BREDBANDSPLAN Ängelholms kommun

Transkript

1 ÄNGELHOLMS KOMMUN BREDBANDSPLAN Ängelholms kommun GODKÄND AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 27 FEBRUARI 2017

2 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bredbandsplan Plan 2017-XX-XX KF Dokumerntansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till Kommundirektörens stab 2016/ Nyckelord i dokumentet Styrdokument, plan Berörda verksamheter Tjänstepersoner och politiker på Ängelholms kommun 2(44) BREDBANDSPLAN

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 5 INLEDNING 5 Bakgrund 5 Uppdrag 5 Syfte 5 Organisation 5 Målgrupper 5 ALLMÄNT OM BREDBAND 6 Nytta med bredband 6 Användning av bredband 6 ÖVERGRIPANDE MÅL, STRATEGIER OCH PROJEKT 8 Bredbandsstrategi för Sverige 8 IT i människans tjänst - en digital agenda för Sverige 8 Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet 9 Greater Copenhagen 10 Det öppna Skåne 10 Bredbandsstrategi för Skåne 10 Skånskt bredbandsforum 10 Fiber till alla i Blekinge och Skåne 10 Familjen Helsingborg 10 Översiktsplan 10 Plan för IT och digitalisering 11 Kraftsamling Ängelholm 11 E-tjänster 11 Fria surfzoner 11 Äldreomsorg 11 NULÄGE 12 Stadsnätet 12 Bredband via telenätet (ADSL) 12 Mobilt bredband 12 Bredband via fiber och kabel 13 FRAMTIDA BEHOV 13 Stadsnätet 13 Bredband via telenätet (ADSL) 13 Mobilt bredband 13 Bredband via fiber och kabel 13 BREDBANDSPLAN (44)

4 MÅL I ÄNGELHOLM 14 Kommunens roll 14 Mål i Ängelholms kommun 14 HANDLINGSPLAN 14 Genomförande 14 Ekonomi 15 Ansvar 15 Tidplan 15 Uppföljning och utvärdering 15 FÖRTECKNING AV STÖD 16 Bredbandsstöd för landsbygden 16 EU:s strukturfonder 16 Stöd för kanalisation 16 ROT-avdrag 16 ORDLISTA 17 LITTERATUR 19 TÄCKNINGSKARTOR 20 Täckningskartor PTS 20 Täckningskartor Bjäre Kraft 31 4(44) BREDBANDSPLAN

5 SAMMANFATTNING Det här dokumentet utgör Ängelholms bredbandsplan för perioden Det ersätter kommunens bredbandsstrategi Digitalisering och kommunikation över Internet har en stor betydelse för dagens samhälle. Framtiden kommer att medföra ett ökat behov av bredband och digitalisering. Regeringen har tagit fram en bredbandsstrategi för Sverige där det övergripande målet för bredbandspolitiken är ett helt uppkopplat Sverige. År 2020 bör 95 % av alla hushåll och tjänster ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. År 2025 bör hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband. En förutsättning för att möta målet är att det finns tillgång till bredband med hög överföringskapacitet i hela landet. För att kunna uppnå målet krävs en omfattande utbyggnad av nätinfrastrukturen. I Ängelholms kommun levereras bredband via ADSL, fiber eller koax idag. I stort sett alla nås, däremot varierar överföringskapaciteten. En fortsatt utbyggnad av både fast och trådlös ITinfrastruktur än nödvändig för att uppnå behovet hos användarna. Ängelholms kommun har valt samma mål som Region Skåne för För att kunna uppnå målet i Ängelholms kommun krävs insatser i form av bl a utbyggnad av bredband av fiberbaserade nät, god planering i kommunens översiktsplan och samordning av bredbandsatsningar. Det är en utmaning att säkerställa bredband både i tätorterna och på landsbygden. Målet är höjt till år 2035, då alla ska ha tillgång till bredband. INLEDNING Bakgrund Ängelholms kommun har en bredbandsstrategi från Sedan bredbandsstrategin togs fram har kommunen genomfört en stor omorganisation. Fler bredbandsprojekt och e-tjänster har genomförts. Nya riktlinjer för styrdokument har tagits fram. Parallellt har en plan för IT och digitalisering tagits fram för kommunen, inom ramen för projektet Digital framtid. Uppdrag Kommunstyrelsen tog den 1 juni 2016 beslut om att ge kommundirektören i uppdrag att ta fram en ny bredbandsstrategi för Ängelholms kommun. Denna bredbandsplan ersätter den befintliga bredbandsstrategin Syfte Syftet med bredbandsplanen är att på en övergripande nivå fastställa en långsiktig strategi för utvecklingen av bredbandsinfrastrukturen i Ängelholms kommun. Organisation Bredbandsplanen har tagits fram av Lena Åström, chefsstrateg samhälle på kommundirektörens stab, och Peter Lindholm, IT-chef inom Servicestöd. Målgrupper Bredbandsplanen riktar sig främst till tjänstepersoner och politiker i Ängelholms kommun. Den riktar sig även till Region Skåne, familjen Helsingborg och länsstyrelsen i Skåne. Målgruppen för bredbandsplanen är slutkunder och marknadens aktörer: d v s privatpersoner, företag och bredbandsbolag. BREDBANDSPLAN (44)

6 ALLMÄNT OM BREDBAND Nytta med bredband IT och Internet har en stor betydelse för samhället. Sverige är, i ett internationellt perspektiv, ledande när det gäller tillgången till bredband och användningen av IT. Studier visar att dessa instrument har varit en bidragande faktor till Sveriges tillväxt och utveckling senare år. Studier visar också att investeringar i elektronisk infrastruktur är samhällsekonomiskt lönsamma. IT och bredband har stor betydelse för utvecklingen av ett hållbart samhälle. Samhällsekonomiskt är det en miljövänlig teknik, då bl a arbetsresor kan sparas och transporter kan effektiviseras. Utmaningen är att se den nytta och de möjligheter som finns. En hög användning av IT och Internet kan skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga. Det kan också hjälpa till att möta utmaningar som globalisering, klimatförändringar och den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning. En hög användning av IT bidrar även till att utveckla kunskapssamhället. Bredband med en hög överföringskapacitet har en stor betydelse för såväl privatpersoner, företag, organisationer som offentliga förvaltningar. E- kommunikation ger social tillgänglighet på det privata planet. För företagen kan bredband innebära förbättrade möjligheter till flexibilitet på arbetsmarknaden och gynnsammare förutsättningar att starta eget. Bredband ger möjligheter till utvecklad service, bättre tillgänglighet och effektivare verksamhet inom både sjukvård, äldreomsorg och offentlig förvaltning. Samtidigt kan det ge en åldrande befolkning möjligheter till en meningsfull sysselsättning och vård i hemmet, med lägre kostnader för samhället som följd. Tillgång till bredband ger människor möjlighet att bo och arbeta både i tätorter och på landsbygden. Bredband handlar till således i mångt och mycket om att ha en fungerande vardag. Bredband kan därför ses som en demokrati- och rättighetsfråga. Tekniken anses idag ha nått långt. Utvecklingen av IT-infrastrukturen kommer dock att fortsätta, eftersom teknikutvecklingen går fort fram och den globala konkurrensen ökar. För närvarande pågår stora satsningar på IT-infrastruktur i andra länder. Användning av bredband I Sverige hade 89 % av befolkningen tillgång till Internet hemma år Tillgången till fiber för befolkningen i Sverige var 61 % år % av alla hushåll och företag hade tillgång till bredband via LTE (4G) % av alla hushåll och företag hade tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s % hade tillgång till bredband om minst 30 Mbit/s och 100 % hade tillgång till bredband om minst 1-10 Mbit/s. 99,7 % av hushållen i Skåne hade tillgång till bredband via trådbunden access ,5 % hade tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. 99,6 % av hushållen i Ängelholm hade tillgång till bredband via trådbunden access % hade tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Det finns stora geografiska skillnader. Investeringar i infrastruktur är både kostsamma och kräver ett visst kundunderlag för att vara lönsamma. Förutsättningarna för investeringar i glesbygd är därför sämre, trots att behovet där är minst lika stort. Mobilt bredband och bredband vid det fasta telenätet (xdsl) finns i nästan hela landet, medan fiberanslutningar och bredband via kabel-tv främst är koncentrerat till större tätorter. Privatpersoner Privatpersoner tillbringar mer och mer tid på Internet och alltmer data överförs mellan datorer och annan elektronisk utrustning som kräver bredband. Hushållens bredbandsbehov förväntas fortsätta öka. Privatpersoner använder främst Internet och bredband för att göra ärenden, söka information, ta del av nyheter, ta del av digital media och till sociala medier. Hos privatpersoner finns behov av att bredbandsnätet har en hög kapacitet. Hos privatpersoner finns också ett stort behov av mobilitet och tillförlitlighet av Internet och bredbands- 6(44) BREDBANDSPLAN

7 tjänster. Även kulturkonsumtionen har förändrats med hjälp av digital teknik. Företag Företag använder Internet och bredband till att hantera dokument, sköta administration, ha delar av verksamheten online, lagra information och arbeta i virtuella nätverk. Omfattningen av e- handel har ökat senare år. Användningen av videooch konferenssystem över Internet förväntas öka hos företag. Därutöver finns naturligtvis även företag vars affärsidé bygger på IT och Internet. Företag har ett stort behov av bredbandsförbindelser med hög tillgänglighet, kapacitet och säkerhet. Företagens produktionsprocess har blivit allt mer digitaliserad. I offentlig sektor används IT och Internet till att göra verksamheten mer tillgänglig för medborgarna genom att tillhandahålla bättre och effektivare tjänster. Många offentliga förvaltningar har e-tjänster där medborgarna kan göra allt från att fylla i blanketter, välja skola, göra deklarationer och begära sjukpenning. Bredband är också ett ovärderligt verktyg för de som är anställda i offentlig sektor och andra användare såsom elever m m. Nya IT-lösningar och hälsotjänster används inom äldreomsorgen och vården. Idag är flera kommuner aktiva på sociala media, såsom facebook, twitter och YouTube. För politikerna har användningen av sociala media även blivit ett viktigt instrument för att föra ut sitt budskap och för att kommunicera med väljarna. Offentlig sektor BREDBANDSPLAN (44)

8 ÖVERGRIPANDE MÅL, STRATEGIER OCH PROJEKT Bredbandsstrategi för Sverige Målet för bredbandspolitiken är ett helt uppkopplat Sverige. Alla hushåll och företag ska ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. En förutsättning för att kunna uppnå målet är att det finns tillgång till bredband med hög överföringskapacitet i hela landet. Mål År % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. År 2023 Hela Sverige bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet. Det betyder att uppkopplingen ska vara så stabil och av sådan kvalitet att användaren inte upplever begränsningar i sin användning genom avbrott eller brist på kapacitet. Det gäller för platser där människor, företag och saker normalt befinner sig. År 2025 Hela Sverige bör ha tillgång till snabbt bredband. 98 % av befolkninge ska ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s. 1,9 % av befolkningen ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. 0,1 % av befolkningen ska ha tillgång till bredband om minst 30 Mbit/s. Tillgång till bredband håller på att bli en förutsättning för att kunna ta del av grundläggande samhällsservice och att fullt ut vara delaktig i samhället. I framtiden kommer välfärdstjänster ha större digitala inslag. Ökad globalisering, digitalisering, urbanisering och klimatförändringar har alla ett samband med eller påverkas av ett uppkopplat samhälle. Det är viktigt att det finns förutsättningar att bo och verka i hela landet. När människor har tillgång till den bredbandsuppkoppling som behövs i varje situation har bredband en möjlighet att fungera som en brygga mellan stad och land - den lägger grunden för ett demokratiskt samhälle som är rustat inför framtiden. Den skapar även möjlighet för Sverige att stärka sin position inom innovativ och hållbar industriell produktion av varor och tjänster. IT i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Regeringskansliet har tagit fram en digital agenda för Sverige och föreslagit ett nytt mål för IT-politiken: Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Regeringen har inrättat en digitaliseringskommision, som arbetar strategiskt med långsiktiga IT-politiska frågor. Agendan pekar ut behov av åtgärder inom fyra strategiska områden, med utgångspunkt från användarens perspektiv: Lätt och säkert att använda Alla som vill ska kunna använda de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Öppnare och smartare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet behövs. Alla i arbetsför ålder ska ha en god digital kompetens för att vara anställningsbara eller kunna starta och driva företag. Användning av IT och Internet ska präglas av säkerhetsmedvetande och tillit. Tjänster som skapar nytta En enklare vardag för privatpersoner och företag samt en effektivare offentlig förvaltning. IT:s potential ska tillvaratas för att öka företagens tillväxt, konkurrenskraft och handel. Det nationella arbetet inom ehälsa inriktas på att skapa synliga och konkreta förbättringar för individen, vård- och omsorgspersonal, beslutsfattare inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. IT ska vara ett stöd för medborgardialog samt bidra till att öka medborgarnas kunskap, samhällsengagemang, insyn och inflytande. 8(44) BREDBANDSPLAN

9 Elever ska och lärare bör ha tillgång till moderna lärverktyg. Varje elev ska efter genomgången grundskola kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Det behövs infrastruktur Sverige ska verka för ett tillgängligt, öppet och robust internet i Sverige och globalt. Privata och offentliga informationssystem ska säkras i syfte att värna demokrati, personlig integritet, tillväxt, ekonomisk och politisk stabilitet i samhället. För att digitaliseringens möjligheter ska kunna användas fullt ut behövs en fungerande mjuk infrastruktur. Det offentliga Sverige ska använda geografisk information som är beskriven i nationellt bestämda referenssystem och som bygger på internationella överenskommelser. Robust elektronisk kommunikation innebär att kommunikationerna ska vara uppbyggda på ett driftsäkert sätt. IT:s roll för samhällsutvecklingen I forskningsverksamhet och innovationsprocesser ska digital information och digitala verktyg användas i ökad utsträckning. IT ska bidra till ett miljöanpassat samhälle. Jämställdhet inom IT-området ska öka kraftigt. För att stärka friheten på nätet ska Sverige verka för att mänskliga rättigheterna respekteras på Internet. I syfte att främja kreativitet och innovation ska det vara enkelt att sluta avtal om upphovsrätt i den digitala miljön. Användningen av IT i biståndet ska bidra till fattigdomsminskning, demokratisering och respekt för de mänskliga rättigheterna. Digitaliseringskommissionen har utvärderat hur det står till med digitaliseringen av Sverige och kommit fram till att Sverige ligger i topp när det gäller flera internationella rankingar: den största andelen befolkning som är aktiva på internet, en av de bäst utbyggda infrastrukturerna och har goda förutsättningar för entreprenörer inom ITområdet. Men det finns flera områden där Sverige inte ligger lika bra till, t ex inom skolan. Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Post- och telestyrelsen (PTS) har i samarbete med Konkurrensverket (KKV) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tagit fram ett antal gemensamma principer för kommunala insatser på bredbandsområdet. PTS fick i samband med regeringens bredbandsstrategi i uppdrag att genomföra riktade insatser mot kommunerna. Allmänt Kommuner ska i översikts- och detaljplanearbetet beakta behoven av bredbandsutbyggnad i kommunen. Kommuner bör verka för god konkurrens på alla områden och eftersträva en god dialog med det privata näringslivet rörande konkurrensfrågor. Kommuner bör undvika monopolisering av infrastrukturen. Kommuner bör framja parallelletablering av fiber där så är möjligt och lämpligt. Vid tecknande av avtal och i muntliga överenskommelser ska kommuner ge privata och offentliga aktörer samma villkor, om det inte finns särskilda skäl för olika villkor. Kommunen som markägare Kommuner bör ha en policy som klargör villkor för tillträde till kommunal mark för bredbandsutbyggnad och annan infrastrukturutbyggnad. Kommunen bör beakta värdet av såväl fungerande elektroniska kommunikationer och konkurrens på bredbandsmarknaden som övriga allmänna samhällsintressen när den tar fram en sådan policy. Kommuner bör hantera alla aktörers önskemål utan oskäligt dröjsmål och utan att ställa upp ovidkommande villkor för tillträdet. BREDBANDSPLAN (44)

10 Kommuner bör teckna markavtal på skäliga och icke diskriminerande villkor när det är lämpligt att upplåta kommunens mark för bredbandsutbyggnad. Kommuner bör aktivt verka för att samordning av grävarbeten och att samförläggning av ledning sker. Greater Copenhagen Greater Copenhagens ambition är att skapa förutsättningar för en bättre utbyggd digital infrastruktur med bl a ett gemensamt WiFi- nät i hela regionen. Det öppna Skåne Region Skåne har tagit fram en regional utvecklingsstrategi, Det öppna Skåne Av den framgår att Skåne bl a ska stärka den internationella tillgängligheten. En framgångsfaktor i en uppkopplad global värld är att utveckla e-samhället med bredbandskapacitet. Bredband kan även bidra till att uppfylla andra mål gällande transparens och öppenhet, välfärdstjänster och en bättre miljö. Bredbandsstrategi för Skåne Region Skåne arbetar för att alla skåningar oavsett var de bor eller verkar ska ha tillgång till ett hållbart, snabbt bredband och alla möjligheter det för med sig. Region Skåne har tagit fram en bredbandsstrategi, vars syfte är att skapa en gemensam målbild för bredbandsutbyggnaden i Skåne och att belysa utvecklingsbehoven ur ett samhällsperspektiv och att ta fram förslag på en konkret handlingsplan som belyser olika aktörers ansvar, finansieringsmetoder och utbyggnadsstrategier för att nå det uppsatta målet. De övergripande målsättningarna för Skånes bredbandsinfrastruktur till 2020 är att: Minst 95 % av Skånes hushåll respektive arbetsplatser ska ha möjlighet att ansluta sig till bredband med en hastighet om minst 100 Mbit/s, till rimlig kostnad för slutkunden. 100 % av alla skolor och offentliga inrättningar ska ha tillgång till 100 Mbit/s. All bredbandsutbyggnad ska ske genom öppna och konkurrensneutrala nät. Säkerställa en IT-infrastruktur med hög säkerhet och redundans. Skånskt Bredbandsforum Skånskt Bredbandsforum har som syfte att förankra och effektivisera bredbandsutbyggnaden i Skåne genom bred samverkan mellan regionens samlade kompetens och därmed säkerställa att den beslutade bredbandsstrategin för Skåne uppnås. Fiber till alla i Blekinge och Skåne Fiber till alla i Blekinge och Skåne, FABS, är ett EU-finansierat samarbetsprojekt för att nå bredbandsmålet om tillgång till bredband med hög hastighet för hushåll och företag tillgängligt Familjen Helsingborg Inom ramen för familjen Helsingborg, som består av 11 medlemskommuner i nordvästra Skåne, finns ett IT-nätverk. Ett av målen för perioden är ett vara ledande i att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Strategin är att ha en väl utbyggd digital infrastruktur samt att förbättra och stödja digitaliseringen i skola, vård och omsorg. Översiktsplan I kommunens översiktsplan redovisas inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön, i enlighet med plan- och bygglagen. Översiktsplanen ger vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljö ska användas, utvecklas och bevaras. I översiktsplanen ska hänsyn till allmänna intressen, såsom infrastruktur, tas. En ny plan- och bygglag trädde i kraft den 2 maj Enligt den nya lagen ska frågor om elektronisk kommunikation finnas med vid planläggning och annan prövning. Kommunens planeringsansvar med koppling till infrastruktur stärks i den nya lagen. 10(44) BREDBANDSPLAN

11 Ängelholms kommun har en översiktsplan från 2004, ÖP I den gällande översiktsplan behandlas inte IT- och bredbandsfrågor. En ny översiktsplan har tagits fram, ÖP 2035, som har varit på utställning. I den finns ett ställningstagande om att utveckla den digitala infrasrukturen i enlighet med kommunens bredbandsplan. Plan för IT och digitalisering En plan för IT och digitalisering har tagits fram för Ängelholms kommun, inom ramen för projektet Digital Framtid. Syftet med planen är att peka ut färdriktningen för den digitala utvecklingen i Ängelholms kommun samt tydliggöra de mål och övergripande strategier soms ka ligga till grund för arbetet. Planen beskriver de insatser om prioriteras av Ängelholms kommun Kraftsamling Ängelholm Kraftsamling Ängelholm är ett handslag för strategiska åtgärder med sikte på hållbar ekonomiska tillväxt i Ängelholm. Inom ramen för Kraftsamling Ängelholm drivs olika projekt. Ett av projekten har gällt e-tjänster. E-tjänster Syftet med projektet e-tjänster är att underlätta för såväl medborgare som kommun i kontakten dem emellan. Medborgarna ska i framtiden kunna logga in med sin e-legitimation eller sitt BankID för att via kommunens webbplats sköta sina ärenden med kommunen. Målsättningen är att bli en ännu mer attraktiv kommun. Fria surfzoner Från och med 25 februari 2014 kan Ängelholmare och besökare gratis koppla upp sig mot Ängelholms kommuns första offentliga surfzon. Sändare möjliggör för uppkoppling i kommunens bibliotek, kommunala anläggningar och på Stortorget. De fria surfzonerna kommer bli fler i framtiden. Allt invånarna eller besökarna behöver göra är att välja Engelholm-Surfzon som nätverk och godkänna villkoren för att få en uppkoppling med hastighet upp till 3 Mbit/s. Äldreomsorg Den demografiska utvecklingen mot ett större antal äldre med omsorgsbehov kommer att innebära stora utmaningar för den offentliga omsorgsverksamheten. För att kunna tillgodose behovet med tillräckligt mycket resurser för att upprätthålla en god och hög kvalité på äldreomsorgen, kommer olika digitala lösningar bli viktiga komponenter. Digitaliseringen av äldreomsorgen kommer att vara ett viktigt instrument för att äldre ska kunna leva trygga i hemmet under en längre tid samt bidra till ett mer aktivt, tryggt och delaktigt liv i samhället med höga livskvaliteter. För att kostnadseffektivt kunna tillhandahålla en god samhällsservice blir bredband en viktig del, inte minst på landsbygden. Ängelholms kommun har idag e-tjänster inom flera områden: barnomsorg, busskort, funktionsnedsättning, försörjningsberäkning, föreningsbidrag, kulturevenemang, medborgarförslag, nybyggnadskarta, nämndshandlingar, parkeringstillstånd, redovisningstjänst, serveringsansvar, serveringstillstånd, skolportal, specialkort, VAabonnemang och vattenmätarställning. Antalet området fylls på kontinuerligt. BREDBANDSPLAN (44)

12 NULÄGE Stadsnätet Stadsnätet i Ängelholm drivs idag av Bjärekraft. Bredband levereras antingen via ADSL, fiber eller koax. I stort sett alla invånare nås. På landsbygden i de norra delarna av kommunen har Bjärekraft sämre täckning, där kan däremot Telia leverera ADSL. Telia kan även leverera fiberuppkoppling i Ängelholm. I Össjö har även Tele2 fiber. Bredbandssatsningar på landsbygden har möjliggjorts genom olika projekt, t ex BRIASS (BRedband I Ausås, Spannarp och Starby). Där tog de tre nordvästskånska byarna tillsammans eget initiativ till bredbandsutbyggnad i samverkan med Ängelholms kommun, Bjäre Kraft, Länsstyrelsen och SkåNet (som inte finns mer). Liknande projekt har även genomförts i Bassholma, Hjärnarp, Lerbäckshult, Össjö. Bredband via telenätet (ADSL) Bredband via det kopparbaserade analoga telenätet, ADSL, är den dominerande tekniken för bredband idag. ADSL är det bredbandsnät som når flest hushåll. 99 % av alla hushållen och 95 % av alla företag kan få tillgång till bredband via telenätet. I Skåne har 97 % av befolkningen tillgång till ADSL. Men andelen minskar, vilket dels beror på att gamla telestationer läggs ner och dels beror på att kraven ökar. Den högsta överföringshastigheten för ADSL är 24 Mbit/s i teorin, men vanligtvis är den högsta möjliga överföringshastigheten endast 8-12 Mbit/s. Hastigheten avtar dock med avståndet från telestaionen och sjunker ned till ca 2 Mbit/s på ett avstånd på 6 km. I Ängelholm levereras ADSL via telenätet med en uppkoppling från 0,25 Mbit/s till 24 Mbit/s, beroende på avstånd från telestation. ADSL läggs nu ner på flera ställen i landet. Mobilt bredband Mobilt bredband levereras via mobilnätet. Skillnaden mellan fast och mobil anslutning är att vid en 12(44) BREDBANDSPLAN

13 fast anslutning är användaren knuten till en viss plats. Mobilt Internet används vanligen genom ett modem eller instickskort som kopplas in i datorn. Då kan tas med datorn och kopplas upp var som helst. En förutsättning är förstås att det finns täckning. Överföring av information via mobilt Internet kan ske via olika tekniker: GPRS, 2G, 3G, HSPA, WLAN och LTE (4G). 5G är på gång. Det mobila bredbandnäten täcker 100 % av Sveriges befolkning. Ca 10 % av befolkningen som täcks av mobilt nät beräknas inte kunna få ett stabilt och fungerande bredband via det mobila telenätet. Många hushåll och företag har även egna trådlösa nät. Användningen av bredband via mobiltelefonnätet har ökat markant under senare år. Det beror på sänkta priser, användarvänliga tjänster och utlovade höga överföringshastigheter. Tyvärr har bredbandsbolagen ofta inte lyckats hålla den utlovade överföringshastigheten. Bredband via fiber och kabel Fiber är den teknik som har bäst kapacitet och tillgänglighet. Fiber- och kabelbaserade bredbandsnät finns framförallt tillgängligt i tätorterna i Sverige. År 2015 hade ca 61 % av hushållen och företagen tillgång till fibernät. I Skåne har endast 56 % tillgång till fibernät Privatpersoner och företag kan få bredband med överföringshastigheter på 100 Mbit/s eller mer med bredband via fiber och kabel. De fiberbaserade bredbandsnäten kan t o m erbjuda överföringshastigheter i Gbit/s. I Ängelholms kommun levereras fiber i Bjärekrafts öppna stadsnät i hastigheter upp till 1 Gbit/s. I Ängelholm finns olika leverantörer av bredbandstjänster att välja mellan. FRAMTIDA BEHOV En fortsatt utbyggnad av både fast och trådlös IT-infrastruktur är nödvändig för att tillgodose det förväntade behovet hos användarna avseende överföringshastigheter och fler resurskrävande bredbandstjänster i framtiden. BAS-nätets betydelse för bredbandsutbyggnaden i Skåne är och kommer vara en avgörande faktor för att genomförandet av de nationella samt lokala strategierna i Skåne ska lyckas. Stadsnätet I Ängelholms kommun kommer tillgången på snabb och tillförlitlig bredbandsstruktur vara en nyckelfacktor för utveckling av både kommunal-, företags- och utbildningsverksamhet. Bredbandsstrukturen kommer även möjliggöra för ett utökat samarbete i regionen inom olika områden. Det fasta nätet behöver uppgraderas för att klara högre överföringshastigheter och utvecklas för att komma närmare användarna. Bredband via telenätet (ADLS) Andelen som har tillgång till bredband med ADSL minskar, vilket beror på att gamla telestation lägger ned och att kraven på bredband ökar. Mobilt bredband Användandet av mobilt bredband förväntas fortsätta öka. Det finns idag tillgång till det mobila bredbandsnät LTE (Long Term Evolution), 4G. 5G kommer snart att finnas. Bredband via fiber och kabel Fiber är en förutsättning för att ha en god kapacitet och tillgänglighet med det mobila bredbandsnätet LTE (4G). Mobiloperatörer gör omfattande satsningar för att stärka sina nät med optofiberanslutningar av basstationer. BREDBANDSPLAN (44)

14 MÅL I ÄNGELHOLM Kommunens roll Offentlig sektor har en betydande roll på bredbandsmarknaden. Kommunen är bl a ansvariga för planering och användare inom sitt område. Den offentliga sektorns roll regleras dock av olika lagar, som tydliggör vad kommunen får och ska ägna sig åt. Offentlig sektor får t ex inte bedriva kommerciell verksamhet i konkurrens med privata aktörer och har andra krav på administration. Kommunen är en aktör på bredbandsmarknaden ur flera aspekter: Under perioden med bredbandsstöd var kommunen ansvarig för att ta fram IT-infrastrukturprogram och mottagare av stödet. Kommunen kontrollerar tillträdet till kommunalt ägd mark och ger tillstånd för operatörer att anlägga nät. Många kommunala stadsnät och bostadsbolag är aktiva på marknaden för bredbandstjänster. Kommunen är upphandlare av IT och telekommunikationstjänster. Mål i Ängelholms kommun Ängelholms kommun har valt att sätta målet för år 2020 på samma nivå som målet för Region Skåne. Mål i Ängelholms kommun År % av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Alla hushåll och företag ska också ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. År % av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. HANDLINGSPLAN Genomförande Övergripande strategier Ängelholms kommuns strategier för att nå målet är: Utbyggnaden av bredband ska fokusera på byggnation av fiberbaserade bredbandsnät, då denna teknik är en grundförutsättning för såväl fasta som mobila bredbandsnät i framtiden. Bredbandsnäten ska kunna tillgodose både befintligt och framtida behov av kapacitet och tillgänglighet. Planering och utbyggnad av bredband ska så långt som möjligt samordnas med satsningar på nationell och regional nivå. Samverkan ska ske med Region Skåne, familjen Helsingborg och grannkommunerna. Kommunen ska verka för att tillgången av bredband säkerställs vid nybyggnad genom att utrymme för bredband ges i de planer som tas fram, både på översikts- och detaljplanenivå. Kommunen ska bistå bredbandslevantörerna vid planering och utbyggnad av bredbandnät. Kommunen ska verka för att de bredbandsnät som byggs ut i kommmunen är öppna för alla bredbandsleverantörer. Kommunen ska verka för god konkurrens på bredbandsmarknaden. Marknadskrafterna ska råda. Kommunen ska stötta ideella krafter för att bygga ut bredband på landsbygden genom att uppmuntra och tillvarata lokala initiativ. Kommunen ska i den mån det är möjligt bistå byalag, föreningar och samfälligheter att söka bidrag för utbyggnad av bredband och bistå med i stöd i vid planering och byggnation av bredbandsnät inom deras områden. Kommunen ska informera hushåll och företag om bredband och hur de kan arbeta för att få tillgång till bredband. Kommunen ska kartlägga fiberuppbyggnaden med berörda aktörer. 14(44) BREDBANDSPLAN

15 Förväntat resultat Efter genomförande av dessa åtgärder förväntar sig Ängelholms kommun att: Samtliga huvuduppdrag på kommunen ska vara anslutna till en IT-infrastruktur som tillgodoser respektive huvuduppdrags behov. Alla hushåll och företag i kommunen ska ha tillgång till någon form av fast eller mobilt bredbandsnät. Prioritering av områden Ängelholms kommun gör följande prioritering av områden: Den övergripande principen är att alla hushåll och företag ska ha möjlighet att ansluta sig till någon form av bredband. Områden med många hushåll och företag prioriteras framför områden med färre hushåll och företag. Orter med ett lokalt engagemang och efterfrågan, där många vill investera i bredband, kommer att prioriteras. Om det finns kommunal verksamhet inom ett område kommer dess prioritet att höjas. På samma sätt kan områden som är speciellt inriktade på näringsdrivande verksamhet få en högre prioritet. Därutöver kan närheten till befintlig IT-infrastruktur och kostnaden för att bygga ut det aktuella bredbandsnätet också styra ett områdes prioritet. Ansvar Kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret för bredbandsplanen. IT-enheten inom Servicestöd har ansvar för de delar som är av operativ karaktär och hamnar inom kommunens ansvarsområde gällande bredband. Samtliga huvuduppdrag och bolag i kommunen har ett gemensamt ansvar för att verka för att uppfylla målen i bredbandsplanen. Tidplan Målen i bredbandsplanen ska uppnås till år Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av bredbandsstrategin kommer att genomföras vart fjärde år av kommundirektörens stab och IT-chefen. Vid behov kommer bredbandsplanen att revideras eller ersättas med en ny plan. Ekonomi Ängelholms kommun avser att anslå 10 Mkr i budgeten fram till Tanken är att satsningen, i ett långt tidsperspektiv, ska vara samhällekonomiskt lönsam. Satsningen bedöms bidra till att öka tillgängligheten, att öka kunskapsnivån, att öka produktiviteten, bidra till att invånare stannar kvar i kommunen och att personer väljer att flytta till kommunen. BREDBANDSPLAN (44)

16 FÖRTECKNING AV STÖD Här finns en kortfattad förteckning över de statliga stöd och stimulansprogram som är aktuella år Där kan byalag, kommuner, föreningar och samfälligheter ansöka om ekonomiskt stöd för att bygga bredbandsnät. Bredbandsstöd för landsbygden Regeringen satsar 3,25 miljarder kronor i landsbygdsprogrammet för att bygga ut snabbt bredband på landsbygden. Den som söker stödet ska vara en juridisk person. Det betyder att alla typer av föreningar, organisationer, företag, kommuner och andra myndigheter kan ansöka om stödet. Det går att söka stöd för utgifter för att anlägga passiva infrastrukturen. Med passiv infrastruktur menas den grundläggande fysiska infrastrukturen, till exempel kanalisationsrör och fiberkablar. Bjäre Kraft har fått bredbandsstöd för att bygga ut fiber på landsbygden i kommunerna Båstad, Ängelholm och Klippan. Det är totalt hushåll och företag som kommer att få erbjudande om fiberanslutning. Projekten, som ska vara avslutade senast år 2020, beräknas totalt kosta 129 miljoner kronor, varav 77 miljoner är statsbidrag. Områdena som berörs i Ängelholms kommun är Vejby-Vejbyslätt, Vanstad-Käglenäs, Ljungabolet, Äspenäs, Nedre Århult, Kollebäck-Abullagården och Gånarp-Fastarp-Hillarp. Det redovisas på kartor från Bjäre Kraft på sid Mer information finns hos Jordbruksverket eller Länsstyrelsen i Skåne. EU:s strukturfonder Det går att söka medel från regionalt strukturfondsprogram för Skåne och Blekinge för inkluderande tillväxt bredband. En juridisk person - privat eller offentligrättslig - kan ansöka om stöd. Medfinansiering om 50 % krävs. Mer information finns hos Region Skåne. Stöd för kanalisation Bidrag kan gå till grävning av dike och anläggande av tomrör (kanalisation) för framtida anläggande av IT-infrastruktur. Bidrag kan dock inte utgå till fiber eller någon annan form av aktiv utrustning. Kanalisationsstödet är ett landsbygdsstöd och stöd utgår endast till projekt där den betydande delen av de hushåll och/eller arbetsplatser som får tillgång till kanalisationen är bosatta på landsbygden. Med landsbygd räknas boende i orter som är mindre än 200 invånare. Mer information finns hos Region Skåne. ROT-avdrag ROT-avdrag går att söka för nedgrävning av ledningar för bredband på den egna tomten ger rätt till skattereduktion. Mer information finns hos Skatteverket. 16(44) BREDBANDSPLAN

17 ORDLISTA 4G 5G ADSL Bandbredd Bredband Fjärde generationens mobilnät (4G) har teoretiska överföringshastigheter upp till 100 Mbit/s. Tekniken bygger på LTE (Long Term Evolution). Femte generationens mobilnät (5G) är ett namn som används i vissa forskningsrapporter och projekt för att beteckna nästa stora fas av mobila telekommunikationsstandarder bortom 4G/ IMT Avancerad som har standardiserats under ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line) står för Asymmetrisk DSL. Det innebär att bandbredden till abonnenten i normalfallet är flera gånger större än från abonnenten. Bandbredd är skillnaden mellan den övre och den lägre avbrytande frekvensen, som t ex används vid informationsöverföring i radiokommunikation eller som släpps igenom ett signalfilter. Bandbredd mäts vanligtvis i Hertz [Hz]. Bandbredd är ett centralt begrepp i många områden, t ex inom elektronik. Bredband är ett enkelt sätt att sammanfatta olika tekniker för att koppla upp datorer och många andra apparater till internet. Den tekniska definitionen på bredband är ett överföringsmedium som tilllåter brett frekvensspektrum att användas utan att signalen förvrängs eller dämpas. Fiber Gbit/s Internet IT Kabel-tv Fiber är en anslutning som helt eller delvis baseras på otisk fiber. Optisk fiber, en särskilt typ av mineraliska glasfibrer, är avsedd för överföring av ljussignaler med mycket hög kapacitet över långa avstånd, exempelvis data- och telekommunikation. Gbit/s (Gigabit per sekund) är en enhet för överföringskapalitet. Gbit/s är ggr större än Mbit/s. Internet är världens största datornätverk och ett system för enkel och effektiv kommunikation av text, ljud och bild. World Wide Web, e-post och fildelning är populära användningsområden för internet. Det har gjort det möjligt att kommunicera världen över och har en stor betydelse för många människor. IT är en förkortning av informationsteknik. Det är ett samlingsbegrepp för de möjligheter som skapats genom framsteg inom datateknik och telekommunikation. Kabel-tv är television som mot tages på en punkt, en huvudcentral och därefter vidare sänder signalerna till en mängd hushåll. Varje kabelnät består, som namnet antyder av kablar, som installeras i marken och i fastigheter. Tvsignalerna distribueras från sändaren till mottagaren genom kabeln. Ett returaktiverat kabel-tv nät som kan erbjuda bredbandstjänster. BREDBANDSPLAN (44)

18 Mobilt bredband är ett samlings- namn för bredbandstjänster som levereras via mobilnätet. Koax Mbit/s Mobilt bredband Viktiga användningsområden för koax är bl a tv-teknik, mätsystem och datorkommunikation. Förr användes koaxialkabeln i telenätet, men sedan 1980 har fiberoptik i stor utsträckning ersatt koaxialkabel i Sverige. Mbit/s (Megabit per sekund) är en enhet för överförintskapacitet. Enheten omfattar bit/s. En Mbit motsvarar tecken, vilket i sin tur är ca 110 stycken A4-sidor. PPP xdsl PPP (Public Private Partnership) betecknar en form av offentlig upphandling där ett privat företag eller konsortium tilldelas uppdraget att finansiera, bygga och under en längre tid driva en offentlig nyttighet, t ex en infrastrukturinvestering. Det går att säga att det inte bara själva byggandet överlåts på ett privat företag, utan även finansiering och eventuellt drift. xdsl (Digital Subscriber Line), förkortat DSL eller xdsl, betyder fritt översatt digital abonnentanslutning. Det är en teknik för att överföra stora mängder data över telefonledningar av koppar. Optisk fiber/ Optisk fiber är en fiberbasrad optokabel infrastruktur. En tunn gasledning av kiseldioxid (glas) överför dataöverföring via ljus. Med optokabel avses ett antal optofibrer i ett skyddande hölje. Överförings- Överföringshastigheten mäts i enhastighet heten bit per sekund. Det talas oftast om kilobit (1 000 bitar) eller megabit (1 miljon bitar) per sekund. Ju högre hastigheten är, desto snabbare är överföringen. 18(44) BREDBANDSPLAN

19 LITTERATUR Båstads kommun (2010) Bredbandsstrategi för Båstads kommun IT & Telekomföretagen (2009) Färdplan för tillväxt och välfärd - en uppdaterad IT-politik Konkurrensverket, Post- och telestyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting (2010) Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Linköpings kommun (2010) IT-infrastrukturprogram för Linköpings kommun Länsstyrelsen i Skåne län (2009) Knyt band med bredband Inspiration för dig som vill öka farten med fiber på landsbygden Post- och telestyrelsen (2011) Goda exempel på kommunalt agerande inom bredbandsområdet Post- och telestyrelsen (2015) Sammanfattning av PTS bredbandskartläggning 2015 Regeringskansliet (2009) Bredbandsstrategi för Sverige Regeringskansliet (2011) ;D It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Region Skåne (2012) Bredbandsstrategi för Skåne Region Skåne (2009) Beslutsförslag avseende bredbandsstrategi för Skåne Region Skåne (2009) Broschyr Bredbandsstrategi för Skåne Region Skåne (2014) Det öppna Skåne 2030 Region Skåne (2009) Regionalt utvecklingsprogram för Skåne SCB (2015) Statistik Internet 2015 Statens offentliga utredningar (2013) En digital agenda i människans tjänst, SOU 2013:31 Svensk författningssamling (2010) Plan- och bygglag 2010:900 Ängelholms kommun (2012) Bredbandsstrategi för Ängelholms kommun Ängelholms kommun (2015) Omvärldsanalys Hälsa Ängelholms kommun (2015) Omvärldsanalys Samhällsutveckling BREDBANDSPLAN (44)

20 Orter i kommunen, antal invånare per ortskategori PTS 20(44) BREDBANDSPLAN

21 Mobil XDSL Fiber PTS statistik är markerad i 250 m rutor där det bor någon. Alltså: i vita områden bor det ingen men där kan mycket väl finnas Mobil täckning. I blå ruta finns det minst en bostad med fiber. PTS Bredbandskartläggning PTS BREDBANDSPLAN (44)

22 människor bor i orter med invånare i Ängelholm, varav 68% har tillgång till 100 Mbit/s bredband. Urvalet hämtat från PTS data och SCB befolkningsdata. CDMA/HSPA XDSL Fiber Urvalsområde PTS statistik är markerad i 250 m rutor där det bor någon. Alltså: i vita områden bor det ingen men där kan mycket väl finnas Mobil täckning. I blå ruta finns det minst en bostad med fiber. PTS 22(44) BREDBANDSPLAN

23 9 575 människor bor i orter med invånare i Ängelholm, varav 37% har tillgång till 100 Mbit/s bredband. Urvalet hämtat från PTS data och SCB befolkningsdata. CDMA/HSPA XDSL Fiber Urvalsområde PTS statistik är markerad i 250 m rutor där det bor någon. Alltså: i vita områden bor det ingen men där kan mycket väl finnas Mobil täckning. I blå ruta finns det minst en bostad med fiber. PTS Bredbandskartläggning PTS BREDBANDSPLAN (44)

24 5 426 människor bor på landsbygden i Ängelholm. Varav 19% har tillgång till 100 Mbit/s bredband. Urvalet hämtat från PTS data och SCB befolkningsdata. CDMA/HSPA XDSL Fiber Urvalsområde PTS statistik är markerad i 250 m rutor där det bor någon. Alltså: i vita områden bor det ingen men där kan mycket väl finnas Mobil täckning. I blå ruta finns det minst en bostad med fiber. PTS 24(44) BREDBANDSPLAN

25 Befolkningstäthet i Ängelholms kommun. Ju mörkare desto tätare befolkat; 250x250m ruta >100 PTS statistik är markerad i 250 m rutor där det bor någon. Alltså: i vita områden bor det ingen och i de färgade rutorna är befolkningstätheten per ruta (som hämtad från SCB befolkningsdata) markerad. PTS BREDBANDSPLAN (44)

26 Ansökningar om stöd ur landsbygdsprogrammet April 2016 Ansökningar ur Landsbygdsprogammet PTS 26(44) BREDBANDSPLAN

27 BAS-nät och noder. PTS BREDBANDSPLAN (44)

28 BAS-nät och noder. 75% av kommunens invånare, vilket motsvarar invånare, bor inom 2 km från en BAS-nod av dessa har redan tillgång till 100 Mbit/s. PTS 28(44) BREDBANDSPLAN

29 Sysselsatta, dag, inom 500x500m ruta >100 PTS BREDBANDSPLAN (44)

30 Platser där internet kan levereras via kabel-tv-nätet. Kabel-TV som är uppgraderat till DOCSIS 3.0-standard kan levereras en uppkoppling >100 Mbit/s. Platser som har tillgång till DOCSIS 2.0 standard kan således generellt sett uppgraderas till 3.0-standard. DOCSIS 2.0 DOCSIS 3.0 PTS 30(44) BREDBANDSPLAN

31 TECKENFÖRKLARING Villaområde utbyggt/ Villaomåde ej utbyggt Flerbostadshus utbyggt/ Flerbostadshus ej utbyggt Verksamheter utbyggt/ Verksamheter ej utbyggt Bjäre Kraft BJÖRKHAGEN-SKEPPARKROKEN BREDBANDSPLAN (44)

32 TECKENFÖRKLARING Villaområde utbyggt/ Villaomåde ej utbyggt Flerbostadshus utbyggt/ Flerbostadshus ej utbyggt Verksamheter utbyggt/ Verksamheter ej utbyggt Bjäre Kraft HAVSBADEN-SKÄLDERVIKEN 32(44) BREDBANDSPLAN

33 TECKENFÖRKLARING Villaområde utbyggt/ Villaomåde ej utbyggt Flerbostadshus utbyggt/ Flerbostadshus ej utbyggt Verksamheter utbyggt/ Verksamheter ej utbyggt HJÄRNARP Bjäre Kraft BREDBANDSPLAN (44)

34 TECKENFÖRKLARING Villaområde utbyggt/ Villaomåde ej utbyggt Flerbostadshus utbyggt/ Flerbostadshus ej utbyggt Verksamheter utbyggt/ Verksamheter ej utbyggt MARGARETETORP Bjäre Kraft 34(44) BREDBANDSPLAN

35 TECKENFÖRKLARING Villaområde utbyggt/ Villaomåde ej utbyggt Flerbostadshus utbyggt/ Flerbostadshus ej utbyggt Verksamheter utbyggt/ Verksamheter ej utbyggt STRÖVELSTORP Bjäre Kraft BREDBANDSPLAN (44)

36 TECKENFÖRKLARING Villaområde utbyggt/ Villaomåde ej utbyggt Flerbostadshus utbyggt/ Flerbostadshus ej utbyggt Verksamheter utbyggt/ Verksamheter ej utbyggt VEJBYSTRAND-MAGNARP Bjäre Kraft 36(44) BREDBANDSPLAN

37 MUNKA LJUNGBY TECKENFÖRKLARING Villaområde utbyggt/ Villaomåde ej utbyggt Flerbostadshus utbyggt/ Flerbostadshus ej utbyggt Verksamheter utbyggt/ Verksamheter ej utbyggt Bjäre Kraft BREDBANDSPLAN (44)

38 Bjäre Kraft 38(44) BREDBANDSPLAN

39 ÄNGELHOLMS TÄTORT TECKENFÖRKLARING Villaområde utbyggt/ Villaomåde ej utbyggt Flerbostadshus utbyggt/ Flerbostadshus ej utbyggt Verksamheter utbyggt/ Verksamheter ej utbyggt BREDBANDSPLAN (44)

40 ÄNGELHOLMS KOMMUN Bjäre Kraft 40(44) BREDBANDSPLAN

41 TECKENFÖRKLARING Område som behöver byggas ut utan statligt stöd Utbyggt område Pågående område med beviljat stöd Område utan stöd BREDBANDSPLAN (44)

42 42(44) BREDBANDSPLAN

43 BREDBANDSPLAN (44)

44