ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN FÖR VATTENVERKSAMHET

Transkript

1 HERRLJUNGA VATTEN AB UPPDRAGSNUMMER ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN FÖR VATTENVERKSAMHET VÄNERSBORG VATTEN OCH MILJÖ ELODIE BÉNAC/LINN ÖDLUND ERIKSSON Handläggare HANS BJÖRKMAN Projektledare/granskare Sweco

2 2 (37)

3 Innehållsförteckning 1 Orientering Ansökan Bakgrund och syfte Uppdraget Höjd- och koordinatsystem 1 2 Altorp vattentäkt Distributionsområde och vattenförbrukning Framtida vattenbehov Befintliga kommunala uttagsbrunnar Framtida brunn Vattenverket Gällande tillstånd Ägandeförhållanden Vattenkvalitet 5 3 Områdesbeskrivning Terrängförhållanden och markanvändning Nederbörd Grundvattenbildning Jordlager Jordarter i och kring Herrljunga Jordlager i vattentäktsområdet Grundvattenmagasin Geotekniska förhållanden Ytvatten 14 4 Utförda hydrauliska tester Brunnsinventering Mätningar Återhämtningstest Pumptest 19 5 Utvärdering av hydraulisk påverkan Utgångspunkter 20

4 5.2 Underlag för bedömning av påverkansområde Vattenbalans Återhämtningstest Pumptest Resultat Utvärdering av hydrauliska parametrar Påverkan på enskilda vattentäkter Bedömt påverkansområde 30 6 Kontrollprogram 33 Bilagor T1. Brunnritning B2 T2. Brunnsritning B3 T3. Enskilda vattentäkter T4. MUR Geoteknik T5. Sättningsrisk

5 1 Orientering 1.1 Ansökan Herrljunga Vatten AB avser att ansöka om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för: o o o bortledning av grundvatten för konsumtion (allmän vattenförsörjning) från fastigheten Herrljunga 3:147. befintliga uttagsbrunnar B1, B2 och B3 med tillhörande anordningar. möjlighet att anlägga ytterligare en filterbrunn, med tillhörande anordningar, på fastigheten Herrljunga 3:147. Ted? 1.2 Bakgrund och syfte Grundvattentäkten i Altorp ligger i sydvästra delen av Herrljunga tätort. I dag utvinns grundvatten ur två grusfilterbrunnar benämnda B2 och B3. Det finns också en äldre bergborrad brunn benämnd B1. Denna används dock inte i nuläget. Tillstånd för grundvattenuttag ur vattentäkten saknas. För att säkerställa nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning i Herrljunga avser Herrljunga Vatten AB att söka tillstånd för vattentäkten. Befintliga uttagsbrunnar är gamla och ineffektiva och det finns därför behov av att i framtiden komplettera med ytterligare en uttagsbrunn. Herrljunga Vatten AB vill därför söka tillstånd även för en framtida brunn och på så sätt ha möjlighet att anlägga brunnen när behov uppstår. 1.3 Uppdraget På uppdrag av Herrljunga Vatten AB har Sweco Environment AB tagit fram en teknisk beskrivning (TB) och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) till grund tillståndsansökan för grundvattenuttag och uttagsanläggning. Denna TB ingår i ansökan om tillstånd för vattenbortledning från fastigheten Herrljunga 3:147 samt lagligförklaring av de befintliga uttagsbrunnarna samt för en framtida uttagsbrunn. 1.4 Höjd- och koordinatsystem Samtliga i rapporten förekommande höjduppgifter är angivna i höjdsystemet RH2000 om inte annat anges. Avvägningar gjorts år 2016 inom ramen för undersökningarna har gjorts med GPS med noggrannhet som är bättre än ±1,5 cm. Koordinatsystem är Sweref 99TM. 1(33)

6 2 Altorp vattentäkt Altorp vattentäkt ligger i sydvästra delen av Herrljunga tätort i Herrljunga kommun, se Figur 1. 2(33) Figur 1. Orienteringskarta med läge för Altorp grundvattentäkt ( Lantmäteriverket Ärende nr MS2011/02599). 2.1 Distributionsområde och vattenförbrukning Vattentäkten i Altorp försörjer Herrljunga tätort med dricksvatten. Totalt är ca pe anslutna till vattennätet. Eftersom det finns överföringsledningar mellan vattenverken i Herrljunga (Altorp) och samhällena Ölanda och Annelund utgör vattentäkterna reservvattentäkter för varandra. Under uttogs som medeltal ca 340 m 3 /d (ca 4 l/s) ur Altorp vattentäkt. Herrljunga tätort nyttjade historiskt Altorp och även vattentäkten Bolltorp i samhällets norra del som dricksvattentäkter. Bolltorp bidrog med i storleksordningen m 3 /år anslöts Herrljunga till vattentäkten i Ölanda. Därefter minskades uttaget ur Altorp för att inte belasta filtren för hårt och dricksvattenproduktionen klarades genom att

7 kontinuerligt tillföra vatten från Ölanda. Vattenuttaget ur Altorp sedan 1960 framgår av Figur 2. Figur 2. Vattenuttag ur Altorp. I mitten på 1970-talet var vattenuttaget ur Altorp som högst, ca 950 m 3 /d (11 l/s), räknat som medeldygn. 2.2 Framtida vattenbehov Vattenförbrukningen kommer enligt kommunens beräkningar inte att förändras nämnvärt 1. Herrljunga Vatten AB bedömer dock att uttaget kan behöva ökas till m 3 /dygn (ca 14 l/s) om vattentäkten tillfälligt även ska kunna försörja Annelund och Ölanda som reservvattentäkt (t.ex. vid händelse av en olycka eller ledningsbrott). 1 ÖP, Herrljunga Kommun (33)

8 2.3 Befintliga kommunala uttagsbrunnar Vattentäkten består av 2 filterbrunnar (B2 och B3) i jord samt en bergbrunn (B1). Brunnarnas lägen illustreras i Figur 3. Figur 3. Orienteringskarta med läge för nuvarande brunnar B1, B2 och B3. Brunnsdata har sammanställts i Tabell 1. Tabell 1. Brunnsdata. Brunn Typ Djup (m) Utförande Bedömd kapacitet B1 Bergbrunn 127 Ø193, l/tim B2 (7/68) Grusfilterbrunn 11,4 Ø250, 3 m filter okänd B3 (6/68) Grusfilterbrunn 12 Ø300, 3 m filter okänd Brunnskonstruktion av B2 och B3 framgår av bilaga T1 och bilaga T2. Det finns inga ritningar på brunn B1. 4(33)

9 2.4 Framtida brunn Den framtida brunnen som ingår i denna ansökan är ännu inte projekterad. När och hur den kommer att byggas är inte heller fastställt i dagsläget. Den kommer dock att utformas som en filterbrunn liknande B2 och B3 och utföras i omedelbar närhet till de befintliga uttagsbrunnarna på fastigheten. Det påverkansområde som presenteras i denna TB bedöms därför inte förändras när en ny uttagsbrunn tas i bruk. 2.5 Vattenverket Vattenverket ligger i anslutning till brunnarna. Det inkommande råvattnet luftas före filtrering i sandfilter och aktivt kol. Fram till oktober 2010 fanns fyra sandfilter, men efter att rester av bekämpningsmedel noterats i analysresultatet byttes tre av sandfiltren till aktivt kol. Vattnet ph-justeras med lut till ett värde av ph 8. Före distribution desinficeras vattnet med UV-ljus. Utgåendet dricksvatten från vattenverkets lågreservoar (V=100 m 3 ) pumpas ut till ledningsnätet och vattentornet i Herrljunga. Under 2016 byggs vattenverket om med en ny filterbyggnad. 2.6 Gällande tillstånd Det finns inget tillstånd för vattenuttag ur vattentäkten. 2.7 Ägandeförhållanden Vattentäkten är belägen på fastigheten Herrljunga 3:147 som ägs av Herrljunga kommun. 2.8 Vattenkvalitet Vattenprovtagning sker enligt ett kontrollprogram från 2004, se Tabell 2. Tabell 2. Provtagningsfrekvens per år enligt kontrollprogram. Normalkontroll ut vattenverk Normalkontroll hos användare Utvidgad kontroll hos användare Mikrobiologisk Kemisk Mikrobiol+kem Mikrobiol+kem Enligt kontrollprogrammet sker provtagning och analys av råvattnet på samma sätt som för utgående vatten från vattenverket. Om höga eller onormala halter upptäcks i utgående vatten följs detta upp med en råvattenkontroll. Analysresultat på råvattnet från åren visar att ph-värdet ligger strax över neutralt och att alkaliniteten är förhållandevis hög. Detta indikerar att vattnet inte är försurningspåverkat. Halterna av järn och mangan är låga och varken bakterier eller mikroorganismer har påvisats. 5(33)

10 Utökad analysomfattning sker endast på vatten ute på nätet och inte på råvattnet. De utökade analyserna omfattar metaller, klorerade lösningsmedel, PAH, bekämpningsmedel, cyanid, radon, trihalometaner. Av analysresultat från de senaste 5 åren framgår att halterna av dessa ämnen, med undantag för bekämpningsmedel, är mycket låga och underskrider metodernas rapporteringsgräns. I oktober 2010 påträffades 2,6-Diklorbenzamid (BAM) på ledningsnätet. BAM är en nedbrytningsprodukt av diklorbenil som är ett av de verksamma preparaten i det sedan 1989 förbjudna totalbekämpningsmedlet Totex strö. Källan till bekämpningsmedelsresterna är inte känd. Medlet användes på grusplaner, banvallar, skolgårdar mm och har använts lång tid efter att det förbjudits. BAM är lättrörligt i marken och kan läcka till grundvattnet under lång tid. Efter att kolfilter satts in i vattenverket ligger halten BAM i utgående vatten under analysgränsen. Halterna bakterier och mikroorganismer ligger under analysgränsen. 6(33)

11 3 Områdesbeskrivning 3.1 Terrängförhållanden och markanvändning Vattentäkten ligger i Herrljunga tätort, precis intill Ringvägen. I vattentäktens direkta närhet ligger bostadsbebyggelse i form av villor, men även ett industriområde, se Figur 1. Området i anslutning till vattentäkten är flackt och marknivån ligger runt Hydrogeologiska förhållanden 3.2 Nederbörd Nederbörd som faller inom ett område kan tillfälligt lagras, avdunsta eller avrinna. Detta kan uttryckas med vattenbalansekvationen: P = E + R + ΔS P = nederbörd E = avdunstning R = avrinning ΔS = förändring av lagrad volym (magasinförändring) Årsmedelnederbörden för SMHI:s station nr Herrljunga, är ca 800 mm för perioden , se Figur 4. Nettonederbörden för området kan uppskattas till 300 mm, vilket motsvarar en ytavrinning på 10 l/s km 2. Enligt Vägverket (VVMB 310, publikation 2008:61) ligger den beräknade specifika medelavrinningen kring Herrljunga för perioden kring 10 l/s km 2, d.v.s. kring 315 mm/år, vilket ligger i samma storleksordning Nederbörd (mm) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 4. Månadsvis medelvärde för nederbörd i Herrljunga ( ) ( SMHI). 7(33)

12 3.3 Grundvattenbildning I områden med sand och grus i ytan bedöms nettonederbörden till största delen bilda grundvatten. Grundvattenbildningen i svallsand och sandig morän bedöms vara i storleksordningen 80 % av nettonederbörden, d.v.s. 250 mm/år, vilket motsvarar 8 l/s km 2. Där grundvattenmagasinet täcks av finsediment är grundvattenbildningen lägre. I områden med lera och berg i dagen är grundvattenbildningen liten och bedöms vara maximalt 10 % av nettonederbörden, dvs. maximalt 30 mm/år. 3.4 Jordlager Jordarter i och kring Herrljunga Jordarterna i Herrljunga tätort domineras av morän och svallsediment. I söder och öster finns stora sammanhängande områden med morän. Inom moränområdet förekommer även spridda förekomster med isälvsmaterial. Väster om Herrljunga och lokalt vid vattentäkten överlagras moränen delvis av lera. I Nossans dalgång förekommer svämsediment, se Figur 5. Herrljunga ligger höjdmässigt kring högsta kustlinjen. Vattentäkten ligger i gränsområdet mellan ett område med utbredd morän i söder och öster och det lertäckta området västerut. Området runt vattentäkten ligger strax under den högsta kustlinjen och här har moränen och isälvsmaterialet utsatts för svallning i samband med landhöjningen. Detta har medfört utbredda områden med svallsediment. I anslutning till vattentäkten finns ett mindre område som har karterats som lera. Geotekniska undersökningar utförda juni 2016 verifierar lerans utbredning och visar att lermäktigheten är relativt begränsad, mellan 3 och 5 meter. Leran karakteriseras av att den har ett relativt högt siltinnehåll (samt silt- och sandskikt) och är överkonsoliderad. 8(33)

13 Figur 5. Jordartsfördelning i anslutning till Altorp vattentäkt. SGU. Profilen bygger på information från SGUs brunnsarkiv samt en geoteknikborrning. Isälvsmaterial har påträffats i uttagsbrunnarna B2 och B3 samt i flera geotekniska borrningar. Den tolkade geologiska uppbyggnaden redovisas i en öst-västlig profil i Figur 6. Profilens läge framgår av Figur 5. Profilen bygger på information från SGUs brunnsarkiv (Br A - Br D, Br 157), den geotekniska undersökningen (punkt 1603) samt befintliga uttagsbrunnar (B2 och B3). Tolkningen är att isälvsmaterial avsatts i vattentäktsområdet i samband med inlandsisens avsmältning. Isälvssediment finns i Horsby, sydväst om Herrljunga samt även nordost om samhället. Detta stråk ligger i princip i avsmältningsriktningen. Efter avsmältningsskedet avsattes lera och i samband med den efterföljande landhöjningen svallades material från högre liggande moränområden som avsattes som postglacial sand på leran. 9(33)

14 Figur 6. Sektion i öst-väst, se läget i figur 5. I profilen har även grundvattennivåer vid olika tillfällen markerats. De noteringar som gjordes i samband med borrning av B3 visar att jordmäktigheten uppgår till drygt 12 m. Uttagsbrunnarna nyttjar således grundvattnet i isälvsmaterialet. Testresultat visar att isälvsmaterialet har hydraulisk kontakt med grundvattnet i berg. Jordlagrens mäktighet i området är inte känd i alla delar. Enligt SGU:s jorddjupskarta är djupet till berget ungefär i samma storleksordning i större delen av Herrljunga, ca 5-20 meter, se Figur 7. 10(33)

15 Figur 7. Jorddjupskarta i anslutning till Altorps vattentäkt ( SGU) Jordlager i vattentäktsområdet Inom ramen för anläggning av vattentäkten genomfördes först undersökningsborrningar av Markkonsult AB år Två undersökningshål borrades i läge för nuvarande brunnarna B2 och B3. Jordprover togs under borrningarna och siktanalyser gjordes på dessa. Resultatet av siktanalyser för dessa redovisas i Tabell 4 vilken anger provtagningsdjup, d10, d60, olikformighetstalet U samt den hydrauliska konduktiviteten K för analyserade jordprover. K-värden är beräknade enligt Gustafson (1984). Jordarterna karakteriseras med d60 och olikformighetstalet U= d60/d10. För vissa prover var andelen silt och lera så stor att d10 inte kunde tas fram och K kunde därmed inte beräknas. För de andra proverna har den hydrauliska konduktiviteten K kunnat beräknas. Följande lagerföljder redovisades: Tabell 3. Jordlagerföljd i B2 och B3. Djup mumy B2 Djup mumy B3 4 10,15 grusig sand 0-7 moig sand 7-10 grusig sand moig sand 12 12,65 grusig moig sand 11(33)

16 Resultatet av siktanalyser från 1968 gav grundvattenmagasinets hydrauliska konduktivitet K mellan 3, och 3, m/s, vilket motsvarar en transmissivitet T mellan och m 2 /s, se Tabell 4. Tabell 4. Utdrag ur siktanalyser från 1968 och beräkning av K och T. De övre nivåer redovisas inte då K bedöms som mycket mindre än de nivåer som redovisas här. B3 = 6/68, B2 = 7/68. Jordarten i de aktuella djupen anges som grusig sand. Punkt djup d 10 d 60 d 60/d 10 K v T [mm] [mm] U [m/s] [m 2 /s] 6/68 6,95-7,95 0,28 1,150 4,11 1,2E-03 6/68 7,95-8,95 0,4 1,650 4,13 2,4E-03 4,1E-03 6/68 8,95-9,95 0,2 0,950 4,75 5,6E-04 7/68 4,05-5,05 0,18 1,300 7,22 3,7E-04 7/68 6,05-7,05 0,45 1,150 2,56 3,4E-03 7/68 7,05-8,05 0,45 1,200 2,67 3,4E-03 7/68 8,05-9,05 0,38 1,100 2,89 2,4E-03 1,02E-02 7/68 9,05-10,15 0,24 0,950 3,96 8,7E-04 Resultatet av återhämtningstestet och pumptestet, gav grundvattenmagasinets transmissivitet 2, T= m 2 /s, vilket ligger i samma storleksordning. Utvärderingarna av transmissiviteten visar att den är relativt hög men normal för material bestående av sand och grus. Formationen har variationsrika, men ändå relativt homogena, egenskaper. 3.5 Grundvattenmagasin De två grusfilterbrunnarna nyttjar grundvatten från ett magasin i isälvsmaterial under leran. Nybildning av grundvatten sker i kringliggande områden med morän och svallsand där denna har kontakt med underliggande morän oh/eller isälvsmaterialet. Det finns bedömd god hydraulisk kontakt med underliggande berg åtminstone i vissa partier. Detta medför att grundvatten även tillförs från bergets sprickzoner. Enligt SGU finns det inga stora grundvattentillgångar i jordlager i anslutning till Herrljunga samhälle, se Figur 8. Grundvattentillgången i området vid vattentäkten är dock god. Enligt resultaten av genomförda siktanalyser från 1968 bedömdes att det kunde tas ca 15 l/s momentant från vattentäkten. Enligt SGU:s grundvattenkarta bedöms uttagsmöjligheten i områdets berggrund som förhållandevis god, i storleksordningen l/h (14 48 m 3 /d, ca 0,2-0,6 l/s). 12(33) 2 Jordlagrets förmåga att leda fram grundvatten.

17 Vattentäkt Figur 8. Grundvattenkarta med tillrinningsområden ( SGU). Enligt undersökningar från 1968 ligger den opåverkade grundvattennivån ca 2,8 meter under markytan, d v s ca +102,3 vid B3. Vid återhämtningstestet steg grundvattenytan till liknande nivåer, ca 2-3 meter under markytan beroende på topografin (motsvarande +102,5). Den opåverkade grundvattennivån i jord bedöms därmed ligga på ca +102,5 vid vattentäkten. 3.6 Geotekniska förhållanden För att erhålla information om lerans mäktighet, utbredning och sättningsegenskaper utfördes i juni 2016 en geoteknisk undersökning. Undersökningen omfattade både sonderingar, störd och ostörd jordprovtagning (med efterföljande laboratorieanalys) samt installation av grundvattenrör med portrycksspetsar för att kunna mäta vattentrycket i leran. Undersökningen planerades och genomfördes för att erhålla information för att kunna bedöma vilken sättningsrisk som kan förekomma vid ett ökat uttag ur täkten. Undersökningen finns redovisad i Bilaga T4 (MUR Geoteknik) medan Bilaga T5 redovisar beräkningar, bedömningar och slutsatser kring sättningsrisken. Den sammantagna 13(33)

18 bedömningen är att ett ökat uttag ur täkten, motsvarande de tänka maxuttaget, inte innebär någon risk för varken krypsättning eller konsolideringssättning i leran. Den geotekniska undersökningen som utförts visar jordmäktigheter i området kring Ringvägen och täkten på över 8 meter, varav 2 meter fyllnadsmaterial, därefter silt- och sandblandad lera underlagrad av friktionsmaterial. Sonderingarna utfördes mellan några decimeter och en meter djupt i den underliggande friktionsjorden, det totala jorddjupet undersöktes ej. Med ledning av resultaten från den geotekniska undersökningen samt resultaten av de hydrauliska testerna gjordes en bedömning av sättningsriskerna vid grundvattenuttag ur Altorps vattentäkt. Leran bedöms vara överkonsoliderad och är relativt tålig för ökad belastning, t ex vid en grundvattensänkning. Uttag har pågått under lång tid och bidragit till att leran konsoliderats. Leran är låg- mellansensitiv. Resultaten visar att sättningar inte bedöms uppkomma till följd av sökt grundvattenuttag. 3.7 Ytvatten Området kring vattentäkten karakteriseras av hårdgjorda ytor med dagsvattensystem och vägdike längs vägarna. Vattentäkten är anlagd i ett mindre grönområde med gräs. Det finns inga vattendrag inom vattentäktens närområde, vilket medför att grundvattenmagasinet troligtvis inte står i hydraulisk kontakt med ytvatten. Nossan rinner strax norr om Herrljunga tätort, ca 800 m norr om vattentäkten. Vattendraget rinner mot väster. Den storskaliga ytavrinningen i området sker mot väster. 14(33)

19 4 Utförda hydrauliska tester 4.1 Brunnsinventering Inför de hydrauliska testerna utfördes en brunnsinventering, se Bilaga T3. Syftet är att identifiera lämpliga mätpunkter för de hydrauliska testerna men även för att få en uppfattning hur många som kan tänka bli påverkade av ett grundvattenuttag. Enligt SGUs brunnsarkiv finns ca 160 energibrunnar inom en radie på 1 km kring Altorp och ca 80 energibrunnar inom det bedömda påverkansområdet med en radie av 620 meter. Med ledning av Herrljunga Vattens VA-register identifierades 9 fastigheter med eget vatten som bedömdes ligga inom ett tänkbart påverkansområde. Med uppgifter från SGUs brunnsarkiv tillkom ytterligare 7 brunnar. Till dessa 16 fastighetsägare skickades en enkät för att få uppgifter om deras brunnar varav 12 svarade. De 11 brunnar som angavs att de användes för dricksvattenförsörjning mättes in och grundvattennivån avvägdes. Slutligen kunde konstateras att 7 av de 11 brunnarna användes för dricksvatten, se bilaga T3. Fem av brunnarna var utförda i jord och 4 i berg samt 2 av okänd typ. Av dessa ligger 2 bergbrunnar inom det bedömda påverkansområdet. 4.2 Mätningar Under de hydrauliska testerna har grundvattennivån observerats och loggats i grundvattenrör (OBS), privata brunnar dels i jord, dels i berg samt i brunnar inom vattentäkten. Automatisk mätning varje 10:e minut av grundvattennivån med hjälp av trycknivåmätare (s.k. diver) har skett i vattentäkten samt i ett flertal privata brunnar under hela återhämtningsperioden och efterkommande pumpperioden. Ett nytt grundvattenrör som borrades för geotekniska undersökningar har använts som ny mätpunkt för pumptest (se MUR geoteknik). Grundvattennivå har även mätts manuellt i början och i slutet av testerna, se Tabell 5. Alla mätpunkters lokalisering redovisas i Figur 9. Under testerna mättes grundvattennivån i totalt 10 punkter varav 3 i berg och 7 i jord. 15(33)

20 Tabell 5. Manuella grundvattennivåmätningar vid återhämtningstestet och pumptestet samt information om brunnarna/rören och typ av grundvattenmagasin (Mag). Brunnsinformation (djup i meter under markytan) Grundvattennivåmätningar (meter under röröverkant) Benämning Djup Mag Blåklinten 4 7,65 Jord - 4,68 4,88 5,52 Lyckan 1 7,2 Jord - 4,13 4,32 4,73 Kardborren 7 3,85 Jord - 2,74 2,75 2,99 Flugsvampen 6 >30 Berg - 8,15 8,08 9,35 Horsby 1:31 54 Berg - 7,03 6,92 7,55 OBS1 3,55 Jord 2,43 3,23 1,91 Torrt OBS2 10 Jord - - 2,20 4,17 B2 11,4 Jord - 4,82 3,04 7,6 B3 12 Jord 3,19 4,7 2,93 5,98 B1 127 Berg 1,32 2,22 0,73 3,4 Kommentarer Pumparna på Pumparna på Pumparna av Pumparna på Uttag ca 21 m 3 /tim (motsvarande det sökta medeluttaget) Uttag ca 21 m 3 /tim Nivåer mätta strax innan pumparna stängdes av Nivåer mätta strax innan pumparna slogs på med flöde ca 58 m 3 /tim (motsvarande det sökta maxuttaget) Uttag ca 21 m 3 /tim Nivåer mätta 10 dagar efter flödet ändrades från 58 m 3 /tim till 21 m 3 /tim, dvs. nivåer har återhämtats sedan pumptestets slut 16(33)

21 Figur 9. Mätpunkter med diver vid återhämtningstest och pumptest. Observera att mätpunkten OBS2 borrades i juni 2016 och användes därmed enbart vid pumptestet. 17(33)

22 4.3 Återhämtningstest En återhämtningstest utfördes mellan och Testperioden inleddes med att det sammanlagda pumpflödet för de två brunnarna B2 och B3 låstes på ett kontinuerligt uttag av totalt 21 m 3 /tim (6 l/s) under ca 12 veckor för att stabilisera grundvattennivån i området. Återhämtningsperioden inleddes genom att stänga av pumparna så att inget uttag gjordes. Efter 1 månads återhämtning hade grundvattenytan stigit ca 1,8 meter vid uttagsbrunnarna B2 och B3, se Figur 10. Av figuren framgår att grundvattennivån i bergbrunnen Br 1 uppvisar samma mönster som grundvattennivån i filterbrunnarna Br 2 och Br 3 och det finns således en tydlig hydraulisk kontakt mellan jord och berg. Figur 10. Grundvattennivåvariationer i vattentäkten och i ett observationsrör intill vattentäkten före och under återhämtningstestet. Nederbörden var förhållandevis låg framför allt fram till midsommar, vilket medför en sjunkande trend av grundvattennivån, något som är normalt under den varma årstiden. Tidvis var nederbörden hög, t.ex. under midsommar, vilket medförde en höjning av grundvattennivån. 18(33)

23 4.4 Pumptest Ett pumptest startade i anslutning till att återhämtningstesten avslutades och pågick sedan mellan och Pumpningsperioden inleddes genom att starta pumparna i B2 och B3 och låsa det sammanlagda flödet på ca 60 m 3 /tim, motsvarande det sökta maxflödet (17 l/s). Detta flöde hölls sedan konstant fram till slutet av pumptestet, d v s under ca 10 veckor. Efter 2 månaders pumpning var avsänkningen ca 5,5 meter i B2 och B3, se Figur 10. I slutet av pumptesten låg grundvattennivån i B2 och B3 under diverns nivå vilket förklarar att inga mätvärden registrerades. Vid denna tidpunkt låg grundvattennivån i nivå med brunnsfiltrens överkant. Grundvattennivån bör inte avsänkas under denna nivå eftersom syretillförsel riskerar att oxidera järn och mangan som riskerar att sätta igen brunnsfiltren. Grundvattennivån i B1 och OBS1 planar ut under testens senare skede och stationära förhållanden bedöms ha uppnåtts, d v s att uppumpad vattenmängd balanseras av tillrinningen. 19(33)

24 5 Utvärdering av hydraulisk påverkan 5.1 Utgångspunkter Utgångspunkt för beräkning av påverkansområdet har varit följande: Uttag Medeluttag, Qmedel: Maxuttag, Qmax: 500 m 3 /dygn, dvs. ca 6 l/s m 3 /dygn, dvs. ca 14 l/s Grundvattenbildning, Wi: 250 mm/år Transmissivitet: m 2 /s 5.2 Underlag för bedömning av påverkansområde Ett grundvattenuttag medför att en grundvattensänkning i jord och berg uppstår inom ett område kring brunnsområdet. Det område där grundvattensänkning uppstår kallas influensområde eller påverkansområde. Storleken på påverkansområdet styrs dels av uttagets storlek, dels av grundvattenmagasinets hydrauliska egenskaper. Nybildningen av grundvatten är också en viktig faktor som styr påverkansområdets storlek. Grundvattensänkningen inom påverkansområdet finns kvar så länge uttag pågår. Påverkansområdet kan dels uppskattas som en funktion av antagen grundvattenbildning i grundvattenmagasinet samt uttaget, dels kan påverkansområdet uppskattas utifrån utförda hydrauliska tester (återhämtningstest och pumptest) och de grundvattennivåer som registrerats. Dessa olika metoder ska ge samma resultat, d.v.s. hydrauliska tester kan också vara ett sätt att uppskatta grundvattenbildningens storlek. Med ledning av resultaten från pumptesten bedömer vi att det finns god hydraulisk kontakt mellan isälvsmaterialet och underliggande berg. Vi antar att det bedömda påverkansområdet för grundvatten i jord även gäller grundvatten i berg. 5.3 Vattenbalans En metod för att grovt beräkna influensradien är att anta att uttaget ska balanseras av grundvattenbildningen inom påverkansområdet. Beräkningen av påverkansområdet förutsätter egentligen ett homogent grundvattenmagasin med oändlig utsträckning samt horisontell grundvattenströmning. Beräkningsmetoden bedöms dock vara tillämplig för en översiktlig bedömning. Erforderlig yta enligt vattenbalansberäkning ges av: A = Q w Beräkningen visar att påverkansområdets yta A kan förväntas vara ca 0,7 km 2 för medeluttaget 6 l/s respektive ca 1,8 km 2 för maxuttaget 14 l/s, givet antagen 20(33)

25 grundvattenbildning av 250 mm/år i jord, vilket motsvarar ytor med cirkelradien cirka 500 meter respektive 700 meter. 5.4 Återhämtningstest Avstängning av pumparna under en månad år 2016 resulterade i en lokal höjning av grundvattennivån, se Figur 10 och Figur 11. De grundvattennivåer som mättes efter återhämtningstestet stämmer överens med de opåverkade grundvattennivåerna som uppmättes 1968 och grundvattennivån bedöms ha återhämtats helt. Av Figur 11 framgår att den naturliga grundvattengradienten är tydligt riktad mot väst. Av återhämtningstestet framgår bl.a. att vid ett avstånd av ca 500 m meter från vattentäkten var återhämtningen mindre än 0,3 meter (ingen större höjning av grundvattennivå observerades i privata brunnar runt omkring vattentäkten, vare sig i berg eller i jord), se Figur 11. Av grundvattennivåmätningarna framgår dock att tydlig respons har kunnat observeras i det närmaste belägna observationsröret, OBS 1, ca 120 meter från vattentäkten. Figuren är en statistisk bearbetning av mätresultaten och skall ses som en översiktlig tolkning av grundvattennivån. Gränsen för praktisk påverkan har satts till 0,3 meter. Förändringar mindre än 0,3 meter kan bero på naturliga variationer och är svåra att skilja från påverkan orsakad av utförda tester. Avsänkningar <0,3 meter medför sällan problem i en jordbrunn, men det kan inte heller helt uteslutas. 21(33)

26 Figur 11. Avsänkt grundvattennivå strax innan återhämtningstestet (övre) och återhämtad nivå efter återhämtningstestet (nedre). 22(33)

27 Figur 12. Relativ höjning av grundvattenytan efter återhämtningstestet. Den praktiska påverkan är satt till 0,3 meter. Påverkansområdets yttre gräns motsvarar därmed kurvan för 0,3 meter. 23(33)

28 5.5 Pumptest Resultat Uttag av vatten under pumptestet år 2016 resulterade i en lokal avsänkning av grundvattnet, se Figur 10. Pumptestet bedöms ha utförts från opåverkade förhållanden eftersom vattentäkten stängdes av i en månad innan testet inleddes (se tidigare kapitel). Av pumptestet framgår bl.a. att vid ett avstånd av drygt 600 m meter från vattentäkten var avsänkningen mindre än 0,3 meter, se Figur 13. Större avsänkning har kunnat observeras i privata brunnar på kortare avstånd men dessa bedöms dock bero på en allmänt nedåtgående grundvattennivå orsakad av lite nederbörd och inte på pumptestet. Av grundvattennivåmätningarna framgår dock att tydlig respons har kunnat observeras i det närmaste belägna observationsröret OBS1 ca 110 meter från vattentäkten. Det finns inget i uppmätta avsänkningsförlopp som tyder på att akviferen i närområdet uppvisar någon form av kanalströmning, d.v.s. att strömningen sker i t.ex. i en åsformation. Tillrinningen verkar tvärtom vara radiell. 24(33)

29 Figur 13. Opåverkad grundvattennivå strax innan pumptestet (övre) och avsänkt nivå efter pumptestet (nedre). OBSERVERA att färgskalan i figur 13 skiljer sig från färgskalan i figur (33)

30 Figur 14. Relativ avsänkning av grundvattenytan efter pumptestet. Den praktiska påverkan är satt till 0,3 meter. Kurvorna bedöms dock vara överdrivna då nivåvariationer i de privata brunnarna snarare bedöms vara en reaktion av den mycket låga nederbörden Utvärdering av hydrauliska parametrar Utvärderingen har gjorts med av avseende på transmissvitet och magasinskoefficient. Transmissiviteten ska ses som ett mått på grundvattenmagasinets förmåga att leda fram grundvattnet till en brunn. Magasinskoefficienten är ett mått på magasinets förmåga att släppa ifrån sig vatten vid en trycksänkning, dvs. vid ett vattenuttag. Utvärderingsmodellen som Dougherty-Babu (1984) föreslog lämpar sig väl i detta fall. Akviferens mäktighet är angiven utifrån tolkningar av borrprotokoll och definieras vanligen som vertikala avståndet från grundvattenytan till bergyta. Kurvor med passningar för utvärderingen redovisas i Figur 15 för endast B2 (utvärdering av T), och i Figur 16 för B2 tillsammans med de andra brunnarna alt. observationsrören (utvärdering av T och S). 26(33)

31 Obs. Wells B2 Aquifer Model Confined Solution Dougherty-Babu Parameters T = m 2 /sec S = 1. Kz/Kr = 1. Sw = -4.5 r(w) = m r(c) = m Displacement (m) E+6 1.0E+7 1.0E+8 Time (sec) Figur 15. Kurvor med passningar för utvärderingen av transmissiviteten T. Observera att magasinkoefficient S inte kan utvärderas med enbart en observationspunkt och värdet som redovisas här har därmed ingen betydelse Displacement (m) 1. Obs. Wells B2 B3 Aquifer Model Confined Solution 0.1 Dougherty-Babu Parameters T = m 2 /sec S = Kz/Kr = 1. Sw = -6. r(w) = m r(c) = m E+6 1.0E+7 1.0E+ Time (sec) Displacement (m) 1. Obs. Wells B2 B1 Aquifer Model Confined Solution Dougherty-Babu Parameters T = m 2 /sec S = 7.447E-7 Kz/Kr = 1. Sw = r(w) = m r(c) = m E+6 1.0E+7 1.0E Time (sec) 27(33)

32 Displacement (m) 1. Obs. Wells B2 OBS Aquifer Model Confined Solution Dougherty-Babu Parameters T = m 2 /sec S = Kz/Kr = 1. Sw = -7.4 r(w) = m r(c) = m Displacement (m) Obs. Wells B2 1tum Aquifer Model Confined Solution Dougherty-Babu Parameters T = m 2 /sec S = Kz/Kr = 1. Sw = -6. r(w) = m r(c) = m E+6 1.0E+7 1.0E Time (sec) E+6 1.0E+7 1.0E+ Time (sec) Figur 16. Kurvor med passningar för utvärdering av transmissivitet T och magasinkoefficient S. OBS avser röret OBS1 och 1tum avser röret OBS2. Utfört återhämtningstest och pumptest indikerar en transmissivitet från jordlagren kring T= m 2 /s, vilket är ett relativt högt, men normalt, värde för sandiga jordlagren. Magasinkoefficient tyder på att det råder öppna förhållanden i direkt anslutning till vattentäkten. Längre bort verkar det dock vara mer slutna förhållanden, t.ex. vid OBS1 och OBS2. Skinfaktorn, SW, som betecknar brunnarnas hydrauliska kommunikation med omgivningen är negativ och ligger kring -6 och -7. Detta är relativt låga tal som indikerar att brunnarna är effektiva och är utförda i en del av formationen som är hydrauliskt betydligt bättre än formationen i stort. Pumptestet, med ett uttag kring 16 l/s, visar att grundvattennivån efter 10 veckors pumpning i princip är avsänkt ned till filtrets överkant i B2 och B3. Ytterligare avsänkning så att grundvattennivån går ned i filtret är inte lämpligt. Brunnarna är effektiva och en modernare brunn kan sannolikt inte göras särskilt mycket effektivare så att mer vatten kan tas ut. Däremot kan möjligen en ny brunn utföras med en filterdel som ligger något djupare vilket medför att grundvattennivån kan avsänkas ytterligare. Eftersom ansökan gäller 17 l/s innebär en djupare filterdel att denna vattenmängd kan tas ut under längre tid (>10 veckor) än med nuvarande brunnsutformning. 28(33)

33 5.6 Påverkan på enskilda vattentäkter Nederbörden i Herrljunga i förhållanden till grundvattennivån i privata brunnarna presenteras i Figur 17. Generellt påvisas en nedåtgående trend som följer nederbörden för samtliga privata brunnar, men ingen tydlig påverkan från testerna kan urskiljas. Brunnarna Lyckan och Blåklinten påvisar en sjunkande trend, även efter att nederbördsmängden ökade. Dessa verkar ligga i ett helt annat grundvattenmagasin. Då ingen tydlig påverkan från testerna har kunnat observeras hos privata brunnarna har dessa inte utvärderats med programvaran Aqtesolv med avseende på hydrauliska parametrar. Grundvattennivåer ger dock en bra indikation om påverkansområdets utbredning. Nivå (m, RH2000) Återhämtningstest Pumptest 108, ,50 107, ,50 106, ,50 105, ,50 104, ,50 103, ,50 102, ,50 101, ,50 100, Datum Nederbörd (mm) Blåklinten 4 Horsby 1:31 Lyckan 1 Kardborren 7 Flugsvampen 6 Nederbörd Figur 17. Grundvattennivåvariationer i privata brunnar under återhämtningstestet och pumptestet. 29(33)

34 5.7 Bedömt påverkansområde Ett bedömt påverkansområde har tagits fram utifrån uppgifter från återhämtningstest och provpumpning samt vattenbalansberäkningen. Alla metoder har gett resultatet som ligger i samma storleksordning, vilket ger en större säkerhet i avgränsningen av påverkansområdet. Överföring av avsänkningarna i olika observationspunkter till ett avståndavsänkningsdiagram indikerar influensavståndet (d.v.s. avståndet till avsänkning lika med 0,3 meter) i den sydöstra riktningen under återhämtningstestet, Figur 18. I övriga riktningar har inte ett sådant diagram kunnat tas fram då ingen respons har observerats och då det inte fanns tillräckligt med mätpunkter. Påverkansområdet bedöms dock inte vara utsträckt i någon speciell riktning och tillrinningen bedöms vara i stort sett radiell. Av avstånd-avsänkningsdiagrammet framgår att påverkansområdet sträcker sig ca 500 meter mot sydost, vilket stämmer överens med Figur ,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4, B3 OBS2 Figur 18. Avstånd-avsänkningsdiagram för Altorp vattentäkt (utifrån data från återhämtningstestet). Plottning av avsänkningar i olika mätpunkter i ett avstånd-avsänkningsdiagram ger influensavståndet i den västra riktningen under pumptestet, se Figur 19. I de övriga riktningarna har inte ett sådant diagram kunnat tas fram då ingen respons har observerats och då det inte fanns tillräckligt med mätpunkter. Påverkansområdet bedöms dock inte vara utsträckt i någon speciell riktning och tillrinningen bedöms vara i stort sett radiell. Av avstånd-avsänkningsdiagrammet framgår att påverkansområdet sträcker sig drygt 600 meter mot väster, vilket stämmer överens med Figur (33)

35 B3 OBS2 Privat brunn, Kardborren 7 Figur 19. Avstånd-avsänkningsdiagram för Altorp vattentäkt (utifrån data från pumptestet). Då grundvattenmagasinet bedöms vara relativt homogent och då ingen hydraulisk gräns noterats i närheten av vattentäkten bedöms det praktiska påverkansområdet ha en radiell utbredning med en radie av ca 500 m (medeluttag) och 620 meter (maxuttag) åt alla hål, se Figur (33)

36 Figur 20. Påverkansområde för Altorp vattentäkt vid medeluttag och maxuttag. 32(33)

37 6 Kontrollprogram Kontrollprogram utformas i samråd med länsstyrelsen efter det att tillståndet vunnit laga kraft. Följande parametrar föreslås ingå i kontrollprogrammet: o o Grundvattennivån mäts kontinuerligt i uttagsbrunnarna samt i någon eller några representativa observationspunkter en gång/månad. Uttagen vattenmängd registreras kontinuerligt. Vattenprov ur vattentäkten tas med frekvens och analysomfattning enligt gällande föreskrifter från Livsmedelsverket, inom ramen för egenkontrollen vid befintligt vattenverk. 33(33)