Att ställa upp i kyrkovalet

Transkript

1 Att ställa upp i kyrkovalet 1

2 Afro The Next Generation, Salabackekyrka, Vaksala församling Innehåll Sången ska ljuda tillsammans gör vi kyrkovalet...3 Delaktig i Svenska kyrkan...3 Kyrkoval den 15 september 2013 Förtroendevald i Svenska Kyrkan...3 Intervju med en förtroendevald i Svenska kyrkan Hur gör du för att ställa upp i valet Anslut till en befintlig nomineringsgrupp Bilda ny nomineringsgrupp Nomineringsgrupperna informerar väljarna Svenska kyrkans organisation Strukturutredningens påverkan på kyrkovalet Registrera gruppbeteckning...7 Nomineringsgruppens namn Stödpersoner förutsättning för registrering av gruppbeteckning Ombud, företrädare och kontaktpersoner Anmäla kandidater...8 Fastställa grupp- och kandidatförteckning för valkrets Valsedlar...9 Valsedelskostnader...10 Att rösta i kyrkovalet...10 Sammanfattning Adresser och telefonnummer...11

3 Sången ska ljuda tillsammans gör vi kyrkovalet Vilken ton vill du att Svenska kyrkan ska slå an? Ska vi rytmiskt improvisera till en melodi eller är absolut gehör och skrivna noter att föredra? Vill du vara med och påverka så ska du ställa upp som kandidat i kyrkovalet och kanske bli invald som förtroendevald! Att arbeta som förtroendevald i Svenska kyrkan kan liknas vid att vara med i en kyrkokör. En kyrkokör är något som engagerar många av Svenska kyrkans medlemmar. Körer finns på alla nivåer från proffs till glada amatörer i alla åldrar. Till kören hör en körledare, tenorer, altar, basar och sopraner, alla med det gemensamt att de behövs för att framföra ett verk. Vid behov finns även andra resurser att ta till, som solister, organister och musiker av andra slag. Körerna är ofta väldigt uppskattade och något som starkt förknippas med Svenska kyrkan. Det är med andra ord inte svårt att dra en rad paralleller mellan en kör i Svenska kyrkan och det lagarbete det innebär att engagera sig som förtroendevald och delta i genomförandet av ett kyrkoval. Delaktig i Svenska kyrkan Denna broschyr handlar om hur du går tillväga om du vill vara med i kören och påverka. Den som ställer upp i kyrkovalet ställer sig under fyra år till förfogande för uppgiften att vara med som förtroendevald i något av de beslutande organen i församling, pastorat, stift eller på den nationella nivån. Att ställa upp i kyrkovalet är att vara med och ta ansvar för Svenska kyrkan. De som blir valda den 15 september 2013 får ett särskilt mandat att följa den repertoar de presenterat för väljarna i programbladet. Hitta dina sopraner, altar och basar, samla ihop till en kör eller anslut dig till en befintlig grupp. Ta ton, sången är din! Kyrkoval den 15 september 2013 Söndagen den 15 september 2013 är det kyrkoval. Mer än fem och en halv miljoner människor kommer att ha möjlighet att rösta. Vid förra valet deltog ungefär nomineringsgrupper och ungefär personer valdes till minst ett uppdrag. Rösträttsåldern är unikt låga 16 år. Förtroendevald i Svenska Kyrkan Svenska kyrkan är dess medlemmar, utan oss skulle inga gudstjänster firas kyrkor, kapell och församlingslokaler skulle gapa tomma. Utan medlemmar skulle inga barngrupper med skratt höras, ingen musik från körer och orgel klinga, inga som tillsammans dricker kaffe och möts på en eftermiddagsträff. Det nyfödda barnet skulle inte bli döpt, den unga konfirmanden skulle inte tillsammans med andra jämnåriga få lära sig om Jesus kärleksbudskap, de lyckliga tu som förenas under Guds försyn skulle inte giftas och den möjlighet till ett sista farväl av en kär gammal vän som en begravning ofta är, skulle gå om intet. Svenska kyrkan är dess medlemmar. Svenska kyrkan ska vara en kyrka som människor har en positiv relation till och känner glädje över att tillhöra. Svenska kyrkan ska vara en demokratisk folkkyrka, alla ska med för att låna ett slagord från den allmänpolitiska debatten. För att dessa ord och denna vision inte bara ska vara tomma utan faktiskt kunna upp u 3

4 Kaya förtroendevald i Svenska kyrkan Kaya Ålander är jazzsångerska och musiker som ofta uppträder med sin musik i kyrkor, både i form av konserter och i musikgudstjänster. Kaya engagerade sig som förtroendevald från mitten av nittiotalet fram till 2010 som ordinarie ledamot i kyrkoråd och kyrkofullmäktige i Hägerstens församling, och på 2000-talet även i kyrkomötet. Numera har hon trappat ner en aning men Kaya har fortfarande ett engagemang som kyrkvärd i Gröndals kyrka. Hon berättar att det var nyfikenhet och det faktum att hon blev tillfrågad som var avgörande för hennes beslut att engagera sig som förtroendevald i Svenska kyrkan. Kaya hade några år tidigare hittat sin Gudstro efter att ha gått ur kyrkan på sjuttiotalet. Att arbeta som förtroendevald har betytt mycket för Kaya, hon har lärt sig väldigt mycket om människor och mänskligt beteende, maktstrukturer och personkemi. Att ständigt återvända till tanken om Kristi handlingar för att inte förlora sig i maktens virvlar, har hjälpt henne. Kaya menar att hon lärt sig leva mer medvetet i förhållande till sin tro, sin gudsuppfattning och sina ideal. Hon har också fått stor kunskap om Svenska kyrkans organisation, politiska vardag och arbete. Kaya berättar att hon som förtroendevald först och främst har brunnit för jämställdhetsfrågor, internationellt arbete, ekumenik, en öppnare och mer vidsynt kyrka och människors lika värde, att allt levande och alla levande är ett uttryck av Gud. Att inte tveka go for it att gå in med liv och lust, att vara sig själv, att ligga lite lågt i början och känna in stämningar och följ hjärtats röst! Detta är några tips som Kaya ger till den som funderar på att engagera sig som förtroendevald. Det ryms ett brett spektrum av åsikter och uppfattningar i Svenska kyrkan, och det är bra att lyssna in klimat och tonfall. Att vara förtroendevald är också ett spännande och intressant uppdrag. Till syvende og sidst är det viktigast att se till det egna förhållandet till Gud och att inte tappa bort den kontakten. Foto: Kaya Ålander fyllas behövs en viktig komponent förtroendevalda. Utan förtroendevalda kan Svenska kyrkan inte fungera som vi vill att vår kyrka ska fungera. Svenska kyrkans organisation behöver sina förtroendevalda för att kunna utföra församlingens grundläggande uppgift, att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Vad innebär det att vara förtroendevald De flesta förtroendevalda kommer väljas för att ta ansvar i församlingen eller pastoratet, andra i stiftet eller i kyrkomötet. Gemensamt för alla förtroendevalda är att de fått ett förtroende av väljarna i kyrkovalet, att vara delaktiga, att ta ansvar, att samarbeta och att vara med och utveckla helheten i Svenska kyrkan. Kort och gott bistå Svenska kyrkan med kunskap, idéer och framåtanda. Vad har en förtroendevald för arbetsuppgifter på lokal nivå I varje församling som inte ingår i ett pastorat (samfällighet) finns ett kyrkofullmäktige som väljs genom direkta kyrkliga val. Kyrkofullmäktige utser i sin tur kyrkorådet. De församlingar som tidigare ingick i en samfällighet kommer från och med årsskiftet att ingå i ett pastorat. För pastorat kommer gälla att de har kyrkofullmäktige som högsta beslutande organ och ett indirekt valt kyrkoråd. Mer om detta går att läsa längre fram under rubriken Strukturutredningens påverkan på kyrkovalet Det är till ett kyrkofullmäktige i en församling eller i ett pastorats som många förtroendevalda kommer väljas. Kyrkofullmäktige och dess kyrkoråd (styrelsen) har framförallt tre huvudsakliga uppgifter att utföra. 4

5 Att ta ansvar för organisationens strategiska inriktning, i kyrkorådet handlar det om att, utifrån befintliga beslut tagna av kyrkofullmäktige omsätta beslut i praktiken. Att aktivt arbeta med och ta ansvar för fördelningen av resurser inom församlingslivet. Med andra ord att arbeta med budgeten. Att arbeta med uppföljning och utvärdering av arbetet med församlingens grundläggande uppgift, att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Att tänka på för en förtroendevald Det kyrkliga förtroendeuppdraget har sina rötter i Nya Testamentet och kan därför inte jämföras med ett kommunalt uppdrag. Det går inte att helt klart avgränsa vilka som är ens uppdragsgivare som förtroendevald. Som förtroendevald kommer du vara delaktig i att fatta beslut som kan vara både svåra och obekväma att fatta. Du har ett juridiskt och moraliskt ansvar för de beslut som fattas. Du ska alltid vara objektiv och opartisk och ur ett solidariskt perspektiv se till församlingens eller pastoratets bästa. Det är stora ord vars innebörd kanske kan verka lite skrämmande, det är viktigt att komma ihåg att oavsett om du kanske inte känner till så mycket om hur din församling styrs eller om andra kyrkliga traditioner finns hjälp att få för att lära sig mer. Hur lär jag mig mera, vilken hjälp kan jag få Om du är intresserad av att bli förtroendevald och vill veta mera ska du i första hand kontakta din församling eller ditt stift som kan tillhandahålla stöd, material och utbildning i hur det är att arbeta som förtroendevald. Svenska kyrkans unga, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och Sensus anordnar utbildningar och tillhandahåller material. Verbum förlag har tagit och tar fram böcker som ger konkreta baskunskaper inför arbetet som förtroendevald, dessa finns bland annat att köpa i Verbums webbshop och i andra boklådor på nätet. Hur gör du för att ställa upp i valet Det finns två sätt att ställa upp i kyrkovalet. Antingen ansluter du dig till en nomineringsgrupp som redan är aktiv eller också skapar du en ny grupp tillsammans med människor som delar dina värderingar. Kyrkovalet har många likheter med de allmänna valen till kommun, landsting och riksdag, men det finns också olikheter. En av dem är att kyrkoordningen, det gemensamma regelverk som beslutas av kyrkomötet, kallar de grupper som ställer upp i kyrkovalet för nomineringsgrupper, inte för partier. Anslut till en befintlig nomineringsgrupp Den som är intresserad av att ställa upp i kyrkovalet kan undersöka vilka grupper som finns representerade i till exempel den egna församlingens kyrkofullmäktige. Representanter för dessa nomineringsgrupper kan berätta mer om hur du kan göra om du sympatiserar med deras åsikter och vill ställa upp tillsammans med dem. Personal på stiftskansliet eller i församlingen kan ge besked om vilka grupper som finns i just din församling och ditt stift. Bilda ny nomineringsgrupp Det är också möjligt att bilda en ny nomineringsgrupp. Kanske är ni en grupp medlemmar som vill lyfta fram och prioritera andra frågor än de som prioriteras nu. Det krävs ett antal personer som vill stödja er registrering. Dessutom krävs kandidater som vill ställa upp och som är valbara. Läs mer om hur det går till under rubriken Anmäla kandidater. Nomineringsgrupperna informerar väljarna Det är viktigt för nomineringsgrupperna att nå ut till väljarna med information, både att gruppen ställer upp i kyrkovalet och vad de står för och vill åstadkomma. Vilka frågor är mest angelägna? Vilka visioner finns i gruppen? Hur vill gruppen arbeta för att genomföra dem? Att sprida denna information är nomineringsgruppens eget ansvar. Ibland anordnar församlingar debatter inför valet, ibland kan företrädare för grupperna intervjuas i församlingstidningar eller liknande. Ta reda på om något sådant sker i ditt sammanhang. Kan grupperna ordna något tillsammans? Oavsett eventuella gemensamma aktiviteter behöver nomineringsgruppen göra egna informationsinsatser för att väljarna ska få reda på och kunna ta ställning till valets olika alternativ. Svenska kyrkans organisation För att förstå valet och kunna registrera en gruppbeteckning behöver du känna till en del om Svenska kyrkans organisation. Förtroendevalda väljs i direkta val till varje nivå. Var och en av de röstberättigade kan rösta i tre val (undantaget Hovförsamlingen). 5

6 LOKAL NIVÅ församlingar och pastorat Svenska kyrkan är genom sina församlingar rikstäckande. En person som tillhör Svenska kyrkan tillhör nästan alltid den församling där hon eller han är folkbokförd. Det finns ungefär territoriella församlingar och fem icke-territoriella. Territoriell betyder att församlingen omfattar ett visst geografiskt område. Exempel på icke-territoriella församlingar är Finska församlingen och Hovförsamlingen. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Vissa församlingar samarbetar i administrativa frågor och utgör då en ekonomisk enhet som fram till strukturutredningens genomförande kallats samfällighet. En församling behöver inte ingå i en samfällighet, men den kan göra det. Från och med 1 januari 2014 kommer samfälligheter att benämnas pastorat och med det följer en rad förändringar. Församlingar och pastorat utgör den lokala nivån i kyrkovalet. I en församling som inte ingår i ett pastorat väljs ledamöter till kyrkofullmäktige som i sin tur utser ett kyrkoråd församlingens styrelse. En församling som tidigare ingick i en samfällighet hade antingen ett kyrkofullmäktige eller ett direktvalt kyrkråd. Genom införandet av pastorat försvinner dessa båda direktvalda organ. Dessa ersätts med ett församlingsråd som utses genom indirekta val. Om du eller din grupp vill ställa upp på hemmaplan kan du på församlingsexpeditionen/pastorsexpeditionen få veta om församlingen ingår i en samfällighet eller inte. Du kan också få veta vilka gruppbeteckningar som för närvarande finns representerade i kyrkofullmäktige eller i det direktvalda kyrkorådet (alternativ för en församling som ingår i en samfällighet). REGIONAL NIVÅ stiften Stiften utgör den regionala nivån i Svenska kyrkan. Sveriges cirka församlingar är indelade i 13 stift. Stiften har till uppgift att främja församlingarnas arbete. De har också vissa tillsynsuppgifter. I valet väljs ledamöter till stiftsfullmäktige, som sedan utser bland annat stiftsstyrelsen. NATIONELL NIVÅ kyrkomötet Förtroendevalda som på nationella nivån tar ansvar för Svenska kyrkans gemensamma angelägenheter finns i kyrkomötet. Kyrkomötets uppgifter är bland annat att besluta om kyrkoordningen, ha ett övergripande ansvar för internationell diakoni och mission, liksom att vara Svenska kyrkans röst utåt. I valet väljs ledamöter till kyrkomötet, som sedan utser kyrkostyrelsen. Strukturutredningens påverkan på kyrkovalet 2013 På uppdrag av 2007 års kyrkomöte tillsatte kyrkostyrelsen i maj 2008 en utredning med det övergripande syftet att skapa bästa möjliga organisatoriska förutsättningar för församlingarna att fullgöra sin grundläggande uppgift. Kyrkomötet 2012 har beslutat 6

7 att strukturutredningen i enlighet med betänkandet Närhet och samverkan ska genomföras och det får följande konsekvenser för Svenska kyrkans organisation och för valet: Samfälligheter kommer att benämnas pastorat och varje pastorat ska ha en valnämnd. Det kommer att genomföras nästan färre val eftersom de direkta valen till församlingarna som idag ingår i en samfällighet inte kommer att genomföras. Till varje pastorat ska det genom direkta val väljas ett kyrkofullmäktige. De församlingar som ingår i ett pastorat kommer inte att ha något direktvalt organ. Församlingar som inte ingår i ett pastorat kommer som idag att ha en valnämnd och val till ett kyrkofullmäktige. Samtliga röstberättigade kommer att kunna rösta i tre val, kyrkomötet, stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige. Kyrkofullmäktige kommer att vara det högsta beslutande organet både i församlingar som inte ingår i pastorat och i pastoraten. Pastoraten kommer endast att utgöras av en valkrets, det vill säga det sker ingen valkretsindelning och möjligheten till inskränkt valbarhet tas bort. Samtliga kyrkofullmäktige kommer att ha en ersättarkvot på 1/2 (det ska finnas hälften så många ersättare som det finns ledamöter). Hur många mandat ett kyrkofullmäktige minst måste ha i förhållande till antal röstberättigade förändras, gäller både pastorat och församlingar som inte ingår i pastorat. Info Till följd av de förändringar som skett i Svenska kyrkans organisation i och med strukturutredningens genomförande, är det mycket viktigt att alla, valnämnder, nomineringsgrupper, stift med flera funderar över vilka konsekvenser detta får där de själva verkar. Information kommer att ges via i huvudsak nyhetsbrev och internet. Har du några frågor eller funderingar kontakta i första hand ditt stift eller kyrkokansliet via e-post kyrkoval@svenskakyrkan.se. För val inom Göteborgs kyrkliga samfällighet gäller särskilda regler. Läs mer på Registrera gruppbeteckning Alla nomineringsgrupper som vill delta i kyrkovalet måste registrera sin gruppbeteckning, det vill säga ett namn på gruppen. Registreringen gäller tills vidare. Det betyder att de grupper som registrerades inför tidigare val inte behöver göra det på nytt. En gruppbeteckning upphör dock att gälla om: 1. Nomineringsgruppen begär det. 2. Nomineringsgruppen inte anmält kandidater för två ordinarie val i följd. 3. Nomineringsgruppen inte har något ombud. 4. Det inte längre ska ske något val till den församling eller det pastorat som gruppbeteckningen anger (grupper som är registrerade på en samfällighet som den 1 januari 2014 blir ett pastorat, kommer att bli registrerade på pastoratet). Alla nya grupper måste alltså registrera en gruppbeteckning. Ansökan från en ny grupp ska, för att gruppen ska kunna ställa upp i kyrkovalet 2013, ha inkommit senast den 15 april 2013 men gärna tidigare så att tid finns för att kunna reda ut eventuella oklarheter. Ansökan skickas till kyrkostyrelsen om det gäller registrering för val till kyrkomötet. För övriga val skickas ansökan till respektive stiftsstyrelse. Information om adresser och blanketter återfinns i slutet av broschyren. En nomineringsgrupp behöver naturligtvis inte delta i val på alla eller flera nivåer. En registrering på en högre nivå ger dock automatiskt rätt att delta i valet på lägre nivåer. Nomineringsgruppens namn Det finns bestämmelser för vilka namn som kan och inte kan registreras: 1. Namn som är förväxlingsbara kan inte godkännas. Den nya beteckningen får inte vara förväxlingsbar med ett namn som är registrerat sedan tidigare val. Det innebär att även namn på lägre nivå kan blockera önskat namn på högre nivå. Kontrollera därför först med stiftskansliet så att det namn som ni vill ha inte redan finns registrerat sedan tidigare kyrkoval. 2. Beslut om registrering fattas i en bestämd ordning. Ansökningar för val till kyrkomötet behandlas först. Därefter behandlas ansökningar för val till stiftsfullmäktige, följt av val till kyrkofullmäktige. Exempel: Finns det en grupp som registrerats för val till kyrkomötet under beteckningen Församlingspartiet u 7

8 så kan ingen annan grupp bli registrerad med ett namn som är förväxlingsbart med detta, exempelvis Församlingspartiet i Yby församling. 3. Namn på stift, pastorat eller församling ska ingå i namnet när en registrering görs på dessa respektive nivåer. 4. Namnet på stiftet, pastoratet eller församlingen ska vara skrivet i nominativ eller i genitivform: Exempel: Församlingspartiet i Yby församling eller Yby församlings församlingsparti. 5. En ansökan om registrering av ett namn som till sitt innehåll eller av annan särskild anledning är uppenbart olämpligt som gruppbeteckning kommer inte att godkännas. Stödpersoner en förutsättning för registrering av gruppbeteckning För att ansöka om registrering av gruppbeteckning, det vill säga ny grupp, måste nomineringsgruppen för val till kyrkomötet ha stöd av minst 300 personer, för val till stiftsfullmäktige av minst 100 personer och för lokala val av minst 10 personer. Dessa stödpersoner måste vara röstberättigade i det val som ansökan gäller. För att godkännas krävs personens namnteckning, personnummer och uppgift på vilken församling personen tillhör. Personnumret och församlingsnamnet används sedan för att kontrollera rösträtten. Det kan vara bra att ha stöd från några fler än vad som minst krävs om det skulle visa sig att någon av stödpersonerna inte är röstberättigad i det aktuella valet. Ombud, företrädare och kontaktpersoner Varje grupp som ansöker om registrering ska också anmäla ett ombud. Det är praktiskt att också anmäla en ersättare för ombudet. Det är ombudet som företräder nomineringsgruppen. Ombudet anmäler kandidater, beställer valsedlar samt tar emot och vidarebefordrar information. Ett ombud som registrerats för val till kyrkomötet kan utse personer till företrädare för nomineringsgruppen i ett stift samt kontaktpersoner i pastorat och församlingar. Likaså kan ett ombud som har registrerats för val till stiftsfullmäktige utse kontaktpersoner för pastorat och församlingar inom stiftet. Dessa har rätt att, för sitt angivna område, anmäla kandidater samt beställa valsedlar. Till skillnad från ombud måste företrädare och kontaktpersoner anmälas på nytt inför varje val. Anmäla kandidater Nomineringsgruppens kandidater måste anmälas i förväg. De kandidater som anmäls måste själva med sin namnteckning intyga att de godkänner anmälan. För att vara valbar krävs att kandidaten: tillhör Svenska kyrkan är döpt i Svenska kyrkan eller annat kristet samfund, eller tidigare har varit förtroendevald i Svenska kyrkan fyller 18 år senast på valdagen är folkbokförd i det område valet gäller han/hon är därigenom valbar i sin församling, sitt pastorat, sitt stift och till kyrkomötet (eller tillhör den icke-territoriella församling valet avser). Det råder inskränkt valbarhet till kyrkomötet vilket innebär att du endast är valbar i det stift där du är folkbokförd. Det kan också vara inskränkt valbarhet i valet till ditt stiftsfullmäktige. Vill du veta om det gäller ditt stift så kontakta stiftet. Det finns några undantag: En anställd inom Svenska kyrkan som har ledande ställning bland de anställda kan inte väljas (bland annat biskopen i stiftet, kanslichefen i pastoratet och kyrkoherden i församlingen). Ytterligare valbarhetshinder finns för anställda vid indirekta val (val till råd, nämnder och styrelser). Anmälan av kandidater bör göras så snart som möjligt. Anmälan ska dock vara inkommen till respektive stiftskansli senast den 15 april Information om adresser och blanketter återfinns på sidan 11. 8

9 Nomineringsgruppen har ansvar för att kontrollera om kandidaterna är valbara innan anmälan skickas till stiftet. Den slutgiltiga kontrollen genomförs först när valet räknats samman. Trots de preliminära kontrollerna kan en kandidat efter valet förklaras icke valbar även om hon eller han varit upptagen på valsedeln. Två händelser kan förändra valbarheten. Personen kan ha flyttat före valet eller begärt utträde ur Svenska kyrkan. Inträffar det att en person vid sammanräkningen visar sig vara ej valbar, flyttas de personer som står längre ner på listan upp ett steg. Om en person, efter att hon blivit vald flyttar från det område valet avser, gäller generellt att hon frigörs från sitt förtroendeuppdrag. Kontakta ditt stift om du har några frågor. Fastställa grupp- och kandidatförteckning för valkrets Stiftstyrelserna ska fastställa grupp- och kandidatförteckningar för varje valkrets inom stiftet inklusive stiftet som valkrets i valet till kyrkomötet. Beslut om fastställande av grupp- och kandidatförteckning ska enligt huvudregeln vara taget av stiftet senast den 1 juni. Den fastställda grupp- och kandidatförteckningen kommer att finnas tillgänglig på För utförligare information vänd dig till stiftskansliet eller se information som kommer att finnas på webbplatsen. Den som kandiderar ställer sig till förfogande under hela mandatperioden som är fyra år. Även den som inte blir invald på valdagen kan senare komma att kallas in som ersättare för någon som exempelvis flyttat. Personröster Det är möjligt att avge upp till tre personröster genom att kryssa flera kandidater på valsedeln. Kryssen ökar kandidaternas möjlighet att bli valda och få representera dig. Valsedlar Vid de kyrkliga valen används samma typ av valsedlar som vid de allmänna valen. För val till kyrkofullmäktige används vita valsedlar, för val till stiftsfullmäktige rosa och för val till kyrkomötet gula. Kyrkostyrelsen kommer att tillhandahålla blanka valsedlar för alla röstningslokaler. Kyrkostyrelsen åtar sig också att på beställning, och mot ersättning, trycka nomineringsgruppernas valsedlar. 9

10 Valsedelskostnader Församlingen eller pastoratet kan besluta att ge nomineringsgrupperna bidrag till valsedelskostnaderna. Bidrag ska i så fall utgå efter en enhetlig grund till varje nomineringsgrupp som är eller genom valet blir representerad i det organ valet avser. Kyrkomötet har inför kyrkovalet 2013 beslutat att de grupper som är representerade i kyrkomötet, eller som genom valet blir representerade i kyrkomötet, ska få bidrag till valsedlar. Bidraget ska dock begränsas till högst kostnaden för det antal valsedlar som motsvarar en gånger de röstberättigades antal. I församlingar som inte ingår i pastorat beslutar församlingen om eventuella bidrag för nomineringsgrupper som deltar i valet till kyrkofullmäktige i församlingen. Pastoratet beslutar när det gäller val till kyrkofullmäktige i pastoratet. Stiftet beslutar när det gäller val till stiftsfullmäktige. Kyrkomötet beslutar när det gäller val till detta. Kostnaden är, inklusive moms, preliminärt beräknad till 49 kronor per tusen valsedlar. En startkostnad om 450 kronor tillkommer, liksom fraktkostnaden. Det ligger i nomineringsgruppernas intresse att säkerställa att de röstberättigade har tillgång till valsedlarna då det är dags att rösta. Valnämnderna kan i viss mån vara behjälpliga. När det gäller valsedlar för val till kyrkomötet samt stiftsfullmäktige är valnämnderna skyldiga att placera ut dem i vallokalen och vid särskilda röstmottagningsställen, förutsatt att en representant för nomineringsgruppen försett valnämnden med valsedlarna senast en vecka före det att röstningen påbörjas. De som beställt valsedlar via kyrkostyrelsen får dessa levererade i juni juli. Om nomineringsgruppen inte har fått sina valsedlar senast den 31 juli bör kontakt tas med kyrkokansliet. Att rösta i kyrkovalet Det går att förtidsrösta på vilken expedition för förtidsröstning man vill i hela landet. Brevröster ska ha inkommit till stiftsstyrelsen senast den 11 september För den som inte kan ta sig till en röstningslokal är det möjligt att rösta med hjälp av ett bud. Ett särskilt röstmottagningsställe kan anordnas för till exempel väljare som har långt till vallokalen. Ett särskilt röstmottagningsställe kan anordnas både innan och på valdagen. Det är bara de som är röstberättigade inom valnämndens ansvarsområde som har möjligt att rösta på ett särskilt röstmottagningsställe, det vill säga inom det egna pastoratet eller församlingen. I varje pastorat och i varje församling som inte ingår i ett pastorat ska det på valdagen finnas minst en vallokal. Öppettiderna kan variera, men alla vallokaler måste vara öppna mellan klockan och samt minst fyra timmar mellan klockan och Valförrättarna gör en preliminär sammanräkning av rösterna direkt efter att vallokalen stängt. Den slutgiltiga sammanräkningen och mandatfördelningen görs av stiftsstyrelserna. Den som vill veta mer om detaljerna kring valet kan besöka eller kontakta sitt stift. Sammanfattning En nomineringsgrupp måste registrera gruppbeteckning om en sådan inte är registrerad sedan tidigare. Ansökan ska ha inkommit senast den 15 april 2013 men gärna tidigare än så. Nomineringsgruppen ska ha ett ombud och gärna en ersättare för denne. Ombudet företräder gruppen, anmäler kandidater och beställer valsedlar. Ombudet kan utse företrädare och kontaktpersoner som kan anmäla kandidater och beställa valsedlar. Valbara kandidater ska vara anmälda senast den 15 april Att observera för nomineringsgrupper med redan registrerade gruppbeteckningar Det måste alltid finnas ett ombud. Nytt ombud anmäls till stiftsstyrelsen och till kyrkostyrelsen för nomineringsgrupper registrerade på kyrkomötesnivå. Om en grupp upphör på grund av indelningsändring måste en ny ansökan göras. 10

11 Blanketter Alla blanketter som behövs för ansökan om registrering av gruppbeteckning och anmälan av kandidater liksom instruktionshäftet Blankettguiden, finns att hämta på under menyrubriken Nomineringsgrupper Blanketter. Adresser och telefonnummer stiftsstyrelsen i uppsala stift postadress Box 1314, Uppsala besöks/leveransadress Dragarbrunnsgatan 71 telefon fax e-post uppsalastift@svenskakyrkan.se stiftsstyrelsen i linköpings stift postadress Box 1367, Linköping besöks/leveransadress Ågatan 65 telefon fax e-post linkopingsstift@svenskakyrkan.se stiftsstyrelsen i skara stift postadress Box 173, Skara besöks/leveransadress Skoltorget telefon fax e-post skara.stift@svenskakyrkan.se stiftsstyrelsen i strängnäs stift postadress Box 84, Strängnäs besöks/leveransadress Gyllenhjelmsgatan 2 telefon fax e-post strangnas.stift@svenskakyrkan.se stiftsstyrelsen i västerås stift postadress Box 7, Västerås besöks/leveransadress Västra Kyrkogatan 9 telefon fax e-post vasteras.stift@svenskakyrkan.se stiftsstyrelsen i växjö stift postadress Box 527, Växjö besöks/leveransadress Östrabo, Östraboliden telefon fax e-post vaxjostift@svenskakyrkan.se stiftsstyrelsen i lunds stift postadress Box 32, Lund besöks/leveransadress Kraftstorg 12 B telefon fax e-post lundsstift@svenskakyrkan.se stiftsstyrelsen i göteborgs stift postadress Box 11937, Göteborg besöks/leveransadress Lilla Bommen 1 telefon fax e-post goteborg.stift@svenskakyrkan.se stiftsstyrelsen i karlstads stift postadress Box 186, Karlstad besöks/leveransadress Västra Torggatan 15 telefon fax e-post karlstadsstift@svenskakyrkan.se stiftsstyrelsen i härnösands stift postadress Box 94, Härnösand besöks/leveransadress Trädgårdsgatan 7 telefon fax e-post harnosand.stift@svenskakyrkan.se stiftsstyrelsen i luleå stift postadress Box 942, Luleå besöks/leveransadress Stationsgatan 40 telefon fax e-post lulea.stift@svenskakyrkan.se stiftsstyrelsen i visby stift postadress Box 1334, Visby besöks/leveransadress N:a Kyrkogatan 3 A telefon fax e-post visby.stift@svenskakyrkan.se stiftsstyrelsen i stockholms stift postadress Box , Stockholm besöks/leveransadress Klara södra kyrkogata 1 telefon fax e-post sthlm.stift@svenskakyrkan.se kyrkostyrelsen/kyrkovalet postadress Uppsala telefon ; vxl fax e-post kyrkoval@svenskakyrkan.se 11

12 svenska kyrkan postadress: Uppsala telefon: Foto: Magnus Aronson/IKON. Produktion och tryck: Ineko 2012, SK12393 Miljömärkt trycksak nr