Allt om ICA-köpmannen. Att utvecklingen gått framåt på JCA Rosteri AB i Västerås kan Carina Törnavist intyga.

Transkript

1 Att utvecklingen gått framåt på JCA Rosteri AB i Västerås kan Carina Törnavist intyga. sidan 10 Att erbjuda köpmännen inom Uppsalas DC-område en mycket snabb utbytesservice är Mats Anderssons avsikt. sidan 8 Att använda siffrorna på kreativt/ konstruktivt sätt lärde sig Torsten Kolmin på 2-årig kurs. sidan 4 Nr 2 Torsdagen dan 7 ftbruori 1915 Bokslutsslit över hela ICA I januari går företagen igenom sina räkenskaper. Ett ofrånkomligt jättejobb, men samtidigt en spännande uppgift, tycker ekonomicheferna runtom i landet. Har vi nått budget? Har vi lyckas öka omsättningen eller ligger vi illa till? I slutet av månaden brukar distributionscentralerna få svar. Som det ser ut idag är man ganska nöjd på de flesta håll. sidan 2 Datalistor, räknemaskiner, siffror och äter siffror... Ekonomiavdelningen pi DC Stockholm fick mer Jobb än vanligt I ir på grund av störningarna vid nya Arsta 3. Men Lage I.avebrink med sin effektiva stab blev klara i tid. Här är de i farten fr. v. Kerstin Liljegren, Asta Måbrant, Lage I.avebrink, Barbro Hellströmer och Manni Blandin. Test med "sund" lunchrätt Nja, tyckte några från ICA Hakons Centrallager i Västerås. Inget för mig, ansåg andra. Jättegott! Nyttigt, utropade mestadels damerna. Husmor Barbro Ström vid Huvudkontoret lät samtliga lunchgäster smaka på en mustig vegetarisk linsgryta i förra veckan. Hon ville testa reaktionen. Hennes beslut efter experimentet: Vi skall åtminstone för omväxlingens skull då och då sätta någon vegetarisk rätt på matsedeln. Allt om ICA-köpmannen Omkring ICA-köpmän förser Sveriges hushåll med dagligvaror. Hur blir man ICAköpman? Vilka förutsättningar krävs? På vilket sätt är han knuten till ICA-rörelsen? Hur ser köpmannens vardag ut? mittuppslaget Först såg Tore Axelsson aningen skeptisk ut. Men sedan åt han med god aptit av den nyttiga, välsmakande och faktiskt även mättande linsgrytan. )

2 Oundvikåigt varje år Slitet med bokslutet Siffror och åter siffror. Både dagtid och kvällstid. Under ett par hektiska veckor i januari. På vartenda företag inom ICA. Just det! Här handlar det om det oundvikliga jobbet med bokslutet. Ett absolut måste, som visserligen är stressigt men också oerhört spännande, säger ekonomichefen Lage Lavebrink på ICA Essves DC i Stockholm. Siffrorna strömmade in från alla håll inom DC Stockholm. Lage Lavebrink antecknade, adderade och sammanställde. Barbro Hellströmmer höll kontinuerlig telefon kontakt med avdelningarna. Första etappen i bokslutsarbetet består av inventeringen som alltid sker så nära nyår som möjligt. Redan det är ett jättejobb som engagerar närapå samtliga anställda på en distributionscentral. När man räknat fram lagerbeståndet återstår "bara" att sammanställa fordringar och skulder, förklarar Lage Lavebrink. Han sitter vid sin räknemaskin under den mest intensiva perioden, bland högar av datapapper och oräkneliga pärmar. Fingarna släpper inte knapparna på räknemaskinen medan han svarar på ICA-kontaktens frågor. Visst är det många detaljer som skall samlas ihop avstämningar för varje avdelning, bonus- och ränteuträkningar, inköpskompensation och mycket annat. Men samtidigt är det stimulerande att se resultatet växa fram undan för undan. Man får in uppgifter från alla håll och känner sig som spindeln i nätet. Många tror att datorerna tagit över allt sifferjobb vid det här laget. Tack och lov är det inte så! Vi på ekonomiavdelningen har fortfarande det roliga kvar nämligen att utvärdera och sammanfoga posterna, säger Lage med ett nöjt leende mitt i papperskaoset. Alltid snärjigt Även vid ICA Hakons och ICA Eols distributionscentraler pågår varje år en febril verksamhet under de första januariveckorna. På DC Västerås brukar fem personer hjälpas åt att räkna fram bokslutet. Vi är vana vid att det blir snärjigt så här års. Alla vet om det och tar det som en självklarhet, säger ekonomichefen John Ericsson. På DC Kungälv var sammanlagt tio anställda sysselsatta med bokslutet. Här sitter tre av dem, fr. v. Tommy Ohlsson, Sven Andreasson och Maja Henriksson. På DC Västerås slet den här kvintetten med bokslutssiffrorna: fr.v. John Ericsson, Gunnar Snöborgs, Britta Bergersen, Inga Ivskog och Lisbeth österberg. Det är klart att det för det mesta blir stressigt, men aldrig så stressigt att man inte har läget under kontroll. Vi brukar ha bra grepp om våra siffror. Det kan delvis bero på att vi gör kontinuerliga avstämningar under hela året. På DC Kungälv är cirka tio anställda inblandade i bokslutsarbetet, Även vi förstår att övertidsarbete är nödvändigt så här års. Det ingår helt enkelt i jobbet, kommenterar kamrer Tommy Ohlsson. Trots att det alltid blir jäktigt brukar vi få fram vårt bokslut utan några allvarligare störningar. Man är ju ganska van. En förutsättning är dock att man är väl förberedd och har planerat jobbet i förväg. Ingrid Rosenlund Hans Fernström som normalt har sina arbetsuppgifter på HK:s revisionsavdelning kommer under första halvåret 1985 att arbeta med ICA Hakons koncernbokslut inom ekonomifunktionen. Torsten Braméus tillträdde den 14 januari befattningen som t.f. kontorschef inom huvudkontorets personalfunktion. Han arbetar idag med utredningar inom organisationsavdelningen. Kurt Walter övertog den 1 januari 1985 ansvaret för debiteringsverksamhet inom ekonomifunktionen. Han efterträder Bengt Ottosson som gick i pension vid årsskiftet. Per-Erik Andersson tillträder omkring den 1 april befattningen som etableringskonsulent på avdelningen för detaljhandelsplanering inom HK:s detaljhandelsfunktion. Han är f.n. ICA köpman i Norsjö i Västerbotten. Jan Larsson tillträdde vid årsskiftet befattningen som distributionschef vid DC Karlstad. Han har tidigare arbetat som lagerchef vid samma DC. Lars Andersson frånträder i samband med detta på egen begäran sin befattning som distributionschef och tillträder i stället befattningen som fastighetsansvarig vid DC Karlstad. Han kommer dessutom att stå till lagerledningens förfogande för speciella projekt och utredningar. Roy Sjökvist tillträdde vid årsskiftet befattningen som lagerchef vid DC Karlstad. Han innehade tidigare befattningen som biträdande lagerchef vid samma DC. ICA Eol AB Lars Rehn, tidigare sälj konsulent DC Kungälv började som konsult på avd Detaljhandelsdata, HK. Lars Broström har anställts som fastighetsingenjör på avd. Affärsbyggnad med placering i Växjö. Han kommer närmast från fastighetsavdelningen hos B&W i Växjö. BOB Industrier Lena Lahesalu har utsetts till en nyinrättad tjänst som försäljningsassistent. Från årsskiftet innehar hon även produktansvaret för nya drycken BOB Sport. Stefan Renemark, anställd vid BOB Industrier sedan , har fr.o.m. 1 augusti 1984 utnämnts till säljledare med ansvar för BOB:s konsulenter på EOL-området. Sedan drygt ett år tillbaka har säljledare Thure Gustafsson ansvar för BOB:s konsulenter på Hakon- och Essve-området. Ola Magnusson har anställts som konsulent på Smålandsområdet fr.o.m Han efterträder Stefan Renemark. Lennart Håkansson ICA Rosteri AB Lennart Håkansson har från 1 januari 1985 utsetts till ny vice verkställande direktör för ICA Rosteri AB. Han efterträder Ragnar Aller som verkställande direktör vid bolagsstämman Lennart Håkansson är sedan fyra år verksam som ekonomichef i ICA Rosteri. Dessförinnan har han tjänstgjort inom Volvo BM i Eskilstuna. Lena Lahesalu Stefan Renemark...om behovet av dataskyddslag Visst kan det vara motiverat med dataskydd, säger Ove l.undcll, (bilden) datachef på HK, ICA Eol, Göteborg. Det är självklart att en viss övervakning av verksamheten behövs så att den inte missbrukas. Man skall vara medveten om integritetsproblemen men utan att för den skull gå till överdrift. Man målar ofta fan på väggen tycker jag i likhet med de flesta dataknuttar. Min uppfattning är att man aldrig kan skydda sig mot målinriktad kriminell verksamhet.

3 3 Hördu* personalchefen: Kan jag ta med min hund till jobbet? Känner ni igen de här situationerna med tillhörande kommentarer: Sekreteraren från avdelningen bredvid sticker iväg till frissan mitt på blanka förmiddagen! Hur kan hon? Killen på reklamavdelningen pratar långa privatsamtal med sin fästmö i Luleå flera gånger om dagen! Det måste kosta företaget en jäkla massa pengar! Han på Storhushåll luktar sprit efter varje lunch! Hur vågar han? Är det bara enstaka, lite extra tuffa personer som tar sig dessa friheter? Finns det fasta regler som gäller samtliga anställda? JCA-kontakten låter frågan gå till ICA Essve:s personalchef Göte Andersson. Han svarar: Det är viktigt att man då och då funderar över trivseln på arbetsplatsen. Att man tänker på sin egen roll och sina uppgifter. Jag anser det vara klart olämpligt att skapa fasta regler för sådana här frågor. Det måste finnas utrymme till en viss smidighet. Vi borde uppbringa en viss anpassningsförmåga till olika situationer. Trivsel på arbetsplatsen innebär i första hand att var och en passar tiderna samt följer de regler som man är överens om. Trivsel kan också vara att man använder den föreskrivna skyddsutrustningen eller sina arbetskläder, som visar att man jobbar på ett ICA-företag. Trivsel åstadkommer man helt enkelt genom att undvika beteenden som stör arbetskamraterna. Hund på jobbet Eftersom ICA Essve är ett livsmedelsföretag, som de flesta övriga ICA-företagen, så är det av naturliga skäl ytterst opassande att ha djur på arbetsplatsen. Idag finns dessutom många allergiker som man måste ta hänsyn till. Samma sak gäller rökning. Man bör höra sig för om någon i gruppen känner sig besvärad av röken innan man tänder en cigarett. Gå bankärenden, springa till frissan En grundregel är att man som anställd sköttr den typen av ärenden på sin fritid. Men möjlighet finns att prata med sin närmaste chef eller arbetsledare. Det är han som måste bedöma angelägenhetsgraden. Det är också han som vet om han kan avvara sin medarbetare någon kortare eller längre tid. Radio eller freestyle under arbetet Att lyssna på radio kan vara befogat inom vissa yrkesgrupper. En transportchef till exempel måste känna till framkomligheten på vägarna det råder snöstorm. Han lyssnar på den typen av meddelanden. En personalansvarig måste exempelvis ha reda på hur de centrala löneförhandlingarna har fortskridit. För övrigt bör man vara mycket restriktiv när det gäller radiolyssnandet. Beträffande användande av freestyle är den frågan ännu mer angelägen. Freestyle-apparaterna kan innebära en stor säkerhetsrisk för någon som kör truck. Dessutom kan de utgöra en viss hälsorisk. Ljudstyrkan är ofta högre än det tillåtna bullret på arbetsplatsen. Och då förefaller beteendet minst sagt inkonsekvent. Läsa tidning Visserligen har man till- För att vi alla skall trivas på vir arbetsplats miste var och en visa hänsyn och följa vissa regler, säger ICA Essve:s personalchef Göte Andersson. gång till dagstidningar på de flesta arbetsplatserna. Men den möjligheten missbrukas inte ofta. Måhända letar man efter någon notis som berör ens arbete. Sedan bläddrar man bara igenom tidningen. Men det normala är att man detalj - läser sin tidning hemma antingen på morgonen eller på kvällen. Privatsamtal Vi talar mycket om svinn på våra arbetsplatser idag. Varför skulle det vara en lindrigare överträdelse av bestämmelserna att prata privatsamtal än att ta med sig varor hem? Båda handlingar kostar företaget pengar. Däremot kan det finnas skäl för att ibland ta emot privata samtal på jobbet. I sådana sammanhang måste vi lita på våra medarbetares lojalitet. Förresten går det ju bra att beställa privata rikssamtal genom växeln och betala dem senare. Småbarn på jobbet Vi ser positivt på barnens intresse för mammas eller pappas arbetsplats. Självklart. Men att föräldrarna sitter barnvakt på jobbet är naturligtvis olämpligt. Inte minst för barnet. I vissa nödsituationer kan det möjligen vara enda utvägen att ta småbarnen med sig, men då högst någon timme. En strikt regel finns för våra chaufförer i det avseendet. Det är absolut förbjudet att ha med sig småbarn i lastbilar. Starka drycker Varken vin eller sprit på arbetstid. Inte ens på lunchen! Så är regeln. Det skulle annars motverka våra strävanden för nykterhet. Punkklädd Vi föredrar att våra anställda klär sig normalt. Man Får hon sitta hos frissan pi arbetstid? Passar punkaren in i kontorsmiljön? representerar ändå företaget beskrivnigen för en lämplig utåt. "Hel och ren och inte klädsel. utmanande" borde vara rätta Intervju: Ingrid Rosenlund NIMBUS INVEST Under 1984 har ICA-styrelsen beslutat att bilda ett investmentbolag inom ICA Nimbus Invest AB. Bakgrunden är önskemål om att skapa ett företag med inriktning mot långsiktig tillväxt, dels för förvaltning av vissa gemensamma kapitalresurser inom ICA-rörelsen, dels ett alternativt placeringsobjekt för intresserade köpmän och medarbetare. Placering avses i första hand ske i aktier, reverser, obligationer, fastigheter och leasingobjekt. Aktiekapitalet i Nimbus är för närvarande 30 mkr fördelat på ICA AB, ICA Eol, ICA Essve, ICA Hakon samt Skandia. Hittills har placeringar bl.a. gjorts i Volvo och Lundberg-företagen. Arbetet med bolagets organisation pågår. Tills vidare består Nimbus-styrelsen av ICA-styrelsens ordförande och de verkställande direktörerna i regionföretagen och ICA AB. Anmäl dig till l< A-houlingen ICA-mästerskapet i bowling arrangeras i år av ICA Essve och äger rum lördagen den 30 mars. Det är tolfte gången tävlingen hålls och spelplats blir Birka bowlinghall i Stockholm. Klassindelning: Herrar lic och olic, damer lic och olic, herrar nom 4-mannalag, damer nom 2-mannalag. Sista anmälningsdag är 8 mars och anmälan kan ske till Allan Heimer, ICA Essve, Box 9020, , Johanneshov 9, tel

4 4 Röd tråd i 2-åHs BFC-utbiidnint* Släpp fram kreativiteten! Flytta på siffror. Det är vad man hittills kallat bokföringsjobbet, säger Curt Immerstrand, utbildningsansvarig inom ICA Hakon. Idag har emellertid datorerna tagit hand om den tråkiga delen. Och våra anställda på bokföringscentralerna har möjlighet att ägna sig åt kreativa och betydligt mer stimulerande uppgifter. Personalen på bokföringsavdelningarna är i regel mycket välutbildad. Här arbetar ofta både civilekonomer och gymnasieekonomer. Dessa fina kunskapsresurser kan vidareutvecklas och användas på ett mer aktivt sätt, anser Curt Immerstrand. - Det tjänar inte bara företaget på utan även den anställde själv. Jobbet blir både mer omväxlingsrikt och mer utåtriktat. Sex seminarier ICA Hakons nya utbildning för BFC-personal är den första i sitt slag. Den är mycket innehållsrik och sträcker sig över sex seminarier å fyra dagar. Den första kursen avslutades i december förra året. Deltagarna hade då träffats regelbundet under två års tid! Seminarierna har olika teman och är uppdelade i två huvudavsnitt. Ett som handlar mest om psykologi och umgänge med andra människor, det andra avsnittet innehåller fakta och information. I båda delarna ingick mycket grupparbeten, vilket var positivt, säger Asbjörn Marken från BFC i Östersund. Själv uppskattade jag speciellt psykologilektionerna. Det var både intressant och nyttigt att lära känna sig själv och träna samarbete i grupp. Men även faktadelen som främst kan betraktas som ett slags generalrepetition gav en rad nya impulser. Vi känner oss exempelvis mer insatta i skattedetaljer och andra viktiga moment vid överlåtelser. Här kan vi nu ge handlaren en mängd råd och göra mer aktiva insatser än tidigare. Personutveckling Vi har fått en ny syn på livet efter att ha gått igenom kursen! Orden kommer från Gunilla Ahl och Uno Hallberg, båda anställda på Gunilla Ahl och Uno Hallberg från DC Skövde, två av deltagarna. Uno visar stolt sitt diplom som alla här fick ta emot för två års slit. DC Skövdes bokföringsavdelning. Att gå på kurs är i och för sig inget ovanligt inom ICA. Det intressanta med denna kurs var onekligen utvecklingsdelen, fortsätter Uno Hallberg. Jag har fått en personlig kick och upptäckt värdet av att känna sig själv och våga utveckla sig. Gunilla Ahl har följande kommentar: Kursen har varit till stor nytta för mitt arbete. Det visar sig snabbt att man inte alls är den man tror sig vara, vilket är en lärorik upplevelse. Det är bara att acceptera fakta och göra det bästa av det. Grupparbete pågår. Här diskuterar fr v: Uno Hallberg, DC Skövde, Lena Eriksson, HK Västerås, Peter Domeij, DC Umeå, Göran Dahlberg, DC Sundsvall, och Lennart Björ från DC Borlänge. Asbjörn Marken, DC Östersund och Jan östling, DC Luleå fick tillfälle att prata om gemensamma problem. Tomten Lurs-Erik Lindvall delar ut gottepåsar. Säsongens sista tomte? BOB:s traditionella barnfest blev en succé även i år. Omkring 115 barn och lika många föräldrar hade kul i företagets rymliga matsal. Familjerna bjöds på allehanda överraskningar och aktiviteter pågick oavbrutet denna livade lördagseftermiddag för någon vecka sedan. På programmet stod bland annat lotterier, fika, dans kring granen, gymnastikuppvisning, filmvisning, trolleri och naturligtvis gottpåsen! Ny kontaktman hos ICA Thiirett Gunnar Stahle Sedan årsskiftet fungerar inköpare Gunnar Stahle hos ICA Thiirett i Göteborg som ICA-kontaktens nye lokalredaktör. Alla ni på ICA Thurett inkl. filialer i Alingsås, Borås, Uddevalla och Brodalen ring till Gunnar om ni har något intressant att berätta från er arbetsplats! Han tar i sin tur kontakt med oss i Västerås och vi kommer "flygande" med laddad kamera.

5 VÄRT ATT VETA VÄRT ATT VETA VÄRT ATT VETA ) Hur ett AVTAL kommer till ICA-kontakten har låtit frågan gå till Olle Arvidsson på DC Gävle. Olle är utan tvekan proffs på området. Sedan många år tillbaka innehar han följande förtroendeuppdrag: Han är 111Fordf. vid DC Gävle, HTF-representant i ICA Hakons styrelse samt i ICA-styrelsen, han är ledamot i både avdelnings- och förbundsstyrelsen för HTF och han är suppleant i TCO-styrelsen. Schema över samarbetsorgan som reglerats genom Utvecklingsavtalet. Kan du Olle, tala om för oss hur ett avtal kommer till? Ni kommer vid rätt tidpunkt, för just nu avslutas i våra klubbar ett arbete för att utforma ett lönepolitiskt program, som sedan skall ligga till grund för HTF:s lönekrav vid kommande förhandlingar. Vi tänker inte på de centrala avtalen, utan de som träffas inom ICA. Våra lokala avtal är oftast baserade på centrala uppgörelser, som sedan skall anpassas lokalt. Vi anser att de lokala klubbarna skall vara helt suveräna vid förhandlingarna. I ICA-kontakten har vi vid ett flertal tillfällen skrivit om ett kommande medbestämmandeavtal. Kan du beskriva dessa förhandlingar? Det blir en lång historia i så fall, eftersom första utkastet diskuterades i Fackliga Referensgruppen redan den S maj Sedan dess har det varit j Olle Arvidsson många turer som skulle fordra hela tidningens utrymme att beskriva. Under tiden som gått har vi fått ett centralt utvecklingsavtal antaget av HAO, Handels och HTF den 7 juni 1982, där vi nu kommit fram till slutpunkten i våra förhandlingar om lokal anpassning. Naturligtvis finns det också frågor som man trots de lokala klubbarnas suveränitet förhandlar om på central ICAnivå respektive region, frågor som bör regleras genom en förhandlingsordning. Förhandlingarna om lokal anpassning av Utvecklingsavtalel förs på central nivå inom hela ICA. Hur har de gått till? Förhandlingarna har förts som förbundsförhandlingar av två ombudsmän från HTF respektive HAF plus fyra bisittare ur ICA Fackliga Referensgrupp. Som representanter för ICA har de tre personalcheferna i regionföretagen fungerat. Samt ICA-förbundets VD Frans-Henrik Schartau. Det har sedan skickats ut ett preliminärt förslag till övriga fackförbund inom ICA för yttrande. Ett definitvit antagande skulle ske den 17 december förra året. Avtalet blev också accepterat av alla berörda parter, dock med smärre reservationer bland annat om representationen i resp. styrelse från de fackliga organisationerna inom de specialiserade dotterföretagen. - Vill du kort beskriva innehållet i avtalet? Avtalet reglerar ett flertal frågor såsom: fackets deltagande i planeringsverksamheten, vid budgetering, i organisationsutvecklingen, införande av ny teknik och personalpolitik. Även: utbildning och information, rekrytering, anställning och omplacering. De samarbetsorgan som regleras genom avtalet framgår på skissen ovän. Det nya är att dotterföretagen blir representerade i Fackliga Referensgruppen samt i ICA-styrelsen. Låt vara endast med två representanter för hela gruppen, men ändå ett framsteg. 1 tidigare avtal har förhandlingsrätten på central och regional nivå varit otillfredställande reglerad. Detta har justerats. Man har fastställt på vilket sätt och i vilka organ centrala och regionala förhandlingar skall föras. Referensgruppen är part vid information och förhandlingar enligt MBL av koncernövergripande frågor. Centrala rådet är part vid information och förhandlingar enligt MBL av regionövergripande frågor. På lokal nivå, vid DC och dotterföretagen, är fackklubbarna förhandlingspart om man ej kommit överens om inbyggd linjeförhandling i AU eller ledningsgrupp. Företagsledningen utlovar dessutom en förbättrad och konsekvent genomförd form av facklig medverkan i respektive ledningsgrupp i dotterföretagen. Angående namnfrågan för samarbetsorganen på de olika nivåerna så finns till vidare bara arbetsnamn. Men de motsvarar de organ som vi idag kallar företagsnämnd, ordförandekonferens eller liknande. Avtalet finns nedtecknat på 31 nästan fullskrivna A4-sidor! Men det mest väsentliga tror jag att jag fått med. ICA-kontakten träffade läsarna: ICA-kontakten arrangerade en träff med ett antal läsare i Skåne. Mötet hölls i början av december på ICA Snabbgross i Malmö och syftet var att diskutera innehållet i tidningen. Inbjudna var Ingrid Karlsson, kamrer på DC Malmö och representant för företagsledningen, Frank Eliasson, lagerchef på DC Malmö och Hur vill ni ha er tidning? kontaktman för ICA-kontakten, Robert Rosberg, varumottagare på DC Malmö och Handels ordf., samt Sten Hamberg marknadsansvarig och HTFordf. på ICA Snabbgross i Malmö även han lokalredaktör för ICA-kontakten. Samtliga deltagare var väl förberedda. De hade noggrant gått igenom de sex senaste numren av ICA-kontakten tillsammans med sina medarbetare på respektive avdelning. ICA-historik och tyckarspalter Träffen inleddes med en debatt kring tekniska detaljer som tidningens format, papperskvalitet, antal sidor, utgivningstäthet och distribution. Här framkom att man i stort sett var nöjd med dagens utformning, men skulle föredra 14-dagars-utgivning samt separat distribution, det vill säga ej tillsammans med ICA-nyheter. Vad innehållet beträffar var man ganska enig: de flesta ville ha många tyckarspalter, fä fler rapporter om idrottsevenemang inom ICA, samt efterlyste berättelser om ICAföretagens historia, yrkesbeskrivningar samt lättsamma skildringar om speciella fritidsintressen hos ICA-anställda. Minst efterfrågade var torra uppställningar och tabeller över t ex kurser inom de tre region företagen samt rapporter från diverse konferenser. Mycket intressanta synpunkter som vi verkligen skall komma ihåg, säger vi på Kontaktens redaktion och har bestämt oss för att ordna en liknande träff i höst.

6 6 7 I Sverige finns i runt tal ICA-butiker med en årsomsättning varierande mellan 3 och 120 miljoner kronor. I var och en av dessa butiker finns en ICAhandlare, som med vissa inskränkningar äger butiken. ICA-handlare är emellertid ingenting man föds till. Det är många faktorer, som spelar in innan den egna butiken är ett faktum. Varje år har ICAledningen inom resp Hakon, Eol och Essve ett stort antal ansökningar att behandla och Kontakten har varit med och kikat bakom kulisserna. Vi har träffat berörda parter och kan i detta nummer berätta om hur man blir ICA-handlare och även hur det kanns att Vara det. Reportage: Sven Wesström Förtroendefullt samarbete mellan ICA och handlarna En ICA-handlares viktigaste grundegenskap är att tycka om att ge service, att känna vad som är rätt både för konsumenten och för butiken. Först då blir arbetet helt meningsfullt. Det svaret fick Kontakten av Harry Larson, tidigare DCchef i Karlstad, numera chef för Detaljhandelsfunktionen vid ICA Hakon i Västerås, när vi ställde frågan: "Hur blir man ICA-handlare?" Den rätta känslan för arbetsuppgiften är alltså huvudpunkten. Först när man kommit underfund med att man har denna rätta känsla är det dags att börja ägna sig åt återstoden och den är inte så liten den heller. Några klart specificerade krav på blivande ICA-handlare finns inte, men detta betyder inte att vem som helst, när som helst och hur som helst kan bli det, betonar Harry Larsson. Branschvana är t ex nödvändig. De som inte har det brukar vi på det bestämdaste avråda. En hygglig skolunderbyggnad är också enbart av godo. Familjen viktig I själva verket får den presumtive ICA-handlaren genomgå en noggrann granskningsprocedur. Vi talar naturligtvis med den sökande personligen, gärna tillsammans med övriga familjemedlemmar. Vi anser det betydelsefullt att familjen informeras om framtidsmöjligheterna. Vi vill även ha möjlighet att ta kontakt med tidigare arbetsgivare och eventuellt övriga referenspersoner. Vad vi är ute efter är nämligen kvalitet. Det är viktigt att vi redan från början känner för varandra. Gäller det en ny butik vill vi dessutom att handlaren skall komma från ICA-leden och känna till rutinerna. Han eller hon skall vara med och bygga upp butiken tillsammans med butiksplaneringsgruppen och skapa en trivsam och säljande butik. Bevakning Då det gäller nyetableringar går det i praktiken till på det sättet att ICA har en kontinuerlig bevakning av marknaden för att skapa bra butikslägen. Bostadsbyggandet har emellertid minskat drastiskt och därmed också tillkomsten av nya bostadsområden. Detta återverkar på möjligheten att etab- HUR BLIR MAN Den som tycker det tar emot att ge service skall inte bli ICA-handlare, anser Harry Larsson, chef för ICA Hakons detaljhandelsfunktion i Västerås. lera nya butiker, som därmed blivit färre under några år. Däremot förtätar man de befintliga bostadsområdena. I sådana lägen kan det bli aktuellt med en ny butik och då kontaktar man den blivande ICA-handlaren. Har man väl kommit så långt återstår egentligen bara finansieringsfrågorna. Det är här det s k "ICA-avtalet" eller "91/9- avtalet" kommer in i bilden. Konstruktionen av avtalet finns mera ingående beskriven på annan plats i denna tidning, men det kan tilläggas att DCchefen är aktiebolagets styrelseordförande under "91/9- perioden". Problem Efter ett par år, då 91/9- perioden med driftsförluster normalt är över och butiken ger vinst börjar ICA-handlaren återbetala sin skuld. Vissa omständigheter, fellokalisering, oväntad konkurrens eller liknande kan medföra att butiken fortfarande inte går med vinst. Då finns olika möjligheter att hitta lösningar på problemen och här kan handlaren få hjälp med att ta reda på var felet sitter. Det kan exempelvis behövas en företagsanalys, som omspänner hela företaget, eller en mera målinriktad analys och då ställer regionföretaget sina resurser till förfogande. Vi måste hela tiden hjälpas åt med att hitta lösningarna, poängterar Harry Larsson. Från regionföretagen är vi lika angelägna som handlarna att butikerna skall gå bra. Även problem av för handlaren mera självförvållad karaktär kan givetvis förekomma. Trots alla försiktighetsåtgärder kan en olämplig handlare passera genom det finmaskiga nätet. Handlarens privata situation kan också förändras negativt med misskötsel av butiken som följd. Hur skall en sådan sitaution hanteras, Harry Larsson? Det är samma sak här. Vi måste hjälpa varandra. Det är dock viktigt att inte blunda utan agera snabbt när man ser något hålla på att hända. Här har styrelsen en mycket viktig funktion att fylla. Tillsammans arbetar man fram ett åtgärdsprogram, som väl genomfört ger butiken möjlighet att överleva och stärka positionen i konkurrensen. I allra sista hand kommer naturligtvis nedläggning av butiken upp. Men för det mesta brukar det ordna upp sig långt tidigare. Livet som ICA-handlare är som synes mångfacetterat. Men, som inledningsvis sades, med den rätta känslan kan det bli ett mycket innehållsrikt liv. CA-HANDLARE? ICA-handlarens vardag: Skura golv och stycka kött Jag tror knappast någon blir Ica-handlare för pengarnas skull. Det måste finnas en annan drivfjäder. Personligen tror jag att jag har yrket i blodet. Sedan ett år tillbaka driver Göran Paulsson ICA-butiken Matboden i Farsta utanför Stockholm. Tidigare har han bl a varit planeringskonsulent på DC Stockholm övertog han en mindre butik i Hökarängen och på den vägen har han sedan fortsatt. Göran Paulsson har en gedigen utbildning inom handeln: När jag gått ut nian fortsatte jag på en handelsskola som drevs av dåvarande Åhlén & Holm och som varvades med praktik, berättar han. Efter att ha praktiserat på olika Tempovaruhus i Stockholm bestämde jag mig en dag för att satsa på mera utbildning. Sagt och gjort. Göran gick på tre år igenom vuxengymnasiet och studierna finansierades med hjälp av extraknäck på bensinmackar och som tidningsförsäljare. Efter studierna väntade säljarjobb på bl a Mazetti och Samfood innan ICA Essve kom in i bilden. Butiksledarutbildning i ICA-skolan fick avsluta utbildningsdelen. Allroundjobb Just nu handlar det alltså om Farsta och Matboden. Sju miljoner i omsättning i ett känsligt läge, 300 meter från Sveriges största affärscentrum. Varför? I mitt dagliga DC-arbete ingick att hjälpa ICA-handlarna. Jag har alltid varit intresserad av butiksarbete och jag kände mig mer och mer som en av dem. När det sedan blev en liten butik ledig och jag blev antagen som handlare var det bara att slå till. Där fick jag lära mig att det var en betydande skillnad mellan teori och praktik. De tre senaste åren har lärt mig mera om butiksarbete än alla tidigare år tillsammans. Att driva en liten butik innebär att man själv måste behärska alla sysslor. Från att skura golv till att stycka kött. Arbetsdagen är lång, oftast omkring tolv timmar. Göran Paulsson instämmer: Arbetet är ansträngande, såväl fysiskt som psykiskt, men mycket roligt och inspirerande. Hade jag inte haft familjens Prismärkningen skall vara tydlig och överskådlig. Tillsammans med hustrun Jorunn ser Göran Paulsson till den detaljen. h Göran Paulsson är inte främmande för några sysslor i sin lilla butik I T Farsta. Till K A-handlarens vardag hör att skura golv....likaväl som att stycka kött. Så här fungerar ICA-avtalet ICA-avtalet riter 91/9-avtalet, som det också kallas ar ett finansieringsavtal och teckna» mellan handlaren och regionföretaget I de fall då omsättningen uppgår till minst tio miljoner kronor årligen. Del innebar au man bildar en aktiebolag aktiekapital S0.000 kronor dar ICA äger 91 procent av aktierna orh handlaren 9 procent. Avtalet grundar sig på att ge bandiaren ekonomisk trygghet och vid eventuell forlust under grundarperioden kan regionforetaget genom avtalskonstruktion täcka förlusten. Handlaren får lön under tiden. När butiken stabiliserats och ger vinst återbetalas förlusttäckningsbidragen varefter ICA-handlaren förvärvar alla aktier utom en. Avsikten med denna sista aktie år en s k»embudsskyldighet. 1) v s K A-handlaren»kall vid försäljning av butiken hembjuda den till ICA. Han betalar nu också regionforetaget 0,6 procent av nettoomsättningen under de närmaste tio åren. Detta för rätten ätt driva den av kollektivet framtagna etablertngen. stöd skulle det hela trots allt vara omöjligt. Familjen består av hustru och två barn, 10 och 13 år gamla. Alla ställer upp när det behövs. Hustrun Jorunn ingår i firman och skall enligt kontraktet arbeta halvtid. Ofta blir det dock heltid. På sin fritid tar hon också hand om delar av bokföringen. Barnen brukar hjälpa till med att skriva prislappar och dela ut flygblad. För framtiden Göran Paulsson har inga omedelbara planer på att lägga ned butiksverksamheten. Han betonar visserligen att han inte ser det här arbetet som någon slutstation här i livet men han trivs med l 'de det och kundkretsen, som visar en klar tendens till att bli större. Det händer att jag stannar upp och funderar över vad jag egentligen håller på med. Men det går inte att titta för ofta i backspegeln. Jag jobbar för framtiden. Branschvana och god ekonomi villkor för ICA-handlaren Framför honom på skrivbordet på ICA Essve i Stockholm ligger en sprängfylld pärm. I bokhyllan står ett par till med samma utseende. Innehållet är konfidentiellt, men så mycket kan sägas att där finns alla tänkbara uppgifter om tilltänkta ICA-handlare. Lars Holmgren heter mannen bakom skrivbordet. Det är han som tar emot ansökningar från dem som vill bli ICA-handlare och det är av allt att döma en hel del. Han gör grundliga intervjuer med de sökande. När Kontakten vill veta hur man blir ICA-handlare är han alltså rätt man. Trestegsraket Rekryteringen av ICAhandlare blir något annorlunda i Stor-Stockholm än på andra orter, påpekar han. Under DC Stoctcholm sorterar 260 ICA- butiker och ofta kan man byta butik utan att samtidigt behöva byta bostad. Det medför att byten här blir vanligare än annorstädes. I princip sker dock rekryteringen på samma sätt över hela landet. Man skulle kunna likna tillsättningsprocessen vid en trestegsraket där utvecklingen går enligt följande: Stegl Är den sökande anställd i en ICA-butik som butikschef, försteman eller köttmästare ombeds han eller hon (en ICA-handlare kan givetvis mycket väl vara en kvinna) att fylla i en speciell blankett med uppgifter om bl.a. familjeförhållanden och utbildning. BLU (butiksledarutbildning) är ett minimikrav. Det är ganska vanligt att Lars Holmgren får ge tips om vidareutbildning. De som är anställda hos KF, Metro eller liknande rekommenderas att praktisera i en ICA-butik för att sätta sig in i rutinerna. Därefter kallas vederbörande till intervju hos Lars Holmgren. Inom parentes kan nämnas att vi också kollar den sökandes ekonomi. Erfarenheten visar nämligen att den som har svårigheter med sin privata ekonomi ofta också har svårt med butikens. Steg 2 När den sökande klarat av utbildningsdelen är det dags att börja tala om vilken typ av butik han eller hon tänkt sig. ICA Essve startar i dagarna en ny typ av test, "Testa dig själv". Den går ut på att ett dussintal sökande sammankallas. De får fylla i ett formulär innehållande övningsuppgifter omfattande ekonomi, personalfrågor, marknadsföring m.m. Svaren analyseras sedan vid personliga samtal och följs upp med kurser och hänvisningar till ICA-skolan. Steg 3 Prövotiden är nu över. Agnarna har skilts från vetet och en konkret butik finns till salu. Nu gäller det att välja rätt bland de återstående kandidaterna. När man gjort detta ställs vissa krav bl.a. för att ge den nye ICAhandlaren chansen att göra sig själv och butiken rättvisa. Det är exempelvis skillnad mellan en jourbutik och en butik med manuell köttavdelning. I ICAstadgan formuleras de kraven på följande sätt: Medlemskap i ICA-förbundet är personligt. Det kan beviljas den som 1 driver en välskött detaljhandelsrörelse med livsmedel som väsentligt inslag i butikens sortiment; 2 har goda teoretiska och praktiska kunskaper om detaljhandel; 3 har ordnad ekonomi; 4 är väl insatt i ICA-rörelsens syften, arbetssätt och samverkansformer; 5 är villig att följa ICA- förbundets stadgar och beslut och kan förutsättas komma att verksamt bidraga till förverkligandet av dessa. Byter upp sig Så går det alltså formellt till när en ICA-butik nyetableras eller byter ägare. Det finns emellertid andra faktorer att ta hänsyn till. Lars Holmgren: Principiellt gäller ifråga om byten att man hela tiden s a s byter upp sig. Dock inom vissa ramar. En handlare med en omsättning på fem miljoner kan t ex inte komma ifråga för en butik med 30 miljoner i omsättning. Ett annat problem vi kan ställas inför är två eller flera likvärdiga sökande. Då gäller det att välja rätt och många plus och minus måste då vägas in. Olika butiker kräver olika kvalitéer hos ICA-handlaren. Då kan testformuläret vara bra att ha till hands. Hur som helst, nästa gång du tittar din ICA-handlare i ögonen: Tänk på att han eller hon är utvald med största möjliga omsorg. / de här pärmarna förvarar Lars Holmgren vid ICA Essve upplysningar om tilltänkta ICAhandlare. Rätt man på rätt plats är mottot.

7 Två intresserade elever kontrollerar att en konteringsstämpel är riktigt ifylld Åke Johnsson t. v. och Lars Holmgren. Inger Rosenberg t.v., och Ingrid Jansson behandlar mycket fakturor i sitt arbete och lyssnar uppmärksamt på föredragshållaren. Opretentiös men angelägen ICA ESSVE:S LILLA FAKTURAKURS ICA Essvers lilla fakturakurs - den mer officiella beteckningen är "ekonomiskt informationsmöte" har blivit mycket populär på DC och HK i Stockholm. Hittills har den körts sju gånger, sammanlagt har 90 personer deltagit och alla är ytterst belåtna med innehållet. En av fördelarna med kursen är att den endast tar två timmar av ens arbetstid. Även den mest upptagne avdelningschef brukar kunna offra dessa 120 minuter. Dessutom är det utomordentligt väl använda minuter. Man får i detalj reda på allt som händer en faktura på väg genom företaget. Anders Livchitz från ekonomiavdelningen har sammanställt utbildningsmaterialet och fungerar även som kursledare. Som assistent har han anlitat ingen mindre än budgetchefen Pontus Schauman. Ta kontakt! En ganska vanlig företeelse är tyvärr att man skickar en faktura vidare kanske rentav attesterar den trots att man undrat över någon detalj eller en siffra som inte ser ut att stämma, säger Anders Livchitz. Man vill inte gärna göra bort sig genom att fråga någon. Även jäkt och tidsbrist kan vara orsaken till att man inte genast tar reda på hur det förhåller sig. Missförstånd och fel kan till exempel uppstå då fler avdelningar skall dela på en kostnad. Jag brukar rekommendera: ring hellre ett litet kontrollsamtal för mycket än ett för litet! Dröjsmålsränta ICA-företagen har likartade rutiner för betalning av sina leverantörsfakturor. ICA Essve har delat upp proceduren i tre etapper: vecka 1 betecknas som ankomstveckan, vecka 2 är behandlingsveckan, då fakturan går runt till alla berörda parter inom företaget, samt vecka 3 som kallas betalningsvecka. Den indelningen gäller fakturor med kredit på upp till 15 dagar. Vid villkor med längre krediter sker motsvarande förskjutning av betalningsveckan. Blir inte fakturan betald i vecka 3 kan det medföra mycket höga extrakostnader för oss. Det finns nämligen något som heter dröjsmålsränta en farlig historia! Den räntan kan i värsta fall utgöra hela tjugo procent, fortsätter Anders Livchitz. Därför är det oerhört viktigt att alla som behandlar en faktura känner till reglerna. Även en sådan enkel sak som att skriva en enda otydlig siffra kan få besvärliga konsekvenser. Fakturan måste kollas ytterligare en gång, vilket tar tid. Eller kanske blir den liggande ett tag. Eller utbetalas fel belopp. Följden blir då krediteringar och ny pappersexercis. Nyttig påminnelse En av eleverna i senaste omgången av fakturakursen var Inger Rosenberg. Hon arbetar med orderregistrering på avd. Storhushåll. Inger tycker att man på kursen blev påmind om vissa detaljer i fakturarutinerna, vilket kändes nyttigt. Trots att man är insatt i det mesta var genomgången bra och intressant på alla vis, anser hon. Ungefär samma kommentar får vi av Åke Johnsson, säljare och inköpare på brödavdelningen. Även jag kände väl till det mesta. Men när vi kom in på skattebestämmelser fick jag reda på en regel som var ny för mig. Nämligen den, att man har olika avdragsrätt i representationssammanhang då man bjuder ut folk från det egna företaget eller från ett annat företag, säger Åke. Ingrid Rosenlund Reklamerade varor byts inom 3 timmar Frukt- och Gröntavdelningen på DC Uppsala förbereder just nu ett serviceåtagande till butikerna, som innebär snabba ersättningar med nya varor då en butik riktat anmärkning mot en levererad produkt. ICA-kontakten har talat med Mats Andersson, chef för Frukt och Grönt, och han redogör här för den planerade servicen. Vår övergripande ambition är, att ICA-butikerna skall bli bäst på frukt och grönt, säger han. Som ett led i denna strävan inför vi under våren serviceåtagandet, att inom tre timmar byta ut en vara som butiken inte finner i bästa skick. Det kan vara en skadad, ofräsch eller på annat sätt osäljbar produkt. Väl förberett Det här åtagandet är väl förberett, fortsätter Mats. ICA-medlemmar har fått ta del av projektet vid tre informationskvällar. Vi kommer också att se till, att information riktas direkt till butikerna. Då vi tror, att den här aktionen gör att butikerna kommer att få god PR, har vi även planer på att i någon form sprida kännedom om reklamationsservicen direkt till konsumenterna. Ersättningsleveranserna ut till butikerna kommer att ske med särskilt kontrakterade budbilar. Även ICA:s egna fordon kan komma att utnyttjas om körrouterna passar, så att den utlovade tiden kan hållas. Starkt konkurrensmedel När vår reklamationsservice har börjt fungera och butikerna enbart kommer att ha fullt fräscha varor tror vi, att omsorgen om frukt- och gröntavdelningarna ute i butikerna kommer att ytterligare intensifieras, tillägger Mats. Fruktoch gröntavdelningarna ser vi som ett starkt konkurrensmedel och är avdelningen både välsorterad och har ett fullt kurant sortiment bidrar det ytterligare till butikens goda rykte. Vi på DC kommer naturligtvis också att på olika sätt engagera oss extra i det här "lyftet". Bl.a. skall kontrollen av de produkter vi köper in om möjligt bli ännu strängare än vad den för närvarande är. Aktiviteter DC Uppsalas kommande reklamationsservice beräknas röna stort intresse från butikerna inom distributionscentralens verksamhetsområde och ge anledning till livliga aktiviteter i samband med introduktionen. Får beröm Slutligen kan jag inte underlåta att tala om, säger Mats med en blygsam underton, att vår avdelning beröms av medlemmarna. Vårt sätt att arbeta uppskattas tydligen. En starkt bidragande orsak är bl.a. att vi alla på kontor och lager tänker och jobbar "synkront" mot samma mål; bästa möjliga frukt- och gröntavdelningar ute i butikerna. Nils Glaveby Mats Andersson konstaterar att äpplena är av hög kvalité. Lite info om Frukt och Grönt, DC Uppsala Antal anställda: Chef plus sex medarbetare. Delegerat ansvar är en princip. Medarbetarna har hand om både inköp och försäljning. Tillämpar konsekvent genomförd TBD. Detta har frigjort tid för selektiv försäljning, mer personlig kundkontakt via telefon samt möjlighet att ägna mer omsorg om varorna. Avdelningen omsatte drygt 62 milj. kr Största F. o. G.-avdelningen inom ICA Hakon. En anställd ägnar sig heltid åt blommor: inköp, försäljning och butiksaktiviteter. DC:s blomförsäljning ökade under 1984 i kr med drygt 40%. Totalt ökade Frukt- och Gröntavdelningen under 1984 i volym med ca 10%.

8 Sambo farligt förhållande? Gift eller sambo? En smakfråga anser många, men fullt så enkelt är det inte. Vid en eventuell brytning är lagen stenhård och tar ingen hänsyn till den känslomässiga delen. Oftast är det dessutom kvinnan som får ta konsekvenserna av att leva som gift utan att juridiskt sett vara det. Advokat Leif Silbersky, bilden, har funderat och i vidstående artikel råder han kvinnorna att ta reda på vissa fakta innan de bestämmer sig för ett olegaliserat förhållande till en man. Maria var på ett strålande humör. Hon fyllde trettioåtta år i dag och medan hon dukade ett festligt middagsbord funderade hon så smått över vad Holger skulle hitta på till födelsedagspresent i år. Sedan fem och ett halvt år var Maria sammanboende med den framgångsrike arkitekten Holger Moberg. De hade det bra och nog tyckte hon att hon hade del i hans framgångar. Han hade inte kunnat jobba så hårt om inte hon ställt upp med markservicen, skött om barnen och tagit hand om vardagssysslorna. Maria log när hon ställde champagnen på kylning och bespetsade sig på en angenäm kväll. Verkligheten blev helt annorlunda. När Holger kom hem såg han trött och ointresserad ut. Han stegade fram till fönstret och stod där och tittade ut med händerna på ryggen: Maria, jag har träffat en annan kvinna som jag blivit kär i. Jag vill gifta mig med henne. Hon är... tja, underbar, för att använda ett utslitet ord. Men så är det. Du måste ha märkt att jag inte känner något för dig längre. Ärligt talat är du likgiltig för mig. Du och jag är bara sambon. Vi har inga papper oss emellan. Ungarna skall jag betala vanligt underhåll till, men dig har jag ingen lust att hålla under armarna. Du får klara dig själv som alla andra. Du är ju frisk och stark och kan nog försörja dig. Nu är det dessutom så att jag skall träffa Elsie om en stund och det vore bra om du gav dig iväg så fort som möjligt. Hos din mamma finns det ju plats för dig och ungarna. I hennes lilla trea? Mamma har det ju så knapert att... Sambo-par sålde huset Kvinnan får ingenting E n kvinna som bott ihop med en man utan att vara gift gar miste om drygt kronor och tvingas betala mannens rättegångskostnader på kronor. Det får bli som jag har sagt. Här skall Elsie flytta in. Juridiken gäller Någon dag senare kunde jag bara bekräfta för henne att Holger hade rätt. Hon kunde inte kräva någonting. De hade levt som gifta men de var inte gifta och det var det enda juridiska som gällde. På min fråga varför de inte gift sig eller skrivit papper svarade hon bedrövat: Mina föräldrar hade inget bra äktenskap. Jag ville inte ha det så och jag tyckte inte att samhället skulle lägga sig i hur vi levde. Det är en vanlig inställning, men samhället lägger sig ändå i folks förhållanden genom det regelverk som ger de gifta paren fördelarna. Bland dessa kan nämnas: Vid skilsmässa kan hustrun få underhåll för egen del både för kortare och längre tid. Änkepension utgår vid varje dödsfall och rätten till andra pensionsförmåner som ATP och 1TP regleras också automatiskt. Arvsrätten är fastställd i lag om Holger hade dött hade Maria inte fått ett öre, om det inte funnits testamente. Det finns en del fördelar med att vara samboende också. Bostadsbidragen kan bli högre, det kan vara lättare att få dagisplats, det finns bättre chanser till socialbidrag, man kan få göra underhållsavdrag för barn. Det finns ytterligare några sådana förmåner, men i det stora hela väger det fjäderlätt mot allt som gynnar dem som väljer att gifta sig. Maria var en bruten och olycklig kvinna. Från ett gott och behagligt liv tvingades hon till en betydligt torftigare tillvaro. Ett par hundra tusen svenskar lever ihop som samboende och med säkerhet har den övervägande delen av dem inte tagit reda på eventuella konsekvenser vid en brytning. Marias öde är inte unikt men om kvinnorna tog reda på hur de står i juridiskt avseende skulle det kunna bli det. Januari/februari deklarationstider. Ord som tilläggsbelopp, förvärvsavdrag, undantagsförmåner och liknande snurrar runt i våra huvuden. All ta itu med sina räkenskaper kan vara nog så besvärligt och framför allt mycket tidskrävande. Många klarar inte av del, har kanske inte ens försökt. Gör du din deklaration själv? Eva-Marie Axelsson Transportkontoret DC Malmö, ICA-Eol: Ja. Det är varken eller jobbigt. Enklast är svårt att i före- viss mån utgå ifrån gående års deklaration, För övrigt finns det bra information om gällande regler i dagspressen. Ib Christensen Expeditör Ole-gruppen, Göteborg: Nej. En bekant brukar ordna det åt mig sedan flera år tillbaka. Det har bara blivit så. Egentligen borde jag kunna klara det själv. Hugo Hedlund informerar några besökare om A3-pressens finesser. Strax före jul förra året anslog ICA-förlagets kontorsoffset en heldag för visning av lokaler och utrustning. Ungefär 150 personer från förlaget tog tillfället i akt och bekantade sig med offsettryckeriets personal och att få information om maskiner och kapacitet. Tryckeriet ligger i bottenplanet i "förlagshuset". Fem anställla 1 kvinnor och 3 män arbetar här. Produktionen omfattar bl a kursmateriel för ICA-skolan, trycksaker åt Informationsservice m fl. Maskinparken består av pressar för A4- och A3-format, både för svart- och färgtryck, 24-stationers plockmaskin, falsmaskin, hålborrningsmaskin samt utrustning för tryckplåtsframställning. Visningen, som skedde för första gången, blev mycket uppskattad och därtill bidrog troligen även förtäringen kaffe, dricka och bröd. Tryckeriföreståndare Henry Jonsson, närmast kameran, monstrerar den effektiva plockmaskinen. Lennart Augustsson Bitr lagerchef DC Örebro, ICA Hakon: Ja, det är inga problem. Kommer alla uppgifter som behövs i god tid så är det bara att sätta igång. Birgitta Nilsson Assistent på marknadsavd Färskvaror, HK ICA Essve, Stockholm: Ja. Jag tycker inte det är så krångligt. Broschyren "Dags att deklarera" ger så bra vägledning att man utan svårigheter klarar deklarationen själv.

9 10 Bönor till tusen från ICA Rosteri "Kaffetåren den bästa är, av alla jordiska drycker". Så står det i visan och ett par miljoner svenskar är säkert beredda att instämma. Det dricks mycket kaffe i Sverige för några år sedan mest i världen och idag är ICA Rosteri AB ett av de etablerade företagen i branschen. Antalet anställda uppgår till 50 och årsomsättningen till cirka 300 miljoner. Den tekniska utrustningen är den modernaste som står att få. ICA Rosteri AB bildades så sent som 1966, men inom exempelvis Hakonbolaget hade man sysslat med kaffe sedan början av 1920-talet. Företagets nuvarande VD Ragnar Aller kan berätta mycket om utvecklingen: Långt tillbaka i tiden hanterades kaffehandeln på ett helt annat sätt än nu. Då hade man ännu inte löst problemet med att bevara smaken på kaffet sedan de gröna bönorna rostats. Kolonialvarugrossisterna importerade råkaffe och efter röstning distribuerades det till detaljhandlarna, som i sin tur marknadsförde kaffet under diverse spektakulära benämningar. Märkesetablering I samma takt som kaffedrickandet populariserades i Sverige förändrades också kaffehandeln. Ur den tidigare småskaligheten växte större centrala rosterier upp samtidigt som en viss märkesetablering började göra sig gällande på marknaden. Redan i detta tidiga skede möter vi f ö det välkända Luxuskaffet. Den tekniska utvecklingen gick snabbt. Allt större centrala enheter för röstning blev allt vanligare. Håller vi oss till ICA kom genombrottet när man byggde Hakonshus vid Sjöhagsvägen, berättar Ragnar Aller. Då projekterades nämligen samtidigt inom samma byggnadsvolym ett modernt central ros ter i. Det var en toppmodern anläggning, som togs i bruk Centralisering Under 1960-talet blev diskussionerna inom ICA-organisationen om ytterligare centralisering allt högljuddare. Vore det inte med tanke på framtiden bättre om en enda enhet för hela landet kunde ombesörja såväl röstning som målning, förpackning och marknadsföring? Våren 1966 fattades beslutet av ICA-ledningen. Ett specialiserat bolag skulle ta hand om hela ICA-organisationens kaffehandel och den första januari 1967 såg ICA Rosteri AB dagens ljus. Föregångare Från början delades ägandet mellan Hakonbolaget, Eol-bolaget, Speceristernas varuinköp och ICA AB. Några år senare 1975 för att vara exakt blev företaget ett rent dotterbolag till ICA AB. Utvecklingskurvan har stadigt pekat uppåt. Visserligen dricker inte svenskarna så mycket kaffe nu som för några år sedan, men marknadsandelarna i förhållande till andra företag har ökat. Ragnar Aller: Tekniskt sett blev fabriken succesivt totalt ombyggd och kan utan tvekan kallas 80-talets. I många stycken kan vi tom sägas vara föregångare för andra stora rosterier i landet. Färskvara I dag är det till 100 procent de stora etablerade varumärkerna som säljs. Allt kaffe är numera rostat, malt och konserverat (vacuumförpackat). Några problem att behålla kaffets arom finns inte längre. Ragnar Aller är dock angelägen att framhålla att kaffe är en färskvara: Tio dagar efter paketets öppnande inträder en viss utslätning av smaken. Just nu marknadsför ICA Rosteri AB fem olika sorters kaffe; Luxus mellanrost, och mörkrost, Skånerost, Colombia och Don Pedro. Före nästan alla andra rosterier började vi utveckla ett sortiment av olika kaffesorter som man kan växla mellan eller helt enkelt blanda efter personlig smak. Om ett par veckor står ICA Rosteri AB inför lanserandet av en ny produkt, nämligen snabbkaffe. På den marknaden har man tidigare inte konkurrerat men nu anser Ragnar Aller tiden vara mogen: Snabbkaffe är fortfarande en liten artikel, bara sexsju procent av totalkonsumtionen i Sverige. Det finns dock skäl att tro att efterfrågan succesivt skall öka. För det första har snabbkaffet genomgått en teknisk revolution, vilket innebär att smaken står sig väl i jämförelse med vanligt kaffe. Vidare är det idealiskt för enmanshushåll och vid utflykter med båt, bil och husvagn. Så ser bilden av ICA Rosteri AB ut idag. Visserligen synes svenska folkets kaffetörst ha avtagit under senare år men tanken att vi skall ersätta den populära drycken med något annat förefaller alltför orimlig för att tas på allvar. ICA Rosteri AB kan lugnt fortsätta att blanda sitt kaffe. Sven Wesström ICA ROSTERI AB Vid sidan av det stora Hakonshus ligger ICA Rosteri AB, som inom kort kommer att få en ny skylt enligt skissen ovan. Ragnar Aller, VD i ICA Rosteri AB i Västerås, visar upp några tidigare l.uxus-förpackningar. Det flyter en ständig ström av kaffe genom ICA Rosteri AB. Okokt dock ännu så länge. Carina Törnqvist ser till så inte kartongerna tryter. Avsmakning av kaffe hör givetvis till rutinerna hos ICA Rosteri AB. Här testas olika märken av snabbkaffe av fr v Jan Cederqvist, Ingeli Eriksson och Stig Bergqvist. Leif Hansson fyller på lim i den s k stretch cap-maskinen, där kaffepaketen förpackas i större enheter.

10 99 Wygammait" på Eol-träif Med Bosse "Nygammalt" Larsson som allsångs- och lekledare firade butiks- och DC-personal i Kalmar en "lilla julafton" på restaurang Sandra i Kalmar. I u populärt inslag på DC Kalmars lilla Julafton var Bosse gammalt" Larssons allsång (rån scenen. 'Nygare lca-träffar. Avsikten var att tacka personal och butiksfolk för det gångna året samtidigt som vi fick ett fint avstamp inför julhandeln, sade Egon-Pelle. över 600 personer ställde upp och fick bland annat höra sektionsstyrelsen sjunga från scenen. Avslöjas skall att Bosse Larsson på eftermiddagen kört ett tufft träningspass med sektionsstyrelsen och att det uppskattade välljudet därför inte var helt orepeterat. DC-chefen Egon-Pelle Pettersson inledde festligheterna som pågick långt in på natten och var en ersättning för tidi- Vår inriktning är att fortsätta med dessa träffar strax före jul. Nästa år kommer vi dock att dela upp oss på två orter inom DC-området, exempelvis Västervik och Kalmar. "Det ska vi fira " 25 år på I tjugofem år har Bo Cuttormsen arbetat på ICA Eols specialvaruavdelning i Kallebäck, Göteborg. Det borde firas, ansåg man och så ställde man till med ett litet kaffekalas där jubilaren förutom kaffe och tårta också uppvaktades med både en tavla och en blomsterkvast. Gratulanterna på bilden är fr v chefen för specialvaruavdelningen, Hjalmar Petersson, vvd Jan-Olle Folkesson och VD Rolf Olténg. I förgrunden förstås jubilaren själv, Bo Guttormsen. jobbet! Inga "håller sig på mattan" Inga Bergkvist, HK ICA Eol, är flitig nyttjare av studsmattan ett motionsredskap som kommer alltmer i bruk. I fritidslokalen hos Eol finns en studsmatta för den som gillar det slaget av övning. Där finns också utrustning för styrketräning, biljard- och bordtennisbord, bastu, dusch och solarium. Jag har också en studsmatta därhemma, talar Inga om, och den använder jag varje morgon i anslutning till morgonpasset i radion. Det ger en fin motion att hoppa svikthopp på mattan. Tio minuters hoppning motsvarar ungefär 5 6 km språngmarsch och man blir verkligen varm av en sån studsomgång. Kan vem som helst använda en studsmatta? frågar vi. Visst, svarar Inga, alla vi "vanliga" individer kan motionera på det här viset. Mattan kan användas i hemmet, den kan lätt och enkelt gömmas undan då den inte används och priset är inte avskräckande. Det är ett kul sätt att skaffa sig motion på, fortsätter Inga, och jag rekommenderar det verkligen. Kanske kan det vara något att börja med så här på nyåret efter all den förrädiska helgmaten? Alvar slutar Välkommen I femton år har Alvar Nilsson innehaft posten som disponent för DC Borlänge. Nu går han i pension och efterträds av Ingemar Nilsson, tidigare chef för ICA-bagerier i Uppsala. Ett stort avskedskalas där samtliga 140 anställda deltog hölls till chefens ära. Ledningsgruppen hade arrangerat festligheterna som hölls fredagen den 4 januari. Långbord var uppdukade i samlingssalen för hela personalen, kaffet var kokat, tårtorna stod på borden, ett spelmanslag fanns på plats och stämningen var i topp. Den ende som var helt ovetande om allt ståhej och alla förberedelser var festföremålet självt. Helt plötsligt stod Ingemar! Alvar Nilsson, t h, tar emot sin efterträdare Ingemar \llsson trappan. ett gäng glada spelemän vid hans skrivbord och förde honom till det festligt dukade bordet. Här hyllades han med specialskrivna verser (poeten var Erik Eriksson), han fick mottaga presenter, blommor och många hurrarop av sina anställda. i En-dags på DC "SAS-kurs" Södertälje Det är inte bara inom SAS man sysslar med charmkurser. På DC Södertälje har man anammat idén och intresset hos handlarna i trakten har varit stort. Totalt har nu 86 butiksanställda genomgått samma kurs som SAS-personalen, om än något avkortad. Under en dag fick de utveckla sin personlighet för att på så sätt också utveckla en mera personlig service. Nu skull butikspersonalen i Södertälje-trakten bli om möjligt ännu trevligare i sitt dagliga umgänge med kunderna efter en charmkurs på DC Södertälje. Här berättar kursledaren Leena Männik från Scandinavian Service School (t h) hur det skall gå till. Fr v Maj- Britt Sundberg, ösmo, Marie Olsson, Järna och Bengt Sörblad, "Jätten", Södertälje.

11 Tidning för ICA-företagens personal. Redaktör och ansvarig utgivare: Ingrid Rosenlund. Redaktion: Sven Wesström, Nils Glaveby (tekn.red.), Lena Holmberg (sekr.). Adress: ICA-kontakten, ICA-förlaget AB, Västerås. Tel.: 021/ ICA-kontakten utges av ICA-förlaget AB, Västerås. Åttio höns ger Gudrun ägg och j obb Alla har vi väl någon hobby eller fritidssyssla att ägna oss åt när vi kommer hem från våra ordinarie arbeten. ICA-kontakten har besökt Gudrun Finnström, DC Uppsala, som på sin fritid bl a har 80 höns att sköta om. Vi träffar Gudrun på hennes jobb på lagerkontoret, återrapporteringen. I korthet går Gudruns arbete ut på att hon och hennes halvtidsarbetande kollega tar hand om och ser till att beställningssedlarna, som kommer till lagret för uttag och packning av varorna, förses med kompletterande uppgifter om vikter och antal transportburar. Via en dator produceras så en faktura och därefter är den beställda kvantiteten varor klar att levereras till kunden. Gudrun Finnström har en heltidstjänst här på DC. Hon har varit anställd 16 år inom Ica- rörelsen, varav två år på det nuvarande jobbet. Som de flesta kontor i dag är även detta mekaniserat och datoriserat. Och det är en förutsättning, för det är många order som passerar här ca 1000 per dag. Ut till landet Så åker vi med Gudrun till hemmet i Västeråker, ca två mil utanför Uppsala. Det röda bostadshuset och tillika röda garaget och hönshuset ligger vackert i en sluttning mot skogen. Den här bostaden mitt ute i naturen vill jag inte byta mot stan, säger Gudrun. Visserligen skulle det bli kortare resväg, men det skulle inte uppväga fördelen med att bo här på landet. Resorna till Uppsala är inte något problem. Det går snabbt när man är van. Eftersom jag och maken, som också arbetar på DC, har samma tider blir det heller inget besvär med att ta sig till arbetet, utan vi kan samåka. Här är det lugnt och trevligt, fortsätter Gudrun, och jag tycker mycket om djur. Alldeles utanför husknutarna kan jag också få se både harar, rådjur och annat vilt. Där uppe har vi vårt hönshus, säger Gudrun, och pekar på en liten byggnad uppe i backen. Vi har 80 "invånare" där' För att "ålderspyramiden" skall bli så fördelaktig som möjligt så ser vi till att den ena hälften av antalet höns alltid är en del yngre än den andra hälften. Hur hinner du med detta vid sidan av jobbet på DC och de vanliga innesysslorna? frågar vi. Gudrun sitter koncentrerad vid sin bildskärm. Den modern» kontorsutrustningen gör det tnöiligt att behandla ca 1000 ordersedlar om dagen. Det går bra, svarar Gudrun. På morgnarna och kvällarna tar jag hand om det mesta av skötseln. Under dagen får jag hjälp av mina föräldrar, som bor alldeles intill här. De tittar då till så att hönsen har vaten och foder. Foder ja, undrar vi, odlar ni det själva? Nej, det mesta måste vi köpa och det blir rätt kostsamt, så någon lukrativ bisyssla är inte min "hönsfarm". Men det ger förstås ett litet utbyte, och jag tycker det är intressant och trevligt. Äggproduktionen går i första hand till det egna hushållet och till vänner och bekanta. Kanske en gris Jag skulle också kunna tänka mig att ha en gris, men här är inte jag och maken riktigt överens. Här kommer lönsamhetsaspekten med in i bilden. Men vi har fyra kaniner. Fast de bor nere i garaget. Har du några planer på att utöka hönseriet? Gudrun funderar lite och talar sedan om att hon och maken förmodligen kommer att inreda det nuvarande garaget till hönshus. Då blir det ett större och bättre utrymme för hönsen och då kan det tänkas att det blir ytterligare några "pullor" och förhoppningsvis även några fler tjog ägg, avslutar Gudrun och plockar fram fyra brunskaliga ägg ur ett av redena. Nils Glaveby inför fotografens blixt blir hönsen lite skrämda och gömmer sig i en vrå. Inte ens Gudrun kan locka fram dem. Gudrun kommer ut med spännen efter att ha fyllt på foder åt hönsen. De pickar i sig för åtskilliga kronor per år. Bertil Lundeli. Ny kontaktman i Uppsala Nu har också DC Uppsala fått en ny kontaktlänk med ICA-kontakten din egen tidning. Bertil Lundell är det som skall förmedla tips om stort och smått som sker på din arbetsplats. Tala med Bertil, så hör han av sig till oss!