NORDISTEN. TEMA: FinTandem

Transkript

1 TEMA: FinTandem Enheten för nordiska språk Oktober 2012

2 Nordisten, oktober 2012 Tidsskrift för alla studerande och anställda vid Enheten för nordiska språk vid Vasa universitet samt samarbetspartners och intresserade. Redaktion Kim Sandvad West Adress Vasa universitet Filosofiska fakulteten Nordiska språk PB Vasa Frågor angående Nordisten Innehåll En ny början... 3 TEMA: FinTandem Christer Laurén... 4 Katri Karjalainen... 6 Nina Pilke & Tony Nyström Salla Järvisalo Sirpa Sipola & Marit West-Sjöholm Claudine Brohy FinTandem på Arbis Personporträtt: Niina Nissilä En students betraktelser De första veckorna Upplevelsernas höst Läge att satsa på en framtid som universitetslärare i svenska? Flerspråkighetssymposium i Tammerfors Och vad hände sen? Nýtt úr Føroyum Nýtt frá Íslandi Nästa utgåva utkommer den 1 mars 2013 under temat språkbad. Deadline: 15 februari Nytt fra Norge... 35

3 LEDARE Siv Björklund Enhetsansvarig Enheten för nordiska språk Kim Sandvad West Redaktör Enheten för nordiska språk En ny början Som du sikkert allerede har bemærket, har Nordisten fået nyt udseende. Det samme gælder studierne. Begge er i konstant udvikling for at tilpasse sig omgivelserne i en verden, som også forandrer sig hele tiden. Läsåret har börjat och det är ett spännande läsår med många nya kurser för båda lärare och studenter som väntar. Trots en sen start med schemaläggningen av kurserna tror vi vid enheten att förändringarna i kursernas innehåll bättre än tidigare ska kunna svara på de krav och de behov som ställs inom olika områden av arbetslivet när det sedan är dags att ta klivet ut från studentlivet till yrkeslivet. För oss som arbetar inom enheten för de nordiska språken är det extra viktigt att vi under året får våra studenters synpunkter och kommentarer på våra nya kurser och studiehelheter. Ifall du som student är osäker och känner att du inte fått all information du behöver uppmanar vi dig att ta kontakt med egenläraren eller någon annan av enhetens lärare så hjälper vi dig så gott vi kan. Med de nya, specialiserade studiehelheterna och de många nya kurserna har också Nordisten utvecklats för att hänga med. Därför kommer ett nytt tema inom enhetens intresseområde att presenteras i varje nummer. Våra experter kommer att redogöra för och berätta om vad som är på gång vid enheten. Naturligtvis kommer Nordisten också att innehålla information om annat aktuellt som pågår vid enheten. Och alla är välkomna att bidra med artiklar och annat material. God fornøjelse både med studierne ved Enheten för nordiska språk og med Nordisten! 3

4 TEMA: FinTandem Nytt och förnyad Christer Laurén Professor emeritus I början av 1980-talet beslöt vi, min fru Ulla och jag, oss för att vi skulle resa till Canada, närmare bestämt till Université Laval i Québec. Där ville vi bedriva arkivstudier vid William Francis Mackeys center för tvåspråkighetsstudier. Ullas tema var tvåspråkiga familjer och deras språkval för barnen, mitt var språkplanering, i synnerhet för fackspråk. Språkbad Det som vi kom hem med, förutom nya insikter om de nämnda områdena, blev det kanadensiska språkbadet. Jag gick till Väinö Vartio, Vasa stads finska skoldirektör, och frågade om detta kunde vara intressant. Han bad att få en promemoria som jag dock inte skrev. I stället intervjuades jag av en journalist Vesa Rantala från dagstidningen Pohjalainen i början av januari Tiden skall vara inne, den rätta, för att en nyhet skall slå igenom. Hans långa välskrivna artikel satte igång en utveckling av svenskt språkbad för finska skolelever och daghemsbarn i Vasa. När Finland anslöts till EU hade Vasa ett språkprogram som passade in i en ny tid med högre krav på språkfärdigheter. Varför kom språkbadet omvägen via Canada? Varför fanns inte språkbadet i Europa, där den hade en historia? Latinskolan hade åtskilliga hundra år av språkinlärning genom språk- användning. När latinskolan trängdes undan, försvann retoriken, teologin med mera som alla hade undervisats på latin. Det enda som blev kvar var grammatiken, en föga framgångsrik metod för att ge eleverna praktiska språkfärdigheter. Den första doktorsavhandlingen skrevs av Siv Björklund och det kom en hel rad därtill. Tandem Tack vare vänner vi hade i Bolzano/Bozen i den italienska provinsen Sydtyrolen fick vi båda tillfälle till två forskarår vid den europeiska akademin. Visserligen skrev vi båda på rapporter som hade med språkbad att göra men vi fick upp spåret på tandem, ett sätt att tillägna sig språk som hade vissa likheter med språkbad. Både i Bozen och vid universitetet i Fribourg i Schweiz användes metoden för de två lokala språken. Vid universitetet kunde man få en tandempartner. Denna duo kunde prata om vad som helst, ett gemensamt intresse. Minimum två timmar per vecka borde man ha, en timme för det ena och en timme för det andra språket. Miljön valde duon själv, liksom temat. Det är inte meningen att detta skall vara fråga om språkundervisning. Intressant nog finns det alltid någon som väg- 4

5 TEMA: FinTandem rar tro att tandem kan fungera. Nu har den i alla fall kommit till Vasa, fått sin första doktorsavhandling (Katri Karjalainen) och rekommenderas till och med av Vasa stad för stadsanställda. Var och en sin egen polyglott Språket, människans dotter (2002) är en bok utgiven av Boris Borotinskij och mig. Boken innehåller språkvetenskapliga men populariserade essäer på sju språk. Förorden och pärmtexten berättar om strategier för läsning av text på språk man aldrig har studerat. Det kräver en viss fart i läsningen av en specialiserad text, en facktext. En svår text är en lätt text, en lätt text är svår. Det vill säga en dikt är vanligen svårare än en text inom ett fackområde. Det gäller att läsa snabbt, låta bli att analysera grammatiskt. Främst behöver man ett ordförråd och viss erfarenhet av text. Då kan den som kan svenska också med framgång läsa sitt områdes facktexter på andra germanska språk. När man läser bildar man ständigt hypoteser om vad texten handlar om. Ju snabbare hypotesbildningen är desto noggrannare blir ens hypoteser om textens innehåll. Jag har provat svenska texter på ryska studenter i Ivanovo och flera gånger i Barcelona, senast i en gymnasieklass i Bolzano/Bozen. Min viktigaste uppgift vid testningen var att hindra eleverna från att analysera grammatiken. LITTERATUR (Om språkbad finns rikligt med litteratur; se Internetinfo via Vasa universitet) -Björklund, Siv: Lexikala drag och kontextualisering i språkbadelevers andraspråk. Acta Wasaensia 46. Vasa Karjalainen, Katri: Interaktion som mål och medel i FinTandem. Strategier och orientering vid problem i språkproduktion. Acta Wasaensia 244. Språkvetenskap 43. Vasa Laurén, Christer: Språkbad. Forskning och praktik. Vasa universitet. Vasa På finska: Atena. Jyväskylä Laurén, Christer: Tidig inlärning av flera språk. Vasa universitet. Vasa På finska: Finn Lectura. Helsinki På tyska: Alpha & Beta. Merano Laurén Christer: Språket, Människans dotter, Människan, språkets dotter, Lingua, filia, hominis. Homo, filius linguae. Svensk- Österbottniska Samfundet. Vasa Den sista av de tre sätten att närma sig ett annat språk har ännu inte omsatts i verkligheten i större skala. 5

6 TEMA: FinTandem Cykeltur i språkets landskap Katri Karjalainen Tandemforskare För de flesta människor är första associationen av ordet tandem antagligen en cykel för två människor. För mig innebär tandem dock något helt annat, nämligen ett sätt att interagera med människor som har ett annat modersmål än jag så att vi båda samtidigt kan förbättra våra kunskaper i varandras språk. Likheten med tandemcykeln är att även tandem som ett sätt att lära sig språk kräver att båda partnerna ska arbeta för att man ska komma framåt. Inledning Orsaken till att jag associerar tandem till språk är att tandem som ett sätt att lära sig språk har sedan hösten 2003 varit en stor del av mitt liv. Först deltog jag i en tandemkurs som ordnades vid Vasa Arbis och samlade under kursen material till min avhandling pro gradu (Karjalainen 2005) där jag har beskrivit tandemkursen och deltagarnas erfarenheter av den. Åren fungerade jag som koordinator för tandemkursen vid Vasa Arbis och Korsholms vuxeninstitut och utvecklade i samarbete med andra koordinatorer den kursmodell som vi kallar FinTandem (FinTandem 2012). Efter att jag tagit magisterexamen började jag mina doktorandstudier vid enheten för nordiska språk och började skriva min doktorsavhandling (Karjalainen 2011) om Under de nästan tio år som jag arbetat med tandem har jag också fortsatt att delta i den. Jag har samarbetat med min nuvarande tandempartner nästan fem år och förutom att vi båda utvecklat våra språkkunskaper har vi också blivit goda vänner, så tandemträffarna fortsätter även i framtiden. Dessutom har jag börjat med en tandemform som jag lite lekfullt kallar HemTandem, dvs. jag och min svenskspråkiga sambo talar varannan dag finska och varannan dag svenska med varandra, och även koncentrerar oss på språk och att lära oss något nytt varje dag. Detta är inte så vanligt i tvåspråkiga hem, men enligt min erfarenhet en fungerande modell för dem som vill ge båda språken lika mycket utrymme i hemmet. tandem, vilket ledde till att jag disputerade på hösten I doktorsavhandlingen har jag studerat hur finskspråkiga tandemdeltagare använder olika kommunikationsstrategier för att lösa problem i språkproduktionen och hurdana möjligheter till språkinlärning som skapas då de hanterar problemen tillsammans med sin tandempartner. Från och med hösten 2012 arbetar jag med ett tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsprojekt, Klasstandem Ett forsknings- 6

7 TEMA: FinTandem och utvecklingsarbete inom undervisningen i det andra inhemska språket, som handlar om en tandemform för skolklasser som Vaasan lyseon lukio och Vasa Gymnasium har börjat vid Vasa tvåspråkiga gymnasiecampus Lykeion på hösten Projektets målsättning är att studera interaktionen i klasstandem och på empirisk grund utveckla fungerande samarbetsformer för undervisning i språkligt blandade grupper. Projektet verkar inom LingVaCity, som är Vasa universitets och Åbo Akademis gemensamma utvecklings-center för språkplanering och språk-pedagogik (se LingVaCity 2012). Projektet är därmed ett samarbete mellan forskningsmiljöerna vid Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi och Enheten för nordiska språk vid Vasa universitet. I min vardag ryms med andra ord många olika tandemprojekt, vilket enligt min mening visar mångsidigheten av de möjligheter för användning och inlärning av språk som tandem erbjuder. Tandem Tandem som ett sätt att lära sig språk innebär att två människor med olika modersmål samtalar med varandra för att lära sig varandras modersmål (Brammerts & Johnson 2003: 9). Tandem är alltså pararbete där målet är att båda parterna ska lära sig och hjälpa varandra. Partnerna i ett tandempar turas om mellan språken och fungerar då turvis som den som lär sig och som en språklig mentor i sitt eget modersmål (Rost-Roth 1995: 9). Detta kallas ömsesidighet och är en av de två grundläggande tandemprinciperna. Den andra principen är principen om autonomi. Tandem kan ordnas i många olika former, men de alla baserar sig på dessa två grundläggande principer. Ömsesidighet innebär att tandemparen delar den tid som de använder för sina träffar jämnt mellan språken och hjälper varandra så att båda gagnas av samarbetet. Autonomi innebär att var och en får själv välja vad och hur man vill lära sig samt hurdant stöd man önskar sig av sin tandempartner. För att samarbetet ska fungera är det viktigt att partnerna diskuterar sina målsättningar med varandra och ser till att samarbetet faktiskt är ömsesidigt och att båda satsar på det. (Karjalainen 2011: 27 29) I tandem lär man sig språket i en äkta interaktion, dvs. i interaktion som inte uppstår endast för att öva språket utan där språket används för att meddela tankar till samtalspartnern. I tandem använder man inga färdiga manuskript e.d. utan alla diskussioner utgår från deltagarnas egna intressen och tankar och viljan att förmedla dem till partnern. Trots att målet med tandem är att lära sig språk är också innehållet i det man säger således viktig. (Jfr Karjalainen 2011: 32) Denna tudelning av fokus på språk och på innehåll är ett av tandeminlärningens viktigaste särdrag. Olika tandemformer I inledningen har jag nämnt flera olika typer av tandem. De två huvudkategorierna är närtandem och etandem som båda kan ordnas på olika sätt i fråga om t.ex. graden av autonomi och intensitet. I närtandem träffas partnerna personligen, face-to-face som formen heter på engelska. I etandem sker interaktionen via elektroniska medier såsom e-post, chattprogram, videosamtal osv., kommunikationsmedel som den teknologiska utvecklingen har möjliggjort. 7

8 TEMA: FinTandem I närtandem kommunicerar man huvudsakligen muntligt. Eftersom man träffas personligen kan man också använda olika paralingvistiska medel såsom tonfall, gester och miner för att underlätta interaktionen på tandemspråket, dvs. det språk som man håller på att lära sig. (Karjalainen 2011: 29 30) Eftersom muntliga diskussioner sker i realtid krävs det i princip att båda partnerna kan åtminstone grunderna i sitt tandemspråk. Närtandemkursernas längd varierar från några veckors intensivkurser med heltidsstudier till kurser som sträcker sig över ett helt läsår och där man i stället träffas regelbundet men en kortare tid per gång, såsom FinTandem där rekommendationen är 2 timmar per vecka, en timme åt vartdera språket (se mer i FinTandem 2012). Dessutom finns det många tandempar som fortsätter sitt samarbete ännu längre, då det gäller språk har man ju alltid nytta av att använda det oavsett hur långt hunnen man är i sina språkstudier. Tidigare har etandem varit en övervägande skriftlig tandemform där kommunikationen skett via e-postbrev. Fördelen med etandem är att man kan ha en tandempartner som bor på andra sidan världen, samarbetet är inte bundet till plats och tid. Eftersom den skriftliga kommunikationen möjliggör användningen av olika hjälpmedel, såsom ordböcker och grammatikor, lämpar etandem sig bättre för även nybörjare. Då interaktionen sker asynkront får man läsa och skriva meddelanden i lugn och ro utan tidspress. (Kleppin & Raabe 2000: 55; Brammerts & Kleppin 2003: 98 99) Den informationsteknologiska utvecklingen har dock under senaste åren gjort det möjligt att kommunicera även synkront och muntligt trots det fysiska avståndet. På detta sätt har etandem närmat sig närtandem. (Jfr Kötter 2002: 13 16; Bower & Kawaguchi 2011: 41) Både närtandem och etandem kan ordnas på olika sätt beroende på kursens målsättningar samt deltagarnas ålder, nivå och önskemål. Vissa tandemkurser är mycket fria, deltagarna får själva bestämma helt var, när och hur ofta de träffas samt vad de talar om. Sådana kurser riktar sig vanligtvis till vuxna. Ett exempel på en sådan tandemkurs är FinTandem som i Vasatrakten ordnas av Vasa Arbis och Korsholms vuxeninstitut. Speciellt då man undervisar yngre elever i en skolkontext, s.k. klasstandem, behöver man fundera på hur autonomt man kan ordna tandemundervisningen. Yngre elever har inte lika stark förmåga att själva planera, styra och utvärdera sin inlärning som vuxna har. Skolundervisningen styrs dessutom av läroplanen, dess krav och innehåll. Detta leder till starkare lärarstyrning, där läraren tar huvudansvaret för planeringen och genomförandet. Målet är dock att eleverna ska ha så stora valmöjligheter som möjligt gällande innehåll och arbetssätt. Genom att låta eleverna gradvis ta mer ansvar för sin egen inlärning och för samarbetet med tandempartnern stöder man även deras förmåga till inlärarautonomi, vilket gagnar även inlärning i andra kontexter. Fokus på språk och innehåll Tandemsamtal erbjuder mångsidiga möjligheter att använda språket och således också mångsidiga möjligheter att lära sig det. I tandem lär man sig språk genom egen språkanvändning samt genom att lyssna på sin partner. Man övar således både produktiva och receptiva kunskaper och färdigheter. Inläraren kan använda modersmålstalaren som modell i 8

9 TEMA: FinTandem tandemspråket, upptäcka mönster och uttryck i dennes tal, framställa hypoteser om hur tandemspråket används, testa dessa hypoteser i den egna språkproduktionen och, om de fungerar, börja använda dem (Karjalainen 2011: 102). I den egna språkanvändningen kan man alltså öva målspråket och få feedback på sin språkproduktion. För att kunna lära sig så mångsidigt språk som möjligt är det bra att variera samtalsteman och aktiviteter som man deltar i under träffarna. Olika situationer och aktiviteter leder automatiskt till olika kommunikationsbehov, vilket i sin tur erbjuder möjligheter att lära sig nya aspekter av språket, t.ex. i form av ordförråd. (Jfr Rost-Roth 1995: 132) Då man bakar en tårta använder man annorlunda termer än då man instruerar varandra på gymmet osv. Då det gäller det egna språkbruket blir man också tydligt medveten om det som man inte kan: ord som man inte vet eller konstruktioner som man inte lyckas få fram korrekt. Dessa situationer synliggör det tudelade fokuset i tandem då partnerna behöver förhandla om språket för att kunna meddela innehållet. Deltagarna i tandem upplever dessa situationer ofta som problem, och diskussioner där det förekommer många ordsökningar e.d. upplevs som mindre lyckade. Men det finns även en annan synvinkel på dessa situationer. De kan faktiskt vara möjligheter i stället för problem. Ur inlärningens synvinkel är det nämligen inte så effektivt att alltid upprepa det som man redan kan uttrycka flytande. Detta ger en viss repetition i språket men hjälper inte inläraren att lära sig något nytt. Då man däremot hamnar i en situation där man inte kan uttrycka det innehåll som man vill meddela med de språkkunskaper man har, skapas det möjlighet att förbättra språkkunskaperna. Genom att förhandla om språket och innehållet med den modersmålstalande tandempartnern kan inläraren med dennas stöd uttrycka även sådant som han inte skulle kunna uttrycka ensam och på det sättet skapas en möjlighet att lära sig nya ord, uttryck och andra språkliga aspekter. (Se även Karjalainen 2011: ) Förutom den egna språkproduktionen kan man också lära sig genom att använda sin tandempartner som språklig modell. Genom att lyssna på modersmålstalaren får inläraren modell t.ex. för nya ord, hur de uttalas och böjs och i vilka situationer man kan använda dem. Därtill kan man observera olika idiomatiska uttryck, olika konstruktioner och hur modersmålstalarens språkbruk varierar i olika situationer. Att inläraren möter olika ord och uttryck i modersmålstalarens språkproduktion och förstår dem leder dock inte automatiskt till att han kan använda dem i sin egen språkproduktion (t.ex. Karjalainen 2011: ). Därför är det viktigt att koncentrera sig både på den receptiva och på den produktiva språkförmågan. På grund av tudelad fokus på innehåll och språk har man i tandem också en möjlighet till att koncentrera sig på språk som inte finns i de flesta andra situationer där man använder språket med en modersmålstalare, nämligen korrigering och förklaringar. I samtal mellan människor med olika modersmål är det ovanligt att modersmålstalaren korrigerar samtalspartnerns fel, det skulle i de flesta fall uppfattas som oartigt (Lightbown & Spada 2006: 32). Samtidigt kan man inte t.ex. som turist i ett annat land förvänta sig att de som man talar med har tid eller intresse att hjälpa en med språkinlärningen och erbjuda stöd i form 9

10 TEMA: FinTandem av förklaringar och metalingvistiska diskussioner. I tandem däremot finns målsättningen att lära sig språk hela tiden i bakgrunden och det är tillåtet att avbryta diskussionen om det aktuella samtalstemat för att korrigera, fråga och diskutera språket. Detta leder till mer eller mindre omfattande metalingvistiska diskussioner. Mina forskningsresultat visar dock att partnerna efter dessa metalingvistiska diskussioner alltid återgår till det ursprungliga samtalstemat, vilket visar att innehållet i samtalen är lika viktigt som språket. I tandem är interaktionen således medel för att lära sig språk, men också ett mål i sig. (Karjalainen 2011: 34 36, ) Till slut För mig har tandem erbjudit mycket: ett sätt att förbättra och upprätthålla mina språkkunskaper, ett intressant forskningsobjekt, intressanta utvecklingsprojekt, nya vänner, ett sätt att inkludera två språk i hemmiljön och även en ny synvinkel på umgänge mellan människor, nämligen att i lyckat umgänge realiseras både deltagarnas rätt och ansvar till auto-nomi, självstyrning, och ömsesidig satsning på umgänget. Och visst liknar språk-inlärningsprocessen i tandem även cyklandet på en tandemcykel, såsom jag konstaterat i min doktorsavhandling (Karjalainen 2011: 209): Både att cykla på en tandemcykel och att ägna sig åt interaktion är aktiviteter som man inte kan göra ensam. Jag önskar alla tandemintresserade fina cykelturer i gott sällskap och i olika språks landskap. LITTERATUR -Bower, Jack & Satomi Kawaguchi (2011). Negotiation of Meaning and Corrective Feedback in Japanese/English etandem. Language Learning & Technology 15:1, Brammerts, Helmut & Bengt Jonsson (2003). Exempel på autonomt lärande i tandem. I Bengt Jonsson (Red.). Självstyrd språkinlärning i tandem. En handbok. Rapport nr 13. Härnösand: Department of Humanities, Mid Sweden University Brammerts, Helmut & Karin Kleppin (2003). Hjälp för lärande i tandem. Exempel från tandemservrarna. I Bengt Jonsson (Red.). Självstyrd språkinlärning i tandem. En handbok. Rapport nr 13. Härnösand: Department of Humanities, Mid Sweden University FinTandem (2012). [Citerad ]. Tillgänglig: -Karjalainen, Katri (2005). Tandem: teori och praktik. Tandeminlärning i Vasa. Opublicerad avhandling pro gradu. Vasa vetenskapliga bibliotek Tritonia. -Karjalainen, Katri (2011). Interaktion som mål och medel i FinTandem. Strategier och orientering vid problem i språkproduktion. Acta Wasaensia nr 244. Språkvetenskap 43. -Kleppin, Karin & Horst Raabe (2000). Zur Helferrolle im Tandemdiskurs. In Von Claudia Riemer (Hrsg.). Kognitive Aspekte des Lehrens und Lernens von Fremdsprachen. Festschrift für Willis J. Edmondson zum 60. Geburtstag. Tübingen: Narr Kötter, Markus (2002). Tandem learning on the Internet: Learner interactions in virtual online environments (MOOs). Foreign Language Teaching in Europe; Vol. 6. Frankfurt am Main: Europäischer Verlag der Wissenschaften. -Lightbown, Patsy M. & Nina Spada (2006). How Languages are Learned. Third edition. Oxford university press. -LingVaCity (2012) [Citerad ]. Tillgänglig: -Rost-Roth, Martina (1995). Sprachenlernen im direkten Kontakt. Autonomes Tandem in Südtirol. Eine Fallstudie. Unter Mitarbeit von Oliver Lechlmair. Meran: Alpha & Beta 10

11 TEMA: FinTandem Nina Pilke Professor i svenska språket Vasa universitet Tony Nyström Praktikant vid enheten Vasa universitet Språkpraktik och mycket mer via en Tandemresa på ett år Vill du göra din språkpraktik på ett innovativt och lite annorlunda sätt? Kanske inte enbart få studiepoäng, utan också en god vän? I så fall kan FinTandem vara den metod som passar dig bäst. Språkpraktik är ett praktiskt orienterat sätt att utveckla de egna språkkunskaperna på ett mångsidigt och självstyrt sätt. Språkpraktiken ger studenten möjlighet att pröva det inlärda ute i samhället, bekanta sig med språk och kultur i en autentisk kontext under en längre tid, samla nya erfarenheter samt skapa nya kontakter. Motgångar är någonting positivt när det gäller språkinlärning Språkpraktik på minst 5 poäng ingår i studierna för alla som läser huvudämnet svenska i Kandidatprogrammet för de inhemska språken. För de studenter som inlett sina studier inom ämnet före hösten 2012 omfattar språkpraktiken minst 2 studiepoäng. All praktik planeras på förhand och rapporteras skriftligt efter praktikperioden till en ansvarig lärare vid enheten för nordiska språk. Praktiken kan genomföras på flera olika sätt: genom att man deltar i s.k. nordiska sommar-kurser, genom att man studerar eller arbetar i en svenskspråkig miljö eller genom att man deltar i FinTandem i Vasa under ett läsår. FinTandem har blivit ett omtyckt sätt att genomföra praktiken bland studenterna. I FinTandem övar studenten svenska i samarbete med en modersmålstalare, en tandempartner, som för sin del vill lära sig finska. I tandeminlärning, som bygger på diskussioner, är arbetsformerna fria, enda regeln är att tiden fördelas jämnt mellan de två språken. Det som kanske gör FinTandem intressantare och roligare än den traditionella språkpraktiken är att inom FinTandem får deltagarna till stor 11

12 TEMA: FinTandem grad själva bestämma hur de förbättrar sina språkfärdigheter. Tidigare har studenter bland annat sett på film tillsammans, handlat och lagat mat, spelat spel o.s.v. Det är alltså ett mycket fritt och naturligt sätt att lära sig språk. Jag har lärt mig tala svenska modigt och ledigt utan att vara så rädd för misstag, innan FinTandem var jag helt hopplös på att prata svenska Men det är inte enbart det, utan studenterna har börjat våga använda språket och är inte längre så rädda för de språkliga misstag de kanske gör. Ingen övervakar inlärningssituationen och därmed blir den mycket naturlig. Som extra bonus har studenterna dessutom fått bekanta sig med nya människor, och många av tandemparen har blivit mycket bra vänner på deras gemensamma färd. Så hoppa du också på tandemcykeln och lär dig svenska på ett innovativt, och framförallt trevligt sätt! De som tidigare deltagit i FinTandem är alla överens om att de muntliga färdigheterna förbättras avsevärt under tandemperioden. Läs mera här: 12

13 TEMA: FinTandem FinTandem från en studerandes synpunkt Salla Järvisalo Studerande med huvudämnet svenska Vasa universitet Hösten 2010 bestämde jag mig för att delta i FinTandem för att få språkpraktiken tillgodoräknad med den och dessutom ville jag förbättra mina kunskaper i svenska, i synnerhet muntliga färdigheter. Då visste jag inte ännu hur bra beslut det var och hur mycket nytta jag kommer att dra av den. Redan efter att ha träffat min partner några gånger insåg jag att FinTandem är det rätta sättet för mig att lära mig svenska. Mina egna positiva erfarenheter fick mig att bli så intresserad av FinTandem att jag ville ha den som forskningstema i min kandidatavhandling. Jag är en finskspråkig studerande som har svenska som huvudämne vid Vasa universitet. Vi har möjlighet att avlägga språkpraktiken med FinTandem eftersom Vasa är en tvåspråkig stad och det finns både finsk- och svenskspråkiga invånare där. Jag har avlagt språkpraktiken med FinTandem läsåret I språkpraktiken krävdes det att man träffar sin partner 30 timmar på tandemspråket och det tog ungefär ett år för oss innan vi hade träffats 30 timmar på svenska. Fastän jag redan har avlagt språkpraktiken fortsätter vi träffas och följer tandemprinciperna. Hittills har jag träffat min tandempartner i två år. Vi har träffats regelbundet ungefär två timmar per vecka och vi har talat den ena timmen svenska och den andra finska. Under somrar och andra lov har vi haft lite längre pauser eftersom vi inte har varit i samma stad då. I FinTandem kan man öva sina språkfärdigheter på många olika sätt, och jag har gjort många slags saker med min partner. Vi har talat om olika slags teman och på det sättet har jag utvecklat mitt ordförråd riktigt mycket. Vi har gått på teater och på bio och tittat på finsk- och svenskspråkiga pjäser och filmer, gått på konserter, tittat på varandras foton, läst svenskoch finskspråkiga tidningsartiklar och böcker samt diskuterat dem efteråt. Dessutom har vi tränat idrott, bakat, besökt varandras hem och rest tillsammans. I alla de där situationerna har jag lärt mig tala svenska ledigt och flytande och lärt mig många ord och uttryck inom många olika områden. Vi har diskuterat bland annat våra tankar, erfarenheter och åsikter om teman i fråga. När vi har talat har det ofta förekommit nya ord som någon av oss inte har förstått och som har varit centrala inom det område vi har diskuterat. Då har vi hållit en paus och diskuterat ordet eller uttrycket så länge att vi har förstått det. Vi har exempelvis använt det i andra satser där det förekommer i en naturlig kontext eller förklarat det med andra ord 13

14 TEMA: FinTandem och efter det har vi alltid berättat vad motsvarande ord eller uttryck heter på det andra språket. Jag har ofta skrivit nya ord och uttryck ner och använt det i egna satser så att jag kommer ihåg det också i fortsättningen. På det sättet har jag tillägnat ordet eller uttrycket i en naturlig kommunikationssituation och haft lätt att komma ihåg det. I FinTandem har jag också lärt mig mycket nytt om tandemspråkets kultur. När jag jämför min nuvarande nivå i svenskkunskaper, i synnerhet muntliga färdigheter, med nivån i början av FinTandem, är skillnaden mycket stor. Innan jag hade deltagit i FinTandem hade jag svårigheter med att förstå och utläsa vad en svenskspråkig person säger och särskilt hade jag problem med att tala och uttala flytande svenska. I FinTandem har jag utvecklat mig språkligt mycket och nu kan jag tala modigt, ledigt och mer flytande utan att ha problem med att uttrycka mig på svenska. Nu har jag inte heller haft problem med att förstå svenskspråkiga personer eftersom jag har fått så mycket träning med hörförståelse också. Jag har fått mycket stöd och uppmuntran av min tandempartner när det gäller att använda svenska och med hjälp av det har jag velat försöka mer och mer varje gång, och det har verkligen gett positiva resultat. Jag har också blivit en jättebra vän med min tandempartner och fastän jag redan har avlagt språkpraktiken vill vi fortsätta träffas både för vår vänskaps skull och förstås också för språkets skull. FinTandem är alltså ett bra sätt att skaffa en ny vän med ett annat modersmål och det är alltid nyttigt: ju mer man har motivation att öva och använda sitt tandemspråk desto bättre lär man sig. I min kandidatavhandling undersökte jag vilka språkfärdigheter 20 FinTandemdeltagare vill satsa mest på och vilka är sekundära för dem. Enligt forskningsresultaten vill största delen av deltagarna förbättra sina muntliga färdig-heter, alltså tal och hörförståelse. Jag tog reda på hur de har utvecklat de språkfärdigheter som de vill satsa mest på och nästan alla har skrivit att man ska bara vara modig och börja tala om man inte försöker kan man inte utveckla sig. Jag undersökte också hur många timmar deltagarna har träffat sin partner och hur bra språkfärdigheter de har och de som hade träffat partnern fler timmar hade bättre språkfärdigheter än de som inte hade träffat partnern så många timmar. De här resultaten tyder på att FinTandem har haft en positiv påverkan på deltagarnas språkfärdigheter. Alla deltagare som jag intervjuade i min avhandling har prövat på likadana aktiviteter som jag också har prövat och liksom deltagarna har jag också dragit riktigt mycket nytta av FinTandem. 14

15 TEMA: FinTandem Sirpa Sipola Universitetslektor i svenska Vasa universitet Marit West-Sjöholm Universitetslärare i finska Åbo Akademi Tillsammans förstod vi varandra - om språksamarbete mellan Vasa universitet och Åbo Akademi i Vasa Under läsåret genomfördes ett språksamarbete mellan Språktjänsten vid Vasa universitet och Centret för språk och kommunikation vid Åbo Akademi i Vasa. Samarbetet ordnades inom ramen för kursen i det andra inhemska språket (5 sp) vid respektive universitet och i samarbetet deltog sammanlagt 127 studenter med varierande studieinriktning. Målet var att ge studenterna möjlighet att använda det andra inhemska språket i autentiska situationer och att öva språket tillsammans med personer som talar språket som sitt modersmål. I kursen i det andra inhemska språket vid respektive universitet tillämpas språkbadsmetodik där språket som skall läras används som ett medel i undervisningen och följaktligen används aktivt i all kommunikation under kursen. En grundläggande tanke är att man lär sig ett språk bäst genom att aktivt använda det i meningsfulla och autentiska sammanhang genom interaktion med andra. Ett samarbete över språkgränsen föll sig följaktligen som ett naturligt inslag i kursens profil. I samarbetet tillämpades tandemmetoden enligt vilken språkinlärningen sker i växelverkan med en person som har språket som sitt modersmål. Två (eller i detta fall flera) personer arbetar tillsammans med målsättningen att lära sig varandras språk. Båda parter i tandem fungerar således som lärande och lärare. Samarbetet i praktiken Samarbetet genomfördes i form av tre närträffar. Två av dem ordnades och leddes av lärarna och en träff ordnades av studenterna själva. Genast i början av första träffen delade lärarna in deltagarna i smågrupper bestående av 2 3 finskrespektive svenskspråkiga. Dessa grupper bestod under hela samarbetet. Utöver närträffarna deltog tandemgrupperna också i nätbaserade diskussioner i Moodle. En del övningar förberedde deltagarna på egen hand före träffen och en del övningar var oförberedda. Uppgifterna bestod bl.a. av att berätta om sig själv, sina studier, sitt universitet och sin hemkommun, att förklara 15

16 TEMA: FinTandem och fråga efter vägen, diskutera boende och olika aktuella frågor. Studenterna ledde också diskussioner om valfria ämnen som de förberett på förhand. I Moodle diskuterade de bl.a. studenternas ekonomiska situation, presidentvalet 2012 och sömnvanor. Som underlag för diskussionerna användes en finskspråkig artikel och en svenskspråkig artikel och diskussionen fördes på artikelns språk. I de flesta övningarna tränades den muntliga kommunikationen medan diskussionen i Moodle baserade sig på skriftlig kommunikation. Studenternas åsikter om samarbetet För att få en uppfattning om hur deltagarna upplevde samarbetet och om det hade någon betydelse för deras språkinlärning bad vi dem utvärdera samarbetet genom att fylla i en enkät efter den sista träffen. Sammanlagt 110 studenter svarade på enkäten. Studenterna fick bl.a. fritt beskriva vad de upplevt som positivt och negativt med samarbetet och om det påverkat deras attityd till det andra inhemska språket. Vi ville också veta vilket konkret utbyte de upplevt att de fått av samarbetet. I denna punkt kunde de kryssa för ett eller flera givna alternativ. De ombads också redogöra för hur samarbetet eventuellt påverkat deras motivation att använda det andra inhemska språket i framtiden. Deltagarna uppskattade möjligheten att praktisera det andra inhemska språket i autentiska situationer med infödda talare i samma ålder och i samma situation. Stämningen i smågrupperna var avslappnad och uppmuntrande och de vågade tala även om det inte alltid blev rätt. Hela 79 procent ansåg att det bästa var att de fick träna den muntliga kommunikationen. Och den flöt många gånger bättre än förväntat: Emellanåt tyckte jag att jag pratade riktigt flytande och använde ord jag knappt visste jag kunde. Över hälften av studenterna upplevde att samarbetet lärt dem att använda språket i praktiken. Många tyckte att det var roligt att träffa människor från den andra språkgruppen och någon ansåg att det var ett bra sätt att minska fördomarna mellan språkgrupperna. Uppgifterna och övningarna var mångsidiga och relevanta och studenterna uppskattade möjligheten att påverka innehållet och övningarna. De upplevde ett genuint samarbete och hjälptes åt att få kommunikationen att fungera. Fokus låg på innehåll mera än på form, vilket uppskattades. En femtedel upplevde att det ibland blev tysta stunder då ingen sade något eller att det speciellt i början var litet trögt och svårt att diskutera. Negativt var också att alla inte var lika aktiva i Moodle. De flesta negativa kommentarerna gällde dock samarbetets omfattning: träffarna var för få eller tidsperioden för kort. Den kanske mest intressanta och viktigaste frågan i enkäten gällde studenternas uppfattning om den konkreta nyttan med samarbetet. Resultaten av enkäten visar att samarbetet var givande, vilket framgår av tabell 1 på nästa sida. Hela 75 procent ansåg att samarbetet ökat deras självförtroende att använda språket, trots att samarbetet var relativt kort. Motivationen att lära sig mera ökade också hos 65 procent. Utöver detta ansåg närmare 70 procent att de lärt sig nya ord och uttryck och att ordförrådet vuxit. Intressant är att några också tyckte att de lärt sig grammatik trots att det inte ingick explicit i uppgifterna. De flesta upplevde att de 16

17 TEMA: FinTandem Tabell 1. Utbytet av samarbetet angivet i procent gruppvis och sammanlagt fått mera kunskap om och större förståelse för den andra språkgruppen. Ungefär hälften svarade att attityden hade blivit positivare medan en femtedel ansåg att de redan hade en positiv attityd som inte ändrats. En femtedel svarade negativt på frågan och i de flesta fall var svaret ett kort nej utan närmare förklaring. Det var omöjligt att veta om svaret hade en positiv innebörd (attityden positiv som inte ändrats) eller en negativ innebörd (attityden negativ som inte ändrats). De som svarade positivt uppgav att deras motivation att lära sig mera och använda språket alltid då tillfälle ges hade ökat. Språket upplevdes inte lika svårt som tidigare och osäkerheten att använda språket hade minskat eller försvunnit. Lärarnas erfarenheter Resultaten av enkäten och studenternas kommentarer är positiva och tyder på att målet med samarbetet uppnåddes. Våra egna erfarenheter av det praktiska arbetet stöder detta. Samarbetet har till alla delar fungerat bra och de korta avstånden mellan universiteten har underlättat samarbetet. Deltagarna upplevde samarbetet som meningsfullt och givande och uppskattade de fysiska träffarna ansikte mot ansikte med den andra språkgruppen. Tack vare träffarna blev studenterna bekanta med varandra, vilket bidrog till att stämningen i smågrupperna blev god och uppmuntrande. Detta hade i sin tur en positiv effekt på inlärningen. Deltagarna lärde sig nya ord och uttryck och att kommunicera på det andra inhemska språket. Men framför allt ökade det deras självförtroende i språket och motivationen att använda det och att lära sig mera. Samarbetet fortsätter detta läsår och enligt studenternas förslag utökar vi träffarna med en till detta läsår. Samarbetet har fått ett gott rykte om sig och våra studenter frågar numera efter samarbetet. Vi hoppas kunna erbjuda så många som möjligt möjligheten att delta och träna sina kommunikativa färdigheter. 17

18 TEMA: FinTandem Tandem learning at the bilingual University of Fribourg/Freiburg: a winwin situation Claudine Brohy Lektor i tyska som främmande språk University of Fribourg The bilingual French-German University of Fribourg in Switzerland has been founded in Its bilingualism has been used as a label to attract students and teachers alike to work, study and teach in the two major European scientific languages whilst living in a bilingual city. Shortly after its foundation, language institutes have been established to guarantee language competencies in both official languages, and later on also in English. The University displays different types and models of bilingualism, and since the 1980ies bilingual studies are possible in addition to studies in French and German. A Language Center has been founded in the late1990ies which offers courses in French, German, English and Italian, an official Swiss language. Alongside the traditional language courses, more autonomy oriented learning opportunities have been offered at the media center and through blended learning. Since 1983, Tandem is part of the academic learning landscape; it has been first implemented in teacher training programs, one of the target languages had to be German. Later, the approach opened to all University members and all languages. European Tandem days have been organized in 1989 at the University (cf. Künzle/Müller 1990) in order to share knowledge, to address practical as well as theoretical issues, and to create a professional network. In the meantime, the Tandem idea had spread rapidly to other schools like high schools and vocational schools, as well as to national, cantonal and local administrations and institutions, with all sorts of extensions like class Tandems or Tridems (three people learning together). From the early 1990ies on, Tandem organization has undergone major changes with the evolution of technology, and faceto-face Tandems have been completed or even replaced by virtual Tandems. However, the core functioning has not been replaced: regular encounters or contacts, aims and contents to be established consensually by the partners, changing roles of teacher and learner, equivalent time dedicated to either language. At the Language Center of the University of 18

19 TEMA: FinTandem Fribourg, Tandem learning is an integral part of language learning. In 1983, 12 students have been matched (Künzle/Müller 1990:159), in the fall term , however, the numbers vary considerably from year to year. French, German (Standard and Swiss-German), English, Spanish, Italian are the top choices, but other smaller languages like Icelandic and Swahili are also demanded. An evaluation has been carried out some time ago, and it is our wish to again conduct another one in a near future. The students spontaneously give their opinion when using the media center, one of the main feed-backs is that a good match is essential, which holds true for many domains of life! Student feed-backs: The program is a great idea. You should stress that a Tandem is a casual relationship both people should utilize to learn about one another and improve their language skills. There is no need to see the relationship as a chore, rather it should be enjoyable and nonstressful. Je pense que l autonomie est bien parce qu il n y a pas de contrainte, et puis chacun prend sa responsabilité. Il n y a pas trop de directives pour le Tandem. C est une bonne solution d avoir quelqu un qui met en relation des personnes intéressées. Also es war genau das, was ich gesucht habe. Also wir haben eigentlich themenzentriert gelernt. Wir haben zum Beispiel Kirchen besichtigt, wir haben Museen besucht. Wir haben über gewisse geschichtliche Themen oder was uns dann gle Künzle/Müller 1990 Künzle/Müller 1990ich interessiert hat gesprochen. Und in diesem Zusammenhang den Wortshcatz eingebaut und auch vor allem, wenn man dann sprch, sind dann Fehler aufgetaucht, und dann hat man auch die entsprechenden grammatikalischen Kapitel kurz angetippt und nicht ausgewalzt, sondern nur soweit es nötig war. LITTERATUR -Künzle, B; Müller, M.; Institut für deutsche Sprache (eds.) (1990). Sprachen lernen im Tandem. Erste Europäische TamdemTage, Freiburg (CH), Dezember Freiburg: Universitätsverlag. - Tandem Learning, Language Center, University of Fribourg/Freiburg. [ ] 19

20 FINTANDEM Vasa Arbis och Korsholms vuxeninstitut erbjuder i samarbete språkinlärning genom tandemmetoden. Praktisera finska, svenska eller något annat språk med en diskussionspartner som har språket som modersmål. I utbyte lär du ut ditt eget språk. Under läsåret hålls fem närstudieträffar vid Vasa Arbis och/eller Korsholms vuxeninstitut, i övrigt självständigt arbete. Gästföreläsare FD Katri Karjalainen. Koordinatorer: FM Marika Boström och planerare Leena Havu-Erhie. Anmäl ditt intresse så försöker vi hitta en lämplig samtalspartner åt dig. Du kan anmäla dig under hela läsåret via Kursavgift: 20 (betalas när du har fått en partner). Mer information fås av Marika Boström tfn (06) , e-post: marika.bostrom@vasa.fi eller Leena Havu-Erhie, leena.havu-erhie@mustasaari.fi. FinTandem 10 år FinTandem (språkinlärning genom kommunikation med en modersmålstalare) firar 10-års jubileum med ett jubileumsseminarium fredag kl Syftet är att presentera den modell för tandeminlärning som utvecklats vid Vasa Arbis sedan starten år 2002 och som resulterat i kursmodellen FinTandem i samarbete med Korsholms vuxeninstitut. Under seminariet berättar olika aktörer om sina erfarenheter av tandemmetoden. Bland annat presenteras tandem som metod ur forskningssynvinkel, hur FinTandemkursen byggts upp att fungera i praktiken och även ur deltagarsynvinkel. FinTandem som fortbildning för stads- och kommunalt anställda berörs och hur FinTandem fungerar i andra delar av landet. Därtill kommer tillämpningar i högskolestudierna både i svenska och finska, samt klasstandem i gymnasierna. Seminariedagen är öppen för allmänheten. Se närmare information och tidtabell på från och med mitten av oktober.

21 PERSONPORTRÄTT Niina Nissilä Postdoc-forskare Vasa universitet Mitt namn är Niina Nissilä och jag jobbar som postdoc-forskare vid Enheten för nordiska språk. Till mina arbetsuppgifter hör både forskning och undervisning. Jag kommer från en enspråkigt finsk familj i Ylivieska i Norra Österbotten. Redan i gymnasiet blev det klart för mig att studera språk är något jag tycker om. Jag hade både på högstadiet och i gymnasiet mycket erfarna och duktiga lärare i svenska, och tack vare dem blev svenska det språk som jag fortsatte att studera vid universitetet. Att studera vid universitet var dock inte en självklarhet för mig från början mina föräldrar är bönder och uppmuntrade mig att skaffa mig ett riktigt och produktivt yrke, och ansåg att universitetsfolk med sina teorier är fjärmade från den riktiga världen. Så jag sökte till ganska många slags läroanstalter, inom bl.a. hälsovårds-, storhushålls- och turistbranschen innan jag bestämde mig för att trots allt söka mig till universitetet. Året var då Efter två års studier i svenska vid Vasa universitet åkte jag på ett halvårs utbyte till Umeå universitet. Där studerade jag företagsekonomi tillsammans med svenska studenter. Hösten blev avgörande för mitt fortsatta liv, eftersom efter utbytet föreslog professor Merja Koskela som då var handledare för kandidatseminariet i svenska, att jag skulle skriva min kandidatuppsats om bokföringens termer och begrepp. Jag tyckte att temat var mycket intressant, eftersom jag redan vid första ögonkastet kunde se att de termer som användes på svenska i Finland var annorlunda i jämförelse med dem som jag just hade lärt mig i Sverige. När jag var klar med kandidatuppsatsen, råkade sig att enheten behövde en vikarie för assistenten, och jag fick börja jobba här vid Vasa universitet vid sidan av studierna. Min pro gradu avhandling handlade om bokslutets termer och begrepp, och arbetet vid enheten fortsatte. Efter ett par år fick jag plats i den nationella forskarskolan inom språkämnen, Langnet, och senast då var det klart att jag skulle skriva en doktorsavhandling i temat. Jag tror inte att mina föräldrar sist och slutligen hade så fel om det där teoretiska universitetsfolket, vilket märktes när de äntligen år 2008 närvarade på min disputation och lyssnade på en diskussion om redovisningsbegreppens abstrakta väsen. Kursen i begreppsanalys som hör till biämnet Terminologi och teknisk kommunikation var en av de viktigaste för mig under studietiden, eftersom där märkte jag att genom 21

22 PERSONPORTRÄTT att organisera och visualisera begreppen inom ett tema är det bl.a. mycket lättare att skriva om temat. Terminologi och fackspråk är nära mitt hjärta. Nästan alla vuxna människor har en utbildning, de jobbar inom ett specialområde och är således användare av fackspråk. Alla har kunskaper och kännedom inom sitt expertisområde och kommunicerar om sitt fackområde. Detta betyder att vi alla använder termer som hör till något eller några specialområden. Vi märker oftast att något är fel i områdets kunskapsorganisation när det blir problem i kommunikationen. Terminologins arbetsredskap kan användas överallt till att göra kommunikationen mer entydig, exakt och ekonomisk, men också till att skapa ordning var som helst i vardagslivet. I mitt nuvarande jobb som postdoc-forskare har jag två större forskningsprojekt: BeViS, som handlar om språkbadsbarnens begreppsvärldar och Synonymi i fackkommunikation som undersöker och kategoriserar olika typer av synonymer som fackfolk använder i sin kommunikation. Utöver dessa medverkar jag aktivt i universitetsgemenskapen, jag är styrelsemedlem i tre olika föreningar, VYTY (forskarföreningen vid Vasa universitet), VAKKI (Forskarföreningen för översättning, fackspråklig kommunikation och flerspråkighet vid Vasa universitet) och IITF (International Institute for Terminology Research). Jag tycker att jag jobbar bäst när jag har lite bråttom så länge allt inte lämnas till sista minuten. Till min familj hör min make Seppo som är byggnadsingenjör och våra två söner Tuukka (11 år) och Nuutti (8 år). Våra barn deltar i svenskt språkbad i Vasa. Min fritid går främst till familjen. Båda barnen har många hobbyer, så ganska många kvällar i veckan går till att skjutsa dem fram och tillbaka. Jag motionerar gärna i naturen och sjunger i kör. Jag trivs bra med mitt jobb vid universitetet, det ger en lämplig kombination av frihet, ansvar, inspiration och utmaningar. 22

23 DEBATT En students betraktelser - eller en liten svanesång Tony Nyström Student med modersmålet svenska som huvudämne Vasa universitet Studier blir till program, universitet blir till skolor, kunskapsproducering blir till informationssamling. Efter att den nya reformen vid filosofiska fakulteten här vid Vasa universitet tagit form så kan man fråga sig vart världen, och vi, är på väg. De så kallade skräddarsydda programmen ger i verkligheten inte fler möjligheter, utan snarare tvärtom. Antalet biämnen begränsas, vilket helt klart tyder på att man vill slippa alla humbugsvetenskaper som filosofi, språk och andra ämnen som nu inte direkt producerar någonting, annat då än den där kunskapen som skribenten personligen fortsättningsvis skulle vilja förknippa med ordet universitet. Visserligen ger filosofi fortfarande inte barn kläder, eller universitet resurser för den delen. Visserligen måste vi göra allt så enkelt som möjligt för denna mannagrötsgeneration, de har ju inte färdigheten att själv välja och ansvara. Visserligen tackar studenten för den färdiga studieplanen och bockar för att inte behöva besväras av eget ansvar, det är ju dem det ska skyllas. Visserligen kommer universitetet att utexaminera fler nu då tömmarna spänts till, det är ju det som är målet. Men är inte universitetets främsta uppgift fortfarande att producera kunskap, inte magistrar? Till pappers kommer det att se bra ut att ha lassvis med utexaminerade, men det är väl till ingen nytta att utexaminera hundratals människor som alla kan exakt samma sak? Människor som måste välja nästan exakt samma väg för att få det där jobbet som dessa program skolar en till. Elever (man kan väl inte kalla dem studenter längre?) vågar inte eller har rentav inte möjligheten att pröva på olika ämnen och på det sättet hitta sin egen nisch; studera lite filosofi, lite engelska, lite tolkning, studera lite whatever, för att också i praktiken kunna göra det där tvärvetenskapliga som det så flaggas för. Nej, istället för att ge studenter möjligheten att välja sina egna vägar och göra sina misstag så startar man ett maskineri som förväntas spotta ut kandidater och magistrar en efter en, rentav fabriksmässigt. Människor som valt de rätta biämnen, kryssat för rätt rad och kammat hem vinsten. Inte gjort misstag. Inte alltså vågat göra det där ökända misstaget som skulle ha kunnat bidra deras ämnesområde med någonting. Det misstaget som tidigare tänkare gjort för att göra genombrott. Det är fortfarande genom sprickorna som ljuset kommer in. Kanske blir det mer kostnadseffektivt. Kanske blir det mer globalt. Kanske universitetet fyller alla antagningskvoter. Kanske reformen ger oss möjlighet till den tvärvetenskaplighet och innovation som helt tydligt är 2000-talets slagord. Kanske reformen inte är en dödsstöt för humanoira. Och kanske den inte är den akademiska frihetens svanesång. Kanske. 23