LKAB PROSPEKTERAR FÖR FRAMTIDEN SVETTIGT LOPP PÅ GRUVBERGET LEDARE SID 2 TIDNINGEN FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB - NR

Transkript

1 TIDNINGEN FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB - NR E N G A G E R A D N Y T Ä N K A N D E A N S V A R Vi kan och vi ska bli starka tillsammans, för en säker och trygg arbetsplats. LKAB PROSPEKTERAR FÖR FRAMTIDEN LEDARE SID 2 SID SID SVETTIGT LOPP PÅ GRUVBERGET

2 LEDAREN: DEN 27 JULI 2018 är ett tungt datum i LKAB:s historia. Då inträffade något som inte får hända. En ung kvinna miste sitt liv efter ett olycksfall i vår verksamhet i Svappavaara. En sorgens dag i LKAB:s historia Hur arbetar du resurseffektivt? Christer Lind byggledare, Malmberget: Jag försöker samordna så mycket som möjligt. Till exempel vid besök och besiktningar av projekt. Jonas Martinsson reparatör, Malmberget: Jag ser till att stänga av alla maskiner när jag går hem för dagen. Anders Lundgren, Chief Operating Officer, Malmberget: Jobbar elektroniskt, släcker lampor och jobbar i team för att ta tillvara på olika kompetenser. TUMMEN UPP för de oljebrännare i MK3 som konverterats om till naturgasbrännare och minskat koldioxidutsläppen. Den tragiska händelsen överskuggar produktionen just nu. Våra tankar går till de närmast anhöriga och familj, såväl till kamrater och arbetskamrater. En sådan tragisk och onödig händelse påverkar även hela bygden. Det är ett stort misslyckande för LKAB, vårt arbete med Säkerheten först och vårt mål att alla som arbetar i våra anläggningar ska komma hem säkra efter arbetet och med hälsan i behåll. Vårt fortsatta arbete i våra anläggningar måste säkerställa att det aldrig händer igen. Produktiviteten måste alltid öka, mätt i ton per mantimme, men på ett säkert sätt. Vi måste jobba med tillgängligheten i våra förädlingsanläggningar för att ytterligare öka produktiviteten. Genom att arbeta med ständiga förbättringar i våra gruvor och verk, tillsammans med alla medarbetare, är vi inte beroende av investeringsmedel. Om det görs på rätt sätt stärker vi ägandeskapet av våra processer och arbetssätt i hela produktionsledet och får en naturlig koppling till Säkerheten först. Organisationen måste alltid ses över för att få fullt utslag på de ständiga förbättringarna. Det är ett stort misslyckande för LKAB. MAGNUS ARNKVIST, DIREKTÖR FÖR DIVISION SÖDRA Ett exempel på strategisk nivå är dagbrottsgruvan Leveäniemi som har gett oss tillgång till externt rågods, både till Svappavaara och till Malmberget. Åren 2017 och 2018 har Malmberget under jord stått med ett av Vitåforsspelen under cirka 4,5 månader per år. Trots produktionsstörningar har förädlingen i Malmberget slagit nya pelletsrekord dessa år, tack vare och med hjälp av rågodset från Svappavaara. Vi kan och vi ska bli starka tillsammans, för en säker och trygg arbetsplats. Magnus Arnkvist FOTO: FREDRIC ALM OMSLAG: Mikael Fjällborg och Sara Widmark representerade LKAB:s logistikavdelning i Gruvbergsloppet. FOTO: KAJSA LINDMARK. Epiroc E2 Boomer under arbete. Ny ortdrivare hos LKAB Berg & Betong KIRUNA. I augusti månad levererades en ny borrigg till ortdrivningsteamet. Den första från företaget Epiroc. Epiroc var tidigare ett helägt dotterbolag till Atlas Copco, en mångårig leverantör till LKAB. I år delades bolagen i två och den första borriggen märkt Epiroc står nu i tjänst under jord en E2 Boomer. Med bland annat lägre ljudnivå i hytten och nytt styrsystem, är operatören Markus Rautio nöjd med den nya maskinen. CITATET Jag är rak och tydlig och uppskattar att man är på samma sätt mot mig. MICHAEL PALO, NY DIREKTÖR FÖR DIVISION NORRA. FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL Den är bekvämare att arbeta med än de tidigare generationerna. Dessutom är den här utrustad med 18 fot långa balkar istället för de tidigare vi använde på 16 fot. Det genererar fler ortmetrar per salva, säger Markus Rautio. En ortdrivare har en livslängd på cirka åtta år i underjordsgruvorna i Malmfälten. FREDRIK BJÖRKENWALL Gäller anställda i Kiruna, Svappavaara och Narvik. 2 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

3 Ett historiskt byggnadsbyte KIRUNA. LKAB har nu lämnat över Kirunas nya stadshus, Kristallen, till Kiruna kommun. I gengäld överlämnade Kiruna kommun det gamla stadshuset inför avveckling. LKAB får tillgång till marken för fortsatt gruvbrytning. Det här skrivs in i historieböckerna. Allt juridiskt är klart och huset är kommunens. LKAB har finansierat och byggt upp ett nytt stadshus med samma kvalitet, funktion och storlek enligt ingångna avtal, säger Stefan Hämäläinen, direktör LKAB:s samhällsomvandlingar. Byggkostnaderna har uppgått till cirka 600 miljoner kronor. All inredning, konst och personal har flyttat in. Alla juridiska papper är påskrivna och överlämnande. Kristallen tillhör nu Kiruna kommun. En milstolpe är nådd. Vi är glada att vi höll tidplan och budget och nu kan lämna över en så fin byggnad till kommunen och Kirunaborna, säger Johan Mäkitaavola, projektledare för nya stadshuset, LKAB. Över tusen personer har varit med och byggt den 34 meter höga byggnaden med kvadrat meter byggareal. Det har dragits över 20 mil rör, 16 mil elkabel och monterats över guldkassetter på väggarna. ERIKA LINDBLAD Stefan Hämäläinen, direktör för samhällsomvandlingarna och Kirunas kommunalråd Kristina Zakrisson gör ett ägarbyte av stadshusen. FOTO: FREDRIC ALM Kristallen från insidan. FOTO: FREDRIC ALM Större fokus har gett lägre oljeförbrukning MALMBERGET. Oljeförbrukningen i Bandugns verket i Malmberget har minskat med nästan en tredjedel sedan Bland många åtgärder är en av de mest betydelsefulla ett större fokus på energieffektivitet i det dagliga arbetet. År 2010 låg oljeförbrukningen i Bandugnsverket på 6,7 liter olja per ton producerad pellets. Nu är förbrukningen nere på ungefär 4,7 liter, en minskning som innebär en besparing på, i runda slängar, 40 miljoner kronor årligen. Mindre olja ger mindre koldioxidutsläpp så det finns såklart jättestora miljömässiga fördelar. Olja är dessutom en av de största kostnaderna för oss, säger Per-Mikael Grape-Nutti, processingenjör. En mängd investeringar har gjorts genom åren, till exempel förbättrad blandarreglering, höghållfasta siktrullar och nya, mer energieffektiva, FRO-processfläktar, med en helautomatisk temperaturstyrd massflödesstyrning. Främst är det ett annat fokus som tagit effektivitetsarbetet till en ny nivå. Den största skillnaden, Ulrik Gren och Per-Mikael Grape-Nutti är nöjda med att Bandugnsverket nu körs så effektivt som möjligt. FOTO: PER JUNTTI upplever jag, är att vi tagit tag i de mjuka frågorna. Man har nog alltid vetat hur man ska köra verket effektivt, men skillnaden är att vi nu bestämt oss för att verkligen göra det, säger Per-Mikael Grape-Nutti. Vi pratar om det på ett helt annat sätt än tidigare, hur vi ska köra verken så energieffektivt som möjligt, säger Ulrik Gren, processoperatör. De har bland annat haft utbildningar för alla operatörer och möten där de resonerar kring hur verket ska köras bäst. Dessutom har en mängd försök genomförts, med till exempel olika bäddhöjder och brännarprofiler, allt för att ha bättre verktyg att producera pelletsen så effektivt som möjligt. Vi känner oss nu helt säkra på att vi gör det på rätt sätt, eftersom vi har testat det mesta. Numera kör vi verket som det verkligen borde köras, så effektivt som möjligt, säger Ulrik Gren. PER JUNTTI Oljeförbrukningen har sjunkit stadigt sedan 2010, då den låg på 6,7 liter per ton pellets. Intilliggande grönområden vid nya stadshuset. FOTO: FREDRIC ALM 20 4 mil rör och 16 mil elkabel har monterats i det nya stadshuset Kristallen i Kiruna. oljebrännare har konverterats till naturgasbrännare i pelletsverket MK3, två används i dagsläget. 4 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

4 Maritha Mossberg: Hitta modet att ta ansvar Magnus Arnkvist, Division Södra. Skapa trygghet Produktionsläget för juli överskuggas av det oerhört tragiska dödsfallet i Svappavaara den 27 juli. Tankarna går till familjen, arbetskamraterna och vännerna till den förolyckade. En sådan tragisk händelse visar att vi fortfarande har en lång väg att gå innan vi har säkra arbetssätt och processer. Det enda vi kan göra nu är att säkerställa att det aldrig händer igen. Det innebär att vi fortsatt kritiskt måste granska och ompröva våra arbetssätt och rutiner, så att vi hela tiden skapar en säkrare och tryggare arbetsmiljö i våra gruvor och verk. Vi måste också bli ännu bättre på att rapportera risker i våra produktionsanläggningar och återkoppla de åtgärder som dessa rapporter leder till. Markus Petäjäniemi, Försäljning och logistik. Tappat leveranser Den tragiska dödsolyckan i Svappavaara överskuggar allt och har överraskat oss på ett mycket obehagligt sätt. Detta påminner oss om hur viktigt systematiskt arbetsmiljöarbete och tillståndskontroll är. Att vi inte begår osäkra handlingar och att var och en av oss tar riskrapporteringen på allvar. I sommar har vi tappat mycket leveranser, i huvudsak på grund av lägre produktion och långsammare lastningstakt på grund av damning i Narvik. Det oväntade avbrottet på Malmbanan kom vid sämsta tidpunkt då våra lager i Narvik är mycket låga. Lagren behövs för att säkerställa leveranssäkerheten om vi skulle drabbas av störningar. Glädjande är att järnvägen kunnat öppna så snabbt igen efter branden på Ofotbanen. Michael Palo, Division Norra. Positiv utveckling Under juli månad hade vi ett olycksfall med frånvaro. Totalt för året har 12 personer tvingats stanna hemma från arbetet på grund av olycksfall. Utvecklingen för 2018 är positiv jämfört med 2017 och 2016, tolv olyckor med frånvaro är dock fortfarande för många. Vi behöver hjälpas åt för att minska olycksfallen ytterligare. Produktionen i gruvan tappade mot plan under juli på grund av åska och problem i fasta anläggningar, totalt för året har 17,5 miljoner ton malm producerats. Järnhalten har varit hög, 45,8 procent, vilket kompenserar delar av produktionstappet. Pelletsproduktionen tappade mot plan i juli på grund av tegelutfall i KK2, åska störde i KK3 samt ändavstrykare till Grate i KK4. Total för året har 8,5 miljoner ton färdiga produkter producerats varav 0,5 miljoner ton KMR. Leif Boström, Division Specialprodukter. Ny betongstation Det har varit en bra sommar produktionsmässigt med stor aktivitet och engagemang bland annat på krossningen i Kiruna. Medarbetarna har gjort ett jättebra jobb. Vi uppför just nu en ny betongstation för att förse samhällsomvandlingen i Kiruna med betong. Vi har också jobbat dedikerat med säkerheten. Jag vill särskilt lyfta fram verksamheten i England som förbättrat olycksfallsstatistiken. Arbetsplatserna har blivit säkrare, effektivare och attraktivare genom att vi har jobbat med leankonceptet. Vi har en mycket stark efterfrågan på MAC-produkter. Den nya utfrakten i Malmberget gör att vi nu kan producera året om. Vad gäller pipelineprojektet Nord Stream ser vi en förskjutning av leveranserna in på Vi arbetar intensivt för att hitta ersättningsprojekt att leverera till när vårt uppdrag tar slut. A nsvar är ett mäktigt ord. Innebörden omfattar plikt, skyldighet och att stå till svars. Ordet välja, ett mer lättsamt ord kanske. Jag tar ansvar för mina val, eller bör ta ansvar för dem åtminstone. Jag ansvarar för mina ord, mina handlingar, men även mina tankar. Jag väljer vad jag vill ta ansvar för. Vi är alla ansvariga inför oss själva. Vi kan inte, ska inte skylla ifrån oss på andra människor när vi blir på dåligt humör för att någon beter sig illa mot oss. Jag och du har ansvar för att bestämma oss för hur vi vill reagera. Samtidigt är det så enkelt att lägga skulden på andra för hur vi mår. Trasiga leksaker, avsaknad av kärlek, krisiga relationer ja listan kan göras lång för hur mycket skuld vi lägger över på andra när vi blir arga, ledsna eller sårade. Du och jag kan faktiskt göra ett aktivt val hur vi ska må. Jag menar inte att det är lätt, det kräver en del självinsikt, som kan variera beroende på dagsformen. Viktigast är att våga säga ifrån, sätta ned foten och vara rak och tydlig med att du blev sårad, arg eller ledsen över något en annan människa gjorde eller sade. Ha mod att ta ansvar för ditt eget mående. Välj, du har alltid ett val. Våga välja glädje. Hur bedrövligt livet än ter sig har du alltid ett val. Krävs en del viljestyrka och övning, du lyckas inte alltid. Det finns alltid saker som är bra oavsett livssituationen, ibland får jag riktigt fundera innan jag hittar något. Övning ger färdighet även när det gäller inställningen till det enda liv jag och du har. Jag misslyckas, men lyckas också, att vända det knaggliga till något litet positivt. Ta ansvar och våga göra val som får dig att må bra! Jag väljer vad jag vill ta ansvar för JANUARI TILL JUNI 2018: 7,2 15,4 8,5 miljoner ton råmalm har Södra producerat i år. miljoner ton pellets och fines har levererats i år. miljoner ton färdiga produkter har producerats i Norra i år. 1 ny borrigg har levererats till ortdrivningsteamet, den första från företaget Epiroc. Lev väl! 6 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

5 Ny produktionsdirektör stämplar in KIRUNA. Den 15 augusti gjorde Michael Palo sin första arbetsdag som produktionsdirektör för Division Norra. Men verksamheten är inte helt obekant tvärtom. Michael Palo, som är född och uppvuxen i Gällivare, har vuxit upp med gruvindustrin. Det blir lätt så, om man kommer från Malmfälten. Pappa jobbade i princip hela sitt yrkesliv på LKAB, säger Michael Palo, direktör för Division Norra. Som född och uppvuxen i Malmfälten blir gruvindustrin på sätt och vis en del av livet och vardagen. För vissa blir det till och med den första och sista arbetsplatsen innan pensionering. För många, inklusive mig själv, är arbetet inom industrin inte bara ett jobb, det har blivit en slags hobby också. Tiden räcker liksom inte till och därför händer det att man pratar om gruvor och olika maskiner på fritiden också. Jag kanske får äta upp det här i framtiden men jag har sagt att jag ska arbeta inom gruvindustrin så länge jag är yrkesverksam. När LKAB-bladet ställer den mest klassiska frågan hur känns det till Division Norras nya direktör är svaret: Det känns spännande, såklart. Men det är mycket att sätta sig in i. Först och främst handlar det om att lära känna verksamheten. Planen är att besöka så många arbetsplatser som möjligt den närmaste tiden för att få en känsla för verksamheten. Michael Palo har precis avslutat sitt tidigare arbete på Boliden och allra senast som gruvchef för Kristinebergsgruvan. Dessförinnan har Michael arbetat på Pon Equipment AB och ännu längre tillbaka på LKAB. Gruvindustrin har alltså varit en del av hela det yrkesverksamma livet. På 90-talet var gruvindustrin inne i en svacka, det var ganska deprimerande. Därför tänkte jag inte på min framtid i Malmfälten eller inom gruvindustrin. När jag hade läst färdigt hade vindarna vänt och det var en attraktiv bransch igen så jag flyttade hem till Malmfälten. År 2005 började Michael Palo på det metallurgiska laboratoriet på LKAB i Malmberget och blev kvar några år, innan det blev dags för nya utmaningar tog resan slut, för den gången. Vad är det som lockar med gruvindustrin? Det finns alltid utmaningar, korta och långa perspektiv. Det handlar om att ta hänsyn till allt från bergets förutsättningar till att förhålla sig till en ändlig livslängd. Det är det som gör det så intressant och jag tror att det passar mig väldigt bra. Jag är ingen statisk person, jag gillar när det händer grejer och när det är lite puls. Det är just en verksamhets livslängd och lönsamhet som är något att bita i, för så är det i vår värld. Vi arbetar alltid för att förlänga livslängden genom Michael Palo är ny direktör för Division Norra. FOTO: BOLIDEN att genomföra åtgärder som kompenserar för stigande kostnader för bland annat brytning på djupet och allmän inflation. Hur ser du på din nya roll som direktör för Division Norra? Till skillnad från mina tidigare tjänster är det här en mer strategisk roll och det är spännande. Frågor som hur Kirunagruvan ska se ut i framtiden, vilken teknik som ska tillämpas, hur samhällsomvandlingen och gruvbrytningen ska samspela och hur vi ska säkra gruvan berg mekaniskt mot djupet är några av många framtids frågor. Det handlar om att leda på en annan nivå och att arbeta i en större skala. Hur skulle du beskriva dig som ledare, vilka är dina styrkor? Jag är rak och tydlig och uppskattar att man är på samma sätt mot mig. Jag är närvarande och har en förmåga att se individen, vilka styrkor och kvaliteter som medarbetarna har. Jag är bra på att visa uppskattning och är intresserad. Det är jätteviktigt, att lyssna och se den enskilde individen. JOSEFINE EJEMALM Namn: Michael Palo Familj: Frun Johanna och barnen Edvin och Louise, tio och sex år gamla. Bakgrund: Har arbetat som vikarie på både raslastning och skutborrning på LKAB i Malmberget. Civilingenjörsexamen i maskinteknik från Luleå Tekniska Universitet. Har efter examen bland annat arbetat som forskningsingenjör på LKAB och som gruvchef för ett par av Bolidens gruvor. Intressen: Det klassiska, skoter, slalom, längd skidor, snowboard, stugliv, barnens fotbollsmatcher och gruvor. Senast lästa bok: Lyssnar ofta på ljudböcker och allra senast Mikael Persbrandts Så som jag minns det. LKAB:s strategi att maximera pelletsproduktionen ligger fast. Stabilt LKAB rustar framåt LKAB. Den 10 augusti släpptes LKAB:s delårsrapport för det andra kvartalet LKAB summerar det första halvåret med ökad omsättning och stärkt resultat i ett marknadsläge som fortsätter att premiera högkvalitativa järnmalmsprodukter. Produktionen uppgick i andra kvartalet till 6,1 miljoner ton och leveranserna till 6,4 miljoner ton. Nettoomsättningen uppgick till miljoner kronor och det underliggande resultatet till miljoner kronor. Kostnader för avsättningar för samhällsomvandlingarna ökade, främst till följd av omvärdering av tidigare avsatta medel och uppgick till 735 miljoner kronor. Rörelseresultatet uppgick därmed till 931 miljoner kronor, en minskning jämfört med motsvarande period föregående år. Kvartalets produktion påverkades av produktionsstörningar, främst i Division Norra. Marknaden fortsätter att premiera högkvalitativa järnmalmsprodukter och premien vid försäljning av pellets var på en fortsatt hög nivå. LKAB:s strategi att maximera pelletsproduktionen ligger fast och av kvartalets totala leveranser utgjorde 84 procent pellets. Vi kan inte göra något åt världsmarknadspriserna. Vad vi kan göra är att rusta oss för att säkra vår konkurrenskraft. Det handlar om hållbarhet, kvalitet och kostnadskontroll och det handlar om att maximera volymerna i vår befintliga produktionsstruktur samtidigt som vi planerar för nästa generations LKAB, säger Jan Moström, LKAB:s vd och koncernchef. Under kvartalet togs också det första spadtaget till HYBRIT:s pilotanläggning för tillverkning av fossilfritt stål. I juni meddelade LKAB även att man i samarbete med ABB, Epiroc, Combitech och AB Volvo startar en testbädd i Malmfälten för hållbar gruvbrytning på stora djup. Här hittar du delårsrapporten: FOTO: FREDRIC ALM JOSEFINE EJEMALM 8 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

6 LKAB prospekteringsborrar för framtida produktion KIRUNA. För att säkra framtiden för LKAB måste bolaget ta reda på var malmkropparna finns. För att göra det finns många olika hjälpmedel och tekniker för LKAB att tillgå, ett exempel är prospekteringsborrning. Med prospekteringsborrning vill LKAB få en mer detaljerad kännedom av mineraliseringens geologi. Nu har LKAB även inlett försök med krökta borrhål. Det finns flera anledningar till att LKAB i år har börjat testa krökta borrhål i prospekteringsborrningen. Med traditionell borrning måste LKAB driva ortar fram till borrplatser, vilket är väldigt tidskrävande och kostsamt. Vi ser redan flera fördelar med krökta borrhål. Vi slipper driva ortar i samma omfattning och kan med finare fingertoppskänsla nå dit vi vill. Med krökt borrning når vi djupare nivåer och kommer åt i andra vinklar. Tekniken kan användas för att nå ytterkanterna av malmkroppen och bättre förstå dess geometri, säger Karin Lindgren, geolog på LKAB. Anders Edlert. FOTO: ANN-MARIE MÄKI I dagsläget är det två borriggar som används för krökning och en tredje planeras tas i bruk inom kort. Syftet med att testa krökta borrhål är att LKAB vill lära sig metoden och sedan utvärdera den. Vi ska pusha gränserna och ta reda på vad som är möjligt att göra med den här tekniken, i det här berget och till vilken kostnad. Vid krökning uppstår dock mer friktion så borrningen tar längre tid och i nuläget kostar det nästan NYTÄNKANDE tre gånger så mycket som vid traditionell borrning. Vi måste därför pressa kostnaderna och jämföra dessa mot den tid och de resurser som krävs för att driva nya ortar som krävs vid traditionell borrning säger Anders Edlert, projektledare för prospekteringsborrning. Nu prospekteringsborrar LKAB bland annat för att ta fram underlag inför beslut om var den nya huvudnivån ska placeras för att den ska bli ekonomiskt lönsam. I det arbetet kan vi med fördel använda krökta borrhål. Vid krökning undersöker vi även liggväggen för att kunna planera infrastruktur, säger Karin Lindgren. Vid prospekteringsborrning med krökta borrhål används diamantborrning som har en grövre dimension på stålröret än vid traditionell borrning och den manuella rörhanteringen är väldigt fysiskt krävande och innebär tunga monotona lyft. Från vårt håll ville vi se en utveckling från manuell till automatisk rörhantering. Det skulle innebära en stor arbetsmiljöförbättring. Vi ska driva utvecklingen framåt tillsammans med våra entreprenörer och tänka på säkerheten först, säger Anders Edlert. Illustration som visar hur ett krökt borrhål ser ut ovanifrån. ILLUSTRATION: LKAB På den ena borriggen har LKAB tagit ett färdigt koncept för automatisk rörhantering från Epiroc i drift. Den andra borriggen får under hösten en viktavlastande funktion som endast kräver instyrning. ANN-MARIE MÄKI Karin Lindgren ser flera fördelar med krökta borrhål. FOTO: JOHANNA FOGMAN 10 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

7 SAMTALET: Jag vill lära mig mer och tycker inte om att stå kvar på samma ställe hela tiden TOMMY VILL UTVECKLA SIG SJÄLV OCH ANDRA LULEÅ. Familjen betyder mycket för Tommy Wettainen. Han har starka band till Gällivare och Tärendö, orter som ligger honom varmt om hjärtat. Med den nyinköpta motorbåten åker han gärna runt och utforskar Luleå skärgård. 1 Vad jobbar du med? Jag jobbar som driftelektriker i Malmhamnen och Bentonitanläggningen, Jag är med och driftar anläggningarna, alltså lossar malmtågen som kommer från Malmberget, lastar båtarna som främst skickas till SSAB i Brahestad och Oxelösund, samt lastar bentonitvagnarna som skickas upp till Malmfälten. Arbetet omfattar även underhållsarbete, främst på elsidan. Samt naturligtvis akuta felsökningar som alltid kommer i första hand. Sedan har jag fått delegerat elansvar som elinstallatör för regelefterlevnad på experimentmasugnen, samt för högspänningen på Malmhamnen och Bentonitanläggningen. Det innebär ett stöd till anläggningsägarna i frågor som gäller reglementen och lagar. Plus att jag ansvarar för att elektrikerna är godkända i LKAB:s egenkontrollprogram. 2 Vad är din drivkraft på jobbet? Min drivkraft är att utveckla mig själv och andra. Jag vill lära mig mer och tycker inte om att stå kvar på samma ställe hela tiden. Drivkraften är också att mitt arbete är väldigt varierande. Det roligaste med arbetet är det breda omfånget. Den ena dagen är sällan lik den andra. 3 Vad ser du som din största utmaning på arbetet? De största utmaningarna är de akuta felsökningarna. Till exempel kluriga elfel i bentonitanläggningen. Det är en ny anläggning och innebär också nya utmaningar. Jag inspireras också av att, så att säga, klura på problem och hitta lösningar. 4 Vad tror du att du gör om fem år? Förhoppningsvis har jag ett spännande och utmanade arbete inom LKAB-koncernen. Jag hoppas på att jag har utvecklat mitt ledarskap och även vidareutbildat mig inom elsidan. 5 Vad betyder ENA för dig? Engagemang betyder för mig att vara driven och framåt. En vilja att utveckla sig själv, sina medarbetare och verksamheten vi arbetar i. Nytänkande är att våga tänka nytt, hur jag kan utföra mitt arbete på ett bättre, effektivare och säkrare sätt, exempelvis via ny teknik. Ansvar för mig är att sköta mitt jobb. Tider ska passas och arbetsuppgifterna ska bli utförda. Enkelt sagt, jag ska känna att jag har gjort rätt för mig när jag går hem för dagen. Det ska kännas bra att lämna över till kollegorna på nästa skift. 6 Hur laddar du dina batterier? Sömnen är viktig för mig. Jag försöker sova kring sju timmar per natt. Det är också viktigt med motion och det får jag genom att träna på gymmet och gå regelbundna promenader. MARITHA MOSSBERG Tommy Wettainen, driftelektriker. FOTO: MARITHA MOSSBERG Namn: Tommy Wettainen. Ålder: 30 år. Bor: I Luleå. Titel: Driftelektriker. Utbildning: Elprogrammet på gymnasiet, samt vidareutbildning Allmän elbehörighet. Plus ett flertal utbildningar inom styrelsearbete, mötes- och förhandlingstekniker. Bästa egenskap: Tänker först. Sämsta egenskap: Envishet. Senast lästa bok: Omgiven av idioter av Thomas Erikson. Intressen: Gymträning, spela padel, vilket är en blandning mellan tennis och squash, skoterkörning och fiske, samt att vara ute på sjön med båt. ANSVAR 12 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

8 Test med naturgas i MK3 MALMBERGET. Från starten av LNG-projektet i december 2014 till och med sista juli 2018 har MK3 förbrukat ton naturgas totalt. Det innebär en sänkning med totalt ton koldioxid jämfört med om eldningsolja hade använts som har cirka 27 procent högre koldioxidutsläpp per kilowattimme. I slutet av 2014 drog fullskaleförsök med naturgas igång i Malmberget. Totalt har fyra av de totalt 16 oljebrännarna konverterats till naturgasbrännare i pelletsverket MK3 med syfte att minska koldioxidutsläppen. Naturgasprojektet som benämns LNG-projektet (Liquefied Natural Gas), är kopplat till ett annat projekt i MK3, en prövotidsutredning som fortfarande pågår. LKAB är ålagda att utreda möjligheterna att minska utsläppen av kväveoxid i pelletsverken då bolaget fick tillstånd att öka produktionen som medför högre kväveoxidutsläpp. Först implementerades förbrännkammare för att utreda deras miljömässiga effekt. Förbrännkammare är en extra Per-Mikael Grape-Nutti, processingenjör i Malmberget. FOTO: FREDRIC ALM brännarport monterad utanpå den ordinarie där förbränningen sker på ett mer kontrollerat sätt i syfte att minska bildandet av kväveoxider. Nästa steg var att utreda effekterna av att använda naturgas som bränsle. Två av naturgasbrännarna monterades med förbrännkammare och de resterande två på ordinarie brännarportar. I de ordinarie brännarportarna dubblerades utsläppen av kväveoxid med naturgasbrännare jämfört med oljebrännare. Med förbrännkammare är nivån av kväveoxidutsläpp lika låg oavsett bränsle, säger Per-Mikael Grape-Nutti, process ingenjör i Malmberget. I dagsläget används endast de två naturgasbrännarna med förbrännkammare. Naturgasen sänker utsläpp av fossil koldioxid som ingår i LKAB:s mål, men är ingen långsiktig lösning då det är ett fossilt bränsle och till 2040 är LKAB:s mål en helt koldioxidfri pelletsproduktion. Tester har visat att naturgas som bränsle även sänker temperaturen i ugnens murverk vilket troligtvis leder till mindre slitage och underhåll av murverk. Framförallt har LNGprojektet gett oss kunskap och erfarenhet av att elda med gas som kan vara användbart i framtiden säger Per-Mikael Grape-Nutti. ANN-MARIE MÄKI Cistern med naturgas i flytande form, LNG Liquefied Natural Gas. Naturgasen levereras från Norge i tankbil i flytande form, för säkrare och billigare lagring och transport. I den vita byggnaden bredvid cisternen förgasas naturgasen innan den når MK3 i bakgrunden. FOTO: ANN-MARIE MÄKI Reparatörerna Magnus Rörland, Jonas Martinsson och Dick Johansson vid den nya CNC-svarven. Nya svarven ger högre effektivitet MALMBERGET. En hett efterlängtad investering på mekaniska verkstaden i Malmberget är på plats. Det är den nya CNCsvarven, elva ton tung, som förenklar och ger personalen helt nya möjligheter. Det är kul. Det känns både utvecklande och sporrande med en ny maskin, säger Magnus Rörland, reparatör på mekaniska verkstaden. Den jobbar snabbare, klarar större arbetsstycken, två meter i längd och 60 centimeter i diameter, jämfört med ungefär hälften tidigare och är betydligt mer anpassningsbar. Svarven, en DMG Mori CTX Beta 2000, har nu hunnit användas i ett par månader, och de första intrycken är idel positiva. Den största fördelen för oss är att den här maskinen, med sin storlek och en extra axel, klarar av alla momenten. NYTÄNKANDE Tidigare krävdes det flera steg där vi fick flytta mellan olika maskiner och det tog väldigt mycket tid. Arbetet är betydligt mer sömlöst nu, säger Jonas Martinsson, reparatör. CNC, computer numerical control, innebär en maskin som styrs med hjälp av datorsystem. Beta 2000 har ett avancerat operativsystem från Siemens och DMG Moris egna CELOSsystem. Allt sköts digitalt och med hjälp av appar. Det här ger fantastiska möjligheter till programmering och simulering. FOTO: PER JUNTTI Maskinen kan snabbt, med några knapptryck, anpassas för tillverkning av olika komponenter i olika material och allt går att simulera på förhand med hjälp av detaljerade 3Dmodeller. Är det något som inte stämmer syns det redan innan svarvningen startar. Vi kan skräddarsy inställningar för olika jobb och spara dem som förinställningar, så slipper vi göra om det inför varje jobb. Tidigare fick vi ställa in svarven manuellt innan jobben. Nu är allt mycker mer automatiserat, säger Jonas Martinsson. En investering som inte bara innebär ekonomiska besparingar i form av arbeten som tidigare köptes in utifrån, utan också sparar tid och ger en ordentlig skjuts i det dagliga arbetet. PER JUNTTI 14 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

9 tillgängra rören. Schaktrenoveringar säkrar framtidens underjordsbrytning KIRUNA. Bergschakten i Kirunagruvan genomgår fortlöpande renovering. Renoveringarna krävs för att LKAB ska kunna fortsätta med underjordsbrytning och är en viktig del i produktionskedjan. Sandra Sundén och Johan Rotmalm deltar i projektet som märker rör med innehåll, flödesriktning och risker med innehållet. FOTO: ÅSA HAAPASAARI Rörigt märkningsprojekt KIRUNA. Alla rör i SAK-verken i Kiruna märks just nu med skyltar som gör det lättare att veta vad rören innehåller, var ventiler sitter och vilken påverkan innehållet kan ha på omgivningen. Systematiken i märkningen skapar en säkrare och mer effektiv arbetsmiljö. När rören är ordentligt uppmärkta är det lättare för driften att se vad de innehåller och vad som ska stängas av vid underhåll, säger Sandra Sundén, planerare på SAK-verken. Förutom Sandra består projektgruppen av Johan Rotmalm som leder arbetet, Markus Haverinen och Robert Jonasson, planerare och Tove Thelin- Täckdahl, produktionschef. Förutom rören märker projektet även upp annat såsom oljecisterner med tjockolja och tankningsstationer för till exempel bentonit. Alla rör och ventiler får en egen beteckning på skyltarna som fästs vid det. Beteckningen är unik för just det röret eller ventilen. I märkningsprojektet ingår även att se till att ritningar på flödesscheman över rören är korrekt och att lägga in de unika beteckningarna i IT-stödet Movex. När Sandra började med märkning av spolvattensystemet i KA3 och vi insåg hur mycket som behövde göras förutom själva märkningen bestämde vi oss för att prioritera kemiska riskkällor först. De är mer riskfyllda än vatten och vi vill förhindra olyckor, säger Johan Rotmalm. Projektgruppen är ansvariga för SAK men arbetet ska göras i hela LKAB-koncernen då lagkraven skärptes Vi har skapat en rutin i Arena för dem som ska jobba med det här. Sök på ordet rörmärkning för att hitta den, säger Robert Jonasson. Alla som beställer rörarbeten behöver ha kunskap om vad våra leverantörer ska göra. De som vill kan kontakta oss och få råd så att inte alla behöver börja från noll, säger Markus Haverinen. ÅSA HAAPASAARI Robert Jonasson, Sandra Sundén, Johan Rotmalm och Markus Haverinen har märkt upp de stora oljecisterner som finns på SAK-området. FOTO: ÅSA HAAPASAARI I takt med att LKAB spränger sig djupare ner under berget, desto högre blir bergspänningarna. Det leder till rörelser i berget, så kallade seismiska aktiviteter. När den nya huvudnivån flyttades ner till nivå ökade bergspänningarna med 40 procent. Kombinationen av seismiska aktiviteter och bergets egenskap leder till utfall i schaktens väggar. Det skapar högre spänningskoncentration kring schakten. I mars 2015 tillkom en arbetsgrupp, schaktgruppen, som har i uppdrag att renovera bergschakten och råda bot på problematiken. Vi renoverar nio etapper per år, alltså cirka 900 meter schakt, säger Björn Jonsson, produktionschef för schaktgruppen. Stenblock släpper från bergväggen, ramlar ner och pluggar igen hålet. Vi gjuter igen och borrar om schakten på nytt, men det krävs många förberedelser innan vi kan genomföra det momentet, säger Carina Adermalm, tidsplanerare. När schaktgruppen, i samråd med lastningen, har tagit bort ett schakt från produktionen töms det och filmas för att se hur det ser ut och hur stort det är. Därefter rengörs schaktet. Vi tätar hål så att det inte läcker ut något på nivåer nedanför. Varje etapp är 100 meter, så det är långa schakt. Vi bygger en grind som skydd för att ingen ska falla ner i schaktet. Säkerheten är viktig, säger Carina Adermalm. Björn Jonsson, Carina Adermalm och Ulf Öhlund styr schaktrenoveringarna i Kirunagruvan. FOTO: JOHANNA FOGMAN När alla skivor har kontrollerats är det dags för media att ordna med el och vatten. Därefter fylls schaktet med betong. Vi fyller drygt 400 kubikmeter betong per dygn. Totalt blir det cirka kubikmeter beroende på schaktets storlek. Det tar cirka 50 dagar att fylla schaktet, men då arbetar vi med flera samtidigt, säger Björn Jonsson. Arbetet är omfattande, men renoveringarna krävs löpande för att LKAB ska kunna fortsätta med underjordsbrytningen. Det finns totalt 38 schakt i Kirunagruvan. Just nu gjuts två schakt, schakt 344 och 302. De beräknas vara klara i februari nästa år. En renovering tar cirka sju till nio månader. Tillgängligheten är viktig. Vi måste kunna producera samtidigt. Åtkomligheten får inte störa produktionen. Hittills i år har vi renoverat klart två schakt, säger Ulf Öhlund, byggledare. En annan utmaning är att se till att betongbilarna håller sin tidplan, då det bara finns en betongstation i Kiruna. Det är viktigt att få flyt på körningarna. Vi är beroende av så många runt om i produktionen för att vårt jobb ska rulla på, säger Ulf Öhlund. JOHANNA FOGMAN FAKTA OM BERGSCHAKTEN: Cirka 330 meter långa. Lutar efter malmkroppen i 60 grader. Borrade 3 meter i diameter. Skapta i tre etapper. Vid renovering går det åt cirka kubikmeter betong per etapp. Renoveringsarbetet per etapp tar cirka 7-9 månader. 16 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

10 Utveckling för framtidens gruva LKAB. Framtidens gruva är koldioxidfri, digitaliserad och autonom. För att klara teknikskiftet och minska klimatpåverkan går LKAB, tillsammans med ett antal svenska industri företag, samman i SUM Sustainable Underground Mining. Testbädden, SUM, anläggs i LKAB:s underjordsgruvor i Kiruna och Malmberget samt i en virtuell gruva. I testanläggningarna ska ny teknik testas och utvecklas, i en verklig gruvmiljö som utgör basen för samarbetsprojektet. LKAB är projektägare och går i bräschen för att driva utvecklingen framåt. Just nu är vi inne i förberedelseskedet och planerar för projektet, som kommer att pågå under ett antal år fram över, säger Carlos Quinteiro, specialist vid avdelningen för gruvteknik på LKAB. SUM handlar om att ta fram underlag för design av framtidens brytnings- och produktionssystem. Om vi ska fortsätta vara ett konkurrenskraftigt företag i framtiden behöver vi tänka nytt. Vi kan inte göra en copy paste på tidigare huvudnivåer, det vill säga; utforma kommande huvudnivåer på samma sätt som de nuvarande. Vi behöver till exempel ta hänsyn till brytningsdjupet och ökade bergsspänningar. Det innebär att vi bland annat behöver undersöka alternativa brytningslayouter och bergschaktens placering. Vi behöver helt enkelt titta på hela brytningsprocessen, säger Carlos Quinteiro. I framtidens gruva krävs nya styrsystem, ny och utvecklad gruvutrustning samt effektiva ledningssystem som möter framtidens krav på en hållbar industri. På sikt ska vi fasa ut fossila drivmedel. Om vi ska vara ett hållbart företag är det ett måste att titta på andra lösningar, till exempel batteridrift och autonom utrustning. För att nå dit har vi ingått i ett starkt samarbete där våra partners har en styrka i sina respektive områden, säger Carlos Quinteiro. Tidsperspektivet är relativt kort och redan 2030 ska nya lösningar vara på plats. Efter 2030 ska LKAB nämligen stå redo att bryta järnmalm ännu djupare. Det förutsätter att beslut om hur produktionen ska bedrivas under nuvarande huvudnivåer fattas i mitten på 2020-talet. Under en lång tid har vi utvecklat lösningar och metoder som anpassats till våra förutsättningar. En del saker fungerar riktigt bra, till exempel storskalig skivrasbrytning. I de avseendena handlar det snarare om att förfina och anpassa metoderna för framtiden, säger Carlos Quinteiro. Carlos Quinteiro. FOTO: JOSEFINE EJEMALM Inom ramen för testbädden ska bästa sättet för att bygga ett effektivt autonomt produktionssystem undersökas, som är koldioxidfritt och säkert. I framtidens autonoma och digitaliserade gruva ska maskiner och människor arbeta sida vid sida. Framtidens gruva kommer att se annorlunda ut men jag är övertygade om att det är en hållbarare och säkrare gruva. Det handlar inte om att fasa ut människor till förmån för maskiner utan snarare om nya typer av arbeten, säger Carlos Quinteiro. JOSEFINE EJEMALM FOTO: FREDRIC ALM SUM Sustainable Underground Mining Handlar om att sätta en ny världsstandard för hållbar gruvbrytning på stora djup. LKAB, ABB, Epiroc, Combitech och AB Volvo ingår i partnerskapet. Testbädden anläggs i LKAB:s underjordsgruvor i Malmberget och Kiruna samt i en virtuell gruvmiljö. 18 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

11 Gammal utrustning väcks till liv MALMBERGET. En helt ny lösning har tagits fram för att göra det möjligt att bryta gamla områden i malmbergsgruvan. Ortarna är för små för att producera med befintlig utrustning. Vi har fått tänka om och tänka nytt, säger Jörgen Karkiainen, teknikutvecklare på Tillredningen i Malmberget. Projektet Välkomma 350 handlar om att starta produktionen i ett gammalt lastområde som tidigare har lämnats men numera är brytvärt. Allt är betydligt mindre i de gamla ortarna. De är för trånga och för tvära för dagens maskiner. Det krävdes en helt ny utrustning för att möjliggöra produktionen. Lösningen tog Mikael Lövdahl och Tony Ärleborg, båda rasladdare, fram tillsammans med Jörgen Karkiainen. För att få ned storleken på utrustningen har delar plockats ihop och återanvänts från gamla maskiner som är skrotade sedan flera år. Vi gjorde om en laddbil så att vi har den i tre delar. En bärare med arm, en separat laddutrustning och en tank för att minska både bredd och höjd. Den används som en vanlig laddbil, det är en kranarm med en matare som man kör upp en slang i hålet med, man fyller hålet med emulsion och sedan knallsätter man, säger Mikael Lövdahl. Slang och slangvinda kommer från en gammal laddbil Mikael Lövdahl, Tony Ärleborg, Andreas Larsson och Jörgen Karkiainen. FOTO: KAJSA LINDMARK som har stått på ett skrotupplag i sju, åtta år, säger Tony Ärleborg. Trion har stött på många problem efter vägen och har löst ett efter ett genom att prova sig fram och i samarbete med olika grupper, bland annat serviceorganisationer som elare, mekare, väggänget och gruvbyggare. LKAB Kimit, sprängämnesleverantör, lånar ut en laddutrustning och har varit till stor hjälp i problemlösningen. Det är nästan lättare att säga vilka som inte har varit med. Det har varit en lång resa och många inblandade och vi hade stått oss ganska slätt om Återvunna delar bildar tillsammans en ny och fungerande laddutrustning. vi på tre skulle ha löst det helt själva, säger Jörgen Karkiainen. När lösningen till slut fanns på plats har finjusteringar gjorts och produktionstakten har kunnat fördubblas. Det är alltid kul och intressant att se om man kan få saker att fungera. All erfarenhet är bra, säger Mikael Lövdahl. Det är roligt med utmaningar och att få utvecklas, rasladdning kan vara ganska monotont. När man får göra sådana här saker gör det att man törs tänka i nya banor, säger Tony Ärleborg. Andreas Larsson började som produktionschef för laddarna den 1 januari i år och projektet hade då redan pågått en tid. Jag kom in i det här och började med att ställa många konstiga frågor och fick lära mig otroligt mycket. Det hade aldrig gått att ro i land om det inte fanns sådana här människor, som när man stöter på problem tillsammans jobbar för att hitta en lösning på det. Killarna har bara matat på och det är jätteroligt att se när något sådant här sker. Det här engagemanget har lett till vidareutveckling av andra saker och nya idéer som fortfarande utvecklas och jag tror inte det slutar där heller, säger han. KAJSA LINDMARK FOTO: JOSEFINE EJEMALM Rätt ljus för ökad säkerhet KIRUNA. Felaktig användning av fordonsljus leder till mindre trygghet på vägarna under jord. Halvljus ska alltid användas vid möte med andra trafikanter men inte i kombination med andra ljus. Extraljus, ledbelysningar och sidoljus är jättebra hjälpmedel. Men man ska använda ljusen rätt och inte kombinera dem med halvljus under transport, säger Tomas Johansson, teknikutvecklare på avdelningen för Norra Gruva Anläggning. Felaktig användning av ljus och framförallt användning av halvljus i kombination med dimljus, sidoljus och ljusramper är ett problem på vägarna under jord. Felaktigt användande innebär risker för medtrafikanterna, som bländas av felaktiga ljuskombinationer. Lagen säger nämligen att halvljus inte får kombineras med något annat ljus, bortsett från parkeringsljus. Det är tillåtet att använda dimljus i stället för halvljus vid dagsljus, men aldrig tillåtet att kombinera de två lysena. I mörker är det endast tillåtet att ersätta halvljus med dimljus om det är dimma eller om det regnar kraftigt. Så säger lagen, säger Stina Klemo, produktionschef vid avdelningen för ventilation (SVUJ). Problemet är att många underjordstrafikanter använder halvljus i kombination med till exempel dimljus. Konsekvensen av felaktigt användande är tro det eller ej, att för mycket ljus leder till sämre sikt för medtrafikanterna och för föraren, som har svårare att upptäcka möten i tid. Ett av problemen är att man inte uppmärksammar möten i tid. Ljuset äter liksom upp mötande trafikanters ljus i kurvorna och man blir lätt bländad, säger Lennart Johansson, som arbetar längs vägarna för att underhålla skyltningen under jord. Faktum är att den felaktiga fordonsbelysningen skapar en känsla av trygghet när det i själva verkat bidrar till att försämra sikten för medtrafikanterna. Om du till exempel ska köra om ett fordon som har sidoljus och bakljus på är det svårare att Tomas Johansson. göra en säker omkörning. Dels FOTO: JOSEFINE EJEMALM bländar belysningen och dels har föraren svårare att upptäcka bakomvarande bilar, säger Stina Klemo. Flera tillbud registreras varje dag och särskilt utsatt är huvudsnedbanorna, väg 16 och 22, som trafikeras av samtliga som ska till och från arbetet. Det finns en ständig risk med felaktigt användande av fordonsljus. Så ska det såklart inte vara. Jag hoppas att alla vi som arbetar här tänker till, för våra kollegors skull. Det är en fråga om säkerhet, säger Tomas Johansson. JOSEFINE EJEMALM Så här säger lagen: I Sverige är det lag på att ha strålkastare tända under färd. Vanligast är att halvljus och parkeringsljus kombineras. Det finns dock förbjudna kombinationer: Halvljus + dimljus Halvljus + varselljus Halvljus + extraljus Dimljus + varselljus Varselljus ska inte användas vid körning när sikten är nedsatt. Till exempel vid: Dimma, skymning, gryning, regn och mörker. På kan du läsa mer om fordonsbelysning 20 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

12 5 030 meter löpning en svettig historia SOVRAT Bidra till Sovrat! Mejla: Ring: Topptrio damer Emma Lindberg, tredje plats, Sara Widmark, första plats och Linda-Marie Tillstam, andra plats. Topptrio herrar Nils-Isak Idivuoma, andra plats, Mate Karenyi, första plats och Fabian Olofsson, tredje plats. FOTO: KAJSA LINDMARK Ett glatt gäng med barn och föräldrar tog sig an en 1,7 kilometer lång bana och gav sig iväg med en ruskig fart när startskottet gick. FOTO: KAJSA LINDMARK FOTO: KAJSA LINDMARK Det hände: 10/8: LKAB:s delårsrapport för andra kvartalet 2018 publicerades 19-23/8: LKAB på plats i Fjällräven Classics målområde i Abisko 25/8: Gruvloppet i Svappavaara 1/9: LKAB Fritids familjedag i Malmberget Det händer: 5/10: LKAB Framtid nr 3 delas ut 13 och 20/10: KUJ1365-fest i Kiruna 26/10: Delårsrapport för tredje kvartalet 2018 publiceras SVAPPAVAARA. En tuff och utslagsgivande bana och några av länets topplöpare på plats satte ribban för Gruvbergsloppet i Svappavaara. Jag valde Gruvbergsloppet idag eftersom det känns unikt och vi kanske aldrig får chansen att springa det igen, säger Daniel Dyrander till vardags arbetande i Anrikningsverket i Malmberget. Gruvbergsloppet 2018 arrangerades av LKAB och Svappavaara fritidsförening. Det här var kul. Jag blir så glad över det här samarbetet, otroligt välordnat, säger Anders Björnström, avdelningschef för LKAB Svappavaara, när han just kommit i mål. Då hade han inte ens hunnit smaka de hembakta bullarna och hamburgarna som väntade löparna när de passerade under den enorma LKAB-portalen. I tältet stod Roberto Zegers och flippade hamburgare tillsammans med representanter från Svappavaara Fritidsförening. Det här är så bra, det märks att folk blir glada när vi gör sådant här, säger han. Vilken är din favoritträning? Lis-Marie Dagbro, projektledare, Malmberget: Löpning och nu under sommaren har jag tagit upp trimorienteringen igen. Oavsett hur många kilometrar löparna hade i benen sedan tidigare, utgjorde en rejäl och lång stigning den första halvan av den fem kilometer långa banan, en riktig utmaning för alla. Det var en riktigt tuff bana. När jag kom upp till kröken i uppförsbacken började jag nästan grina, för där fortsatte stigningen, säger Peter Alex, anställd på LKAB:s IT-avdelning i Kiruna och vinnare av Gruvmilen som avgjordes i Leveäniemi dagbrott Mirja Mörtlund, HR Business Partner i Svappavaara har ansvarat för projektet och kunde efter prisutdelningen pusta ut en aning. När vi är flera som gör det här tillsammans blir det enkelt och det känns väldigt bra eftersom alla verkar glada och nöjda, säger hon. Hur blir det då med ett nytt gruvlopp? Vi ska utvärdera det här arrangemanget och kanske ordnar vi ett lopp i Mertainen nästa gång. Ni får ett halvt löfte, säger Mirja Mörtlund. Anna Johansson-Miettinen, produktionschef, Malmberget: Styrketräning i kombination med långa promenader. KAJSA LINDMARK Anders Björnström, avdelningschef, Svappavaara: Löpning självklart och i år blir det Toughest och Gruvbergsloppet. Ett tungt pris hade som sagt utlovats till vinnarna och när truckuppvisningen avslutats fick Mate Karenyi och Sara Widmark, varsin lokalproducerad ljushållare istället för en trucklast med berg och båda var nog rätt så lättade över det. FOTO: KAJSA LINDMARK Johanna Fogman, redaktör Per Juntti För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet, Box 952, Luleå. Citera oss gärna, men ange källan. Maritha Mossberg Tina Benson Fredrik Björkenwall Erika Lindblad Kajsa Lindmark Josefine Ejemalm FOTO: ANN-MARIE MÄKI Tips! Ladda din elbil på jobbet MALMBERGET. Har du en elbil? Passa då på att ladda din bil när du är på jobbet. Södra Malmförädling El Media har installerat en laddstolpe med två uttag för elbilar i Malmberget. Laddstolpen finns att använda på parkeringen utanför vakten. ANN-MARIE MÄKI Utkommer 2/11 nr5 Manusstopp 23/10 Åsa Haapasaari Ann-Marie Mäki E-post: fornamn.efternamn@lkab.com Internet: Ansvarig utgivare: Bo Krogvig Formgivning: YOURS Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk Miljömärkt: 22 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

13 RÅMALM, TUSEN TON STATISTIKEN AVSER PERIODEN 1 JANUARI - 31 JULI LEVERANSER, TUSEN TON ,8% JULI KIRUNA MALMBERGET SVAPPAVAARA NARVIK LULEÅ TOTALT FÖRÄDLINGSVERK MALMBERGET, TUSEN TON PELLETSVERK BUV PELLETSVERK MK ANRIKNINGSVERK ANR SBV (MHF) PRODUKTKVALITET LEVERANSER KVALITETSMÅL 96% ACKUMULERAT - juli ,3% - juli ,1% FÖRÄDLINGSVERK KIRUNA, TUSEN TON PELLETSVERK KK PELLETSVERK KK PELLETSVERK KK ANRIKNINGSVERK SPECIAL SVAPPAVAAARA, TUSEN TON PELLETSVERK SK ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTION Värdena för arbetsmiljö, kvalitet och produktion avser moderbolag och anslutna dotterbolag ARBETSMILJÖ, LKAB-KONCERNEN Antal olyckor med frånvaro. KOMMENTARER 18 maj 12 augusti 1. Bergbrist, hängränna 71 & 74, tippkurva trasig TÖ264, fullt framåt, lokproblem 2. Tegelutfall, haveri växellåda Kiln 3. Rullkretskapacitet, kylarhaveri, filterkapacitet 4. Stopp på grund av olycksfall NORRA, TUSEN TON 1 RÅMALM... -2,5 SPECIALPRODUKTER (KMR).. -2,7 PELLETSVERK KK ,5 2 PELLETSVERK KK ,2 3 PELLETSVERK KK4... 4,3 PELLETSVERK SK ,8 4 KOMMENTARER 1. Brand i ställverk, elfel på bergspel 2. Rågodsbrist 3. Rågodsbrist SÖDRA, TUSEN TON 1 RÅMALM ,1 FINES (MAF)... 5,2 SPECIALPRODUKTER (MAC). -0,6 HEMATITFINES (MHF)... -0,0 2 PELLETSVERK BUV... -7,9 PELLETSVERK MK ,13