3. FinTandem Tips på övningar, diskussionsämnen och aktiviteter Allmänna språkexamina: muntlig framställning och textförståelse 11
|
|
- Hans Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handbok för studerande
2 1. Bakgrund 2 2. Vad är tandeminlärning? 3 3. FinTandem 4 4. Varför FinTandem? 5 5. Hur lär man sig med hjälp av FinTandem? 6 6. Tips på övningar, diskussionsämnen och aktiviteter 8 7. Allmänna språkexamina: muntlig framställning och textförståelse När fungerar inte FinTandem? Vill du veta mera? 14 FINTANDEMDAGBOK 16 A. UTGÅNGSNIVÅN 16 B. MÅLSÄTTNINGAR 17 C. STUDIEDAGBOK 18 D. UTVÄRDERING 19 Bilaga: Tärningsspel och spelregler 1
3 1. Bakgrund Tandem som språkinlärningsmetod togs för första gången i bruk i ett tysk franskt ungdomsutbyte år Sedan dess har tandem spridit sig runt världen, t.ex. till Sverige, Danmark, Tyskland, Schweiz, Portugal, Irland, Spanien, Frankrike, Storbritannien, Holland, Italien, Belgien, Förenta Staterna, Japan, Kanada, Peru och Sydkorea. I Finland är metoden dock tämligen okänd, även om detta håller på att ändras. I Vasa startade tandemprojektet vid Vasa Arbis hösten 2002 och initierades av professor Christer Laurén från Vasa universitet. Han kände sedan länge till metoden och tyckte att den kunde lämpa sig bra i en tvåspråkig stad som Vasa. Vid Vasa Arbis tyckte man att tandemmetoden var intressant dels för att den på ett naturligt sätt kunde skapa ett både språkligt och kulturellt utbyte mellan regionens finsk- och svenskspråkiga invånare, dels kunde den ge områdets många nyinflyttade utlänningar en möjlighet att lära känna våra språk och vår kultur och vice versa. En annan fördel med projektet är möjligheten att samarbeta med andra skolor. Läsåret startade Vasa Arbis och Korsholms vuxeninstitut ett samarbete för att gemensamt erbjuda tandeminlärning. Projektet, som finansierades av Utbildningsstyrelsen, hade även som mål att utarbeta en modell för tandeminlärning som kan användas också i andra tvåspråkiga kommuner i Finland. Övriga samarbetspartners inom projektet har bl.a. varit Vasa universitet, Vasa stads gymnasier, Korsholms gymnasium, Vasa stad och Korsholms kommun. Inte i våra vildaste fantasier kunde vi föreställa oss hur framgångsrik och populär FinTandem skulle bli i Vasaregionen. Årligen rör det sig om cirka personer som anmäler sig till FinTandem. Av dem får cirka 75 % en FinTandempartner. De allra flesta av paren har varit mycket nöjda med sitt FinTandemutbyte. 2
4 2. Vad är tandeminlärning? Språkinlärning med hjälp av tandemmetoden är en form av öppet lärande där två personer med olika modersmål träffas regelbundet för att lära sig varandras språk och förbättra sina kommunikativa färdigheter i den andras modersmål. Tandem är inte bara språkinlärning utan ger dig också en möjlighet att lära dig något om en annan människa och en annan kultur, och till och med få en ny vän. Det kan också handla om att du eller din partner vill lära er mer om ett visst område som t.ex. har med era yrken eller intressen att göra. Det finns ett par principer som gäller för alla former av tandem och som måste följas för att tandempartnerskapet ska fungera. A. Principen om ömsesidighet Tandempartnerskapet måste vara så rättvist som möjligt, så att ni använder lika mycket tid för båda språken och att båda parterna stöder varandra i lika hög grad. B. Principen om autonomi eller självstyrning Ni är själva var och en ansvariga för er egen inlärning. Ni gör klart för er den egna målsättningen och bestämmer gemensamt vilka metoder ni ska använda er av. Alla initiativ ska komma från er själva. Ni ställer er själva till förfogande som experter på ert eget modersmål och er kultur genom att ni t.ex. läser högt för varandra, diskuterar ämnen som partnern har föreslagit, rättar varandras fel, föreslår förbättringar osv. I regel har förstås deltagarna ingen lärarutbildning - därför ska man inte heller förvänta sig att partnern ska fungera som lärare i den bemärkelsen, att han eller hon skulle kunna ge grammatiska regler och ha förmåga att bedöma din inlärning. Detta kan inte heller din partner förvänta sig av dig. Du och ditt tandempar kommer gemensamt överens om vilka metoder ni vill använda er av och vilka regler som gäller för just ert partnerskap. 3
5 3. FinTandem FinTandem är den form av tandeminlärning som innehåller närstudieträffar, tandemträffar och handbok. FinTandem som kurs har ursprungligen utvecklats vid Vasa Arbis. För att hjälpa deltagarna med att komma igång och för att ge stöd i tandeminlärningen ordnas fem gemensamma närstudieträffar. Där ger vi information om metoden, svarar på eventuella frågor, ger tips om varierande aktiviteter och prövar på olika spel etc. Vi ger också deltagarna tillfälle att utbyta erfarenheter av FinTandemkursen. Mellan närstudierna träffas FinTandemparen regelbundet på egen hand och utbyter språkkunskaper på ett självständigt sätt så kallade tandemträffar. Handboken är ytterligare ett sätt att stöda FinTandempartnerskapet och ger dig en möjlighet att utveckla metoden enligt dina egna behov. Vi vill här berätta vad FinTandem är, fördelar och eventuella nackdelar med metoden, ge tips för hur du kan jobba med ditt FinTandempar och informera om litteratur och webbadresser som kan ge ytterligare information om språkinlärning med hjälp av tandemmetoden. Handboken innehåller också en modell för hur du kan skriva dagbok i samband med dina tandemträffar, så att du bättre kan strukturera din inlärning. Handboken kan även fungera som en introduktion för dig som är intresserad av metoden men ännu inte har prövat på den. För den som är intresserad av att avlägga allmänna språkexamina, finns tips på hur man kan förbereda sig genom tandeminlärning. I avsnitt sju i den här handboken har vi samlat temaområden och språkfunktioner som kan ingå i det muntliga delprovet och i textförståelsedelen, samt vilka olika typer av uppgifter som kan förekomma. Med hjälp av denna information kan du på ett effektivt sätt förbereda dig tillsammans med din FinTandempartner. 4
6 4. Varför FinTandem? Av vilka anledningar är FinTandem en bra metod för språkinlärning? Här är några av de fördelar som deltagarna själva har nämnt. - ni behöver inte vara på exakt samma nivå, utan kan anpassa er till varandra - du får en ypperlig möjlighet att tala målspråket och att utveckla de muntliga färdigheterna i en trygg miljö - det är ett bra komplement till teoretiska språkstudier - du har inga läxor (om ni inte själva bestämmer er för att ni vill ha det) - det är flexibelt: ni får bestämma själva hur ofta, var och när ni träffas, vad ni gör och vilka metoder ni använder. - du lär känna en annan person och en annan kultur - då ni är bara två stycken i paret får ni använda språket maximalt: ingen annan tävlar om att få yttra sig - det är mer personligt än en vanlig språkkurs - du utvecklar din förmåga att våga tala och komma igång med kommunikation på målspråket - det är ett bra sätt att lära sig ett praktiskt ordförråd, ordspråk och talspråk - det är en naturlig inlärningssituation, man använder det främmande språket för att kommunicera - det är ok att säga fel - det är lättare att prata med en person som har liknande utgångsläge som man själv, dvs. också är där för att förbättra sina språkkunskaper - huvudsaken blir att lära känna varandra och språket får man på köpet - om du redan kan ditt tandemspråk bra får du möjlighet att upprätthålla dina kunskaper - det är motiverande: man blir ännu mer inspirerad att lära sig språket bättre. 5
7 5. Hur lär man sig med hjälp av FinTandem? Här presenterar vi ett antal tips för hur man bäst lär sig språk med hjälp av FinTandem. I Bestäm var och när ni ska träffas. Välj en dag och en tidpunkt som passar er båda och gör det till en återkommande rutin. Försök hitta en regelbunden rytm för era träffar om möjligt en gång per vecka men minst en gång varannan vecka. Om ni inte har någon viss tid då ni träffas, ska ni på varje träff komma överens om var och när ni träffas nästa gång. Kom också överens om hur ni ska göra om ni har förhinder. II Dela upp tiden jämnt mellan de båda språken. Var noggrann med att båda språken får lika mycket utrymme. Gör exempelvis så, att ni när ni träffas talar ni det ena språket en timme och det andra språket en timme. Håll hårt på tiderna. I början kan det kännas konstigt att plötsligt byta språk men efter några träffar blir det naturligt. Ni kan också göra så att ni talar ett språk en vecka och det andra följande vecka, men det kan upplevas som om det ibland blir alltför långt mellan gångerna. Om ni har möjlighet att träffas två gånger i veckan kan den modellen fungera bättre. III Bestäm vad ni vill uppnå med era träffar. Det är bra att fundera igenom vad ni själva vill uppnå med ert FinTandempartnerskap. Vad vill ni lära er? Berätta om era målsättningar för varandra. Det gör att ni har lättare att hjälpa och stödja varandra. I dagboken finns frågor som kan göra det lättare att formulera era målsättningar. IV Kom överens om hur ni ska stödja varandras språkinlärning Bestäm hur och när ni rättar varandra. (Är det vissa grammatiska fel som ska rättas, ska ni rätta om ni använder fel ord, ska allt rättas, ska ni rätta genast eller ska ni diskutera felen 6
8 senare?) Var medveten om att alltför mycket rättande kan hämma kommunikationen, och att ett av målen med tandeminlärning är att uppmuntra och befrämja kommunikationen på målspråket. Men samtidigt är det bra att rätta åtminstone fel som upprepas eller som gör det svårt att förstå budskapet. Utan att bli rättad är det svårt att lära sig. V Planera vad ni ska göra Om ni planerar i förväg vad ni ska göra då ni träffas, kan ni förbereda er och komma igång snabbare. På det sättet undviker ni att ni inte vet vad ni ska prata om, med allt vad det kan innebära av dödtid och genanta pauser. Var förberedd genom att ta med eventuellt material som kan behövas eller som hör till det ämne ni har bestämt er för att diskutera. VI Övriga tips Anpassa ditt språk, ditt ordförråd och hur snabbt du pratar så att de motsvarar partnerns nivå. Anteckna vad ni gör och vad ni lär er och vad ni skulle vilja göra framöver. Även i detta kan dagboken vara till hjälp. 7
9 6. Tips på övningar, diskussionsämnen och aktiviteter Här kommer några tips på vad ni kan göra när ni träffas. Tipsen är främst samlade från de diskussioner deltagare i FinTandem fört under FinTandemkursens närstudieträffar, dels finns här också tips från Exempel på övningar: - öva hälsningsfraser - diktamen - skrivövningar (brev, uppsatser m.m.) - uttalsövningar - spela spel (t.ex. Alias) - ni kan även ta med era vänner eller andra FinTandempar, ni kan spela hemma eller på caféer och pubar som ibland har spel att låna ut - läs tidningar tillsammans. Ni kan t.ex. försöka hitta tidningsartiklar om samma ämne på båda språken eller dagstidningar från samma dag och jämföra - samla ord / uttryck / kortare texter som ni vill att partnern ska förklara för er - samla ord kring olika kategorier/ämnen, fortsätt sedan med att diskutera de olika ämnena ur olika synvinklar - samla exempel på bra och dålig reklam (ur tidningar, banda från TV etc.) och diskutera vad de gör reklam för och på vilket sätt, diskutera varför ni tycker att en viss reklam är bra eller dålig - skriv textmeddelanden eller skicka e-post på det andra språket - kom överens om att titta på samma tv-program och diskutera det när ni träffas eller titta på det tillsammans och diskutera sedan - berätta sagor för varandra (vitsar kan vara svåra att direkt översätta till ett annat språk, så dem kan man vara lite försiktig med) - översätt sagor eller andra texter till det andra språket. 8
10 Exempel på diskussionsämnen: - familjen - traditioner och kultur(en) likheter och olikheter - aktuella högtider, hur ni brukar fira dem - det egna jobbet - vad ni ska göra på veckoslutet / vad ni brukar göra / vad ni skulle vilja göra; spekulera vad andra människor gör på veckosluten - intressen olika och gemensamma - rädslor: vad ni är rädda för och varför - hur ni upplevde det att gå i skolan positiva och negativa upplevelser - något dramatiskt ni har varit med om eller bevittnat - aktuella ämnen något ni sett på tv, hört på nyheterna eller läst i tidningen - min drömsemester - hur ni är artiga/oartiga på respektive språk - vanliga ordspråk - försök hitta liknande ordspråk i respektive språk. Exempel på olika typer av aktiviteter: Ni kan också kombinera olika typer av aktiviteter med era tandemträffar och på det sättet naturligt hitta nya saker att prata om. På det sättet börjar ni också lära känna varandra bättre. - gå på promenad eller jogga tillsammans - gå på kafé eller restaurang - gå på museum prata om det ni ser - gå på bio eller teater och diskutera pjäsen eller filmen efteråt - gå till biblioteket tillsammans - träffas i utrymmen som arrangören för FinTandem erbjuder - gå på en föreläsning tillsammans - gå på en praktisk kurs tillsammans - smaka på mat från den andra kulturen, laga mat tillsammans 9
11 - träffas hemma hos varandra (där kan ni t.ex. berätta om era hem, den andra kan ställa frågor om det han eller hon ser i hemmet, ni kan visa fotografier från resor, av familjen och diskutera utgående från dem.) - gå och simma eller på gympa tillsammans - shoppa tillsammans - gå på fest tillsammans, bjud in varandra på era fester. 10
12 7. Allmänna språkexamina: muntlig framställning och textförståelse Då du lär dig språk med hjälp av FinTandem, kan du också förbereda dig för delproven i muntlig framställning och textförståelse i allmänna språkexamina. Följande är hämtat från Grunderna för allmänna språkexamina (24/011/2011). I allmänna språkexamina behandlas följande temaområden i de olika delproven: - Jag och min bakgrund - Hem och boende - Handel och service - Kultur - Resor - Hälsa och välbefinnande - Arbete - Miljö - Samhälle I allmänna språkexamina testas vilka språkfunktioner du behärskar, dvs. vad du kan använda dina språkkunskaper till. De viktigaste språkfunktionerna som kan ingå i testet är: - att lämna in, redogöra för och begära uppgifter - att uttrycka åsikter och attityder - att uttrycka och ställa frågor om känslor - att uträtta ärenden - att följa vedertagen social praxis och sociala normer - att styra kommunikationen 11
13 Det muntliga delprovet utförs huvudsakligen i språkstudio. Den muntliga språkfärdigheten mäts med hjälp av uppgifter där du t.ex. ska svara på frågor, delta i simulerade samtal, beskriva något, komma med repliker i en social situation eller redogöra för något. I provet kan det utöver testet i språkstudion även ingå en pardiskussion eller intervju. Svaren bedöms enligt hur begripliga, tydliga och naturliga de är. Delprovet i textförståelse består av texter såsom brev, budskap, meddelanden, reklam, notiser, saktexter och berättelser. Om du avlägger delprovet på grundnivå är texterna ganska korta och ordförrådet är relativt enkelt. På mellannivån är texterna längre och ordförrådet är mera varierat. På högsta nivån är det vanligtvis en längre text och några kortare texter. Flertalet texter är autentiska. I huvudsak ska du svara på frågor som berör innehållet i texterna. Frågorna handlar inte enbart om att förstå svåra ord och därmed kunna besvara dem, utan de hänför även till sådant som är specifikt för en viss typ av text. Frågor om t.ex. en reklamtext, kan fokusera på vad som är speciellt med varan som texten gör reklam för eller på köpevillkoren. På mellannivån betonar en del av frågorna helhetsförståelsen av texten. På den högsta nivån kan din förståelse testas genom att du ska skriva en sammanfattning av texten. Tandeminlärning ger dig många möjligheter att i praktiken öva de färdigheter och ämnesområden som nämnts ovan. Tillsammans med din FinTandempartner kan du välja att jobba med de temaområden som framkommit. Vad gäller den muntliga framställningen kan ni berätta om er själva, er bakgrund, hur ni bor, era hobbyer och resor som ni har gjort eller planerar att göra. Ni kan diskutera sociala koder skillnader och likheter i respektive språkkultur. Ni kan berätta om era åsikter i frågor som rör hälsa, arbete, miljö, landskännedom och samhälle. Ni kan även välja att läsa texter som handlar om dessa temaområden. Ni kan välja ett tema för en träff och söka fram texter på ert eget modersmål åt varandra och sedan läsa och diskutera hur ni förstår texterna. Tänk på att välja texter av olika typer (se ovan vilka typer av texter som förekommer i delprovet). Ni kan söka fram texter 12
14 t.ex. på Internet eller i tidningar. Försök hitta texter som motsvarar era språknivåer. Du hittar mer information om de allmänna språkexamina på adressen: > utbildning och examina > språkexamina > allmänna språkexamina. Här finns uppgifter om t.ex. examensdagar och examensställen samt beskrivningar av språknivåerna. Här finns även examensgrunderna för och lagstiftning om allmän språkexamen, samt länkar till övningsmaterial på nätet. 13
15 8. När fungerar inte FinTandem? FinTandem fungerar inte så bra om: - båda parter är nybörjare i språket. FinTandem fungerar bättre då båda har minst grunderna i respektive språk. - ni inte fördelar tiden jämnt mellan de båda språken. - ni inte klarar av att ta egna initiativ för inlärningen och ser till att ni verkligen gör det ni ska göra. - ni inte förbereder träffarna, speciellt om parterna inte är naturligt pratsamma. Ni blir då lätt utan samtalsämne och tiden används inte effektivt. - ni bor väldigt långt borta ifrån varandra det blir jobbigt att träffas alternativt kan ni upprätthålla kontakten per e-post eller per telefon. - den ena bara pratar utan att lyssna till vad partnern säger. - om ni inte ser till att ni träffas regelbundet och inte kommer överens om när ni ska träffas. 14
16 9. Vill du veta mera? För mer information kan du gå in på följande Internet-adresser: Vasa Arbis och Korsholms vuxeninstituts gemensamma webbplats för FinTandem, där det finns information om FinTandem, dess utveckling och den aktuella verksamheten. Sidorna uppdateras regelbundet. Se även: Tandem-server Bochum. Här finns en hel del material om språkinlärning med hjälp av tandem: principer för tandeminlärning, hjälp för tandemdeltagare, tips på olika aktiviteter och övningar, litteraturtips etc. Materialet finns främst på engelska, men stora delar är översatta till svenska, danska, tyska, spanska, franska, ryska, italienska och holländska. Information om etandem alltså tandem via e-post, även på svenska. Källor som använts för denna handbok: Jonsson, Bengt (ed.). (2003). Självstyrd språkinlärning i tandem - en handbok (Institutionen för humaniora i Härnösand. Rapport nr 12). Redaktör: Bengt Jonsson. Härnösand: Department of Humanities, Mid Sweden University. 205 p. ISBN
17 FINTANDEMDAGBOK Sammanställd av Katri Karjalainen baserad på L. Walker (2003), Självstyrd språkinlärning i tandem. En handbok. A. UTGÅNGSNIVÅN Svara på följande frågor innan den första tandemträffen. 1. Ordförrådet (Hur stort tycker du att ditt ordförråd är? Finns det några speciella ämnesområden där du skulle vilja utveckla ditt ordförråd?) 2. Satsstruktur (Har du svårt/lätt att forma korrekta satser på det språk som du vill lära dig (=tandemspråket)? Vad har du problem med?) 3. Korrekthet (Hur korrekt tycker du att du kan ditt tandemspråk? Grammatik, ordval, stilistiska drag.) 4. Uttal (Hur bra tycker du att du kan uttala på tandemspråket? Är det något speciellt som du skulle vilja öva?) 5. Hörförståelse (Hur bra anser du dig förstå talat språk?) 6. Kulturkunskap (Hur väl känner du till den andra kulturen? Är du intresserad av något speciellt område inom den?) 7. Språkinlärningstekniker (memorering, kommunikationsstrategier etc.) (Vilka språkinlärningstekniker känner du till? Vilka upplever du som nyttiga/onyttiga?) 8. Färdighet i självstyrt lärande (planering, styrning, bedömning) (Hur van är du vid att planera och styra dina studier själv, samt vid att bedöma din egen insats och de resultat som du har uppnått?) 16
18 B. MÅLSÄTTNINGAR Fyll i följande innan den första tandemträffen och diskutera era målsättningar med din FinTandempartner. Tänk på dessa målsättningar även senare då du har kommit igång med kursen, t.ex. i samband med att du skriver dagboken. 1. Vad önskar jag lära mig? (T.ex. av det som har nämnts i kartläggningen av utgångsnivån.) 2. Senast när vill jag nå mina mål? (Tänk på att det tar tid att lära sig, men det är bra att ha mål.) 3. Vilka medel och metoder kan och vill jag använda i min inlärning? 4. Hur ofta kan jag träffas? Hur länge på en gång? (Rekommendationen är två timmar/vecka antingen på en gång eller 2 x 1 timme.) 5. Var kan vi träffas? (Ni kan träffas på olika ställen beroende på vad ni ska göra.) 6. Dag och tid? (Det kan vara bra att bestämma en viss dag och tid om ni har regelbundna tidsscheman.) 17
19 C. STUDIEDAGBOK Fundera på följande saker efter varje tandemträff och skriv en dagbok om träffarna. Det är bra att göra detta så snart efter träffen som möjligt, för att du ska komma ihåg det och hur träffen har gått. Det är bra om du även diskuterar tankarna med din FinTandempartner, på det sättet kan ni försäkra er om, att båda är nöjda och gagnas av samarbetet. Titta då och då igenom dina målsättningar för att försäkra dig om, att ditt arbete hjälper dig att nå dem. Samla dina dagboksanteckningar i en pärm e.d. Nedan finns saker som du ska skriva om i din dagbok: 1. Datum, tid och plats: 2. Dagens samtalsämnen (och målsättning) (Vad talade ni om, hur och varför valde ni dessa samtalsämnen?): 3. Nya ord och uttryck (Skriv upp nya ord/uttryck, så kommer du lättare ihåg dem.): 4. Kulturell information (Vanor, traditioner, maträtter etc. som du inte hade hört om tidigare.): 5. Satsstrukturer, korrekthet (T.ex. om du klarade bra/hade svårt med vissa konstruktioner, hur korrekt var ditt språk idag, märkte du någonting speciellt?): 6. Vad gick bra idag? Vad gick sämre? (Åsikter om hur träffen var idag, fundera varför det gick bra/dåligt, så har du nytta av det i fortsättningen.): 7. Nådde jag mitt mål idag? (Vilket var ditt mål, nådde du det? Om inte, varför inte? Nådde du någonting annat i stället?): 8. Observationer av mig själv och partnern (Hur fungerade ert samarbete idag och varför, var ni t.ex. trötta/på bra humör? Vad lärde du dig idag?): 9. Önskemål och tankar inför fortsättningen (Idéer för framtida träffar, vad ni kan tala om/göra eller någon övning/aktivitet du inte vill göra igen. Planera vad du vill lära dig och hur du skall göra det.): 18
20 D. UTVÄRDERING Utvärdering görs efter kursens slut. Titta på dina målsättningar och fundera hur bra du har uppnått dem. Motivera dina svar, speciellt nekande svar. 1. Jag har nått mina huvudmål Ja / Delvis / Nej 2. Jag har gjort framsteg Ja / Delvis / Nej 3. FinTandem passade mig som inlärare Ja / Delvis / Nej 4. Jag följde tandemmetoden Ja / Delvis / Nej 5. Jag har lärt mig nya inlärningstekniker Ja / Delvis / Nej 6. Jag är bättre på att styra min egen inlärning än före kursen Ja / Delvis / Nej 7. Mål som jag inte har nått: 8. Annat som jag har lärt mig: 9. Övriga synpunkter på FinTandem: 10. Mina synpunkter på de praktiska arrangemangen (information och stöd från koordinatorerna, närstudieträffarna etc.) 19
21 Författare Ulrica Taylor, språklärare vid Vasa Arbis och koordinator för FinTandemprojektet under åren Katri Karjalainen, forskare vid Vasa universitet och koordinator för FinTandemprojektet under åren Pia Sandås, språklärare vid Korsholms vuxeninstitut och koordinator för FinTandemprojektet under åren Åsa Westlin och Pia Sandås har översätt handboken till engelska. Ben Sandvik har tecknat logon för FinTandem. Översättning till ryska 20
22 Koordinatorer för kursen läsåret är: FM Marika Boström och planerare Leena Havu-Erhie. Anmäl dig till FinTandem via: eller Eller kontakta: Vasa Arbis Språklärare Marika Boström tfn (06) e-post Informations- och kurssekreteraren tfn (06) Korsholms vuxeninstitut Planerare Leena Havu-Erhie tfn (06) e-post Kansli tfn (06) , (06) För mer information om metoden kontakta FD Katri Karjalainen e-post: Om du och ditt FinTandempar behöver stöd och hjälp, kan ni ta kontakt med Marika eller Leena. 21
OBS! Första anmälningsdagen är 25.08 se anmälningsinfo på sidan 1! to 18.00-20.30 Anita Wisén Kursavgift 14 GRUNDERNA I SVENSKA FÖR RYSKSPRÅKIGA
SPRÅK OBS! Första anmälningsdagen är 25.08 se anmälningsinfo på sidan 1! SVENSKA FÖR SPRÅKEXAMEN (120211) to 18.00-20.30 Anita Wisén Kursavgift 14 5.3.2009-2.4.2009, 15 lektioner Vad är allmän språkexamen?
Läs merInformation till elever och föräldrar i skolår 5
Information till elever och föräldrar i skolår 5 Att börja skolår 6 innebär en del förändringar jämfört med tidigare. En del av tiden i ämnena ligger på något vi kallar elevens tid och tema (ettpass).
Läs merCapítulo 5, Animales y países, Tapas 2
Spanska år 7 Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2 Inledning I kapitel 5 ska du få lära dig att berätta om du har något husdjur och om du har något annat favoritdjur. Du ska även få lära dig alfabetet
Läs merSwedish ONL attainment descriptors
Schola Europaea Office of the Secretary-General Pedagogical Development Unit Ref.: 2016-09-D-19-sv-3 Orig.: EN Swedish ONL attainment descriptors APPROVED BY THE JOINT TEACHING COMMITTEE AT ITS MEETING
Läs merENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall:
1 SKOLHAGENSKOLAN, TÄBY OMDÖMESKRITERIER 2006-06-15 ENGELSKA Årskurs 6 Mål att uppnå Eleven skall: LYSSNA, TALA Förstå tydligt och enkelt tal samt enkla texter och berättelser. Kunna delta aktivt i enkla
Läs merRöda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret.
Röda tråden i engelska år F-9 Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden
Läs merAEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)
AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)
Läs merKarriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande
Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har
Läs merIntroduktion till studier på Masugnen och sfi
Introduktion till studier på Masugnen och sfi Innehållsförteckning Till nya studerande på sfi i Lindesberg... 3 Hej!... 3 Syfte... 3 Masugnens utbildningsverksamhet... 3 Våra kurser och spår... 3 Frånvaro...
Läs mer5. Vad jag kan / What I can do. CHECKLISTA Nivå B2 Level B2. 1. Jag kan i detalj förstå vad man säger till mig på normalt samtalsspråk.
b2 Nivå B2 Level B2 Språk: Kan mycket bra Kan bra Kan ganska bra Kan inte så bra Lyssna Markera med pilar för varje alternativ. Om 3/4 av pilarna pekar eller i en färdighet har du nått upp till denna nivå.
Läs merLokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015
Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att
Läs merPå tandemtur i klasstandem. Michaela Pörn & Linn Nybäck
På tandemtur i klasstandem Michaela Pörn & Linn Nybäck www.klasstandem.com 1 Projektet Klasstandem Samarbetspartner: Åbo Akademi & Vasa universitet Plats: Vasa gymnasium &Vaasan lyseon lukio Målsättning:
Läs merFinTandem. handbok för koordinatorer. Ulrica Taylor Katri Karjalainen Pia Sandås Marika Boström
FinTandem handbok för koordinatorer Ulrica Taylor Katri Karjalainen Pia Sandås Marika Boström 1. INLEDNING 2 2. TANDEM SOM SPRÅKINLÄRNINGSMETOD 3 3. VEM KAN DELTA I TANDEM? 7 4. KURSMODELL: FinTandem 9
Läs merNIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK
De första grunderna i språket, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta återkommande och rutinmässiga kommunikationssituationer.
Läs merGenom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Pedagogisk planering Engelska årskurs 8, vecka 45-49 Television Broadcast och oregelbundna verb Varför: Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs merNIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,
, Det andra inhemska språket och främmande språk, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kunskapsnivå A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta
Läs merEngelskaläxa glosor samt fraser till berättelsen En sommar i Storbritannien
Instruktioner Part 1: Glosor - träna på att uttala, stava samt veta vad den svenska motsvarigeten till ordet är. Glosorna får du i pappersform varannan måndag (jämna veckor), för att sätta i din läxpärm.
Läs merLokal Pedagogisk planering i Spanska åk 6
Lokal Pedagogisk planering i Spanska åk 6 Ansvariga lärare: Mimi Säverman Annika Fällman Felipe Sanhueza mimi.saverman@edu.upplandsvasby.se annika.fallman@edu.upplandsvasby.se felipe.sanhueza@edu.upplandsvasby.se
Läs merUndervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande
Läs merHålla igång ett samtal
Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.
Läs merLokal pedagogisk planering för tyska år 9
Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas
Läs merKursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt
Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och
Läs merTIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA
TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:
Läs merFörsök låta bli att jämföra
Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider
Läs merSpråkexamensnämnderna, examinatorerna och testkonstruktörerna kan inte lämna examensgrunderna obeaktade eller avvika från dem.
OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN DNR 24/011/2005 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas DATUM 30.9.2005 Giltighetstid fr.o.m. 1.10.2005 tillsvidare Rätten att meddela föreskriften följer av L 424/2003 10
Läs merLokal Pedagogisk planering i Spanska åk 6
Lokal Pedagogisk planering i Spanska åk 6 Ansvariga lärare: Mimi Säverman Annika Fällman Felipe Sanhueza mimi.saverman@edu.upplandsvasby.se annika.fallman@edu.upplandsvasby.se felipe.sanhueza@edu.upplandsvasby.se
Läs merATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK
ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar
Läs merV.A.T lärstilstest och studieteknik
Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne
Läs merRESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:
RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och
Läs merPrövning i Moderna språk 3
Prövning i Moderna språk 3 Prövningsansvarig lärare: Franska: Catherine Tyrenius, email: catherine.tyrenius@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: antonio.s.vazquez@vellinge.se Tyska: Renate Nordenfelt
Läs merMål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9
Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser
Läs merKurser i svenska för internationella studenter och forskare
Kurser i svenska för internationella studenter och forskare Kursföreståndare: Peter Lundkvist 1 4,5 hp Kursen är en introduktion till det svenska språket för dig som är internationell student eller forskare
Läs merArbetsplan - turkiska.
Arbetsplan - turkiska. Lokal arbetsplan för Förskoleklass till Årskurs 9 Modersmålets mål är att eleven ska tala aktivt, skriva och läsa med förståelse. Min planering baserar på tema. Jag har turkiska
Läs merMatris i engelska, åk 7-9
E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad
Läs merVarför är det viktigt att ditt barn läser?
LUST ATT LÄSA Många av oss föräldrar drar en lättnadens suck när barnen lärt sig läsa och vill börja läsa själva. Och visst är det en milstolpe att fira, men även efter detta har du möjlighet att uppleva
Läs merOBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna..
Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Roma'hredovisnihg (både muntlig och skriftlig)
Läs merSvenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska
Kapitel 4 - Nationalitet och språk Aktivering 4.1. Vilka språk talar Åsa och Jens? Vi undersöker vilka språk som talas i gruppen och i världen. Material: språkplansch på väggen med olika språk. Affisch
Läs merOm ämnet Engelska. Bakgrund och motiv
Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,
Läs merTala, skriva och samtala
Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merKursplan - Grundläggande engelska
2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)
Läs merBarn och medier. En lättläst broschyr
Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merMål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen
Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs mer3.6 Moderna språk. Centralt innehåll
3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större
Läs merStudenternas attityder till språk och språkstudier
Studenternas attityder till språk och språkstudier Sammanfattning av undersökning genomförd vid Mälardalens högskola 2010-03-01-2010-03-08 Sammanfattning Undersökningen genomfördes som en e postenkät till
Läs merPrövning i Moderna språk 1
Prövning i Moderna språk 1 Prövningsansvarig lärare: Franska: Catherine Tyrenius, email: catherine.tyrenius@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: antonio.s.vazquez@vellinge.se Tyska: Renate Nordenfelt
Läs merFINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag
FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merRAOUL 2015 SKOLMATERIAL
RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg
Läs merLPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER
LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER Detta arbetsområde kommer innehålla några olika delar. De olika delarna syfte är att ni ska fortsätta träna på de olika momenten som språkträning innebär.
Läs merKursplan för Moderna språk
Kursplan för Moderna språk Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Att kunna använda
Läs merSvenska som andraspråk
Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt
Läs merSkolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;
1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
Läs merVisa vägen genom bedömning
Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad
Läs merALLMÄNNA STUDIER. Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) 9102 Kommunikationsfärdigheter II (1 sv) ALLMÄNNA STUDIER 1
ALLMÄNNA STUDIER 1 ALLMÄNNA STUDIER E826 Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) Att studeranden skall tillägna sig grundläggande färdigheter att på ett framgångsrikt sätt studera vid fakulteten och tillägna
Läs merÄventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?
Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha
Läs merENGELSKA 3.2 ENGELSKA
3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs merPrövning i Moderna språk 5
Prövning i Moderna språk 5 Prövningsansvarig lärare: Franska: Catherine Tyrenius, email: catherine.tyrenius@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: antonio.s.vazquez@vellinge.se Tyska: Renate Nordenfelt
Läs merEn introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2
En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att
Läs merFINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Ämnet engelska behandlar kommunikation på engelska samt kunskaper om de områden där engelska används. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang.
Läs merMSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte
3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större
Läs merSPRÅKVAL ÅRSKURS 6-9
SPRÅKVAL ÅRSKURS 6-9 INNEHÅLL: 1. Nationella mål 2. Lokala mål 3. Nationella strävansmål 4. Kursplan 5. Betygskriterier 1. Nationella mål Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret.
Läs merSkrivglädje i vardagen!
glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om framtiden Hej! Förra veckan ägnade vi åt dina tillgångar och nu är vi framme vid sista kursdelen som
Läs merut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete
LÄXOR OCH INLÄRNING Läxorna är en viktig del av skolarbetet. Här har du som förälder en viktig roll i att hjälpa ditt barn att skapa goda rutiner. Målet är att ge barnet de verktyg som behövs för självständig
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merNär & fjärran. Sydamerika Nordamerika. Europa. Afrika. Oceanien. Tema:
När & fjärran Asien Antarktis Sydamerika Nordamerika Europa Afrika Oceanien Tema: Period 4 vecka 2-7 Vårterminen 2011 Uppgift Du ska tillsammans med några kompisar (2-4 stycken) ut och upptäcka världen
Läs merINTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1
Bilaga 1 INTERVJUGUIDE Bakgrund - Namn - Ålder - Uppväxtort - Syskon - Föräldrars yrke - Har du någon partner? Gift, sambo - Hur länge har ni varit tillsammans? - Vad arbetar hon med? - Har du barn? -
Läs merKravnivåer engelska år 8 Godkänt
Kravnivåer engelska år 8 Godkänt förstå enkelt talad engelska, från olika delar av världen, som rör för eleven kända ämnen eller intresseområden. på ett begripligt sätt delta i samtal om vardagliga ämnen
Läs merOm barns och ungas rättigheter
Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa
Läs merSTÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta
1 DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET (FINSKA) OCH FRÄMMANDE SPRÅK FINSKA Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen A-lärokursen i finska. Mål för undervisningen Innehåll Föremål
Läs merLPP Magiska dörren ÅR 4
LPP Magiska dörren ÅR 4 Detta arbetsområde omfattar läsning diskussion kring det lästa, skrivande av en egen berättelse, elevrespons på klasskamraters berättelse samt bearbetning av berättelsen. Arbetsområdet
Läs merGillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång!
Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Som ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i scoutkåren prioriteras
Läs merVOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT. Instruktioner för volontären, församlingen och missionären.
VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT Instruktioner för volontären, församlingen och missionären. Innehåll Inledningsord - Att sända ut volontärer Instruktioner för volontären Instruktioner
Läs merVardagsekonomi. Engelska
Vardagsekonomi Engelska Denna kurs vänder sig till Dig som vill: - känna dig säkrare när du använder dina pengar Dina egna önskemål bestämmer innehållet i denna kurs. Vad vill DU lära dig? Här kan vi blanda
Läs merLokal pedagogisk planering för årskurs 8 i ämnet moderna språk - spanska
Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 i ämnet moderna språk - spanska Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter händelser. Strategier för att uppfatta betydelsebärande
Läs merELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm
ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och
Läs merAmanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!
Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar
Läs merUPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga
UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel
Läs merEngelska åk 5 höstterminen 2013
gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska
Läs merIndividuell plan LSS
Individuell plan LSS Ett sätt för dig att påverka din situation Vad är en individuell plan? Du som har rätt att få insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har rätt
Läs merwww.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice
www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer
Läs merInledning. Teckenspråk. Översättning och material. Informationsproduktion på teckenspråk. Video kriterier och lösningar. Beställning och rådgivning
INNEHÅLL Inledning Teckenspråk Översättning och material Informationsproduktion på teckenspråk Video kriterier och lösningar Beställning och rådgivning Inledning Handbokens syfte är att fungera som vägledning
Läs merSPRÅKBIOGRAFI LANGUAGE BIOGRAPHY BIOGRAPHIE LANGAGIÈRE BIOGRAFÍA LINGÜÍSTICA SPRACHENBIOGRAPHIE
SPRÅK LANGUAGE BIOGRAPHY BIOGRAPHIE LANGAGIÈRE BIOGRAFÍA LINGÜÍSTICA SPRACHENBIOGRAPHIE Europeisk språkportfolio: bemyndigad version Nr. 61.2004 European Language Portfolio: accredited model No. 61.2004
Läs merEXEMPELTEXTER SKRIVA D
EXEMPELTEXTER SKRIVA D Beskriv Må bra (s. 13) En god hälsa är viktig. Om man vill ha ett långt och bra liv, måste man ta hand om både kropp och själ. Jag försöker äta rätt för att må bra. Jag väljer ofta
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE
ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter
Läs merStorylinens namn: Reklambyrån
Storylinens namn: Reklambyrån Storyline Nyckelfrågor Aktivitet Organisation Material Resultat Personal Vad tror ni att man gör på en reklambyrå? Låt eleverna spåna kring frågan i grupper. och diskutera
Läs merKursplan för utbildning i svenska för invandrare
Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper
Läs merMÄLARDALENS HÖGSKOLA. Studera skandinavistik - mitt i Sverige
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Studera skandinavistik - mitt i Sverige STUDERA SVENSKA SPRÅKET OCH KULTUREN PÅ PLATS I SVERIGE! Är du intresserad av att lära dig det svenska språket och bli kunnig i svenska samhälls-
Läs merTerminsplanering Tyska årskurs 8 Ärentunaskolan
På arbetar viii årskurs 8 med att eleverna får utveckla sina kunskaper för att använda tyskan i längre enklare dialoger. De får många tillfällen att använda språket i vardagliga situationer. Kursplanen
Läs merProjektets hemsida: http://www.ungarorelsehindrade.se/hemlighet
1 av 13 Projektets hemsida: http://www.ungarorelsehindrade.se/hemlighet Boken finns som pdf-fil: http://www.ungarorelsehindrade.se/images/stories/hemlighet/boken/boken.pdf Du kan fylla i och spara dina
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.
Läs merKRITERIER FÖR REELL KOMPETENS I HUVUDOMRÅDE ARABISKA, JAPANSKA, KINESISKA OCH RYSKA
INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER KRITERIER FÖR REELL KOMPETENS I HUVUDOMRÅDE ARABISKA, JAPANSKA, KINESISKA OCH RYSKA Nedanstående påståenden är hämtade ur mallen för Gemensam europeisk referensram
Läs merLäroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem
Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6
Läs merRYSA Du är % # Kvinna 50% 3 Man 50% 3 Summa 100% 6
RYSA11 2007 RYSA11 2007 Översikt Totalt antal svar 6 Filter nej Gruppera efter fråga nej Du är Kvinna 50% 3 Man 50% 3 Din ålder Under 25 33.3% 2 25-35 16.7% 1 Över 35 50% 3 Vad har du läst förutom ryska?
Läs merUtdrag från Självskattnings- och bedömningsmaterial
Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Framtaget av lärargruppen inom projekt ArbetSam hösten 2011 våren 2012 Handledare:
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,
Läs merDet engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska
Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens
Läs mer