Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller från Djuråsskolan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller från Djuråsskolan 1

2 INNEHÅLL SKOLANS VISION SAMT DELAKTIGHET:... 3 Utvärdering och analys av föregående års plan:... 5 Prioriterade mål:... 9 Främjande insatser:... 9 Kartläggning: Förebyggande åtgärder: Upptäcka och anmäla: Rutiner för akuta situationer Utreda och dokumentera: Åtgärda: Rutiner för åtgärder när elev kränks eller diskrimineras av personal: Till dig som förälder: Diskrimineringsgrunder, bilaga 1 Begrepp, bilaga 1 Ärendegång, bilaga 3 Samtalsprotokoll, bilaga 4 2

3 SKOLANS VISION SAMT DELAKTIGHET: Vision: Djuråsskolan ska vara en plats där alla ska känna trygghet och bli accepterad för den man är. Verksamheter som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem Ansvariga för planen: Rektor i samarbete med Trygghetsteamet på skolan. Planen gäller från Planen gäller till Elevers delaktighet: En trivselenkät genomförs i samtliga elevgrupper en gång under läsåret. Resultaten från trivselenkäten arbetar varje klass med under en temadag i nära anslutning till enkätens genomförande. Eleverna analyserar och resonerar kring de egna resultaten och sätter upp åtgärder för förbättringar. Därefter arbetar eleverna tillsammans med sina mentorer vidare med dessa frågor fortlöpande under året på mentorstiderna och klassråd. Arbetet sker utifrån skolans årshjul för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Genom enkäten är eleverna också med och kartlägger fysiska områden där det är risk eller förekomst av kränkning eller diskriminering. Planen redovisas för, och diskuteras tillsammans med skolans elevråd. Elevrådet analyserar, problematiserar resultat av trivselenkäten på skolnivå och jobbar med skolans styrkor och utvecklingsområden i samverkan med klassråden. Eleverna genomför flera värdegrundsdagar tillsammans med sina mentorer och eventuellt även externa föreläsare. Dessa syftar även till att utbilda eleverna i värdegrundsfrågor, normkritiskt tänkande och diskrimineringsgrunder. 3

4 Vårdnadshavarens delaktighet: Vårdnadshavarna är med vid utvärdering av arbetet med normer och värderingar genom att representanter deltar på den årliga egentillsynen. Samtliga vårdnadshavare har möjlighet att bidra och vara delaktiga i utvecklingsarbetet genom att svara på skolans enkätfrågor. Resultaten av trivselenkäten presenteras på föräldraråd efter trivselenkätens genomförande synpunkter på arbetet inhämtas. Föräldrarådet kommunicerar frågorna med vårdnadshavare i klassen Personalens delaktighet: All personal är delaktig i det kontinuerliga arbetet runt normer och värderingar. Skolan har en värdegrund som har formulerats i skolans helhetsidé. Arbetet med helhetsidén är grunden i allt arbete på skolan. Mentorer och fritidspedagoger utför trivselenkäten med sina elever och analyserar och tar fram åtgärder tillsammans med eleverna på klassnivå. Resultat och åtgärder följs upp av mentor och fritidspedagog tillsammans med eleverna utifrån skolans årshjul för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultaten av trivselenkäten på skolnivå presenteras och analyseras tillsammans med personalen på APT. Inför revision av planen inhämtas synpunkter från samtlig personal på skolan genom att planens främjande och förebyggande arbete utvärderas på en APT. Även arbetsgången, tillhörande dokument och utförandet utvärderas. I detta arbete ska även annan skolpersonal med elevkontakt ingå. Förankring av planen: Rektor ansvarar för att personal, elever och vårdnadshavare känner till att skolan har denna plan mot kränkande behandling och diskriminering. De främjande och förebyggande arbetet ska vara känt för elever, personal på skolan och vårdnadshavare. Nyanställda och nya elever blir informerade om planens innehåll. Planen finns på Djuråsskolans hemsida och på SchoolSoft. 4

5 UTVÄRDERING OCH ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS PLAN: Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolans elever, personal samt vårdnadshavare. Beskrivning av hur planen utvärderats Trygghetsteamet på skolan ansvarar för den årliga omarbetningen av planen. Detta har gjorts med stöd av aktuell forskning och litteratur inom ämnet. I och med omarbetningen utvecklas även rutiner och arbetssätt för att passa verksamheten. Till grund för arbetet har trivselenkäter gjorts i samtliga klasser. Varje klass har tillsammans med sina mentorer diskuterat och analyserat resultatet från enkäterna samt skolans arbete mot kränkningar och diskriminering. Personalen har arbetslagsvis utvärderat, granskat och analyserat arbetet mot kränkningar och diskriminering i förhållande till resultat från enkäter och föreslagit förbättringsåtgärder. Vårdnadshavare har deltagit i utvärdering av planen under möte med föräldrarådet, egentillsyn och skolenkät. Resultaten från frågor som gäller normer och värderingar i egentillsyn år f-9, Lupp 7-9 och enkätsvar från elever och vårdnadshavare i år 4-9 har beaktats vid utvärderingen. Utöver detta har trygghetsteamet tillsammans med rektor analyserat uppkomna fall. Analysen syftar till att kartlägga vilka olika former av kränkningar (verbal-, fysisk-, psykisk- eller e- kränkning) som uppkommit under året. Ett underlag som är viktigt för planeringen för kommande läsårs plan mot kränkningar och diskriminering. Resultat och analys av utvärderingen av fjolårets plan Utifrån resultatet från förra årets plan har ett fortsatt fokus, både för personal och elever, legat på värdegrundsarbete särskilt inriktat på normer och vad dessa har för roll när kränkningar uppstår. Värdegrundsarbetet är något som ständigt måste pågå och hållas levande. Detta sker dels genom värdegrundsdagar för elever och personal dels i vardagen genom vår helhetsidé som vi alltid utgår ifrån i vårt arbete med eleverna. Läsåret inleddes med en heldag för all personal, den första av två heldagar, ledd av en extern föreläsare med syftet att medvetandegöra de normer som råder inom vår skola, då dessa ofta 5

6 utgör grunden för kränkningar. Syftet var även att stärka personalens samarbetsförmåga utifrån normer och värderingar. Denna dag följdes upp med ytterligare en heldag under a-dagarna vecka 44. En elevdag med samma externa föreläsare som utbildat personalen genomfördes under vecka 45. Syftet med dagen var att medvetandegöra de normer som råder inom vår skola då dessa ofta utgör grunden för kränkningar. Under vårterminen genomfördes även en värdegrundsdag för eleverna där resultatet från den senast genomförda trivselenkäten analyserades och diskuterades. Fokusområdet för denna dag var nätvanor och syftade att ge eleverna verktyg för hur man agerar vid kränkningar på internet och sociala medier. Elever i år 5-9 fick även föreläsning av poliser som arbetar med nätkränkningar. Traditioner som syftar till att skapa vi-känsla och gemenskap är något som utvecklas och införs på skolan t.ex. vid påsk, jul och Halloween. Resultaten från egentillsyn, LUPP åk 7-9 samt SKLs frågor för elever 4-9 visar på en förbättring gällande trivsel och trygghet jämfört med föregående år. På Djuråsskolan råder en god stämning och ett gott klimat mellan både elever och personal. De allra flesta av eleverna uppger i trivselenkäterna att de trivs i skolan/fritidshem och i klassen. Eleverna uppger att de sällan ser eller hör kränkningar på skolan. Vårens trivselenkät visar att 87 % av eleverna trivs i skolan och 91 % trivs i klassen. Föregående år var den siffran 90 % respektive 92 %. En analys av genomförda enkäter visar att minskningen av trivseln i klass och skola inte överensstämmer med övriga resultat som presenteras ovan. En möjlig förklaring till resultatet kan vara att en annan beräkningsmodell har använts vid årets analys. Årets trivselenkät visar en jämnare resultatprofil över klasserna än förra året. För fritidshemmet är trivseln ca 98 %. Merparten av eleverna uppger själva att de upplever att skolmiljön är fri från mobbing och våld. Eleverna, personalen och andra besökande på skolan beskriver att det är ett mycket gott och respektfullt klimat på skolan. Resultaten visar att vi är på rätt väg och att det främjande och förebyggande arbetet Likt föregående år är omklädningen vid idrotten ett område där tryggheten är otillfredsställande enligt enkäten. I början av läsåret gick trygghetsteamet tillsammans med idrottslärare och fastighet igenom lokalerna och tog fram förbättringsområden. Elevrådet i år F- 6 har tillsammans med rektor kartlagt orsak till att tryggheten och trivseln. Saker som kommer fram handlar dels om hur eleverna är i omklädningsrummet men också om schematekniska saker som krocka med andra klasser, ont om tid för ombyte osv. Omklädningsrummen har inte renoverats på många år och den fysiska miljön är en trolig orsak till den otillfredsställande tryggheten. Omklädningsrummen har varit prioriterat område och renoverades därför under sommaren. Vår analys av elevernas klassvisa bordsplaceringar i matsalen i syfte att öka elevernas möjligheter att äta i lugn och ro visar att det har effekt även om det finns en fortsatt förbättringspotential. Det är viktigt att samtlig personal som äter med eleverna hjälper till att 6

7 skapa en god måltidsmiljö samt att eleverna håller tiderna. Elevenkäterna påvisar att 79% uppger att de kunnat äta i lugn och ro, detta gäller samtliga åldrar. Resultat av elevenkäter visar att elever inflytande och delaktighet är områden som skolan måste utveckla. Det är mycket positivt att eleverna vill ha större inflytande och vara delaktiga i det egna lärandet och sin skolmiljö. Hur vi vill arbeta med dessa frågor finns formulerade i vår helhetsidé därför är det viktigt att alla utgår från helhetsidéen i allt arbete. Rektor har frågat representanter i elevråden om de i klasserna arbetar utifrån årshjulet med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultatet visar på att en del klasser gör det men inte alla. Elevenkäterna och de fall av kränkningar som vi arbetat med under året visar att kränkningar fortfarande förekommer på skolan. Detta är helt oacceptabelt och visar på vikten av ett fortsatt medvetet arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Diskriminering och kränkning har med några få undantag upphört efter första insatsen enligt skolans ärendegång. I kommande elevenkäter ges möjlighet för eleven att svara på varför denne ej trivs genom att svara på vad som orsakar att denne inte trivs. Eleverna får även svara på frågan om de kan använda internet utan att utsättas för kränkningar. Personalen deltar regelbundet via APT och a-dagar i arbeta med diskriminering och kränkning på skolan. Föräldrar informeras via föräldraråd och föräldramöten. Enkäterna visar att det finns ett antal områden där eleverna uppger att det kan finnas risk För kränkningar. Det gemensamma för alla dessa platser och för samtliga åldrar är att eleverna uppger att där vuxna inte finns närvarande ökar risken för kränkningar. Detta måste beaktas när rastvakter planerar sin vistelse på skolgård och korridorer. Detta gäller främst årskurs 4-9 då 95 % av eleverna i årskurs F-3 uppger att de känner sig trygga på rasten. F-3 har haft planerade rastvakts aktiviteter vilket är en trolig bidragande orsak till att eleverna i F-3 känner sig trygga på rasterna. Av eleverna i skolår 4-9 uppger 75 % att de kunnat använda internet utan att drabbas av kränkningar. Detta är ett område där skolan delar ansvar med hemmen. Vår viktigaste uppgift förblir att synliggöra de kränkningar som sker på internet och visa på hur man kan gå till väga för att få stopp på dessa. Samtliga arbetslag gjorde en utvärdering under slutet av vårterminen och i dessa gav personalen en bild av en skola med väldigt få kränkningar samt elever som trivs i skolan och med varandra. Att man jobbar intensivt med elevernas tillhörighet och trygghet. Man väger ofta ihop elevernas sociala och kunskapsmässiga behov i arbetslagsarbetet runt elever. Personalen i arbetslagen tycker att det är viktigt att fortsätta vårt långsiktiga arbete med värdegrund och att det ger resultat över tid. I de lägre åren upplever arbetslagen att arbetet 7

8 med samtalsprotokollen tar mycket tid och att det går ut över undervisningen vilket riskerar att leda till att man undviker att göra det jobb som krävs. Personalen efterfrågar schemalagda korridorsvakter även på högstadiet vilket införs inför detta läsår. Vid genomgång och analys av protokollförda ärenden visar det sig att endast 15 ärenden förekommit under läsåret 2014/15. Av dessa var fördelningen följande: Verbal 10 st. Psykisk 5 st. Fysisk 8 st. och E-kränkning 2 st. Att antalet överstiger det totala beror på att flera av de 15 fallen innehållit flera olika former av kränkningar. Vi ser en liten ökning av antalet ärenden som utretts jämfört med förra året (3st). Trots att kränkningar har minskat så förekommer dessa fortfarande på skolan och detta föranleder ett fortsatt aktivt arbete med diskriminering och kränkningsfrågor. Värdegrund, normer, bemötande och utsatthet på nätet är ständigt aktuella frågor och områden som vi kontinuerligt måste arbeta med. Möjligheterna att kommunicera via internet med hjälp av mobiltelefoner, datorer och ipads gör att gränsen mellan skolan och fritiden suddas ut. Detta föranleder att vi måste vara uppmärksamma på kränkningar i dessa former och även att vi uppmärksammar vårdnadshavarna på detta. Årets plan ska utvärderas senast Beskrivning hur årets plan ska utvärderas Utvärdering av trivselenkäter utförda under året, erfarenheter från uppkomna fall samt forskning och litteratur i ämnet ligger till grund för utvärderingen. Respektive mentor ska i direkt anslutning till enkäternas genomförande använda enkäten för att analysera och diskutera klimat och trivsel i gruppen. Inför nästkommande trygghetsenkät ska det vara tydligt hur arbetet med enkäten bör genomföras så att det ger ett användbart resultat inför utvärderingen av årets plan. Vidare kommer en genomgång av de dokumenterade fallen av diskriminering och kränkning göras i syfte att hitta svagheter och styrkor i det gångna årets arbete. Kontinuerliga diskussioner och analyser tillsammans med elevråd, personal samt föräldragrupper kommer att föras. Även annan personal än de med direkt arbete mot elever ska involveras i utvärderingen. Hela trygghetsteamet ska ges möjlighet att under två sammanhängande dagar i maj utvärdera årets plan samt två sammanhängande dagar i augusti eller september upprätta en ny plan. Vidare ska föregående års förslag till förebyggande åtgärder gås igenom och utvärderas för att säkerställa att förbättringar genomförs. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor 8

9 PRIORITERADE MÅL: Samtliga elever, personal och föräldrar på Djuråsskolan ska känna till skolans plan mot diskriminering och kränkning samt vara delaktiga i processen runt den. Samtliga lärare på skolan ska vara trygga och tydliga ledare som arbetar utifrån skolans värdegrund. Undervisning och aktiviteter ska innehålla arbetsformer som gynnar samhörighet och trygghet. Samtliga lärare ska även utveckla undervisningen så att elevernas synsätt och olika erfarenheter tas till vara. Alla lärare utgår från bedömning för lärandes fem nyckelstrategier. Eleverna ska alltid känna sig välkomna, sedda och trygga i skolan oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder eller sexuell läggning. FRÄMJANDE INSATSER: Vi ska vara vaksamma och arbeta för att ständigt främja ett gott klimat vad gäller hur vi är mot varandra, hur vi bemöter och talar till varandra. Samtlig personal på skolan ska ha en gemensam värdegrund och det råder nolltolerans på skolan vad det gäller kränkande behandling. Pedagogerna i skolan och på fritids använder arbetsformer och aktiviteter som skapar förutsättningar för samhörighet kontinuerligt under läsåret. Pedagogerna planerar undervisningen enligt bedömning för lärandes fem nyckelstrategier. Detta för att skapa en verksamhet där varje individs potential tillvaratas samt skapa ett tillåtande klassrumsklimat. Vi ska jobba främjande genom att fokusera på det goda, positiva och styrkan hos varje individ. Att se, uppmärksamma och bekräfta när en elev eller en kollega visar framsteg eller gör en positiv förändring hur liten den än är, för då kommer det fler. Ett antal introduktionsdagar, i början av läsåret, genomförs för samtliga elever på Djuråsskolan. Dessa introduktionsdagar syftar till att främja sammanhållningen i grupperna samt delaktighet 9

10 och förståelse för skolans värdegrund. Både personal och elever på skolan arbetar kontinuerligt med frågor rörande likabehandling och värdegrund under t.ex. arbetslagsträffar och temadagar. Detta ger även mentor möjlighet att skapa goda relationer med sina elever vilka är grunden för allt lärande. Relationer ger goda förutsättningar för en trygg och bra skolmiljö. Redan under föregående år har ett arbete runt normer inletts men både personal och elever behöver ytterligare medvetandegöras om de normer som råder och att dessa ofta utgör grunden för kränkningar. Alla elever får en mentor som från första skoldagen ska fungera som skolans långsiktiga relation till eleven. Eleverna har hemklassrum med placeringar och fasta platser i matsalen i syfte att öka tryggheten hos eleverna. Mentorstid finns varje vecka för elever i år 7-9. Mentorerna arbetar tillsammans med eleverna på klassråden utifrån årshjulet med arbetsmiljön. Alla pedagoger arbetar kontinuerligt med att se, uppmärksamma, stärka och stödja alla barn hela dagen. Ansvarig Rektor tillsammans med alla personal på skolan Datum när det ska vara klart KARTLÄGGNING: Kartläggningsmetoder Genom föräldraråd, klassråd och elevråd Information från fritidsledare Rastvärdar Genom mentorernas utvecklingssamtal Skolsköterskans hälsosamtal Skolkuratorns enskilda samtal Information från elever Elevenkäter både på kommunal basis och klassvis Områden som berörs i kartläggningen Elevernas trivsel, kränkande behandling, diskriminering och trygghetsaspekter. 10

11 Hur eleverna har involverats i kartläggningen Enkätundersökningar görs under året dels klassvis via trygghetsenkäter dels genom kommunövergripande undersökningar, LUPP och SKLs 7 frågor. Dessutom involveras eleverna via klassråd, elevråd samt i samtal och diskussioner med skolpersonal. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personal involveras kontinuerligt via APT och A-lagsmöten. Resultatet från enkätundersökningen har redovisats för och analyserats av personal både vid större personalmöten samt under arbetslagsmöte. Vidare har även personalen genomfört en analys av enkätsvaren för att kritiskt granska våra rutiner och fånga upp tankar, åsikter och förbättringsförslag. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER: Personal finns ute på raster, i gemensamma utrymmen, vid bussar och i matsalen. Personalen är medveten om att den schemalagda tillsynen ovillkorligen måste genomföras. Skolgården är inte uppdelad mellan låg- och mellanstadiet, på alla raster finns schemalagda rastvakter. På högstadiet gör den centrala placeringen av caféet (Bubblan) att fler vuxna naturligt befinner sig tillsammans med eleverna under rasterna. Detta leder till ett bättre klimat mellan både elever/elever och elever/vuxna. Varje klass har fortsatta bestämda platser i matsalen och hemklassrum. Plan för övergångar mellan olika stadier följs. Ordningsregler tas fram i samarbete med elever och föräldraråd. Vid uppdelning av klasser i grupper ansvarar alltid en vuxen så att denna görs på ett lämpligt sätt med hänsyn till klassens samarbetsklimat. F-9 planerar och genomför en gemensam värdegrundsdag under hösten där vi fokuserar på normer och dess betydelse som grund för kränkningar. Att all personal involveras i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Det vill säga bespisningspersonal, lokalvård och vaktmästeri. Ansvarig Rektor tillsammans med all personal på skolan 11

12 Datum när det ska vara klart UPPTÄCKA OCH ANMÄLA: Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Steg 1 Den som upptäcker kränkningen anmäler till rektor på blankett anmälan om eventuell kränkning eller diskriminering om inte utredning sker omedelbart av mentor. Den som upptäcker kränkningen kontaktar omedelbart ansvarig mentor. Mentor utreder omgående ärendet med berörda elever enskilt. Syftet med samtalen är att objektivt utreda händelsen. Utredningsprotokoll steg 1 upprättas. Originalet sätts in i elevpärmen. Kopia lämnas till rektor. Vårdnadshavare till berörda elever underrättas samma dag. Mentor är ansvarig för att uppföljning sker inom 14 dagar. När uppföljningen gjorts lämnas ny kopia till rektor och originalet sätts in i elevpärmen. Vid misstanke om lagbrott gör rektor en polisanmälan. Steg 2 Om kränkningen inte upphör meddelar rektor skolans Trygghetsteam som omedelbart sätter sig in i ärendet och fortsätter arbetet. Trygghetsteamet tar del av tillgänglig dokumentation i det aktuella fallet samt annan dokumentation som finns runt de aktuella eleverna. Utredning utifrån steg 2 påbörjas och dokumenteras på utredningsprotokoll steg 2. Originalet sätts in i en pärm som finns hos Trygghetsteamet. Kopia lämnas till rektor och mentor. Förnyad kontakt tas med berörda elevers vårdnadshavare. Trygghetsteamet är ansvarigt för att uppföljning sker inom 14 dagar. Uppföljning dokumenteras och återkopplas till mentor och rektor. 12

13 Steg 3 Om kränkningen fortsätter trots åtgärderna i steg 1 och 2 kallar rektor för ett möte med elev och vårdnadshavare samt mentor och någon representant från Trygghetsteamet där beslut om vidare åtgärder tas. Rektor ansvarar för att uppföljning görs inom 14 dagar. Steg 4 Kränkande elever kan om inget av ovanstående hjälper flyttas till annan grupp eller skola i kommunen efter beslut av rektor. Rektor kan besluta om anmälan till socialtjänst eller polis. RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER Policy På Djuråsskolan får diskriminering, mobbning eller annan form av kränkande behandling på inga villkor förekomma. Ej heller accepteras uppmaningar till diskriminering eller annan kränkande behandling. Skolan ska aktivt arbeta för nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling ALL verksam personal inom skolan är ansvariga för att omedelbart och villkorslöst agera mot misstänkt mobbing eller kränkningar och lyfta till berörd mentor. När du ser agera, stoppa och markera Det här är inte ok!! Detta oberoende på om det förelåg en avsikt att kränka eller inte. Personal som är organiserad för rastvakt och bussvakt i ett fastlagt schema ska delta aktivt under elevernas raster för att vara nära och upptäcka kränkningar i tid. I korridorerna på 7-9 finns även fritidsledare vars uppgift är att skapa relationer och tidigt upptäcka förekomst av kränkningar. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till vid misstanke om eller vid utsatthet för någon form av kränkning är mentor, skolkurator, skolsköterska, rektor eller någon ur skolans trygghetsteam. All personal på Djuråsskolan ska villkorslöst utan dröjsmål lyfta mobbing och kränkningar till berörd mentor. Särskilt ansvar har rektor och Trygghetsteamet. 13

14 UTREDA OCH DOKUMENTERA: Ansvarsförhållande Rektor har det övergripande ansvaret för skolans arbete med diskriminering och kränkning. Samtlig personal verksam i skolan är skyldiga att agera och lyfta alla fall av kränkningar och trakasserier som förekommer på skolan. Mentor/klasslärare är ansvarig för att utreda alla former av trakasserier, kränkningar och mobbing som berör dennes elever. På uppdrag av skolledningen fungerar Trygghetsteamet som stöd till mentor och som utredare i de fall kränkningarna inte upphör. Rutiner för utredning När vi får kännedom om eventuell kränkning eller diskriminering tar vi genast itu med ärendet enligt Djuråsskolans arbetsgång. Vi lyssnar på alla inblandade och beroende på situation gör vi det enskilt med var och en eller direkt i grupp. Viktigt att alla får säga sitt. Ofta är fler inblandade när man börjar prata, så vi hör deras version också. Syftet är inte bara att avhjälpa den akuta situationen utan även hitta en långsiktig lösning. Vid behovs förs observationer. Rutiner för uppföljning I första steget ansvarar mentor/klasslärare för att uppföljning sker inom 14 dagar. Trygghetsteamet ansvarar för uppföljning i det andra steget, även denna uppföljning ska ske inom 14 dagar och rapporteras till berörd mentor/klasslärare samt rektor. Uppföljning sker genom samtal med inblandade och eventuellt observationer för att säkerställa att kränkningar eller diskrimineringen upphört. Rutiner för dokumentation Alla fall av trakasserier eller kränkande behandling dokumenteras på särskild blankett. Första steget ska dokumenteras i elevpärmen med kopia till rektor. Andra steget dokumenteras i TT-pärmen och återkopplas till mentor och rektor. Rektors arbete ska dokumenteras i elevmapp med kopia till mentor och Trygghetsteam. Rektor informerar huvudmannen. 14

15 ÅTGÄRDA: Åtgärderna ska grunda sig på vad utredningen visat och bör riktas så väl till den elev som blivit utsatt som till de/den som utövat kränkningen. Åtgärder på individnivå bör syfta till att avhjälpa akuta situationer liksom att finna mer långsiktiga lösningar. Åtgärder kan vara flera olika som till exempel, fler rastvärdar, samtalsstöd, värdegrundsarbete i klassen. Om mentor inte själv har den nödvändiga kompetensen för att klara upp en situation ska denne söka hjälp av exempelvis trygghetsteamet eller elevhälsan. RUTINER FÖR ÅTGÄRDER NÄR ELEV KRÄNKS ELLER DISKRIMINERAS AV PERSONAL: All personal på Djuråsskolan ska villkorslöst utan dröjsmål lyfta fall där personal misstänkts ha kränkt eller diskriminerat en elev till rektor. Rektor ansvarar för att ärendet utreds omgående. Elev Om en elev känner sig kränkt eller diskriminerad av någon vuxen på skolan ska detta tas på extra stort allvar då eleven kan anses stå i beroendeställning till den vuxne. Eleven eller dennes föräldrar ska omedelbart kontakta för lärare, mentor, kurator eller rektor. Om en lärare kränker en elev eller tvärtom, är skolledningen ansvarig för att utreda ärendet. Vuxen Vuxen på skolan som misstänker eller märker att en annan vuxen kränker eller diskriminerar en elev ingriper direkt. Rektor informeras alltid om det inträffande. Rektor inleder därefter en utredning kring händelsen. 15

16 TILL DIG SOM FÖRÄLDER: Om du misstänker att ditt barn eller något annat barn utsätts för diskriminering eller kränkande behandling ska du i första hand vända dig till någon i personalen. Det kan vara svårt att ta till sig att ens egna barn kränker andra barn men även i detta fall är det viktigt att prata med personalen. Alla måste ta ett gemensamt ansvar och arbeta för barnens trygghet och samhörighet. Enl. skollagens 4 kap. 8 ska huvudmannen ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. I Gagnefs kommun sker detta via ett formulär som finns på kommunens hemsida under E- tjänster/klagomålshantering. 16