Att svara på en remiss

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att svara på en remiss"

Transkript

1 Att svara på en remiss Varje år skickar Regeringskansliet betänkanden, utredningar och andra förslag på remiss. Det betyder att myndigheter, organisationer och personer har möjlighet att svara på vad de tycker om betänkandet, utredningen eller förslaget. Här kan du läsa om varför vi skickar ut remisser och vad som händer när vi tar hand om svaren. Här står också hur vi vill att ni ska utforma svaren för att vi enkelt ska kunna ta hand om dem. Stockholm i december år 2003 Per Virdesten Rättschef Regeringen behöver få kunskaper från många när de ska ta beslut Det är viktigt att myndigheter, organisationer och andra får säga vad de tycker innan regeringen ska besluta. I den svenska grundlagen regeringsformen Kapitel 7, 2 står att regeringen måste samla in upplysningar och yttranden från de myndigheter som beslutet handlar om. Organisationer, föreningar och personer ska också få säga vad de tycker. Denna regel gäller alla typer av regeringsärenden. Regeln gäller ärenden där regeringen är förvaltningsmyndighet och ärenden där regeringen ska besluta om propositioner och förordningar. Här kommer vi att tala om den senare typen av ärenden. Meningen med att skicka utredningsförslag på remiss är att regeringen vill veta vad ett förslag kan leda till. En remissbehandling är också viktig eftersom medborgarna kan vara med och säga vad de tycker. Det är viktigt för demokratin. 1

2 Så här går det till med remisser Oftast skickar Regeringskansliet sitt förslag till dem som ska få säga vad de tycker. De kallas remissinstanser. Remissinstanserna får också en lista på vilka andra som är remissinstanser. Myndigheter måste svara på remisser. Men en myndighet bestämmer själv om den har något att tycka. Om myndigheten inte tycker något räcker det att myndigheten säger det i sitt svar. Andra remissinstanser som kommuner och organisationer får en inbjudan att säga vad de tycker. Det är viktigt att alla som kan lämna synpunkter också gör det. Då kan regeringen och riksdagen besluta så bra som möjligt. Alla som har synpunkter på ett förslag får säga vad de tycker i ett remissvar. På regeringens webbplats kan du läsa betänkanden. De finns i serierna Statens offentliga utredningar, SOU, och i Departementsserien, Ds. Regeringskansliet kan också skicka ett betänkande för kännedom. Då innehåller betänkandet bara fakta. Det har inte har något förslag som remissinstansen kan tycka något om. Den som får ett sådant betänkande för kännedom får naturligtvis ändå lämna synpunkter på förslaget. Begränsningar av remisser och remissvar En remiss kan handla om bara en del av betänkandet. Den som får en sådan remiss får naturligtvis lämna synpunkter också på de andra delarna. Meningen med att säga att bara en del är på remiss är att göra det lättare för remissinstansen. En remissinstans kan också alltid själv bestämma att svara på bara en del. 2

3 Vad händer med remissvaren i Regeringskansliet? Ibland kommer det in många remissvar. Därför måste Regeringskansliet sammanställa svaren så att regeringen lätt kan se och läsa dem alla. Regeringen använder sammanställningarna när regeringen ska prata om förslaget eller skriva en proposition, det vill säga ett förslag till ny lag. Först brukar man räkna upp alla förslag och se vilka remissinstanser som tycker att förslaget är bra och vilka remissinstanser som tycker att förslaget är dåligt. Sedan gör man en kort sammanfattning av varje remissvar. Då kan man få en uppfattning om vad andra tycker i frågan utan att behöva läsa alla remissvaren. Man sammanställer också remissvaren mer noga. Då lägger man alla svar under de rubriker som svaren tillhör. Det kallas för klippsammanställning. Sammanställningen publiceras ibland i Departementsserien eller på något annat sätt, men oftast finns den bara i departementet. Hur ska vi skriva ett remissvar för att departementet säkert och enkelt ska kunna förstå det och använda det i olika sammanställningar? Här kan du läsa våra önskemål om hur ett remissvar ska vara. I slutet av den här texten visar vi också exempel på hur du kan skriva ett remissvar. Det ska vara enkelt att sammanställa synpunkterna Börja gärna med en kort sammanfattning. 3

4 Det ska vara enkelt att hitta synpunkterna på de olika delarna av betänkandet Följ samma ordning som i betänkandet. Det ska vara lätt att hitta dina synpunkter och varför du tycker så Du ska inte börja med att skriva vad det står i utredningen. Det räcker att skriva avsnittets sida eller rubrik för att beskriva det som du har synpunkter på. Om du ändå vill beskriva något i utredningen ska det vara enkelt att se vad som är dina synpunkter och vad som är text från utredningen. Var tydlig med om du tycker att förslaget är bra eller dåligt. Om du är tveksam till förslaget måste du också vara tydlig med just det. Läsaren ska inte behöva gissa vad du tycker. Skriv enkelt och tydligt Alla personer ska kunna förstå vad du skriver. Därför ska du inte använda fackspråk eller andra svåra ord. I Stadsrådsberedningens bok Kommittéhandboken finns det skrivråd som är bra att följa. Här är några av de råden: Skriv kort. Skriv rakt på sak. Var konkret. Undvik att använda fackuttryck om du inte förklarar dem. Undvik förkortningar. I boken Myndigheternas skrivregler finns fler råd om hur du kan skriva enkelt och tydligt. Så här skickar du ditt remissvar Skicka texten till departementet både på papper och med e-post. Då kan departementet enkelt kopiera och använda texterna. 4

5 Sammanfattning av hur du skriver ett remissvar I rubriken ska det stå vilket betänkande som remissvaret gäller. Börja med en sammanfattning av remissinstansens synpunkter. Du behöver inte skriva en inledning om att du har fått betänkandet på remiss. Om du behöver skriva om något annat som är viktigt för att förklara ditt svar ska du göra det i ett särskilt avsnitt. Visa vilka dina förslag är genom att tala om var de står i betänkandet. Undvik att skriva av förslagen i betänkandet. Om de ändå skulle behövas, lägg dem under en egen rubrik. Börja med vad du tycker och skriv sedan varför du tycker så. 5

6 Exempel på hur ett remissvar kan se ut YTTRANDE Dnr 2013/00 X-departementet Stockholm Betänkandet SOU2009:00 Ny organisation av YZ-verksamhet (dnr 2013/00) Sammanfattning Vi tycker att förslaget om en ny Y-myndighet är bra. Men vi tycker att Z-verket ska fortsätta med att arbeta med frågor om tillstånd. Dessutom tycker vi att regeringen ska tänka lite mer på de undersökningar som Z-verket har gjort. Nya undersökningar som ni ska tänka på YZ-verksamheten har under den senaste tiden... Avsnitt 0.0 Tillstånd till Y-verksamhet (Utredningsförslaget Tillstånd till Y-verksamhet ska enligt utredarens...) Z-verket ska fortsätta med att ge tillstånd Frågor om tillstånd till Z-verksamhet ska även i fortsättningen skötas av Z-verket. Vi tycker så därför att 6

Svara på remiss hur och varför

Svara på remiss hur och varför SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02) Svara på remiss hur och varför Om remisser av betänkanden från Regeringskansliet Svara på remiss hur och varför Om remisser av betänkanden från Regeringskansliet SB

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Utvecklingssamtalet Hur går det för ditt barn i skolan?

Utvecklingssamtalet Hur går det för ditt barn i skolan? Utvecklingssamtalet Hur går det för ditt barn i skolan? Utvecklingssamtalet En gång varje termin ska du och ditt barn träffa läraren eller klassföre ståndaren för att ha ett utvecklingssamtal. Samtalet

Läs mer

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna en introduktion på lättläst svenska Innehåll 1. Inledning 7 --De som ska följa lagen om offentlig upphandling, LOU 8 --Det

Läs mer

Tanja Nyholm Berzeliusskolan Linköping. Vägledning. för nyanlända barn och ungdomar

Tanja Nyholm Berzeliusskolan Linköping. Vägledning. för nyanlända barn och ungdomar Tanja Nyholm Berzeliusskolan Linköping Vägledning för nyanlända barn och ungdomar INLEDNING Att ge vägledning till nyanlända ungdomar tar längre tid än till svensk-födda. De har inte vuxit upp med all

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer med funktionsnedsättning Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska 1 Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer

Läs mer

Att skriva kommuniceringsbrev och beslutsbrev i Försäkringskassan

Att skriva kommuniceringsbrev och beslutsbrev i Försäkringskassan 1 (23) Att skriva kommuniceringsbrev och beslutsbrev i Försäkringskassan Innehåll 1 Målgrupp och innehåll... 4 2 Inledning... 4 3 Syftet med kommunicerings- och beslutsbrev... 4 4 Språket i kommunicerings-

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Se mig som person! - Röster från ungdomar i familjehem

Se mig som person! - Röster från ungdomar i familjehem Se mig som person! - Röster från ungdomar i familjehem Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Vår vision är en värld

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Förslag till upplägg av en studiecirkel Studiecirkeln är en grupp om minst tre personer med gemensamt intresse för det aktuella ämnet. Cirkelledaren håller

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Att lämna ut en handling och att vägra. Regler, råd och riktlinjer

Att lämna ut en handling och att vägra. Regler, råd och riktlinjer Att lämna ut en handling och att vägra. Regler, råd och riktlinjer Version 1.0 Upprättad av Stadsledningskontoret/Adm. Maj 2003 2 Allmänna handlingar och rätten att ta del av dem Offentlighetsprincipen

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Korta svar på de vanligaste frågorna Om du vill veta mer kan du läsa under rubriken Fler frågor. Du kan också fråga socialtjänsten i din kommun.

Korta svar på de vanligaste frågorna Om du vill veta mer kan du läsa under rubriken Fler frågor. Du kan också fråga socialtjänsten i din kommun. Frågor och svar om ekonomiskt bistånd lättläst Artikelnummer 2006-114-4 Här kan du läsa frågor och svar om ekonomiskt bistånd. Ekonomiskt bistånd är pengar du söker från socialtjänsten så att du klarar

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen Riksdagen en kort vägledning Studiematerial från riksdagen 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras.

Läs mer

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel 1 Samtalsmodell för bokcirkel Läsning och livstolkning Livstolkning är något vi håller på med hela tiden: Vi försöker

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Hur du skriver en argumenterande text. Svenska B/Svenska 2

Hur du skriver en argumenterande text. Svenska B/Svenska 2 Hur du skriver en argumenterande text Svenska B/Svenska 2 1 Att skriva en argumenterande text steg för steg Tänk igenom och disponera din text innan du börjar! Visst, vi lärare tjatar alltid om disposition

Läs mer

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016.

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016. Socialdepartementet Regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Intro och sammanfattning Det här är regeringens plan

Läs mer

Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare. Rollkoll. Vad gör en god man och förvaltare?

Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare. Rollkoll. Vad gör en god man och förvaltare? Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare Rollkoll Vad gör en god man och förvaltare? 1 Rollkoll är ett projekt som genomförs av Riksförbundet frivilliga samhälls arbetare (RFS)

Läs mer

Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har?

Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har? Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har? Dina rättigheter för dig som bor på ett hem för vård eller boende (HVB) Alla barn har lika värde. Du och alla andra barn har rätt att växa

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på Skuldsanering Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på www.kronofogden.se. Du kan också ringa Kronofogden på

Läs mer

Rådgivning inom livsmedelskontrollen

Rådgivning inom livsmedelskontrollen Rådgivning inom livsmedelskontrollen FÖR FÖRETAGARE 2 Inledning I våra möten med er livsmedelsföretagare ser vi att det finns efterfrågan på mer rådgivning och information från kontrollmyndigheterna. Samtidigt

Läs mer