Buenos Aires. ARGENTINA: Ekonomisk och handelspolitisk rapport april 2017

Transkript

1 ARGENTINA: Ekonomisk och handelspolitisk rapport april 2017 President Mauricio Macris regering har styrt landet under 16 månader och det är uppenbart att Argentina genomgår en ny politisk era. Men trots höga målsättningar och ett effektivt reformarbete tampas landet fortfarande med samma ekonomiska utmaningar som under större delen av 2000-talet: hög inflation, oroväckande svaga statsfinanser och en tredjedel av befolkningen under fattigdomsstrecket. Trots en del felsteg är dock flertalet bedömare, både internt och externt, ense om att regeringen är inne på rätt väg, bara argentinarna klarar av att rida ut den värsta övergångsperioden och den nya politiken får sätta sig. Att få den argentinska ekonomin att vända mer långsiktigt kommer att ta tid. När Mauricio Macri tillträdde den 10 december ärvde han en besvärlig ekonomisk situation, en dåligt förvaltad statsstruktur och ett politiskt splittrat samhälle. Omgående vidtogs flertalet drastiska åtgärder. Valutan devalverades från c:a 10 till 16 pesos per dollar, majoriteten av tidigare jordbruksexporttariffer som kvävde flera regioners ekonomi lyftes bort och statsbudgetunderskottet minskades genom att subsidier på vatten-, gas- och elkonsumtion samt kollektivtransport togs bort. Den långdragna konflikten med utländska hedgefonder har slutligen lösts, vilket innebär att Argentina har betydligt större möjligheter att söka kapital på den internationella finansmarknaden. Efterfrågan på argentinska statsobligationer har efter detta varit hög vilket staten och provinserna utnyttjat för att stärka sin finansiering. Oppositionen har majoritet i parlamentet men regeringen har en fortlöpande dialog med dess ledare och landets guvernörer och har lyckats bilda konsensus kring de grundläggande frågorna. Trots denna ambitiösa politik med marknadsliberala förtecken har stora konkreta ekonomiska förbättringar än så länge uteblivit, mycket beroende på att förväntade utländska investeringar och inströmningen av utländskt kapital låtit vänta på sig. Macri brottas med ekonomi i recession med en årlig inflation på över 40 %, 30,3 % av befolkningen under

2 Sveriges Ambassad 2(8) fattigdomsstrecket, ett statsbudgetunderskott på ca 4,6 % av BNP och en energiimport om ca 7 miljarder USD om året är de största problemen. Trots lättade handelshinder ökade exporten endast med 1,7 % under 2016 och importen minskade med 6,4 %. Handelsbalansen var 4,19 miljarder USD Handelsbalansen för 2014 var 5,98 miljarder USD och motsvarande siffra för 2015 var minus 414 miljoner UDS. Nedgången i storleken på det internationella handelsutbytet tillskrivs bl.a. de regionala och globala recessionerna hos de största handelspartners Brasilien och Kina. Sverige importerar bl.a. verkstadsprodukter och livsmedel från Argentina och exporterar bl.a. läkemedel, verkstads- och kemiska produkter. Under 2016 ökade den svenska exporten med 18 % till 2,4 miljarder SEK medan den svenska importen ökade med 13 % till 665 miljoner SEK jämfört med motsvarande period föregående år. Ca 70 företag säljer svenska produkter i landet. 35 av dessa är dotterbolag till multinationella svenska företag. Ett tiotal av dessa har lokal produktion och exporterar även till utlandet. Tillväxt Det nationella statistikinstitutet Indec slutade att redovisa sina siffror under den förra regeringen men har under året börjat publicera officiell statistik på nytt slutade med negativ tillväxt med BNP tillväxt på - 2,1 %, dvs. en förhållandevis markant recession. Den ackumulerade tillväxten under årets första hälft var -1,7 % enligt siffror från Indec, där tillväxten under andra kvartalet stagnerade med 3,4 % jämfört med samma period förra året beroende på en kraftig inbromsning i industriproduktionen. Oberoende estimeringar pekar dock på att tillväxten kommer att ta fart nästa år med en tillväxt om 2,8 % för 2017 och uppemot 3,5 % för På lång sikt har Argentina en stark tillväxtpotential med stora naturtillgångar, en exportorienterad jordbrukssektor och en välutbildad befolkning. Investeringar Argentina har Latinamerikas tredje största BNP (efter Brasilien och Mexiko) på 583 miljarder USD (Världsbanken, 2015) och femte största BNP per capita på USD (IMF, köpkraftsparitet). Direkta utländska investeringar föll med 41 % till 6,6 miljarder USD mellan 2013 och 2014 (i stort sett p.g.a. att 5 miljarder USD betalades ut till spanska Repsol för nationaliseringen av oljebolaget YPF) men ökade till 11,9 miljarder USD 2015, främst genom återinvesteringar av vinster på

3 Sveriges Ambassad 3(8) ca 8,8 miljarder USD. Den nya regeringens politik är generellt sett investeringsvänlig och utländska investerare har uttryckt ett ökat intresse för landet men hittills har investeringarna inte tagit fart såsom önskat. Staten har investerat i högteknologiområden såsom kärnkraft, bio- och nanoteknologi samt vädersatelliter, men infrastrukturen i form av t.ex. tåg- och elnät är dåligt underhållen och eftersatt. Macri-regeringen har ambitiösa planer för att förbättra landets infrastruktur vad gäller bl.a. vägar, järnvägar, flygplatser och hamnar. Under ett stort investeringsforum i i september 2016 vände sig Argentina till omvärlden i jakt på utländska investerare som är villiga att delta i de omfattande infrastruktursatsningarna. Investeringar av amerikanska Chevron (1,6 miljarder USD), malaysiska Petronas (1 milj. USD) och franska Total tillsammans med brittiskholländska Dutch (1 milj. USD) i de gigantiska fyndigheterna av skifferolja och -gas i Vaca Muerta-reservoaren i Neuquén-provinsen har avtalats men kan sannolikt bara materialiseras om de internationella oljepriserna återgår till break-even nivåer. Statliga YPF tillsammans med amerikanska Dow kommer att investera 0,5 miljarder USD för gasutvinning i år och under året har även Shell och Exxon Mobil visat intresse för att investera i Vaca Muerta-området. Jordbrukssektorn är spärrad för utländska investerare för att säkerställa den strategiska livsmedelssäkerheten och hålla priserna nere för den inhemska konsumtionen. Argentinarna har stora tillgångar i utlandet varav en betydande del av dessa är odeklarerade. Regeringen antog en amnestilag i syfte att föra hem delar av dessa utländskt placerade tillgångar. Mellan 1/ och 31/ lät regeringen företag såväl som privatperson deklarera utländska tillgångar till en lägre skattesats. Projektet fick namnet El Blanqueo och regeringen hade stora förhoppningar om att skatteintäkterna från deklareringen skulle dra in mellan 3-4 miljarder USD. När projektet avslutades hade det lett till mer än 110 miljarder USD i deklarerade skatteintäkter. Energipolitiken Landet har gått från att vara en nettoexportör av gas och olja till att från och med 2011 bli beroende av att importera energi. Mellan 2003 och 2015 sjönk oljeproduktionen från 328 till 194 miljoner fat (ca 41 %) och gasproduktionen från 54 till 43 miljoner kubikmeter (ca 20,4 %). Importen av gas och olja ökade istället först till ca 10 miljarder USD

4 Sveriges Ambassad 4(8) 2012 men minskade till ca 6,8 miljarder p.g.a. sänkta internationella priser och recessionen i landet. Importen av råolja för raffinering är begränsad men ca 35 % av all gas och ca 23 % av den brännolja och diesel som förbrukas i landet importeras. Underskottet i elförsörjningen varierar säsongsvis vilket stundom orsakar elavbrott i hushåll och industrier i stor-. Landets energiförbrukning utgörs av ca 52 % gas, 33 % olja, 4 % vattenkraft, 2,7 % kärnkraft och enbart 1,8 % förnybar energi. I området Vaca Muerta i Neuquén-provinsen finns stora fyndigheter av skifferolja och skiffergas, men exploateringen av resurserna har ännu inte nått sin fulla potential då de låga internationella energipriserna inte stimulerat efterfrågan tillräckligt. Landets fjärde och femte kärnkraftverk, som byggs av kinesiska CNNC, uppskattas vara färdiga Även de förnybara energikällorna är stora men outnyttjade. Dock håller en omställning på att ske; en lag slår fast att 20 % av landets energimatris måste utgöras av förnybar energi år Inom ramen för programmet RenovAr vänder sig därför regeringen till såväl nationella som internationella investerare och kommer genom en rad upphandlingar att allokera produktion av MW förnybar energi, i huvudsak sol- och vindkraft. En första upphandlingsrunda om 1109 MW förnybar energi avslutades i början på oktober och antalet intresserade företag uppges ha varit högt. En andra upphandlingsrunda förväntas starta under andra kvartalet Arbetsmarknaden/fattigdomen Landet har ca 44 miljoner invånare. Arbetslösheten för 2016 uppgick till 7,6 % enligt Indec. Det uppskattas att 35 % av arbetskraften uppskattas vara informellt anställda, dvs. ej registrerade hos pensionsmyndigheten. Färsk statistik från världsbanken över fattigdomen indikerar att 30,2 % av befolkningen lever under fattigdomsgränsen och att den extrema fattigdomen i landet uppgår till 6,3 %. Dessa siffror släpptes i september i år efter att ingen officiell statistik fattigdomssituationen presenterats på tre år. Den nya regeringens främsta uttalade målsättning är noll fattigdom, pobreza cero, något som i dagsläget ter sig avlägset. Storleken på den offentliga sektorn har ökat med nästan 70 % sedan landets finansiella kris år President Macri blev kraftigt kritiserad när ett stort antal offentligt anställda avskedades i början på 2016 men nyanställningarna ökade under året och antalet offentligt anställda är nu fler än föregående år. Den allra största delen av de offentligt anställda återfinns på provinsiell nivå (21 % i den nationella staten, 66 % i provinserna, 13 % i kommunerna).

5 Sveriges Ambassad 5(8) Under 2016 var det istället i den privata sektorn som jobben försvann, där jobb försvunnit jämfört med ett år tillbaka i tiden. De främsta neddragningarna har skett inom byggsektorn och tillverkningsindustrin. Åtminstone delar av nedgången kan tillskrivas den allmänna ekonomiska stagnationen i regionen med Brasilien i spetsen. Inflationen Inflationen har under de senaste åren varit ett av det argentinska samhällets största problem. Förra regeringens officiella siffror godtogs varken av dåvarande oppositionen eller av IMF eftersom regeringen anklagades för att ha intervenerat i det nationella statistikinstitutet Indec:s arbete. Detta ledde till att flera separata aktörer började presentera oberoende inflationsmätningar. Dessa mätningar uppskattade inflationen till runt 30 % under Efter en omstrukturering av verksamheten började emellertid Indec publicera officiell inflationsstatistik på nytt i juni Trots att regeringen understryker att det är av högsta prioritet att få stopp på inflationen så har den fortsatt att öka stadigt under året. Inflationen 2016 var 41 %. En ljusglimt är dock att inflationsökningen minskat något under de senaste månaderna, och en nedåtgående trend kan vara på väg att skönjas. Regeringens inflationsmål för 2017 är att inflationen ska vara under 10 %. Världsbankens prognos är en inflation på mellan % under Drivande faktorer i prisökningen har varit politiska. Regeringen har tagit bort flertalet subsidier på gas, el, vatten och kollektivtrafik som inneburit betydande procentuella ökningar av dessa konsumentpriser. Den argentinska centralbanken (BCRA) antog under 2016 ett nytt penningpolitiskt åtgärdspaket i syfte att stävja inflationen. Reporäntan kommer att användas som huvudsakligt penningpolitiskt styrmedel och en inflationsmålsättning på medellång sikt där man satt inflationsmålet till mellan % för 2017, 8-12 % för 2018 och 3,5-6,5 % för Till detta kommer en solid kommunikationsstrategi att lanseras för att befästa allmänhetens inflationsförväntningar. Finanspolitiken och statsbudgeten Staten tampas med ett budgetunderskott på 4,6 % av BNP. Staten nådde dock sitt mål på 4,8 % tack vare det deklareringsprojekt, El

6 Sveriges Ambassad 6(8) Blanqueo, där staten fick in betydande skatteintäkter från utländskt ej deklarerat kapital samt avvecklingen av subventioner på el- och gaspriser. Exkluderas El Blanqueo så var budgetunderskottet 5,9 % för En annan viktig fråga för den nationella regeringen för att få bukt med budgetunderskottet är att få alla provinserna att dra åt samma håll och anta en enhetlig finanspolitik där provinserna delar statens strikta budgetmål. Den nationella regeringen förhandlar just nu med provinsguvernörerna om att nå en gemensam överenskommelse kring budgetmålen. Den uttalade målsättningen är att statsfinanserna ska vara i balans och budgetunderskottet noll när Macris mandatperiod tar slut år Skattepolitiken Skatteintäkterna i relation till BNP sjönk till 24,8 % under tredje kvartalet i år efter att ha uppgått till 26,3 % i slutet av 2015 enligt OECD (senast uppdaterade siffror) och skatteinflödet till det nationella skatteverket AFIP följer inte den höga inflationen. De lägre skatteintäkterna beror i huvudsak på två reformer från regeringshåll. Dels har tariffer på stora delar av landets viktigaste exportvaror tagits bort, och dels har gränsen för när anställda börjar betala inkomstskatt höjts (impuesto a las ganacias). Dock har tariffer på sojaexporten inte lyfts trots att det var ett uttalat vallöfte från regeringen. Skatteinkomsten från sojaexporten är en utav de viktigaste inkomstskällorna för staten, inte minst för att fylla på centralbankens förråd av utländsk valuta. Den nya liberala regeringen planerar flera reformer under 2017 för att minska skattebördan för såväl privatpersoner som inom näringslivet. Konkurrenskraften inom näringslivet är jämförelsevis låg och regeringens förhoppning är att ett mer progressivt skattesystem kommer att gynna landets industrier och öka konkurrensmöjligheterna på den internationella marknaden. Finansmarknaden Bankerna har hög likviditet och hög räntabilitet. Förra regeringen tvingade dem att avsätta 20 % av krediterna till små- och medelstora företag och bankerna valde därför att fokusera mer på transaktionssidan. I mars 2016 beslöt Centralbanken om regler för avgiftsfria sparkassor, debiteringskort och överföringar. Övriga tjänster får bankerna prissätta fritt. Bankavgifterna höjdes i april samma år. Utlandsskulden

7 Sveriges Ambassad 7(8) Argentina förklarades i teknisk default 2014 efter att New Yorkdomaren Thomas Griesa dömt den argentinska staten att betala runt 12 miljarder USD till en grupp amerikanska hedgefonder. Efter en 15 år lång konflikt nåddes slutligen en uppgörelse i april i år genom att den argentinska staten gav ut nya statsobligationer till ett värde av 16,5 miljarder USD med en genomsnittlig ränta på 7,2 %. Med hjälp av detta kapital kunde staten betala av sin skuld till hedgefonderna, vilket i sin tur innebar att Argentina återvände till den internationella kapitalmarknaden efter att i princip ha varit utfrysta under de senaste åren. Efterfrågan på de argentinska statsobligationerna har varit hög och under 2016 och början av 2017 har ytterligare obligationer ställts ut. Senast i januari sålde staten obligationer till ett värde av 7 miljarder USD. Efterfrågan var hög vilket ledde till förbättrad ränta på 6,3 %, jämfört med den genomsnittliga räntan på 7,2 % för emissionen i april Under 2016 inbringade staten ca 20 miljarder USD genom nyupptagen skuld och inkluderar man även provinsernas utlandsskuld uppgår beloppet till runt 30 miljarder USD. Valutamarknaden Förra regeringen införde 2011 restriktioner för inköp av utländsk valuta samt en fast växelkurs mot dollarn, vilka lyftes i december 2015 med en devalvering av peson om ca 40 % som följd. Över en natt gick dollarkursen från omkring 10 till 14 pesos och en dollar kostar i dagsläget runt 15,3 pesos. Centralbanken låter kursen fluktuera utan ingrepp för att motverka allmänhetens dollarfixering pris på fastigheter brukar värderas i dollar och dollarkursen används som referens för prissättning i flera branscher. Det är troligt att peson fortsätter att tappa gentemot dollarn under den kommande tiden. I sitt budgetförslag för 2017 räknar regeringen med priset på dollar kommer att öka till 17,92 pesos/dollar. Handelsbarriärer Den förra regeringen införde 2011 importrestriktioner som var oförenliga med WTO:s regelverk och som nu i stor utsträckning tagits bort. Systemet för att få importtillstånd har reformerats och ska enligt uppgift fungera smidigare än tidigare trots att problem i implementeringsfasen rapporterats. Överlag har flertalet tidigare handelshinder så som begränsning i valutainförsel och exporttariffer tagits bort. Betalnings- och handelsbalansen

8 Sveriges Ambassad 8(8) Argentina hade 2015 ett underskott på betalningsbalansen på 15,9 miljarder USD enligt Världsbanken, främst beroende på kostnaden för importerad energi och underskottet i handelsbalansen på ca 2,1 miljarder USD. Att utlandshandel minskat i omfång på sistone trots ivriga politiska försök till ökat internationell handelsutbyte kan även det tillskrivas den allmänna ekonomiska konjunkturen. Argentinas främsta handelspartners är Brasilien, Kina och USA. Argentinas handel med Sverige och svenskt näringsliv i landet Sverige importerar bl.a. motorfordonsdelar, förbränningskolvmotorer, vin och alkoholhaltiga drycker, frukt och lädervaror och exporterar bl.a. apparater för telekommunikation, obearbetad plast, specialiserade maskiner, kompressorer, kemiska grundämnen, läkemedel, tråd för elnätverk samt mät- och kontrollinstrument. Under 2016 ökade den svenska exporten med 18 % från miljoner SEK år 2015 till miljoner SEK (det högsta värdet sedan 2010). Importen ökade med 13 % från 590 miljoner SEK år 2015 till 665 miljoner SEK 2016 (det näst högsta värdet sedan 2010). Förhandlingarna om ett associeringsavtal mellan EU och Mercosur pågår. Den nya argentinska regeringen är positivt inställda till ett avtal. Svenska produkter och tjänster säljs i landet av ca 30 lokala agenter och 35 dotterbolag som skapar sammanlagt runt direktanställningar (Securitas står för ca ), och som därutöver generar ca indirekta jobb. ABB, Astra Zeneca, Bahco (lokalt SNA Europe), Cellulosa (lokalt Algodonera Aconcagua), De Laval, Nynäs, Scania, SKF, Tetra Pak och Xylem äger lokala tillverkningsanläggningar och exporterar till Latinamerika. Den svensk-argentinska handelskammaren har 53 medlemmar. Business Sweden täcker landet från sitt kontor i Chile. Argentina har ett bilateralt investeringsskyddsavtal samt ett dubbelbeskattningsavtal med Sverige.