Årsberättelse med rapport om kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet

Transkript

1 Årsberättelse 2012 med rapport om kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet

2 Våra verksamhetsområden S:t Eriks Ögonsjukhus är unikt i Sverige genom att vi erbjuder ett komplett utbud av ögonsjukvård, högkvalitativ forskning och bred utbildning i samarbete med Karolinska Institutet. Varje år har vi cirka patientbesök från Stockholms län, Sverige och utlandet. Vi bedriver verksamhet i huvudsak på Kungsholmen i Stockholm. Vi har även mottagningar på Karolinska Universitetssjukhuset. Huddinge och på Danderyds sjukhus. Förutom våra olika kliniker har vi också akutmottagning, vårdavdelning, operation och steril central samt konsultverksamhet vid andra sjukhus. Sjukhuset har cirka 370 medarbetare och drivs som ett aktiebolag med Stockholms läns landsting som ägare. För frågor om årsberättelsen, kontakta avdelningen för verksamhets utveckling eller informationsavdelningen på telefon Formgivning och produktion: Fidelity AB Foto: Johanna Hanno Tryck: Danagård Litho AB 2 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2012

3 Förord Medicinska resultat och patientsäkerhet Vi har ett stort engagemang, inte minst internationellt, när det gäller att mäta och jämföra medicinsk kvalitet. Vi har lyckats definiera ännu fler medicinska mål under året och rapporteringen till kvalitetsregistren är fortsatt hög. Vi uppnår de medicinska mål som beställaren anger i avtalet. Ännu bättre tillgänglighet Även under 2012 har vi haft största fokus på att kunna hjälpa så många som möjligt till en bättre syn genom att leva upp till landstingets vårdgaranti. Tillgängligheten till S:t Eriks vård är mycket god. Vi uppfyller vårdgarantin på 90 dagar till operation och behandling till 100 procent. Vårdgarantin för mottagningsbesök inom 30 dagar följs i 98 procent av alla fall. Hela 92 procent av akutens besökare hade en vistelsetid under fyra timmar, vilket överträffar både landstingets och vårt eget mål. Vi har dessutom påtagligt minskat antalet väntande återbesök. Produktion och produktionsplanering Genom vår nya klinikstruktur har vi skapat bra förutsättningar för att göra S:t Erik till en mer effektiv organisation. Vi har under året kartlagt flera av våra processer och också deltagit i det nationella projektet Akut förbättring. Vi hade en något lägre produktion under året jämfört med Det beror bland annat på fyra fler röda dagar och fler ST-läkare, som innebär ökade krav på handledning. Dock ökade antalet slutenvårdstillfällen, ögonbottenfotografering och injektioner jämfört med året innan. Trots personalbrist inom barnögonvård- och skelningsverksamheten har vi ändå hållit en bra kvalitet och tillgänglighet. Kompetensutveckling och undervisning För ett universitetssjukhus är forskning, undervisning och kompetensutveckling ett huvuduppdrag. Fyra personer disputerade förra året, tre blev docenter och ett trettiotal vetenskapliga artiklar publicerades. Våra medarbetare har kunnat auskultera på världsledande kliniker och vi har tagit hem nya tekniker och metoder till vårt sjukhus. Vi tar ett stort ansvar för den framtida kompetensförsörjningen där vi till exempel kan se att vår satsning på ST-läkarutbildningen gett resultat på flera plan. Vi fick också fina betyg av de läkarkandidater som utbildades här. Nytt ögonsjukhus Målsättningen för året var att, med ett klartecken från landstingsledningen i ryggen, upphandla ett nytt Eye Center of Excellence i närheten av KI och NKS. I slutet av året fick vi istället beskedet att landstinget avsåg att göra en ny utredning om länets ögonsjukvård inom ramen för planen för framtidens hälso- och sjukvård. Vi avvaktar därför utredningens resultat, men utgår ifrån att vi kan återuppta arbetet med att fullborda visionen om ett centrum för avancerad ögonsjukvård, akademi och industri i ändamålsenliga lokaler. Anders Boman Vd S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse

4 Våra verksamhetsområden 4 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2012

5 Innehåll Händelser under året 6 Verksamheten i siffror 9 Våra verksamhetsområden Akut ögonsjukvård 13 Barnögon och skelning 13 Glaukom 13 Katarakt 13 Kontaktlinser 14 Kornea 14 Neurooftalmologi 16 Refraktiv behandling 16 Retina 16 Ögononkologi 17 Ögonplastik, tårvägar och orbita 17 Vår forskning och utbildning Forskning 20 Utbildning 20 Vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård 26 Säker hälso- och sjukvård 28 Patientfokuserad vård 32 Effektiv hälso- och sjukvård 35 Jämlik vård 36 Vård i rimlig tid 37 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse

6 Händelser under året S:t Erik en attraktiv arbetsplats S:t Erik har både goda resultat och hög svarsfrekvens i medarbetarundersökningen. Medarbetarindex ligger på 77 och andelen engagerade och motiverade ambassadörer är fortsatt hög. Vi arrangerade prova-på-aktiviteter, föreläsningar och konditionstester för att sporra till ett hälsosamt liv och uppnå målet att vara landstingets friskaste sjukhus. Ny organisation Genom vår nya klinikstruktur har vi skapat bra förutsätt ningar för att göra S:t Erik till en mer effektiv organisation. Vi har bland annat definierat roller, rekryterat chefer och etablerat lokala ledningsgrupper. Som en följd av den nya organisationsstrukturen med färre kliniker har vi också sett över den gemensamma sekreterarorganisationen. Syftet är att utvärdera hur det administrativa stödet för klinikerna ska fungera på bästa sätt i framtiden. Satsning på ST-läkarutbildningen Vi har fortsatt vår satsning på att öka antalet ST-läkare för att trygga länets kompetensförsörjning. ST-läkarutbildningen innehåller nu fler föreläsningstillfällen, kunskapskontroller och möjligheter till återkoppling. Vi har även infört falldiskussioner för alla läkare på fredagar. Allmänmottagningen fungerar som en undervisningsmottagning där handledningen av ST-läkare prioriteras. Under året invigde vi ett nytt kirurgiskt träningscenter där ST-läkare och andra kan träna olika kirurgiska färdigheter. Bättre miljö i entréhallen För att förbättra arbetssituationen i entréhallen anställde vi en arbetsledare och slog ihop två organisationer. Vi byggde om kassa- och receptionsdiskarna och åtgärdade problem med ventilation, buller och kyla. Arbetsgruppen har därefter inlett ett arbete om bemötande och värdskap. Förbättrad akutprocess S:t Erik deltar i det nationella projektet Akut förbättring. Det är ett initiativ från Sveriges Kommuner och Landsting som ska leda till minskade väntetider, ökad kvalitet och patientsäkerhet samt nöjda medarbetare. S:t Erik får rikssjukvård inom barnkatarakt och barnglaukom Socialstyrelsen beslutade att det blir S:t Erik tillsammans med Sahlgrenska universitetssjukhuset som får ansvara för att behandla barnkatarakt och barnglaukom. Först i Skandinavien med ny hornhinneoperationsmetod För första gången i Skandinavien genomförde hornhinnekirurgerna Branka Samolov och Per Montan en ny tekniskt mycket krävande typ av hornhinnetransplantation, en så kallad Descemets Membrane Endothelial Keratoplasty (DMEK). Framgångsrik forskning på S:t Erik Tre medarbetare knutna till Institutionen för klinisk neurovetenskap/sektionen för ögon och syn disputerade under 2012: Kaziwe Mollazadegan: Celiac Disease and Eye Disorders. Sylvia Almlöf Sarman: Inhibition of experimental retinopathy och Tiina Rysä Konradsen: Congenital ectopia lentis diagnosis and treatment. Per Montan, Tony Pansell och Stefan Lövgren antogs som docenter. I en serie forskarporträtt visar vi upp våra framstående forskare för att synliggöra S:t Eriks samlade kunskap och kompetens. Enping Chen årets handledare Docent och överläkare Enping Chen fick utmärkelsen Guldögat som årets handledare. Motiveringen lyder För osvikligt tålamod och för ojämförbar kunskap och skicklighet i professionen. Internationellt engagemang Vi har ett stor internationellt engagemang med studiebesök, auskultationsresor, forsknings- och kunskapsutbyte. Vi driver på det internationella samarbetet för att hitta gemensamma mått för medicinska resultat. Viktiga investeringar under 2012 Under 2012 investerade vi i ytterligare en synfältsapparat, OCT-apparater, en vidvinkelkamera, mikroskop och ögonbottenkameror. Summan för investeringarna var totalt 13 miljoner inklusive it-investeringar och möbler. 6 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2012

7 Pris för patientsäkerhet Operationsavdelningen fick pris för sitt arbete med att säkerställa rätt kompetens hos medarbetarna och för att öka säkerheten vid ögonoperationer. Landstingets patientsäkerhetspris går till den arbetsmetod som dels bäst leder till god och säker vård, dels är innovativ och lätt kan omsättas i praktiskt arbete i vården. På nya poster Överläkare Carl-Gustaf Laurell blev vald till ordförande i Scandinavian Society of Cataract and Refractive Surgery. Föreningen har till uppgift att främja kunskap och kvalitet samt stödja forskning och utveckling inom den intraokulära linskirurgin och den refraktiva kirurgin. Chefläkare Leif Tallstedt samt verksamhetsutvecklare och ögonsjuksköterska Carina Libert fick förlängda förordnanden som ordförande och specialsakkunnig respektive vårdsakkunnig i specialitetsrådet ögonsjukdomar. Förordnandena gäller till Jan Liliemark utsågs till ny ledamot i styrelsen för S:t Erik. Jan Liliemark är programchef vid Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. Bättre tillgänglighet Allt fler surfar från mobila enheter när de besöker sankterik.se. Därför har vi byggt om vår webbplats så att den anpassar sig till storleken på användarens skärm, oavsett om det är en mobil, läsplatta eller dator som besökaren använder. Vi gjorde också en nysatsning på e-tjänsten Mina vårdkontakter för att göra vården ännu mer tillgänglig. Med hjälp av Mina vårdkontakter kan våra patienter dygnet runt utföra en rad olika tjänster över internet. S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse

8 Våra verksamhetsområden 8 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2012

9 Verksamheten i siffror Stabil ekonomi S:t Erik redovisar ett resultat 2012 som är en miljon bättre än budgeterat. Sjukhuset har en omsättning på 448 miljoner kronor Intäkter FoUU-anslag 10,5 mkr Patientavgifter 21,9 mkr Utomlänsintäkter 30,9 mkr Övriga intäkter 34,0 mkr Produktion Den totala öppenvårdsproduktionen är en procent lägre jämfört med föregående år. Den totala slutenvården ökade med tre procent. Produktiviteten (producerat antal poäng/justerad totalkostnad) minskade med 2,5 procent mellan 2011 och Utförd vård Vårdavtal SLL 350,7 mkr Antal Totalt antal besök Varav akuta besök Ögonbottenfotografering Utomlänspatienter 6260 Slutenvårdstillfällen 1707 Operationer Personal Genomsnittsåldern vid S:t Erik är 45,9 år. Sjukfrånvaron gick ned något jämfört med året innan; från 13,2 till 12,5 sjukdagar per anställd och år. Av 376 anställda var 81,1 procent kvinnor och 18,9 procent män. Yrkesgrupper antal Antal Specialistläkare 74 ST-läkare 24 Ögonsjuksköterskor 62 Operationssjuksköterskor 14 Sjuksköterskor 30 Ortoptister 16 Undersköterskor 56 Optiker 14 Biomedicinska analytiker 5 Medicintekniska ingenjörer 2 Kontorsassistenter och medicinska sekreterare 59 Administrativ och övrig personal 20 Totalt antal anställda 376 God tillgänglighet 98 procent av patienterna fick besökstid inom 30 dagar. Behandling eller operation utfördes inom 90 dagar för 100 procent av patienterna. På akuten togs patienten omhand inom fyra timmar i 92 procent av fallen. Resurser Antal Vårdplatser slutenvård 16 Vårdplatser dagkirurgi 15 Operationssalar 9 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse

10 Våra verksamhetsområden 10 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2012

11 Våra verksamhetsområden Våra verksamhetsområden S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse

12 Våra verksamhetsområden Våra verksamhetsområden Verksamheten vid S:t Eriks Ögonsjukhus består av ett antal verksamhetsområden samt operationsav delning, vårdavdelning, sterilcentral och administrativa stödfunktioner. Vår uppgift är att skydda, bevara och återställa synen hos barn, vuxna och äldre. På följande sidor presenteras de olika subspecialiteternas mål och resultat för året. Vår verksamhetsidé Helhet Vi erbjuder ett komplett utbud av ögonsjukvård i egen regi eller via samarbetspartners. Nytänkande Vi är ett universitetssjukhus som håller högsta internationella kvalitet. Vi är ledande inom forskning, utveckling och utbildning i samverkan med Karolinska Institutet. Kompetens Våra patienter får ett professionellt omhänder tagande och ett respektfullt bemötande. 12 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2012

13 Våra verksamhetsområden Akut ögonsjukvård Vid ögonakuten får patienterna rådgivning, behandling eller slussas vidare för operation eller fortsatt behandling inom sjukhuset. Vi har kvällsmottagning för att kunna erbjuda en snabb tid till dem som sökt akut men som föredrar att få en bokad tid inom några dagar. Ögonakuten bemannas av ögonläkare, ögonsjuksköterskor, undersköterskor och optiker med en bred kompetens inom akut ögonsjukvård. Vi deltar i det riksomfattande förbättringsprojektet Akut förbättring som Sveriges Kommuner och Landsting driver. Ett stort och omfattande arbete har lagts ned på att bl.a. kartlägga patientflöden. Vi har provat ett nytt arbetssätt på akutmottagningen, teamarbete, med förhoppningen att det nya arbetssättet ska medföra effektivare omhändertagande av patienterna och samtidigt höja kvalitén på handledningen av ST-läkare. Måluppfyllelse akut ögonsjukvård Mål 85 % Resultat 92 % Andel patienter som behandlats och kan lämna akuten inom fyra timmar. Produktion Antal Besök Varav sjuksköterskebesök 3503 Måluppfyllelse barnögonsjukvård och skelning Under året har operationsresultatet registrerats på alla skelningsoperationer med kvalitetsmålet vinkel efter operationen <10 prismadioptrier, eliminerande av dubbelseende eller tvångshuvudhållning. Resultatet har återkopplats till kirurgerna. Produktion Antal Skelningsoperationer 435 varav barn under 17 år 121 Mottagningsbesök Screeningverksamhet barn 6877 Kontaklinsverksamhet 249 Glaukom Inom glaukomområdet behandlar vi olika former av glaukom. Vi strävar efter att bromsa glaukomrelaterade synskador med individanpassad trycksänkande behandling i form av medicin, laserbehandlingar och operationer. Vi har en modern utrustning för diagnostik och behandling samt bedriver också forskning och utvecklingsarbete. Under året har vi åstadkommit en ännu kortare eftersläpning av återbesöken så att vi kan koncentrera oss på att ge vård till de komplicerade glaukomfallen och de patienter som är mer vårdkrävande. Måluppfyllelse glaukom Barnögonsjukvård och skelning Vi behandlar och undersöker patienter i alla åldrar med skelning, ögonmuskelrubbningar och dubbelseende. Alla barn under åtta år samt patienter i alla åldrar med utvecklingsförsening och synproblem, kontrolleras hos oss. Utöver medicinska undersökningar och behandlingar utför vi skelningsoperationer och har också en omfattande medicinsk kontaktlinsverksamhet för spädbarn och yngre barn. Under 2012 har vi haft regelbundna helgmottagningar för att ytterligare förbättra vår tillgänglighet, hålla vårdgarantin och anpassa oss efter barnfamiljernas önskemål. Mål 100 % Resultat 100 % Mäta hornhinnans tjocklek på alla nya patienter Produktion Antal Mottagningsbesök (behandling och uppföljning) 9979 Varav läkarbesök 5283 Varav sjuksköterskebesök 4696 Operationer 407 Laserbehandlingar 840 Katarakt Kataraktverksamheten vid S:t Erik är den största i Sverige. Mer än hälften av de patienter som remitteras till sektionen lider av någon annan synhotande ögonsjukdom. De flesta operationerna gör vi i lokalbedövning, men vi kan också, som enda klinik i Stockholm, erbjuda operation i narkos. S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse

14 Våra verksamhetsområden Kataraktsektionen fortsatte under året med att kartlägga patientvolymer och mått på verksamheten. Vi har minskat väntetiden till förundersökning inför kataraktoperation med mer än 80 procent och kunnat ge patienterna operationstid omgående. Måluppfyllelse katarakt Mål < 2 % Andel operationer där oavsiktlig kommunikation mellan ögats främre kammare och bakre delar (glaskroppen) uppkommit. Resultat 1,1 % (riksgenomsnitt 1,4 %) Mål Skillnad mellan planerad och slutlig refraktion ( glasögonbehov ) 95 % inom +/- 1,0 dioptri Resultat 91,6 % (riksgenomsnitt 91,9 %) Produktion Antal Mottagningsbesök 7305 Kataraktoperationer 4546 Kontaktlinser Våra specialutbildade optiker är inriktade på komplicerade linstillpassningar på sjuka och skadade ögon och på ögon som av olika skäl behöver individuellt anpassade linser. Vi gjorde under året en total genomlysning av verksamheten. Det har skapat en grund för hur vi ska arbeta i framtiden. Produktion Antal Mottagningsbesök varav vuxna varav barn 249 Kornea På S:t Erik utförs flest hornhinneoperationer i landet. Vi kan också erbjuda flest typer av behandlingar. Cirka en tredjedel av transplantationerna som årligen genomförs i Sverige sker hos oss och antalet remisser från andra län ökar. Vi är ledande i landet inom den nya transplantationskirurgin. Utöver transplantationer utför vi behandlingar med cross-linking som bromsar utvecklingen av vissa hornhinnesjukdomar; medicinskt indicerade synkorrigerande behandlingar (laser och kirurgiska ingrepp) samt excimerlaserbehandlingar som kan avlägsna ytliga ärr eller grumlingar och som främjar läkning av svårläkta sår. Under det gångna året har hornhinnebankens personal vidareutbildats i avancerat omhändertagande av endotelcellstransplantat. Hornhinnebankens rutiner har anpassats till nya tekniskt mer krävande transplantationsmetoder och nya krav i vävnadslagen. Vi genomförde Skandinaviens första så kallade DMEK-transplantation och verksamheten anpassas kontinuerligt till att fler patienter ska kunna erbjudas denna typ av kirurgi. En ny hornhinnekirurg har lärts upp och en specialisttjänst inom medicinsk kornea med ansvar för inneliggande patienter har skapats. Sektionens medarbetare har hållit en lång rad föreläsningar världen över. Måluppfyllelse kornea Samtliga hornhinnetransplantationer rapporteras till det svenska hornhinneregistret, med tvåårsdata som slutuppföljning. Nedanstående data avser tvåårsuppföljningen av 2010 års operationer. Alla fall oavsett annan syninskränkande sjukdom är inkluderade. Keratokonus: andelen patienter med synskärpa 0,5 efter transplantationen Mål 60 % Resultat 54 % Mål 50 % Resultat 60 % Mål 25 % Resultat 22 % Fuchs dystrofi: andelen patienter med synskärpa 0,5 efter transplantationen Omtransplantation: andelen patienter med synskärpa 0,5 efter transplantationen Produktion Antal Transplantationer 187 varav endotelcellsoperationer 124 Crosslinkingbehandlingar 251 Medicinska laserbehandlingar 83 Övriga operationer S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2012

15 Våra verksamhetsområden S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse

16 Våra verksamhetsområden Neurooftalmologi Ögonläkarna med specialkunskap inom ögonneurologi utreder och behandlar patienter med sjukdomstillstånd där synen påverkas av neurologisk sjukdom, till exempel försämrad syn och dubbelseende på grund av stroke, inflammation och hjärntumör. I uppdraget ingår också konsultverksamheten på Karolinska universitetssjukhuset. Vi har infört nya mottagningsrutiner under året. Läkare under utbildning arbetar i nära samarbete med specialistläkare kring varje patient. Syftet har varit att optimera resursutnyttjandet av sektionens specialistkompetens, öka utbildningsvärdet av den kliniska verksamheten för ST-läkarna samt säkra hög vårdkvalitet för patienterna. Ögonsjuksköterskor med neurooftalmologisk erfarenhet har handlett optiker och ögonsjuksköterskor under utbildning på teammottagningarna. Produktion Antal Mottagningsbesök 3200 Konsultverksamhet 600 Refraktiv behandling Våra specialister erbjuder flera olika behandlingsmetoder för brytningsfelskirurgi och behandlar alla typer av brytningsfel. Under året har en ny excimerlaser ökad möjligheten för avancerade laserbehandlingar både för refraktiva och medicinska fall. Ny teknologi för intraokulära linser (ICL) som opereras framför den egna linsen har förenklat operationsrutinerna för korrektion av svår närsynthet och översynthet samt utökat den medicinska möjligheten att använda metoden säkert i ögon hos svårt sjuka unga vuxna med problem att bära glasögon och kontaktlinser. ICL med torisk komponent för korrektion av astigmatism har använts med framgång i keratokonus ögon. Inom den refraktiva linskirurgin har trifokala linser gett ytterligare förbättring genom att ge bra syn även på mellanavståndet utöver näroch avståndsseende. Retina Hos oss finns Skandinaviens största centrum för vård och behandling av ögats bakre delar. Vi är specialiserade på medicinska och kirurgiska behandlingar av näthinnan, gula fläcken och glaskroppen. De största sjukdomsgrupperna är patienter med åldersförändringar i gula fläcken och diabetesförändringar i ögat. Alla patienter med diabetes erbjuds fotografering av ögonbotten och sjuttio procent av dessa fotograferas av våra mobila team på patientens vårdcentral. De vanligaste operationerna utförs med anledning av näthinneavlossning, förändringar i gula fläcken samt till följd av diabetesförändringar. Vi har under året haft en del extra mottagningar på kvällar och helger för att behålla den goda tillgängligheten. Vi har också strukturerat våra väntelistor i besöksorsaker som grundar sig på medicinsk angelägenhetsgrad. Det innebär att vi kan försäkra oss om att de patienter med högst medicinsk risk prioriteras. Preparatet Ozurdex introducerades och vi fick nya indikationer för Lucentisbehandling under Denna verksamhet har stadigt fortsatt att öka under I slutet av 2012 registrerades Eyelea (aflibercept) som ett nytt läkemedel mot våt makuladegeneration. Preparatet har en annan behandlingsalgoritm, vilket gör att man sannolikt behöver färre läkarkontroller. Måluppfyllelse retina Mål 85 % Resultat 87 % Andel opererade som läker med en operation vid näthinneavlossning. Produktion Antal Mottagningsbesök Operationer 1954 Intravitreala injektioner 4496 Kontrollbesök i samband med injektioner 6926 Laserbehandling av diabetesretinopati 911 Ögonbottenfotografering Produktion Antal Laserbehandling Lasek 120 Refractive Lens Extraction (RLE, linsbyte) 61 ICL/PRL S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2012

17 Våra verksamhetsområden Ögononkologi Vi har ansvar för den nationella ögononkologiska och ögonpatologiska verksamheten i Sverige. Vi är specialiserade på diagnostik och behandling av framförallt retinoblastom och ögonmelanom. Här finns även Sveriges enda ögonpatologi-laboratorium. Under har året har vi påbörjat att lägga upp ett nytt webb-baserat kvalitetsregister för uvealt melanom i samarbete med EyeNet Sweden. Måluppfyllelse ögononkologi Mål <10 % Resultat 1 % (4 %) Mål <20 % Resultat 10 % (24 %) Andel patienter med intraokulär tumör som har enukleerats inom ett år efter strålbehandling utförd Andel patienter med intraokulär tumör som har enukleerats inom fem år efter strålbehandling utförd Produktion Antal Mottagningsbesök 2354 Operationer 465 Patologipreparat 944 Ögonplastik, tårvägar och orbita Ögonplastiksektionen vid S:t Eriks Ögonsjukhus är den största ögonplastikenheten i Sverige. Patienter från hela landet remitteras till oss. Enheten bedriver en mottagningsverksamhet samt kirurgi av patienter med sjukdomar, missbildningar och skador i ögonlock, tårvägar samt ögonhåla. Under året har vi introducerat en ny operationsmetod för hängande ögonlock (ptoser). Vi har utfört en smärtstudie på patienter som genomgått en dacryocystorhinostomi (ny tårkanal till näsan) i lokalbedövning. Vi har också börjat med så kallade undervisningsmottagningar, där läkare under utbildning och yngre specialister arbetar tillsammans med en överläkare. Arbetssättet har inneburit ett effektivare sätt att utnyttja överläkarens kompetens och dessutom höjt kvaliteten på undervisningen. Vi har haft låg frekvens av postoperativa infektioner (0,36 procent). Måluppfyllelse ögonplastik, tårvägar och orbita Mål <5 % Resultat 0 % Mål <3 Resultat 2,8 Antal reoperationer vid utförda dacryocystorhinostomier (DCR, ny tårkanal till näsan) Vas-mätning vid DCR i lokalbedövning Produktion Antal Mottagningsbesök 3993 Operationer 1935 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse

18 Våra verksamhetsområden 18 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2012

19 Våra verksamhetsområden Vår forskning och utbildning S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse

20 Vår forskning och utbildning Forskning Våra fyra forskargrupper bedriver en bred syn- och ögonforskning från glasögon och avancerade synhjälpmedel över kirurgisk utveckling till hur hjärnan uppfattar synintryck. Forskargrupperna är knutna till Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Under 2012 har fyra medarbetare disputerat. Vi publicerade drygt 30 vetenskapliga artiklar under året. Tre medarbetare utsåg till docent vid Karolinska Institutet och en medarbetare fick en anställning som lektor/optiker och en som ortoptist/optiker, s.k. kombinationsanställningar. I båda fallen var dessa anställningar de första i Sverige i denna kombination. Måluppfyllelse forskning Antal publikationer Mål Fler än 30 Resultat 30 Utbildning Utbildning av ST-läkare S:t Eriks Ögonsjukhus har som uppdrag att utbilda specialistläkare inom oftalmologi. Under 2012 har vi ökat antalet ST-läkare och infört en ny organisation för STutbildningen. Vi utbildar inom oftalmologins alla olika subspecialiteterna. Detta innebär att ST-läkare hos oss cirkulerar på tio olika stationer under sin fem år långa specialistutbildning. Under året har ST-utbildningen strukturerats och omorganiserats. Nu fungerar allmänmottagningen som en undervisningsmottagning där handledningen av STläkaren prioriteras. Vi har gjort flera förbättringar såsom fler föreläsningstillfällen, kunskapskontroller och möjligheter till återkoppling. Vi införde så kallade Grand Rounds varje fredagsmorgon där ST-läkarna presenterar patientfall som diskuteras och kommenteras av samtliga läkare vid sjukhuset. Mål Antal disputationer 2 eller fler Resultat 4 Antal nya docenter Mål 1 Resultat 3 Läs mer om våra forskare Branka Samolov Kärlnybildning hett forskningsområde Branka Samolov, medicine doktor och överläkare, forskar om kärlnybildning. Branka och hennes forskarkollegor har upptäckt att kärlnybildning styrs av förändringar i uppbyggnaden av ny vävnad, som till exempel sårläkning. 20 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2012

21 Vår forskning och utbildning Ett kirurgiskt träningscenter har ställts i ordning där ST-läkarna praktiskt kan öva sina kirurgiska färdigheter. I träningscentret har ST-läkarna tillgång till sju mikroskop samt två apparater för kataraktkirurgi. Under nästa år planerar vi att införa ytterligare utbildningstillfällen i form av seminarier på varje enhet. Denna utbildningsmetod har redan prövats på sektionen för neurooftalmologi där den fallit väl ut. Vi kommer också att införa en kunskapskontroll i form av en skriftlig tentamen årligen. Nästa år kommer antalet ST-läkare att utökas till totalt 30. Övrig utbildning 251 studenter gjorde sitt moment i oftalmologi på termin nio på läkarprogrammet. Momentet är cirka två veckor långt och ges fyra gånger per termin. Medelvärdet för omdömet om ögonmomentet är 8,5 på en tiogradig skala. Fyra utbytesstudenter gjorde en klinisk rotation på fyra veckor. 20 ögonsjuksköterskor examinerades efter en ettårig utbildning och 19 ögonsjuksköterskor gick en fristående kurs i diabetesögonsjukvård. Fem ortoptister examinerades efter 3/4 års utbildning. 36 legitimerade optiker examinerades på kandidatnivå (tre år). 28 blev magistrar i klinisk optometri (ett års utbildning) och nio utbildades till optiker i diagnostisk optometri (1/2 års utbildning). Måluppfyllelse utbildning Mål Resultat 8,5 Omdömet om ögonmomentet inom läkarutbildningen Medelvärde >8 (av 10 möjliga) Läs mer om våra forskare och den forskning som bedrivs på S:t Erik på Helder André Stefan Löfgren Brist på syre bakom skadliga blodkärl i ögat Forskare Helder Andrés forskning har kunnat visa att det ofta är brist på syre i ögats vävnader som föregår bildandet av skadliga blodkärl, exempel vid våt makuladegeneration. När processen är fullt kartlagd kommer nya behandlingsmetoder bli möjliga. Oxidativ stress får ditt öga att rosta Stefan Löfgren, biträdande överläkare och docent, är intresserad av att veta mer om hur vi kan skydda ögat mot sjukdomar. Han hoppas att ökade kunskaper kring kroppens antioxidativa försvar kan leda till nya behandlingsmetoder mot några av våra folkögonsjukdomar. S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse

22 Våra verksamhetsområden 22 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2012

23 Våra verksamhetsområden Vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse

24 Vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete 24 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2012

25 Vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete S:t Eriks Ögonsjukhus svarar för säker sjukvård med rätt kvalitet för dagens och morgondagens patienter. Genom att kontinuerligt och systematiskt utvärdera våra mål, metoder och arbetssätt utvecklar och säkrar vi ögonsjukvården. Vården vid S:t Eriks Ögonsjukhus ska vara säker och av god kvalitet. Våra patienter ska känna sig trygga och väl omhändertagna. Vi arbetar för att ständigt förbättra kvalitet och patientsäkerhet i vården genom tydligt ledarskap, ansvarstagande och aktiv medverkan av alla medarbetare. Verksamhetscheferna ansvarar för kvalitet och patientsäkerhet vid respektive enhet och alla medarbetare medverkar till ökad kvalitet och patientsäkerhet genom att anmäla avvikelser och medverka i förbättringsarbetet. Gruppen för verksamhetsutveckling är ett stöd till klinikerna och initierar patientsäkerhetsmätningar och -projekt. Vårt kvalitetsråd med kvalitetsombud från alla yrkesgrupper och verksamheter är ett forum för diskussioner och lärande. Några utgångspunkter i vårt patientsäkerhetsarbete Vården blir säker när vi har en hög riskmedvetenhet och en icke skuldbeläggande kultur. Riskanalyser vid förändringar i verksamheten och händelseanalyser när en negativ händelse inträffat leder till ökad medvetenhet om risker och till förebyggande åtgärder. En hög rapportering av risker, tillbud och negativa händelser ger oss ökad kunskap om risker och problem och leder till förbättringar. Uppföljning av avvikelser och återkoppling till verksamheten är förutsättningar för att vi ska lära oss av det som inträffat. Läs mer i vår patientsäkerhetsberättelse på S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse

26 Vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Vården ska bygga på evidensbaserad kunskap samt formas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Kvalitetsregister S:t Erik deltar i åtta nationella kvalitetsregister. Tabell 1. S:t Eriks deltagande i kvalitetsregister 2012, procent. Nationella register Täckningsgrad Nationella kataraktregistret 99 Barnkataraktregistret 100 Svenska kornearegistret 99 Refraktiva registret Endoftalmitregistret 100 Nationellt Rop-register Swedrop 96 Makularegistret 90 Register för ögontumörer och brachyterapi 100 Resultat och rapporter från registren Nationella kataraktregistret S:t Eriks resultat är i stort samma som riksgenomsnittet i alla variabler. Dock har vi en högre andel patienter med annan ögonsjukdom förutom katarakt än riksgenomsnittet. Några variabler från kataraktregistret har använts för att försöka ranka de kliniker som är auktoriserade inom vårdvalet i Stockholms läns landsting. Denna rankning har inte visat på några säkra skillnader mellan klinikerna i Stockholm och samtliga ligger över riksgenomsnittet. Läs mer på sidan 13 om kataraktverksamheten. Barnkataraktregistret Barnkataraktregistret startade 2007 och uppföljning av de opererade patienterna sker vid ett, två, fem och tio års ålder. Endast 62 av 425 opererade ögon i Sverige har synskärpa registrerad vid fem års ålder och endast fem ögon vid tio års ålder. Således kan man ännu inte göra en meningsfull utvärdering av resultaten. Svenska kornearegistret Samtliga hornhinnetransplantationer rapporteras till det svenska hornhinneregistret, med tvåårsdata som slutuppföljning. Nedanstående data avser tvåårsuppföljningen av 2010 års operationer. Alla fall oavsett annan syninskränkande sjukdom är inkluderade. Tabell 3. Data ur kornearegistret, procent. Preoperativ och postoperativ synskärpa vid några diagnoser. Keratokonus innebär spontan förtunning av hornhinnan. Fuchs dystrofi innebär en förlust av endotelvävnad i hornhinnan. Mål Resultat Keratokonus: andelen patienter med synskärpa 0,5 efter transplantationen Fuchs dystrofi: andelen patienter med synskärpa 0,5 efter transplantationen Omtransplantation: andelen patienter med synskärpa 0,5 efter transplantationen Tabell 2. Data ur kataraktregistret, procent. Variabel Resultat Oavsiktlig kommunikation 1,1 mellan ögats främre kammare (riksgenomsnitt 1,4) och bakre delarna av ögat Andel som uppnått avsedd 91,6 refraktion ( glasögonbehov ) (riksgenomsnitt 91,9) Refraktiva registret I refraktiva registret registreras resultat från: RLE (Refractive Lens Extraction). Ögats lins ersätts av en plastlins för att korrigera ålderssynthet. ICL (Implantable Intraocular Contact Lens). Korrigering av alla grader av närsynthet och översynthet. Lasek (Laser Epithelial Keratomileusis). Ytlig behandlingsmetod som gör att även personer med tunna hornhinnor kan genomgå en synfelsbehandling. 26 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2012

27 Vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Täckningsgraden vid RLE är 91 procent, vid ICL 78 procent och vid Lasek 65 procent. Återbesöket vid Lasek är sex månader efter behandlingen. Det unga klientelet har en tendens att utebli. Vid RLE och ICL är återbesöket tidigare, vid fyra månader, och då är täckningsgraden bättre. Endoftalmitregistret Sedan 1998 rapporterar i stort sett alla ögonkliniker i landet endoftalmit till det nationella kataraktregistret. Förekomsten av endoftalmit i hela landet ligger idag på ett fall av (0,3 promille) kataraktoperationer, en mycket låg frekvens internationellt sett. S:t Eriks Ögonsjukhus hade ett fall av endoftalmit Rop-registret I Rop-registret registreras ögonskador hos för tidigt födda barn (Rop = nyföddhetsretinopati). Som ett resultat av registreringen har vi kunnat ändra screeninggränserna. Nu undersöker vi alla prematurfödda barn födda före vecka 31 (t.o.m vecka 30+6). Tidigare undersöktes alla födda före vecka 32 (t.o.m vecka 31+6). Denna ändring av screeninggränsen innebär att vi har kunnat minska antalet prematurundersökningar med tio procent. Registret för ögontumörer S:t Erik bedriver rikssjukvård inom ögononkologi. Patienter med intraokulära tumörer behandlas med brachyterapi (strålbehandling med kort räckvidd) och vi följer upp hur många av dessa patienter som genomgått enukleation (borttagande av ögonbulben) ett respektive fem år efter brachyterapin. Se även avsnittet om onkologi på sidan 17. Tabell 5. Uppföljning av enukleation efter brachyterapi, procent. Resultat för 2011 visas inom parentes. Variabel Resultat Målvärde Andel patienter med 1 (4 ) <10 intraokulär tumör som har enukleerats inom ett år efter strålbehandling utförd år 2011 Andel patienter med 10 (24 ) <20 intraokulär tumör som har enukleerats inom fem år efter strålbehandling utförd år 2007 Makularegistret Till makularegistret rapporteras alla patienter som får behandling för makuladegeneration. I tabellen nedan redovisas data från samtliga rapporterade patienter sedan starten av registret fram till och med Andelen patienter som uppnår synskärpa >0.5 (Snellenvisus) ligger på 44 procent efter 12 månaders uppföljning (42 procent för hela riket) vilket är gränsen för körkort. 28 procent av patienterna ser sämre än 0.3 efter 12 månader (29 procent för hela riket). Detta är den nivå som är en vanlig gräns för en remiss till en syncentral. Tabell 4. Data ur makularegistret. ETDRS ändring i antal bokstäver från ursprungsbesök jämfört med efter 12 månader, procent. Resultat för 2011 visas inom parentes. S:t Erik Riket Minst 15 bokstävers 11 (13) 11 (12) försämring 5 14 bokstävers 17 (16) 16 (16) försämring Stabilt 33 (34) 29 (28) 5 14 bokstävers förbättring 24 (23) 28 (27) Minst 15 bokstävers förbättring 15 (14) 16 (17) S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse

28 Vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Säker hälso- och sjukvård Skador i samband med vård och behandling undviks genom identifiering av riskfaktorer och ett aktivt riskförebyggande arbete. Patientsäkerhetskultur Under 2012 har fyra kliniker utarbetat handlingsplaner utifrån resultatet från 2011 års patientsäkerhetskulturmätning. Exempel på påbörjade åtgärder är: Ändra operationsdag för att förbättra överlämningar och överföringar av patienter Bevara de bra rutinerna kring återföring och kommunikation om avvikelser Diskutera patientsäkerhet/skuld/straff på planeringsdag Använda SBAR vid överrapportering till vårdavdelningen. Vi planerar att göra en ny patientsäkerhetskulturmätning våren Avvikelsehantering Måluppfyllelse avvikelsehantering Så här arbetar vi med våra avvikelser Avvikelser rapporteras inom en vecka Handläggaren öppnar rapporterade avvikelser varje vecka Kvalitetsombudet eller annan medarbetare kan vara bollplank vid handläggning Avvikelser är en stående punkt på ledningsmöten och arbetsplatsträffar Diagram 1. Antal avvikelserapporter Antal avvikelserapporter Mål 400 Resultat 529 (295 st 2011) Vård Arbetsmiljö Miljö Under 2012 har rapporteringen av avvikelser återigen ökat och vi nådde vårt mål. Många rapporter ger oss ett bättre underlag för att identifiera förbättringar som behöver göras för att öka patientsäkerheten. Under året diskuterade vi rollen som avvikelsehandläggare. För att stödja verksamhetschefer och avvikelsehandläggare tog vi fram en beskrivning av handläggarens uppgifter. Vi tog även fram en beskrivning av rollen som kvalitetsombud där bland annat kvalitetsombudets stödjande roll i avvikelsehanteringen tydliggörs. Vi har haft möten med avvikelsehandläggare och kvalitetsombud. Ledningen har fått månadsvisa rapporter om avvikelser. Riskanalyser och händelseanalyser Våren 2012 gjorde vi en riskanalys inför omorganisationen. Vi analyserade processerna för remisshantering, tidbokning och mottagningsbesök. De riskområden vi identifierade var fördröjning, felbedömning och felprioritering av remisser, felbokning, risk för fel vid undersökning eller bedömning av undersökningsresultat samt ej korrekt registrering. De åtgärdsförslag vi prioriterade var produktionsplanering, kompetens/personalplanering/bemanning, åtgärder för remissbedömning och introduktion av nya medarbetare. Vi gjorde en händelseanalys av en vårdskada under hösten Analysen kommer att leda till att vi tar fram fler apparatkörkort och nya rutiner för vissa behandlingar. 28 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2012

29 Vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Tabell 6. Anmälningar och klagomål på S:t Eriks Ögonsjukhus , antal Vårdkontakter Lex Maria HSAN Patientnämnden Löf Socialstyrelsen 17 5 Patientärenden Under 2012 har fem ärenden med missnöje med vård eller behandling anmälts till Socialstyrelsen. Anmälningarna till Patientförsäkringen Löf (Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag) ligger väsentligen oförändrat jämfört med Under 2012 har 42 anmälningar inkommit. Av dessa har sex beviljats ersättning, tio har avböjts och övriga 26 är ännu inte beslutade. Patientnämnden i SLL har fått in 44 anmälningar varav 17 gällde vård och behandling, tio gällde kommunikation, sex gällde administrativ hantering och ekonomi, sex gällde organisation och fem gällde rådgivning, sekretess m.m. Inget ärende har anmälts enligt lex Maria under 2012 (se tabell 6). Patientvägledare Vår patientvägledare svarar på frågor från patienter och anhöriga, tar emot och hanterar patientklagomål, lotsar ärenden vidare inom sjukhuset och medverkar i utredningar vid anmälningsärenden och patientklagomål. Antalet kontakter som patientvägledaren har minskat de senaste åren från 386 år 2010 till 198 år Detta kan vara en följd av vårt arbete med förbättrad tillgänglighet till vår telefonrådgivning. Det är ungefär lika många män som kvinnor som kontaktar patientvägledaren. Följsamhet till MRSA-riktlinjer Vi har gjort stickprovsundersökningar angående följsamheten till intagnings- och screeningodlingar samt vård av patienter med MRSA (Meticilinresistenta Stafylococcus Aureus) varje kvartal under procent av risk patienterna har odlats enligt riktlinjen. Vi har med hjälp av listor från landstingets smittskydds - enhet på patienter som är bärare av MRSA kontrollerat om patienternas journaler var märkta, det vill säga om informationen om MRSA fanns i journalen. Vi har följt detta i flera år och sett att resultatet kontinuerligt blir bättre. Men i år noterar vi en liten ökning till fem patientjournaler som inte var märkta. Uppföljning av basala hygien- och klädregler Sedan 2011 deltar alla mottagningar och vårdavdelningen i SKL:s nationella observationsmätning av basala hygien- och klädregler som genomförs årligen varje vår och höst. Jämfört med förra året har vi behållit resultatet på drygt 80 procent korrekta basala hygienrutiner. Inför både vårens och höstens mätning har all personal uppmanats att genomföra den interaktiva webbutbildningen, vilket kan ha bidragit till resultatet. Diagram 2. Mätning av basala kläd- och hygienregler vår och höst I korrekta basala hygienrutiner (mittenkolumnerna) ingår korrekt användning av handsprit och handskar etc. Vårdrelaterade infektioner och hygienmätningar Hygienronder Under året har vi genomfört flera hygienronder tillsammans med hygiensjuksköterskan från Vårdhygien Stockholm. Vi har bl.a. använt oss av Svensk förening för vårdhygiens självskattningsinstrument. Handlingsplaner för förbättringar tas fram och följs upp i samband med de årliga hygienronderna Korrekt arbetsdräkt Vår Höst Korrekta basala hygienrutiner Fri från ringar, klockor och armband S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse

30 Vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Nationell punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner Vårdavdelningen deltog i SKL:s nationella punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner. Under vårens och höstens mätning fann vi inga vårdrelaterade infektioner hos de 32 inneliggande patienter vid de aktuella datumen. Uppföljning av endoftalmit Endoftalmit är den allvarligaste vårdrelaterade infektionen som kan uppstå efter ögonkirurgi. Alltsedan sjukhusets start 1990 har vi registrerat denna komplikation. Postoperativa endoftalmitfall vid kataraktoperation Sedan 1998 rapporterar alla ögonkliniker i landet endoftalmit till det nationella kataraktregistret. Förekomsten av endoftalmit i hela landet ligger idag på ett fall på 5000 (0,2 promille) kataraktoperationer, en mycket låg frekvens internationellt sett. Under 2012 har vi haft ett enda fall av endoftalmit (se tabell 7) efter kataraktoperation. Sedan november 2009 prövas ett nytt medel, moxifloxacin, som ges intraokulärt som profylax. En viss minskning av fallen har kunnat konstateras på S:t Erik sedan införandet, men det krävs betydligt längre observationstid för att avgöra om denna behandling är effektivare än den tidigare. snabbt ökande antalet injektioner av läkemedel för behandling av åldersrelaterad makuladegeneration medför en risk för att endoftalmitfallen ökar. Under året inträffade två sådana infektionsfall. Frekvensen är dock nästan lika låg som den efter kataraktoperationer om man ser till samtliga ingrepp av denna typ sedan starten I början av 2010 inträffade fem fall av endoftalmit efter vitrektomi (kirurgi i ögats glaskropp) förmodligen beroende på att vi gick över till en ny operationsteknik. En rad åtgärder i syfte att minska infektionernas vidtogs under våren 2010 men infektionernas antal har fortsatt att ligga något över det förväntade. En ytterligare skärpning av profylaxrutiner infördes i november Postoperativ infektion vid plastikkirurgi Sedan 2011 följer vi upp antalet postoperativa infektioner vid ögonplastikkirurgiska ingrepp hade vi sex fall (0,36 procent) av infektioner jämfört med nio fall 2011 (se tabell 8). Nationell punktprevalensmätning av trycksår Vi har genomfört SKL:s punktprevalensmätning av trycksår under både våren och hösten Även detta år utan att finna patienter med trycksår eller någon patient med ökad risk för trycksår. Dokumentationen av riskbedömningar har blivit bättre men det finns fortfarande förbättringsmöjligheter. Postoperativa endoftalmitfall vid övriga operationer Endoftalmit kan även uppkomma efter annan kirurgi och vid injektioner när ögats vägg penetreras. Det Tabell 7. Endoftalmitfall efter kataraktoperation , antal Diagnostiserad endoftalmit Tabell 8. Övriga endoftalmitfall 2012, antal. Resultat för 2011 visas inom parentes Ingrepp Glaskropps-operation (ppv) Intravitreal injektioner (ivt) Totalt Diagnostiserad endoftalmit 3 (3) 2 (1) 5 (4) 30 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2012

31 Vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete WHO:s checklista vid operationer 2010 införde vi WHO:s checklista vid operationer speciellt anpassad för vårt sjukhus. Checklistan består av tre delar: startkontroll, timeout och slutkontroll. Timeout finns nu som sökord i den elektroniska operationsjournalen och där bekräftar operatören att timeout har skett. Sedan införandet har vi goda resultat och efterlevnaden under kontrollmånaden november var 100 procent. Måluppfyllelse timeout vid operation Mål 100 % Andel genomförda timeout vid alla operationer Resultat 100 % (99,7 % 2011) Läkemedelshantering Läkemedelsavvikelser 2012 Under året har totalt 50 läkemedelsavvikelser rapporterats men ingen negativ händelse. 40 var rapporterade risker och tio var tillbud. Nytt beställningssystem för läkemedel I november bytte vi beställningssystem för läkemedelsbeställning tillsammans med hela SLL. Alla sjuksköterskor som beställer fick utbildning internt i systemet samt ett skriftligt uppdrag från sin verksamhetschef. Bytet gick bra med enbart enstaka förseningar av specialpreparat inom ögonsjukvården. Granskningar av läkemedelsjournalen Under våren granskades läkemedelsjournaler inom slutenvården utifrån följande kriterier: Korrekt ordination i läkemedelsjournalen Korrekta tidpunkter för administration Läkarsignatur Korrekt ordination i läkemedelsjournalen vid utskrivning inklusive dosändringar under vårdtiden Fortfarande finns många läkemedelsavvikelser från slutenvården där korrekta ordinationer och underlag saknas. Dessa har rättats till under vårdtiden och syns då inte under en granskning. Inom öppenvården granskades läkemedel utifrån journaltext och överensstämmelsen med läkemedelsjournalen gällande ögonläkemedel. Måluppfyllelse läkemedelsjournaler Mål 100 % Resultat Korrekt ifyllda läkemedelsjournaler Öppenvården 50 % och slutenvården 100 % Granskningen av läkemedelsjournaler ska göras lokalt på kliniken. Det gjordes under hösten på en av våra kliniker. Granskningen följdes av en diskussion och en lokal handlingsplan för att stödja och förbättra en korrekt läkemedelsjournal även i öppenvården. Vi har granskat läkemedelsjournaler hos patienter som genomgått en operation i narkos i dagkirurgi. 90 procent av läkemedelsjournalerna var korrekta. Vi kommer att se över rutinerna för journalföring och läkemedelsdokumentation i samband med dessa operationer. Kompetensutveckling Utbildningsverktyg Under 2012 fortsatte arbetet med att införa utbildningsverktyget Tilda på klinikerna. Anpassningar till organisationsförändringar drog ner tempot i införandet något. För närvarande finns 26 färdiga kompetenskort i systemet och 16 ytterligare under arbete. Nästa år ska flera kompetenskort för läkarna läggas till. Behovet av apparatkörkort identifierades vid en händelseanalys av en vårdskada. Kompetensförsörjning För att trygga kompetensförsörjning på lång sikt gör vi extra satsningar på kompetensutveckling, undervisning och forskning. Vi fortsatte under året att utöka antalet ST-läkare och vi utbildade flera nya handledare. Vi har skapat fler tillfällen till lärande och möten, t.ex. Grand rounds och sektionsvisa föreläsningar. Två sjuksköterskor har kunnat vidareutbilda sig till ögonsjuksköterskor och en till ortoptist genom en så kallad utbildningsförmån. Dessutom utvecklar vi andra arbetssätt och samarbeten samt använder annan kompetens i större omfattning som exempelvis optiker på flera enheter. Utbildning i hjärt-lungräddning Under 2012 har all vårdpersonal på barn och skelningskliniken kompletterat sin S-HLR-utbildning med barn- HLR-utbildning. Även HLR-instruktörer har gått barn- HLR-utbildningen. Målet är att samtliga medarbetare i patientnära vård genomgår utbildning en gång om året. All administrativ personal ska genomgå Bas-HLR vartannat år. S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse

32 Vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Patientfokuserad vård Vården ska ges med kontinuitet samt med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, önskemål och värderingar. Patientenkäter Vi har överlag goda resultat i vår patientenkät som skickas till patienter som har besökt vår akutmottagning, vårdavdelning och någon av våra dagkirurgiska verksamheter eller mottagningar. Den genomsnittliga svarsfrekvensen är 65 procent (44 81 procent), vilket innebär att 1336 patienter har svarat på enkäten Resultatet presenteras med förbättringsutrymme i procent. Ett lågt förbättringsutrymme visar att patienterna är nöjda med vården. Resultatet i år jämfört med förra året är i princip oförändrat. Måluppfyllelse patientenkäter Förbättringsutrymme enligt patientenkät Mål Kommunikation <13, delaktighet <18, tillgänglighet <11 Resultat Kommunikation <13 (14), delaktighet <18 (18), tillgänglighet <9 (9) Resultatet från patientenkäterna används för att förbättra vår verksamhet. Vid kliniken för barnögonvård och skelning mäter vi patientupplevd kvalitet före och efter skelningskirurgi. Patienten får en enkät före operationen och en tre månader efter operationen. På retinamottagningen har vi tagit fram en handlingsplan för att förbättra informationen till patienter som behandlas för åldersförändringar i gula fläcken. Vi gör en utvärdering under Diagram 3. Resultat av patientenkät Förbättringsutrymme Mottagning Dagkirurgi Akuten Korrekt dokumenterad smärtskattning Alla patienter får skatta sin smärta enligt Vas-skalan. Smärtskattningen dokumenteras enligt bestämda kriterier i journalen. Under 2012 utfördes granskning av dokumentationen vid två tillfällen. Vid det första mättillfället i maj var smärtskattningen korrekt dokumenterad i 67 procent av journalerna och i november i 92 procent av journalerna. Efter första mätningen infördes kollegial granskning vilket har bidragit till det bättre resultatet. Måluppfyllelse smärtskattning Vårdavdelning Kommunikation Delaktighet Tillgänglighet Totalt St: Erik Mål Resultat Andel av granskade journaler för opererade patienter I 85 % av granskade journaler för opererade patienter ska smärtskattning vara korrekt dokumenterad enligt riktlinjen 80 % (51 % 2011) av granskade patientjournaler är korrekt ifyllda 32 S:t Eriks Ögonsjukhus Årsberättelse 2012