Svarsblankett till REMISS L /16

Transkript

1 1(5) Datum Ert dnr: Klicka eller tryck här för att ange text. Remissinstans Sveriges Veteriniärförbund Svarsblankett till REMISS L /16 För att underlätta vårt remissarbete är vi tacksamma om ni lämnar era synpunkter på denna svarsblankett. Skicka svarsblanketten elektroniskt via e-post till jordbruksverket@jordbruksverket.se Läs gärna igenom Tips till dig som skriver remissvar till Jordbruksverket som finns på sista sidan i detta svarsformulär. I tabellen nedan framgår vilka föreskrifter och allmänna råd (AR) som remitteras. Kapitel Paragraf Avseende Anmärkning 1 2a Nya avgifter. Avgiftskategorier och avgiftsnivåer 1 8 andra och tredje stycket Betalning av avgifter Redaktionella ändringar 1 9 Betalning av avgifter Redaktionella ändringar 1 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser punkt 1,2 och 3 Övergångsbestämmelser för vissa kategorier Ny övergångsbestämmelse och ikraftträdande Sammanfattning, allmänna synpunkter och kommentarer Sveriges Veterinärförbund anser att Jordbruksverkets förslag om att höja avgifterna för den djurförsöksetiska prövningen är förkastligt och motverkar sitt syfte. Avgifthöjningarna kommer leda till större, mer komplexa och avsevärt mycket mer svårbedömda ansökningar än de vi har idag. De svårbedömda ansökningarna är en konsekvens av avgiftsbeläggningen från Att ytterligare avsevärt höja avgifterna kommer inte gagna djurskyddet utan enbart leda till att problemet förvärras. Veterinärförbundet anser att avgifterna för den etiska prövningen i sin nuvarande form ska tas bort eftersom resultatet av avgifterna är att

2 2(5) forskningsanslag och forskningsmedel urholkas utan att ha gjort den etiska bedömningen mer effektiv. Pengar som annars skulle använts till samhällsnyttig forskning används istället för administration. Speciellt oroväckande är detta för forskargrupper som får huvuddelen av sin forskning finansierad av ideella organisationer. Fördyrandet ligger inte i allmänhetens intresse och är dessutom i strid med statsförvaltningens mål om att effektivisera myndigheternas arbete. Avgiftsförslaget är i strid med kommissionens uttalande om att avgifterna ska vara proportionerliga och inte vara avskräckande. Utredningen till remissen fokuserar ensidigt på avgiftshöjningar för att komma tillrätta med Jordbruksverkets ekonomiska underskott. Inget i utredningen visar att Jordbruksverkets har reflekterat över sitt eget ansvar avseende effektivisering av den etiska bedömningen. Det finns en risk för godtycklighet i bedömningen av en etisk ansökans komplexitet vilket inte är rättssäkert. En tänkbar konsekvens av detta är överklaganden av avgiftsbesluten vilket innebär ytterligare samhällskostnader. De etiska tillstånden är arbetsdokument för forskare och djurpersonal och det finns ett självändamål i att de blir lätta att använda. För djurskyddets skull måste e-tjänsten förändras till att bli ett rationellt arbetsredskap som är lätt att fylla i för sökanden, lätt att bedöma för nämnderna och lätt att använda för djurpersonal, forskare och myndigheter. Detaljerade synpunkter och kommentarer 1 kap. 2a Tillstyrker Tillstyrker delvis Avstyrker Avgifterna för de djurförsöksetiska ansökningarna föreslås att höjas för att få kostnadstäckning. I konsekvensutredningen står det att Jordbruksverket ser att många ansökningar blivit mer omfattande, vilket gör att en ansökan idag kan motsvara flera ansökningar som de såg ut tidigare. Tyvärr verkar Jordbruksverket bara vara bekymrade om vad detta får för konsekvenser för det ekonomiska utfallet då detta har lett till färre ansökningar. Man har tydligen helt missat vad det får för konsekvenser för den djuretiska bedömningen och för hela försöksdjursverksamheten. Avgifterna har lett till att de djurförsöksetiska ansökningarna numera allt oftare omfattar allt som en forskargrupp kan tänkas göra under den kommande femårsperioden. De är så komplexa att etiska nämnden har svårt att sätta sig in i ansökningarna. De omfattande och komplexa ansökningarna leder också till väldigt många frågor från etiska nämnden under beredningen av ansökningarna. Med de många och långa frågorna och svaren som bifogas till ansökningarna kan varken etiska nämnden, forskarna själva eller personalen på den aktuella djuravdelningen överblicka och förstå ansökan. Den går heller inte använda vid själva försöket som vägledning. Tillsammans med utformningen av e-tjänsten för den djuretiska ansökan ställer de allt större ansökningarna den djuretiska bedömningen på ända och hotar även djurskyddet i djurförsöken. Vi ser hur alla inblandade missar viktig information eller att viktig information saknas på grund av att ansökningarna är så omfattande och komplexa. Denna utveckling är redan ohållbar idag och

3 3(5) den kommer att förvärras med ännu högre avgifter. Uppenbart är att den nya e-tjänsten bidrar till den ökade komplexiteten i de etiska ansökningarna och försvårar kontroll av djurskyddet. För klinisk veterinärmedicinsk forskning som syftar till bättre diagnostik, terapi och profylax hos sällskapsdjur och sporthästar är en avgiftshöjning förödande. De medel som finns att söka för djurens egen skull är betydligt mindre än de anslag som beviljas av t.ex. Formas till andra forskningsändamål. Storleken på ett anslag från en djurskyddsorganisation är ofta kring kr, att då betala en hög avgift till etisk prövning av studien förefaller helt ogörligt. Definitionen av vad som är en komplex och omfattande ansökan behöver klargöras. Såsom det anges: ansökningar där de avsedda försöken innehåller studier av flera djurgrupper eller ansökningar där flera alternativa tekniker eller åtgärder på djuren beskrivs, så kommer det att gälla i stort sett alla nya ansökningar. Det behöver också klargöras vilka tillägg som riskerar att inverka negativt på djurs välfärd. Idag görs den bedömningen godtyckligt i djurförsöksetiska nämnden. Det finns exempel på att etiska nämnden har beslutat att tillägg av en djurstam som inte har en negativ fenotyp riskerar att inverka negativt på djurs välfärd. Det är varken rimligt eller rättssäkert. De föreslagna höjda avgifterna är avskräckande och de strider därmed mot EU-kommissionens uttalande att medlemsstaterna får införa den här typen av avgifter så länge de grundas på icke-diskriminerande kriterier vilka är kända från början och inte används godtyckligt. Avgifterna ska vidare vara proportionerliga och får inte vara avskräckande. Att ekonomistyrningsverket menar att etiska prövningar ska vara självfinansierade är inget argument, det försvårar biomedicinsk forskning och hämmar samhällsutvecklingen. Om det verkligen ska finnas avgifter för de djurförsöksetiska ansökningarna, vilket vi betvivlar, vore det bättre att de betalas centralt från de institutioner som bedriver djurförsök än att som idag lägga det på den enskilda forskaren. Vi tror dock inte att den förändringen räcker för att få högkvalitativa och hanterbara ansökningar så som situationen ser ut idag. Tyvärr har våra och övriga remissinstansers farhågor infriats eftersom vi i tidigare remissvar påpekade att e-ansökningarna var kontraproduktiva, det förfaringssätt som vi tidigare var nöjda med och som de facto bidrog till bättre skydd för djuren har frångåtts. Att bara höja avgifterna utan att samtidigt åtgärda de uppenbara bristerna i organisationen och effektiviteten blir en ohållbar övervältrande av kostnader på en konkurrensutsatt näring, vilket rimmar dåligt med regeringens och riksdagen forskningspolitiska ambitioner och tidigare direktiv avseende avgiftsbeläggning (som inte får uppfattas som en beskattning). Det är svårt att se det aktuella förslaget som något annat är en kostnadstäckande beskattning helt utan kritisk granskning av hur tjänsten administreras.

4 4(5) 1 kap. 8 2 st. Tillstyrker Tillstyrker delvis Avstyrker 1 kap. 8 3 st. Tillstyrker Tillstyrker delvis Avstyrker 1 kap. 9 Tillstyrker Tillstyrker delvis Avstyrker Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Tillstyrker Tillstyrker delvis Avstyrker

5 5(5) Tips till dig som skriver remissvar till Jordbruksverket Börja gärna med en sammanfattning När vi behandlar remissvar är det en stor fördel om de innehåller en inledande sammanfattning. Det underlättar vårt arbete när vi sammanställer alla remissvar. Men även remissinstanserna har ofta glädje av att skriva en sammanfattning. Den blir ett kvitto på att någon väsentlig punkt i svaret inte går förlorad. Tänk på att sammanfattningen bör vara kortfattad för att fylla sitt syfte. Det ska vara lätt att hitta synpunkter på olika delar av remissen För att det ska vara lätt att hitta och bli tydligt vilka ställningstagandena som lämnas för respektive paragraf i förslaget och skälen för dessa har vi valt att skicka ut detta svarsformulär som vi hoppas att samtliga remissinstanser använder. Det underlättar också vårt arbete med att analysera och sammanställa remissvaren. Undvik onödig textmassa Skriv kort. Den sammanlagda textmängden i en remiss kan bli avsevärd och vinsterna för läsaren blir stora om svaren är korta. Man ska inte heller bortse från att en kort och kärnfullt formulerad åsikt uppmärksammas mer än om budskapet framförs i en ordrik och mindre koncentrerad form. Undvik därför t.ex. att återge det remitterade förslaget som en inledning till de egna synpunkterna. Ett sådant återgivande kan dessutom göra det svårt att hitta remissinstansens egna ställningstaganden och skälen för dessa. Undvik också att till varje egen synpunkt skriva in vem det är som lämnar synpunkten. Språket ska vara klart och lättbegripligt Undvik ett alltför fackbetonat uttryckssätt. Remissvaret måste kunna läsas inte bara av den som tar emot svaret utan också av journalister och andra som vill ta del av remissvaren. Gör ställningstagandet tydligt Ibland kan det vara svårt att avgöra om en remissinstans instämmer i eller motsätter sig ett förslag. Formulera därför ställningstagandet klart och tydligt samt markera i kryssrutorna i svarsformuläret. Den som är tveksam bör klart säga detta och inte låta tveksamheten komma till uttryck genom svårtolkade formuleringar. I sådant fall bör någon kryssruta inte markeras. Skriv rakt på sak och konkret. Det är bra om läsaren slipper försöka översätta vaga och abstrakta uttryckssätt. Menar man att mer kontrollpersonal behövs, bör man skriva det och inte att det föreligger ett avsevärt behov av en förstärkning av den personella resursmängden. Undvik fackuttryck (utöver dem som använts i remissen) om man inte förklarar dem. Undvik mer eller mindre privata förkortningar. Ett bl.a. förstås av var och en, men att exempelvis p.s.s.s. ska uttolkas på samma sätt som är en kunskap som är fördold för de flesta.