SÅ TAR LKAB ANSVAR FÖR SAMHÄLLSOMVANDLINGEN TRÅDLÖSA SPRÄNGKAPSLAR FRAMTIDENS GRUVBRYTNING

Transkript

1 TIDNINGEN FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB - NR E N G A G E R A D N Y T Ä N K A N D E A N S V A R SÅ TAR LKAB ANSVAR FÖR SAMHÄLLSOMVANDLINGEN TRÅDLÖSA SPRÄNGKAPSLAR FRAMTIDENS GRUVBRYTNING LKAB var med och skapade de samhällen vi verkar i idag och nu gör vi det igen. LEDARE SID 2 SID 4 SID 14 15

2 LEDAREN: LKAB skapar samhällen att leva i I Gällivare har vi byggt upp nya bostadsområden på kort tid. Det nya bolagsområdet i Koskullskulle är ett exempel på hur vi kan skapa en attraktiv boendemiljö med äldre och nya bostäder. På Repisvaara har vi byggt upp en ny stadsdel. LKAB bygger just nu mer än nya bostäder. Vi har även hittat nya lösningar åt företagarna i Malmberget. Vi tar ansvar för Gällivares utveckling. I Kiruna har vi börjat bygga det nya bolagsområdet på Luossavaara och ska fortsätta bygga på Jägarskolan och i nya centrum. Fram till 2022 ska LKAB bygga nya bostäder. Fram till 2030 ytterligare nya bostäder. Vi bygger upp fem av tio centrumkvarter för att ersätta de som idag har verksamhet i nuvarande centrum. Vi tar ansvar för Kirunas utveckling. Vi genomför samhällsomvandlingarna till följd av gruvbrytningen och det är avgörande för att fortsätta vår kärnverksamhet. Hela omvandlingsprocessen ska genomföras kostnadseffektivt och den måste stå fri från ovidkommande krav från kommuner och statliga verk. Vi får inte tvingas in i den situation som vi nyss upplevt i Kiruna där vi inte får detaljplaner från kommunen trots att vi gjort rätt för oss enligt lag och uppfyllt de avtal som vi gemensamt tecknat. Samhällsomvandlingarna är en fantastisk möjlighet. LKAB var med och skapade de samhällen vi verkar i idag och nu gör vi det igen. Det blir precis så bra som vi själva vill att det ska bli och då krävs samarbete och ansvarstagande. Låt oss nu fortsätta samhällsbygget så att våra gruvor kan fortsätta skapa jobb, välstånd och framtidstro i Malmfälten, Sverige och världen. STEFAN HÄMÄLÄINEN, DIREKTÖR FÖR SAMHÄLLSOMVANDLING. OMSLAG: Mari Kuokkanen, projektledare på LKAB:s samhällsomvandlingsavdelning i Kiruna. 2 LKAB-BLADET # SAMHÄLLSOMVANDLINGARNA har tagit ordentlig fart. I både Gällivare och Kiruna har vi genom avtal om ersättning säkerställt att kommunerna kan bygga upp ny infrastruktur, nya skolor, äldreboenden, badhus och idrottsanläggningar. Det blir precis så bra som vi själva vill att det ska bli Kent Nilsson Sarri, byggledare, Kiruna. Vad ger dig vårkänslor? När man slipper tillverka en motorvärmare till skotern och när hundbajset tinar fram. Mari Kuokkanen, projektledare, Kiruna. När barnen får plocka fram cykeln och när fågelkvittret återvänder. CITATET Folk förstår att gruva och samhälle går hand i hand. Om vi inte avvecklar i tid stannar gruvdriften upp. Ingemar Törmä, projektledare, Kiruna. När ljuset kommer tillbaka, det tycker jag är ett säkert tecken. Man får mer energi då. TUMMEN UPP för forskningen kring trådlösa spräng kapslar som ska effektivisera skivrasbrytningen, vilket ger en bättre arbetsmiljö och ökad säkerhet. 50-årsjubilerande Hilux besökte KUJ KIRUNA. Toyotas bilmodell Hilux firar 50-årsjubileum. Tisdagen den 13 mars tog LKAB i Kiruna emot bilföretaget som filmade och fotograferade den splitternya Hiluxmodellen under jord inför lanseringen. Den 21 mars var det exakt 50 år sedan den första generationen Toyota Hilux såg dagens ljus. Omkring 20 miljoner exemplar och åtta generationer senare lanserar Toyota en helt ny modell. Inför lanseringen valde Toyota noga och väl för att hitta rätt typ av miljö för att filma och fotografera den nya modellen. Valet föll på LKAB och underjordsgruvan i Kiruna eftersom vi har en anmärkningsvärd fordonsflotta och som Toyota själv beskriver det LKAB använder bilen i en tuff och påfrestande miljö, säger Tina Benson, tillförordnad informationschef på LKAB. För att ro besöket i land deltog Jan Fjällborg, Mikael Menna och Emil Mattila från LKAB:s fordonsverkstad i Kiruna. Trion agerade bland annat chaufför och Jan Fjällborg svarade tålmodigt på Toyotas många och kluriga frågor. Vi har närmare 400 hiluxbilar i tjänst. Flertalet av bilarna körs under jord och det är en påfrestande miljö. Modellen MARI KUOKKANEN, PROJEKTLEDARE PÅ LKAB:S SAMHÄLLSOMVANDLINGSAVDELNING I KIRUNA. En av LKAB:s nuvarande hiluxmodeller, med produktionschef Jan Fjällborg bakom ratten. är driftsäker, stryktålig men framförallt säker och lätt att underhålla, säger Jan Fjällborg, produktionschef på LKAB. I samband med lanseringen kommer en film att användas, som visar den nuvarande hiluxmodellen och den nya modellens födelse. Det illustreras bland annat genom att den nuvarande modellen åker ner genom gruvinfarten i Kirunagruvan samtidigt som den nya modellen åker upp. JOSEFINE EJEMALM LKAB-BLADET #

3 SÅ TAR LKAB ANSVAR I SAMHÄLLSOMVANDLINGARNA KIRUNA. LKAB tar ansvar för att bygga över bostäder i Kiruna och Malmberget de kommande åren i takt med att vi river befintlig bebyggelse ovanför våra underjordgruvor för att komma åt järnmalmen. Är det möjligt, vad kostar det och hur ska vi klara det? Stefan Hämäläinen, direktör för LKAB:s samhällsomvandling svarar på frågorna. 1 Hur mycket pengar har LKAB investerat i samhällsomvandlingarna hittills? Vi har betalat ut totalt 6,8 miljarder kronor till båda kommunerna, företag och privatpersoner. Vi har reserverat ytterligare 11 miljarder kronor i vår balansräkning. I Kiruna fortsätter vi göra successiva avsättningar varje månad utifrån gruvbrytningens utveckling. 2 Varför behöver LKAB ta så stort ansvar för de nya delarna i samhället, ska vi inte koncentrera oss på att bryta malm? Samhällsomvandlingarna är en konsekvens av gruvbrytningen och en förutsättning för att vi fortsatt ska kunna bedriva vår kärnverksamhet, järnmalmsbrytning. Vårt ansvar att hantera omvandlingarna är reglerat i lag och är inget som vi kan välja bort. 3 Tidigare pratade du mycket om att genomföra en kostnadseffektiv samhällsomvandling, gör vi det? Ja, vi måste genomföra en kostnadseffektiv omlokalisering av samhällena för att kunna bedriva gruvverksamhet i framtiden. Våra ersättningsregler har sin utgångspunkt i minerallagen och ersättningsnivåerna till alla som berörs är satta så att de blir skadeslösa. Däremot håller vi med Riksrevisionen i deras synpunkter om att LKAB tvingats till högre ersättningar än nödvändigt till kommunerna och Trafikverket som använt sitt planmonopol emot oss. 4 ALLVARLIGT TALAT: Stefan Hämäläinen, DIREKTÖR FÖR SAMHÄLLSOMVANDLING. ANSVAR Finns det någonting LKAB hade kunnat göra annorlunda i samhällsomvandlingarna? Det finns alltid förbättringspotential i så stora projekt som samhällsomvandlingarna är. Idag tycker jag att samhällsomvandlingen hanteras på ett bra sätt vilket också till exempel Riksrevisionen anser. Men hade vi kunnat backa bandet femton år och göra om allt på nytt så hade vi varit mer pådrivande till att det funnits en strategisk plan som omfattat vilket ansvar som stat, kommun och bolag har i samhällsomvandlingarna. 5 FOTO: HANS-OLOF UTSI Hur ser du på framtiden när det kommer till utökade industriområden för LKAB? Säkrar vi tillgång på mark för gruvorna? För att utöka industriområdena måste kommunerna ändra detaljplanerna från bostads- och handelsområde till industriområde. De senaste händelserna kring detaljplanerna i Kiruna visar att oavsett om LKAB reglerar i avtal att detaljplaner skulle antagits för flera år sedan eller att vi lyckas köpa alla fastigheter inom ett område så står och faller möjligheten till fortsatt gruvbrytning med hur kommunerna beslutar att marken ska användas. Det är förödande om vi som gruvbolag hamnar i ett utpressningsläge trots att vi gjort rätt för oss. Myndighetsutövning måste stå helt fritt från ersättningsfrågor. ERIKA LINDBLAD Ett lyft för sintermaskinshuset i MK3 MALMBERGET. Huset till sintermaskinen i MK3 har satt sig, och nu ska hela rasket lyftas. Det handlar om en belastning på 550 ton på de värst drabbade pelarna som ska hissas med hjälp av domkrafter. Det var när rälsen i MK3 skulle bytas ut 2013 som man upptäckte att avlastningsänden av sintermaskinen har drabbats av sättningar under maskinfundamenten. Maskinhuset har satt sig med ett par millimeter per år. På de värsta ställena har det nu blivit så mycket som 60 millimeter, säger Christer Lind, byggledare och en av de ansvariga för projektet. Det har varit ett komplext men väldigt intressant projekt att jobba med, säger Christer Lind, byggledare. FOTO: PER JUNTTI Man har varit igång med borrning och pålning sedan mitten av mars och arbetet pågår löpande medan verket är i full drift. FOTO: PER JUNTTI Problemet är främst för rälsen och vagnarna som rullar på den genom verket. Tidigare har man kommit runt det genom att shimsa konsolerna som rälsen vilar på, det vill säga att man har justerat höjden på de olika delarna för att de ska ligga i rätt nivå. Men nu måste det till en mer permanent lösning: maskin huset ska lyftas. Projektet har pågått ett tag och sedan mitten av mars är vi inne i första skedet av själva arbetet, att borra och påla runt alla pelarna som ska hissas, säger Christer Lind. Man borrar ner 140 millimeter tjocka rör runt varje pelare som sedan fylls med betong, för att stärka upp grunden inför lyftet. Allt detta pågår samtidigt som verket är i full drift. Nästa steg blir under FU-stoppet när alla maskiner står. Risken är annars att sintermaskinen spricker, och det hade varit katastrofalt under drift. Borrningen och pålningen sköts av Grundia AB, medan Tunga Lyft AB tar hand om lyftet, två företag med stor erfarenhet av liknande arbeten. Det viktigaste för oss är förberedelserna. Att allt är förstärkt för domkrafterna och väl förberett och uträknat innan vi kommer. Vi känner oss väldigt trygga, det finns mycket kunnig personal både hos LKAB och hos oss som har nya bostäder ska LKAB bygga i Kiruna fram till jobbat med det här, säger Peter Pettersson, platschef på Tunga Lyft i Luleå. Man räknar med att det ska ta två dagar bara att lyfta huset, under förutsättning att allt går som det ska. Vid ett sådant här jobb är det extremt viktigt att alla är samordnade, att alla vet vad som ska göras och att inga obehöriga är på plats under lyftet, säger Peter Pettersson. Ett stort och komplext arbete som det här kommer med sin beskärda del unika utmaningar. Till exempel är det på vissa ställen extremt trångt runt pelarna, så där har man fått riva ut saker som varit i vägen. På andra ställen kommer det krävas specialbyggda broar för att komma åt med borrarna. Projektet väntas vara klart i samband med FU-stoppet i maj, med visst uppsamlingsarbete i ytterligare någon vecka. PER JUNTTI nya bostäder byggs av LKAB i Gällivare just nu. 4 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

4 Maritha Mossberg: Livet en källa till glädje Magnus Arnkvist, Division Södra. Gör skillnad Under mars har vi haft en olycka med frånvaro. Med målet att hantera olycksfallsutredningarna snabbare, får vi också ett större fokus på det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Där kan vi göra skillnad. Produktionsmässigt har vi, i stort sett, klarat oss enligt plan under mars. Vi har startat ståltornsrenoveringen i Vitåforsspelen i början av månaden. Produktionsplanerna är relativt låga tills renoveringen är slutförd. Arbetet beräknas vara klart under juli månad. I Svappavaara har man hittat ett högt och jämnt tempo i förädlingsverken, ett starkt jobb av alla inblandade. Ett akutrep i avgaspannan under månaden gjorde att vi tappade några ton mot plan. Med en stabilare produktion i både gruva och verk, har vi alla förutsättningar att göra ett bra aprilresultat i både Malmberget och Svappavaara. JANUARI TILL MARS 2018: Markus Petäjäniemi, Försäljning och logistik. Leveranssäkert Enheten har så här långt i år varit olycksfri med frånvaro. Fruset fines gods (KMR) på grund av ihållande kyla har i kombination med störningar ställt till det under första kvartalet. Bekymmer med produktionsstabiliteten i kaj 7 Narvik, som ska vara backup för kaj 5, har försenat lastningen. Vi har nu gjort framsteg efter tuffa vintermånader. Kön på båtarna i Narvik har minskat till normal nivå tack vare parallell lastning från såväl kaj 5 som kaj 7. Produktionsstabiliteten och robustheten för kaj 7 gör framsteg tack vare målinriktat arbete från personalen. Leveranssäkerheten i Luleå har varit bra. Bra jobbat av alla. Vi ser nu en förbättrad leveranssituation från april och framåt och bedömer att lasta ikapp det mesta till halvårsskiftet. Efterfrågan på LKAB:s järnmalmsprodukter är fortsatt stark. 5,5 6,7 4,0 Stefan Romedahl, Division Norra. Överträffat plan Vi har haft totalt fyra olyckor med frånvaro under första kvartalet. Det ser bättre ut än fjolåret. En viktig del i säkerhetsarbetet är säkerhetskulturdagarna som nu cirka 450 medarbetare har gått. Produktionen i gruvan gick något sämre under mars då ombyggnation för att öka kapaciteten på fördelningsnivån innebar att ett etagespel stått. Produktionsvolymen från gruvan överträffade plan både i januari och februari. Första kvartalet blev ett produktionsmässigt bra kvartal där sovring, anrikning och produktionen av pellets klarade budget. Produktionen av KMR översteg planen för kvartalet. Totalt producerades 4,0 miljoner ton färdiga produkter. Volymen färdiga produkter för första kvartalet överstiger samma period föregående år med 0,3 miljoner ton. Det är produktionsmässigt Kirunaverksamhetens högsta produktionsresultat. Leif Boström, Division Specialprodukter. Noll olycksfall Vi har inte haft ett enda olycksfall med frånvaro under första kvartalet. Det är oerhört glädjande och en sporre till oss alla att fortsätta på denna bana. Vi har fortsatt stark efterfrågan på våra produkter inom alla områden. Utfrakten för produkten MAC från Malmberget är färdigställd vilket är väldigt viktigt för oss med tanke på den stora efterfrågan världen över. Vi har något svagare orderingång för Wassara än föregående år, men det ser ändå fortsatt bra ut. Leveranserna av sprängmedel, krossprodukter, betong, tillsatsmedel och mekaniska tjänster ser fortsatt god ut. Vi levererar de volymer som LKAB och externa kunder behöver. Nästa stora projekt inom divisionen är en ny betongfabrik i Kiruna som kommer byggas under sommaren. Anledningen är ökat behov på grund av samhällsomvandlingen. Minnen formas av möten och händelser. Härom kvällen satt jag och tänkte på framtiden, på hur det skulle kunna vara att bli gammal, riktigt gammal. Den dag när jag behöver vård och hjälp hoppas jag inte kommer. Jag skulle vilja klara mig själv fram till sista alternativet. Samtidigt kunde jag inte låta bli att fundera över hur ett liv på ett äldreboende skulle komma att se ut för mig. Skulle jag vilja spela bingo, kanske. Skulle jag vilja lyssna på psalmsång och dragspelsmusik? Nej, tror inte det. Jag skulle kräva wi-fi, där jag kan koppla upp min dator, platta och mobiltelefon. Sängen skulle vara riktigt bred, också det ett krav. Jag funderade också på om jag skulle vara elak eller grinig eller bara tacksam och timid. Någon känd person har sagt Jag är inte gammal, men jag har levt länge. Ett härligt förhållningssätt till åldrande och ålder, som faktiskt bara är en siffra. Livet avslutas med döden. Vi pratar inte så gärna om döden. Samtidigt är just döden den enda garanterade händelsen i livet, till hundra procent säkert. En bankman berättade att det finns människor som absolut vill inleda texten i sitt testamente med: Om jag dör... Vi vill gärna skygga för döden och absolut inte skämta om den. Men det finns egentligen inget som inte går att skoja om. Bevara dina fina och glädjefyllda möten och händelser i livet. Släpp de tråkiga, sorgliga och meningslösa erfarenheterna. Släpp det som ger dålig energi. Spara det du kan minnas med ett leende på läpparna. Kasta bort det som får dig att vilja gråta. Livet kort eller långt blir så småningom en räcka av möten och erfarenheter. Låt livet också bli en källa till glädje. För ingen vet när livet tar slut, bara att det tar slut en dag. Kasta bort det som får dig att vilja gråta miljoner ton råmalm har producerats i Division Södra. miljoner ton pellets och fines har levererats i år. miljoner ton färdiga produkter producerades i Kiruna under första kvartalet. 560 medarbetare, fördelade på 12 länder, arbetar inom Division Specialprodukter. 6 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET # Lev väl!

5 Med Wassara-tekniken beräknas diamantborrningen gå upp till tre gånger snabbare. Wassarahammaren till diamantborrningen LKAB. LKAB Wassaras senaste projekt hittas i diamantborrningen. Slår projektet väl ut beskrivs besparingen som betydande. Diamantborrning i LKAB:s gruvor är undersökningsborrningar för att få kännedom om hur malmkroppen ser ut. Borrkärnorna som blir kvar ger viktigt underlag om malmens olika egenskaper och storlek till geologerna och produktionsteamen. Den konventionella tekniken som idag används tar cirka 0,15 meter per sekund på sig beroende på bergets hårdhet. Med Wassara-tekniken beräknas borrningen gå upp till tre gånger snabbare. Chansen är guld värd. Det går snabbt och det enda man behöver ta ut är borrkaxet och inga kärnprover tas vilket ger en tidsbesparing. Tekniken har en försöksperiod på cirka tre år och det har fungerat väldigt bra hittills, säger Mikael Duvmo, tekniker på LKAB Wassara. 8 LKAB-BLADET # Mikael Duvmo med borrstänger i bakgrunden. FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL Den konventionella teknik som idag används har en krona med diameter om 46 millimeter. Två storlekar av Wassarahammaren används till projektet i diamantborrningen - 60-, respektive 64 millimeter. Men den största skillnaden är givetvis att Wassarahammaren drivs med vatten istället för tryckluft. Avståndet mellan berget och själva hammaren kan hållas på endast 1-2 millimeter där mellanrummet fylls med vatten vilket ger mindre hålavvikelser. Hålen går inte bara snabbare att FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL borra utan arbetsmiljön håller sig också dammfri. Visionen för framtiden är att till största delen borra öppna hål och hämta information om berget med annan teknik än dagens borrkärna. Projektet har initierats av LKAB för att i första hand utveckla konceptet inom moderbolaget men konceptet kan även tänkas säljas externt senare. Vi försöker ju idag hela tiden göra mer i egen regi och hitta synergieffekter mellan divisionerna. Jag tycker det här är ett gott exempel på det, säger Lars Öderyd, chef för borrtekniskt centrum på LKAB Wassara, och fortsätter: En realistisk bedömning är att vi redan initialt kan göra en besparing på 25 procent för undersökningsborrning och det är så klart stort. Kan vi sedan implementera idén till externa kunder så är det självklart en bonus, säger Lars Öderyd. FREDRIK BJÖRKENWALL Där gruva möter samhälle LKAB. LKAB och Malmfälten står inför en utmaning, att flytta två samhällen. Det krävs för att LKAB ska kunna fortsätta bryta järnmalm och vara ett världsledande exportföretag. Utan järnmalmen från gruvorna, inget LKAB. För att både LKAB:s affär och samhällena runt omkring ska fortsätta utvecklas måste samhällsomvandlingarna genomföras i samarbete och samförstånd. Både internt och med de som påverkas. Många personer på LKAB är inblandade i arbetet. ERIKA LINDBLAD LKAB-BLADET #

6 Nina Erkki, marknadschef LKAB Fastigheter Dagligen läggs ett enormt flyttpussel för att tillgodose bostadsbehoven hos våra hyresgäster. Vi har redan ordnat nya bostäder till över 300 familjer. För en tid sedan lanserade vi också en ny webbplats där vi uppdaterat information om bland annat våra pågående byggprojekt, lediga lägenheter och lokaler. Just nu jobbar vi intensivt med att kartlägga kommande bostadsbehov, samt med informationsutskick till berörda hyresgäster för att alla ska känna sig trygga. FOTO: DANIEL OLAUSSON Stefan Holmblad, chef för samhällsomvandlings projekt på båda orter FOTO: JOHANNA FOGMAN Just nu arbetar vi intensivt med att säkerställa lokaler och bostäder i nya delar av samhällena för att kunna riva och sanera i de områden där vi behöver tillgång till mark för gruvorna. Långt innan det blir ett samhällsomvandlingsprojekt hos oss så har vi, i nära samarbete med våra interna beställare, planerat för vad LKAB konkret ska bygga, flytta eller riva. Tillsammans med Inköpsavdelningen lägger vi upp strategier, på både kort och lång sikt, för hur vi ska upphandla och marknadsföra oss gentemot leverantörer. Mellan åren 2022 och 2026 kommer nuvarande centrumkärna avvecklas i Kiruna. Det kräver ett enormt samarbete internt med bland annat projektavdelningen, inköpsavdelningen och kommunikationsavdelningen inte minst. Vi ska bygga över nya bostäder de kommande fyra åren på området Jägarskolan, Luossavaara och fem kvarter i Kirunas nya centrum. Allt för att utöka vårt industriområde. Joakim Björnström, chef för samhällsomvandlingen i Kiruna Jag arbetar med hållbarhetsfrågor på LKAB, där mänskliga rättigheter kopplat till LKAB:s verksamhet medräknat samhällsomvandlingarna är en viktig fråga. En av de rättigheter som är aktuell i samhällsomvandlingarna är att var och en har rätt att äga egendom och vidare att ingen godtyckligt får fråntas sin egendom. Samhällsomvandlingsavdelningen har kommit långt i sitt arbete som grundar sig på en kontinuerlig dialog med de grupper och individer som påverkas. Det har i sin tur lett till ett arbetssätt och rutiner där allt från arbetsmiljörisker till tydliga ersättningsprinciper ingår. Stina Eriksson, projektledare LKAB:s hållbarhetsavdelning FOTO: ERIKA LINDBLAD FOTO: HANS-OLOF UTSI Under året utökar vi industriområdet i Malmberget när industristängslet flyttas och 51 bostadshus hamnar inne på LKAB:s område. Samtidigt bygger vi över 600 nya bostäder utöver allt som redan är byggt. Inom kort är områdena Forsbacken, Genvägen i Koskullskulle och nya bostadsrätter på Repisvaarainflyttningsklara. Utöver det fortsätter vi att iordningställa kulturbyggnaderna på Solbacken där allt fler familjer flyttar in. Här är samarbetet med LKAB Fastigheter och gruvplaneringen avgörande för framgång. För oss på gruvplaneringen är det viktigt att ha en nära dialog med samhällsomvandlingen så att vi säkerställer att gruvdriften kan gå enligt plan. Just nu tar vi över delar av analysarbetet för gruvans omgivningspåverkan från Forskning och utveckling, FoU, och sätter oss in i arbetet. Peter Segerstedt, chef för samhällsomvandlingen i Malmberget FOTO: ERIKA LINDBLAD Magnus Abrahamsson, sektionschef gruvplaneringen Malmberget FOTO: MARITHA MOSSBERG 10 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

7 SAMTALET: Om vi tänker på miljöaspekterna innan, minskar risken för att projekt blir fördröjda. JOHAN ÄR LKAB:S MILJÖSTÖD I SAMHÄLLSOMVANDLINGEN KIRUNA. Han får andra att tänka på miljöfrågorna innan spaden sätts i jorden. Att föra resonemang baserat på fakta är en av hans styrkor. Johan Törner, miljöingenjör på LKAB, agerar miljöstöd i samhällsomvandlingsprojekt och håller kontakten med myndigheterna. 1 Hur hamnade du på LKAB? Jag studerade kemiteknik på Luleå tekniska universitet. Det var där jag blev introducerad i gruvans värld. LKAB som företag var svårt att missa. Jag gjorde senare praktik på LKAB, i anrikningsverket. Där fick jag möjligheten att se olika verksamheter. Efter tiden i Luleå blev det en flytt till Stockholm och en projektanställning för branchorganisationen skogsindustrierna. Jag föreläste på gymnasieskolor, vilket var en utmaning för mig då jag var och är tystlåten och tillbakadragen. Det blev ett lärorikt år och jag började sedan söka andra jobb, varav några här på LKAB. Jag fick jobbet som miljöingenjör, med inriktning mot samhällsomvandlingen, och började här den 17 feb - ru ari Vilka är dina arbetsuppgifter idag? 2 Jag agerar miljöstöd i samhällsomvandlingsprojekt och arbetar för att miljöfrågorna aktualiseras på agendan i samhällsomvandlingsprojekten. Jag medverkar exempelvis vid riskbedömningar. Jag skriver rapporter till tillsynsmyndigheterna och håller en dialog med olika myndigheter. Jag försöker att hitta bra lösningar. 3 Vilka är dina utmaningar i arbetet? Alla slags oväntade saker som dyker upp i ett projekt är utmaningar, exempelvis föroreningar i marken som vi inte visste fanns. Då gäller det att argumentera med fakta och hålla det på ett sakligt sätt. Jag är duktig på att föra resonemang med fakta. En annan utmaning kan vara att få alla i ett projekt att inse och beakta alla miljöaspekter, något vi blivit bättre på, men detta bottnar nog mer i att alla tycker att just deras ämnesområde är mest intressant. Om vi tänker på miljöaspekterna innan, minskar risken för att projekt blir fördröjda. När det handlar om människor finns känslor inblandat. Jag är lugn och saklig. Jag brukar berätta vad besluten bygger på, det är viktigt att förklara grunden bakom. Vad är det bästa med ditt 4 jobb? Att fundera över frågeställningar och att vara med i de olika projekten. Det ger en fler infallsvinklar. Om det går åt skogen på ett håll kan alla bli stående. Att se det man gör, att det faktiskt påverkar andra, är kul. Vad tycker du om LKAB 5 som arbetsgivare? LKAB tar hand om sin personal. Företaget sponsrar aktiviteter och vi får träna fritt nästan överallt. Vill man åka på en utbildning eller föreläsning finns den möjligheten. Det är viktigt att kunna vidareutvecklas och att företaget låter oss göra det. Vad betyder ENA för dig? 6 Nytänkande för mig innebär att lösa problem. Jag är engagerad för att hitta lösningar och sedan är det mitt ansvar att genomföra dessa lösningar eller problem. JOHANNA FOGMAN FOTO: JOHANNA FOGMAN Namn: Johan Törner. Ålder: 35 år. Bor: Kiruna. Yrke: Miljöingenjör. Utbildning: Kemiteknik på Luleå tekniska universitet. Anställd sedan: Fritidsintressen: Längdskidåkning, snowboard, onödigt vetande (fastnar lätt framför Wikipedia och dokumentärer). Filmtips: Das Boot. Läser gärna: Ny teknik. Bästa egenskap: Lugn. Sämsta egenskap: För försiktig. ANSVAR 12 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

8 Forskning och utveckling för framtidens gruvbrytning FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON KIRUNA. Med trådlösa sprängkapslar ska skivrasbrytningen effektiviseras. Det handlar om forskning och utveckling för ett ännu säkrare och konkurrenskraftigare LKAB. Framförallt finns det stora arbetsmiljö- och säkerhetsmässiga vinster med den här tekniken, säger Matthias Wimmer, sektionschef på avdelningen för gruvteknik och projektansvarig. I det övergripande forsknings- och utvecklingsprojektet skivras mot år 2020 pågår just nu ett spännande delprojekt som handlar om att utveckla laddning och sprängning. Jag har jobbat i produktionen länge, i princip hela mitt yrkesliv och det här är bland det roligaste jag gjort att få se den nya tekniken växa och ta form, säger Mårten Johansson, tekniker i projektgruppen. Genom att använda trådlösa sprängkapslar istället för de traditionella laddtrådarna ska den nya tekniken bidra till ett ännu säkrare och konkurrenskraftigare LKAB. Det finns en stor potential med den här tekniken, till exempel behöver ingen koppla trådar från borrhålen vilket är ett enormt stort steg mot en bättre arbetsmiljö och ökad säkerhet, säger Matthias Wimmer. Problematiken med odetonerade borrhål har undersökts i många år och sprängkapslarna tycks även vara ett steg i rätt riktning mot ett bättre sprängresultat. Tekniken består av en treenighet, en transmitter, antenn och kapsel. Tillsammans bildar de en trådlös kommunikation som gör det möjligt för en laddning att detonera genom en knapptryckning långt från produktionsområdet. Transmittern har förmåga att väcka kapslarna ur dvala vid sprängning genom att skicka ut ett unikt kommando till kapslarna. Med andra ord kan Mårten Johansson, tekniker i projektgruppen, tillsammans med Matthias Wimmer, sektionschef vid avdelningen för gruvteknik och projekt ansvarig. FOTO: JOSEFINE EJEMALM I mars genomfördes ett första kommunikationstest av kapslarna tillsammans med leverantören ORICA. FOTO: MIKE LOVITT, ORICA AUSTRALIEN inte sprängning ske utan att de tre enheterna är sammankopplade. Systemet uppfyller en av de allra högsta säkerhetsstandarderna och NYTÄNKANDE för mig, som jobbat med laddning och sprängning, är det revolutionerande. Laddningsarbetet har genomgått få förändringar de senaste åren och det här är ett rejält kliv framåt, säger Mårten Johansson. Livslängden för en kapsel är uppemot 12 månader och varje borrkrans beräknas förses med ett antal kapslar som placeras i borrhålen med hjälp av laddbilsutrustningen. För att kapslarna faktiskt ska detonera behövs sprängämne och en primer, det vill säga; en typ av startmotor eller booster. Innan tekniken kan implementeras måste ytterligare försök genomföras. Vi kommer bland annat finjustera signaltekniken och utreda gränser för användningen, säger Matthias Wimmer. I början av mars genomförde projektgruppen ett första kommunikationstest tillsammans med leverantören ORICA och inom kort inleds nästa fas. Tillsammans med leverantören undersöker vi hur tekniken ska implementeras utifrån våra specifika behov, säger Mårten Johansson. Summa summarum handlar projektet om att förbättra arbetsmiljön och säkerheten för medarbetarna. Säkerheten kommer alltid först och sekundärt syftar projektet till att optimera skivrasbrytningen. En annan viktig aspekt är att vi kan minska andelen odetonerat sprängämne vilket innebär ett reducerat kväveutsläpp, säger Matthias Wimmer. JOSEFINE EJEMALM 14 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

9 Ett av Bläckhornshusen i Kiruna på väg. FOTO: HANS-OLOF UTSI Ett av husen i Malmberget som flyttats till det nya området i Koskullskulle. Gruva och samhälle går hand i hand LKAB. Utan mark, ingen gruvdrift. All avveckling i samhällena sker av en viktig anledning, att gruvorna i Malmfälten ska kunna fortsätta sin verksamhet och säkra framtiden för samhällsinvånarna. Samhällena Kiruna och Malmberget genomgår en förändring. Gamla byggnader rivs eller flyttas, och nya huskroppar reser sig mot skyn. Byggkranarna arbetar febrilt på de båda orterna. Det råder ingen tvekan om att gruvorna i Kiruna och Elena Ström. FOTO: KAJSA LINDMARK Malmberget ligger bakom samhällsomvandlingarna. Folk förstår att gruva och samhälle går hand i hand. Om vi inte avvecklar i tid stannar gruvdriften upp. Vår uppgift är att se till att säkra mark för framtidens gruvdrift, säger Mari Kuokkanen, projektledare på LKAB:s samhällsomvandlingsavdelning i Kiruna. Vi är tillredningen ovan jord, kan man säga. MARI KUOKKANEN. I Malmberget har rivningarna och flytt av byggnader pågått en längre tid. Folk har hunnit vänja sig vid förändringarna. I Kiruna har arbetena just påbörjats. När vardagen påverkas av buller och damm gäller det att utföra projekten med ordning och reda, och hela tiden eftersträva så lite störningar som möjligt. Vi avvecklar på ett sätt som gör att vi uppfyller miljövillkoren, vi river grönt. Exempelvis ANSVAR flisar vi trä som används som energi vid värmeverket i Kiruna, medan vi i Gällivare undersöker möjligheterna att göra detsamma. Sedan brukar vi även ha försäljning av inventarier till allmänheten. Det ger en hög återvinningsgrad, säger Mari Kuokkanen. Under 2018 kommer rivningarna på bolagsområdet i Kiruna att fortsätta. Bland annat resterande hus på Gruvfogde- och Bromsgatan som omfattar Gruvstadspark 1. Därefter anläggs en gruvstadspark där husen tidigare har stått. Under 2019 startar rivningarna av Kiruna stadshus och Bolags hotellet. Gamla stationsområdet samt Ön kommer att stängslas in under sommaren. Detta efter att vi har efterbehandlat marken. Vi avlägsnar föroreningar, asfalt med mera. Sedan överlämnar vi marken till gruvan. Det blir vår första överlämning av mark för fortsatt säkrad gruv brytning. Vi är tillredningen ovan jord, kan man säga, säger Mari Kuokkanen. Under sommaren kommer även ett utegym i trä att anläggas vid gamla ingenjörsvillan, ovanför Bolagshotellet. I Malmberget pågår rivningarna löpande, med ett rivningsprojekt per år. Under 2018 kommer ett 60-tal villor att rivas som ligger innanför staketdragningen. Det gamla bolagsområdet är det största området som ska bort. LKAB:s fastighetskontor och gymmet Kupan ligger bland annat på området. Dessa hus kommer att rivas och ersättas med andra lokaler. Vi har redan flyttat 25 hus därifrån till Kullen, ett område där vi har återskapat ett mini-bolagsområde, säger Elena Ström, sektionschef för samhällsomvandlingsprojekt i Malmberget. Men för att LKAB ska kunna avveckla och riva hus måste bolaget först ansöka om rivningslov. LKAB tar fram en rivningsplan där det framgår hur asbest, sten, kol, tjära, bly med mera ska tas om hand. Entreprenörer anlitas sedan för att sköta rivningarna. Att riva är inget bekymmer. Däremot finns det andra utmaningar. När vi river varje år genererar det en del farligt avfall, som deponeras på respektive kommuns återvinningsstation. Vi samarbetar med kommunerna i dessa frågor, säger Elena Ström. En annan utmaning är att bemöta de känslor som uppstår i samband med att folk flyttar och områden avvecklas på grund av samhällsomvandlingen. I Kiruna har vi ännu inte flyttat personer som bor i villor, bara hyresrätter. Det gäller även att få till nya lösningar för infrastruktur i backen. Vi måste säkerställa att de som bor kvar har samma funktioner även om de bor i kommande avvecklingsområden, säger Mari Kuokkanen. Mari Kuokkanen. FOTO: ERIKA LINDBLAD Att kommunicera och sprida information är viktigt, likaså att hitta nya lösningar och ta med det som varit bra respektive mindre bra från tidigare erfarenheter. Gruvan står som beställare medan samhällsomvandlingen utför arbetet. Arbetet vi gör är meningsfullt för att gruvan ska nå sina mål. Vi försöker uppfylla deras beställningar i tid, men då krävs det också att de kommer med sina beställningar i tid. Vårt samspel är viktigt, säger Elena Ström. JOHANNA FOGMAN 16 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

10 Ny kanal med samtalet i fokus MALMBERGET. Division Södra har lanserat en podd på Arena. Det är ett nytt initiativ för att kommunicera och få igång dialogen internt. I poddens första avsnitt talar Magnus Arnkvist, direktör för Division Södra om sin bakgrund och vilka erfarenheter han har fått med sig från tidigare arbeten. Stefan Strömbäck hoppas att personaltransporterna ska bli en permanent lösning. Lyckat busstest i Malmberget MALMBERGET. Mindre trafik i snedbanan och mer effektiva skiftbyten var målet. Nu, knappt ett halvår efter att bussar för personaltransporter infördes i Malmberget, kan det konstateras att projektet blev lyckat. Det tog lite tid att jobba in, men när folk har fått vänja sig verkar de flesta vara positiva. Nu tror jag faktiskt att många hade blivit upprörda om bussarna plockades bort. Det är ju ganska behagligt att sätta sig på bussen och åka de minuterna ner i gruvan istället för att köra själv, säger Stefan Strömbäck, produktionschef på transporten i Malmberget. De första bussarna rullade den 30 oktober i fjol. Än så länge är det bara under en prövoperiod och anpassat för dagtid. Tre bussar går varje vardag och två stycken under helger. Tanken ENGAGERAD är att man framöver ska undersöka möjligheterna att utvidga transporterna till att gälla även eftermiddagsskiften. Huvudsyftet med transporterna var att minska trafiken i snedbanan och det har fallit väl ut. Utifrån det perspektivet har bussarna fungerat bra, mindre trafik är jättebra både ur miljösynpunkt och för personsäkerheten, säger Rickard Stålnacke, huvudskyddsombud. Bussarna från början alpbussar med starkare motorer och bättre bromsar för att klara den FOTO: PER JUNTTI speciella miljön har använts flitigt. Många av dem, med 35 platser i varje, har gått fulla och det har dessutom skett en dubbelanvändning med besöksnäringen, där samma bussar använts till de guidade turerna. Än finns vissa detaljer att jobba på. Man håller till exempel på att titta på hur man ska få bättre visuell kontroll på personalen som åker ner i gruvan med taggar. Utrymningsvägarna har anpassats för att ge bussarna bättre med plats, och speciella vändplatser har skyltats upp. Det har varit ett väldigt intressant projekt att arbeta med och vi är nöjda med utfallet, så nu hoppas vi att det här blir permanent och att vi kan utveckla det ytterligare ur säkerhets- och miljöperspektiv, säger Stefan Strömbäck. PER JUNTTI I den här kanalen, som är en sorts förinspelad radiosändning, får vi, jag och Kajsa Lindmark, kommunikatör på informationsavdelningen, möjlighet att prata med olika människor om vart vi är på väg inom divisionen, säger Magnus Arnkvist. Idén kommer ifrån de workshops om ledningsfilosofi, ledarskap och medarbetarskap som kördes med chefer inom produktionen förra våren. Mötena väckte tankar och många diskussioner handlade om kommunikation och utmaningen att ha en dialog med alla medarbetare. LKAB. Sedan juni förra året är LKAB Fastigheter organiserade under LKAB:s samhällsomvandlingsenhet (U). huvudskyddsombud ovan jord i Malmberget. Fundera på vad som skulle få dig att spetsa öronen lite extra. Har du idéer om vilka ämnen som vore intressanta eller tips på någon som borde vara med i ett avsnitt. Skriv på Division Södras Arenasida under ett inlägg om poddavsnitten. KAJSA LINDMARK LKAB Fastigheter en del av samhällsomvandlingen Siv Aidanpää-Edlert, vd LKAB Fastigheter. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON Magnus Björnström och Magnus Arnkvist spelar in en podd. Vi hoppas få återkoppling och en konversation på vår organisationssida på Arena. Men det bästa vore om samtalet kunde fortsätta mellan oss alla när vi träffas, säger Magnus Arnkvist. Olika personer från verksamheten har bjudits in i de följande tre avsnitten. Avsnitt 2: Anders Björnström, chef i Svappavaara. Avsnitt 3: Cecilia Olsson, ny HR-chef på Division Södra Avsnitt 4: Lars Olausson, Siv Aidanpää-Edlert, vd LKAB Fastigheter, ingår numera i samhällsomvandlingens ledningsgrupp och Stefan Hämäläinen, direktör för LKAB:s samhällsomvandlingar, har tillträtt som styrelseordförande i styrelsen för LKAB Fastigheter. Syftet är att skapa ett tätare samarbete mellan samhällsomvandlingen och LKAB Fastigheter då arbetsuppgifterna i många delar berör varandra. Det här är bra eftersom att LKAB Fastigheters verksamhet påverkas i stor grad av samhällsomvandlingarna på FOTO: KAJSA LINDMARK båda orterna. Förutom att våra bostadsområden är de som berörs först, förvaltar vi bland annat alla fastigheter som samhällsomvandlingsenheten köper in. Det har gjort att vi har ett långtgående samarbete idag och då känns det bra att vi ligger i samma enhet, säger Siv Aidanpää- Edlert, vd LKAB Fastigheter. Omorganiseringen gäller på båda orter. Lokalmässigt sitter alla medarbetare kvar i befintliga kontor. ERIKA LINDBLAD 18 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

11 Liggväggen påverkas av brytning KIRUNA. När malmkroppen i Kirunagruvan bryts ut påverkas inte bara hängväggen som vetter mot staden. Även liggväggen, där infrastruktur som schakt och vägar finns, rör sig. Det här påverkar hur långt från malmkroppen framtidens infrastruktur under jord ska ligga. Med hjälp av elektriska impulser i hundra meter långa rör som går in i bergväggen mäter forskningsingenjör Karola Mäkitaavola och hennes kollegor på Gruvteknik Norra rörelser i liggväggen. De vill veta hur berget påverkas när malmen tas bort. Efter tre års regelbunden mätning är vår teori att bergmassan i liggväggen bara skadas i samband med brytning och två till tre nivåer under aktuell brytningsnivå. Observationer och mätningar visar att det sedan stannar upp. De nivåer vi bröt på 90-talet har till exempel inte flyttat sig sedan dess, säger Karola Mäkitaavola. Både brytningsdjupet och bredden på malmkroppen påverkar liggväggen. Ju bredare malmkroppen är där den bryts desto mer rörelse och spänningar uppstår. I framtiden behöver viktig infrastruktur som ska hålla under många år placeras längre ut från malmkroppen än i dag. Vi kan se på den nuvarande huvudnivån att schakten har fått stora skador för att de ligger för nära, säger Karola Mäkitaavola. Det återstår ännu att se hur Sjömalmen eventuellt kommer att påverka bergssidan där bland annat manskapshus och förvaltningskontoret FK ligger. Sjömalmen har ett annat beteende än huvudmalmen då vi inte har haft ett dagbrott där och den omsluts av berg på fler sidor, säger Karola Mäkitaavola. ÅSA HAAPASAARI Med mätinstrumenten kan Karola Mäkitaavola se så små deformationer som 4,5 millimeter. FOTO: ÅSA HAAPASAARI Vi har tagit bort stödet från liggväggen när vi tagit bort malmkroppen. Berget kan nu utvidga sig mot det område där stödet tidigare fanns, säger Karola Mäkitaavola. FOTO: ÅSA HAAPASAARI NYTÄNKANDE PÅVERKAN PÅ LIGGVÄGGEN När malmkroppen tas bort tas också stödet för liggväggen bort. Liggväggen kan nu expandera mot det område där malmen förut fanns. Brytningen påverkar därför liggväggen på två sätt. SPÄNNINGAR: De spänningar som alltid finns i berget kan inte längre röra sig sin vanliga väg genom malmkroppen på de ställen där malmen tagits bort från bergmassan. Spänningarna söker sig nu under det bortbrutna området vilket skapar extra spänningar i liggväggen, vid och under den aktuella brytningsnivån. RÖRELSER: När en nivå brutits ut finns det möjlighet för liggväggen att röra sig mot det område där malmkroppen tidigare fanns. Det skapar rörelse i liggväggen. Fyra av medarbetarna på skivservice i Kiruna. Från vänster: Mikael Gunnestam, Patrik Holmberg, Göran Auoja och Mikael Lindström. FOTO: JOSEFINE EJEMALM Skivservice säkrar produktionen KIRUNA. För medarbetarna på skivservice är ingen dag den andra lik. Arbetsgruppen fungerar litegrann som gruvans spindel i nätet och är länken mellan produktionen och staben eller länken mellan tillredning och produktion. Vi är en serviceorganisation och vårt uppdrag är att bygga, serva och underhålla produktionsområdena, säger Anders Svanström, produktionschef för arbetsgruppen. De 16 medarbetarna på skivservice i Kiruna har många strängar på sin lyra. Arbetsuppgifterna är många, varierande och inbegriper allt från kaxrensning på produktionsområdena till att förflytta lastmaskinerna längs vägarna under jord. Däremellan ska vägar färdigställas, stockar sättas upp på pelarväggarna för att I lastmaskinen är sikten dålig, så pass dålig att föraren inte har möjlighet att se personbilar på nära avstånd. FOTO: JOSEFINE EJEMALM skydda lastmaskinskablarna och bommar monteras. Många gånger är arbetsuppgifterna mer eller mindre brådskande och då gäller det att prioritera rätt men utan att göra avkall på säkerheten som alltid går först. Ett av flera arbetsmoment som ställer särskilt höga krav på kommunikation och ett nära samarbete handlar om lastmaskinsförflyttningarna. För att flytta en lastmaskin till och från produktionsområdena krävs en trio, en förbilsförare och en lastmaskin- och elverksförare. I lastmaskinen är sikten dålig eller näst intill obefintlig. När du sitter i maskinen ser du bara det som är 40 meter framför dig. En stor del av sikten är skymd och du har ingen aning om fordon som är bakom dig, säger Patrik Holmberg. Därför sker förflyttningarna alltid med en förbil och ett bakomliggande elverk som förser lastmaskinen med ström. Trion har hela tiden tät kontakt och planerar arbetet i förväg för att förbygga olyckor eller tillbud. Det är svårt att föreställa sig riskerna om du aldrig har suttit i en lastmaskin eftersom sikten är så pass dåligt på kort avstånd, säger Mikael Lindström. Det är just vid förflyttningar av lastmaskiner som arbetsgruppen ibland upplever att medtrafikanterna inte inser riskerna med att passera ett flyttekipage. Det kan vara förenat med livsfara! säger Göran Auoja. Eftersom sikten i lastmaskinen är så pass dålig behöver trion hela tiden ha en tät kontakt för att navigera sig fram längs de snirkliga vägarna. Håll avstånd och kör in i första bästa inslag för att invänta att transporten åker förbi. Kör inte om, säger Mikael Gunnestam. Flyttekipagets förbil har alltid röda och blinkande ljus påslagna. Det är faktiskt den enda bilen under jord som använder sig av den typer av lampor, säger Göran Auoja. JOSEFINE EJEMALM ATT TÄNKA PÅ VID LAST- MASKINSFÖRFLYTTNINGAR UNDER JORD Håll avstånd. Kontakta gärna trion och förbilen via radiokanalen BDX2. Kör in i ett inslag invänta att transporten passerat. 20 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

12 Greger Jonsson, byggledare, Malmberget. Nej, jag tränar hemma med familjen. Det blir allt möjligt, skidor och hockey. Tränar du på gym? Pierre Eriksson, projektledare, Malmberget. Ja, två gånger i veckan. Jag har gym hemma i källaren, men tränar även på Kupan. Jim Nordlander, samordnare, Malmberget. Nej, jag tränar inte mer än vardagsmotion som snöskottning och annat jobb. Nytt lyft för gymmet MALMBERGET. Kupan med gym, vävstuga och flugbindningslokal hamnar innanför staketet i Malmberget under sommaren. En flytt av gymmet planeras. Vi siktar på att ha ett gym på Vitåfors industriområde vid årsskiftet, säger Ronnie Hansson, sektionschef för Driftsservice. Den tilltänkta lokalen är nuvarande Kärnarkivet som ligger i närheten av Kos manskapshus. Målsättningen för oss har varit att placera gymmet i anslutning till industriområdet. Utifrån det önskemålet har vi hittat en lokal som vi har fått godkänt att jobba vidare med. Kärnarkivet flyttar till 500-meters nivån och gamla matsalen i gruvan till hösten, säger Ronnie Hansson. Just nu pågår förprojektering där allt från omklädning till gymdelen, men också infrastruktur och inpassering ingår. Det görs som ett samarbete mellan avdelningen för Driftsservice och LKAB:s samhällsomvandlingsavdelning. Vi kommer att få ett glapp när vi står utan gym under några månader. Vi har varit förberedda för det och hoppas att både de som tränat tidigare och de som vill börja träna hittar till det nya stället när det öppnar, säger han. Utformningen av gymmet beror till viss del på de förutsätt- Ronnie Hansson, chef för Driftsservice. ningar lokalen skapar. Vi har ambitionen att tänka nytt, den utrustning vi kommer att använda ska vara fräsch och funktionsduglig. Planen är att rådfråga någon som har kunskap om hur ett gym utformas på bästa sätt, säger Ronnie Hansson. Hur lösningen blir för vävsektionen och flugbindningssektionen kommer LKAB Fritid och LKAB:s samhällsomvandlingsavdelning att presentera när en sådan finns. KAJSA LINDMARK FOTO: KAJSA LINDMARK Lokalen som just nu nyttjas av Kärnarkivet. FOTO: KAJSA LINDMARK Nöjda vinnare i vuxenklassen var Kristian Poromaa, Lis Svonni, Therese Patomella och Felix Selin. FOTO: EVA SELIN Järnstafetten avgjordes på Matojärvi KIRUNA. Det var bra tryck i deltagarna som hade tagit sig till Matojärvi för att tävla i skidtävlingen Järnstafetten den 26 mars. Jukkas/Kiruna Lag1 tog hem vinsten i vuxenklassen och i juniorklassen blev vinnarna Alvin & gänget. I och runt spåret blandades unga och gamla för att tävla eller heja fram åkarna som kämpade fram i spåret. Totalt var det 17 fyramannalag som deltog i antingen vuxeneller juniorklassen. Järnstafetten arrangeras av Jukkasjärvi IF på uppdrag av LKAB Fritid och alla LKAB-anställda som deltog bjöds på anmälningsavgiften. Det vinnande laget i vuxenklassen, Jukkas/Kiruna Lag1, bestod av Kristian Poromaa, Lis Svonni, Therese Patomella och Felix Selin. I ungdomsklassens vinnarlag Alvin & gänget fanns Unni Häggroth som körde två sträckor, Ines Häggroth och Alvin Svonni. ÅSA HAAPASAARI Johanna Fogman, redaktör Per Juntti För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet, Box 952, Luleå. Citera oss gärna, men ange källan. Maritha Mossberg Tina Benson SOVRAT Bidra till Sovrat! Mejla: lkab-bladet@lkab.com Ring: Tack! Tack för uppvaktningen i samband med min pensionsavgång. Bengt Lehtola Ett stort tack för uppvaktningen med blommor och present som jag fick i samband med min pensionering. Bo Westerberg Jag vill tacka alla som jag har haft nöjet att få träffa och arbeta med under min tid på LKAB. Det har varit intressant och roligt, vilket gjort att jag skjutit upp pensioneringen, men nu blir jag pensionär. Göran Adolfsson Ett stort tack till LKAB och arbetskamrater i samband med min pensionsavgång. Ulf Laestadius Det hände: 26/3: Skidtävlingen Järnstafetten genomfördes i Kiruna 28/3: Näringsdepartementet föreslår två nya ledamöter till LKAB:s styrelse 28/3: Års- och hållbarhetsredovisningen 2018 publicerades 7-8/4: LKAB var en av huvudsponsorerna för Dundret runt i Gällivare. 12/4: Informationskväll i Svappavaara Fredrik Björkenwall Erika Lindblad Kajsa Lindmark Josefine Ejemalm /4: Familjedag med pimpeltävling anordnas av LKAB Fritid Malmberget 17/4: Ledningskonferens genomfördes i Malmberget 24/4: Produktionsstart i KA1 och KK2 efter FU-stopp 26/4: Årsstämma i Luleå och publicering av delårsrapport för första kvartalet 2018 Det händer: 25/5: LKAB Framtid nr 2 kommer 12-14/6: LKAB deltar på Euro Mine Expo i Skellefteå 10/8: Delårsrapport för andra kvartalet 2018 publiceras Lediga jobb: Lediga jobb inom koncernen finns publicerade via följande länk: Karriar/ Just nu söker vi bland annat: Produktionstekniker gruvplanering, Svappavaara. Produktionsledare krossoch sovringsanläggning, Svappavaara. Fordonsmekaniker, Kiruna. Utkommer 21/6 nr3 Manusstopp 12/6 E-post: fornamn.efternamn@lkab.com Internet: Ansvarig utgivare: Bo Krogvig Formgivning: YOURS Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk Miljömärkt: Åsa Haapasaari LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

13 RÅMALM, TUSEN TON STATISTIKEN AVSER PERIODEN 1 JANUARI - 31 MARS LEVERANSER, TUSEN TON MARS ,8% KIRUNA MALMBERGET SVAPPAVAARA NARVIK LULEÅ TOTALT FÖRÄDLINGSVERK MALMBERGET, TUSEN TON PELLETSVERK BUV PELLETSVERK MK ANRIKNINGSVERK ANR SBV (MHF) PRODUKTKVALITET LEVERANSER KVALITETSMÅL 96% ACKUMULERAT - mars ,7% - mars ,5% FÖRÄDLINGSVERK KIRUNA, TUSEN TON PELLETSVERK KK PELLETSVERK KK PELLETSVERK KK ANRIKNINGSVERK SPECIAL SVAPPAVAAARA, TUSEN TON PELLETSVERK SK ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTION Värdena för arbetsmiljö, kvalitet och produktion avser moderbolag och anslutna dotterbolag ARBETSMILJÖ, LKAB-KONCERNEN Antal olyckor med frånvaro. KOMMENTARER 26 mars 8 april 1. Fullt framåt, B14 akut rep, häng, skrot. 2. Verkstopp på grund av översvämning klasserare, verkstopp på grund av slaggbildning samt brickning grateband. 3. Verkstopp på grund av SA, haveri omrörare. NORRA, TUSEN TON RÅMALM ,1 1 SPECIALPRODUKTER (KMR).. -3,4 PELLETSVERK KK2... 7,4 PELLETSVERK KK3... 2,4 PELLETSVERK KK ,6 2 PELLETSVERK SK... -4,8 3 KOMMENTARER 1. Stort bergutfall i samband med skrotning, drygt en veckas produktion begränsad. 2. Rågodsbrist, fullt framåt, uppstartsproblem efter strömavbrott. 3. Ingen produktion. 4. Rågodsbrist, problem med bentonitblandare. 5. Rågodsbrist, verkstopp på grund av rågodsbrist efter strömavbrott i sovring/anrikning. SÖDRA, TUSEN TON RÅMALM ,8 1 FINES (MAF) ,4 2 SPECIALPRODUKTER (MAC... 3,7 HEMATITFINES (MHF)... 0,0 3 PELLETSVERK BUV ,0 4 PELLETSVERK MK ,0 5