eller kontaktperson som har utsetts enligt 3 för ett val avseende det område och för den nomineringsgrupp deras uppdrag gäller. Granskning av korrektur 5 Innan stiftsstyrelsen fattar beslut om en grupp- och kandidatförteckning ska den ge de nomineringsgrupper som har anmält kandidaterna möjlighet att granska ett korrektur för de listor med kandidater som gruppen har anmält. Valsedlar Vem som får beställa valsedlar 6 Valsedlar får beställas av en nomineringsgrupps ombud. Beställning får också göras av en sådan företrädare eller kontaktperson som har utsetts enligt 3 för ett val avseende det område och för den nomineringsgrupp deras uppdrag gäller. När beställning av valsedlar ska göras 7 Beställning av valsedlar ska ha inkommit senast den dag en anmälan enligt 38 kap. 29 tredje stycket eller 30 andra stycket i kyrkoordningen ska ha inkommit. Om en beställning kommer in senare, hålls valsedlar till handa bara om de kan levereras före valdagen och utan att leveransen av tidigare gjorda beställningar försenas. Kostnad för valsedlar 8 Nomineringsgrupper som beställer valsedlar ska betala samtliga kostnader för framställning och leverans av valsedlarna. Kostnaderna ska delas upp i en fast och en rörlig del och ska, för de delar av en beställning som nomineringsgruppen inte har rätt att få ekonomiskt bidrag för, betalas i förskott. Intyg om rätt för en nomineringsgrupp att få ekonomiskt bidrag till tryckning av valsedlar 9 En nomineringsgrupp som har rätt att få ekonomiskt bidrag till valsedlar ska med ett intyg styrka detta. Intyget ska undertecknas av en behörig företrädare för den församling, det pastorat eller det stift vars beslutande organ har beslutat att bidrag ska utgå. Av intyget ska även framgå om bidrag utgår för det antal valsedlar som beställningen av valsedlar omfattar. Återbetalning när valsedlar har betalats i förskott 10 Om en nomineringsgrupp har betalat valsedlar i förskott och om nomineringsgruppen senare får rätt till ekonomiskt bidrag för valsedlarna, betalas förskott motsvarande det ekonomiska bidraget tillbaka av den som har beslutat att bidrag ska utgå. Information om valet 11 Valnämnden ska på lämpligt sätt informera de röstberättigade om valet och möjligheterna att rösta. Dubblettröstkort 12 Utöver kyrkostyrelsen ska även valnämnderna tillhandahålla väljare som behöver det dubblettröstkort. Den som vill ha ett dubblettröstkort ska lämna uppgift om sitt namn och personnummer. När ett dubblettröstkort lämnas direkt till en väljare ska han eller hon legitimera sig eller på annat sätt styrka sin identitet. När ett dubblettröstkort sänds med post ska det, med undantag av vad som sägs i tredje stycket, skickas till väljarens folkbokföringsadress. Röstberättigade som befinner sig utomlands kan få sitt dubblettröstkort skickat elektroniskt till en utlandsförsamling som sedan lämnar det vidare till väljaren. Dubblettröstkort kan även skickas elektroniskt direkt till en väljare som befinner sig utom 104 Kyrkoval 2017

107 lands och inte har möjlighet att personligen hämta ut det hos en utlandsförsamling. Registrering och tider för röstmottagning i vallokal och i röstningslokal Registrering av röstmottagningsställen och öppettider 13 Senast den 1 april valåret ska valnämnden i valsystemet registrera de röstmottagningsställen som ska hållas öppna under valdagen samt öppettiderna för dessa. Senast 30 dagar före valdagen ska valnämnden i valsystemet registrera de röstningslokaler som ska hållas öppna före valdagen samt öppettiderna för dessa. Hur röstmottagningen påbörjas och avslutas i en vallokal 14 När vallokalen har öppnats för röstmottagning, ska den av valförrättarna som är ordförande visa dem som är närvarande att varje valurna är tom. Sedan får röstmottagningen börja. 15 Väljare som finns i vallokalen eller på en plats som de har anvisats intill lokalen, när tiden för röstmottagning går ut, ska få tillfälle att rösta. Röstmottagningen ska förklaras avslutad när tiden för röstmottagning i vallokalen har gått ut och väljarna enligt första stycket har fått tillfälle att rösta. Avslutning av röstmottagning i en röstningslokal 16 Väljare som finns i en röstningslokal eller på en plats som de har anvisats intill en sådan lokal när tiden för röstmottagning går ut, ska få tillfälle att rösta. Utrustning och ordning på röstmottagningsställen m.m. Antal valförrättare och röstmottagare 17 Vid röstmottagning i en vallokal ska minst tre valförrättare vara närvarande. En av dessa ska vara ordföranden eller ordförandens ersättare. Vid röstmottagning i en röstningslokal ska minst två röstmottagare vara närvarande. Utrustning på röstmottagningsstället 18 För varje slag av val som hålls i en vallokal ska det finnas en valurna. 19 I varje vallokal ska finnas den röstlängd som har upprättats för valdistriktet. 20 På varje röstmottagningsställe ska finnas ett exemplar av 38 kap. i kyrkoordningen samt av de närmare bestämmelser om de direkta valen som kyrkostyrelsen har utfärdat med stöd av 38 kap. 89 i kyrkoordningen. 21 I anslutning till varje röstmottagningsställe ska det ordnas en lämplig plats där valsedlar kan läggas ut. Om detta inte är möjligt får en sådan plats i stället ordnas inne på röstmottagningsstället. Valförrättarna och röstmottagarna ska se till att blanka valsedlar för vart och ett av valen finns utlagda. De ska även se till att valsedlar för val till kyrkomötet och stiftsfullmäktige i de valkretsar som innefattas i den egna valnämndens ansvarsområde finns utlagda på samma plats, om sådana valsedlar senast 18 dagar före valdagen har tillhandahållits valnämnden av någon nomineringsgrupp som deltar i valen. Valnämnden kan besluta att valsedlar som den får vid en senare tidpunkt också ska läggas ut. Nomineringsgrupper som deltar i något av de val som äger rum på röstmottagningsstället ska själva kunna lägga ut sina valsedlar på samma plats. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser ska alla nomineringsgrupper behandlas lika. Kyrkoval

108 Ordning på röstmottagningsstället 22 På ett röstmottagningsställe eller i ett utrymme intill röstmottagningsstället får det inte förekomma propaganda eller annat som syftar till att påverka eller hindra väljarna i deras val. 23 Valförrättarna eller röstmottagarna ansvarar för ordningen på röstmottagningsstället. Den som finns i röstmottagningsstället eller i ett utrymme intill detta ska rätta sig efter de regler som valförrättarna eller röstmottagarna ger för att röstmottagningen ska kunna genomföras. Blir det sådan oordning att den inte kan avstyras får röstmottagningen tillfälligt avbrytas. 24 Om röstmottagningen i en vallokal avbryts ska varje valurna och röstlängden förseglas och förvaras på ett säkert sätt. När röstmottagningen fortsätter ska valförrättarna visa dem som är närvarande att förseglingarna inte har öppnats. När röstmottagningen avbryts i en röstningslokal ska de kuvert som har tagits emot förvaras på ett säkert sätt under avbrottet. Hur röstmottagning går till Hur röstmottagning i vallokal går till 25 I vallokalen ska valförrättarna ge väljarna ett valkuvert för varje slag av val som de vill delta i och hänvisa dem till en ledig valskärm. Där ska de avge sin röst och lägga en valsedel för varje slag av val i ett valkuvert utan att vika valsedeln. När väljarna gjort i ordning sina valkuvert ska de lämna kuverten till valförrättarna. 26 Innan något valkuvert tas emot ska valförrättarna kontrollera att väljaren enligt röstlängden har rösträtt i de val som valsedlarna gäller, och inte redan har röstat. Valförrättarna ska också kontrollera att väljaren bara har ett valkuvert för varje slag av val, det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel. 27 En valförrättare får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de krav som ställs i 26. Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val, får valförrättaren ta emot bara ett av dessa. På väljarens begäran ska samtliga kuvert för det valet lämnas tillbaka. 28 Är de krav som ställs i 26 och 27 uppfyllda ska valförrättarna i väljarens närvaro lägga valkuvertet i valurnan för det val valsedeln gäller och markera detta i röstlängden. Hur en röst lämnas genom bud i en vallokal 29 Innan ett ytterkuvert för brev- och budröstning tas emot ska budet enligt bestämmelserna i 38 kap. 56 i kyrkoordningen anteckna sitt namn, sitt personnummer och sin adress samt skriftligen intyga att väljaren skrivit under försäkran på ytterkuvertet och att budet inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt. Därefter ska valförrättaren kontrollera att väljaren enligt röstlängden har rösträtt i ett val, inte redan har röstat i valet, och på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i närvaro av två vittnen. Valförrättaren ska också kontrollera att ytterkuvertet är igenklistrat, två vittnen på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till 106 Kyrkoval 2017

109 något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt, budet och vittnena har fyllt 18 år. de avge sin röst och lägga en valsedel för varje val i ett valkuvert utan att vika valsedeln. 30 Uppfylls de krav som ställs i 29 ska valförrättaren öppna ytterkuvertet för brevoch budröstning och kontrollera att ytterkuvertet innehåller valkuvert, väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val, det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel. 31 Valförrättarna får inte ta emot ett ytterkuvert för brev- och budröstning som inte uppfyller de krav som ställs i 29 och 30. Har väljaren gjort i ordning mer än ett valkuvert för något val får valförrättarna inte ta emot något av dem. 32 Uppfylls de krav som ställs i 29 och 30 ska valförrättarna ta emot väljarens valkuvert, i budets närvaro lägga det i valurnan för det val valsedeln gäller och markera i röstlängden att väljaren röstat. 33 Ett valkuvert som lämnats i ett ytterkuvert för brev- och budröstning men som inte tas emot ska innan det lämnas tillbaka till budet läggas in i ett kuvert som ska klistras igen. 34 Ytterkuvert för brev- och budröstning som har öppnats av valförrättare enligt 30 ska tas om hand av valförrättarna och överlämnas till valnämnden. Nämnden ska vidarebefordra det till stiftsstyrelsen. Hur röstmottagning i en röstningslokal går till 35 Vid röstning i en röstningslokal ska väljaren visa sitt röstkort för röstmottagarna. Röstmottagarna ska ge väljarna ett valkuvert för varje slag av val de vill delta i och hänvisa dem till en ledig valskärm. Där ska 36 Innan något valkuvert tas emot ska röstmottagarna kontrollera att väljaren enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i det val som väljaren vill delta i. Röstmottagarna ska också kontrollera att väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val, det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel. 37 Röstmottagarna får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de krav som ställs i 36. Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val, får röstmottagarna ta emot bara ett av dessa. På väljarens begäran ska samtliga kuvert för det valet lämnas tillbaka. 38 Uppfylls de krav som ställs i 36 ska röstmottagarna ta emot väljarens valkuvert. I väljarens närvaro ska röstmottagarna lägga in valkuverten och väljarens röstkort i ett fönsterkuvert och klistra igen det. 39 Röstmottagarna ska anteckna varje väljares namn och det stift som varje fönsterkuvert ska skickas till eller det valdistrikt som det ska lämnas till. Anteckningarna ska föras på blanketter som erhålls från kyrkostyrelsen. Hur en röst lämnas genom bud i en röstningslokal 40 Innan ett ytterkuvert för brev- och budröstning tas emot ska budet enligt bestämmelserna i 38 kap. 56 i kyrkoordningen anteckna sitt namn, sitt personnummer och sin adress samt skriftligen intyga att Kyrkoval

110 väljaren skrivit under försäkran på ytterkuvertet och att budet inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt. Därefter ska röstmottagarna kontrollera att väljaren enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i ett val, väljarens rösträtt gäller val inom den egna valnämndens ansvarsområde, väljaren på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i närvaro av två vittnen. Röstmottagarna ska också kontrollera att ytterkuvertet är igenklistrat, två vittnen på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt, budet och vittnena har fyllt 18 år. 41 Röstmottagarna får inte ta emot ett ytterkuvert för brev- och budröstning som inte uppfyller de krav som ställs i Uppfylls de krav som ställs i 40 ska röstmottagarna ta emot ytterkuvertet för brev- och budröstning, i budets närvaro lägga in det i ett fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort och klistra igen det. 43 Ett ytterkuvert för brev- och budröstning som inte tas emot av röstmottagarna ska lämnas tillbaka till budet. Den fortsatta hanteringen av fönsterkuvert 44 Fönsterkuvert med röster från den egna valnämndens ansvarsområde ska läggas i ett särskilt omslagskuvert för varje valdistrikt som de ska lämnas till. I övriga fall ska fönsterkuvert läggas i ett särskilt omslagskuvert för varje stiftsstyrelse i det stift som omfattar den församling där väljaren är röstberättigad. På omslagskuvertet ska antecknas hur många fönsterkuvert det innehåller och vem som är mottagare. 45 Valnämnden beslutar hur omslagskuvert med fönsterkuvert som avser väljare inom det egna ansvarsområdet ska överlämnas till ordföranden för valförrättarna i respektive valdistrikt. Övriga omslagskuvert med fönsterkuvert ska skickas till den på omslagskuvertet angivna stiftsstyrelsen. Vid röstmottagning i en röstningslokal under valdagen ska om möjligt omslagen med fönsterkuvert som ska ingå i den preliminära sammanräkningen i ett valdistrikt inom den egna valnämndens ansvarsområde lämnas i vallokalen för respektive sådant valdistrikt innan röstmottagningen i vallokalen har avslutats. Är det inte möjligt att hantera omslagskuvert på det sätt som anges i andra stycket ska de omedelbart lämnas till valnämnden. Detta ska antecknas i protokollet från valförrättningen. Valnämnden ska vidarebefordra omslagen med fönsterkuvert till stiftsstyrelsen. Brevröstning för dem som befinner sig utomlands 46 En väljare som befinner sig utomlands och som i enlighet med bestämmelserna i 38 kap. 54 i kyrkoordningen sänder sin brevröst till kyrkostyrelsen ska göra detta i sådan tid att brevrösten har inkommit till kyrkostyrelsen senast onsdagen i veckan före valdagen. Dokumentation av valförrättning och röstmottagning 47 Valförrättarna ska föra protokoll över valförrättningen i vallokalen. Röstmottagare i en röstningslokal ska fortlöpande föra anteckningar över röstmottagningen. 108 Kyrkoval 2017

111 Protokoll och anteckningar ska föras på blanketter som erhålls från kyrkostyrelsen. Protokollet från en vallokal och anteckningarna från en röstningslokal ska överlämnas till valnämnden. Nämnden ska vidarebefordra protokoll och anteckningar till stiftsstyrelsen. Behandling av inkomna förtidsröster Vad stiftsstyrelsen ska göra med kuvert med förtidsröster 48 Stiftsstyrelsen ska behålla de ytterkuvert med förtidsröster som kommer till den och sortera dessa på valdistrikt. Dessa kuvert ska stiftsstyrelsen enligt 60 granska vid den slutliga rösträkningen. 49 Stiftsstyrelsen ska föra protokoll där den fortlöpande antecknar vad styrelsen gör med de kuvert med förtidsröster som kommer till styrelsen. Vad valförrättarna ska göra med kuvert med förtidsröster 50 Valförrättarna ska ta emot omslagskuverten med förtidsröster. De ska anteckna i valdistriktets protokoll hur många omslagskuvert de tagit emot och hur många fönsterkuvert respektive ytterkuvert för brev- och budröstning som omslagskuverten innehåller enligt vad som står på dem. Omslagskuverten får inte öppnas innan den granskning som sägs i 51 påbörjats. 51 Valförrättarna ska granska omslagskuverten, fönsterkuverten och ytterkuverten för brev- och budröstning som kommit till vallokalen i den omfattning som den pågående röstmottagningen tillåter. Vid denna granskning ska valförrättarna göra följande. 1. Öppna omslagskuverten, räkna kuverten med förtidsröster och i protokollet anteckna antalet av respektive slag av kuvert med förtidsröster. 2. Kontrollera att väljarna är upptagna i röstlängd för valdistriktet, inte lämnat fler än ett fönsterkuvert eller ytterkuvert för brev- och budröstning, och inte röstat i vallokalen under valdagen. Valförrättaren ska också kontrollera att fönsterkuverten och ytterkuverten för brev- och budröstning inte blivit öppnade efter att de klistrats igen, väljaren på ytterkuvert för brev- och budröstning skriftligen försäkrat att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i närvaro av två vittnen, två vittnen på ytterkuvert för brev- och budröstning skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt. 3. Öppna de fönsterkuvert och ytterkuvert för brev- och budröstning som uppfyller kraven under 2, ta ut innehållet och kontrollera att kuverten innehåller valkuvert, väljaren bara gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val, det inte finns någon obehörig märkning på något valkuvert, varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel. 52 Innehåller ett fönsterkuvert som uppfyller kraven under 51 2 ett ytterkuvert för brev- och budröstning ska valförrättaren vid den fortsatta granskningen först kontrollera att väljaren inte lämnat fler än ett ytterkuvert för brev- och budröstning och därefter genomföra de åtgärder som anges i Efter granskning enligt 51 och 52 ska valförrättarna lägga valkuvert för de väljare vars valkuvert uppfyller kraven i 51 och 52 i Kyrkoval

112 valurnan för det val valsedeln gäller och markera detta i röstlängden, lägga de fönsterkuvert och de ytterkuvert för brev- och budröstning med väljarens röstkort som inte uppfyllt kraven i 51 och 52 i ett särskilt omslag, lägga tillbaka valkuvert som inte uppfyllt kraven i 51 i sina fönsterkuvert eller ytterkuvert för brev- och budröstning tillsammans med väljarens röstkort och lägga fönsterkuverten och ytterkuverten i ett särskilt omslag, anteckna valdistriktets namn och hur många fönsterkuvert och ytterkuvert för brev- och budröstning som omslagskuvertet innehåller på varje omslagskuvert, och försegla varje omslagskuvert. 54 Om ett omslagskuvert som innehåller fönsterkuvert eller ytterkuvert för brevoch budröstning kommer till valförrättarna efter att röstmottagningen i valdistriktet avslutats, ska omslagskuvertet inte öppnas utan lämnas till valnämnden efter att den preliminära rösträkningen i vallokalen avslutats. Detta ska antecknas i protokollet. Förfarandet vid preliminär rösträkning i vallokal Preliminär rösträkning i vallokal 55 Räkningen ska för varje slag av val gå till på följande sätt. 1. Valurnan ska tömmas och valkuverten räknas. Antalet väljare som enligt röstlängden deltagit i valet ska räknas. Antalet kuvert och antalet röstande ska antecknas i protokollet. Stämmer inte uppgiften om antal valkuvert med uppgiften om antalet röstande ska den sannolika orsaken till skillnaden antecknas i protokollet. 2. Valsedlarna ska tas ur valkuverten. Innehåller ett valkuvert mer än en valsedel ska valsedlarna läggas tillbaka i kuvertet. 3. Om en valsedel är blank därför att den saknar gruppbeteckning, har mer än en gruppbeteckning eller är märkt så att den kan antas vara ogiltig enligt 38 kap. 60 i kyrkoordningen, ska valsedeln läggas tillbaka i sitt valkuvert. 4. Valsedlar som har lagts tillbaka i sina valkuvert enligt 2 eller 3 ska läggas i särskilda omslagskuvert. På varje omslagskuvert ska valförrättarna anteckna hur många valkuvert som det innehåller. 5. De valsedlar som valförrättarna har godkänt ska sorteras i grupper efter nomineringsgrupper. Antalet valsedlar i varje grupp ska räknas och antalet antecknas i protokollet. Valsedlarna för varje nomineringsgrupp ska sedan läggas i särskilda omslag. På varje omslagskuvert ska valförrättarna anteckna vilket val valsedlarna gäller, antalet valsedlar, för vilken nomineringsgrupp valsedlarna gäller, och uppgift om valdistrikt. 6. Omslagskuvert enligt 4 och 5 ska förseglas. 56 Protokollet ska skrivas under av ordföranden och två av de närvarande valförrättarna. Därmed är den preliminära rösträkningen i vallokalen avslutad. Förfarandet vid slutlig sammanräkning och mandatfördelning Närmare om förfarandet hos stiftsstyrelsen 57 Stiftsstyrelsens sammanräkning ska vara offentlig och ska påbörjas så snart som möjligt. 58 Om handlingarna från valnämnden är ofullständiga eller bristfälliga på något annat sätt ska stiftsstyrelsen begära att de kompletteras. Om det behövs ska stiftsstyrelsen också begära uppgift om varför handlingarna är i bristfälligt skick. 110 Kyrkoval 2017

113 59 Stiftsstyrelsen ska ge till känna tid och plats för sammanräkningen. I tillkännagivandet ska stiftsstyrelsen ange i vilken ordning som de olika valen kommer att räknas, kyrkomötet ska dock alltid räknas först. Tillkännagivandet ska anslås på stiftets och församlingarnas anslagstavlor. Valets avslutning 64 När stiftsstyrelsen har färdigställt sammanräkningen så att ledamöter och ersättare kan utses ska den slutliga sammanräkningen avslutas. Detta sker genom att protokollet justeras av dem som stiftsstyrelsen utsett att leda sammanräkningen. 60 För varje valkrets ska stiftsstyrelsen innan den slutliga sammanräkningen påbörjas granska de omslagskuvert med ytterkuvert som stiftsstyrelsen erhållit från valnämnderna och de ytterkuvert som finns hos stiftsstyrelsen enligt 48. Detta ska göras på ett motsvarande sätt som enligt bestämmelserna i Vid granskningen ska stiftsstyrelsen vidta de åtgärder som är nödvändiga för att tillförsäkra att väljarens valhemlighet upprätthålls. 61 Stiftsstyrelsen ska vid den slutliga sammanräkningen pröva om valsedlarna är giltiga enligt 38 kap. 60 kyrkoordningen och om något namn på en valsedel inte ska tillräknas någon personröst enligt 38 kap. 61. Stiftsstyrelsen ska fatta de beslut som denna prövning kan föranleda. Stiftsstyrelsen ska också fatta de beslut som behövs med anledning av uppgifterna i de protokoll som förts över röstmottagningen och den granskning som gjorts enligt Den slutliga sammanräkningen ska genomföras utan dröjsmål. Om sammanräkningen avbryts ska valsedlar och övriga valhandlingar förvaras på ett säkert sätt. Innan sammanräkningen börjar igen ska stiftsstyrelsen kontrollera att det inte gjorts något obehörigt med valhandlingarna. 63 Stiftsstyrelsen ska föra protokoll över den slutliga sammanräkningen. 65 Valsedlarna ska läggas in i särskilda omslag, de godkända för sig och de ogiltiga för sig. De ogiltiga valsedlarna och valsedlar där det förekommer strykningar, tilllägg och särskild personröst ska förvaras under valperioden. Övriga valsedlar ska förvaras till dess att valet har vunnit laga kraft. Omslagen med valsedlar får öppnas om det ska göras en ny eller en fortsatt sammanräkning eller det annars behövs för utvärdering av valet. 66 När kyrkostyrelsen har fördelat mandaten mellan nomineringsgrupperna och utsett ledamöter och ersättare och protokollet över detta har justerats är kyrkomötesvalet avslutat. Detta ska omedelbart tillkännages på stiftens anslagstavlor. 67 När stiftsstyrelsen har fördelat mandaten mellan nomineringsgrupperna och utsett ledamöter och ersättare och protokollet över detta är justerat är övriga val avslutade. Detta ska omedelbart tillkännages på stiftets anslagstavla. Bevis 68 För den som har blivit utsedd till ledamot av stiftsfullmäktige eller kyrkofullmäktige eller till ersättare ska stiftsstyrelsen genast utfärda bevis om detta. I beviset ska stiftsstyrelsen ange namnet på den som blivit utsedd, och den tid, den nomineringsgrupp och, i förekommande fall, den valkrets som ledamoten eller ersättaren blivit utsedd för. Kyrkoval

114 69 Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från sammanräkning vid vilken ledamoten eller ersättaren blivit utsedd. Beviset ska skickas till den som blivit utsedd samt beträffande valen på den lokala nivån till pastoratet respektive församlingen. Förfarandet i övrigt i valadministrativa frågor Förvaring och transport av avgivna röster m.m. 70 Valsedlar som har lämnats vid valet, ytterkuvert med valkuvert, anteckningar och övriga handlingar av betydelse för den slutliga sammanräkningen av valet ska förvaras på ett säkert sätt till dess valet är avslutat. Försegling ska ske med material som anvisas eller tillhandahålls av kyrkostyrelsen. Transport av sådant material som anges i första stycket ska ske på ett säkert sätt. Detta beslut träder i kraft den 1 januari Samtidigt upphör Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2012:18) med närmare bestämmelser om direkta val att gälla. På kyrkostyrelsens vägnar ANTJE JACKELÉN Maria Lundqvist Norling 112 Kyrkoval 2017

115 BILAGA 2 B Kyrkostyrelsens beslut om röstning i röstningslokal när fel vallokal har angetts på röstkortet SvKB 2015:16 Kyrkostyrelsens beslut om röstning i röstningslokal när fel vallokal har angetts på röstkortet meddelat den 16 december Kyrkostyrelsen beslutar med stöd av 38 kap. 89 i kyrkoordningen följande. En väljare som har fått ett röstkort där fel vallokal har angetts får på valdagen rösta i en röstningslokal som har inrättats på samma plats som den felaktigt angivna vallokalen. Om väljaren kommer till en röstningslokal och inte har med sig sitt röstkort ska följande gälla. 1. Bestämmelserna i i Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2015:15) med närmare bestämmelser om direkta val tillämpas inte när det gäller skyldigheten att visa upp röstkort. 2. En röstmottagare kontaktar vallokalen för det valdistrikt som väljaren tillhör, kontrollerar att väljaren finns upptagen i röstlängden och begär att få väljarens nummer i röstlängden. 3. I vallokalen noteras i röstlängden att väljaren röstar i röstningslokalen. 4. En röstmottagare tar emot ett valkuvert med en valsedel för vart och ett av de val där väljaren får rösta och lägger valkuverten i ett fönsterkuvert. På fönsterkuvertet skrivs, under väljarens överinseende, personnummer, namn och nummer i röstlängden. 5. Fönsterkuverten läggs i ett särskilt omslag och överlämnas till ordföranden för valförrättarna i valdistriktet. 6. Den preliminära sammanräkningen i vallokalen påbörjas först när omslaget med fönsterkuvert från röstningslokalen har kommit till vallokalen. Finns det särskilda skäl får sammanräkningen påbörjas tidigare. Omslaget lämnas då till valnämnden, som vidarebefordrar detta till stiftsstyrelsen. Detta beslut träder i kraft den 1 januari Samtidigt upphör Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2012:3) om röstning på särskilt röstmottagningsställe när fel vallokal har angetts på röstkortet att gälla. På kyrkostyrelsens vägnar ANTJE JACKELÉN Maria Lundqvist Norling Kyrkoval

116 BILAGA 2 C Kyrkostyrelsens beslut om valsedlars utseende vid direkta val SVKB 2015:17 Kyrkostyrelsens beslut om valsedlars utseende vid direkta val meddelat den 16 december Kyrkostyrelsen beslutar med stöd av 38 kap. 89 i kyrkoordningen följande. Grundläggande bestämmelser om valsedlars utseende och vilka uppgifter som ska finnas på valsedlarna finns i 38 kap. 34 och 35 i kyrkoordningen. Härutöver gäller följande. Valsedlar ska tryckas i de färger och med signallinjer till det antal och med den placering som anges i bilagan. Valbeteckning, gruppbeteckning, kandidatförteckning, valkretsbeteckning i de fall valområdet består av två eller flera valkretsar och valområdesbeteckning bör placeras som framgår av bilagan. Uppgifterna om en kandidat på valsedeln får omfatta högst två rader per kandidat. Utöver namnet får det finnas följande uppgifter om kandidaten. Ålder, yrke eller titel, postadress, e-postadress, telefonnummer och tillhörighet till nomineringsgrupp eller liknande uppgift. Detta beslut träder i kraft den 1 januari Samtidigt upphör Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2012:19) om valsedlars utseende vid direkta kyrkliga val att gälla. På Kyrkostyrelsens vägnar ANTJE JACKELÉN Maria Lundqvist Norling 114 Kyrkoval 2017

117 BILAGA TILL KYRKOSTYRELSENS BESLUT (2015:17) OM VALSEDLARS UTSEENDE VID DIREKTA VAL Format A6 ( mm, avvikelsetolerans ± 1,0 mm) Utförande VALBETECKNING Gruppbeteckning 1. Val kyrkofullmäktige Val till stiftsfullmäktige Val till kyrkomötet Kandidatförteckning 2. Kandidaternas namn ska stå under varandra och numreras så att ordningen mellan dem framgår. Namn listan kan vid behov fortsätta på bak sidan. Före varje kandidatnummer ska finnas en ruta där personröst kan markeras. 3. Signallinje (antal, se nedan). 4. Valkretsbeteckning i de fall valområdet består av två eller flera valkretsar. Valområdetsbeteckning. Papper och signallinjer Val till församling som inte ingår i pastorat samt pastorat (kyrkofullmäktige): Papper ark- och rulltryck Colorit Vit 07, eller motsvarande, 80 gram. Ingen signallinje. Val till stiftsfullmäktige: Papper Colorit Rosa 35, eller motsvarande, 80 gram. Två signallinjer. Val till kyrkomötet: Papper Colorit Cremegul 54, eller motsvarande, 80 gram. Tre signallinjer. Signallinjens längd ska vara 9 mm och bredden 1 mm. Vid fler än en signallinje sätts linjen med 1,5 mm mellanrum i höjdled. Linjen/linjerna centreras i höjdled på valsedelns längdsida och trycks enbart på framsidan.

118

119 BILAGA 3 Begrepp och ordförklaringar av betydelse för kyrkovalet Sammanställningen av begrepp och ordförklaringar utgår från kyrkovalet. I flera fall kan ett begrepp, t.ex. kandidat, även ha en mer allmän betydelse. Många begrepp är också gemensamma för de allmänna valen i samhället och för de kyrkliga valen. I det följande är även dessa begrepp primärt kopplade till kyrkovalet. I ordförklaringarna har de ord kursiverats som återfinns i sammanställningen som egna uppslagsord. I vissa fall är det inte precis samma ordformer som kursiveras i förklaringarna och som återfinns som egna uppslagsord. Det torde ändå stå klart att det är samma begrepp som avses. För olika slags kuvert anges en nummer- och bokstavsbeteckning. Den beteckningen överensstämmer med var kuvertet finns som bilaga i valhandboken och den finns även tryckt på kuvertet i fråga. Samtliga kuvert finns som kopior i bilaga 10. ANMÄLD KANDIDAT En person som har anmälts av en nomineringsgrupp för att delta i valet genom att finnas med på en valsedel. En anmäld kandidat ska själv skriftligen förklara sig beredd att ställa upp i val. BESLUTANDE ORGAN De organ vars ledamöter utses genom direkta val. De beslutande organen i Svenska kyrkan är följande. Nationell nivå kyrkomötet Stift stiftsfullmäktige Pastorat kyrkofullmäktige Församlingar som kyrkofullmäktige inte ingår i pastorat BLANK VALSEDEL Valsedel på vilken det endast står beteckningen på det slags val där den kan användas valbeteckning. För att den ska kunna användas i valet måste åtminstone namnet på en registrerad nomineringsgrupp skrivas på den blanka valsedeln. BREVRÖSTNING Se brevröstning genom postbefordran. BREVRÖSTNING GENOM BUD Röstning kan ske genom att ett bud lämnar väljarens röst på ett röstmottagningsställe inom valnämndens ansvarsområde. Budröstning innebär att en brevröst vidarebefordras av ett bud istället för via posten. Därför talas i kyrkoordningen om brevröstning genom bud. Före valdagen kan budröstning ske i en röstningslokal. På valdagen kan budröstning äga rum i vallokalen eller i en röstningslokal. Det finns särskilda kuvert som ska användas vid budröstning, kuvert för brev- och budröstning. BREVRÖSTNING GENOM POSTBEFORDRAN En form av förtidsröstning. När det enbart talas om brevröstning är det fråga om det som i kyr- Kyrkoval

120 koordningen kallas brevröstning genom postbefordran. Brevröster skickas till stiftsstyrelsen i det stift där den röstande är kyrkobokförd. Det finns särskilda kuvert som ska användas vid brevröstning, kuvert för brev- och budröstning. Brevröstning kan påbörjas så snart väljarna fått sina röstkort. Brevröster ska skickas senast i sådan tid att de kan beräknas vara hos stiftsstyrelsen fredagen före valdagen. Väljare som befinner sig utomlands får skicka sin röst till kyrkostyrelsen, och rösten ska inkomma senast onsdagen före valdagen. En brevröst kan också lämnas via ett bud, se brevröstning genom bud. BREVRÖSTNINGSPAKET (10 k) Ett kuvert med det material som behövs för att kunna brevrösta och för att kunna budrösta. Det innehåller en blank valsedel för varje slags val, valkuvert, ett kuvert för brev- och budröstning samt ett omslagskuvert för att skicka kuvertet för brev- och budröstning tillsammans med röstkortet till stiftsstyrelsen. Dessutom finns en informationsfolder som beskriver hur brevröstning genom postbefordran och bud går till. BUD Den som biträder en väljare genom att överlämna hans eller hennes röst på ett röstmottagningsställe. Den som anlitas som bud ska ha fyllt 18 år. I övrigt finns inga bestämmelser om vem som får vara bud. BUDRÖSTNING Se brevröstning genom bud. DIREKTA VAL Val där de som tillhör Svenska kyrkan väljer ledamöter och ersättare i kyrkomötet, stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige. Direkta val äger rum tredje söndagen i september vart fjärde år och regleras i 38 kap. kyrkoordningen. DUBBLETTRÖSTKORT Ett extra röstkort som en röstberättigad kan få om personen har förlorat sitt röstkort eller inte har fått något benämns dubblettröstkort. Det kan beställas från kyrkostyrelsen men även valnämnden har ett ansvar för att kunna tillhandahålla dubblettröstkort. ERSÄTTARE Ersätter en ledamot vid ett sammanträde när ledamoten inte har möjlighet att delta. Ersättare i beslutande organ utses vid de direkta valen. Antalet ersättare är fastställt i kyrkoordningen. Det ska dock alltid finnas minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har någon ledamot. FASTA VALKRETSMANDAT De mandat som fördelas enbart på grundval av valresultatet i en valkrets. Se även utjämningsmandat. FÖNSTERKUVERT (10 b) Ett kuvert som används vid förtidsröstning i röstningslokaler samt vid brevröstning genom bud i röstningslokalen. I fönsterkuvertet läggs väljarens röstkort på ett sådant sätt att det framgår vem som röstat. När en väljare själv förtidsröstar läggs valkuverten tillsammans med röstkortet i fönsterkuvertet. Vid brevröstning genom bud läggs kuvertet för brev- och budröstning i fönsterkuvertet tillsammans med röstkortet. Det kan noteras att även omslagskuvertet för brevröst och röstkort (10 e) har fönster men det benämns inte fönsterkuvert i Kyrkostyrelsens bestämmelser eller i valhandboken. FÖRETRÄDARE I ETT STIFT Ett ombud för en nomineringsgrupp som registrerats eller ansökt om registrering för val till kyrkomötet kan utse en eller flera företrädare för nomineringsgruppen i ett stift. En sådan före trädare får anmäla kandidater till de val som äger rum i stiftet och beställa valsedlar. En före trädare i ett stift kan också utse en eller flera kontaktpersoner för nomineringsgruppen. 118 Kyrkoval 2017

121 FÖRSAMLINGSDELEGERADE Indirekt valt beslutande organ i partiella samfälligheter. De två partiella samfälligheter som finns är samfälligheten Gotlands kyrkor och Göteborgs begravningssamfällighet. FÖRSAMLING SOM INTE INGÅR I ETT PASTORAT En församling med egen ekonomi. FÖRSAMLINGSRÅD Indirekt vald styrelse i varje församling som ingår i ett pastorat. FÖRTIDSRÖSTNING Röstning som äger rum före och under valdagen på annan plats än i vallokalen. Förtidsröstning kan äga rum på något av följande sätt. I en röstningslokal i varje pastorat och i varje församling som inte ingår i ett pastorat över hela landet. Där kan alla röstberättigade oavsett bostadsort rösta. Genom brevröstning genom postbefordran och bud. FÖRTROENDEVALD Förtroendevalda är de personer som vid kyrkliga val har utsetts till ledamöter, ersättare och ordförande i beslutande och verkställande organ inom Svenska kyrkan. Förtroendevalda kan utses genom direkta val eller indirekta val. GRUPPBETECKNING Namn på en nomineringsgrupp. För att kunna delta i ett val måste nomineringsgruppen ha en registrerad gruppbeteckning. GRUPP- OCH KANDIDATFÖRTECKNING En förteckning för varje valkrets över de registrerade nomineringsgrupperna och de av dessa anmälda kandidaterna. Stiftsstyrelsen fastställer för samtliga valkretsar inom stiftet gruppoch kandidatförteckningar senast den 1 juni valåret eller, i de fall förlängd anmälningstid krävts, den 1 juli valåret. För att en kandidat ska kunna väljas måste han eller hon finnas på grupp- och kandidatförteckningen för valkretsen. Grupp- och kandidatförteckningar ska finnas tillgängliga i vallokaler och röstningslokaler. GRUPP- OCH KANDIDATSYSTEMET Grupp- och kandidatsystemet är Svenska kyrkans gemensamma system för att hantera registrering av nomineringsgrupper och kandidater samt göra valsedelsbeställningar. ICKE-TERRITORIELL FÖRSAMLING Församling vars upptagningsområde avviker från den territoriella indelningen. De fem icketerritoriella församlingarna och deras upptagningsområden är Finska församlingen Stockholms stift, Tyska S:ta Gertruds församling Stockholms stift, Kungliga Hovförsamlingen hela landet, Kungliga Karlskrona Amiralitetsförsamling Karlskrona och Ronneby kommuner Tyska Christinae församling Göteborgs, Härryda, Kungsbacka, Kungälvs, Mölndals, Partille och Öckerö kommuner. INDELNINGSDELEGERADE När det sker en ändring i den lokala indelningen kan stiftsstyrelsen besluta att indelningsdelegerade ska tillsättas som beslutande organ för att fatta beslut för den nya församlingen eller pastoratet redan innan indelningsändringen träder i kraft. Stiftsstyrelsen beslutar också hur många ledamöter och ersättare som varje församling respektive pastorat ska utse. Kyrkofullmäktige i de församlingar/pastorat som berörs av indelningsändringen utser sedan indelningsdelegerade genom indirekta val. INDIREKT VAL Indirekta val är val där inte alla röstberättigade har rätt att delta. Valet förrättas av personer som själva utsetts genom ett direkt val eller ett indirekt val. Bestämmelser om indirekta val finns i kyrkoordningens kapitel 39. Kyrkoval

122 INSKRÄNKT VALBARHET Begreppet inskränkt valbarhet är av betydelse när det vid ett visst val finns flera valkretsar. Valbarheten är inskränkt när en kandidat måste vara kyrkobokförd inom den valkrets där han eller hon väljs. Inskränkt valbarhet finns endast vid val till kyrkomötet då valbarheten är inskränkt till stiftet som valkrets. JÄMFÖRELSETAL De tal som räknas fram med hjälp av den jämkade uddatalsmetoden för att fördela mandaten mellan nomineringsgrupperna. JÄMKADE UDDATALSMETODEN En metod som används för att räkna fram de jämförelsetal som används vid fördelningen av mandaten mellan nomineringsgrupperna. Det första jämförelsetalet för en nomineringsgrupp räknas fram genom att nomineringsgruppens röstetal i valkretsen delas med 1,4. Därefter beräknas jämförelsetalet genom att nomineringsgruppens röstetal delas med det tal som är 1 högre än det dubbla antalet av de mandat som redan har tilldelats nomineringsgruppen i valkretsen, dvs. 3, 5, 7 och så vidare. KANDIDAT En person som utses av en nomineringsgrupp för att delta i valet genom att stå med på en valsedel. Endast anmälda kandidater som finns upptagna på grupp- och kandidatförteckningen för valkretsen kan väljas vid direkta val. KONTAKTPERSON Ett ombud eller en företrädare i ett stift kan utse en kontaktperson för en nomineringsgrupp. En kontaktpersons uppdrag ska avse en eller flera pastorat och/eller församlingar. En kontaktperson får anmäla kandidater och beställa valsedlar för val i de församlingar och pastorat som hans eller hennes uppdrag avser. KONTRAKT Tjänstgöringsområde för en kontraktsprost. Ett kontrakt består av en eller flera församlingar som inte ingår i pastorat och/eller ett eller flera pastorat i ett stift. I kyrkovalet 2013 utgjorde ett eller flera kontrakt valkretsarna vid valet till stiftsfullmäktige. Detta gäller inte vid kyrkovalet Istället utgörs valkretsarna vid val till stiftsfullmäktige av en eller flera församlingar som ingår i ett pastorat och/eller ett eller flera pastorat. KUVERT FÖR BREV- OCH BUDRÖSTNING (10 d) Kuvert som används vid brevröstning genom postbefordran eller bud. Det kallas även ytterkuvert för brev- och budröstning och i kyrkoordningen bara ytterkuvert för brevröst. I kuvertet läggs väljarens valkuvert. På kuvertet ska väljaren och två vittnen intyga att röstningen gått till på rätt sätt. KYRKNÄTET Ett internt datanät för elektronisk kommunikation mellan enheter och anställda/förtroendevalda i Svenska kyrkan. Kyrknätet har anslutning till och kan nås från internet. För att nå kyrknätet krävs särskild behörighet. KYRKOBOKFÖRD Den som tillhör Svenska kyrkan tillhör den territoriella eller icke-territoriella församling där han eller hon är kyrkobokförd. Detta är vanligtvis den församling inom vars territoriella område som personens folkbokföringsadress är belägen. Den som tillhör en icke-territoriell församling är i stället kyrkobokförd i den icketerritoriella församlingen. KYRKOFULLMÄKTIGE Beslutande organ i ett pastorat och i en församling som inte ingår i ett pastorat. Kyrkofullmäktige väljs av de röstberättigade i församlingen/ pastoratet genom direkta val. KYRKOKANSLIET Kyrkostyrelsens kanslifunktion beläget i Uppsala. 120 Kyrkoval 2017

123 KYRKOMÖTET Svenska kyrkans högsta beslutande organ som bl.a. beslutar om kyrkoordningen. Kyrkomötet väljs vid direkta val där alla röstberättigade har rösträtt. KYRKOORDNINGEN Det av kyrkomötet beslutade gemensamma regelsystemet för Svenska kyrkan. KYRKORÅD Kyrkorådet är styrelse i en församling/pastorat. Kyrkorådet fungerar som beredande och verkställande organ åt kyrkofullmäktige. KYRKOSTYRELSEN Kyrkostyrelsen är kyrkomötets beredande och verkställande organ som leder och samordnar förvaltningen av den nationella nivåns uppgifter. Kyrkostyrelsen har det övergripande ansvaret för de direkta valen. Kyrkostyrelsen har på delegation från kyrkomötet beslutat om vissa bestämmelser som kompletterar valbestämmelserna i kyrkoordningen. KYRKSAM Kyrksam är Svenska kyrkans gemensamma register och kommunikationsverktyg. Här hanteras organisationen liksom personer som på olika sätt är aktiva inom Svenska kyrkan. Kyrksam är tillgängligt för användaren via kyrknätet. LEDAMOT Ledamot i beslutande organ är en person som har utsetts vid ett direkt val. Ledamöter i beredande och verkställande organ såsom t.ex. stiftsstyrelsen utses genom ett indirekt val. I ett sådant organ kan utöver valda ledamöter också finnas självskrivna ledamöter, t.ex. biskopen i stiftsstyrelsen. MANDAT Uppdrag för en vald representant för en nomineringsgrupp i ett beslutande organ. I praktiken kan det sägas vara de platser som finns i ett beslutande organ och som valet avser. MANDATPERIOD Den tid som ett val avser. Mandatperioden vid direkta val inom Svenska kyrkan är fyra år och börjar 1 januari året efter valåret. Kallas även valperiod. NAMNVALSEDEL En valsedel på vilken det har tryckts en gruppbeteckning samt namn på, av nomineringsgruppen anmälda, kandidater och eventuellt kompletterande uppgifter. Benämns ibland också tryckt valsedel. NOMINERINGSGRUPP En grupp som under gemensam beteckning deltar i de direkta valen och nominerar kandidater. För att kunna delta i ett val ska en nomineringsgrupp ha en registrerad gruppbeteckning och ett ombud. OBEFINTLIGT NAMN Ett namn på en valsedel är i vissa fall att ses som obefintligt. I ett sådant fall ska inte någon personröst räknas. Det innebär inte att det blir en ogiltig valsedel. En giltig valsedel med ett obefintligt namn som inte är ogiltig räknas som en röst för nomineringsgruppen och för kandidaterna i den ordning som de har anmälts och finns på grupp- och kandidatförteckningen. OGILTIG VALSEDEL När en valsedel är ogiltig räknas den inte med vid röstsammanräkningen och den avgivna rösten tillfaller alltså inte någon nomineringsgrupp. OMBUD Varje registrerad nomineringsgrupp måste ha ett ombud. Ombudet företräder nomineringsgruppen och får bl.a. utse företrädare i stiften och kontaktpersoner. Ombudet får också anmäla kandidater och beställa valsedlar för samtliga val där nomineringsgruppen kan delta. Kyrkoval

124 OMSLAGSKUVERT Det finns flera slag av omslagskuvert som används i olika skeden av valet: för att skicka fönsterkuvert från förtidsröstning till stiftsstyrelserna (10 c), för att väljaren ska kunna skicka brevröst och röstkort till stiftsstyrelsen (10 e) för att lämna fönsterkuvert från en röstningslokal till vallokalen (10 f), för att via valnämnden efter den preliminära röstsammanräkningen vidarebefordra vissa kuvert samt valsedlar från vallokalen till stiftsstyrelsen (10 g, 10 h och 10 i). OMVAL Svenska kyrkans valprövningsnämnd ska upphäva ett ordinarie val och besluta att det ska hållas ett omval i en berörd valkrets om den vid prövning av ett överklagande av valet finner att något fel förekommit som med fog kan antas ha inverkat på valutgången och som inte kan rättas till genom en ny rösträkning eller på annat sätt. Nämnden ska besluta om omval av samtliga ledamöter och ersättare om mindre än hälften av det bestämda antalet ledamöter utsetts vid ett val. Kyrkostyrelsen beslutar vilken dag som ska vara valdag för ett omval. PASTORAT Två eller fler samverkande församlingar. Beslutande organ i ett pastorat är kyrkofullmäktige. PERSONRÖST En röst som avges för en registrerad kandidat. Detta sker genom en markering på ett särskilt utrymme framför namnet på en tryckt valsedel eller genom att namn på en anmäld kandidat skrivs på en blank valsedel. Personröst kan avges för högst tre kandidater. PERSONLIGT RÖSTETAL Det antal personröster som en registrerad kandidat har erhållit. Det personliga röstetalet avgör hur en nomineringsgrupps mandat fördelas mellan dess kandidater. Det finns vissa gränsvärden som måste uppnås för att det personliga röstetalet ska fastställas och få genomslag när en nomineringsgrupps mandat fördelas på kandidaterna. PRELIMINÄR RÖSTRÄKNING Den rösträkning som äger rum i vallokalen efter att röstmottagningen har avslutats. Vid den preliminära rösträkningen räknas inte några personröster utan endast hur många röster varje nomineringsgrupp har fått. REGISTRERAD KANDIDAT En anmäld kandidat som själv har bekräftat sin kandidatur och finns upptagen på en gruppoch kandidatförteckning. Både nomineringsgruppen och kandidaten registreras i Gruppoch kandidatsystemet. REGISTRERAD GRUPPBETECKNING En beteckning på en nomineringsgrupp som har registrerats efter beslut av kyrkostyrelsen (för val till kyrkomötet) eller av en stiftsstyrelse (för övriga val). REGISTRERAD NOMINERINGSGRUPP En nomineringsgrupp som har en registrerad gruppbeteckning. RÖSTBERÄTTIGAD Den som har rösträtt är röstberättigad. RÖSTETAL En nomineringsgrupps röstetal är det antal röster som nomineringsgruppen har fått i ett visst val. Det finns också personligt röstetal som avser en viss kandidat. RÖSTLÄNGD En numrerad förteckning för varje valdistrikt över alla röstberättigade. Till grund för röstlängden ligger förhållandena 30 dagar före valdagen. RÖSTKORT För var och en som är röstberättigad ska ett röstkort upprättas med uppgifter om väljarens 122 Kyrkoval 2017

125 namn och nummer i röstlängden och om vilka val som väljaren får delta i. Alla väljarna ska ha fått sitt röstkort senast 18 dagar före valdagen. Röstkortet är obligatoriskt vid förtidsröstning och bör tas med till vallokalen. Den som har förlorat, eller som inte har fått, ett röstkort kan beställa ett dubblettröstkort. RÖSTMOTTAGARE De som tar emot väljarnas röster vid röstning i en röstningslokal, jämför valförrättare. Röstmottagare utses av valnämnden. RÖSTMOTTAGNINGSSTÄLLE Samlingsbegrepp för lokaler där röstning äger rum. Det finns två olika röstmottagningsställen: En vallokal för varje valdistrikt där röstning äger rum på valdagen. Minst en röstningslokal i varje församling/ pastorat där röstning får ske från och med den trettonde dagen före valdagen till och med valdagen. RÖSTNINGSLOKAL En lokal där förtidsröstning äger rum. I varje församling som inte ingår i pastorat eller i varje pastorat ska det finnas minst en röstningslokal där röstning sker från och med den trettonde dagen före valdagen till och med valdagen. Väljare kan, oavsett var de är kyrkobokförda, rösta i samtliga röstningslokaler varför det ska finnas möjlighet att ta del av samtliga grupp- och kandidatförteckningar i en sådan lokal. Då röster tas emot i en röstningslokal ska två röstmottagare tjänstgöra samtidigt. RÖSTRÄKNING Sammanräkning av valsedlar som lämnats av väljarna och därmed av de röster som de olika nomineringsgrupperna har fått i valen samt av de personröster som har lämnats. Det sker först en preliminär rösträkning i vallokalen och sedan en slutlig rösträkning hos stiftsstyrelsen. RÖSTRÄTT Den som får rösta i de direkta valen har rösträtt. Rösträtt har den som tillhör Svenska kyrkan, fyller 16 år senast på valdagen, och är kyrkobokförd i en församling i Sverige För rösträtt i ett visst val krävs också att man är kyrkobokförd i en församling inom det område som valet avser. Undantag från detta gäller för de icke-territoriella församlingarna. Avgörande för utövandet av rösträtten är uppgifterna i röstlängden. SLUTLIG RÖSTRÄKNING Den rösträkning som stiftsstyrelsen genomför efter att valnämnderna har skickat in valsedlar m.m. från vallokalerna. Vid den slutliga rösträkningen räknas både nomineringsgruppernas röster och personröster. STIFTSFULLMÄKTIGE Beslutande organ i ett stift. Stiftsfullmäktige väljs av de röstberättigade i stiftets församlingar. STIFTSSTYRELSE Stiftsstyrelsen är stiftsfullmäktiges beredande och verkställande organ. Den har också vissa i kyrkoordningen givna uppgifter bl.a. vid genomförandet av direkta val. Stiftsstyrelsen har det övergripande ansvaret för alla direkta val inom stiftet. SVENSKA KYRKANS BESTÄMMELSER I Svenska kyrkans bestämmelser (SvKB) publiceras de ändringar i kyrkoordningen som kyrkomötet beslutar och de bestämmelser som kyrkostyrelsen beslutar på uppdrag av kyrkomötet. Svenska kyrkans bestämmelser anges i regel med årtal och löpnummer under året så att det framgår när utgivningen skett. De finns tillgängliga på Svenska kyrkans webbplats på adressen SVKB Se Svenska kyrkans bestämmelser. Kyrkoval

126 SVENSKA KYRKANS VALPRÖVNINGSNÄMND Ett av kyrkomötet valt organ med uppgift att pröva överklaganden av val. SÄRSKILD PERSONRÖST Se personröst. TILLHÖRIGHETSREGISTER Ett register över dem som tillhör Svenska kyrkan med uppgift om personnummer, dopdag, konfirmationsdag, kyrkobokföringsförsamling, folkbokföringsadress och fastighet. Uppgifterna i de lokalt förda tillhörighetsregistren utgör en grund för det centrala tillhörighetsregistret. TRYCKT VALSEDEL En valsedel på vilken det har tryckts en gruppbeteckning samt namn på, av nomineringsgruppen anmälda, kandidater och eventuellt kompletterande uppgifter. Benämns ibland också namnvalsedel. UTJÄMNINGSMANDAT Vid val till kyrkomötet och stiftsfullmäktige finns utöver fasta valkretsmandat även utjämningsmandat. Utjämningsmandaten fördelas mellan nomineringsgrupperna så att fördelningen av mandaten blir proportionell till nomineringsgruppens andel av rösterna inte endast i en valkrets utan i landet respektive stiftet som helhet. VAL Inom Svenska kyrkan väljer medlemmarna sina företrädare i beslutande organ genom demokratiska val. I direkta val, som genomförs var fjärde år, väljs representanter i kyrkofullmäktige på lokal nivå, stiftsfullmäktige på stiftsnivå och kyrkomötet på nationell nivå. Dessa direktvalda organ väljer sedan genom indirekta val beredande och verkställande organ för respektive nivå dvs. kyrkoråd, stiftsstyrelse respektive kyrkostyrelsen. VALBAR För att kunna väljas till ledamot eller ersättare vid de kyrkliga valen måste en kandidat vara valbar. Valbar är den som tillhör Svenska kyrkan, är döpt eller har varit förtroendevald inom Svenska kyrkan, och fyller 18 år senast på valdagen. Särskilda regler finns om var någon ska vara kyrkobokförd för att vara valbar vid ett visst val. Se även inskränkt valbarhet och valbarhetshinder. VALBARHETSHINDER Förhållanden (i praktiken anställning) som gör att en person som uppfyller de allmänna villkoren för valbarhet ändå inte är valbar vid ett visst val. VALBETECKNING Beteckning som ska finnas på en valsedel och som anger vid vilket slags val den används val till kyrkomötet, till stiftsfullmäktige eller till kyrkofullmäktige. VALDAG Den dag när val äger rum. Ordinarie valdag för direkta val är tredje söndagen i september vart fjärde år. Kyrkostyrelsen beslutar vilken valdag som ska gälla vid omval. VALDISTRIKT Valdistrikt är ett administrativt begrepp för att anvisa ett rimligt antal röstande till samma vallokal. Normalt utgör varje församling ett valdistrikt. I vissa fall kan en församling delas i flera valdistrikt. Inget valdistrikt består av mer än en församling. Däremot kan flera valdistrikt ha samma vallokal. Stiftsstyrelsen beslutar efter förslag från valnämnden om en församling ska delas in i flera valdistrikt. VALFÖRRÄTTARE De personer som på valdagen tjänstgör i en vallokal. Valförrättarna tar emot röster och genomför den preliminära rösträkningen. Val 124 Kyrkoval 2017

127 nämnden utser valförrättare för varje valdistrikt och bland dem en ordförande. Jämför röstmottagare. VALKRETS Ett geografiskt avgränsat område för vilket det ska väljas ledamöter och ersättare till det beslutande organ som valet gäller. VALKRETSBETECKNING Beteckning som bör, i de fall ett valområde består av flera valkretsar, finnas på en valsedel och som anger i vilken valkrets den används. VALKRETSMANDAT De mandat som hör till en viss valkrets och som genom valet fördelas mellan de nomineringsgrupper som deltar i valet i den valkretsen. Se även fasta valkretsmandat. VALKUVERT (10 a) Ett kuvert i vilket väljaren alltid ska lägga valsedeln innan han eller hon avger sin röst. VALLOKAL Den lokal där röstning äger rum på valdagen. Det finns en vallokal för varje valdistrikt. Flera valdistrikt kan ha en gemensam vallokal. VALNÄMND Valnämnden har ansvar för genomförandet av de direkta valen på lokal nivå. En valnämnd ska finnas i varje församling som inte ingår i ett pastorat och i alla pastorat. VALNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Valnämndens ansvarsområde är församlingen om det är fråga om en församling som inte ingår i ett pastorat. Ansvarsområdet är hela pastoratet med dess församlingar om det är fråga om en valnämnd i ett pastorat. Förtidsröster som har lämnats inom valnämndens ansvarsområde överlämnas direkt till respektive valdistrikt så att de finns i vallokalen innan den stänger på valdagen. VALOMRÅDE Geografiskt område till vilket det sker ett direkt val tillika en organisatorisk enhet som har ett direktvalt beslutande organ. Begreppet är synonymt med begreppet val och är antingen en församling med egen ekonomi, ett pastorat, ett stift eller hela landet. Till ett valområde registreras ett antal mandat, ersättarkvot samt ev. inskränkt valbarhet. VALOMRÅDESBETECKNING Beteckning som bör finnas på en valsedel och som anger i vilken församling, pastorat eller stift den används. VALPERIOD Samma som mandatperiod. VALPRÖVNINGSNÄMNDEN Se Svenska kyrkans valprövningsnämnd. VALSEDEL Genom att lämna en valsedel avger väljaren sin röst. Det finns blanka valsedlar och tryckta valsedlar/namnvalsedlar. En valsedel ska vara av format A6 och ha rätt färg gul för val till kyrkomötet, rosa för val till stiftsfullmäktige och vit för val till kyrkofullmäktige. För att en valsedel ska vara giltig måste den också vara försedd med en gruppbeteckning på en registrerad nomineringsgrupp. På valsedeln bör därutöver anges namn på en eller flera kandidater, valkretsbeteckning och valbeteckning. VALSKÄRM Avskild plats som ska finnas på varje röstmottagningsställe och där väljarna utan insyn kan lägga sina valsedlar i valkuvert. VALURNA Ett tillslutet kärl i vilket valkuvert med valsedel läggs ned vid röstning i en vallokal. VERKSTÄLLANDE ORGAN De organ som tillsätts av beslutande organ och är underställda dessa. Hit hör på den nationella Kyrkoval

128 nivån kyrkostyrelsen, i ett stift stiftsstyrelsen, i ett pastorat kyrkorådet och i en församling kyrkorådet eller församlingsrådet. Ofta talar man om beredande och verkställande organ eftersom de uppräknade organen har till uppgift att bereda ärenden åt de beslutande organen och verkställa fattade beslut. Ledamöter och ersättare i verkställande organ utses genom indirekta val. VITTNE Vid brevröstning genom postbefordran och bud ska väljaren i närvaro av två vittnen lägga sina valkuvert med valsedel i ett kuvert för brev- och budröstning och klistra igen detta. De två vittnena ska skriftligen intyga att väljaren skrivit under försäkran om att röstningen skett på det sätt som anges i kyrkoordningen. Ett vittne ska ha fyllt 18 år. YTTERKUVERT Kuvert i vilka valkuvert läggs vid förtidsröstning. Det finns ett särskilt slags ytterkuvert för brevröstning genom postbefordran och bud. Detta benämns i regel bara kuvert för brev- och budröstning eftersom det är den benämningen som finns tryckt på kuvertet. ÅNGERRÖSTNING Man kan från och med 2009 års kyrkoval inte ångerrösta vid kyrkovalet. Ångerröstning innebar att den som hade förtidsröstat kunde rösta på nytt i vallokalen på valdagen. ÖVERKLAGANDE Ett val kan överklagas hos Svenska kyrkans valprövningsnämnd. Även olika förberedande beslut som t.ex. om registrering av gruppbeteckningar eller om indelning i valdistrikt får överklagas. Olika tider gäller för när överklagande avseende olika beslut ska ha inkommit. Om något felaktigt förekommit som påverkat valutgången kan Valprövningsnämnden besluta om omval. ÖVERSKJUTANDE MANDAT Om en nomineringsgrupp får fler mandat i en valkrets än antalet anmälda kandidater från nomineringsgruppen så kallas dessa mandat för överskjutande mandat. Vid val till stiftsfullmäktige förs överskjutande mandat till en annan valkrets. 126 Kyrkoval 2017

129 BILAGA 4 Förslag till arbetsordning för valnämnd med kommentarer Valnämndens uppgifter 1 Valnämndens uppgifter framgår av kyrkoordningen och i kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2015:15) med närmare bestämmelser om direkta val. Kallelse 2 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträden. Kallelse ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Av kallelsen bör framgå vilka ärenden som ska behandlas. Ordföranden bestämmer vilka handlingar som ska bifogas kallelsen. Kallelsen ska minst 7 dagar före sammanträdesdagen lämnas till ledamöter och ersättare på lämpligt sätt. Om ett ärende är brådskande får kallelse ske inom kortare tid och på annat sätt. Inkallande av ersättare 3 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av sammanträdet ska snarast anmäla detta till valnämndens ordförande eller någon anställd som valnämnden utsett. Denne ska kalla den ersättare som står i tur att tjänstgöra. Justering av protokoll 4 Protokollet justeras av ordförande och ytterligare en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan valnämnden justerar den. KOMMENTARER TILL FÖRSLAGET TILL ARBETSORDNING FÖR VALNÄMND Valnämnden är en obligatorisk nämnd som enligt 38 kap. 3 i kyrkoordningen ska finnas i varje församling eller, om församlingen ingår i ett pastorat, i pastoratet med ansvar för valets genomförande. För valnämnden tillämpas bestämmelserna om kyrkorådet i 4 kap Ledamöter och ersättare i valnämnden väljs av kyrkofullmäktige till det antal som fullmäktige bestämmer. De väljs för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter valåret. Antalet ledamöter får inte vara mindre än tre. Det kan noteras att bestämmelserna i 4 kap. 6 om kyrkoherdens ställning som ledamot i kyrkorådet inte gäller valnämnden. Detta hindrar dock inte att kyrkoherden adjungeras när detta bedöms som lämpligt. Före beslut om vilka röstmottagningsställen som ska anordnas för kyrkovalet ska valnämnden enligt 38 kap. 51 b kyrkoordningen samråda med kyrkoherden. Samråd behöver också ske när det gäller att utse röstmottagare bland anställda för vilka kyrkoherden är arbetsledare. Kyrkoval

130 Valnämndens uppgifter, 1 Det finns vissa bestämmelser om valnämndens konkreta uppgifter i kyrkoordningen. De uppgifter som framgår av kyrkoordningen är i huvudsak: Ansvara för valets genomförande (lokalt) och biträda stiftsstyrelsen, 38 kap. 3 i kyrkoordningen. Svara för samråd med stiftsstyrelsen inför beslut om valdistriktsindelning, 38 kap. 20 kyrkoordningen Se till att det finns blanka valsedlar för alla röstmottagningsställen, 38 kap. 32 kyrkoordningen. Ta emot röstlängder och göra ev. rättelser på uppdrag från kyrkostyrelsen, 38 kap. 41 a kyrkoordningen. Ta emot valkuvert och andra ytterkuvert som ska används vid valet, 38 kap. 42 kyrkoordningen. Besluta om vilka lokaler som ska vara vallokaler och röstningslokaler för förtidsröstning, 38 kap. 50 kyrkoordningen. Utse valförrättare och röstmottagare, 38 kap. 53 kyrkoordningen. Efter förrättat val, från valförrättare ta emot röstlängd, protokoll, ytterkuvert samt valsedlar i förseglade omslag och därefter omgående vidarebefordra samtliga dessa handlingar till stiftsstyrelsen, 38 kap. 58 kyrkoordningen. Ytterligare bestämmelser om valnämndens uppgifter finns i Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2015:15) med närmare bestämmelser om direkta val. Där anges följande uppgifter: Svara för viss information om valet, 11. Tillhandahålla dubblettröstkort, 12. Senast den 1 april under valåret i vallokalssystemet registrera vallokaler med öppettider samt röstningslokaler som ska hållas öppna på valdagen och öppettiderna för dessa, 13. Besluta om öppettider för vallokaler, 13. Vidarebefordra omslagen med fönsterkuvert till stiftsstyrelsen, 45. Besluta hur omslag med fönsterkuvert som avser väljare inom det egna ansvarsområdet ska överlämnas till ordföranden för valförrättarna i respektive valdistrikt, 45. Vidarebefordra protokoll och anteckningar från valförrättning och röstmottagning till stiftsstyrelsen, 47. Kallelse, 2 Kyrkoordningen innehåller inga bestämmelser om kallelse till sammanträdena. Det är därför lämpligt att ta in sådana i förslaget till arbetsordningen. Det är rimligt att kallelsen går ut en vecka i förväg. Undantagsregeln i sista stycket bör inte bli regel. Den är avsedd för plötsligt uppkomna ärenden som kräver snabba beslut. Bestämmelserna om när sammanträde ska hållas finns i 4 kap. 13 kyrkoordningen. Inkallande av ersättare, 3 Genom den föreslagna bestämmelsen klargörs hur det rent faktiskt ska gå till när en ledamot har förhinder. Kyrkoordningen innehåller inga bestämmelser om detta. Bestämmelser om ersättarnas tjänstgöring finns i 4 kap. 14 kyrkoordningen med hänvisning till vad som gäller i fullmäktige 3 kap Bestämmelserna om i vilken ordning ersättarna ska träda in finns i 39 kap. 2 och 18. Justering av protokoll, 4 Bestämmelserna om justering finns i 4 kap. 18 kyrkoordningen med hänvisning till 3 kap I arbetsordningen bör dock regleras vilka som ska justera. Förslaget i arbetsordningen stämmer överens med vad som hittills brukat tillämpas i kyrkoråd. Syftet med andra stycket i den föreslagna bestämmelsen är att det i efterhand inte ska behöva uppstå några oklarheter om innehållet i den omedelbart justerade paragrafen. Observera att systemet med omedelbar justering endast bör tillgripas när ett ärende är så brådskande att man inte kan avvakta med verkställighet till dess protokollet är justerat på sedvanligt sätt. 128 Kyrkoval 2017

131 BILAGA 5 Adresser och telefonnummer KYRKOSTYRELSEN Kyrkovalet postadress: Uppsala telefon ; vxl fax e-post kyrkoval@svenskakyrkan.se STIFTSSTYRELSEN I UPPSALA STIFT postadress: Box 1314, Uppsala besöks/leveransadress: Dragarbrunnsgatan 71 telefon fax e-post uppsalastift@svenskakyrkan.se STIFTSSTYRELSEN I LINKÖPINGS STIFT postadress: Box 1367, Linköping besöks/leveransadress: Ågatan 65 telefon fax e-post linkopingsstift@svenskakyrkan.se STIFTSSTYRELSEN I SKARA STIFT postadress: Box 173, Skara besöks/leveransadress: Skoltorget telefon fax e-post skara.stift@svenskakyrkan.se STIFTSSTYRELSEN I STRÄNGNÄS STIFT postadress: Box 84, Strängnäs besöks/leveransadress: Gyllenhjelmsgatan 2 telefon fax e-post strangnas.stift@svenskakyrkan.se STIFTSSTYRELSEN I VÄSTERÅS STIFT postadress: Box 7, Västerås besöks/leveransadress: Västra Kyrkogatan 9 telefon fax e-post vasteras.stift@svenskakyrkan.se STIFTSSTYRELSEN I VÄXJÖ STIFT postadress: Box 527, Växjö besöks/leveransadress: Östrabo, Östraboliden telefon fax e-post vaxjostift@svenskakyrkan.se STIFTSSTYRELSEN I LUNDS STIFT postadress: Box 32, Lund besöks/leveransadress: Kraftstorg 12 B telefon fax e-post lundsstift@svenskakyrkan.se Kyrkoval

132 STIFTSSTYRELSEN I GÖTEBORGS STIFT postadress: Box 11937, Göteborg besöks/leveransadress: Lilla Bommen 1 telefon fax e-post goteborg.stift@svenskakyrkan.se STIFTSSTYRELSEN I KARLSTADS STIFT postadress: Box 186, Karlstad besöks/leveransadress: Västra Torggatan 15 telefon fax e-post karlstadsstift@svenskakyrkan.se STIFTSSTYRELSEN I HÄRNÖSANDS STIFT postadress: Box 94, Härnösand besöks/leveransadress: Trädgårdsgatan 7 telefon fax e-post harnosand.stift@svenskakyrkan.se STIFTSSTYRELSEN I LULEÅ STIFT postadress: Box 942, Luleå besöks/leveransadress: Stationsgatan 40 telefon fax e-post lulea.stift@svenskakyrkan.se STIFTSSTYRELSEN I VISBY STIFT postadress: Box 1334, Visby besöks/leveransadress: N:a Kyrkogatan 3 A telefon fax e-post visby.stift@svenskakyrkan.se STIFTSSTYRELSEN I STOCKHOLMS STIFT postadress: Box , Stockholm besöks/leveransadress: Klara södra kyrkogata 1 telefon fax e-post sthlm.stift@svenskakyrkan.se 130 Kyrkoval 2017

133 BILAGA 6 Exempel på grupp- och kandidatförteckning Arbetarepartiet - Socialdemokraterna 1. Inga-Britt Rova 2. Carl-Georg Isacson 3. Carola Norén 4. Jean-Pierre Zune 5. Eva Ånstrand 6. Lars-Erik Carlberg 7. Gudrun Carlsson 8. Lars-Göran Liljedahl 9. Kristin Thörn 10. Siv Persson Trogen 11. Jan-Eric Conradsson 12. Barbro Hillblom 13. Birgitta Mörk 14. Ann-Mari Lindmark 15. Bo Johansson 16. Taina Virta 17. Kerstin Roos 18. Kerstin Dogan Kyrkofullmäktige i Botkyrka församling Botkyrka församlings valkrets Folkpartister i Svenska kyrkan 1. Lena Nydén 2. Anders Axman 3. Suzanne Elfsö 4. Kristian Penderud 5. Ellinor Björk 6. John Hofgren 7. Carola Hedelius 8. Titti Jardetun 9. Björn Jakobsson 10. Madeleine Skagerling-Rosengren 11. Margot Sandström 12. Gunilla Wolfbrandt Kristdemokrater i Svenska kyrkan 1. Sven-Anders Bengtsson Tullinge 2. Evonne Ekmyr Göransson Tumba 3. Sohrab Khan Norsborg 4. Kjell Bertling Tumba 5. Amoon Khan Norsborg 6. Mirjam Bengtsson Tullinge 7. Jan Wingren Tumba Moderata Samlingspartiet 1. Nils Furtenbach 2. Anna-Marie Carlsson 3. Joel Hofgren 4. Antra Johansons-Rantins 5. Michael Schartau 6. Johanna Stenberg 7. Anders Runelund 8. Natalia Vrighed 9. Anita Löfveberg 10. Andrei Ignat 11. Karin Ekeståhl 12. Kerstin Birkeldh Spångberg 13. Bo Carlsson 14. Berit Skyllerberg 15. Eva Comicander Andersson 16. Karl-Otto Hultström 17. Lena Pers 18. Lennart Lindström 19. Kia Hjelte 1 Kyrkoval

134

135 BILAGA 7 Vallokalsbild Illustratör: Henrik Andersson Kyrkoval