Frisk luft i gruvorna. Ny styrning av ventilationen Sid Vår budget styrs av omvärlden FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB NR 6 # OKTOBER 2013

Transkript

1 FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB NR 6 # OKTOBER Skrotarna säkrar gruvan 06 P-trubbel 08 Minskad sjukskrivning 12 Kristallen i Victorias famn Frisk luft i gruvorna Ny styrning av ventilationen Sid FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON Vår budget styrs av omvärlden Katarina Holmgren, sid 2

2 ATT LKAB PÅVERKAS AV VAD SOM HÄNDER i omvärlden är ingen nyhet. Men även om världsekonomin är i gungning så ligger framtiden i våra egna händer. Vi behöver förbättra vår konkurrenskraft för att stå starka framöver. Global ekonomi och budget dagarna presenterade Internationella valutafonden, IMF, en ny I prognos för tillväxten i den globala ekonomin. Läget förbättras 2014, men osäkerheten är stor. Oroväckande är att revidering av utvecklingstakten främst sker i tillväxtländerna. Det är de länder som under senare år drivit upp efterfrågan på våra produkter genom stora investeringar i infrastruktur, industrier och byggnader. World Steel Association har sänkt prognosen för stålanvändning 2013 och Inte på det globala planet men väl för Europa som är vår viktigaste marknad. Här föll efterfrågan med tio procent förra året. I år väntas en minskning med 4 procent, för att nästa år vända till en blygsam tillväxt. Stålproducenternas smala lycka kan vara att ett ökat utbud av järnmalm sätter press på järnmalmspriset. Bara i Australien pågår en expansion av gruvnäringen som motsvarar tio LKAB. Det råder således stor osäkerhet om hur marknadsförutsättningarna kommer att utvecklas nästa år. Men det spelar egentligen ingen större roll. Oavsett vad som händer måste LKAB fokusera på det som vi har möjlighet att påverka; att leverera enligt plan och säkerställa att vi får rätt pris för våra produkter samt sänka våra kostnader. Det senare kommer vår ägare att utvärdera hos oss. På LKAB:s bolagsstämma beslutades om ett mål att produktionskostnaden per enhet ska reduceras med 20 procent mellan 2012 och Till det beslutades även om en höjning av målet för avkastning på eget kapital från 10 procent till 12 procent. Det ställer tuffa krav på oss som arbetar i LKAB. Vi måste vara konkurrenskraftiga, lönsamma och våra investeringar ska betala sig. Ett framtida scenario kan vara att efterfrågan på järnmalm slår nya rekord och priset följer med upp. Men med ett negativt scenario blir det tvärtom. Då vill det till att vi verkligen har koll på våra kostnader eftersom det är grunden till vår konkurrenskraft. Den budget som vi nu sätter måste visa att vi är på god väg att uppnå vårt kostnadsmål. Klarar vi det kommer vi att stå oss väl i konkurrensen och blir mindre känsliga oavsett vad som händer i omvärlden. Därför är ditt budgetarbete så viktigt. Oavsett vad som händer måste LKAB fokusera på det som vi har möjlighet att påverka KATARINA HOLMGREN, DIREKTÖR, GROUP CONTROL SVARAR Ulf Halldén, Svappavaara, driftchef: Nej. Jag har andra prioriteringar än att fokusera på dieter. Peter Schmid, marknadsdirektör. Foto: LENNART JÖNSSON Ny organisation för magnetitmarknad LKAB. Magnetitförsäljningen för pipecoating och järnsvamp flyttas till LKAB Minerals. LKAB Minerals tar över ansvaret för all försäljning av magnetit utanför stålindustrin. Fokus och specialisering är nyckelorden för att utveckla lönsamma och hållbara affärer för koncernen. Som en del i LKAB 37 tar LKAB Minerals från 1 januari 2014 över försäljningen av magnetit till kunder inom pipe coating och järnsvamp. LKAB 37 är en utmaning för hela koncernen. När vi är i ett läge att vi kan leverera 37 miljoner ton har marknadsavdelningen uppgiften att finna avsättning för produkterna. Det innebär att koncernen måste sälja 11 miljoner ton mer än vi gör idag, dessutom med en annan mix av produkter eftersom vi inte har kapacitet att förädla allt till pellets, säger Peter Schmid, marknadsdirektör. LKAB Minerals är specialiserade och har unik kunskap inom de applikationer utanför stålindustrin där magnetit kan användas, säger Peter Mörtlund, affärsområdeschef i LKAB Minerals. Denna omorganisation av försäljningen innebär bara fördelar. LKAB Minerals bidrar till den offensiva tillväxtplanen och LKAB:s marknadsavdelning kan fokusera helt och hållet på att utveckla försäljningen till kunder inom stålindustrin, säger Peter Schmid. MAURITZ MAGNUSSON Har du testat någon ny diet? Lars Brunström, Kiruna, produktionsledare: Nej. Jag håller mig till en husmansdiet. Ulf Kumpula, Kiruna, gruvoperatör: Kommer aldrig göra det. Jag mår bra och ser ingen anledning till det. TUMMEN UPP för minskad korttidssjukskrivning i LKAB. Minskningen är en halv procent från april till augusti Ny miljöchef i LKAB LKAB. Linda Dahlström är ny miljöchef i LKAB. Hon är civilingenjör i teknisk biologi med miljöinriktning från Umeå universitet. Linda Dahlström har varit verksam i LKAB sedan 2005 bland annat som kvalitetsingenjör, laboratoriechef och gruppchef för Yttre miljö. I LKAB har miljöfrågorna mycket hög prioritet. De är en viktig del i vårt arbete för en hållbar Linda Dahlström. utveckling, säger Anders Furbeck, direktör för Hållbarhet i LKAB. LKAB Wassara har fått ny VD LKAB. Stefan Swartling tillträdde som ny vd på LKAB Wassara den 27 september Han efterträder Peter Schmid. Stefan är 49 år och bor i Stockholm med sin familj. Innan han kom till LKAB Wassara som marknadschef i mars 2012 arbetade han på Xylem, tidigare ITT Flygt Pumpar. Att kliva in i vd-rollen är en vidare utmaning inom LKAB Wassara. Wassara är ett fantastiskt företag med unika produkter och stor tillväxtpotential med hela världen som marknad. För mig skulle det vara svårt att hitta en bättre arbetsplats, säger Stefan. CITATET Koll på kostnaden är grunden till vår konkurrenskraft KATARINA HOLMGREN, DIREKTÖR, GROUP CONTROX Maria Ödalen Östlund Stefan Swartling. KENT BOSTRÖM 02 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

3 Fredrik Törnlind och Josefin Henriksson jobbar med underhåll i egen regi. Det sparar pengar och ökar engagemanget. Foto: G. RÚNAR GUDMUNDSSON Eget arbete spar pengar MALMBERGET. Med färre entreprenadtimmar har sektionen för underhåll av förädlingsverken i Malmberget minskat löpande kostnader med närmare fyra miljoner kronor det senaste året. Vi har tillsatt vakanta tjänster och övergått till att göra mer arbete i egen regi, säger Torbjörn Ahnqvist, sektionschef. I september i fjol hade budgeten för underhåll överskridits på avdelningen. Torbjörn Ahnqvist och hans medarbetare bestämde sig för att se över verksamhetens arbetssätt. Antalet entreprenadtimmar och materialkostnader hade dragit iväg. Gruppen beslutade därför att låta medarbetarna ta större ansvar och minska på externa tjänster. Idag görs mer jobb i egen regi. Personalen har gjort ett riktigt bra arbete och vi ser inga tecken på att några berg med arbetsordrar byggs upp, säger Torbjörn Ahnqvist. Resultatet det senaste året är att de löpande entreprenaderna minskat med timmar. Den största kostnadssänkningen har gjorts i anrikningsverket. Detta beror främst på att det inte finns några vakanta tjänster och att engagemanget har ökat på arbetsplatserna. Enligt Torbjörn Ahnqvist finns fler timmar att hämta hem. Jag är övertygad om att det finns en stor potential att sänka kostnaderna ytterligare, särskilt antalet entreprenadtimmar. Den enskilda individen har stor betydelse för resultatet. När det gäller material har vi inte lyckats. Där finns mer att göra, till exempel genom materialval, bättre avtal eller alternativa leverantörer. Vi samarbetar med inköpsavdelningen för att hitta en bra lösning, säger Torbjörn Ahnqvist. Det är allas vårt ansvar att försöka optimera våra verksamheter och att fila på våra arbetssätt, säger han. ULRIKA WESTERBERG Personalen har gjort ett riktigt bra arbete och vi ser inga tecken på att några berg med arbetsordrar byggs upp ANSVAR Utbildning av delprojektledarna i det nya verksamhetssystemet pågår för fullt. Fr v Peter Popper, Jojnas Eriksson, Cecilia Jernunger och Ann-Cathrine Hirvelä-Lantto. FOTO: MAURITZ MAGNUSSON Verksamhetssystemet och Arena = sant! LKAB. Ett personligt intranät med verksamhetssystemet bara ett klick bort väntar på att få lysa upp din tillvaro. Ett intranät med en vassare sökfunktion, kommentarer, sidor för samarbete inom grupper och ett processbaserat verksamhetssystem blir verklighet. Lanseringen av Arena och verksamhetssystemet inleds i november. Arena ska ersätta Insidan. Inför lanseringen hålls informationsträffar för bland andra ledningsgrupper och fackföreningar. På ett Arenamöte deltog Eva Anttila, processingenjör på KK2/KK3 i Kiruna. Eva har efterlyst en kommunikationsyta mellan processoperatörer och tekniker där man skulle kunna diskutera ändringar som görs i styrsystemen. Eftersom vi jobbar skift är det svårt att ha möten. Vi har letat efter en digital mötesplats och nu ska vi prova Jonas Eriksson. en teamsite på FOTO: ANN-CATHRINE HIRVELÄ-LANTTO Arena. Här kan vi bland annat skriva korta nyheter, dela dokument och kommunicera inom gruppen. Jag tror det blir en bra lösning för oss, säger Eva Anttila. Varje enhet har utsett kontaktpersoner för Arena och verksamhetssystemet. Kontaktpersonerna kommer att drillas lite extra i verktygen och de blir enheternas nyckelpersoner vid övergången från de gamla intranäten och V@L. Systemen kommer att leva parallellt under en tid. Målet är att stänga gamla V@L och våra tre intranät Insidan, Driftsnytt och Insite våren 2014, säger Per Lidström, projektledare för verksamhetssystemet. LKAB Wassara påbörjade ett kartläggningsarbete med processbeskrivningar redan innan det nya verksamhetssystemet var aktuellt, men har fram till nu inte använt ett sammanhållande system. Jonas Eriksson på LKAB Wassara är dotterbolagets delprojektledare för nya verksamhetssystemet och även kontaktperson för Arena. För oss kunde inte tajmingen ha varit bättre! Nu får vi direkt tillgång till ett modernt verktyg, som kommer att bli en stor hjälp i vårt dagliga arbete. Det är som att få en sportbil i present på 18-årsdagen, säger Jonas Eriksson. TINA BENSON miljoner kilowattimmar är den totala energiförbrukningen på Malmbanan per år. Med ett nytt system för tågoptimering ska 66GWh, energiförbrukningen minskas med 20 procent. 1ton minskas vikten per malmvagn med hjälp av höghållfast stål. Därför kan vagnen lastas med ett extraton pellets istället. Det betyder 68 ton mer last per tågsätt, eller ton per år som i sin tur sparar 42 tågsätt per år kubikmeter sprutbetong gör LKAB till världens största producent av sprutbetong. Den allra största delen av betongen armeras med stålfiber och används till bergförstärkning i gruvorna. 04 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

4 Maritha Mossberg: Dags för mr Banting igen Bärgarna arbetar med små marginaler och sikten är begränsad. KIRUNA. Att bärga en Toro är ofta förenat med trubbel. Avdelningen för skivservice stöter på problem vid bärgning av eldrivna Toromaskiner, som används vid raslastning. Felparkerade bilar försvårar arbetet. Lastmaskinerna kommer inte fram, säger Elof Kemi, serviceman. Förbudsskylten mot parkering lyser skarpt vid sidan av vägen till verkstaden. Så gör även parkeringsskylten strax framför där man fritt får parkera i mån av plats. Trots tydliga anvisningar står en silverfärgad pickup felparkerad vid Veckobladets besök på 775-metersnivån vid verkstaden för raslastaren. När bilen står som den står kommer vi inte fram med lastaren utan att först flytta på den, säger Elof Kemi. Situationen är vanlig och arbetsgruppen kan stöta på uppåt fyra-fem felparkeringar på samma gång, ibland med nycklarna medtagna från fordonet. Vi kan få arbeta med att flytta fordon i 30 minuter innan vi kan köra in till verkstaden. Raslastaren bärgas till och från verkstaden vid service, driftstörningar och reparationer. I samma stund som staben begär en bärgning behöver arbetet sättas igång. Lastaren ska alltid vara i produktion utan onödiga uppehåll. Eftersom lastmaskinen är eldriven via kabel, kan den inte lämna lastplatsen för egen maskin utan måste bogseras. Det ställer krav på smidig väg för bärgarlaget. Den eldrivna raslastaren, Sandvik Tamrock Toro, är nära fyra meter bred med skopan inkluderad. Vägen vid verkstaden är inte mer än sju meter. Det lämnar små marginaler och sikten är starkt begränsad. Det har hänt att vi kört på felparkerade bilar, hittills utan några personskador. Allt vi efterlyser är att man tänker till innan man parkerar. För allas skull, säger Elof Kemi. FREDRIK BJÖRKENWALL Foto: G. RÚNAR GUDMUNDSSON Möten med parkeringstrubbel Elof Kemi. Maskin: Sandvik Tamrock Toro LH625E. Vikt: 77,5 ton. Last: 25 ton. Volym: 10 kbm. Drift: El. Motor: 315 kw. Pump:2x75 kw. Effekt: 620 hk. Hydralik: 700 liter olja. Bärgning: Förbil med orange och röda blinkljus. Ann-Helen Köhler och Leif Johansson använder det nya projektstödet PIL. Foto: MAURITZ MAGNUSSON Nytt projektverktyg en PIL i planeringen! LKAB. Ett nytt projektverktyg för LKAB har smugits igång. Verktyget ska göra det enklare att starta, driva och följa upp projekt. Upplägget är grafiskt bara att klicka, fylla i uppgifter och starta ett projekt. PIL är ett användarvänligt IT-verktyg för alla som driver projekt i LKAB, säger Ann-Helen Köhler, projektavdelningen och Leif Johansson vid LKAB:s IT-avdelning. De har arbetat gemensamt med det nya verktyget på uppdrag på enheten för Teknik & Affärsutveckling. I PIL samlas all projektdokumentation på ett ställe tillgängligt för projektets medlemmar, även externa deltagare. Verktyget gör det enklare att följa projektens mål och de övergripande målen för LKAB. Den röda tråden blir synlig samtidigt som verktyget är ett styr- och ledningssystem för att kvalitetssäkra projektverksamheten. Framförallt blir projektarbetet kvalitetssäkrat. Systemet spar även tid, säger Ann-Helén. PIL står för Projektstöd i LKAB. I LKAB är många entreprenörer och konsulter kopplade till projekten. De får nu samma överblick som LKAB:s medarbetare, givetvis efter behörighet. I LKAB finns mycket information i databaser i gamla system. De är också kopplade så att de kan användas i PIL, säger Leif Johansson. MAURITZ MAGNUSSON ommarens glass, godis och gofika eller vad som nu har Sslunkit ner, ska jobbas bort. Alla söker sin egen metod bland det ofantliga utbud av dieter och viktminskningstips som strömmar över oss. Ska jag välja medelhavsmaten, någon pulverdrinkdiet, äta fem dagar i veckan svälta två, eller någon av alla dessa bokstavskombinationer? Eller bara försöka sätta in mindre och ta ut mer? Det finns till och med en diet som förespråkar att bara äta bröd och pasta. Metoderna är många. Visst, vikten minskar säkert men hur fungerar det att hålla vikten efter en dietperiod. Och hur står jag ut med att vara hungrig och sugen. Kanske det kräver en hel livsstilsförändring. Det sägs att det tar tre veckor att ändra en vana. Men hur svårt är det? Prova att sätta ner det andra benet först i byxbenet nästa gång du klär dig. Det känns helt bakvänt, men du vänjer dig. Ordet banta används inte så ofta, nu talas om dieter, livsstilsförändring etcetera. För ett par hundra år sedan levde en man i England som hette William Banting, ( ). Han hade stora problem med sin övervikt och bestämde sig för att äta enbart biff och utesluta socker och stärkelserik mat, som bröd och potatis och Williams vikt minskade. Även hans metod gick ut på att göra av med mer energi än vad som togs in. Och härifrån har vi tagit ordet banta. Västvärldens människor håller på att äta ihjäl sig medan minst ett par miljarder saknar mat. Det går knappt att titta på tv en kväll utan att antingen se ett matprogram eller ett håll dig i form program. Tidningarna är proppade med tips för att minska vikt och midjemått. Men också fyllda av recept med grädde, smör och socker. Nu är det snart dags igen för fredagsmys. Västvärldens människor håller på att äta ihjäl sig 06 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

5 SVARAR Lars Eriksson, chaufför på transporten i Malmberget: Ja, det var billigast så. Men det var väldigt länge sedan, så där 15 år sedan. Därefter har jag stannat hemma när jag är sjuk. Har du varit sjuk men ändå gått till jobbet? Ingemar Stöckel, avtalschef personal: Ja, när jag varit lite smått förkyld. Jag hade mycket att göra på jobbet. AnnChristine Lindgren, avdelningschef personal utbildning: Ja, det var i våras. Jag visste inte hur sjuk jag var förrän jag kom hem. Sedan låg jag nedbäddad med feber en vecka. Samtal minskar frånvaro Torbjörn Kuosmonen, Peter Nyström och Staffan Hahr i samråd. Kommunikationen är en viktig aspekt i säkerhetsarbetet. Torbjörn Kuosmonen har jobbat på LKAB sedan Bergvana är viktig. KIRUNA. Skrotarna säkrar arbetsplatsen för alla som befinner sig under jord. Det är en ingenjörskonst att kunna bemästra och läsa berget. Du kan slarva en gång och då kan det vara kört, konstaterar Elin Kiviniemi, skyddsskrotare sedan ett år tillbaka. LKAB. Att våga ta samtalet är det viktigaste verktyget för att minska korttidsfrånvaron. Statistiken visar att det fortfarande är de yngsta medarbetarna som har den högsta korttidsfrånvaron. Men glädjande nog har den totala korttidsfrånvaron för sjukdom minskat sedan april i år. Vi ser ut att vara på väg åt rätt håll, konstaterar Greta Lerenius, rehabiliteringssamordnare på LKAB. ETT STENHÅRT HANTVERK Det är chefernas ansvar att hålla kontrollen över sjukfrånvaron. Leif Johansson är produktionschef i Malmberget med 24 arbetstagare som han ansvarar för. Vi måste våga ta samtalet, det har effekt för att hjälpa och stötta personalen och det är chefens ansvar, säger han. I april i år började arbetet med att minska korttidsfrånvaron för sjukdom i LKAB. Den mest effektiva åtgärden har varit just samtalet mellan chef och medarbetare. Korttidsfrånvaron har minskat hos de yngre. I april var siffran 4,1 procent jämfört med september då frånvaron hos de yngre sjunkit till 2,8 procent. Men fortfarande är det de yngre som oftast anmäler sjukdom för kortare perioder. Arbetet fortsätter för att minska frånvaron. Alla chefer bör utbildas i samtal med arbetstagarna, i Det viktigaste för oss chefer är att våga ta samtalet, säger Leif Johansson. Foto: MARITHA MOSSBERG att ta ut statistik och introduceras i sitt ansvar, säger Greta Lerenius. Som chef är det enkelt att hålla koll på korttidsfrånvaron genom tidswebben. Löneadministratörerna hjälper till med hur du går till väga, säger Leif Johansson. Fackföreningarna finns med i arbetet med att minska sjukfrånvaron. Det är på väg åt rätt håll vad gäller att minska korttidsfrånvaron, säger Cristin Ranestål IF Metall. LKAB är mycket framgångsrika med rehabiliteringsarbetet gällande långtidsfrånvaron som stadigt minskat de senaste åren. MARITHA MOSSBERG SJUKFRÅNVARO INOM LKAB: Långtidsfrånvaro mer än två månader 0,5 procent i april 2013, oförändrat i augusti Korttidsfrånvaro enstaka dagar 2,9 procent i april 2013 minskat till 2,4 procent i augusti Frånvaro efter sju dagar kräver läkarintyg. Rehabilitering: Frånvaro vid fler än sex tillfällen under tolv månader kräver att arbetsgivaren är skyldigt att göra en rehabiliteringsutredning som undersöker orsak och behov eller förändring av arbetsmiljön. Anmälan om sjukdom: Ska alltid ske så tidigt som möjligt första sjukdagen till närmaste chef. Vid sjukdom finns möjlighet att vara frånvarande halv dag. Elin Kiviniemi och hennes kollega Peter Nyström skrotar samtliga vägar och fasta anläggningar under jord. Här får ingen passera innan skrotarna har säkrat arbetsplatsen. Foto: FREDRIC ALM 08 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

6 I skrotarnas kur på 740-metersnivån i Kirunagruvan har dagen precis börjat. Rasskrotarna har besiktat lastningsskivorna och gett grönt ljus till lastarna så att de kan bearbeta nattens sprängningar. Det är vi som säkrar arbetsplatsen, för oss själva och för alla andra som kommer efter oss under jord, berättar Elin Kiviniemi. Elin är nytillskottet i gruppen och trivs som fisken i vattnet. Det är ett jätteroligt jobb, fritt men under ansvar. För att kunna trygga säkerheten för alla som befinner sig nere i gruvan krävs en stor dos bergvana. Man räknar med att man kan lära sig hantverket på fyra år, men med bergvana kan det gå fortare, säger Staffan Hahr, produktionschef för skyddsoch rasskrotarna. Kraven på skrotarna kan tyckas vara tuffa men är nödvändiga. Eftersom skrotarna är de första att besikta berget efter nattens sprängningar får ingenting lämnas åt slumpen. Man måste alltid läsa av berget innan man påbörjar ett arbete och diskutera med sin kollega. Därför är kommunikationen jätteviktig, säger Torbjörn Kuosmonen, rasskrotare. Foto: FREDRIC ALM Inom några år står dock organisationen inför en stor generationsväxling och därför efterlyses fler skrotare. Medelåldern här är hög och samtidigt är erfarenheten stor, berättar Staffan som välkomnar fler att söka sig till skrotningen. Elin och hennes kollega Peter Nyström är juniorerna i arbetslaget med ett respektive fyra års erfarenhet av arbetet. Jag trivs jättebra, säger Peter. Skyddskrotarna besiktar och skrotar samtliga fasta anläggningar och vägar under jord. Rasskrotarnas arbetsområde håller sig inom lastningsskivorna. Jag är inte så van att se oförstärkt berg och i början tyckte jag att allt naket berg var dåligt, skrattar Elin och fortsätter: Men man lär sig ganska snabbt, dåligt berg har ofta en annan färg, det ser liksom dött ut. Torbjörn Kuosmonen menar att arbetssituationen förbättrats avsevärt de senaste åren. Du behöver inte gå långt tillbaka för att märka skillnad. Nu är allt så bra förstärkt. Samtliga i arbetslaget är eniga om att fler skrotare behövs och därför har de ett väl fungerande lärlingssystem med fokus på säkerheten. Du släpps aldrig ensam här, kanske på skithuset, skrattar Torbjörn. JOSEFINE EJEMALM SKROTFAKTA Två arbetsgrupper: Skyddsskrotare och rasskrotare. Arbetsområde: Hela gruvan inklusive en del platser ovan jord. Skrotning: Maskinskrotning samt handskrotning med spett. Antal: 14 stycken varav skyddsskrotarna utgör tre stycken. 10 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

7 VICTORIA BÄR KIRUNAS VARDAGSRUM I SIN FAMN KIRUNA. Victoria Aidanpää kommer för evigt att bli historisk som personen som var med om att skapa den första etappen i nya Kiruna. Tillsammans med ett projektteam ska hon leda och ansvara för bygget av Kirunas nya stadshus. Hur hamnade du på LKAB? 1 Jag gjorde mitt examensarbete för LKAB och arbetade i verken under somrarna. När jag var färdig med min utbildning fick jag jobb som projekteringsledare, därefter projektkoordinator och sedan projektledare. Jag har varit inblandad i samhällsomvandlingsprojekt i princip från början med alltifrån ny infart för tung trafik till nya järnvägen. Vilka är dina arbetsupp- 2 gifter idag? Jag ska leda projektet nytt stadshus i Kiruna. Det vinnande bidraget Kristallen utsågs av en jury i en arkitekttävling. Nu startar ett samverkansprojekt med Kiruna kommun där LKAB är ansvarig byggherre är det överlämning och inflyttning. Vad är det bästa med 3 ditt jobb? Alla duktiga och kompetenta människor jag möter i min vardag. Vi är alla olika, men kompletterar varandra. Tjusningen med mitt arbete är att alla projekt blir ett avtryck. Kirunas nya stadshus blir min största utmaning hittills. Hur känns det att få vara med om 4 att skapa en del av nya Kiruna? Jag inser att jag kommer att få vänja mig vid uppmärksamheten kring nya stadshuset. Det känns hedrande och fantastiskt att få förtroendet att leda detta projekt. Jag är väldigt mån om att de som ska arbeta och verka i nya stadshuset är med på banan hela tiden och känner sig delaktiga. Om du fick bestämma, hur skulle 5 ditt nya Kiruna se ut? Jag är imponerad över hur stan är planerad idag. Från vilket håll du än kommer får du en fin siluett över staden. Karaktären för Kiruna är våra fantastiska vyer. Jag skulle gärna se att vi bevarade det. I vårt nya centrum får det gärna vara butiker på markplan och lägenheter ovanför. Sedan affärerna stängt blir det inte helt öde och folktomt. En järnväg in till Kiruna centrum för att ha en bra tillgänglighet till nya centrum är viktig. Vad tycker du om LKAB som 6 arbetsgivare? LKAB ger mig en trygghet genom att vi delar med oss av kunskap och erfarenheter. Som anställd ges jag förtroendet att tänka i nya banor. Alla är så hjälpsamma. Det är en jättebra arbetsgivare, med en hel del förmåner för enskilda såväl som för hela familjen. 7 Vad betyder ENA för dig? Engagerad är att sprida engagemanget till andra. Nytänkande handlar om att våga lyfta sina tankar. Ansvar är att ro i hamn ett uppdrag, där alla berörda finns med i samma båt. Hur ser dina framtidsdrömmar ut? 8 Tänk att få ansluta den nya järnvägen till Kirunas nya centrum? Jag vill gärna fortsätta vara en del av framtidens Kiruna. JOHANNA FOGMAN Namn: Victoria Aidanpää. Ålder: 39 år. Yrke: Projektledare inom samhällsomvandling och infrastruktur (sedan 2008). Utbildning: Projektingenjör via Luleå Tekniska Universitet (examen 2006). Anställd inom LKAB sedan: 2006 (vikarie sedan 1997). Bor: I villa på triangelområdet i Kiruna. Familj: Sambo och en son på 10 år. Fritidsintressen: Att resa med familj och vänner, upptäcka nya ställen och skapa nya kontakter. Bästa egenskaper: Uppmärksam lagspelare. ENGAGERAD Tjusningen med mitt arbete är att alla projekt blir ett avtryck Victoria Aidanpää är med om att skapa en en del av nya Kiruna. Foto: G. RÚNAR GUDMUNDSSON 12 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

8 Är din arbetsplats jämställd? Vad tycker du om förslaget till nytt stadshus i Kiruna? SVARAR Alanko Sakari, förslagsansvarig, Kiruna: -Ja, det är den. Göran Oja, controller, Kiruna: -Vi är jämställda. Jag ser ingen skillnad på grund av könen. Sixten Rönnebro, tekniker, Kiruna: Nej, vi är inte jämställda. Vi är övervägande män. SVARAR Nina Erkki, marknadschef hos LKAB Fastigheter, Kiruna: Formen tilltalar mig. Kul med nytänkande. Kommer att skapa uppmärksamhet. Fredrik Björkenwall, kommunikatör, Kiruna: Väldigt intressant arkitektur. Kul att de bibehåller Kirunas vardagsrum, en öppenhet. Maria Fjellborg, utvecklingsingenjör, Kiruna: Det jag sett verkar visualisera en plats för möten mellan människor. Nu vill jag uppleva det i verkligheten. Jakten på gruvskrotet Kiruna. Förstärkningsbultar som hamnar i produktionen kan få förödande konsekvenser. Därför måste alla i gruvan bli framgångsrika skrotjägare. Alla måste ta sitt ansvar i samtliga led, uppmanar Per Brännman, sektionschef på bergtransporten. Bergförstärkningen, är kuggen i hjulet när det kommer till säkra arbetsplatser under jord. I och med den ökade förstärkningen drabbas gruvkrossarna av mer skrot. Bultar och förstärkningsnät skjuts ned vid produktionssprängningarna, lastas ut tillsammans med malmen och hamnar på villovägar i produktionen. Nu ska värmeåtervinning på gruvfläktstationer spara miljoner och massor av energi. Bakom pilotprojektet står Daniel Brännström, ansvarig för gruvfläktsstationer, och projektledare Kristofer Linder. Foto: FREDRIC ALM Återvinst för gruvluften KIRUNA. Det finns stora energivinster att göra på att ta tillvara värme från ventilationen av gruvan. Uppvärmning av luften är en av LKAB:s stora energikostnader. Kristofer Linder fick en förfrågan från LKAB om att titta närmare på möjligheten till värmeåtervinning i en station för gruvventilation. Det blev ett examensarbete som omvandlades till ett projekt. Kristofer fick som nyanställd möjligheten att bli projektledare. Värmeåtervinningen sjösattes i veckan på en av stationerna, KV522 i Kiruna. Slår det väl ut kommer tekniken att byggas ut inom LKAB. Energin i returluften har tidigare inte tagits tillvara utan bara släppts ut i atmosfären. I projektet tar vi tillvara energin och värmer upp luften som ska ned i gruvan. Om allt fungerar bra undersöker vi nästa station, säger Kristofer Linder. Potentialen för värmeåtervinning är stor i båda gruvorna. I Kiruna används spillvärme från pelletsverken medan Malmberget hittills använder olja och el. Besparingen blir stor i båda fallen, säger Kristoffer Linder. Värmeåtervinning av gruvventilation är en investering på mellan åtta och tio miljoner kronor per station och en beräknad besparing på fem gigawattimmar per år. I pengar är det en besparing på cirka tre miljoner kronor per år, vilket ger en relativt kort återbetalningstid, säger Daniel Brännström, ansvarig för gruvfläktstationerna. MARIA ÖSTLUND Luften som kommer upp från gruvan är uppvärmd. Energin går att återvinna. NYTÄNKANDE Vi måste fånga skrot så tidigt som möjligt i flödet. Till att börja med måste lastningsskivorna vara fria från skrot men det är väldigt svårt att upptäcka inifrån lastmaskinen då sikten är begränsad, konstaterar Per Brännman. Skrot som fastnar i krossar eller skär sönder transportband kan få förödande konsekvenser. I värsta fall kan en hel nivå bli stående, vilket skedde den 12 augusti i år. Det var ett förstärkningsnät som fastnade i krossen, berättar Niclas Johansson, krossmaskinist, som arbetade med att avlägsna förstärkningsnätet under två långa skift. Den nya huvudnivån på 1365-metersnivån är särskilt känslig för störningar då endast en kross är i drift. Det innebär att lite skrot kan orsaka långa avbrott som drabbar hela huvudnivån. Vi har påbörjat ett skrotprojekt för ett år sedan men vi behöver ta ett omtag, säger Brännman. Ett bandhaveri innebär en ståtid på minst 16 timmar, konstaterar Brännman. Dagens fångs: En bråkdel av det skrot som passerar krossen fångas upp. Foto: G. RÚNAR GUDMUNDSSON Skrotfri kross: Varje timma passerar ton sten krossen. Därför är ordning och reda nyckel när det kommer till att säkra arbetsplatsen från skrot. JOSEFIN EJEMALM FAKTA: Kirunagruvan: Malmberget: Effekt: Kapacitet: Grovlek in: Grovlek ut: 4 krossar 6 krossar kw ton per timme 1 x 1 meter 1 x 1 decimeter 14 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

9 Frisk luft med nytt ventilationssystem Fia Lindroos är nöjd med det nya systemet som spar både energi och pengar. KIRUNA. I över 20 år har styrsystemet för ventilation försett Kirunagruvan med frisk luft. Nu har det gamla systemet gjort sitt. Det nya ska förbättra styrningen och spara energi. Varje sekund pumpas kubikmeter frisk luft ner i Kirunagruvan. Styrning och övervakning av ventilationen är en viktig del för att kunna arbeta under jord. Det nuvarande styrsystemet för gruvventilation har tjänat LKAB i över 20 år. Systemet är föråldrat och det går inte att få tag på reservdelar. Samtidigt är ventilationsschakten hårt belastade. Fläktar saknar styrning och blåser ibland i onödan. Bättre styrning kan avlasta luftschakten, säger Jim Fjällborg, ventilationstekniker. Systemet styr till- och frånluftventilation i brytområden, snedbanor och transportvägar. Idag saknar cirka 200 fläktar styrning. Fläktar utan styrning ökar el- och fjärrvärmeförbrukningen eftersom de är i konstant drift. Nu kan vi kan styra luften dit den verkligen behövs, säger Fia Lindroos, projektledare. Drifttiden för en fläkt väntas minska med upp till åtta timmar per dygn. Vi får ett modernare system, anslutet till WLAN, som har möjlighet att ta in fler signaler, säger Mats Pessa, ventilationstekniker. Mätningar görs på skivorna efter en skjutning för att se hur fort det går att vädra ut spränggaserna. Idag går personalen in och börjar arbeta cirka fem timmar efter en skjutning. Framöver kan vi kontrollera utvädringstiden mer noggrant, säger Jim Fjällborg. Det nya systemet kan stänga av fläktar tillfälligt där folk inte är, vilket spar energi. Det finns fler fördelar: Skulle det börja brinna kan vi stänga av fläktar i närheten så att röken inte sprids, säger Mats Pessa. Systembytet började i september. På en första skiva på 1022-metersnivån pågår inkörning i testmiljö. Det blir enklare för oss att arbeta. Det är ett modernt system med säkrare kommunikation och vi kommer att spara både energi och pengar, säger Jim Fjällborg. JOHANNA FOGMAN NYTT VENTILATIONSSYSTEM KUJ Luftmängd: kubikmeter per sekund. Elbesparing: 4,7 GWh/år. Fjärrvärmebesparing: 2,6 GWh/år. Mats Pessa, Jim Fjällborg och Fia Lindroos i kontrollrummet på 775-metersnivån. Foto: G. RÚNAR GUDMUNDSSON Mats Pessa visar hur styrsystemet är uppbyggt. Jim Fjällborg trimmar in nya systemet. Effektivare ventilation och ny brandstation på M1250 MALMBERGET. Varje sekund pumpas kubikmeter frisk uppvärmd luft ned i gruvan i Malmberget. Det betyder 1,1 miljoner liter frisk luft i sekunden eller 87,5 miljoner liter luft per minut. På ett år pumpas 46 miljarder kubikmeter eller 46 miljoner ton luft ned. Fläktkapaciteten är enorm och det blåser friskt i ventilationsortarna. Men även om volymen är hög kan styrningen av ventilationen i gruvan förbättras. Roland Winsa, projektledare, och Ronny Henriksson, brandingenjör, arbetar med ett projekt för att säkerställa friskluftsystemet och förbättra styrningen av luftströmmar med avskild rökgasevakuering för att öka gruvans säkerhet. Till projektet hör en ny branddepå på M1250. Hela projektet är kostnadsberäknat till i storleksordningen 340 miljoner kronor i tre etapper. Det är viktigt att brandrök kan ventileras bort via schakten så att den inte kommer i kontakt med människor eller hindrar evakuering i snedbanan, säger Ronny Henriksson. Effektivare ventilation ger också bättre luft på arbetsplatserna. Projektet skall förbättra både hälsa, säkerhet och arbetsmiljö, säger Roland Winsa. Hela ventilationssystemet skall övervakas och styras från en utökad mediacentral ovan jord. Andra förbättringar är dubblerad elmatning, parkeringar med sprinkler och en branddepå byggs på M1250. En ny brandbil är redan upphandlad. Depån förkortar insatstiden för LKAB:s industribrandkår mycket. LKAB tar nu flera steg mot en säkrare gruva i Malmberget, säger Ronny Henriksson. MAURITZ MAGNUSSON Roland Winsa och Ronny Henriksson jobbar med förbättrad ventilation i Malmberget för en säkrare gruva. Foto: MAURITZ MAGNUSSON 16 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

10 SVARAR Catja Koponen, besökskoordinator i Malmberget: Jag rör på mig så mycket som möjligt med två små barn hemma. Ägnar mig mest åt att springa och utöva yoga. Hur mycket rör du på dig under fritiden? Patrik Johansson, sektionschef, Malmberget: Det varierar med årstiden. Två till tre gånger i veckan tränar jag, löpträning på sommaren och skidåkning under vintern. Marlene Persson, samordnare, personal utbildning i Malmberget: Jag är mamma till små barn och rör på mig hela tiden. Men egentligen rör jag på mig för lite när det gäller att motionera. När den första gruppen är klar kommer jag att starta fler kom i gång grupper här i Malmberget, säger Carola Olsson. Foto: MARITHA MOSSBERG Dags att byta livsstil MALMBERGET. Det handlar om vilja, självdisciplin och att inte ge upp för att ändra livsstil. Nu ska de som inte redan tränar nås och bli sporrade att förändra sina liv. Under åtta veckor ska tolv deltagare börja det långsiktiga arbetet med att förändra sin livsstil. Deltagarna i den nystartade kom-i-gång-gruppen i Malmberget får prova på olika träningsaktiviteter och stöttas på vägen mot ett sundare liv. Jag vill nå dem som vill kliva upp ur soffan och behöver stöd och hjälp för att komma igång, säger Carola Olsson, hälsoutvecklare i Malmberget, Luleå och Svappavaara. För det första görs en hälsoprofil som omfattar ett frågeformulär om livsstilen, det följs av vägning, kontroll av blodtrycket, mätning av midjemåttet och ett lättare konditionstest. På dessa åtta veckor får deltagarna prova olika träningsaktiviteter. Och att vara med i gruppen betyder ett stöd från andra i samma situation, säger Carola Olsson. Första passet är spinning, alltså att cykla i grupp på motionscykel, påhejade av käcka tillrop från ledaren att öka takten och att anstränga sig. Det är miljoner saker att tänka på. Jobbigt men roligt, säger Tomas Strömberg, efter första träningspasset på cykeln. Carola har tips för en ändrad livsstil: Det viktigaste är att tänka sunt och skaffa sig en kosthållning som kan hålla livet ut. Att inte hoppa på alla olika dieter som poppar upp. För vi behöver kolhydrater, protein och fett i måttliga mängder, svarar Carola Olsson. Förutom de gemensamma träningspassen får deltagarna en föreläsning om kost och motion, och erbjudande om ett individuellt träningsprogram som kan användas på Kupans gym i Malmberget. Efter åtta veckor kontrolleras vikt och kondition igen för att se vilket resultat träningen gett. Ytterligare uppföljning erbjuds efter sex månader. Jag finns hela tiden till hands för stöd och råd för gruppen, även efter avslutad period, påpekar Carola. MARITHA MOSSBERG SOVRAT Tack! Ett stort tack till alla mina arbetskamrater i Svappavaara för uppvaktningen i samband med min pensionsavgång. Per-Erik Backe Ett hjärtligt tack till arbetskamraterna på utbildningen för den fina avslutningen med all uppvaktning, tack även till LKAB och bekanta för uppvaktningen vid min pensionering. Kenth Eriksson Tack för uppvaktningen jag fick på min 50- års dag. Ingen nämnd, ingen glömd. Mats Thornéus Tack för uppvaktningen som jag fick på min 60-årsdag! Ingen nämnd och ingen glömd. Leo Olsson Det händer i LKAB: 24/10: Jean Pierrs Birat, Europiska stålindustrins teknikutveckling, Kiruna. 24/10: Afrikaenheten/UD besöker Kiruna. 5/11: Wood Mackenzie, marknad, besöker Kiruna /11: Erdemir, kundbesök, Kiruna /11:. Regeringskansliet besöker Kiruna /11: Metso, Kiruna. 20/11: PKP-dag i Kiruna. LKAB Akademi: NOBELPRISTAGARE TILL LKAB AKADEMI Nobelpristagaren i kemi 2011, Dan Shechtman, besöker i Norrbotten för tredje gången på inbjudan av Ingenjörsvetenskapsakademin IVA och LKAB Akademi. Bidra till Sovrat! Maila: veckobladet@lkab.com Ring: Skriv: LKAB Insidan, CI, Malmberget. På nytt jobb: Jan-Erik Nilsson, produktionschef vid anrikningsverket i Svappavaara. Håkan Almgrund, produktionschef på tillredningen i Malmberget Gudrun Bergfors, produktionschef vid gruvplaneringen i Malmberget. Terttu Kult, produktionschef vid Materialförsörjningen i Malmberget. Maria Sandström, produktionschef vid terminalen i Svappavaara. Kent Nilsson, byggledare vid projekt samhällsomvandling Kiruna. Lediga jobb: Beredare, anläggningar under jord, Malmberget. Produktionschef, pelletsverk, Kiruna. Underhållsingenjör el under jord, Malmberget. Mekaniker LKAB Malmtrafik, Kiruna. Produktionstekniker, Mining, Komponentunderhåll, Kiruna. Prospekteringstekniker, Malmberget. Komponentreparatör, Mekaniska, Kiruna. För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet, Box 952, Luleå. Citera oss gärna, men ange källan. Metodutvecklare, Malmberget. Sommarvikarier 2014, lastmaskinsförare, Malmberget. HR Advisor, Kiruna. Strategisk controller, Luleå. Personalchef, Mining & Logistics, Malmfälten. Byggnadsarbetare under jord, Kiruna. Mekaniker under jord, Kiruna. Produktionschef, spåranläggning, Malmfälten. LKAB från Insidan MÅNADEN SOM GÅTT: 15/10: Temakväll om minskad damning på Svappavaara informationskontor /10: Hälsokickoff i Kiruna, Svappavaara och Malmberget. 9/10: LKAB Minerals tar över ansvar för all försäljning av magnetit utanför stålindustrin. 7/10: Strategidagarna med Lars-Eric Aaro inleds. 1-3/10: Svemins miljökonferens i Kiruna. 1/10: Nya infarten till LKAB i Kiruna öppnas. Utkommer 15/11 Manusstopp 7 /11 18 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR Mauritz Magnusson Tina Benson Maritha Mossberg Ylva Sievertsson Måndag 4 november 2013, start kl , Luleå Stadshotell. Anmälan: Per mail till Nicole Johansson senast den 1 november (nicole.johansson@swerea.se) Tisdag den 5 november, Kiruna, Hjalmar Lundbohmsskolans aula kl 17:30. Insläpp från kl 17:00. Majoriteten av platserna är vikta åt gymnasieelever, allmänheten i mån av plats. Dan Shechtman. Foto: Fredric Alm Johanna Fogman Josefine Ejemalm Maria Ödalen Östlund Fredrik Björkenwall Ulrika Westerberg Anders Lindberg E-post: fornamn.efternamn@lkab.com Internet: Ansvarig utgivare: Anders Lindberg Produktion: Vinter Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk

11 GRUVOR FÖRÄDLING HAMNAR Råmalm, tusen ton Period: 1 jan - 6 okt Förädlingsverk, tusen ton Period: 1 jan - 6 okt KIRUNA Pelletsverk KK Pelletsverk KK Pelletsverk KK Anrikningsverk special Leveranser, tusen ton Period: 1 jan - 30 sept SVAPPAVAARA Pelletsverk SK MALMBERGET Pelletsverk BUV bandugnsverk Pelletsverk MK Anrikningsverk till fines ANR Totalt förädlade produkter Norra: Kiruna Södra: Malmberget ARBETSMILJÖ, KONCERN Antal olycksfall med frånvaro i hela LKAB-koncernen. Period: 1 jan - 30 sept Totalt 2012: 73 st Dagbrott: Svappavaara FÄRDIGA PRODUKTER Pellets Fines (inkl. KMR) tkr 35 UPPNÅDD BELÖNING ackumulerat september 2013: kr 2012: kr Norra: Narvik 55 Södra: Luleå Totalt levererat PRODUKTKVALITET Produktkvalitet i leveranser. Kvalitetsmål: 96 % Period: 1 jan - 30 sept K-värde: 89,7 % KOMMENTARER Period: 23 sept - 6 okt NORRA, TUSEN TON Råmalm - 85,5 Pelletsverk KK2-5,6 Pelletsverk KK3 + 1,7 Pelletsverk KK4 + 4,0 Svappavaara - 4,6 Specialprodukter ± 0 ¹ ² ³ 0 ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTION Värdena för arbetsmiljö, kvalitet och produktion avser moderbolag och anslutna dotterbolag. ¹) Bergbrist, överhalning TG9, FU B15, fullt framåt pga. ombyggnad LL3 ²) Rep. av siktrullar RK-5 samt sligbrist ³) Motorhaveri 30TR ) Låg Fe-halt, lastmaskinsbrist 5 ) Haveri trumfilter, rågodsbrist 6 ) Rep inkommande sligledning, rågodsbrist 7 ) Rågodsbrist 60 SÖDRA, TUSEN TON Råmalm 4-27,8 Fines (MAF + MAC) 5-25,0 MPBO BUV 6-33,3 MPBO MK3 7-7,8 Grafik: Mediagrafik & illustration 20 VECKOBLADET # NR