Ledarhandbok för Interchange

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ledarhandbok för Interchange"

Transkript

1 Ledarhandbok för Interchange Information, tips och idéer Sid 1/25

2 Innehållsförteckning Inledning...3 Vad är CISV?...3 CISVs definition av fred...3 De olika CISV-programmen...4 Interchange...5 Interchange mål och mening...5 Interchange en del av CISV...5 Vilka deltar i ett Interchange?...6 Vad innebär det att medverka i ett Interchange?...7 Tema...7 Aktiviteter...8 Innehållet i ett Interchange...8 Förberedelser före Interchanget...9 Att tänka på inför resan...12 Efterarbete...12 Utvärdering...12 Ansvar...12 Regler under ett Interchange...18 Formulär...19 Guider...19 Blandade tips och råd...19 Till sist Bilaga Interchangeåret för ledare och juniorledare...21 Bilaga National Night...22 Bilaga Förberedelser...23 Bilaga Skriv ett brev på engelska och presentera dig själv och din familj...24 Bilaga Ordlista:...25 Sid 2/25

3 Inledning Varje år genomför CISV ett stort antal läger och projekt. Gemensamt för våra läger och projekt är att barn och unga ges möjlighet att lära sig mer om olika kulturer, samarbeta och ha roligt tillsammans med andra, träffa nya vänner och utveckla sig själva som världsmedborgare. Ett av CISVs internationella program är Interchange. Interchange är ett familjebaserat utbytesprogram som skapar en djup förståelse mellan två kulturer. Projekten är indelade i två perioder, en i varje land, där ungdomarna bor i varandras familjer. Hela ungdomsgruppen träffas regelbundet för gemensamma aktiviteter, exempelvis helgläger. Denna handbok är en hjälp för alla ledare och juniorledare som ska delta i ett Interchange och ett komplement till den obligatoriska nationella utbildningen. Vad är CISV? Organisationen CISV grundades 1951 i Cincinatti, USA, av en amerikansk psykolog vid namn Doris Allen. Hon var övertygad om att barn och ungdomar från olika länder kunde lära sig att leva tillsammans och bli vänner och att denna erfarenhet skulle resultera i att barnen som vuxna skulle vara med och skapa en fredligare värld. Organisationen har sedan växt i världen och flera sorters program för olika åldersgrupper har utvecklats. Pedagogiken bygger på learning by doing, alltså en erfarenhetsbaserad inlärning, vilket innebär att man lär sig genom att själv prova och reflektera över sina nyvunna erfarenheter. CISV:s verksamhet ska fungera som en inspirationskälla för medlemmar till fortsatt deltagande i globalt samarbete och fredsfostrande aktiviteter. CISV Sweden är en demokratisk, ideell, partipolitiskt och religiöst obunden ungdomsorganisation. CISV Sweden har 17 lokalföreningar från Umeå i norr till Malmö-Lund i söder och My Tellus som en interbaserad community. Tillsammans är vi ca medlemmar. CISV:s mål är att de barn och ungdomar som deltar i våra läger och projekt ska få ökat självförtroende, ökad självkänsla och många nya vänner, samtidigt som de utvecklar en interkulturell kompetens av attityder, kunskaper och färdigheter för ett aktivt medborgarskap i ett mångkulturellt samhälle, globalt som lokalt. All lokal verksamhet i föreningen sker ideellt. Ledare, kommittéer och lokala styrelser arbetar helt utan ekonomisk ersättning. Barns och ungdomars deltagande är baserat på självfinansiering och fonder. CISV Sweden är medlem i CISV International, LSU Sveriges ungdomsorganisationer, Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte (CIU) och Svenska FN-förbundet. CISV är en operativ samarbetspartner till UNESCO. Läs gärna mer på hemsidorna (internationell) eller (svensk). CISVs definition av fred CISVs definition av fred går långt bortom avsaknaden av krig. Fred är när alla människor har samma rättigheter och möjligheter när främlingar samarbetar, vi agerar på orättvisor, när vi känner oss trygga hemma och långt borta och när vi har friska skogar och hav. Utifrån denna förståelse arbetar CISV med fyra utbildningsområden. Alla läger och projekt skapas utifrån ett eller flera av dessa: Identity and Global Awareness Conflict and Resolution Human Rights and Social Justice Environment & Social Development Sid 3/25

4 De olika CISV-programmen Det finns en rad olika program inom CISV. Här nedan beskrivs alla programmen kortfattat. Barnby (Village) Runt om i världen anordnas så kallade barnbyar där barn från 8-12 länder möts och lever tillsammans i en månad. Varje land deltar med fyra elvaåriga barn (två tjejer och två killar) och en vuxen ledare. På barnbyn finns också sex stycken juniorledare (JC) som är år. Barnen och ledarna diskuterar och bestämmer tillsammans reglerna för samvaron på barnbyn. Barnen får snabbt klart för sig att de i grund och botten är ganska lika och att olikheterna dem emellan inte är något hinder för vänskap. Barnby är det första officiella CISV-programmet och anordnades första gången Mosaik Mosaik är ett program som består av olika unika fredsutbildande projekt. Projekten stärker och inspirerar barn och unga att skapa konkret förändring för ett fredligare närsamhälle. Projekten planeras så att deltagarna får upptäcka, förstå och skapa tillsammans. The goals of the Mosaic programme Goal 1. Provide peace education, relevant to the local context Goal 2. Empower participants to take initiative in their community Goal 3. Create a desire for active citizenship Goal 4. Advance the programme s output through working with other organisations and/or new target groups Youth Meeting (YM) Youth Meeting är ett mellan 8 och 15 dagar långt läger som anordnas för olika åldersgrupper och äger rum vid större skollov. Youth Meeting är ett flexibelt, temabaserat projekt i lägerformat. Projekten är internationella och den interkulturella gruppen utforskar tillsammans ett fredsutbildande tema. Summer Camp Summer Camp är tre veckor långa läger för 14- eller 15-åringar med ca 36 deltagare, lika många flickor som pojkar. Deltagarna kommer från 6-9 olika länder. Summer Camp är lägerbaserade projekt där ungdomarna själva har ansvar för planeringen av lägrets innehåll. Varje projekt fokuserar på ett specifikt fredsutbildande tema. Ledarna och hemmastaben stöttar ungdomarna i deras ansvar för ledarskap, planering och demokrati. Seminarieläger Seminarieläger är ett tre veckor långt läger för 17- och 18-åringar, med deltagare. Deltagarna själva planerar och genomför aktiviteterna samt sköter alla andra praktiska göromål som t.ex. matlagning och städning. Det finns en internationell stab på plats som resurs vid behov. Seminar Camp mål 1. Developing self and intercultural awareness 2. Developing leadership skills 3. Developing positive attitudes towards others 4. Empowering people for active citizenship IPP (International People s Project) International People s Project är ett ca tre veckor långt projekt som CISV genomför tillsammans med en annan likasinnad organisation. IPP ger deltagarna möjlighet att lära sig mer om sig själva och andra samtidigt som de engagerar sig för samhällets utveckling. Projekten skapas tillsammans med en annan organisation och syftar till engagemang i en konkret lokal utmaning, exempelvis miljöförstöring eller hemlöshet. Sid 4/25

5 Interchange Interchange är det enda familjebaserade programmet i CISV. Det betyder att hela familjen är involverad på ett sätt som de inte är i de lägerbaserade programmen. I Interchangeprogrammet är ungdomarna i åldern år. Åldersskillnaden mellan deltagarna är inte mer än ett år och antalet pojkar och flickor bör vara ungefär lika. Ett Interchange består av två faser; en på hemmaplan då man själv är värd och en i utbyteslandet då man själv är gäst. En delegation består av 6-12 ungdomar, en ledare och eventuellt en juniorledare. Delegationen i det andra landet har likadan sammansättning som den svenska. Varje fas är två till fyra veckor lång. Ett Interchange genomförs inom ett eller två år beroende på om man delar upp det på en sommar, två somrar eller sommar och vinter. Utbytet bekostas helt av de deltagande familjerna. Interchange mål och mening Målen med ett Interchange är: att uppmuntra till en fördjupad förståelse av en annan kultur genom att leva i den kulturen som en familjemedlem att införliva dessa erfarenheter i det dagliga livet för deltagarna och deras familjer att utveckla individens och gruppens attityder och åtgärder som överensstämmer med CISV filosofi genom gruppaktiviteter. De pedagogiska målen i Interchangeprogrammet kan sammanfattas enligt följande: Att lära sig mer om en specifik annan kultur genom att leva i den kulturen som en familjmedlem Att genom gruppaktiviteter fundera över särskilda aspekter av de två kulturerna Att inhämta kunskap och lära sig att bearbeta information och erfarenheter på ett kritiskt och konstruktivt sätt Att lära sig att interagera (ta ansvar och delta i beslutsfattandet) i en mångkulturell grupp Att utnyttja dessa erfarenheter och kunskaper i det dagliga livet som en aktiv världsmedborgare Målet med att leva i en familj Genom att leva som en medlem i en annan familj kommer varje deltagare: Få inblick i ett annat sätt att leva Upptäcka den sociala strukturen i en annan familj Lära sig om ett annat land och kulturella och sociala likheter och skillnader Individ och grupp Aspekter Genom att delta i ett utbyte kommer deltagarna, deltagarnas familjer och ledare: * Få inblick i sitt eget beteende och i andras * Lära sig att ta ansvar som i samspelet i gruppen * Lära sig att känna igen potentiella konflikter och lära sig sätt att hantera och lösa dem om de uppstår * Skapa sig en egen åsikt om internationella och interkulturella skillnader Om dessa mål uppnås har interchanget ett pedagogiskt värde för både unga och vuxna deltagare. För att nå dessa mål behöver de omvandlas till något konkret, realistiskt och mätbart. Interchange en del av CISV Interchange är inte en isolerad del av CISV. Genom sin natur, både familj- och grupporienterat främjar Interchange fortsatt engagemang hos deltagare och familjer och är en bra fortsättning på annan CISV erfarenhet. Deltagarna är/blir medlemmar i den lokala juniorverksamheten Familjer och ledare är/blir aktiva medlemmar i lokalföreningen Lokalföreningens juniorgrupp kan vara involverad i Interchanget Sid 5/25

6 Vilka deltar i ett Interchange? Deltagare på ett Interchange Som deltagare bör du vara självständig och kunna ta egna initiativ, du bör ha lätt att samarbeta och vara nyfiken på att lära dig mer om det andra landet och familjen som du kommer att bo hos. En viktig del av utbytet är att lära om det nya landet och dess kultur och att lära kompisen från det andra landet om Sverige och den kultur som du är en del av. Före Interchanget kommer du att kommunicera med din partner i det andra landet och förbereda vad ni skall göra när ni ses. Gruppen ses vid flera tillfällen innan Interchanget och planerar och diskuterar tillsammans. Under utbytet planerar och genomför ni inom grupper aktiviteter som har med utbytets tema att göra. Som deltagare utvecklar du din förmåga att arbeta i grupp, din självständighet och förmåga att möta andra kulturer. Kostnader Som deltagare betalar du en internationell medlemsavgift, en internationell aktivitetsavgift, en deltagaravgift, del av ledarens deltagarvgift, internationell försäkring, kostnad för din resa, del av din ledares resa, kostnad för hälsoundersökning, ev. kostnader för förberedelser och material samt ev. administrativ avgift till din lokalförening. Observera att du som deltagare måste ha en giltig reseförsäkring. Familj på Interchange Familjen utgör kärnan av Interchanget då det är i hemmet som deltagarna vistas under större delen av utbytet. Som familj deltar ni i de gemensamma förberedelserna och planerar gemensamt med de andra familjerna upplägget och de kommande aktiviteterna. Familjen har före utbytet kontakt med partnerfamiljen i det andra landet. Som familjemedlem som deltar i ett Interchange bör du ha god kännedom om dig själv, din familj och din kultur. Du bör ha ett intresse av det interkulturella mötet och vilja lägga tid på diskussioner kring kulturella skillnader och likheter under utbytet. Som familjemedlem har du också ett ansvar, att tillsammans med ledarna, stötta deltagarna i frågor som kan röra exempelvis hemlängtan, kulturella skillnader och konflikthantering. Kostnader Förutom de kostnader som nämns under deltagare, kommer ni som familj att ha omkostnader för exempelvis mat och transporter då ni som värd för deltagaren från partnerlandet står för dennes kostnader under vistelsen i ert hem. Observera att familjen måste ha en giltig hemförsäkring. Junioledare på ett Interchange Som juniorledare bör du ha ett genuint intresse av att utveckla dina personliga ledaregenskaper och vi ser gärna att du har tidigare erfarenhet från antingen CISV eller annat engagemang kring barn och ungdomar. Tillsammans med ledaren söker du information om partnerlandet och utbytets tema för att på bästa vis kunna förbereda gruppen för utbytet. Du stöttar gruppen i deras planerande av aktiviteter och i deras praktiska förberedelser. Genom erfarenheten som juniorledare lär du dig ta ansvar, arbeta i team och utveckla dina ledaregenskaper. Du kommer att få praktisk erfarenhet av aktivitetsplanering och organisering av projekt likt detta såväl som träning i konflikthantering. Kostnader Om Interchanget har en delegation på deltagare ska juniorledarens resor täckas på samma sätt som för ledaren. Om det varit frivilligt för lokalföreningen att ha en juniorledare betalas resekostnader i enlighet med lokalföreningens policy. Under mottagandefasen av programmet betalar de mottagande familjerna för juniorledarnas utgifter, liknande ledarnas, förutom utlägg som souvenirer, tillfällig snacks, ex av personlig karaktär och telefonsamtal till hemmet. Observera att du som juniorledare måste ha en giltig reseförsäkring. Ledare på ett interchange Som ledare för ett Interchange bör du ha ett intresse för att organisera och koordinera, då en stor del av uppdraget innebär praktisk koordination av en stor grupp ungdomar. Du bör vara intresserad av att utveckla dina personliga ledaregenskaper, samarbeta i team med andra vuxna och arbeta med ungdomarnas gruppdynamik och de processer som följer med detta. Vi ser gärna att du har tidigare erfarenhet av att arbeta såväl med ungdomar som med deras föräldrar, från arbetslivet eller från ett föreningsengagemang. Sid 6/25

7 Före och under utbytet sitter du som spindeln i näten tillsammans med den andre ledaren och juniorledarna (då sådana finns) och skall tillsammans planera genomförandet av utbytet mellan familjerna. Inom den egna gruppen arbetar ni med temat och diskuterar detta såväl som förbereder deltagarna och familjerna på vad utbytet kommer att innebär. För att klara av att genomföra uppdraget bör du bo i närheten av (samma stad som) deltagarna/lokalföreningen så att ni enkelt kan träffas regelbundet, före, under och efter utbytet. Efter avslutat utbyte kommer du ha utvecklat din förmåga att leda, organisera och koordinera. Du kommer att ha fått praktisk erfarenhet av fredsutbildning och konflikthantering. Du är där för barnens skull, men passa verkligen på att ha roligt. Interchange är en upplevelse som är till för alla inblandade. Men CISV är samtidigt ingen researrangör. Som ledare kommer du att få planera mycket med de andra ledarna (ledaren från det andra landet och de eventuella juniorledarna). Att vara många ledartyper kan få konsekvenser för samarbetet och den enda lösningen är att kommunicera med varandra och vara flexibel. Ett annat problem som kan uppstå är att en ledare inte tar tillräckligt mycket ansvar för barnen eller för planeringen. Det kan också vara så att en del ledare dominerar för mycket. Kommunicera! Ett stort problem för dig kan vara litet för en annan och tvärt om. Se även till att ha god kontakt med din ledarkollega i det andra landet innan utbytet börjar. Gå igenom schema, tema och upplägg. På så vis kan många missförstånd undvikas. Kostnader Som ledare skall du inte ha några omkostnader i samband med utbytet. Observera att du som ledare måste ha en giltig reseförsäkring. Vad innebär det att medverka i ett Interchange? Tillfälle att lära Interchange är en fantastisk möjlighet att lära sig om världen. Genom att utveckla vänskap med en ny grupp människor kommer deltagarna lära sig att uppskatta betydelsen av individuella skillnader och samarbete. Genom att leva i en ny familj kommer deltagarna att lära sig mer om en annan kultur, dess språk och seder. I sin tur kommer deltagaren och dennes familj att därefter lära ut sina idéer och sin kultur. En reseupplevelse Man måste komma ihåg att det huvudsakliga syftet med ett Interchange är utbytet av idéer och inte att vara turist på sightseeing. Deltagarna kommer att njuta av sevärdheter, men uppmuntras att se på landet och deras turistattraktioner utifrån kulturella likheter och skillnader. En familjeerfarenhet Även om endast en deltagare kommer att resa är ett Interchange en familjeerfarenhet. Det kräver mycket engagemang och gemenskap från hela familjen. Under alla faser av Interchanget är alla familjer involverade tillsammans med lokalföreningen, den lokala Interchangekommittén, ledare och deltagarna. En grupperfarenhet Som en del av en delegation ska alla delta i planeringen och genomförandet av gemensamma gruppaktiviteter och miniläger. Aktiviteterna är utformade så att alla kan dela med sig av sina inter-kulturella erfarenheter och bli integrerade i gruppen. Ledarna och juniorledarna för de två länderna är i första hand ansvariga för gemensam samordning av programmets verksamhet, och att forma Interchanget till en unik CISV-erfarenhet och förse den med ett pedagogiskt innehåll. Tema Har Interchanget något tema? Passar sångerna och aktiviteterna ihop med detta? Vad vill du lära ungdomarna? Vad ska de ha tänkt på när Interchanget är slut? Temat ska vara som en röd tråd under hela Interchanget eller halva (man kan byta tema när man byter land). Detta är någonting som planeras tillsammans med barnen och det andra landet. Ett tema är ett specifikt ämne som kan relateras till fredsutbildning och CISVs filosofi. Ett tema är en del av Interchangets pedagogiska innehåll och ger en röd tråd under programmet. Ett tema är ett användbart verktyg för ledarna när de planerar aktiviteter. Varje Interchange är annorlunda. Vid planering av tema och Sid 7/25

8 temaaktiviteter är det bäst att fokusera på gruppens behov och egenskaper, till exempel språkkunskaper, intressen, attityder och gruppkänsla. Aktiviteter Man bör göra åtminstone ett par lekar varje gång man träffar gruppen, både på planeringsträffarna före Interchanget och under de gemensamma utflykterna. Du kan ladda ner gamebooks gratis från Internet för att få tips ( Man kan också skapa egna aktiviteter, eller göra om gamla aktiviteter och glöm inte att man bör fråga ungdomarna vad de vill göra. I början av ett Interchange är det viktigt att man har mycket lära-känna-varandraövningar och kontaktlekar. När gruppen väl har blivit mer samlad kan man gå in på mer krävande lekar som till exempel trustgames där det gäller att våga lita på varandra. Att inte vilja vara med på en aktivitet för att man inte gillar den är ingen ursäkt. Alla ska vara med på aktiviteterna. Ibland bör man som ledare också lägga in diskussionsövningar så att det blir en utbildande del i aktiviteterna. Använd temat! När man som ledare inte leder aktiviteten är man med som deltagare. Var entusiastisk! Är inte ledarna aktiva och tycker att aktiviteten är rolig är det knappast troligt att barnen kommer att tycka det heller. När du ska leda en aktivitet, se till att du är väl förberedd. Ha klart allt material som ni behöver till just den aktiviteten. När du planerar en aktivitet bör du ta med i tidsberäkningen att alla instruktioner kanske måste översättas till det andra landets språk, allting tar alltid lite längre tid när man är flera språkgrupper samlade. Planering av aktiviteter Tänk på följande vid planering av aktiviteter: samarbeta var demokratisk var rättvis kompromissa ha tålamod, t.ex. då det blir språkförbistring allas idéer är lika mycket värda förklara reglerna tydligt, kanske kan man förklara på olika sätt? ha mening och mål med aktiviteten klart för dig ha en tydlig tidsplan, bestäm i förväg när aktiviteten bör avbrytas ha en back-up-plan om väder eller lokaler skulle ändra förutsättningarna Risk Management - tänk på säkerheten innan du planerar en aktivitet se till så att alla deltagare har möjlighet att vara med tänk på deltagarnas ålder kultursensitivitet antal deltagare hur delar man in deltagarna i grupper på bästa sätt? materiel hur ser området ut som ni planerar vara på? Glöm inte att göra en utvärdering efter aktiviteten: Vad gick bra? Vad kan göras bättre? Innehållet i ett Interchange Ambitionen är att 1/3 av utbytestiden ska tillbringas tillsammans med resten av gruppen, 1/3 med familjerna i hemmet och 1/3 av tiden som familjen och deltagarna vill. Ett Interchange är aldrig det andra likt då man har stora friheter att planera aktiviteterna, men det finns några obligatoriska moment i programmet: Sid 8/25

9 Welcome party då den tillresande delegationen välkomnas med en fest och alla har möjlighet att börja lära känna varandra Minicamp där deltagarna och ledarna är tillsammans på ett läger med övernattning. Syftet med en minicamp är att deltagarna och ledarna ska lära känna varandra, bilda en sammanhållen grupp eller få avrunda sitt Interchange. Family weekend/family week då deltagaren och familjen får en sammanhängande ledighet tillsammans. Tiden kan utnyttjas till att t.ex. besöka familjens sommarstuga eller åka till mormor och morfar. På ett kort Interchange handlar det om en helg och på ett långt är Family week cirka en vecka lång. Ledarna har här också möjlighet att hitta på någon resa eller liknande tillsammans. National night då den gästande delegationen får en möjlighet att presentera sitt hemlands kultur och traditioner för det andra landets familjer, släkt och vänner. Det är vanligt att familjerna bjuds på dans, musik, uppträdanden och mat. National night kan även utformas utifrån Interchangets tema. Se mer information om National Night i Bilaga 2. Farewell party då värdfamiljerna tillsammans anordnar en avskedsfest, så att delegationerna har möjlighet att säga hej då till varandra och till familjerna. Förberedelser före Interchanget Börja med delegationsträffar så fort som möjligt efter det att du har blivit uttagen som ledare och det är klart vilka barn som ska följa med. Försök att träffa gruppen regelbundet/åtminstone en gång varannan vecka då det är mycket som ska göras före avresan. Föräldrarna och ungdomarna behöver inte alltid träffas tillsammans/samtidigt. Ibland kanske föräldrarna behöver diskutera någonting i planeringen och ibland kan ungdomarna vilja hitta på någonting roligt ihop. Det är viktigt att ledare och juniorledare får en bra relation till ungdomarna och att ungdomarna får en bra relation till varandra. För att ni ska kunna bilda en sammanhållen grupp är det viktigt att ibland bara träffas och umgås utan att man måste uträtta en massa. Lägg därför mycket energi på att utforma bra träffar. Uppmana gärna ungdomarna att träffas även på fritiden utan dig som ledare/juniorledare. Be din LIC att följa med på åtminstone den första träffen med delegationen och föräldrarna. Detta för att LIC:en ska informera om själva Interchanget, om t.ex. processen och ekonomin, och svara på allas frågor. De efterföljande träffarna behöver det inte handla så mycket om själva Interchanget. Det är mycket viktigare att ni lär känna varandra först och skapar en bra gruppkänsla. Dock kan det vara ganska skönt för föräldrarna att få komma igång och planera det praktiska så fort som möjligt och då kan LICen vara till stor hjälp. Försök också planera in en träff med varje familj där du som ledare/juniorledare får en möjlighet att diskutera eventuellt känsliga ämnen rörande barnet (sjukdomar, allergier, rädslor osv.) samt får en chans att lära känna ungdomens hemmiljö. Det är viktigt att ni redan på första träffen bestämmer datum och tider för kommande träffar samt bestämmer vilka träffar föräldrarna ska delta. Det kan vara svårt att samordna en delegation då deltagarna förmodligen har en hel del andra fritidsintressen. CISV-ungdomar är ofta aktiva! Poängtera att det är viktigt att Interchanget prioriteras och att man deltar på träffarna. Har man för mycket annat som man vill/måste göra och ibland inte prioriterar bort det för CISV, så har man tyvärr inte tid för ett Interchange! Detta gäller inte bara ungdomarna utan också föräldrarna och dig som ledare. Förberedelseträffarna är till för att lära känna varandra, forma en gemenskap, planera för aktiviteterna under Interchanget, ha roligt ihop, förbereda sig för en längre vistelse i en familj i ett annat land, bli medveten om kulturmötena som uppstår, bli medveten om sin egen kultur, förbereda sig på att ha någon boende hos sig, eventuellt skapa en scrap book, förbereda National Night, etc. Du som ledare är arbetsledaren, alltså spindeln i nätet. Detta betyder inte att du ska göra allting utan du bör delegera ut det mesta av det praktiska till föräldrarna. Du som ledare har fullt upp med det pedagogiska i att lära känna ungdomarna, planera och öva inför national night samt se till att allt flyter på. Kort sagt föräldrarna står för det praktiska och du som ledare står för det pedagogiska. Sid 9/25

10 Senare i häftet finns en sammanställning över olika ansvarområden som berör ledare, juniorledare, föräldrar, deltagare, LIC:en och den nationella Interchangekommittén. Om inte LIC:en informerat föräldrarna om vad de förväntas att göra så bör du göra det för att undvika missförstånd. Det är också viktigt att både ungdomarna och föräldrarna anstränger sig för att lära känna utbytesfamiljen på ett tidigt stadium och du den andra ledaren. Detta för att förbereda sig ordentligt för utbytet. Se bilaga 4 vad man kan skriva i det första brevet. Språket Engelska är det officiella språket på alla CISV-program och detta betyder att deltagarna ska kunna hjälplig engelska. Det innebär dock inte att alla familjemedlemmar kan prata engelska och det är därför viktigt att förbereda deltagarna på hur det kan vara att bo i en familj som man inte kan kommunicera ordentligt med i ord. Det är respektlöst att inte försöka prata engelska i så stor omfattning som möjligt då de båda delegationerna är samlade. Det uppfattas ofta som ett stort problem att de två delegationerna talar sina respektive språk och i och med det har svårt för att skapa en enda stor grupp av delegationerna. Detta kan du som ledare/juniorledare förebygga genom att t.ex. genomföra en del av förberedelseträffarna på engelska. Deltagarna vänjer sig då vid att få instruktioner på engelska, höra dig och de andra deltagarna prata engelska samt träna lite själva. Ett bra tips är också att tillsammans gå igenom lätta fraser i det andra landets språk. Att kunna säga hej, tack och kanske räkna till tio på sin värdfamiljs språk är småsaker som uppskattas enormt. Prata också med barnen om hur det känns att inte förstå vad andra säger kanske inte föräldrarna i familjen kan engelska. Om ni har delegation time under interchanget på exempelvis någon utflykt eller under minicampen så kan man prata svenska. Det kommer att vara kännas viktigt både för dig och för din delegation. Försök dock att inte prata för mycket svenska när folk omkring dig inte förstår, meningen är ju att ni under utbytet ska fungera som en stor grupp, inte som två olika länder. Kulturella förberedelser Före resan är det viktigt att diskutera mycket med ungdomarna om just det andra landet och om skillnader som kan finnas i livsstil, tankesätt och regler. Kanske har du själv aldrig varit i landet förut eller så känner du inte att du trots att du varit där förr vet så mycket om kulturen i sig. Ett bra tips är därför att bjuda in en föreläsare som själv kommer från landet ni ska till eller som bott där under en längre tid, eller att titta på en film från landet för att sätta igång funderingar om utbyteslandet. I övrigt är det jätteviktigt att diskutera och leka fram kunskap och funderingar om det andra landet tillsammans med barnen. Här nedan har vi punktat upp några viktiga frågor att jobba kring i gruppen före avfärd. Förstå ditt eget land först Innan du åker bör du tillsammans med ungdomarna ha sett till att ni är förberedda på att svara på frågor om ert hemland, dess historia, pågående politik, festliga tillställningar och sociala förändringar. Ni bör läsa tidningen för att få reda på vad andra kanske får reda på om ert land. Det är ett utbyte ni ska delta i, ni kommer att lära er mycket om landet ni besöker men säkert också en hel del om landet ni själva kommer ifrån! Förstå landet du ska besöka Naturligtvis bör ni också veta en del om landet ni ska till innan ni ger er iväg. Skaffa er lite baskunskaper i geografi, historia etc. På det sättet får ni en hel del att prata med era värdfamiljer om. Människor kommer att fråga er om vad era landsmän tycker om deras land. Försök därför ta reda på sådant innan ni reser. Ge din delegation olika områden att göra lite efterforskningar på som sedan kan redovisas och diskuteras på nästa träff. Att förbereda sig på de kulturmöten man med all sannolikhet kommer att hamna i är alltid bra. Förstå dig själv som en produkt av ditt land Du har idéer eller uppfattningar som är dina egna, personliga och gränsöverskridande uppfattningar. Men många uppfattningar man tror är personliga, eller kanske tvärtom universella, kan snart visa sig vara tydligt nationella. Du tycker och tänker på ett visst sätt för att du är uppfostrad att tänka så, och för att du växt upp i ett sammanhang där dessa uppfattningar är sanningar. Nu har du chansen att leva bland människor vars funderingar på många sätt skiljer sig från dina. Det är viktigt att acceptera att alla har olika sätt att se på saker. Det är viktigt att kunna se skillnader utan att säga att den ena är rätt och det andra är fel. Barn och ungdomar har ofta mycket lättare än vuxna att anpassa sig till nya tankar och sätt att se världen på, men det är trots allt mycket viktigt att ni diskuterar dessa skillnader i tankesätt innan ni åker. Framförallt är det viktigt att ungdomarna själva får komma fram till att sättet vi gör saker på kanske inte måste vara det enda sättet. Diskutera mycket! Sid 10/25

11 Den nya kulturen När du lever i en annan kultur kommer många saker som du är van vid vara borta. Du kommer att vara tvungen att tänka på hur du skall bära dig åt även vid de enklaste tillfällena. I vissa länder skakar man hand när man hälsar, i andra kysser man varandra på kinden. I vissa länder äter man huvudsakligen med kniv och gaffel, i andra med enbart gaffel, eller med händerna eller med pinnar. Det finns hundratals saker som är olika i olika länder. Du kommer att märka att varje familj har olika regler t ex om att tonåringar måste vara hemma en viss tid, att flickor och pojkar inte får sova i samma rum osv. Ni som besökare förväntas följa de regler som gäller i det land ni kommer till och hos den familj/ledare ni bor. Även maten kommer att vara annorlunda. Understryk för ungdomarna hur viktigt det är att man smakar på den mat man bjuds. Den är en stor del av kulturen och en möjlighet för ungdomarna att verkligen prova på något nytt. Glöm inte att också ta upp diskussionen om hur utbyteskompisen kommer att uppleva Sverige och de svenska sederna och matkulturen när de kommer hit. Vad kommer att kännas konstigt och nytt för dem? Familjeförberedelser Före det första mötet med utbyteskompisen och värdfamiljen kommer ungdomarna förhoppningsvis att ha hunnit brev- eller mailväxla en del och ha hunnit få reda på en del grundläggande saker om varandra. Detta är självklart en fördel eftersom det kan bli lite färre överraskningar när man väl ses. Uppmuntra gruppen att skriva till sin utbytespartner så tidigt som möjligt. Skicka lite bilder också, det är alltid uppskattat. Uppmuntra även de svenska familjerna att ta kontakt med sina barns utbytesfamiljer så att även de får ett grepp om vart de skickar sin son/dotter. Kanske behöver man meddela allergier eller andra detaljer om sitt barn som kan underlätta för värdfamiljen att förstå sin blivande gäst. Ihopparningsprocess Varje deltagare, familj, ledare och juniorledare ska före Interchanget fylla i en blankett som heter Interchange Information Form (IIF) och som sedan partnerländernas LICar byter mellan sig. CISV Internationella riktlinjer för kommunikation måste följas vid överlämnande av personliga uppgifter (se G-8 "Risk Management"). Även om ledare och juniorledare automatiskt paras ihop med den andra ledaren/juniorledaren ska ni fortfarande fylla i och lämna Interchange Information Form för att ge information om era hem, intressen eller annan viktig information. Dessa formulär ska fyllas i och skickas till det andra Interchangelandet under första veckan i mars för program som inleds i juni/juli, då den slutliga matchningen av deltagarna ska vara slutförd den 31 mars. För program som börjar i december, skall formulären bytas i första veckan i oktober, och hopparningen ske senast den 31 oktober. Det första mottagarlandet gör det första förslaget på matchning. LICen, ledaren och juniorledaren bör tillsammans göra matchningen. Om man har en aktiv juniorgrupp kan man även ta hjälp av den och be dem ge förslag och rekommendationer på bra ihopparningar. Det tillresande landet skall svara så snart som möjligt och eventuellt lämna andra förslag. Slutlig matchning av deltagarna skall vara klar den 31 mars eller 31 oktober. Deltagarna och deras familjer bör därefter så fort som möjligt påbörja kontakt med sin partner och dennes familj och du ta kontakt med den andra ledaren/juniorledaren. Kriterier för matchning Följande bör beaktas vid matchningen av deltagarna: Använd informationskällor du har: - Information Form - Ansökningsformulär/Referensbrev - Intryck ledaren eller LIC fått av barnet (sekretess viktigt) Allergier mot livsmedel, djur, tyger, cigarettrök, miljö etc. Mognad Språk som talas av familjemedlemmar Matvanor Intressen eller hobby Ålder Personlighet Ihopparning av deltagare med särskilda behov Om en deltagare har särskilda behov måste detta klargöras för båda deltagande lokalföreningar. Ledarna måste vara medvetna om deltagarnas eventuella sjukdomar och mediciner, kostvanor eller religiösa krav osv. Det är viktigt att tänka på detta vid matchningen så att deltagaren kan placeras i en lämplig värdfamilj. Sid 11/25

12 Att tänka på inför resan Se till att ungdomarna märker sina väskor med svensk adress och adress till värdfamiljen Ledaren samlar lämpligen ihop alla passen under resan. Ta hand om dem även under vistelsen och lås om möjligt in dem på ett säkert ställe Gör fotokopia på alla passen innan ni åker. Då är det mycket lättare att få ett nytt om passet av någon anledning skulle försvinna Om ni reser långt, hur är det med tidsskillnaden? När är det lämpligast att ringa? Fråga det andra landet om priser på olika saker. Prata igenom med föräldrarna vilken summa pengar barnen får spendera. Växla till lämplig valuta och planera för oförutsedda utgifter. Ett tips är att varje familj sätter in exempelvis 1000 kr på ett gemensamt konto som ledaren har som reservkassa under resan. Efterarbete Direkt efter ett CISV program behöver man vila. Men efter ett tag ska man ha en återträff, då kan man exempelvis titta på bilder, prata om upplevelserna mm. Detta är väldigt nyttigt för både dig och ungdomarna. En del lokalföreningar brukar också ordna en stor träff där alla delegationerna som varit iväg både på barnby, summer camp, Interchange mm, får berätta lite grann vad de har gjort, lekt, upplevt och liknande detta brukar vara väldigt roligt. Berätta också för familjerna vad mer som finns att göra inom CISV, vad som finns lokalt och vad som finns internationellt. Vi vill såklart att barnen ska stanna i organisationen även efter Interchanget. Ungefär i oktober-november kommer det att vara en nationell utbildningshelg för Youth dit du som ledare och juniorledare kan åka med er delegation för uppföljning av den aktivitet ni varit på. Denna helg är väldigt trevlig och nyttig för alla inblandade. Här får man viss möjlighet att prata ut, dela erfarenheter och tänka till om vad man faktiskt har varit med om men framförallt att tänka nytt och se hur man vill utvecklas vidare som ledare. Utvärdering Utöver de utvärderingar som ledare från båda länderna kommer att genomföra med sina deltagare under mottagande och resandefasen, ska Interchangeprogrammet omfatta även följande utvärdering: Utvärdering av Interchanget ska göras av ledarna/juniorledarna, deltagarna och deras familjer efter varje fas i programmet. Denna utvärdering genomförs av LIC eller medlemmar i Interchange kommittén. LIC är ansvarig för att Interchanget utvärderas via PDPEF och att denna skickas in till IO med kopia till NIC. Efter ett kort Interchange ska resultaten av utvärderingarna ingå i PDPEF. Under ett långt Interchange lämnas PDPEF in efter mottagandefasen. Delge LIC om något varit särskilt framgångsrikt eller problematiskt. Se gärna kapitlet "Evaluation" i the General Guide (G-9) som innehåller information som gäller alla CISV program. Ansvar Nationella Interchange kommittén Den nationella interchangekommittén (NIC) är ansvarig för administrering av alla interchangeprogram inom ett CISV land enligt CISVs internationella regler, standarder och rekommendationer. Internationell kommunikation om Interchange bör i huvudsak gå genom NIC. Den nationella Interchangekommittén är ansvarig för en del av CISV Swedens nationella ledarutbildning. Det finns alltid någon i kommittén som har jour under utbytestiden. Till den personen kan du vända dig om det uppstår problem som du inte vill/kan ta upp med din LIC. Nationella Interchangekommitténs ansvarsområden är bl.a. att: Skaffa Interchange till Sverige baserat på de önskemål som lokalföreningarna har sänt in. Anordna ledarutbildning och uppföljningsläger för ledare/juniorledare och LIC:ar samt andra intresserade. Hålla lokalföreningarna informerade om det senaste på Interchangefronten. Svara på mail inom en tidsperiod av tre dagar, om inte annat meddelas. Sid 12/25

13 Stödja, entusiasmera och vara en resurs för alla lokalföreningar i deras Interchangearbete. Stödja och vid behov genomföra föräldrainformation/utbildning i lokalföreningarna. Ha aktuella IC-sessioner på Höstmötet (svenskt nationellt CISV-möte) Lokala Interchange kommittén (LIC) Det lokala Interchange kommittén / samordnaren (LIC) är länken mellan deltagarna, de medverkande familjerna och ledare som deltar i utbytet och CISV-organisationen på lokal, nationell och internationell nivå. Om möjligt rekommenderas det att den lokala Interchange kommittén har minst fyra permanenta medlemmar varav minst en är junior. LIC är skyldig att säkerställa att Interchangen fungerar och att det blir lyckade program. LIC måste vara en integrerad del av lokalföreningen och ha direkt och regelbunden kontakt med lokalföreningsstyrelsen, inklusive den person i föreningen som är ansvarig för riskhantering och med juniorgruppen. En stor del av LICens arbete ligger i att skapa en grupp, rekrytera ledare och se till att Interchanget kommer igång. Men LICen har också ett ansvar att finnas tillgänglig under hela Interchangeprocessen, både före, under och efter utbytet. På LICen ligger också att etablera kontakt med utbyteslandet. Några av LICens uppgifter är: Marknadsföra programmet och rekrytera deltagare Informera föräldrar och deltagarna om Interchange och de speciella villkor som finns knutna till detta Inspirera och entusiasmera ledare/juniorledare Se till att ledare/junioledare deltar i en nationell ledarutbildningshelg och upplysa om uppföljningshelgen Ha kontakt med utbyteslandet Ha kontinuerlig kontakt med föräldrarna, lokalföreningen och NIC Matcha/para ihop deltagare Vara bollplank till ledare, juniorledaren och föräldrar före, under och efter Interchanget Träffa gästande ledare eller se till att någon inom lokalföreningen gör det Fylla i och skicka in erforderliga blanketter till NIC i god tid Göra en utvärdering av Interchanget Här nedanför beskrivs LICens ansvar mer utförligt. LIC ansvar under Interchange året: Delta i CISV-utbildning. LIC är lokalt ansvarig för Interchange och bör genomgå regelbunden utbildning. Vara lokal kontaktperson mot det land Interchange ska genomföras med. Ha täta kontakter med partnerländernas LIC. Ha regelbunden kontakt med NIC: meddela om hjälp behövs eller rapportera problem; skicka in de formulär som ska gå via NIC i god tid. Övervaka matchboxprocessen: lämna önskemål om nya Interchange önskas och meddela NIC och IIC i god tid om Interchange behöver ställas in. Ha kunskap om och kunna informera om de internationella, nationella och lokala CISV Interchange målen, regler och deadlines. LIC ansvar innan programmet börjar: Ha kontakt med partnerlandet och komma överens om villkoren för Interchanget i Friendly Intent Form (IFIA) som skickas in till IO. Ta hand om ansökningar och skapa en delegation (om möjligt ska hembesök ske före valet). Välja ledare och juniorledare till Interchanget (om möjligt ska hembesök ske innan urvalet görs. Ledaren och juniorledaren ska alltid uppvisa polisregisterutdrag innan de kan bli ledare). Ha tät kommunikation med partnerlandets LIC för att samordna datum och skapa jämna och matchande delegationer. Utbyta Interchange Information Forms (IIF) med partner LIC. Efter mottagandet av IIF ska mottagandelandets LIC tillsammans med ledare och juniorledare para ihop deltagarna och meddela partnerlandet detta inom två veckor. Se till att alla deltagare och ledare är registrerade på CISV Friends webbplats ( Se till att ledare och juniorledare medverkar vid lokal och nationell ledarskapsutbildning. Se till att de medverkande familjerna och deltagarna får utbildning och att förberedelsearbetet fortlöper väl. Sid 13/25

14 Det första tillresande landets LIC ska inom en vecka efter att ha fått matchningsförslagen svara på dessa, bekräfta ihopparningen (och kanske föreslå och motivera förändringar). Ju fortare matchningen är slutförd, desto fortare kan deltagarna och deras familjer börja kommunicera med sin partner och dennes familj. Se till att första mötet mellan deltagare, föräldrar och ledare sker i mars/ september och senast april /oktober. Ansvara för att ihopparningen är avslutad senast den 31 mars för juni-juli Interchange och senast den 31 oktober för december-januari Interchange. LIC ansvar under förberedelseperioden Arbeta nära ledaren med planering inför interchanget genom att använda sig av the Program Director s Planning och Evaluation Form under processen. Se till att Interchanget uppfyller de pedagogiska målen som är uppsatta för programmet. Utvärdera planerade aktiviteter och t ex mini-camplägergård ur ett riskhanteringsperspektiv. Se till att hosting program/kalendarium skickas till partnerlandet minst en månad innan de reser. Ledare bör samtidigt ange en summa för hur mycket fickpengar varje deltagare bör ta med sig. LIC ansvar under mottagandetiden LICen, Risk Managementansvarig eller en styrelseledamot från lokalföreningen bör träffa den besökande delegationen inom de första tre dagarna och se över alla hälso- och juridiska formulär. LIC eller annan utvald person från lokalföreningen måste finnas tillgänglig under Interchanget. Arbeta med den lokalt ansvariga för Risk Management för att se till att Risk Management Checklist ( under "Forms", "All programmes") har fyllts i och skickats in senast tre dagar efter mini-camp, med kopia till dem som anges på formuläret. Vid behov, i samråd med ledarna, göra ändringar i matchningen. Förändringar får endast ske med godkännandet av båda ländernas LICar. Se till att ledarna gör en utvärdering med både delegationerna och föräldrarna i mitten av Interchanget för att identifiera eventuella problem och för att kunna avgöra hur man ska kunna hantera dessa. Denna utvärdering bör äga rum under den andra veckan för ett längre Interchange och i slutet av den första perioden på ett kortare Interchange. LIC ansvarsfördelningen mellan två faser under ett långt Interchange Se till att deltagarna och deras familjer utvärderar Interchanget. Resultaten av deras utvärderingar ska ingå i PDPEF som ska skickas in efter mottagandefasen. Skicka en kopia av PDPEF till IO med en kopia till er NIC (Den individuella utvärderingsdelen av PDPEFen ska endast användas ledaren och LIC och ska inte lämnas in). Uppmuntra deltagarna, deras familjer, ledare och juniorledare att fortsätta träffas regelbundet och fortsätta att kommunicera med sina Interchangepartners. LIC ansvar Innan du reser Fortsätt kontakt med partner LIC för att se till att allt fungerar inför Interchanget. Se till att hembesök är inplanerat och stötta Interchangeledaren i dennes kommunikation med det andra landets ledare. Skicka en bekräftelse på resan via Travel Information Form (TIF) i god tid för att tas emot av den mottagande LIC, senast 1 maj/1 november eller två månader före avresa. LIC ansvar efter Interchange Träffa deltagarna, ledaren och föräldrar för att utvärdera Interchanget. Efter ett kort Interchange, ska resultaten av utvärderingarna ingå i PDPEF. Under ett långt Interchange, lämnas PDPEF in efter mottagandefasen. Skicka in PDPEF till IO med en kopia till din NIC. Kommunicera med partner LIC, NIC och IIC både om problem och framgångar som Interchanget haft. Uppmuntra ledare, deltagare och familjer att fortsätta delta i CISV. Sid 14/25

15 Familj och deltagarens ansvar Deltagarna Som deltagare har man självklart också ett stort ansvar. Man är en viktig representant för sitt land och sin kultur men det är också viktigt att man som deltagare är en bra vän till alla som deltar i utbytet och att man är öppen för nya intryck. Något som åligger deltagarna är bl.a att: Ha respekt för övriga deltagare och andra kulturer Lyssna på och respektera andras åsikter Vara vänliga och trevliga Närvara vid alla aktiviteter Ta ansvar över sin egen hygien Planera programmet tillsammans med ledare och föräldrar Representera och visa upp sitt land Ge förslag på aktiviteter Vara aktiva i programmets aktiviteter Följa regler och hjälpa andra att göra det Ta hand om varandra Ha kul Tänka på att det är allas ansvar att Interchanget blir lyckat Ha kulturkännedom om utbyteslandet samt sitt eget land Föräldrarna Självklart är även föräldrarna en viktig del i utbytet. Förutom att vara de som finansierar utbytet är det även de som ska lägga upp en planering för den svenska utbytesdelen. Här är det dock viktigt att föräldrarna inte blir allt för uppslukade av planerandet och glömmer vad deras barn vill göra. På föräldrarna ligger självklart också ett ansvar att vara bra värdar när utbyteslandet besöker Sverige. Föräldrarna åtar sig bl.a. att: betala alla omkostnader rörande programmet stå för mat, logi, transport hjälpa till att planera programmet sköta praktiska saker, t.ex. bokning av minicamp-gård, beställningar etc. delta i vissa aktiviteter om behov/önskemål föreligger ta ansvar för ungdomarna stötta ledare och ungdomar förbereda sina barn hålla sig informerade, uppdaterade genom att delta på alla föräldraträffar/utbildningar boka biljetter vara kulturellt medvetna Familj och delegationens ansvar mot ledaren: Mottagande landets familjer delar på kostnaderna för alla ledare och juniorledare. Varje familj ska bjuda in de besökande ledarna till sitt hem så snart som möjligt efter den besökande delegationen ankomst. Mottagande landets ledare kommer att följa med de besökande ledarna. Kontakta din ledare och den besökande ledaren om det är några problem under Interchanget. Kom ihåg att den tillresande ledaren är officiellt målsman för deltagarna i den tillresta delegationen under vistelsen i det andra landet. Vid behov ska den lokala Interchange kommittén eller NIC kontaktas och de därefter kontakta det andra landets LIC och NIC. Det är bättre att tala med ledarna tidigt innan ett eventuellt problem blir för svårt för att kunna lösas. Föräldrarna och deltagarnas ansvar gentemot det andra landet: De första dagarna på ett Interchange är en tid för att lära känna varandra. De tillresta deltagarna och ledarna kan vara trötta efter en lång resa. Var hänsynsfull, agera avslappnat och ni kommer att få tid att lära känna varandra och förhoppningsvis bli vänner under de följande veckorna. Värdfamiljen ska betala kostnader för den besökande deltagaren på samma sätt som för sina egna barn (t.ex. transport, sightseeing, utflykter och måltider). Personliga utgifter bör betalas av besökande deltagare från dennes egna fickpengar. Vid behov måste föräldrar ordna transport till och från gruppens aktiviteter. Sid 15/25

16 Ska du delta på ett Interchange bör du delta under hela Interchanget (jobb, läger, sommarskola, turneringar etc. måste undvikas). Uppmuntra er gäst att prova nya livsmedel och vara en del av er vardag. Försök att hitta en balans mellan att behålla era vanor och vara flexibel för er gästs behov. Hjälp din gäst att känna sig som en familjemedlem. Det huvudsakliga syftet med Interchange är att deltagarna ska lära sig och få nya erfarenheter genom att leva i en familj och delta i gruppens aktiviteter. Några sätt att göra så att era gäster känna sig hemma: Att Interchangepartnerdeltagarna delar rum om så är möjligt; Se till att det finns plats för gästens personliga tillhörigheter; Ge din gäst möjligheten att vara ensam ibland; Låt din gäst välja ut sin favoritmat; Visa din gäst hur man gör praktiska saker (får igång varmvatten, tvättar, hur toaletten fungerar) Diskutera med din gäst hur reglerna ser ut i din familj med respekt för hans/hennes religiösa och kulturella uppfostran som kan skilja sig från din. Diskutera eventuella skillnader. Se till att din gäst känner att han/hon kan kontakta sin ledare när han/hon vill. Ha kunskap om din gästs eventuella sjukdomar och behov av läkemedel. Er gäst bör ha med sig ett exemplar av sitt health and legal insurance form under hela sin vistelse. Originalen förvaras med ledaren. Se till att gästens värdesaker (pass, extra pengar mm) förvaras på ett säkert ställe. Minst en vuxen ska vara hemma under den tid man är värdfamilj. Om ingen förälder kan vara hemma bör en annan vuxen finnas tillgänglig. Hjälp dina gäster att övervinna eventuella känslor av hemlängtan. Känn dig inte förolämpad om han/hon ser olycklig ut. Var stödjande och kom ihåg att du förmodligen har känt samma sak vid något tillfälle. Meddela ledarna om du märker av hemlängtan. Ibland hjälper det deltagaren om han/hon tillsammans med sin partner umgås med andra deltagare. Tvärtemot vad man kan tro kan täta kontakter med hemmet göra hemlängtan värre. Därför bör din gästs tillgång till att ringa och använda dator begränsas. Ett kort telefonsamtal efter ankomsten och ett annat halvvägs genom interchanget anses tillräckligt. Det brukar istället rekommenderas att deltagare och föräldrar skickar handskrivna brev till varandra. Det är viktigt att alla familjer är överens om en policy för hur deltagarna och föräldrarna ska kommunicera. Föräldrarna måste lita på sin ledare att kontakta dem vid behov och göra det möjligt för värdlandet att lösa problem. Familj och deltagares ansvar mot delegationen: Delta aktivt tillsammans med delegation och ledare i planerandet av programmet i enlighet med Interchange Guiden. Vara närvarande vid alla gruppaktiviteter. Balansera aktiviteterna med gruppen med tid för familjeaktiviteter. Ledare/juniorledarens ansvar Ledaren/juniorledarens ansvar innan programmets början: Ska delta i CISVs lokala och nationella ledarskapsutbildning. Ha regelbundna träffar med din delegation innan Interchanget börjar så att ni lär känna varandra. Håll planeringsmöten i familjernas hem eller på annan lämplig plats. Ansvaret för mötena ska delas mellan föräldrar, LIC och ledare. Samarbeta med deltagarna och deras familjer med att ta fram information om det land och den lokalförening ni ska åka till. I samråd med deltagarna, föräldrar och Interchangepartner arbeta fram ett tema för Interchanget. Under planeringsperioden ska section 2 Education of the PDPEF användas. Engagera deltagarna och föräldrar i planeringen av Interchanget. Upprätta en gemensam budget tillsammans med föräldrar och deltagare för det gemensamma programmet under mottagningsfasen. Uppmuntra familjerna att inte göra aktiviteter som kostar mycket. Arbeta med föräldrarna i planeringen och genomförandet av Interchangets verksamhet. Uppmuntra till aktiviteter där hela familjen deltar. Ha en regelbunden och nära kontakt med din partnerledare och planera om möjligt Interchanget tillsammans. Sid 16/25

CISV. Fred. Vänskap. Kunskap. Läger. Mångfald. Lek. Gemenskap. Lokalt. Uppleva. Ledarskap. Världsmedborgare. Mänskliga rättigheter.

CISV. Fred. Vänskap. Kunskap. Läger. Mångfald. Lek. Gemenskap. Lokalt. Uppleva. Ledarskap. Världsmedborgare. Mänskliga rättigheter. Ledarskap Läger Utbildning Globalt Världsmedborgare Lokalt Tillsammans Hållbar utveckling Projekt Världen Internationellt Konflikthantering Kunskap Engagemang Lek Kulturutbyte Vänskap Kärlek Entusiasm

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Verksamhetsberättelse för CISV Umeå år 2009

Verksamhetsberättelse för CISV Umeå år 2009 Verksamhetsberättelse för CISV Umeå år 2009 1. Verksamhetens inriktning 2. Utveckling 3. Förtroendevalda 4. Lokalförening och medlemmar 5. Programverksamhet 6. Forum 7. Utbildningar 8. Nätverk 9. Finansiering

Läs mer

Nedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000.

Nedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000. Nedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000. Rekrytering av nya medlemmar till lokalföreningen Inledning Att marknadsföra CISV är

Läs mer

En guide i vad, hur och varför

En guide i vad, hur och varför MOSAICHANDBOKEN 1 En guide i vad, hur och varför CISV är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell organisation med målsättningen att skapa en fredligare värld. Vi arbetar med fredsutbildande aktiviteter

Läs mer

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ!

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! High School ansvar trygghet kvalitet sedan 1958 www.sts.se ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! Att få ta emot en utbytesstudent innebär ett kulturellt utbyte på hemmaplan. Tänk att få prata ett annat språk

Läs mer

IPP med CISV Sweden 2012 - kul att du visat intresse!

IPP med CISV Sweden 2012 - kul att du visat intresse! 2011-12-05, Stockholm Sida 1/9 Vi är världsmedborgare för en öppen och rättvis värld, en gräsrotsorganisation på 200 platser världen över. Vi skapar läger och projekt, lokal som globala, av och för unga.

Läs mer

VÅRBLADET. Styrelsen inleder. ~ Nyhetsbrev från CISV Linköping ~

VÅRBLADET. Styrelsen inleder. ~ Nyhetsbrev från CISV Linköping ~ Styrelsen inleder Under våren och sommaren har CISV Linköping många roliga saker på gång som vi har försökt samla här. Två gånger om året kommer CISV Linköping att skicka ut ett informationsblad, ett vårblad

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR TIDEN 2012-01-01 till 2012-12-31. Styrelsens sammansättning sedan föregående årsmöte 2012-03-09:

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR TIDEN 2012-01-01 till 2012-12-31. Styrelsens sammansättning sedan föregående årsmöte 2012-03-09: Strängnäs VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR TIDEN 2012-01-01 till 2012-12-31. Styrelsens sammansättning sedan föregående årsmöte 2012-03-09: Mandattid Ordförande: 1 år till årsmötet 2013 Viceordförande: Saga Svalelid

Läs mer

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa: RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och

Läs mer

Renskrivningen (på dator/för hand) ska vara inlämnad senast 18.11.

Renskrivningen (på dator/för hand) ska vara inlämnad senast 18.11. Afrika Din pappa (eller mamma) arbetar på ett internationellt företag med huvudkontoret i Salo. Han (eller hon) har nu fått världens chans, ett erbjudande att under ett helt år bygga upp en ny fabrik i

Läs mer

STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna

STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna STARTA SCOUTKÅR Så här startar du en lokalförening i Scouterna 2016 Hej! Vad roligt att just du är nyfiken på Scouterna! I det här materialet hittar du information om vad Scouterna är och vilka möjligheter

Läs mer

Guide till handledare

Guide till handledare Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT. Instruktioner för volontären, församlingen och missionären.

VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT. Instruktioner för volontären, församlingen och missionären. VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT Instruktioner för volontären, församlingen och missionären. Innehåll Inledningsord - Att sända ut volontärer Instruktioner för volontären Instruktioner

Läs mer

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa eleven från det att han/hon anländer till Sverige och genom elevens skolgång. På

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

I n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o

I n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o I n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o I broschyren finner du: Information om prao Regler för prao Tips på hur du ordnar egen praoplats Blanketten, Var ska du göra din prao? T i l l h ö r

Läs mer

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Mentorskapsprojektet i Göteborg 2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Medlemmar SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS MEDLEMMAR Varför är det viktigt för din klubb att ha många

Läs mer

Verksamhetsberättelse2013-01-01 t.o.m. 2013-12-31

Verksamhetsberättelse2013-01-01 t.o.m. 2013-12-31 Verksamhetsberättelse2013-01-01 t.o.m. 2013-12-31 Inledning I CISV möts individer och perspektiv. I mötet skapar vi fredsutbildning.med konkreta metoder och utifrån samhällets utmaningar uppmanar vi till

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2015

Verksamhetsberättelse 2015 2009-01-20, Stockholm Sida 1/6 Verksamhetsberättelse 2015 CISV Sweden Address: CISV Sweden, Högalidsgatan 36A, 117 30 Stockholm, Sweden E-mail: secretary@se.cisv.org, Phone +46 8 7515544, Webb: www.cisv.se

Läs mer

innehåll Inledning 3 Projektplan 3 Tidsplan 4 Min tidsplan 5 Budget 6 Min budget 7 Marknadsföring 8 Redovisning 8

innehåll Inledning 3 Projektplan 3 Tidsplan 4 Min tidsplan 5 Budget 6 Min budget 7 Marknadsföring 8 Redovisning 8 Drömdeg innehåll Inledning 3 Projektplan 3 Tidsplan 4 Min tidsplan 5 Budget 6 Min budget 7 Marknadsföring 8 Redovisning 8 inledning Det ska vara roligt att genomföra ett projekt! Att göra förarbete med

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Preliminärt schema VT2013: (Observation förändringar av både dagar och aktivitet kan förekomma!)

Preliminärt schema VT2013: (Observation förändringar av både dagar och aktivitet kan förekomma!) Information till dig som önskar bli fadder för våra internationella studenter isk@kau.se Preliminärt schema VT2013: (Observation förändringar av både dagar och aktivitet kan förekomma!) 11 14 Jan Ankomstdagar.

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

Att vara spelare och förälder i Stuvsta IF så många fotbollsspelare som möjligt så länge som möjligt

Att vara spelare och förälder i Stuvsta IF så många fotbollsspelare som möjligt så länge som möjligt Att vara spelare och förälder i Stuvsta IF så många fotbollsspelare som möjligt så länge som möjligt 1 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 REVISIONSHISTORIK... 3 SYFTE OCH MÅLGRUPP... 3 DOKUMENTANSVARIG,

Läs mer

Bli värdfamilj. åt en internationell gymnasieelev. #stsjourney

Bli värdfamilj. åt en internationell gymnasieelev.   #stsjourney Bli värdfamilj åt en internationell gymnasieelev DET ABSOLUT BÄSTA MED ATT VARA VÄRD FAMILJ ÄR ATT MAN SKAPAR EN LIVSLÅNG VÄNSKAP STS High School är en del av STS Student Travel Schools som grundades 1958.

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Att komma utanför en storstad ger ro för att fokusera och samla gruppen.

Att komma utanför en storstad ger ro för att fokusera och samla gruppen. 10 steg till att planera en workshop Att organisera en workshop är mycket tidskrävande och det finns många detaljer att hålla reda på, men det kan vara en mycket givande forum och kan användas i många

Läs mer

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Europarådet. pass. till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

CISV Mölndal ska fortsätta att ha den bredd och fördelning på lokala, nationella och internationella åtagande som nu finns i föreningen.

CISV Mölndal ska fortsätta att ha den bredd och fördelning på lokala, nationella och internationella åtagande som nu finns i föreningen. VERKSAMHETSPLAN CISV Mölndal 2015-09-01 2016-08-31 Inledning I CISV möts individer och perspektiv. I mötet skapar vi fredsutbildning. Vi är världsmedborgare för en öppen och rättvis värld, en gräsrotsorganisation

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken: Min kunskap om vårt samhälle Lärarhandledning Bokens syfte och upplägg: Boken Min kunskap om vårt samhälle följer Skolverkets mål för kursen Samhällskunskap för gymnasiesärskolan. Boken är upplagd med

Läs mer

PRAO åk 8 vecka 13-14 2014

PRAO åk 8 vecka 13-14 2014 BSF Lunds stad Tunaskolan Ann-Helén Oldenby studie- och yrkesvägledare 046 35 76 81, ann-helen.oldenby@lund.se PRAO åk 8 vecka 13-14 2014 Till föräldrar och elever i åk 8 Läs igenom detta tillsammans BSF

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern 1 Namn: Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa barnet från det att han/hon anländer till Sverige och genom barnets skolgång.

Läs mer

Nyhetsbrev CISV Malmö-Lund, Augusti 2015

Nyhetsbrev CISV Malmö-Lund, Augusti 2015 Månadens nyhetsbrev från CISV Sweden Läs nyhetsbrevet i din webbläsare Nyhetsbrev CISV Malmö-Lund, Augusti 2015 Här kommer höstens första nyhetsbrev! Såhär när en höst full av aktivitet sakta närmar sig

Läs mer

CISV-nytt Helsingborg Nr 1 2013

CISV-nytt Helsingborg Nr 1 2013 CISV-nytt Helsingborg Nr 1 2013 I detta nummer av CISV-nytt som inleds med sommarhälsning från vår ordförande Sara Willman, bjuds ni på smått och gott kring vår verksamhet, röster från barn och ungdomar

Läs mer

Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR

Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR 2 VAD ÄR VERDANDI? VAD ÄR VERDANDI? 3 TRÄFF 1 Medlemsutbildning för barn och ungdomar Detta är en version av förbundets medlemsutbildning

Läs mer

Drömdeg För dig som är coach

Drömdeg För dig som är coach Drömdeg För dig som är coach innehåll Vad är Drömdeg? 3 Vad är min uppgift som Drömdegscoach? 3 Hur ansöker man om Drömdeg? 4 Att göra en projektplan 4 Att göra en tidsplan 5 Att göra en budget 6 Att redovisa

Läs mer

CISV.se för hemsideadministratörer

CISV.se för hemsideadministratörer CISV.se för hemsideadministratörer Innehåll Om cisv.se... 2 Bakgrund... 2 Målgrupper... 2 Tekniskt... 3 Avdelningar... 3 Lediga uppdrag... 3 Framtiden... 4 Att sköta en lokalföreningssida... 4 Komma igång...

Läs mer

Vad är CISV? Information för föräldrar

Vad är CISV? Information för föräldrar Vad är CISV? Information för föräldrar Vi är världsmedborgare för en öppen och rättvis värld, en gräsrotsorganisation på 200 platser världen över. Vi skapar läger och projekt, lokala som globala, av och

Läs mer

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med! Rosersbergs IK Den stora klubben i det lilla samhället Alla får vara med! rosersbergsik.se Det du håller i din hand är information till dig som aktiv, ledare/ tränare, förälder, medlem eller blivande medlem.

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Föräldramöten Daltorpsskolan och Dalsjöskolan, vårterminen 1999

Föräldramöten Daltorpsskolan och Dalsjöskolan, vårterminen 1999 Sammanställning av utvärderingar från Föräldramöten och, vårterminen 1999 Inledning På uppdrag av hälso- och sjukvårdens folkhälsoenhet i Borås, har nio föräldramöten genomförts på försök under vårterminen

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, 2014-2015 längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet,

längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, 2014-2015 längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, livsviktigt, Gud, smärta,framtid.. längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, livsviktigt, Gud, smärta,framtid..

Läs mer

Utvärdering deltagare

Utvärdering deltagare Utvärdering deltagare 68 svar, 76 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 2 1 Ja Nej Varför, varför inte? - För jag älskar att sjunga o här sjunger man varje dag! - Jag har fått nya vänner

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

I Scouterna kan du uppleva äventyr i naturen, upptäcka nya sätt att lösa problem eller bara ha kul tillsammans medan vi utforskar världen.

I Scouterna kan du uppleva äventyr i naturen, upptäcka nya sätt att lösa problem eller bara ha kul tillsammans medan vi utforskar världen. Spårare 8-9 år I Scouterna kan du uppleva äventyr i naturen, upptäcka nya sätt att lösa problem eller bara ha kul tillsammans medan vi utforskar världen. I Scouterna kan du hitta på nästan vad som helst,

Läs mer

ATT VARA VÄRDFAMILJ INFORMATION

ATT VARA VÄRDFAMILJ INFORMATION ATT VARA VÄRDFAMILJ INFORMATION RIKSFÖRBUNDET SVERIGES 4H 2010 IFYE INFORMATION TILL VÄRDFAMILJER VAD ÄR IFYE? IFYE står för International Farm Youth Exchange eller International 4H Youth Exchange och

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Ledarhandbok för Summer Camp. Information, tips och idéer

Ledarhandbok för Summer Camp. Information, tips och idéer Ledarhandbok för Summer Camp Information, tips och idéer 1 Innehåll Basfakta om Summer Camp... 4 1. Förberedelser... 4 Delegations träffar... 4 Precamp... 5 Biljetter och visum... 5 Fonder... 5 Praktiska

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla människor är olika. Vissa klarar sig helt själva. Människor med funktionshinder kan behöva hjälp för att kunna leva ett bra liv. Ordet funktionshinder

Läs mer

CISV-nytt Helsingborg Nr 2 2013

CISV-nytt Helsingborg Nr 2 2013 CISV-nytt Helsingborg Nr 2 2013 Hösten är här och naturen byter om till andra färger. Inom vår lokalförening händer mycket! I skrivande stund förbereder sig många barn och ungdomar för helgens Halloweenläger.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Globala Kronobergs. Faktablad EVS. Komma igång

Globala Kronobergs. Faktablad EVS. Komma igång Globala Kronobergs Faktablad EVS Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Globala Kronoberg är ett internationellt center som drivs av Nätverket SIP. Vi koordinerar

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp 214 Voice Camp Utvärdering 214 deltagare Voice Camp 55 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 2 Ja Nej Varför eller varför inte? För att jag har fått uppleva min dröm Lägret har varit roligt,

Läs mer

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt?

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt? Vad har du arbetet med förut och vad arbetar du med idag? Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur var skolgången för dig när du var liten? Var har du bott tidigare? Hur hade du det under din uppväxt?

Läs mer

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö Riksmöte 2010 19-21 november - Nässjö Varför du borde delta: - Du får makt på årets största och viktigaste möte inom spelhobbyn. - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Styrelsens egenskaper och kompetens

Styrelsens egenskaper och kompetens Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2012-03-08 2013-08-21 Förbundsvalberedningen 1.2 Stefan Lundberg Styrelsens egenskaper och kompetens 1 (11) Bakgrund

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Till dig som har ett syskon med adhd eller add Till dig som har ett syskon med adhd eller add Namn: Hej! Den här broschyren är skriven till dig som har ett syskon med adhd eller add. När det i broschyren bara står adhd så betyder det både adhd och

Läs mer