EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB. Värdefullt avfall ska återvinnas

Transkript

1 EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB JAN MOSTRÖM: Det är ett helt nytt läge för oss, och då krävs att vi på LKAB gör det som vi hittills varit så framgångsrika på. Vi anpassar oss och vi utvecklar oss. LEDARE SID 2 LKAB MINERALS KÖPER ENGELSKT FÖRETAG NYHETER SID 5 Nr 4 OKTOBER 2018 Mer komplex malmbild skapar nya utmaningar KIRUNA. De senaste årens undersökningsborrningar har gett en ny bild av Kirunas malmkropp fattades ett strategiskt beslut om att klarlägga fyndighetens fortsättning, och resultatet visar nu att malmen minskar väsentligt mot djupet i de södra delarna. Analyser av pågående prospektering visar att malmen inte fortsätter neråt med samma volymer som man tidigare antagit. Därför satsar LKAB nu brett för att möta denna utmaning, säger Jan Moström, vd och koncernchef. NYHETER SID 4 Värdefullt avfall ska återvinnas Apatit och sällsynta jordartsmetaller i gruvavfallet kan skapa nya marknadsmöjligheter för LKAB. NYHETER SID 7 Sandmagasinen bakom gruvorna ruvar på rikedomar som kan vara möjliga att utvinna med en ny metod. Utökade undersökningar Nu satsas stort på att prospektera mera, både nära de befintliga gruvorna i Malmfälten och på andra områden i regionen. Redan nu pågår fortsatta undersökningar av fyndig heterna i Kiruna, med både flygmätningar och andra metoder. Nya borrningar planeras också för att få fler prover likt borrkärnorna på bilden. NYHETER SID 4 0 ton koldioxid per år ska stålproduktionen i framtiden släppa ut. Det är målet med projekt HYBRIT. Omvandlingarna fortsätter FOTO: De nya rönen för Kirunas malmbas betyder inte att planerna för samhället ändras. Baserat på det vi vet i dagsläget är samhällsomvandlingen opåverkad av den nya kännedomen kring malmens utbredning, säger Stefan Hämäläinen, direktör för LKAB:s samhällsomvandlingar. NYHETER SID 10-11

2 2 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR LEDARE Kiruna miljoner kronor är Francis Flowers årliga försäljningsvärde bostäder omfattas av samhällsomvandlingen i Det är en mer komplex malmkropp rent mineralogiskt, det är en blandning av magnetit och hematit. Pierre Heeroma, LKAB:s direktör för prospektering, strategi och affärsutveckling, till Sveriges Radio Norrbotten om de pågående flygmätningarna över Per Geijer-malmen öster om Kiruna. Jan Moström vd, LKAB D et finns en sak man kan vara säker på här i livet, och det är att saker och ting förändras. En del förutsättningar ändras ideligen fram och tillbaka, som börskurser eller vädret, andra mer långsamt över tid, som samhällsanda och kulturer. Ibland får vi också vara med om något stort och avgörande som kommer ganska plötsligt och sätter saker i ett helt nytt ljus. Som att LKAB:s malmkropp i Kiruna visar sig ha en mer komplicerad form mot djupet än den där mäktiga, över fyra kilometer långa skivan som förknippats så starkt med både gruvan och staden. Det är ett helt nytt läge för oss, och då krävs att vi på LKAB gör det som vi hittills varit så framgångsrika på. Vi anpassar oss och vi utvecklar oss. Det sitter En malmbas eller mineralreserv är inget som uppstår spontant En ny utmaning för LKAB i bolagets ryggrad och har gjort det från starten då många var osäkra på om det skulle gå att bryta järnmalm i dagbrott uppe på berg i subarktiskt klimat. Det gick, tack vare stort engagemang och tekniskt nytänkande. Andra utmaningar var när brytningen gick under jord, när förädlingen av malmen tog nya steg och när pelletsproduktionen introducerades. Eller som idag när hela städer måste flyttas. Förändrade villkor har krävt anpassning och nytänkande, och LKAB:s medarbetare har löst problemen och fört företaget framåt. Nu vet vi ännu inte exakt hur omvälvande denna förändring är. Vi har inte en klar bild av hur malmkroppen i Kiruna fortsätter norrut och mot djupet. Men vi vet tillräckligt för att förstå att vi måste satsa offensivt om LKAB ska kunna fortsätta sin verksamhet i en omfattning som motsvarar dagens, eller kunna växa enligt vår strategiska plan. Vi kommer inte att pausa och invänta de exakta svaren, utan anstränga oss ännu mer för att såväl effektivisera dagens processer som utveckla nya teknologier och hitta nya marknader. Det är ett ansvar vi måste ta för kommande generationer. En malmbas eller mineralreserv är inget som uppstår spontant, som man bara finner genom ett lyckokast. Det krävs långt och hårt arbete för att finna en fyndighet, för att sedan hitta tekniska lösningar och göra ekonomiska kalkyler för att avgöra om den är lönsam att bryta och slutligen för att få alla nödvändiga tillstånd. Först då övergår mineraltillgången till att bli en malm som med fortsatt hårt arbete skapar arbetstillfällen, framtidsutsikter och välfärd till samhället. Vi på LKAB kommer att fortsätta göra det! LKAB prospekteringsborrar för framtiden Malmkroppen i Kiruna minskar mer i söder än man tidigare anat. Den är dock fortfarande öppen mot norr och mot djupet, de exakta volymerna under huvudnivån 1365 är ännu inte kartlagda. KIRUNA. För att säkra framtiden för LKAB måste bolaget ta reda på var malmkropparna finns. För att göra det finns många olika hjälpmedel och tekniker för LKAB att tillgå, ett exempel är prospekteringsborrning. Karin Lindgren ser flera fördelar med krökta borrhål. FOTO: JOHANNA FOGMAN Med prospekteringsborrning vill LKAB få en mer detaljerad kännedom om mineraliseringens geometri och sammansättning. Nu har LKAB även inlett försök med krökta borrhål. Det finns flera anledningar till att LKAB i år har börjat testa krökta borrhål i prospekteringsborrningen. Med traditionell borrning måste LKAB driva ortar fram till borrplatser, vilket är väldigt tidskrävande och kostsamt. Vi ser redan flera fördelar med krökta borrhål. Dels minskar det antalet borrmetrar och på malmkroppens kanter slipper vi driva ortar i samma omfattning samt att vi med finare fingertoppskänsla kan nå dit vi vill. Med krökt borrning kan vi styra mot djupare nivåer och kommer åt i andra vinklar. Tekniken kan användas för att nå ytterkanterna av malmkroppen och bättre förstå dess geometri, säger Karin Lindgren, geolog på LKAB. I dagsläget är det två borriggar som används för krökning och en tredje planeras att tas i bruk inom kort. Syftet med att testa krökta borrhål är att LKAB vill lära sig metoden och sedan utvärdera den. ANSVARIG UTGIVARE Bo Krogvig REDAKTION Johanna Fogman. Josefine Ejemalm, Erika Lindblad, Tina Benson, Kajsa Lindmark, Maritha Mossberg, Fredrik Björkenwall, Anders Lindberg, Ann-Marie Mäki och Per Juntti. TELEFON Växel POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid, Kiruna KONCERNEN PRODUKTION YOURS: info@yours.se TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB/Polaris Trykk UPPLAGA exemplar MILJÖMÄRKT Senaste nytt hittar du på Illustration som visar hur ett krökt borrhål ser ut ovanifrån. Vi ska "pusha" gränserna och ta reda på vad som är möjligt att göra med den här tekniken, i det här berget och till vilken kostnad. Vid krökning uppstår dock mer friktion så borrningen tar längre tid och i nuläget kostar det nästan tre gånger så mycket som vid traditionell borrning. Vi måste därför pressa ILLUSTRATION: LKAB kostnaderna och jämföra dessa mot den tid och de resurser som krävs för att driva nya ortar som krävs vid traditionell borrning säger Anders Edlert, projektledare för prospekteringsborrning på LKAB. ANN-MARIE MÄKI Ett nytt läge för LKAB KIRUNA. Järnmalmskroppen i Kiruna har en mer komplicerad geometri mot djupet än vad som tidigare varit känt. Analyser av pågående prospektering visar att malmen inte fortsätter neråt med samma volymer som man tidigare antagit. Därför satsar LKAB nu brett för att möta denna utmaning, säger Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB. De nya rönen påverkar inte de mineralreserver och mineraltillgångar som LKAB hittills har rapporterat enligt branschens klassificeringar. Det här handlar om LKAB:s framtid, om brytningen efter den nuvarande huvudnivåns livslängd, som sträcker sig fram till cirka Man kan säga att LKAB nu är ett gruvbolag som andra, som måste söka mer intensivt efter nya malmvolymer för att överleva, säger Jan Moström fattades ett strategiskt beslut om att klarlägga fyndighetens fortsättning, och resultatet visar nu att malmen minskar väsentligt i malmens längdriktning. Malmkroppen är fortfarande öppen norrut och går djupare så vi behöver undersöka den mer för att få en klarare bild. Under tiden ska vi satsa hårt på att utveckla nya och effektivare brytningsmetoder, bredda LKAB:s verksamhet och söka nya fyndigheter både nära våra gruvor och på andra platser, säger Jan Moström. LKAB har redan startat projektet SUM, Sustainable Underground Mining, tillsammans med företagen ABB, Epiroc, Combitech och Volvokoncernen. Syftet är att ta fram en ny världsstandard för en koldioxidfri, digitaliserad och autonom gruvbrytning på stora djup. LKAB investerar också i pilotanläggningar för att tillsammans med miljöföretaget Ragn-Sells industrialisera en ny innovativ teknik som förädlar avfall från järnmalmsproduktionen. Detta kan leda till att LKAB producerar fosfor och sällsynta jordartsmetaller, klassade av EU som strategiska mineraler med särskild vikt för industrin. Tillsammans med SSAB och Vattenfall driver LKAB projektet HYBRIT som ska ta fram en ståltillverkningsprocess som använder vätgas i stället för kol och koks. Det handlar om ett historiskt teknikskifte där utsläppen av koldioxid ersätts av vatten, och efter stöd från Energimyndigheten byggs nu en pilotanläggning i Luleå. Dessa tre projekt är viktiga delar i LKAB:s väg framåt. Vi behöver nya tekniska lösningar för att säkert och lönsamt kunna bryta stora volymer på djupet, vi måste anpassa vår verksamhet för att minska klimatpåverkan och vi behöver skapa nya affärsmöjligheter som kompletterar järnmalmsverksamheten, säger Jan Moström. Brytningen ner till huvudnivån 1365 i Kiruna fortsätter enligt plan, vilket betyder att samhällsomvandlingen av staden också fortgår. Planerna som beslutats fram till cirka 2035 ligger fast, vi kommer att fortsätta ta vårt ansvar och ersätta de som berörs. LKAB är helt beroende av attraktiva samhällen i Malmfälten, och våra satsningar på att säkra framtidens verksamhet går hand i hand med den utvecklingen, säger Jan Moström. Malmkroppen i Kiruna kan liknas vid en stor skiva som sluttar snett ner i berggrunden. Sedan år 1900 har LKAB brutit den i 4,5 kilometers längd och en bredd på meter, först i dagbrott och sedan början på talet under jord. Brytningen sker idag kring metersnivån, och några långa borrhål visar järnmalm ner till meters djup.

3 4 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR Malmbilden i Kiruna mer komplex än förväntat KIRUNA. Den stora klumpen järnmalm i Kiruna fortsätter inte mot djupet med samma volym som LKAB har hoppats på. Vi ser att den minskar snabbare i söder än man tidigare antagit. Men vi vet ännu för lite om hur den utvecklar sig mot djupet i norr, säger Pierre Heeroma, direktör för enheten Prospektering, strategi och affärsutveckling. Pierre Heeroma, direktör för enheten Prospektering, strategi och affärsutveckling. FOTO: SUSANNE LINDHOLM Ända sedan malmkroppen i Kiruna blev känd har dess storlek imponerat. Över fyra kilometer lång, mellan 80 och 120 meter bred och med ett okänt djup har den ofta kallats världens största kända sammanhängande järnmalmsvolym. Och det är den fortfarande, även om det nu finns frågetecken om hur den fortsätter mot djupet. I slutet av 2016 inleddes ett utökat borrningsprogram för att få en tydligare kartläggning av hur malmen ser ut, för att ha underlag inför ett beslut om eventuell ny huvudnivå. Det är resultaten av borrningarna sedan dess som vi nu har analyserat, säger Pierre Heeroma. Resultaten visar att malmkroppen visserligen fortsätter norrut mot djupet, det djupaste hålet har gett malmträff på metersnivån, men även att volymen minskar snabbare i söder än man tidigare anat. LKAB har ju länge vetat om och kommunicerat hur malmkroppen ändrar form och läge mot djupet, men vi har inte haft en så god bild av den exakta utbredningen under huvudnivån Vi har ännu inte en klar bild av hur malmen ser ut norrut, men att den avtar i den södra delen kan vi se. Gruvbolag redovisar sina fyndigheter enligt en branschstandard. Som mineralreserv räknas den malm man har undersökt och gjort en analys av som visar att den är lönsam att bryta. Som mineraltillgång räknas fyndigheter som inte är lika väl kartlagda och som man ännu inte gjort en lönsamhetskalkyl på. Det är viktigt att påpeka att LKAB:s rapporterade reserver och tillgångar inte påverkas av de här nya rönen. Det vi nu talar om är LKAB:s framtid efter 2035, säger Pierre Heeroma. Fram till 2016 hade LKAB fokus på att prospektera regionalt för att få nya gruvor i produktion. Efter beslutet att gruvan Mertainen skulle pausas fattades istället ett strategiskt beslut om att fokusera på gruvnära prospektering. Målet är att utöka kännedomen om de fyndigheter som redan bryts och se om de fortsätter mot större djup och om det finns mer malm i den omedelbara närheten. Så hur mycket mindre är då Kirunamalmen än man tidigare antagit? Vi har faktiskt ingen aning, det behövs fortsatta undersökningar för att klarlägga det. Vi kan idag bara se att malmen inte fortsätter som LKAB hoppats på, alltså att den stora skivan skulle fortsätta neråt i ungefär sin nuvarande längd. Men nu satsar vi stort för att få svar inom de närmaste åren, säger Pierre Heeroma. Diamantborrning kallas den borrmetod som används vid prospektering. Namnet kommer från de diamantförstärkta borrkronor som sågar ut avlånga borrkärnor för provtagning. LKAB kommer också att använda hammarborrning som kan driva hålen fem gånger snabbare än en diamantborr fram till de intressanta avsnitten i berget. Förutom att söka nya fyndigheter ska LKAB skaffa fler ben att stå på för att parera svängningar på järnmalmsmarknaden. FOTO: LARS-GÖRAN KALLA Utökad prospektering ska ge tydligare bild av malmkroppen KIRUNA. Den nya kunskapen om Kirunamalmens utbredning mot djupet gör att LKAB nu satsar stort på prospektering för att säkra framtida volymer. Vi kommer att undersöka närområdet med flera olika metoder parallellt, ändå tar det ett par, tre år innan vi har en klarare bild, säger Pierre Heeroma, direktör för enheten Prospektering, strategi och affärsutveckling. För att kunna öka kännedomen om hur malmkroppen fortsätter norrut och mot djupet ska LKAB använda sig av en rad olika metoder. Dels handlar det om att driva ort under jord som man sedan kan borra ifrån, dels om borrning från markytan. Dessutom utförs en flygmätning, och undersökningar som mäter om det finns goda elektriska ledare i berget norr om den kända malmen. Under jord kommer vi att driva en ort från 1365-metersnivån norrut, mot Luossavaara och det vi kalllar Per Geijer-malmerna öster om Luossavaara. Därifrån kommer vi borra mot båda de fyndigheterna och mot den norra delen av Kiirunavaaramalmen. Bara att driva orten tar dock cirka ett år, säger Pierre Heeroma. Men hjälp av elektrisk ström kan man dels se om det finns goda ledare i berggrunden, som till exempel järnmalm, dels få en grov uppskattning om riktningen på en sådan ledare. Tekniken kallas miseá-la-masse och går enkelt beskrivet ut på att man placerar en elektrod i ett borrhål och en annan elektrod som ansluter till bergmassan längre bort, kopplar på likström och sedan mäter spänningen i olika riktningar. Vi har också startat en elektromagnetisk flygmätning huvudsakligen av Per Geijer-malmerna samt Luossavaara. Den utförs med helikopter som har ett instrument hängande under sig som gör att man kan se avvikelser i det elektromagnetiska fältet, så kallade anomalier, ner till mellan 500 och meters djup beroende på förhållandena på platsen. Det kan indikera om där finns goda ledare som exempelvis järnmalm, men för att veta säkert måste man alltid borra genom anomalier, säger Pierre Heeroma. Därför planeras också att borra neråt i berggrunden från markytan. Tanken är att skapa en profil mellan Kiirunavaara och Luossavaara för att klargöra de geologiska sambanden och se om det eventuellt finns järnmalm där. Jag tror många Kirunabor har sett lutningen och formen på de gamla dagbrotten i de två bergen och ställt sig frågan undrar om de sitter ihop någonstans under marken. Nu hoppas vi kunna få ett svar på det, säger Pierre Heeroma. Flygmätningar utförs med en helikopter som bär ett instrument för att mäta elektromagnetiska fält, vilket gör att man kan mäta avvikelser som kan antyda förekomsten av järnmalm. I samband med flygmätningen görs även tillfälliga markinstallationer, bland annat läggs kablar ut för att skapa elektromagnetiska fält. FOTO: NIKLAS JUHOJUNTTI Ett bredare och robustare LKAB LULEÅ. För att komplettera järnmalmsproduktionen och bättre kunna parera järnmalmsmarknadens svängningar behöver LKAB få en större bredd i sin affär. Vi är redan på god väg med LKAB Minerals expansion och genom samarbetet med Ragn-Sells som kan öppna nya marknader. Vi kan heller inte utesluta framtida förvärv, säger Jan Moström, LKAB:s vd och koncernchef. Det nya LKAB kommer att inrikta sig på att etablera sig bredare på mineralmarknaden. Dotterbolaget LKAB Minerals har nyligen genomfört ett förvärv av den engelska företaget Francis Flower som återvinner masugnsslagg. Ett annat exempel är projektet som drivs tillsammans med Ragn-Sells dotterföretag EasyMining där man ska utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller ur LKAB:s avfallsströmmar. Det råder brist på såväl fosfor som sällsynta jordartsmetaller på världsmarknaden. LKAB Minerals förvärvar företag i Storbritannien LULEÅ. LKAB Minerals har köpt det brittiska industrimineralföretaget Francis Flower. Avtalet skrevs under i början av oktober och planen är att slutföra köpet samt överta ägandet av företaget i slutet av året. Idag tillhandahåller Francis Flower en produktportfölj bestående av förädlad dolomit, kalksten, marmor, anhydrit samt dess huvudprodukt återvinning av slagg från masugnstillverkning. Den malda granulerade masugnsslaggen blandas i betong för att reducera mängden cement och bidrar därigenom till reducerade utsläpp vid produktionen. Med våra engagemang i specialprodukter kan vi göra LKAB bredare och motståndskraftigare mot svängningar på järnmalmsmarknaden. LKAB måste säkerställa ekonomiska resurser också för breddningen av företaget. En stark ekonomi skapar förutsättningar för att, förutom utveckling av den egna verksamheten, expandera genom förvärv av andra verksamheter som gruvor och mineralföretag, säger Jan Moström. Det här är spännande och positivt för vår division men också för hela LKAB, säger Leif Boström, vd på LKAB Minerals. Mer om detta kan du läsa i nästa nummer av LKAB Framtid. FREDRIK BJÖRKENWALL Satsningarna på HYBRIT, SUM och ett bredare LKAB kommer att kräva stora ekonomiska insatser av bolaget. Mot den bakgrunden måste LKAB fortlöpande effektivisera verksamheten för att garantera den uthålliga lönsamhet som krävs för fortsatta satsningar. LKAB är också beroende av beslut från olika instanser i samhället för den fortsatta verksamheten, på kommunal nivå, länsnivå och statlig nivå. Det är därför angeläget att tillstånds- och planprocesserna utformas så att de är rättssäkra, effektiva, förutsägbara och långsiktiga. Vi har drivit frågan om tillståndsprocesser länge, både själva och i samarbete med vår branschorganisation Svemin. Det handlar inte om att kräva lägre miljökrav eller undantag, vi är beredda att ta vårt ansvar för en så låg miljöpåverkan som möjligt. Det handlar i stället om att få en förutsägbarhet i processerna så att vi får bättre förutsättningar att planera inför exempelvis starten av en ny gruva, säger Jan Moström. Leif Boström, vd på LKAB Minerals.

4 6 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR Utveckling för framtidens gruva Carlos Quinteiro, specialist vid avdelningen för gruvteknik på LKAB. FOTO: JOSEFINE EJEMALM LKAB. Framtidens gruva är koldioxidfri, digitaliserad och autonom. För att klara teknikskiftet och minska klimatpåverkan går LKAB, tillsammans med ett antal svenska industriföretag, samman i SUM Sustainable Underground Mining. Testbädden, SUM, anläggs i LKAB:s underjordsgruvor i Kiruna och Malmberget samt i en virtuell gruva. I testanläggningarna ska ny teknik testas och utvecklas, i en verklig gruvmiljö som utgör basen för samarbetsprojektet. LKAB är projektägare och går i bräschen för att driva utvecklingen framåt. Just nu är vi inne i förberedelseskedet och planerar för projektet, som kommer att pågå under ett antal år framöver, säger Carlos Quinteiro, specialist vid avdelningen för gruvteknik på LKAB. SUM handlar om att ta fram underlag för design av framtidens brytnings- och produktionssystem. Om vi ska fortsätta vara ett konkurrenskraftigt företag i framtiden behöver vi tänka nytt. Vi kan inte göra en copy paste på tidigare huvudnivåer, det vill säga; utforma kommande huvudnivåer på samma sätt som de nuvarande. Vi behöver till exempel ta hänsyn till brytningsdjupet och ökade bergsspänningar. Det innebär att vi bland annat behöver undersöka alternativa brytningslayouter och bergschaktens placering. Vi behöver helt enkelt titta på hela brytningsprocessen, säger Carlos Quinteiro. I framtidens gruva krävs nya styrsystem, ny och utvecklad gruvutrustning samt effektiva ledningssystem som möter framtidens krav på en hållbar industri. På sikt ska vi fasa ut fossila drivmedel. Om vi ska vara ett hållbart företag är det ett måste att titta på andra lösningar, till exempel batteridrift och autonom utrustning. För att nå dit har vi ingått i ett starkt samarbete där våra partners har en styrka inom sina respektive områden, säger Carlos Quinteiro. NYTÄNKANDE Tidsperspektivet är relativt kort och redan 2030 ska nya lösningar vara på plats. Efter 2030 ska LKAB nämligen stå redo att bryta järnmalm ännu djupare. Det förutsätter att beslut om hur produktionen ska bedrivas under nuvarande huvudnivåer fattas i mitten på 2020-talet. Under en lång tid har vi utvecklat lösningar och metoder som anpassats till våra förutsättningar. En del saker fungerar riktigt bra, till exempel storskalig skivrasbrytning. I de avseendena handlar det snarare om att förfina och anpassa metoderna för framtiden, säger Carlos Quinteiro. Inom ramen för testbädden ska bästa sättet för att bygga ett effektivt autonomt produktionssystem undersökas, som är koldioxidfritt och säkert. I framtidens autonoma och digitaliserade gruva ska maskiner och människor arbeta sida vid sida. Framtidens gruva kommer att se annorlunda ut men jag är övertygad om att det är en hållbarare och säkrare gruva. Det handlar inte om att fasa ut människor till förmån för maskiner utan snarare om nya typer av arbeten, säger Carlos Quinteiro. JOSEFINE EJEMALM SUM Sustainable Underground Mining Handlar om att sätta en ny världsstandard för hållbar gruvbrytning på stora djup. LKAB, ABB, Epiroc, Combitech och Volvokoncernen ingår i partnerskapet. Testbädden anläggs i LKAB:s underjordsgruvor i Malmberget och Kiruna samt i en virtuell gruvmiljö.

5 8 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR JÄRNMALMSPELLETS CO 2 -FRI PELLETSPRODUKTION VÄTGAS & VATTEN H 2 + H 2 O ELEKTRICITET RÅSTÅL LJUSBÅGSUGN (EAF) SKROT VÄTGAS H 2 Hybrit sträcker sig från pelletstillverkning till råstål. GRAFIK: LKAB JÄRNSVAMP (DRI) Samarbete för tekniksprång inom svensk ståltillverkning LULEÅ. Bygget av en världsunik pilotanläggning för utveckling av fossilfritt stål har startat. I pilotverket ska en ny process för järnsvampstillverkning testas. Här ska vätgas användas istället för naturgas. En kraftig modifiering av en process är alltid bäst att först testa i liten skala, säger Magnus Tottie, forskningsspecialist på LKAB. LKAB, SSAB och Vattenfall bildar ett joint venture under namnet HYBRIT Development AB och ska med specialistkunskaper inom respektive område utveckla framtidens produktion av Magnus Tottie, forskningsspecialist på LKAB. stål. Initiativet kan minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med tio procent och Finlands med sju procent. Det har beskrivits som avgörande för att Sverige ska kunna möta målen i Parisavtalet. HYBRIT är en viktig drivkraft för LKAB som ansvarar för flera steg i programmet. Vi utvecklar vår egen pelletsprocess, men även järnsvampsprocessen eftersom vi har lärt oss mycket under de 50 år vi har sålt pellets till kunder som tillverkar järnsvamp. När det gäller pilotdelen har vi dels mycket erfarenhet av diskussioner med kunderna, dels en vältrimmad organisation eftersom vi har haft experimentmasugnen i Luleå i 20 år. Även i den har försök gjorts för att minska CO2- utsläppen genom åren, säger Magnus Tottie. LKAB:s järnmalm består till stor del av magnetit vilket ger ett stort miljö försprång mot konkurrenterna. Stål framställd av 100 procent LKABpellets resulterar i 14 procent mindre CO2-utsläpp, jämfört med stål tillverkad vid ett genomsnittligt sinterbaserat europeiskt stålverk. En av orsakerna är att det krävs mindre energi att göra pellets från magnetit än från hematit. Pelletsprocessen kräver idag mycket energi, samtidigt som stora mängder värme skapas när magnetiten oxiderar till hematit. Ett mål är att klara sig med magnetitvärmen. Vi har en vision att få ner den totala bränsleförbrukningen i pelletsverket så långt som det är möjligt och på sikt inte bara bli fossilfria utan även helt CO2-fria. Vi jobbar nu på utredningsnivå med biobränsle, med eluppvärmning och med att injicera syrgas under uppvärmningen, säger Magnus Tottie. LKAB släpper ut ungefär 700 kiloton CO2 per år och SSAB mer än fem miljoner ton. Idag används kol och koks för att reducera järnmalm till järn. En av idéerna i HYBRIT är att istället använda vätgas som har producerats av el från svenska fossilfria källor. Restprodukten blir då vanligt vatten. De största utmaningarna är egentligen systemövergripande, att få hela kedjan att gå ihop. Där är kolets roll den absolut största nöten att knäcka. Kolet behövs till viss del i slutprodukten men hur lite kol kan man klara sig med? Frågan är också när man ska tillsätta det på mest effektiva sätt, säger han. HYBRIT som program fokuserar på de affärsmässigt bästa lösningarna för LKAB, SSAB och Vattenfall. Processen kommer att fungera med vår gamla produkt. När processen fungerar får vi se om det finns anledning att modifiera produkten, säger Magnus Tottie. HYBRIT äger tekniken som utvecklas med hjälp av en gedigen och hela tiden växande erfarenhets- och kunskapsbank. Bolaget kommer att arbeta för att sprida kunskapen till resten av världen med förhoppningen att minska CO2-utsläppen globalt. Förutsättningarna i Sverige är goda för att lyckas eftersom vi har fossilfri elkraft, en högvärdig järnmalm och ett stålföretag med nischprodukter, säger Magnus Tottie. KAJSA LINDMARK HYBRIT är indelat i tre faser En förstudie där alla förutsättningar kartläggs, Försök i en pilotstudie, Försök i demonstrationsanläggning, Pilotstudiefasen Pilotstudier av direktreduktion av järnmalmspellets med vätgas och efterföljande nedsmältning i ljusbågsugn för stålproduktion. Studierna syftar till att utveckla ett koncept där ren vätgas utgör reduktionsmedlet vid produktion av järnsvamp från järnmalmspellets. Det är kärnan i HYBRIT och den fas som kräver mest forskning och utveckling. Pilotstudier av fossilfri pelletsvärmning omfattar utveckling av fossilfri värmningsteknik för sintring av järnmalmspellets. Studierna syftar dels till att minska utsläppen i befintliga pelletsverk, och även till att ta fram en ny pelletiseringsprocess. I gruvavfallet som hamnar i LKAB:s dammar finns både fosfatmineral och sällsynta jordartsmetaller mineraler som man nu försöker ta tillvara på. Nu ska gruvavfallet tas tillvara LKAB. Bland avfallet från LKAB:s gruvor finns både fosfatmineral och så kallade sällsynta jordartsmetaller, material som fram till nu gått på deponi. Nu hoppas man kunna ta tillvara på de värdefulla mineralerna med hjälp av ny innovativ teknik. Apatit är en fosfatmineral som används bland annat för produktion av gödningsmedel och det är en mineral som finns i den malm som bryts i LKAB:s gruvor. Man har tidigare utvunnit de här mineralerna, men produktionen lades ner i mitten av 80-talet. Sedan dess har apatiten varit en del av det gruvavfall som hamnar på deponi i dammarna. Problemet är att det är väldigt svårt att få ihop ekonomin på det apatitkoncentrat som LKAB tagit fram. Det måste förädlas ytterligare. Det är här EasyMining, dotterbolag till miljöföretaget Ragn-Sells, kommer in i bilden de har utvecklat, och patenterat, en metod för förädling av apatitkoncentrat till en färdig produkt som kallas MAP, eller Mono Ammonium Phosphate. LKAB ansvarar för hela projektet, från råvaran via tillverkning av apatitkoncentratet till tillverkning av MAP. Projekt bedrivs i nära samarbete med EasyMining som bidrar med sina kunskaper kring metoden att tillverka MAP, säger Lars Vikström, teknik- och affärsutvecklingschef på Division Specialprodukter. Förutom fosfatmineral finns sällsynta jordartsmetaller i avfallet. Det handlar om relativt små mängder, men är likväl intressant för oss. Utmaningen där ligger i princip i att sortera ut det som är värdefullt, berättar Ulrika Håkansson, teknisk affärsutvecklare på Division Specialprodukter. Sällsynta jordartsmetaller används i bland annat mobiltelefoner, batterier och magneter och produceras idag till 95 procent i Kina. Tunga och lätta sällsynta jordartsmetaller samt fosfor finns alla med på EU:s lista över kritiska råmaterial, det vill säga material med stor vikt för EU:s ekonomi, industri, teknik och miljö framöver, och vars tillgång inte kan ses som stabil. Idag är EU helt och hållet importberoende av sällsynta jordartsmetaller, och det finns en fosforfyndighet i hela Europa som tillgodoser knappt 10 procent av EU:s behov. Här finns med andra ord stora möjligheter. För LKAB har det här potential att bli ytterligare ett kompetensben och en industrigren som vi idag inte har. Det är alldeles för tidigt att säga vart det kommer leda vi är så pass tidigt i utvecklingsfasen, men vi tror verkligen på det här, säger Lars Vikström. Efter inledande laboratorie försök ska nu en pilotanläggning byggas för att se om tekniken kan användas i industriell skala. Pilotanläggningen är en mobil enhet som kopplas till anrikningsverket. Vi kommer att testa att köra både i Malmberget och Kiruna, för att se på skillnaderna i material och så att det fungerar som det ska, säger Ulrika Håkansson. Förstudien ska vara klar 2019 och hösten 2020 hoppas man vara redo för genomförande i stor skala. Vi har två spännande år framför oss. Det är en ambitiös plan, men vi Ulrika Håkansson, teknisk affärsutvecklare, och Lars Vikström, teknik- och affärsutvecklingschef på LKAB. FOTO: PER JUNTTI är optimistiska och tror att det ska gå i lås, säger Lars Vikström. PER JUNTTI

6 10 LKAB FRAMTID NR LKAB FRAMTID NR Samhällsomvandling fram till 2035 Luossavaara 200 bostäder Här har LKAB byggt bostäder LUOSSAVA A R A Luossajärvi Pågående omd rag nin ga vv äg E1 0 N O R R MA LM Malmkroppen på nivå 1365 LKAB ds pa 500 m Gruvstadspark 1 Gruvstadspark 2 Jägarskolan 1 87 bostäder Kvarter 4, 6, 7, 8 och 9 3 Gruvstadspark 3 Passivhus Borgen Tvättstugan KIRUNA 2 åde mr so rk ERIKA LINDBLAD r k so mr åd e Terrassen 62 bostäder 1 de rå om rks kring 6,8 miljarder kronor och reserverat ytterligare 11 miljarder kronor för omvandlingarna. Beaktat nya insikter som LKAB står inför i Kiruna har gruvan och staden sida vid sida i över 125 år verkat och utvecklats i nära relation till varandra. År 2035 kommer den nuvarande stadskärnan att vara avvecklad och den nya utvecklad, tre kilometer österut. Etapper för avveckling Jägarskolan 450 bostäder a dsp vsta Gru I dagsläget har LKAB betalat ut om- Påverkansområde fram till år 2035 Termiten Raketen, BoKlok LOM BOLO AlaLombolo Glaciären 30 bostäder Videplan 0 Gr uv sta Här har kommunen och andra aktörer byggt bostäder PET SA MO sp a stad Gruv ungefär en tredjedel av Kirunas stadskärna. Större delen av centrum, Bolagsområdet, järnvägsområdet samt delar av stadsdelarna Östermalm och Norrmalm påverkas. Kyrkan, simhallen och Folkets Hus är några av byggnaderna som ligger inom det område som berörs av gruvbrytningen på dagens djup. Det finns inte någon exakt skiljelinje var gruvans påverkan på markytan avtar i och med att tidplanerna är baserade på prognoser. Vi vet att det handlar om minst bostäder, boende som måste flytta och kvadratmeter bostads- och lokalyta som måste byggas upp på nytt, därmed förändras inte vårt åtagande i samhället och de som berörs blir ersatta enligt beslutade tidplaner, säger Stefan Hämäläinen. Här ska LKAB bygga Väg 87 I dag påverkar LKAB:s gruvbrytning fastigheter och tiden för flytt ändras inte. Ersättningarna till fastighetsägare och verksamhetsutövare ligger fast. Den förändrade malmbilden stäl ler ännu större krav på att samhällsomvandlingen löper friktionsfritt utan stoppade detaljplaner eller orimliga krav så att inte LKAB:s och samhällenas framtid äventyras, säger Stefan Hämäläinen. Tidigare har det kommunicerats att LKAB inte ser slutet på malmen och att framtida huvudnivåer djupare ner i gruvan kan påverka ännu mer av samhället på sikt. Dagens kännedom om malmens minskade utbredning i söder förändrar den tolkningen. Malmkroppen är fortfarande öppen mot djupet och norrut mot Luossavaara, så nu ska vi undersöka den mer för att få en klarare bild av framtidens brytning, därmed vet vi heller inte hur eller om samhället kommer påverkas ytterligare efter dagens huvudnivå, säger Stefan Hämäläinen. AVAARA Det är känt att markrörelserna som uppstår av brytningen på dagens huvudnivå kommer att påverka samhället i flera år framöver. Baserat på det vi vet i dagsläget är samhällsomvandlingen därmed opåverkad av den nya kännedomen kring malmens utbredning, säger Stefan Hämäläinen, direktör för LKAB:s samhällsomvandlingar. Tidplanerna för när LKAB vill köpa KIIRUN KIRUNA. Den förändrade malm bilden i LKAB:s underjordsgruva i Kiruna med minskade malmreser ver i söder stoppar inte samhälls omvandlingen. Brytningen ner till huvudnivån 1365 fortsätter enligt plan, vilket betyder att samhälls omvandlingen fortgår fram till cirka år TT NYHETSBYRÅN TTGRAFIK: Nyhetsbyrån Tavlan Ripjakt på plats i Magnetiten KIRUNA. LKAB:s tavla Ripjakt av konstnären Alvar Jansson har flyttats från det gamla stadshu set i Kiruna till LKAB:s restaur ang Magnetiten. Vi fick ta ut ett fönster för att kunna bära in den stora tavlan i matsalen. Nu hänger den på sin nya plats, säger Eva Selin, tillförordnad sektionschef för gästmottagande på LKAB. Oljemålningen Ripjakt från 1953 är en av de större tavlorna i Kiruna Stefan Hämäläinen, direktör för LKAB:s samhällsomvandlingar. FOTO: HANS-OLOF UTSI med de ungefärliga måtten tre gånger fyra meter. Ripjägarna och deras hundar framträder som skuggfigurer i de dova skiftningarna av brunt och blått och förmedlar en tämligen dyster stämning. Från början hängde tavlan i ett trapphus i en av LKAB:s gamla bilverkstäder, när den upptäcktes av förre kyrkoherden Jan-Erik Kuoksu. Karin Hermerén, konservator från Landskrona, restaurerade sedan tavlan som fick en ny plats i Kiruna stadshus. Nu när gamla stadshuset snart ska rivas behövde vi återigen hitta en ny plats för tavlan. Valet föll på LKAB:s restaurang Magnetiten i Kiruna, säger Eva Selin. Alvar Jansson föddes i Kiruna 1922 och växte upp i en gruvarbetarfamilj. Han kallades konstens enhörning och målade ofta hemmamiljön med gruvarbetare och jaktmotiv. Alvar Jansson dog 1991 och är en av Kirunas mest kända konstnärer. JOHANNA FOGMAN Tavlan lyfts ner från sin plats i gamla stadshuset i Kiruna för att fraktas till LKAB:s restaurang Magnetiten. FOTO: EVA SELIN

7 12 LKAB FRAMTID NR Frågor och svar om det nya läget KIRUNA. De nya rönen om malmkroppen i Kiruna kan väcka frågor och funderingar om framtiden. Vi har samlat några frågor och svaren på dem. Vad betyder det här för LKAB? Att vi är i ett helt nytt läge och måste satsa kraftigt för att bredda vår verksamhet och samtidigt söka nya fyndigheter. Vi kan inte ta för givet att malmkroppen i Kiruna fortsätter med samma volym som hittills. Samtidigt är vi väl rustade och har redan inlett flera projekt för framtiden, som att utveckla nästa generations storskaliga underjordsbrytning, en koldioxidfri stålprocess och återvinning av värdefulla mineraler ur gruvavfallet, exempelvis. Är malmen slut i Kiruna? Nej, vi ser att den fortsätter mot djupet och norrut, men vi vet ännu inte hur mycket det finns. Vi måste undersöka mer, och det tar ett par, tre år innan vi har en klarare bild. Stoppar ni samhällsomvandlingen nu? Nej, brytningen fortsätter ner till huvudnivå 1365, vilket betyder att alla planer fortfarande gäller fram till cirka 2035, som vi har meddelat. Kommer det att bli varsel och nedskärningar? Nej, nu gäller det att fokusera på produktionen och effektiviteten så vi säkrar LKAB:s ekonomiska kraft att göra de investeringar som behövs för att behålla konkurrenskraft och utveckla bolaget. De nya rönen påverkar oss inte i dagsläget, det här handlar om LKAB:s framtid. Varför har ni inte sett det här tidigare? Vi har sett och berättat att malmen minskar i söder och i stället drar sig norrut. Vi har inte sett hur mycket den minskar i söder för att vi inte undersökt så djupt längs hela malmkroppen. Det arbetet påbörjades 2016 just för att få bättre kunskap inför beslutet om eventuell fortsatt brytning under nivå Hur länge har ni vetat om detta? Prospekteringen handlar om att bygga på kunskap och att göra tolkningar. Det är borrningar efter 2016 fram till idag som nu har sammanställts och analyserats. De nya slutsatserna har klarnat de senaste månaderna. Vi vill informera om ändrade förutsättningar för vår verksamhet så tidigt som möjligt, därför berättar vi detta nu trots att vi behöver undersöka flera år till för att få en klarare bild. Blir det någon brytning under 1365? Det är för tidigt att säga, vi måste dels undersöka malmen mer, dels utveckla tekniker som gör att vi kan bryta storskaligt med bibehållen säkerhet och lönsamhet på större djup. Det arbetet är redan påbörjat i projektet SUM, Sustainable Underground Mining, tillsammans med företagen ABB, Epiroc, Combitech och Volvokoncernen. Beslut om brytning under huvudnivån 1365 ska tas inom fem år. Vad vet ni om malmen i Malmberget och Svappavaara? Även där fortsätter prospekteringarna, men vi ser inte samma stora förändring som i Kiruna. Det är viktigt för LKAB att produktionen fortsätter med så få störningar som möjligt, för att skapa förutsättningar för satsningarna inför framtiden. Letar LKAB efter andra fyndigheter utanför Malmfälten? Ja, vi ökar vår prospektering och måste som gruvbolag alltid leta efter nya fyndigheter. I första hand gör vi gruvnära undersökningar, men vi kan även komma att söka mer i regionen. Är det någon idé att fortsätta bygga i Kirunas nya centrum? Ja, det är fortfarande kvadratmeter bostads- och lokalyta som måste ersättas i Kiruna över en period om minst femton år. Samhällsomvandlingen avstannar inte på grund av den nya kännedomen kring malmkroppen i Kiruna. Finns det risk att pengarna för samhällsomvandlingen tar slut? Kommer LKAB fortsätta sitt åtagande? Vi tar fortsatt vårt ansvar i samhällsomvandlingarna. I dagsläget har LKAB betalat ut omkring 6,8 miljarder kronor och reserverat ytterligare 11 miljarder kronor för omvandlingarna. Eftersom de är en förutsättning för fortsatt gruvbrytning kommer de att fortsätta så länge vi bryter malm. FLYTTKOLL Sök på din adress HÅLL KOLL PÅ SAMHÄLLSOMVANDLINGEN Använd vår Flyttkoll för att ta reda på om och i så fall när din fastighet berörs. Fyll i din adress och få svar direkt! Följ pågående projekt i samhället med vår projektkarta Läs senaste nytt om samhällsomvandlingen från LKAB Hitta kontaktuppgifter Gå in på samhallsomvandling.lkab.com PROJEKTKARTA