Nu kan vi bryta Fabian på djupet LEDARE SID 2 TIDNINGEN FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB - NR SID 9 11 PROSPEKTERING PÅ DJUPET

Transkript

1 TIDNINGEN FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB - NR E N G A G E R A D N Y T Ä N K A N D E A N S V A R Nu kan vi bryta Fabian på djupet LEDARE SID 2 SID 9 11 PROSPEKTERING PÅ DJUPET SID 4 5 FABIAN FÖR FRAMTIDEN SID 7 HJÄLTARNA FRÅN KATTERJÅKK SID 17 STATIONEN RIVS

2 LEDAREN: LKAB har skrivit avtal med Gällivare kommun om ersättning för infrastruktur och gemensamma byggnader. Det har löst upp många knutar. Rasande fart på omvandlingen av Malmberget Den tid vi fick till skänks medan vi väntade på Högsta domstolens beslut om prövningstillstånd har använts mycket väl av både gruvan och företrädarna för samhällsomvandlingen. Enkelt uttryckt har processen med samhällsomvandlingen accelererat betydligt sedan hösten LKAB har skrivit avtal med Gällivare kommun om ersättning för infrastruktur och gemensamma byggnader. Det har löst upp många knutar och utvecklingen av nya bostadsområden i Repisvaara, Koskullskulle och Gällivare går nu med en rasande fart. Detta ger i sin tur möjligheter för att avveckla utsatta delar i Malmberget med en högre hastighet än vad som tidigare förutsatts. Detta har i sin tur gett gruvan en betydligt större frihetsgrad att planera sin produktions- och avsänkningstakt på lång sikt. Parallellt med detta har aktiviteter satts i gång för att minska gruvans påverkan på omgivningen. Vi kan nu använda oss av en klenare borrhålsdiameter i ibland annat Västra fältet och Fabian. Där borrar man nu spränghål med 89 mm diameter jämfört med tidigare 115 mm. Det kommer att minska vibrationerna från sprängningarna väsentligt i framtiden och vi bedömer i förlängningen att vi inte behöver Samhällsomvandlingen har accelererat betydligt sedan hösten 2015 överskrida de villkor för vibrationer från sprängningar som nu fastställts, samtidigt som vi kan hålla produktionen uppe i gruvan. Därmed återstår de seismiska händelserna från kanske främst Printzsköld och Fabians hängvägg. Där har gruvan i Malmberget ett projekt igång tillsammans med Kirunagruvan. Det handlar enkelt uttryckt om att spräcka upp hängväggarna på ett kontrollerat sätt. Projektet går ut på att vi trycker in vatten i borrhål med mycket högt tryck. Det skapar fler seismiska händelser men med betydligt mindre magnitud. På detta sätt kan vi kontrollera inraset av hängväggarna så att de boende inte störs på samma sätt som tidigare. De första försöken med denna teknik kommer att göras i vår och sommar. Sammantaget har både samhällsomvandlingen och gruvan fått ett antal verktyg som gör det möjligt att både säkra tillgången till mark för gruvdriften och samtidigt hålla uppe gruvproduktionen på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Samtidigt byggs nya bostäder i hög takt i Gällivare. I sommar utvidgas industriområdet än en gång och det gör det möjligt att bryta Fabian på djupet för framtiden. Magnus Arnkvist MAGNUS ARNKVIST. DIVISIONSCHEF PRODUKTION SÖDRA MALMBERGET SVAPPAVAARA Vad tycker du om det nya som byggs? Gunn Sjögren Grape, receptionist, Kiruna: - Jag tycker att det är spännande, samtidigt lite sorgligt att de gamla husen försvinner bara. TUMMEN UPP för snöskottarna från LKAB Malmtrafik i Kiruna och Narvik som skottade fram ett helt insnöat persontåg för hand med snöskyfflar. Klicka in dig på Uppförandekoden LKAB. Uppförandekoden beskriver hur vi på LKAB ska uppföra oss mot varandra, mot våra affärspartners och mot vårt omgivande samhälle. Har du ännu inte gjort den obligatoriska utbildningen om koden är det dags nu. Alla LKAB-medarbetare ska göra utbildningen under 2017 och hittills har drygt en fjärdedel genomfört den, fler än ett tusen personer. Senare i vår kommer en engelsk och norsk version. Då förväntar vi oss att siffran stiger ytterligare, säger Marie Lundgren, projektledare på HR och hållbarhetsenheten. Utbildningen är interaktiv och du startar den från personalwebben på en LKAB-dator. Du kan både lyssna och läsa innehållet och i slutet av varje ämnesområde finns kontrollfrågor som ska besvaras. Utbildningen tar ungefär 30 minuter. Hur vi beter oss på LKAB och hur vi pratar med varandra har förändrats till det bättre de senaste åren. Jag tror att uppförandekoden är en viktig del i den utvecklingen, den sätter ju ramarna för oss. Själva utbildningen är bra och lätt att förstå. Det är bara att sätta igång, säger Stefan Tano, sektionschef på sovringen i Division Norra. TINA BENSON Sanna Hammar, driftoperatör, Kiruna: - Jag tycker att det är roligt att man börjar se att det händer grejer. Mathias Persson, skiprep, Kiruna: - Jag vet inte riktigt, får se när allt börjar bli klart. Säkerhet utan kompromisser KIRUNA. Enheten försäljning och logistik hade noll olycksfall med frånvaro under årets första kvartal. Målet är noll olycksfall för hela året. Vi är beslutsamma att fortsätta resan mot noll olycksfall med frånvaro. Det börjar med kompromisslös ordning och reda i vardagen, säger Markus Petäjäniemi, enhetschef. Säkerhetskulturen byggs utifrån LKAB:s värderingsgrund. Alla ska komma hem oskadade från jobbet. Gruvfalkar drog fullt hus LULEÅ. Det blev fullsatt i Vetenskapen Hus i Luleå när Berth-Ove Lindström, Norrbottens ornitologiska förening och Projekt Pilgrimsfalk redogjorde för fjolårets summering av falk- och rovdjursinventeringen i Norrbotten samt för samarbetet med LKAB under fem år. Inte mindre än 122 åhörare kom för att lyssna och se Berth-Oves imponerande bildspel från LKAB och länet. Pilgrimsfalken har visat sig trivas i LKAB:s gamla klippbranter. CITATET Vi har stärkt vår operativa förmåga, produktionen är stabil och inriktningen är nu att fortsätta öka våra volymer. LKAB:S VD OCH KONCERNCHEF JAN MOSTRÖM 2 LKAB-BLADET # OMSLAG: Tomas Johansson, diamantborrare, Kiruna. FOTO: FREDRIC ALM LKAB-BLADET #

3 Centrala M1250 Undersökningsort Fabian 1250 Tappslingor Fabianmalmen M1250 (F d Elevhemsområdet) Den nya orten Fabian 1250 öppnar för brytning mellan nivåerna som blir ett av Malmbergets viktigaste brytningsområden. Nicklas Öderyd och Veronica Junros Nilsson tittar till ortgaveln. FOTO: MAURITZ MAGNUSSON Fabian 1250 sträcker sig från centrala huvudnivån M1250 i Partaområdet till Fabian malmkropp. Brytning kan inledas på djupet av Fabian sedan Elevhemsområdet omvandlats till LKAB:s industriområde. ILLUSTRATION: MARIE EKBÄCK Fabianort öppnar för malmbrytning i 19 år MALMBERGET. Just nu pågår slutdrivningen av den sista delen av transportorten på den nya huvudnivån M1250 i Malmberget, som invigdes av kungen Förlängningen av orten når malmkroppen Fabian och gör brytning av den stora malmkroppen möjlig under 955-metersnivån ned till meter. Där finns i storleksordningen 90 miljoner ton råmalm, nog för en beräknad produktionstid på 19 år. Malmkroppen Fabian är direkt förknippad med det före detta Elevhemsområdet i Malmberget. Alla hus och bostäder där är nu rivna och området omvandlat till industriområde för LKAB. Omvandlingen av Elevhems - området var absolut nödvändig för fortsatt brytning på Fabian. Det är en av våra viktigaste malmkroppar för framtiden och jobben, säger Elias Engman, gruvchef i Malmberget. Fabian 1250 är ett viktigt projekt som är en förutsättning för gruvproduktion på Fabian i många år, säger Nicklas Öderyd, projektledare. Den nya huvudnivån M1250 betjänar i och med Fabian 1250 hela Östra fältet i Malmberget med malmkropparna Alliansen, Printzsköld, Fabian, Parta och Vitåfors-Ridderstolpe. Förlängningen av M1250 till Fabian 1250 blir 1,4 kilometer från start till slutända. Mer än ortmeter bryts totalt. Vi bygger en ny komplett infrastruktur för brytningsom- rådet. Där ingår tre tappslingor med bergtappar och bergstigar. Så kallade spionortar byggs för att göra så kallad raiseboring av vertikala bergstigar möjlig. Ortar för ventilation, vattenuppfordring samt el byggs. En ort byggs för ett nytt ställverk med transformator. En bassäng med pumpstation för vattenhantering byggs samt fläktväggar för ventilation. Veronica Junros Nilsson är projekteringsledare. Det gäller att hålla samman alla entreprenader, se till att alla arbeten utförs med fokus på tid, funktion och ekonomi. Hittills har vi hållit budget och tidplan, säger hon. Just nu pågår arbetena med att driva färdigt huvudorten och tappslingorna. I nästa skede fortsätter alla tillkommande berg- och anläggningsarbeten samt installationer. Fabianorten skall vara klar att tas i drift i början av 2019, enligt planen. Därmed kan vi bryta Fabian i full skala ned till nivå 1230, säger Nicklas Öderyd. MAURITZ MAGNUSSON FAKTA Projekt: Fabian 1250 Produktionstid: 19 år Längd huvudort: 1,4 kilometer Ortmeter totalt: Cirka meter Area, huvudort: 34 kvadratmeter Ortbredd: 5,4 meter Orthöjd: 6,5 meter Bergmassa: kubikmeter fast Utfraktat: Cirka kubikmeter gråberg Motsvarar: Cirka 0,7 Globen Arena i volym Infrastruktur: Bergstigar, spionortar, 3 bergtappar, el, ställverk ventilation, vattenuppfordring 6,6 96,5 1,7 12,8 miljoner ton levererades från LKAB via Narvik och Luleå under årets första kvartal var det så kallade K-värdet under mars K-värdet är ett samlat kvalitetsmått för LKAB:s pellets. Målet för K-värdet är 96. miljarder kronor var LKAB:s resultat för första kvartalet Resultatförbättringen är drygt 1,5 miljarder kronor jämfört med samma period miljoner ton råmalm producerades i LKAB:s gruvor i Malmberget, Kiruna och Svappavaara under det första kvartalet LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

4 Geoteknisk borrning vid Fabian MALMBERGET. En serie borrningar med geotekniskt syfte har inletts mot malmkroppen Fabian i Malmberget. Det första hålet i en serie om sex planerade borrhål har påbörjats vid Hertiggatan. De övriga borrhålen anläggs ned mot Trädgårdsvägen, som stängs i sommar när LKAB:s industriområde flyttas ut. Vi genomför diamantborrningar för att öka kunskapen om berget ovanför den stora malmkroppen Fabian. Borrhålen blir inte så djupa, meter preliminärt. Vi vill veta mer om bergets beskaffenhet, säger Thomas Savilahti, bergmekaniker. Vid området kring Fabian har både seismiska händelser och markpåverkan iakttagits. Vi vet att jordlagret är tjockt. Vi vill veta mer om bergets kvalitet under jordlagret. Ökad kunskap ger ökad förståelse om geologiska förutsättningar och om vad vi kan förvänta oss i området Ingemar Abrahamsson, erfaren diamantborrare, tar upp borrkärnor för analys. FOTO: MARITHA MOSSBERG när brytningstakten ökar och malmbrytningen går på djupet, säger Thomas Savilahti. Genom diamantborrning tas borrkärnor upp som undersöks av LKAB:s geologer. Analyserna blir viktiga. De talar om bergets kvalitet ovanför malmkroppen. Om det finns nya indikationer på malmkroppens utbredning så kan det ge anledning till utökade undersökningar. Vi letar framför allt efter strukturer, dåligt berg eller eventuella okända krosszoner. Nya kunskaper om det ytliga berget kan påverka både gruv- Borrningarna ökar kunskapen om berget, säger Thomas Savilahti, bergmekaniker. FOTO: MAURITZ MAGNUSSON brytningen och ge förklaringar till påverkan på omgivningen, säger Thomas Savilahti. De planerade borrhålen sträcker sig från Hertiggatan och Norra Kungsallén ned över Trädgårdsvägen. Behövs det så kan det bli fler borrhål i området. Vi har en nära kontakt med LKAB:s ledning för samhällsomvandlingen. Allt vi gör påverkar ju omgivningen, säger Thomas Savilahti. MAURITZ MAGNUSSON Borrigg vid Norra Kungsallén. FOTO: MAURITZ MAGNUSSON Handskottning med snöskyffel var det enda som kunde få loss det insnöade tåget. FOTO: CHRISTOPH DOMAY Hjältarna från Katterjåkk KATTERJÅKK. 40 LKAB-medarbetare från LKAB Malmtrafik AB i Kiruna och Narvik åkte till Katterjåkk i slutet av mars för att skotta loss det persontåg som satt fast i snön och hindrade person- gods- och malmtrafiken. En av dem var Christoph Domay som passade på att fotografera arbetet. Christoph jobbade på med spaden som de andra, men kunde i pauser byta till kamera och tog bilder både på de enorma snömängderna och på själva arbetet. Bland annat användes en pistmaskin för att få undan snödrivorna intill tåget. Det var en fantastisk insats. Vår personal ställde upp med mycket kort varsel och löste en kritisk situation som kunde fått än värre konsekvenser. Insatsen innebar att banan öppnades minst ett dygn tidigare, säger Anders Björnström, vd för LKAB Malmtrafik. Stoppet på Malmbanan innebar att vi tappade 40 tåg som nu måste köras in. Det kommer att ta tid. Ett stort tack till alla som hjälpte till att skotta. Insatsen minskade förlorade tågset med stycken, säger han. Maritha Mossberg: Att leva nu och i framtiden u känns det lättare, jag blickar framåt och planerar Nför framtiden. Även när vädret är grått kan jag någonstans skymta solen bakom molnen. Så är det inom mig och vädermässigt. Semester, det känns långt borta. För mig är det viktigt med nya upplevelser på min semester. I år har jag olika planer och bestämmer mig förmodligen i sista stund för vad jag vill göra och vart jag vill åka. Det lutar åt bilsemester. Jag får energi av att köra bil, ju längre desto bättre. För ett par år sedan förälskade jag mig i Norges fjordar, berg och vindlande vägar. Sedan dess försöker jag besöka grannlandet i väst åtminstone en gång per år. Där blickar jag ut över havet som möter himlen och drar in doften av hav i näsan. Jag vill känna på vattnet och gå på stranden där bränningarna snabbt suddar ut mina fotsteg som om jag aldrig gått där. Jag plockar snäckor och stenar som slipats av vågorna. Runda och lena stenar bär jag med mig hem till min stensamling som jag inte har någon plan för, den bara är. Sältan från havet och den ruttna tången är dofter som tar mig tillbaka till min uppväxt på Sveriges västkust. Det är där mina rötter finns, i havet, klipporna och de vindpinade tallarna. Livet blir lättare när jag kan promenera utan att riskera att halka på dolda isfläckar. Livet blir lite enklare när jag inte behöver bylta på mig klumpig vinterjacka, skor med tjocka sulor och halsduk. Men livet blir kortare om vi bara njuter av den ljusa tiden och solens strålar. Jag vill leva årets alla månader, även under vintern. Då är det svårare att hitta ljuset i mörkret och jag brukar leta. Jag gör ytterligare ett försök att leva i nuet och nu känns det både lättare och ljusare. Där blickar jag ut över havet som möter himlen 6 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

5 Produktionsläget på LKAB Magnus Arnkvist, direktör Division södra - Produktionsläget i Malmberget och Svappavaara ser hyggligt bra ut då vi ligger i stort sett inom budget. I Malmberget har ett mindre oförutsett stopp inträffat i pelletsverket tidigare i vintras men det har vi lyckats köra ikapp. Det inträffade även ett mindre haveri på krossanläggningen i Svappavaara men ingenting som nämnvärt stört produktionen. Sedan i vintras har vi hämtat rågods från Leveäniemi för produktionen av MPBO-produkten och det har gått lysande, såväl produktionen i sig som logistiken har gått friktionsfritt. Pelletsproduktionen i Svappavaara har gått särskilt bra under första kvartalet och där har medarbetarna gjort mycket starka insatser för en stabil produktion. Nu har också renoveringarna av ståltornen i Malmberget påbörjats och de beräknas vara klara till i augusti i år. Inte lika bra är antalet olycksfall där vi fått en alldeles för hög frekvens av halkolyckor, snubbelolyckor och liknande olycksfall. Det har varit riktigt halt den här vintern och vårvintern och det är svårt att sanda precis överallt. Var försiktiga och hjälp varandra till att göra rätt och tänka säkerhet! Markus Petäjäniemi, direktör Försäljning och logistik - Från ett ekonomiskt perspektiv ser världen mer positiv ut än ifjol med ökad tillväxt på cirka två-tre procent. Härnäst väntar världen på utlovade stimulanser från Donald Trump-administrationen för moderniseringen av infrastruktur i USA. Hemma i Europa ser vi också ett ljusare läge då kapacitetsutnyttjandet i stålverken ligger på höga nivåer och där bland annat tysk och svensk bilindustri går fantastiskt bra. Kina, med världens största stålproduktion, väntas få en fortsatt tillväxt, dock svagare än tidigare, på runt 5-7 procent i år. Nere i Mellanöstern, som är starkt påverkat av oljepriset, ses inte samma höga tillväxtprognos som i många andra delar av världen men det höga nyttjandet av direktreduktionspellets tillsammans med den stora bristen på produkten ger högre pelletspremier vilket gynnar LKAB. Pelletspremierna beräknas dock hålla sig på goda nivåer och efterfrågan på våra produkter är mycket stor. Stefan Romedahl, direktör Division norra - Pelletsproduktionen har gått bra trots de produktionsstörningar som inträffat i KK3 och KK4 med flera dagars produktionsbortfall som följd. Stora delar av produktionstappet har körts ikapp till och med mars och planen är att köra ikapp hela tappet under andra kvartalet, en mycket bra insats från alla inblandade. Tillredningen i gruvan går bra medan produktionen i gruvan hade en tung månad i mars där bland annat underhållsarbeten i tappgrupp 30 och 38 har påverkat produktionsvolymerna som ligger under budget. Under kommande del av året kommer anläggningskapaciteten öka succesivt i takt med att renoveringsarbeten i schakt och tappgrupper blir färdigställda. Fram till och med mars har totalt tolv stycken olycksfall med frånvaro inträffat. Olycksfallsutvecklingen är ett bakslag i arbetsmiljöarbetet och här krävs att vi alla arbetar uthålligt med säkerhetskulturen och hjälper varandra att arbeta säkert för att vända trenden. Borrning för framtidens gruvbrytning KIRUNA-MALMBERGET: Diamantborrning är allt annat än borrning efter diamanter. Däremot handlar det om undersökningsborrning för framtidens gruvbrytning. Med andra ord genomförs borrningen för att kunna presentera underlag om malmens storlek, utbredning och egenskaper mot djupet. Henrikki Rutanen och Tomas Johansson undersöker borrkärnor i Kirunagruvan. TEXT: MAURITZ MAGNUSSON FOTO: FREDRIC ALM 8 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

6 Tomas Johansson och Pasi Tervo inspekterar borrkärnor. Tomas johansson, diamantborrare. FOTO: FREDRIC ALM Henrikki Rutanen, geolog. Borrkärnorna skvallrar om malmens utbredning. Just nu undersöks malmen i Kiruna från undersökningsort KUJ 1375, som ligger djupare än den nuvarande huvudnivån. Undersökningsorten i Kiruna är ungefär 3,7 kilometer lång och går längs hela Kiirunavaara malmkropp på hängväggsidan. De djupaste borrhålen når meters avvägning. Den djupaste malmträffen är vid meters avvägning. Det är så mycket man vet om malmkroppen i Kiruna idag. Diamantborrning, eller under - sökningsborrning som det också kallas, genomförs ständigt i LKAB:s underjordsgruvor. Varje år borras omkring borrmetrar i LKAB:s regi och borrkärnorna är ovärderliga underlag för produktionen framledes. Malmreserven är nämligen ett gruvbolags viktigaste resurs. Vi genomför diamantborrning för att kunna konstatera var det finns malm, vilken storlek och mängd det rör sig om. Underlaget från borrningen ger även strukturgeo logisk information. Det vill säga information om strukturer och svaghetszoner i berget som är viktig när vi till exempel anlägger infrastruktur, säger Josefine Johansson, geolog vid gruvplaneringen i Malmberget. Det handlar om att hela tiden ligga steget före produktionen för att kunna garantera morgondagens gruvbrytning. Från borrhålen samlas borrkärnor in, som på sätt och vis är en del av bergets DNA. De innehåller information om bland annat bergart, bergkvalitet och mineral. Med andra ord är underlagen från diamantborrningen fundamentet för produktionen. Vi behöver skapa underlag för gruvplaneringen. En av flera viktiga parametrar för gruvlayouten är kännedomen om sidobergskontakterna, det vill säga; var malmen möter gråberg, säger Henrikki Rutanen, geolog vid gruvplaneringen Diamantborrning sker på ett antal platser runt om i underjordsgruvorna och varierar i omfattning från år till år. Just nu är borrningen inne i ett intensivt skede eftersom planeringen för framtidens gruvbrytning måste göras i god tid innan nuvarande huvudnivåer är utbrutna. I Kiruna har vi två diamantborriggar och totalt sex borrare, fördelade på två skiftlag. Därtill utför en leverantör diamantborrning med två borriggar, säger Rikard Rova, produktionschef vid gruvplaneringen Att vara diamantborrare ställer krav på ett stort engagemang, nytänkande och ansvar. Inte minst handlar det om att utföra arbetet så säkert som möjligt. Det är viktigt att alltid tänka på säkerheten, i alla lägen. Det är till stor del ett ensamarbete och därför är det extra viktigt att tänka sig för innan varje nytt arbetsmoment, säger Pasi Tervo, diamantborrare Det är just känslan för berget i kombination med maskinkännedomen som är nyckeln till att bli en framgångsrik diamantborrare. Eftersom en stor del av arbetet kräver manuell hantering, bland annat vid borrstålsförlängning, är det lite av en konst. Som borrare påverkar du flera parametrar vilket påverkar livslängden på exempelvis borrkronan. Det handlar om att ha en känsla för mängden vatten, tryck och rotation, förklarar Björn Öderyd, produktionschef i Malmberget. I grund och botten är det berget som styr arbetet eftersom varje borrplats är unik. Fast jag har jobbat som borrare i 16 år stöter jag fortfarande på nya problem. Det är ett roligt jobb och jag trivs väldigt bra, säger Pasi Tervo, som just nu befinner sig på nivå med sin borrigg. JOSEFINE EJEMALM DIAMANTBORRNING MALMBERGET: Borriggar: 2 Medarbetare: 8 diamantborrare Borrdiameter: 56 millimeter Antal borrmeter per år: omkring meter KIRUNA: Borriggar: 2 Medarbetare: 6 diamantborrare Borrdiameter: 46 millimeter Antal borrmeter per år: cirka meter Diamantborrning sker även av en leverantör på båda verksamhetsorter. Sammantaget uppgår antalet borrmeter till omkring borrmeter i Kiruna och borrmeter i Malmberget. 10 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

7 SAMTALET: När vi alla mår bra på våra arbetsplatser då har vi nått fram till ENA SANDRA LI ÄLSKAR SITT JOBB OCH VILL LÄRA SIG NYA SAKER KIRUNA: Sandra Li Stridsberg ville bli brandman eller gruvarbetare när hon var liten. Hon valde mellan estet- och industriprogrammet på gymnasiet. Sandra Li är reparatören som aldrig har söndagsångest och alltid tycker det är roligt att gå till jobbet. Sedan 2014 är hon deltidsbrandman i LKAB:s räddningstjänst. På gång för Sandra Li är också att ta jägarexamen. 1 Vad gör du på jobbet? Jag gör allt möjligt som maskinbearbetning, svarvning och termisk sprutning av olika maskindelar. Det är en metod där exempelvis en stålaxel beläggs med ny slityta i metall. Metoden är bra och framförallt kostnadseffektiv. Reparationsobjekten kommer från alla produktionsorterna och även från firmor i stan. Vi är bara två personer, jag och min kollega, på LKAB som arbetar med detta. En annan arbetsuppgift är kalibrering av olika verktyg. Jag är också deltidsbrandman på LKAB och nyligen utsedd till skyddsombud på min arbetsplats. 2 Vad är roligast på jobbet? Allra roligast är variationen på arbetsuppgifterna. Att vara med i industribrandkåren är jätteroligt, det är något jag alltid har haft lust att göra. Jag älskar att jag har fått chansen till allt detta. Och så har jag möjlighet att utbilda mig och utvecklas i mitt arbete. Jag tycker om att jobba med människor och att få lära mig nya saker det är roligt. 3 Vad betyder ENA för dig? För mig betyder det att vara positivt inställd till sitt arbete och att hela tiden sträva efter att bli bättre. Det är viktigt att jobba för ansvarstänkande och att arbetsplatsen är bra för mig själv och mina kollegor engagemang, nytänkande och ansvar. 4 Vad tänker du om din framtid? Jag vill bo kvar Så länge jag får utvecklas vill jag vara kvar här, där jag nu jobbat i sex år utan att ledsna. Jag vill bli kvar så länge jag utvecklas i mitt arbete. För mig är det väldigt viktigt att få utbildas och utvecklas. Förutom jobbet så hoppas jag på en större familj, då tänker jag närmast på att skaffa hund eller barn. Först hund, det blir nog en jakthund. 5 Var hämtar du din energi? Jag gillar att resa. Det är så härligt att se världen. Nyligen var jag och en kompis i Australien. För två år sedan reste vi till USA där vi hyrde bil och körde runt en hel del. I maj åker jag till Kreta. För mig är resor med vackra vyer och nya upplevelser att ladda batterierna. Men det är fint här i Kiruna också. Förut tecknade jag mycket eller skissade, nu blir det mest färgläggning i målarböcker för vuxna. MARITHA MOSSBERG FOTO: MARITHA MOSSBERG FOTO: KAJSA LINDMARK Namn: Sandra Li Stridsberg. Ålder: 24 år. Familj: Sambo och snart hund. Utbildning: Gymnasiet, industriprogrammet med LKAB-profil. Yrke: Komponentreparatör på Mekaniska centralverkstaden Intressen: Träning, helst crossfit, och att vara ute i naturen. Bästa egenskaper: För det mesta positiv och har lätt för samarbete. Sämsta egenskaper: Att mat och sömn påverkar humöret negativt. ENGAGERAD 12 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

8 Vad tycker du om det nya som byggs i Kiruna? Linus Bergman, studerande: De ser väl lovande ut men det tar ju väldigt lång tid det här. Så känner jag iallafall. Filip Myrsell, studerande: De ser bra ut men det känns som att det går lite segt. Marlene Björnström, lärare: Spontant tycker jag att det är spännande, känns ganska overkligt. Jag tror att det blir mycket mer försenat. Vad tycker du om det nya som byggs i Kiruna? Ana Maria Alexandru, apotekare: Jag vet inte. Christian Naarttijärvi, banktjänsteman: Ja, det byggs väl nästan ingenting. Jag tycker att det byggs lite för lite och lite för sakta. Martin Tystran, butikssäljare: Jag tycker att det är dumt att riva billiga saker och bygga nya dyra saker Produktionen vid Sjömalmen är 47 procent av gruvbrytningen FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON Johan Bergström, sektionschef för NGG, gruvplaneringen FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL Brytningen av Sjömalmen närmar sig Kiruna centrum. KIRUNA: Sjö malmen är en stor och samtidigt ovärderlig del av malmen i Kirunagruvan. FOTO: MARITHA MOSSBERG Idag sker 47 procent av gruvbrytningen i Kiruna i Sjömalmen. Brytningen här är en stor del av orsaken till samhällsomvandlingen i Kiruna eftersom den ligger närmast staden. Sjömalmen är den norra delen av Kiirunavaaras malmkropp. Förutsättningarna för en hög produktionstakt är goda men det är samtidigt detta parti av malmen som påverkar marken under staden FOTO: FREDRIC ALM Sjömalmen driver på samhällsomvandlingen främst, säger Johan Bergström, sektionschef för NGG, gruvplaneringen Kirunas järnmalmskropp är inte bara en av världens allra finaste. Det är också en av världens största sammanhängande järnmalmskroppar där den säll- synt rena magnetiten utgör en jättelik, stupande malmskiva som lutar 60 grader in mot Kiruna. Skivrasbrytningen gör att hängväggen ovanför kroppen sakta men säkert rasar in när malmen bryts och fraktas ut. Benämningen Sjömalmen kommer från att denna del låg under sjön Luossajärvi. För att brytningen skulle kunna genomföras tömdes sjön i två etapper, första gången 1997 och andra gången Ovanför den utbrutna delen av Sjömalmen finns ett lager av berg, en takskiva där uppblockning mot dagen pågår. Vi tillämpar något man kallar för skalning. Det innebär att endast procent av malmen tas ut från utvalda salvor för att bilda en buffert ovanför. Vi vill att takskivan rasar ned kontrollerat på denna buffert av sten, säger Johan Bergström. Sedan start har denna del av malmkroppen brutits under jord. LKAB planerar att bryta Sjömalmen ned till 1365 meters nivå. Det betyder malmbrytning under cirka år framåt. Den kan få ännu större betydelse. Hur stor Sjömalmen är i verkligheten kartläggs nu. Från undersökningsort KUJ 1375, alltså under den senaste huvudnivån, undersöks hela Kiirunavaaramalmen på nya djup. När vi nått ned till KUJ 1365 närmar vi oss den nuvarande staden. Deformationszonen når betydligt längre in. Det är därför mycket viktigt att gruvans planer kontinuerligt och noggrant stäms av mot processen med samhällsomvandling. Att planerna följs är nödvändigt för att gruvbrytningen ska kunna fortsätta, säger Johan Bergström. FREDRIK BJÖRKENWALL FAKTA SJÖMALMEN Brytning 2016: 10,9 miljoner ton Storlek: 47 procent av brytningen i Kiruna Bredd: Upp till 150 meter Brytningsnivå idag: 907 meters avvägning Planerad brytning: 1365 meters avvägning 14 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

9 fortsätta fungera när vi har tagit bort en del, säger Mari Kuokkanen. Bo Fjellborg har arbetat i bolaget i 28 år. För hammaren har Bo Fjellborg utvecklat en behållare behändigt placerad i fronten på riggen. Ställa undan släggan? Som jag ser det så bör den förbjudas LKAB har 5-8 personer på samhällsomvandlingens projektavdelning som arbetar med rivningarna Huvudentreprenören LTH kommer att ha ytterligare 25 personer som mest när arbetet är i full gång. Vårt jobb är att skapa de rätta förutsättningarna för våra samarbetspartners som LTH, kommunen, Tekniska verken, anläggningsägare som Vattenfall, Telia, med flera. Det gäller att ha god framförhållning, säger byggledare Kent Nilsson Sarri. MALMFÄLTEN. Metallsplitter mot kropp och ansikte är en riskfaktor i arbetsmiljön. I värsta fall kan det leda till förlorad syn. Bo Fjellborg på bultningen satte sina grå celler i arbete och uppfann en säkrare lösning. När det är dags att byta ut de små kronorna på bultningsriggens stång används en konventionell slägga, såvida inte kronan sitter fast riktigt ordentligt och en rondell behöver sättas in. Fram till nyligen fanns inget alternativ och olycksfall med metallsplitter hos bergbultningsavdelningen har förekommit. Senast ledde det till en knäskada då splitter trängde igenom skyddskläderna. Runt 4-5 gånger per skift behöver borrkronan bytas ut mot en ny. Bo Fjellborg har utvecklat en hammare för att inom loppet av någon minut slå av kronan från stången genom NYTÄNKANDE axialkraft. Först förs tyngden där själva handtaget sitter över stången och kronan. Nästa steg är att fästa munstycket bakom kronan, en operation som tar under en minut. Sedan är det bara att skjuta fram verktyget mot kronan. Det är väldigt enkelt att lära sig och svårt att göra fel. Slås kronan bort med en slägga så kan man skada sig på många olika sätt. Som jag ser det bör man förbjuda den. Den här hammaren kan alla använda både enkelt och riskfritt, säger Bo Fjellborg, bergförstärkare Verktyget, som Bo Fjellborg döpt till Koonbits tools, har Samtliga medarbetare ska kunna använda hammaren. Jag garanterar att man lär sig den mycket snabbt, säger Bo Fjellborg. genomgått riskanalys hos LKAB och ingår nu också i Malmbergets bergbultningsutbildning. Även LKAB Berg & Betong har visat intresse för att börja använda den i dagligt bruk. Jag har patent på den här lösningen nu. Men jag ska utveckla den vidare och göra den ännu mer effektiv, säger Bo Fjellborg. TEXT OCH FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL Mari Kuokkanen och Kent Nilsson Sarri arbetar med de stundande rivningarna Rivningarna som ger staden en framtid KIRUNA. Under 2017 ska ett 30-tal fastigheter rivas i Kiruna för att säkerställa fortsatt gruvbrytning. Det viktigaste är nog samordningen, allt i det övriga samhället ska ju fortsätta fungera när vi är klara, säger projektledare Mari Kuokkanen. Samhällsomvandlingarna kallas ibland för tillredning ovan jord, eftersom det är en helt avgörande process för att LKAB:s underjordsgruvor ska kunna fortsätta producera. Processen är lång med planeringar, förhandlingar, ansökningar, fastighetsköp och kompensationsåtgärder. Sist i denna långa kedja kommer det konkreta genomförandet, flytt av fastigheter eller rivningar. I Kiruna tar det sistnämnda fart ordentligt under Vi startade med ett erfarenhetsmöte efter 2015 års arbete, då första delarna av Ullspiran revs. En av slutsatserna blev att satsa ännu mer på samordning. Det är så mycket infrastruktur som påverkas, och ibland krävs även att man bygger nytt, som en ny ledning eller en ny brunn, för att ett system ska Arbetena ska pågå från mars till sista oktober och kommer att ske på flera områden samtidigt. Sanering och återvinning är i fokus, och resultatet från 2015 imponerar; då återvanns 98,2 procent av allt material. Trä blev ny energi, betong och tegel blev fyllnadsmassor och inventarier såldes till hugade spekulanter. Och allt på områdena rivs faktiskt inte. Ett 40-tal garageplatser på Ullspiran flyttas till Jägarskolan, säger Mari Kuokkanen. TEXT OCH FOTO: ANDERS LINDBERG OMRÅDEN OCH HUS SOM RIVS Järnvägsområdet Lingonstigen 2-3 Ullspiran gård 6-8 Annexet Gamla Konsum 16 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

10 Hur är din bästa vårvinter? Malin Svanberg-Eriksson, elektriker, Kiruna: Solig, med många fina utedagar. Lars Gavelin, utbildningskontakter, Kiruna: Det är när jag får klyva och kapa björk bakom huset. Gunnar Olofsson, förrådsman, Kiruna: Rejält kallt, vindstilla och sol. Kennet Fjordell, Jan Olovsson, Ola Paganus och Stefan Lahti i laget Fika på 7:an gav järnet och slutade på en niondeplats. FOTO: TINA BENSON Stort intresse för Järnstafetten KIRUNA. För sjätte gången genomfördes Järnstafetten, en skidtävling ursprungligen initierad av skidsektionen på LKAB Fritid. I år tävlade arton lag en solig marskväll på Matojärvi Jukkasjärvi IF Master vann den spännande finalen. Tävlingen genomfördes av Jukkasjärvi IF på uppdrag av LKAB Fritid. Det var roligt att intresset för att tävla var så stort och extra roligt att många ungdomar var med i år, säger Rikard Rova, produktionschef på gruvplaneringen i Division Norra och även aktiv i Jukkasjärvi IF. Järnstafetten var från början en tävling enbart för LKABanställda, men numera är alla välkomna att delta. Alla LKAB-anställda bjöds på anmälningsavgiften och några som nappade på det erbjudandet var Jan Olovsson, Ola Paganus, Kennet Fjordell och Stefan Lahti. Laget Fika på 7:an bestod av de fyra kollegorna som, vilket namnet avslöjar, fikar tillsammans på våning sju på förvaltningskontoret Laget slutade på en hedrande niondeplats. Ambitionen var att kämpa väl och ha kul, säger Jan Olovsson, projektledare inom logistik på avdelningen teknik- och affärsutveckling. Tävlingen lockade även en hel del åskådare som hejade på de tävlande. Jag fikar också på våning sju, men någon måste ju vara supporter, sa Morgan Färnström, projektledare inom logistik på avdelningen teknikoch affärsutveckling. Varje lag bestod av fyra personer. De tävlande åkte en slinga på en kilometer vardera, där två personer åkte klassiskt och två personer åkte fristil. Efter två heat gick åtta lag vidare till den avgörande finalen. Laget Jukkasjärvi IF Master, bestående av Kristian Poromaa, Frida Lind-Oja, Therese Patomella och Henrik Fjällborg, tog slutligen hem segern i tävlingen. TINA BENSON SOVRAT Bidra till Sovrat! Mejla: lkab-bladet@lkab.com Ring: Tack! Tack för uppvaktningen i samband med min pensionering från sovring och anrikning i Malmberget. Sten Johansson Ett stort tack till alla som uppvaktade mig i samband med min pensionering Hans Älgdahl Tack för de fina gåvorna som jag fick vid min pensionering från Kulis. Anders Sjölander Ett stort tack till arbetskamrater och ledning för tårta och presenter, vid min pensionering som Berg & Betong s borrarkung. Sixten Rautio Tack till alla vänner, arbetskamrater och ledning för all uppvaktning i samband med min 50-årsdag Patrik Landström Ett stort TACK till alla människor som jag fått förmånen att lära känna och arbeta med under min tid på LKAB! Henrik Magnusson, HA Ett stort tack till mina arbetskamrater för uppvaktningen vid min 50-årsdag. Stefan Aspemo Ett stort tack till alla arbetskamrater och vänner för all uppvaktning i samband med min 50-årsdag! Roger Fors Tack till arbetskamrater och ledning för all uppvaktning vid min pensionering. John Larsson Jag vill tacka alla medarbetare / arbetskamrater samt ledning för uppvaktningen i samband med avslutet av mitt tidigare kapitel vid pensioneringen. Var rädda om er! Håkan Almquist Mauritz Magnusson, vik redaktör Johanna Fogman, redaktör (tj.ledig) Tack för all uppvaktning på min 50-årsdag! Rolf Oja Tack för uppvaktningen med blommor och presenter vid min pensionering. Speciellt stort tack till lag fyra på lastningen i Kiruna! Ilpo Pieskä Det händer på LKAB: 12/5: Seminariet Ungt ledarskap arrangeras av Konungens stiftelse för ungt ledarskap på Vetenskapens Hus i Luleå. LKAB är medarrangör. 31/5: Engelsk version av års- och hållbarhetsredovisningen publiceras 14-15/6: Ny strategi antas av LKAB:s styrelse För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet, Box 952, Luleå. Citera oss gärna, men ange källan. Maritha Mossberg Tina Benson Fredrik Björkenwall Erika Lindblad Lediga jobb: Lediga jobb inom koncernen finns publicerade via Arena: Human Resources & Sustainability lediga jobb i LKAB. samt på vår web, Lediga jobb i LKAB just nu: Mekaniker, underhåll, Malmberget Produktionschef till sovring-anrikning, Malmberget Underhållstekniker, gruva, Svappavaara Underhållsingenjör, anrikningsverket, Malmberget Industrimontör VVS, pelletsverken, Malmberget Produktionschef underhåll, anrikningsverket, Malmberget Maskinförare vägunderhåll, Malmberget Mekaniker, maskiner under jord, Malmberget Kajsa Lindmark Josefine Ejemalm MÅSTE DU FLYTTA? Testa vår flyttkoll och skriv in din adress här: samhallsomvandling.lkab.com PERFORMANCE IN IRONMAKING Utkommer 22/6 nr3 Manusstopp! 12/6 E-post: fornamn.efternamn@lkab.com Internet: Ansvarig utgivare: Bo Krogvig Formgivning: YOURS Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk Miljömärkt: Anders Lindberg LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

11 RÅMALM, TUSEN TON Period 1 januari - 31 mars LEVERANSER, TUSEN TON Period 1 januari - 31 mars KIRUNA MALMBERGET SVAPPAVAARA NARVIK LULEÅ TOTALT FÖRÄDLINGSVERK MALMBERGET, TUSEN TON Period 1 januari - 31 mars 92,5% FÖRÄDLINGSVERK KIRUNA, TUSEN TON Period 1 januari - 31 mars PELLETSVERK BUV PELLETSVERK MK ANRIKNINGSVERK ANR SBV (MHF) PRODUKTKVALITET LEVERANSER PERIOD 1 JANUARI - 31 MARS KVALITETSMÅL 96% PELLETSVERK KK PELLETSVERK KK PELLETSVERK KK ANRIKNINGSVERK SPECIAL SVAPPAVAAARA, TUSEN TON PELLETSVERK SK ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTION Värdena för arbetsmiljö, kvalitet och produktion avser moderbolag och anslutna dotterbolag ARBETSMILJÖ, LKAB-KONCERNEN Antal olyckor med frånvaro. Period: Till och med 31 mars KOMMENTARER Vecka NORRA, TUSEN TON KOMMENTARER SÖDRA, TUSEN TON Verkstopp UH Verkstopp UH Rep RÅMALM 13,3 PELLETSVERK KK2-20,9 PELLETSVERK KK3 0,1 PELLETSVERK KK4-4,9 PELLETSVERK SK 0,3 SPECIALPRODUKTER (KMR) -1,8 1. Lastplatsbrist Testperioder RÅMALM ,8 FINES (MAF)...2,0 SPECIALPRODUKTER (MAC) 2,3 PELLETSVERK BUV...3,0 PELLETSVERK MK3...1,5 HEMATITFINES (MHF)...-5,2 20 LKAB-BLADET #