Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser"

Transkript

1 Version Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Kapitel 3 Beslutsunderlag och samlad effektbedömning (SEB)

2 Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar i kapitel 3 Beslutsunderlag och samlad effektbedömning (SEB) Version Nytt kapitel har skapat genom flytt av texter från kapitel 2 samt ASEK-rapporten Nytt avsnitt om likheter och skillnader mellan samhällsekonomisk analys och målanalys (avsnitt 3.2.5) TMALL 0004 Rapport generell v 1.0

3 Innehåll 3 Beslutsunderlag och samlad effektbedömning Beslutsunderlag Samlad effektbedömning (SEB) Samhällsekonomisk analys Fördelningsanalys Analys av måluppfyllnad Samhällsekonomiska analys och målanalys Likheter och skillnader

4 3 Beslutsunderlag och samlad effektbedömning 3.1 Beslutsunderlag Vid alla typer av beslutsfattande är det viktigt att ha tillgång till ett tillförlitligt underlag som visar vilka effekter olika alternativ väntas ge upphov till. Beslutsunderlagets innehåll, omfattning och presentation är beroende av beslutssituationen men även vilken typ av åtgärd som underlaget avser. Det övergripande transportpolitiska målet och tillhörande delmål är styrande för Trafikverkets verksamhet. I ett beslutsunderlag ska därför samtliga transportpolitiska mål lyftas fram och åtgärder ska analyseras utifrån måluppfyllelse. En viktig del vid planeringen av åtgärder i transportsystemet är att använda en klar och genomsynlig metod för att utvärdera och konsekvensbeskriva åtgärderna, så att prioriteringar kan göras och så att underlagen för besluten kan granskas. Möjligheterna att på ett tydligt och transparent sätt kunna utvärdera och konsekvensbeskriva olika åtgärder hänger ihop med kunskapen om sambanden mellan en åtgärd och dess effekter och konsekvenser för samhället. God kunskap om effektsamband minskar osäkerheterna i en samhällsekonomisk analys. I dagsläget varierar kunskapsnivån om effektsamband mellan olika verksamhetsområden. Inom området nybyggnad och förbättring är kunskapen om sambandet mellan åtgärder och dess effekter relativt god medan det inom områdena sektor och myndighet och drift och underhåll råder bristande kunskaper om effektsamband. De beslutsunderlag som kan ligga till grund för beslut om en åtgärd är: Samhällsekonomisk kalkyl (samhällsekonomisk effektivitet) Analys av fördelningseffekter Måluppfyllelseanalys (även kostnadseffektiv måluppfyllelse) Miljökonsekvensbeskrivning Klimatkalkyler baserad på LCA-metodik (livscykelanalyser) För att kunna genomföra en samhällsekonomisk kalkyl krävs underlag i form av prognoser och kalkylvärden. Prognoser över trafikutveckling tas fram genom prognosverktyg, mer om detta i Kapitel 6 Trafikprognoser och prognosmodeller. I en samhällsekonomisk kalkyl ingår även ett antal värderade effekter som uttrycks i monetära termer. Dessa kallas samhällsekonomiska kalkylvärden och återfinns i ASEK-rapporterna eller denna rapports bilaga. I bilagan finns utöver kalkylvärden även andra förutsättningar som krävs för att kunna genomföra en kalkyl. Trafikverket har ett antal modellverktyg som används för att göra samhällsekonomiska kalkyler och andra effektanalyser. Dessa beskrivs översiktligt i Kapitel 7 Analysverktyg. En detaljerad beskrivning av prognoser och prognosmodeller och andra modellverktyg återfinns på Trafikverkets hemsida, med tillhörande handledningar för respektive modell.

5 3.2 Samlad effektbedömning (SEB) Den samlade effektbedömningen (SEB) är ett dokument där en föreslagen åtgärd presenteras och framtaget beslutsunderlag för åtgärden i fråga presenteras både strukturerat och sammanfattande. Det underliggande syftet är att bedömningen ska utgöra ett beslutsunderlag och informationsmaterial för både beslutsfattare, tjänstemän och medborgare. Den samlade effektbedömningen ska också fungera som ingång för den som vill söka ytterligare information om åtgärden i fråga. Inom Trafikverket tillämpas metoden Samlad effektbedömning, som också är en grundmall i MS Excel, för att strukturerat och sammanfattande beskriva en föreslagen åtgärd eller åtgärdspaket (projekt) inom transportsektorn, dess kostnader och de effekter som den förväntas få om den skulle genomföras. Samlad effektbedömning (förkortas SEB) ska vara ett beslutsunderlag med syfte att utgöra ett stöd för planering, beslut och uppföljning. I SEB (metod och mall) beskrivs åtgärdens effekter ur tre beslutsperspektiv: Samhällsekonomisk analys (prissatta och ej prissatta effekter) Transportpolitisk målanalys (hur påverkas de transportpolitiska målen) Fördelningsanalys (hur fördelar sig nyttorna på olika grupper) Samhällsekonomiska kalkyler som görs av eller åt Trafikverket ska alltid presenteras inom ramen för metoden samlad effektbedömning (SEB). Samlad effektbedömning ska upprättas för myndighetsåtgärder, driftåtgärder, underhållsstrategier, olika typer av investeringsåtgärder (projekt), påverkansåtgärder, styrmedelsåtgärder samt paket av åtgärder som samverkar till att lösa ett identifierat behov. Omfattningen av beslutsunderlaget ska anpassas efter åtgärdens storlek och utredningsskede. I Trafikverkets riktlinjer för samlad effektbedömning fastställs minikraven för upprättande, dokumentation och kvalitetsgranskning av samlade effektbedömningar och samhällsekonomiska analyser. I dokumentet klargörs för vilka typer av åtgärder och vid vilka skeden som Samlad effektbedömning ska användas. Mer om detta och mall med integrerad handledning finns på Samhällsekonomisk analys En samhällsekonomisk kalkyl avser lönsamhetsberäkningar som inkluderar en åtgärds samtliga effekter som kunnat identifieras, kvantifieras och värderats monetärt. En samhällsekonomisk analys kan även kallas samhällsekonomisk bedömning när den innebär att man, utöver de värderade effekterna som ingår i en samhällsekonomisk kalkyl, även inkluderar relevanta effekter som inte är 5

6 möjliga att kvantifiera eller värdera i monetära termer. Dessa effekter bör då istället pekas ut, uppskattas och åtminstone kvantifieras eller värderas grovt och vägas mot den kalkylerade lönsamheten. Åtgärden kan bedömas vara samhällsekonomiskt lönsam om den kalkylerade lönsamheten visar upp ett positivt netto och de ej prissatta effekterna inte antas väga så tungt att de tillsammans med de prissatta effekterna skulle innebära ett negativt netto. I Figur 3.1 visas översiktligt att en samhällsekonomisk analys innehåller såväl prissatta effekter (motsvarar ungefär en samhällsekonomisk kalkyl) som ejprissatta effekter. Dessa tillsammans utgör en samlad värdering av effekter, vilket kommer att utgöra en stor del av Samlade effektbedömning. Prissatta effekter Ej prissatta effekter Samhälls- ekonomisk Samlad värdering av effekter analys Figur 3.1. Samhällsekonomisk analys - vad ingår? (källa: Norska Vegvesen) I princip bör vid alla former av beslut där samhällsekonomiska kostnader uppstår på grund av åtgärder i vägtransportsystemet dessa på ett systematiskt sätt jämföras med den samhällsekonomiska nyttan av åtgärdens effekter som kan förväntas uppstå. Om nyttan överstiger kostnaden är åtgärden samhällsekonomiskt lönsam och kan bidra till ökad samhällsekonomisk effektivitet. Detta är grunden för en samhällsekonomisk kalkyl. När nyttor är svåra att kvantifiera kan det istället vara relevant att se om målen med åtgärden kan nås på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Samhällsekonomiska kalkyler kan med fördel användas vid olika typer av åtgärder och vid olika nivåer inom fyrstegsprincipen. Av tradition har kalkyler varit vanligast inom investeringsverksamheten. Omfattningen av använd kalkylmetodik ska ställas i relation till analyserad åtgärds storlek. I kapitel 2, 4 och 5 samt i ASEK-rapporterna beskrivs den samhällsekonomiska kalkylen mer utförligt. Det är önskvärt att den Samhällsekonomiska kalkylens nettonuvärdeskvot ska ge ett tydligt svar på en åtgärds samhällsekonomiska lönsamhet. Olika kalkyler har dock olika grad av osäkerheter och brister i förutsättningar såväl som olika andel av beräknade och ej beräknade effekter. Ibland kan en negativt beräknad lönsamhet ändå sägas vara lönsam eftersom det saknas många positiva effekter i kalkylen och ibland är kalkylresultatet positivt men där finns det negativa effekter som inte ingår. För att försöka komma till rätta med detta har så kallade bedömningsrestriktioner införts i Samlad effektbedömning. Utgångspunkten för bedömningsrestriktionerna är att de framför allt behövs för att styra upp processen när det samhällsekonomiska kalkylresultatet ligger relativt nära noll. Eller när det finns anledning att fundera över om kalkylresultatet eventuellt

7 skulle kunna ändra tecken om hänsyn tas till all information som finns kopplat till den samhällsekonomiska analysen. Informationsvärde Metoden för att definiera en samhällsekonomisk kalkyls informationsvärde bygger på subjektiva bedömningar som kalkylupprättaren gör utifrån en analys av kalkylens förutsättningar. Eftersom det finns en mängd olika kalkylförutsättningar skulle den här typen av analys kunna bli mycket komplex och svårhanterlig. Den metod som är tillämpad i Samlad effektbedömning är mycket förenklad och innebär att analysen ska göras endast utifrån två olika perspektiv. Det ena perspektivet, Kvalitet i indata och prognos- /kalkylverktyg, analyserar hur väl anpassad indata och prognos- /kalkylverktygen är till det aktuella kalkylfallet. Det andra perspektivet, Grad av relevanta effekter, analyserar hur väl man lyckats fånga de effekter som åtgärden resulterar i aktuell kalkyl. För båda dessa perspektiv ska kalkylupprättaren genomföra en analys som syftar till att ta ställning till om förutsättningarna i aktuell kalkyl uppfylls i termer av hög eller låg uppfyllelse. Analysen ska dokumenteras i form av skriftliga bedömningar och avslutas med ett ställningstagande kring kalkylens informationsvärde. För att göra resultatet tydligt koncentreras bedömningen till en inplacering av kalkylen i en informationsvärdematris. Att bedömningarna bygger på subjektiva bedömningar från den som upprättar kalkylen kan tyckas vara ett problem. Men tanken är att dokumentation av dessa bedömningar möjliggör en diskussion och genomlysning av den samhällsekonomiska analysen Fördelningsanalys Fördelningsanalyser av hur enskilda individer eller grupper kan gynnas eller drabbas väsentligt av en åtgärd kompletterar den samhällsekonomiska analysen och måluppfyllelseanalysen. Med hjälp av vissa prognosmodeller kan man ta reda på vilka effekter som en viss åtgärd kan få för olika grupper av medborgare, till exempel för kvinnor och män, för olika ålders- och inkomstgrupper eller för olika delar av landet. Den traditionella samhällsekonomiska kalkylen är en ren effektivitetsmetod, där målet är att maximera nyttorna i samhället. Den samhällsekonomiska kalkylen bör därför kompletteras med någon form av fördelningsanalys för att ge beslutsfattarna ett fullödigt underlag. Då beslutsfattare använder samhällsekonomiska kalkyler som beslutsunderlag kan det vara relevant för dem att kunna säga något om fördelningseffekter, förutsatt att beslutsfattarna har ett tydligt mål om fördelning. För transportsektorn finns mål om till exempel unga och oskyddade trafikanters säkerhet i trafiken och fördelningspolitiska mål om att hela landet ska leva. Även kravet på ett jämställt transportsystem är till viss del en fråga för fördelningsanalys. För närvarande är det obligatoriskt att i samband med investeringskalkyler söka göra en bedömning av hur restidsnyttor fördelar sig på män och kvinnor. 7

8 3.2.3 Analys av måluppfyllnad Den svenska transportpolitiken vägleds idag av ett övergripande mål samt ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Stegen mot målen är formulerade som tidsatta etappmål och/eller mål för verksamhetsåret. Detta görs i huvudsak i Trafikverkets PULS-databas, där resultatet följs upp under året. Utgångsläget i analysen är en tillståndsbeskrivning av målet, det vill säga i vilken utsträckning blev målet uppfyllt (vad blev utfallet under perioden). Nästa fråga man bör tackla i en måluppfyllelseanalys är hur stor del av måluppfyllelsen som är ett resultat av den genomförda åtgärden. Vilken effekt hade den? Effektsamband mellan åtgärd och utfall finns att tillgå i olika omfattning beroende vilket område man analyserar. Etappmålen och målen för verksamhetsåret bör vara formulerade så att de är möjliga att uppfylla och följa upp till en rimlig kostnad. Det bör finnas en strävan efter att mål både regeringens mål och de som Trafikverket själva formulerar ska uppfylla de så kallade SMART-kriterierna (specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsatt). Trafikverket får årligen återrapporteringskrav från regeringen, kopplade till de mål som satts Samhällsekonomiska analys och målanalys Likheter och skillnader Den samhällsekonomiska analysen, som presenteras i avsnitt 3.2.1, och målanalysen, som presenteras i avsnitt 3.2.3, har vissa likheter men det är samtidigt stor skillnad på dem. Likheten består i att det är i stora drag samma typ av effekter (trafikanteffekter/tillgänglighet, trafiksäkerhet, miljö-effekter etc.) som ingår i analysen och att grunden för analysen är effektivitet. Skillnaden är emellertid att effekterna mäts och utvärderas på olika sätt samt att de baseras på olika typer av effektivitetsbegrepp med helt olika innebörd. Begreppet effektivitet betyder ju olika saker och används på olika sätt inom olika ämnesområden. Den samhällsekonomiska analysen baseras på och syftar till att uppnå samhällsekonomisk effektivitet. Generellt sett är ekonomisk effektivitet ett mått på värdet av den output (de effekter) som skapas i förhållande till värdet av den input (de resurser) som förbrukas (till skillnad från produktivitet som är ett mått på producerad output i förhållande till förbrukad input i fysiska termer). Samhällsekonomisk effektivitet (på engelska: efficiency) är liktydigt med total effektivitet i hela ekonomin och innebär att man uppnår största möjliga nettovärde av användningen (produktion och konsumtion) av samhällets samlade resurser. Med andra ord, man maximerar nyttan av allt som skapas i förhållande till kostnaden för allt som förbrukas. Samhällsekonomisk kostnadseffektivitet ur samhällsekonomisk synpunkt innebär att man uppnår en viss nyttoeffekt till lägsta möjliga kostnad för hela samhället. I den samhällsekonomiska analysen värderas alla effekter (nyttor och kostnader) i monetära termer, det vill säga de prissätts och värderas i kronor. Eftersom alla nyttoeffekter och kostnader är mätta i samma enhet man

9 summera dem och det samlade nettovärdet av alla effekter. Man gör alltså en sammanvägning av alla effekter där viktningen görs med hjälp av priser (faktiska marknadspriser eller beräknade skuggpriser). Målanalysen är en analys av effektivitet i bemärkelsen grad av måluppfyllelse. Detta effektivitetsbegrepp liknar det som används inom teknik i bemärkelsen verkningsgrad (på engelska: effectiveness). Här mäts effektiviteten helt och hållet i fysiska termer (t.ex. noll-visionen för trafiksäkerhet) eller genom en blandning av fysiska mått och värdering i kronor (t.ex. antal räddade liv för olika åtgärder till en viss kostnad). Vilket mått som används beror på hur det aktuella målet har formulerats och vilka indikatorer som används för att mäta graden av måluppfyllelse. I den mån man använder sig av kostnadseffektivitet som indikator (att uppnå målet till lägsta möjliga kostnad) så beräknas kostnaderna utifrån företagsekonomiska principer, d.v.s. enbart effekter som leder till utbetalningar av pengar ingår i beräkningen. Värdering i kronor av ickeprissatta resurser görs endast i samhällsekonomiska analyser. En annan skillnad, mellan samhällsekonomisk analys och målanalys, är att man i målanalysen inte gör en sammanvägning av analyser av enskilda effekter och mål till ett enda sammanfattande total-resultat. Det beror ju på bland annat på att alla enskilda mål och målanalyser använder olika indikatorer som är uttrycka i olika enheter. I målanalysen koncentrerar man sig alltså på analys och bedömning av varje enskilt mål var för sig (olika funktionsmål och olika hänsynsmål) medan man i den samhällsekonomiska analysen koncentrerar sig på att ta fram ett sammanfattande resultat med avseende på det övergripande målet om samhällsekonomisk effektivitet. Målanalyserna ger viktig information t.ex. när man ska planera eller utvärdera arbete för att främja ett enskild funktions- eller hänsynsmål (t.ex. nollvisionen för trafiksäkerhet eller att uppnå ett klimatmål). Den samhällsekonomiska analysen ger viktig information när det gäller att få en helhetsbild av en åtgärds sammanlagda effekter. När det uppstår intressekonflikter och olika gruppers intressen ställs mot varandra (t.ex. tidsvinster erhålls till priset av ökad olycksrisk, ny väg och ökad tillgänglighet erhålls till priset av intrångseffekter och andra miljöeffekter), då behöver man kunna göra en sammanvägning av de olika effekterna och den nytta eller onytta de ger för olika grupper och sektorer i samhället. 9

10 Trafikverket, XXX XX Ort. Besöksadress: Gata XX. Telefon: , Texttelefon:

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Version 2015-04-01 Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Kapitel 1 Introduktion Yta för bild 2 Innehåll Förord... 4 1 Introduktion... 5 1.1 Transportpolitikens mål och Trafikverkets

Läs mer

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt 2 Enligt Riksdagens Förordning (2010:185) ska Trafikverket, med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv, ansvara för den långsiktiga

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 19 Fördelningseffekter

Läs mer

Utvecklingsplanen för Trafikverkets analysverktyg. förklarad på ett enklare sätt

Utvecklingsplanen för Trafikverkets analysverktyg. förklarad på ett enklare sätt Utvecklingsplanen för Trafikverkets analysverktyg förklarad på ett enklare sätt Kort om analyser, fakta och prognoser Om utvecklingsplanen Denna folder är en översikt av rapporten Trafikverkets trafikslagsövergripande

Läs mer

Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version Steg 1 och 2. Tänk om och optimera. Kapitel 1 Introduktion.

Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version Steg 1 och 2. Tänk om och optimera. Kapitel 1 Introduktion. Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 1 och 2 Tänk om och optimera Kapitel 1 Introduktion Yta för bild Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar

Läs mer

Arbetar med: Geografisk placering:

Arbetar med: Geografisk placering: 1 2014-04-03 2 2014-04-03 Enheten Samhällsekonomi och modeller ansvarar för arbetet med samhällsekonomiska kalkyler, prognoser och övriga underlag för arbetet med infrastrukturplanering, banavgifter och

Läs mer

Bygg om eller bygg nytt

Bygg om eller bygg nytt Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 3 och 4 Bygg om eller bygg nytt Kapitel 1 Introduktion Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar i kapitel

Läs mer

Session 4: Samhällsekonomi vad är alternativet?

Session 4: Samhällsekonomi vad är alternativet? Session 4: Samhällsekonomi vad är alternativet? Praktikerns syn på det samhällsekonomiska beslutsunderlaget. Peo Nordlöf peo.nordlof@vv.se Varför samhällsekonomiska analyser? Varför inte vanlig marknadslösning?

Läs mer

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Version 2016-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Kapitel 19 Analys av fördelning, regional utveckling och företagsekonomiska konsekvenser G L 6(1+0,1) 6

Läs mer

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Version 015-04-01 5 Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Kapitel 4 Allmän kalkylmetodik (steg 1- och -åtgärder) Översiktlig eskrivning av förändringar och uppdateringar i

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

Trafikprognoser. förklarat på ett enklare sätt

Trafikprognoser. förklarat på ett enklare sätt Trafikprognoser förklarat på ett enklare sätt Trafikprognoser, förklarat på ett enklare sätt Vi planerar idag för morgondagens transportsystem men hur kommer framtiden att se ut? Det vet vi inte och därför

Läs mer

FAQ Trafikprognoser och samhällsekonomiska analyser från 1 april 2015

FAQ Trafikprognoser och samhällsekonomiska analyser från 1 april 2015 FAQ Trafikprognoser och samhällsekonomiska analyser från 1 april 2015 Hur kommer de nya prognoserna påverka den samhällsekonomiska lönsamheten av projekt som tex Västlänken, Förbifarten, Höghastighetsbanor,

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Förord och Innehåll 1 Inledning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Förord ASEK (Arbetsgruppen för samhällsekonomiska

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Enkel-SEB utan samhällsekonomisk kalkyl

Enkel-SEB utan samhällsekonomisk kalkyl STÖDDOKUMENT 1 (29) Dokumentdatum Stöddokument 216-4-1 2. Fastställt av Ersätter Chef VO Planering 1. Skapat av Agnes von Koch, PLnpp Enkel-SEB utan samhällsekonomisk kalkyl 1. Syfte I Riktlinje Samlad

Läs mer

Uppdrag att redovisa arbetet med utveckling och förvaltning av metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser

Uppdrag att redovisa arbetet med utveckling och förvaltning av metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser PM Ärendenr: N2011/3170/TE Till: Näringsdepartementet Från: 2011-09-26 Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se Camilla Hjorth Planering camilla.hjorth@trafikverket.se

Läs mer

E22 Förbi Bergkvara, YSY004

E22 Förbi Bergkvara, YSY004 E22 Förbi Bergkvara, YSY004 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E22 sträcker sig från Malmö och Öresundsregionen via Blekinge och Kalmar län till Norrköping. Befintlig väg saknar på aktuell

Läs mer

Samlad effektbedömning (och samhällsekonomiska

Samlad effektbedömning (och samhällsekonomiska RUTINBESKRIVNING 1 (22) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Granholm Camilla, Sple TDOK [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version [Fastställt av] 2013-12-17 1.0 Dokumenttitel

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Långsiktig hållbarhet i samlade effektbedömningar

Långsiktig hållbarhet i samlade effektbedömningar TRAFFIC AB PM 2012:19 VERSION 1.1 Långsiktig hållbarhet i samlade effektbedömningar Dokumentinformation Titel: Långsiktig hållbarhet i samlade effektbedömningar Serie nr: 2012:19 Projektnr: 11192 Författare:

Läs mer

Minimikrav "Enkel SEB utan beräknad NNK"

Minimikrav Enkel SEB utan beräknad NNK Enkel SEB utan NNK Minimikrav "Enkel SEB utan beräknad NNK" Enkel SEB ska tas fram då flera alternativ för att uppfylla samma syfte utreds. En sådan SEB tas fram för varje alternativ. Detta dokument visar

Läs mer

Vikten av målstyrning och Nollvisionen. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Anders Lie, Specialist, Trafikverket

Vikten av målstyrning och Nollvisionen. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Anders Lie, Specialist, Trafikverket Vikten av målstyrning och Nollvisionen TMALL 0141 Presentation v 1.0 Anders Lie, Specialist, Trafikverket Vägtransportsystemet är ett öppet och komplext system Infrastruktur Fordon Trafikanter Transporter

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo

Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo TMALL 0141 Presentation v 1.0 Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo Jan Lindgren 2017-05-23 Var är vi? Åtgärdsvalsstudie - vad är det? Syftet med en åtgärdsvalsstudie är att med 4-stegsprincipen

Läs mer

Ekonomiska grundbegrepp. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Ekonomiska grundbegrepp. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Ekonomiska grundbegrepp HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Agenda Vad är företagsekonomi? Några grundbegrepp Produktkalkylernas uppbyggnad och vad den här kursen berör Nästa timme inläsning på eftermiddagens

Läs mer

Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1. Objekt: Handkalkyl 2.1. Datum: 2010-02-16

Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1. Objekt: Handkalkyl 2.1. Datum: 2010-02-16 Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1 Objekt: Handkalkyl 2.1 Innehål: Handledning och Manual Datum: 2010-02-16 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Handkalkylering: samhällsekonomiska

Läs mer

Hållbara analyser? Om samhällsekonomiska analyser inom transportsektorn med särskild hänsyn till hållbar utveckling

Hållbara analyser? Om samhällsekonomiska analyser inom transportsektorn med särskild hänsyn till hållbar utveckling Sammanfattning av rapport 2014/15:RFR2 Trafikutskottet Hållbara analyser? Om samhällsekonomiska analyser inom transportsektorn med särskild hänsyn till hållbar utveckling Sammanfattning av rapport 2014/15:RFR2

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(5) Samlad effektbedömning OBJEKT: BROMMAPLAN DATUM FÖR UPPRÄTTANDE: 2008-08-22 UPPRÄTTAD AV: ANDERS BJÖRLINGER SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Brommaplan är en av Stockholms större trafikknutpunkter

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

TILLSAMMANS FÖR NOLLVISIONEN

TILLSAMMANS FÖR NOLLVISIONEN TILLSAMMANS FÖR NOLLVISIONEN I Tillsammans för Nollvisionen arbetar vi alla företag, organisationer och myndigheter gemensamt för att nå målet att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Läs

Läs mer

Minimikrav "Enkel SEB med beräknad NNK"

Minimikrav Enkel SEB med beräknad NNK Bilaga X till SEB instruktion version Y Minimikrav "Enkel SEB med beräknad NNK" Enkel SEB ska tas fram då flera alternativ för att uppfylla samma syfte utreds. En sådan SEB tas fram för varje alternativ.

Läs mer

Ny tidplan för samhälls ekonomiska analyser och trafikprognoser. Närings departementet Sylvia Yngström Wänn Peo Nordlöf

Ny tidplan för samhälls ekonomiska analyser och trafikprognoser. Närings departementet Sylvia Yngström Wänn Peo Nordlöf Ny tidplan för samhälls ekonomiska analyser och trafikprognoser Närings departementet 2013-11-06 Sylvia Yngström Wänn Peo Nordlöf Enhet Samhällsekonomi och modeller Disposition 1. Trafikverkets ansvar

Läs mer

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302 Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302 1. Beskrivning av åtgärden UA2 Befinlig sträckning (lila), UA3 Nysträckningsalternativ Byarum Tenhult (grönt) och UA4 Nysträckningsalternativ Torsvik Tenhult

Läs mer

Miljöaspekt Befolkning

Miljöaspekt Befolkning Miljöaspekt Befolkning - Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund för Nationell plan 20170116 Definition Miljöaspekten Befolkning kan vara mycket bred. I denna miljöbedömningsgrund är aspekten reducerad

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen Särskilde utredaren: Europaparlamentarikern Kent Johansson Sekretariatet:

Läs mer

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Jonas Eliasson, Professor transportsystemtanalys Maria Börjesson, Docent transportsystemanalys, KTH Royal Institute of Technology Länk effektivitet

Läs mer

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Version 2016-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Förord och Innehåll 1 Inledning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Förord Denna rapport Analysmetod och samhällsekonomiska

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 16 Markanvändning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 16 Markanvändning... 3 16.1. Intrång

Läs mer

Trafikverket och tjälforskning. Per Andersson. Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik

Trafikverket och tjälforskning. Per Andersson. Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik 2012-03-29 Trafikverket och tjälforskning Per Andersson Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik Från infrastrukturförvaltare till samhällsutvecklare 2 2012-04-24 Varför bildades Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande

Läs mer

Modell för styrningen i Kungälvs kommun Från demokrati till effekt och tillbaka

Modell för styrningen i Kungälvs kommun Från demokrati till effekt och tillbaka Modell för styrningen i Kungälvs kommun Från demokrati till effekt och tillbaka Policy Diarienummer: KS2016/0383 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Ekonomiberedningen Beslutad

Läs mer

I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012

I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012 I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012 Åtgärdsvalsstudier fyrstegsprincipen i praktiken Krav på effektivare planeringsprocesser, enklare, tydligare Krav på väl fungerande transportsystem, multimodalt,

Läs mer

LCC och externa miljöeffekter

LCC och externa miljöeffekter LCC och externa miljöeffekter Bakgrund VARFÖR LIVSCYKELKOSTNADER? Ett livscykelperspektiv representerar en bredare syn på en vara eller tjänst. Genom att tillämpa ett livscykelperspektiv i offentlig upphandling

Läs mer

Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) ER REFERENS: N2016/00179/TIF Näringsdepartementet 106 47 Stockholm Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Läs mer

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering 1 2 Nära vardagen där det händer Så här arbetar vi Ekonomisk planeringsprocess Planläggningsprocessen

Läs mer

motorc för åren 2010-2020, version 1.0

motorc för åren 2010-2020, version 1.0 tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller

Läs mer

Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( )

Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( ) Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång (2010 2021) och föregående (2004 2015) 2008-12-15 Carsten Sachse, Vägverket Konsult Rev081218Peo

Läs mer

2005:5. Den samhällsekonomiska kalkylen. en introduktion för den nyfikne. SIKA Rapport

2005:5. Den samhällsekonomiska kalkylen. en introduktion för den nyfikne. SIKA Rapport SIKA Rapport 2005:5 Den samhällsekonomiska kalkylen en introduktion för den nyfikne Den samhällsekonomiska kalkylen En introduktion för den nyfikne Innehåll 5 Inledning 6 Introduktion till samhällsekonomiska

Läs mer

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Strategier för lärande Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Innehållsöversikt Bakgrund Tillväxtanalys uppdrag Varför lärande är viktigt Synliggöra förutsättningarna för lärande

Läs mer

Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka

Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka Antagen av KF 2008-04-10 (Justerade redaktionella detaljer i denna text 2008-08-14 av Håkan Hambeson) Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka Kungälvs kommuns

Läs mer

Behov av samhällsekonomiskt beslutsunderlag vid megaprojekt (15 anledningar) Susanne Nielsen Skovgaard och Peo Nordlöf, Expertcenter

Behov av samhällsekonomiskt beslutsunderlag vid megaprojekt (15 anledningar) Susanne Nielsen Skovgaard och Peo Nordlöf, Expertcenter Behov av samhällsekonomiskt beslutsunderlag vid megaprojekt (15 anledningar) Susanne Nielsen Skovgaard och Peo Nordlöf, Expertcenter 2 2016-01-17 Detta karakteriserar megaprojekt Komplexa ofta konfliktfyllda

Läs mer

Trafikverkets Klimatkalkyl. Susanna Toller

Trafikverkets Klimatkalkyl. Susanna Toller Trafikverkets Klimatkalkyl Susanna Toller 2014-05-22 Klimatkalkyl Trafikverkets modell för att på ett effektivt och konsekvent sätt få med infrastrukturens klimatbelastning och energianvändning ur ett

Läs mer

2005:5. Den samhällsekonomiska kalkylen. en introduktion för den nyfikne. SIKA Rapport

2005:5. Den samhällsekonomiska kalkylen. en introduktion för den nyfikne. SIKA Rapport SIKA Rapport 2005:5 Den samhällsekonomiska kalkylen en introduktion för den nyfikne Den samhällsekonomiska kalkylen En introduktion för den nyfikne Innehåll 5 Inledning 6 Introduktion till samhällsekonomiska

Läs mer

Styrdokument för Hammarö kommun

Styrdokument för Hammarö kommun Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder

Läs mer

En effektiv miljöpolitik

En effektiv miljöpolitik En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.

Läs mer

Bilagan följer i ordning de steg och förutsättningar som bör genomföras för komplettering av kalkyl.

Bilagan följer i ordning de steg och förutsättningar som bör genomföras för komplettering av kalkyl. Bilaga 3 Genomförande av kalkyl i Excelark Denna bilaga utgör stöd vid hantering av det excelark som rekommenderas för genomförande av samhällsekonomisk kalkylering med stöd av mikro eller mesomodeller

Läs mer

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade. Restiderna

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: SÄKERHET. Säkerhet - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: SÄKERHET. Säkerhet - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: SÄKERHET Aspekt Säkerhet Utfallsindikatorer Objektiv SO/Sa-I-O1 Personskaderisk Subjektiv SO/Sa-I-S1 Andel av befolkningen

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Inledning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Den Renodlade Beställarrollen, hur fungerar den? Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket

Den Renodlade Beställarrollen, hur fungerar den? Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket Den Renodlade Beställarrollen, hur fungerar den? Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket Varför har Trafikverket valt att bli Renodlad Beställare? 2 2014-06-03 Nya förutsättningar ger nya möjligheter

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Johan Lidström Lisbet Östberg Maj-Britt Åkerström 15 april 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Krokoms kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Riktlinjer för uppföljning. Motala kommun

Riktlinjer för uppföljning. Motala kommun Riktlinjer för uppföljning Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 11/KS 0157 Datum: 2011-08-22 Paragraf: KF 111 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf: Gäller från: 2011-09-01

Läs mer

Umeåprojektet Västra länken Söderslätt Norra länken, alt. öster Prästsjön., YN003

Umeåprojektet Västra länken Söderslätt Norra länken, alt. öster Prästsjön., YN003 Umeåprojektet Västra länken Söderslätt Norra länken, alt. öster Prästsjön., YN003 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Två tungt trafikerade vägar (väg 503

Läs mer

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål V 4.2, fastställd av direktionen 2011-12-08 Innehåll Inledning... 2 1. Uppdrag... 3 2. Ledningsfilosofi... 4 Värdegrund... 4 Ledningssystem i kvalitet...

Läs mer

Förslag till ny transportpolitisk målstruktur (SIKA rapport 2008:2)

Förslag till ny transportpolitisk målstruktur (SIKA rapport 2008:2) REMISSVAR 1 (7) Datum Ert diarienr Näringsdepartementet Ronald Rutgersson ronald.rutgersson@industry.ministry. se Förslag till ny transportpolitisk målstruktur (SIKA rapport 2008:2) Verket för innovationssystem,

Läs mer

Utbyggnad av befintliga stambanor (Västra- och Södra stambanan), JTR1802

Utbyggnad av befintliga stambanor (Västra- och Södra stambanan), JTR1802 Utbyggnad av befintliga stambanor (Västra- och Södra stambanan), JTR1802 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra och Västra stambanan är mycket hårt belastade. I kombination med att anläggningen

Läs mer

Sampers användardag 2013-06-18

Sampers användardag 2013-06-18 Sampers användardag 2013-06-18 Dagordning Sampers användardag 18 juni 2013 Inledning 9:30-10:00 Modellens känslighet 10:00-11:00 Kalibrering och validering 11:00-11:30 Lunch 11:30-12:30 Kalibrering och

Läs mer

BESLUTSSTÖD i Hudiksvalls kommun

BESLUTSSTÖD i Hudiksvalls kommun BESLUTSSTÖD i Hudiksvalls kommun PROCESSER SOM FINNS I BESLUTSSTÖDET STRATEGISK PLANERING I beslutsstödet kan kommunens styrmodell med vision och långsiktiga mål formuleras och kommuniceras. Detta ger

Läs mer

Hållbara analyser? Om samhällsekonomiska analyser inom transportsektorn med särskild hänsyn till hållbar utveckling

Hållbara analyser? Om samhällsekonomiska analyser inom transportsektorn med särskild hänsyn till hållbar utveckling Hållbara analyser? Om samhällsekonomiska analyser inom transportsektorn med särskild hänsyn till hållbar utveckling ISSN 1653-0942 ISBN 978-91-86673-52-9 Riksdagstryckeriet, Stockholm 2015 Förord Trafikutskottet

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

Samhällsekonomisk värdering av gränsöverskridande transporter - exemplet Kvarken

Samhällsekonomisk värdering av gränsöverskridande transporter - exemplet Kvarken Samhällsekonomisk värdering av gränsöverskridande transporter - exemplet Kvarken Jonas Westin Centrum för regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NVF seminarium GODSINFRASTRUKTURÅTGÄRDER FÖR NORDENS

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0. Kapitel 2 Samhällsekonomisk teori och metod

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0. Kapitel 2 Samhällsekonomisk teori och metod Version 2016-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Kapitel 2 Samhällsekonomisk teori och metod G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 2. Samhällsekonomisk

Läs mer

Urvalskriterier för projekt inom lokalt ledd utveckling

Urvalskriterier för projekt inom lokalt ledd utveckling Sida 1 av 7 2015-06-01 Enheten för lokalt ledd utveckling Urvalskriterier för projekt inom lokalt ledd utveckling Dessa riktlinjer visar hur ni kan ta fram urvalskriterier för att prioritera mellan inkomna

Läs mer

Anvisningar för intern styrning och kontroll vid Karolinska Institutet

Anvisningar för intern styrning och kontroll vid Karolinska Institutet Anvisningar för intern styrning och kontroll vid Karolinska Institutet Universitetsförvaltningen Fastställda av rektor 2012-05-29 Dnr: 2740/2012-010 INNEHÅLL 1 Institutionernas och styrelsernas arbete

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och

Läs mer

Remissyttrande över slutbetänkande (SOU 2001:44) Jämställdhet transporter och IT från Rådet för jämställdhetsfrågor. Sammanfattning 1 (5)

Remissyttrande över slutbetänkande (SOU 2001:44) Jämställdhet transporter och IT från Rådet för jämställdhetsfrågor. Sammanfattning 1 (5) 1 (5) 2001-10-26 0210-0102105 Petra Thunegard, 011-19 11 29 2001-07-11 N2001/6498/TP Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över slutbetänkande (SOU 2001:44) Jämställdhet transporter och

Läs mer

Cykelväg i Citybanans räddningstunnel, alternativ 2: Södermälarstrand-Torsplan, YST003

Cykelväg i Citybanans räddningstunnel, alternativ 2: Södermälarstrand-Torsplan, YST003 Cykelväg i Citybanans räddningstunnel, alternativ 2: Södermälarstrand-Torsplan, YST3 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Cykeltrafiken i Stockholms innerstad har ökat markant på senare år, inte

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Riktlinjer för utvärdering av anbud

Riktlinjer för utvärdering av anbud Riktlinjer för utvärdering av anbud - Standardmodell för Sundsvalls kommun I Lagen om offentlig upphandling finns två tilldelningsgrunder. Vilket som ska användas måste bestämmas innan förfrågningsunderlaget

Läs mer

ÖVERSYN AV SAMHÄLLSEKONOMISKA METODER OCH KALKYLVÄRDEN PÅ TRANSPORTOMRÅDET

ÖVERSYN AV SAMHÄLLSEKONOMISKA METODER OCH KALKYLVÄRDEN PÅ TRANSPORTOMRÅDET ÖVERSYN AV SAMHÄLLSEKONOMISKA METODER OCH KALKYLVÄRDEN PÅ TRANSPORTOMRÅDET Rapport 2002:4 Rapport 2002:4 3 Förord Enligt regleringsbrevet för 2000 ska påbörja en revidering av samhällsekonomiska metoder

Läs mer

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Bedömningsgrunderna gör miljöbedömningen av systemanalyser och långsiktiga planer mer förebyggande och strategisk Trafikverket har arbetat med att utveckla

Läs mer

Övergripande om målstyrning inom transportpolitiken

Övergripande om målstyrning inom transportpolitiken 1(5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Vår referens Anders Brandén Klang Er referens N2012/2137/TE Diarienummer Utr 2012/61 Datum 2013-02-28 Remissvar på Trafikverkets konsekvensbeskrivningar av åtgärder

Läs mer

SOMMARAKTIVITETER 2017 VÄSTERÅS STAD

SOMMARAKTIVITETER 2017 VÄSTERÅS STAD SOMMARAKTIVITETER 2017 VÄSTERÅS STAD Processkarta beslut, genomförande och utvärdering Västerås 2017-01-25 Claes Malmquist Jonas Huldt Utvärderingar av sociala satsningar med fokus på ekonomi Processkarta

Läs mer

Riktlinje för sociala investeringar

Riktlinje för sociala investeringar KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Opard Ylva Datum 2015-10-27 Diarienummer KSN-2015-1831 Kommunstyrelsen Riktlinje för sociala investeringar Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås

Läs mer

Från mål till verklighet så blir det som det var tänkt

Från mål till verklighet så blir det som det var tänkt Från mål till verklighet så blir det som det var tänkt Lena Smidfelt Rosqvist Sveriges transportpolitiska mål Infrastrukturplanering i Sverige har som övergripande mål att säkerställa en samhällsekonomiskt

Läs mer

Trafikverkets plan för utveckling av samhällsekonomiska metoder och verktyg, effektsamband och effektmodeller inom transportområdet

Trafikverkets plan för utveckling av samhällsekonomiska metoder och verktyg, effektsamband och effektmodeller inom transportområdet Trafikverkets plan för utveckling av samhällsekonomiska metoder och verktyg, effektsamband och effektmodeller inom transportområdet - Trafikslagsövergripande plan Titel: Trafikverkets plan för utveckling

Läs mer

Den svenska transportsektorn och infrastrukturplanering. Lennart Kalander Lena Eriksson. 9 september 2016

Den svenska transportsektorn och infrastrukturplanering. Lennart Kalander Lena Eriksson. 9 september 2016 Den svenska transportsektorn och infrastrukturplanering Lennart Kalander Lena Eriksson 9 september 2016 Transportpolitiska mål Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt

Läs mer

Effektsamband för transportsystemet. Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2. Drift och underhåll. Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg

Effektsamband för transportsystemet. Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2. Drift och underhåll. Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2 Drift och underhåll Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg 1 Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion Birgitta Aava-Olsson Hållbar utveckling Social Ekologisk Hållbar Ekonomisk Brundtlandrapporten, Our Common Future, rapport utarbetad av FN:s Världskommission

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014:2

Granskning av delårsrapport 2014:2 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget i Jönköpings län Granskning av delårsrapport 2014:2 Landstinget i Jönköpings län Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm)

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm) Sid 1 (5) Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm) Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, lämnar

Läs mer

2013-10-04 Dnr 2013:1474

2013-10-04 Dnr 2013:1474 2013-10-04 Dnr 2013:1474 I rapporten redovisas en fördelningsanalys av regeringens budgetproposition för 2014. Förslagen analyseras i förhållande till gällande regler. I denna promemoria redovisas direkta

Läs mer

Välbefinnande i den hållbara staden hur omsätter vi visioner till en målstyrd trafikplanering?

Välbefinnande i den hållbara staden hur omsätter vi visioner till en målstyrd trafikplanering? Välbefinnande i den hållbara staden hur omsätter vi visioner till en målstyrd trafikplanering? Seminarium 5 nov 2012 I flera decennier har samhällets trafikplanering utgått från fortsatt växande vägtrafik.

Läs mer