Rapport Ekonomihögskolans översyn av utbildningsutbudet med hänsyn till ort

Transkript

1 Svar från FEH på Rektorsbeslut nr:80 Dnr: 2014/ Rapport Ekonomihögskolans översyn av utbildningsutbudet med hänsyn till ort Bakgrund Enligt rektorsbeslut nr 80 (dnr 2014/ ) ska fakulteterna och NLU se över och ge en samlad bedömning och analys av utbildningsutbudet med avseende på de båda utbildningsorterna Kalmar och Växjö...Syftet med en översyn är att ge underlag för att kunna profilera och koncentrera utbildningsutbudet samt minska både intern konkurrens och skapa bättre resursutnyttjande Analysen bör behandla förändringar både på kort och lång sikt samt innehålla en samlad riskbedömning Redovisningen av Ekonomihögskolans översyn baseras på en beredning av tjänstemän inom kansliet samt diskussioner i Ledningsgrupp och Utbildningsråd. Källa för flertalet av programmens numeriska underlag är Diver och interna sammanställningar av bl.a. sök- och antagningsstatistik från UKÄ. Personaldata har lämnats av personalkonsult, prefekter och utdrag ur personalkatalog. Inledningsvis sammanfattas de viktigaste aspekterna från denna översyn i fem delar: Program- och utbildningsplatser; Personalaspekter; Utbildningskvalitet; Resursutnyttjande samt Slutsatser. Underlaget och resonemanget som ligger till grund för sammanfattningen presenteras därefter under följande sju huvudaspekter (vilka efterfrågas i rektorsbeslutet): 1. Förhållandet mellan utbildningsprogram och fristående kurs (inkl. prestationsgrad, söktal och internkonkurrens) 2. Utbildning på avancerad nivå 3. Utbildning som riktar sig till internationella studenter (inkl. kommentarer om betalstudenter och utresande studenter) 4. Arbetsmarknadens behov 5. Personalaspekter (inkl. kompetensförsörjning och ämneskollegier i ett ortsperspektiv) 6. Forskningsbas 7. Kostnader Under varje aspekt redovisas nuläge, planerade förändringar samt analys/riskbedömning. 1 (25)

2 Sammanfattning: Aspekter och risker avseende verksamhetens fördelning mellan Kalmar och Växjö vid Ekonomihögskolan PROGRAM- OCH UTBILDNINGSPLATSER Utbildningens fördelning: - En stor utbildningsportfölj från 2010 har samordnats (vilket berör t ex Ekonom online, Civilekonom, Marknadsföringsprogram) och hela portföljen har utretts av Fakultetsstyrelsen Arbetet fortsätter bl a med samordning av utbildningar inom handel. - Relationen programstudenter fristående/ortsoberoende studenter har förändrats kraftigt. Den ortsoberoende distansutbildningen (vilken är en del av fristående kurser) omfattar numera ca 10 procent av produktionen (jfr ca 25 procent 2010). Nuvarande andel fristående kurser av vår totala produktion (2013) är ca 19 procent (jfr 36 procent 2010). Detta beror på att Ekonomihögskolans totala neddragning under perioden (drygt 20 procent) till största delen drabbat denna utbildningskategori. Det finns en önskan att öka antalet studenter på fristående kurs, när resurser kan frigöras för detta. - Andelen programstudenter på avancerad nivå av total produktion har ökat från 8 procent till 11 procent under perioden och sju utbildningsprogram på avancerad nivå har startats sedan Antalet inkommande betalstudenter har ökat kraftigt (från 16 st (7 hst), 2010/2011 till 156 st (63 hst), 2013). Antalet internationella studenter exkl. betalande har minskat något. Dock ligger antalet utresande studenter på ungefär samma nivå: studenter (5,2 procent av totalt antal reg.). Balansen mellan inresande /utresande innebär att vi tar emot långt fler än vi sänder iväg. Programansvariga ska än mer engageras i arbetet att få fler studenter att studera utomlands. - Utbildningens totalproduktion 2014 beräknas fördelas med ca 50 procent i Växjö, ca 40 procent i Kalmar och ca 10 procent för ortsoberoende utbildning (dvs distans). - Växjö som utbildningsort har ökat sin andel av total produktion från 41 procent (2010) till 49 procent (2013). Räknat i helårsstudenter är dock produktionen i stort oförändrad. Antalet utbildningsprogram har ökat, speciellt på avancerad nivå. Växjö har även 75 procent av antalet betalande studenter tack vare att två kandidatprogram ges på engelska samt flera program på avancerad nivå finns där. - Kalmar som utbildningsort har också ökat sin andel av total produktion från 35 procent till 39 procent, trots en minskning 2 med 73 hst. Antalet program har ökat både på grund och avancerad nivå. Diskussion pågår om att flytta PIB från Växjö till Kalmar 2015 eller Viss osäkerhet kring statistiken då intern statistik visar på något högre siffror. 2 Pga den stora neddragningen av ortsoberoende utbildning stiger andelen av total produktion trots minskning av hst. 2 (25)

3 - Antalet fördelade programplatser ht 2015 är något fler i Växjö än i Kalmar. Totalt är dessa fördelade på 14 program i Växjö (varav 6 på grundnivå och 8 på avancerad nivå) och 12 program i Kalmar (varav 7 på grundnivå och 5 på avancerad nivå). - Sommaruniversitetet är förlagt till Kalmar med tre kurser Utbildningen på avancerad nivå 2015, mätt i antalet platser, är därmed till 60 procent placerad i Växjö, trots två nya program i Kalmar. Flytten av Civilekonom till Växjö förstärker denna obalans. - Kurserna inom forskarutbildningen är helt förlagda till Växjö. Risker utbildningens fördelning: Ø Att beslut om utbildningsplatser, speciellt på avancerad nivå, inte beaktar fördelningen av platser på avancerad nivå mellan orterna. Fakultetens strategi avseende balansen mellan orterna behöver därför klargöras. Ø Att antalet utresande studenter inte ökar i önskad omfattning. Söktryck: - Söktrycket i första hand per programplats på grundnivå har stadigt förbättrats (från 1,9 sök./plats 2010 till 3,1 sök./plats 2014), vilket bl.a. medfört bättre meritvärden för antagna studenter. Notera att söktrycket per plats tenderar att minska ju fler platser som utlyses. Jfr civilekonom (130 platser) som ht 14 hade lägst antal förstahandssökande/plats (2,3), med PIB (4,6 sök/plats, 26 platser). - Det totala antalet sökande i första hand har dock minskat rejält (4495 sökande 2010, 3005 sökande 2014). Minskningen har varit störst i Växjö (-41 procent) främst pga färre free movers-ansökningar i och med dels betalkravet, dels att utbudet av fristående kurser kraftigt minskat. - Söktrycket till avancerad nivå är lågt. I princip alla behöriga sökande antas. - Söktrycket till fristående kurser, speciellt distanskurser är mycket stort, men antalet tillgängliga platser är litet. Risker söktryck: Ø Att det svaga söktrycket till avancerad nivå fortsätter. Stora rekryteringsinsatser krävs. Ø Att vi inte har ett verksamhetsuppdrag som medger fristående kurser i önskad omfattning. Internkonkurrens: - Vissa sökmönster kan skönjas som tyder på internkonkurrens. Vissa program inom respektive ort konkurrerar samt program med likartad specialisering (t.ex. Marknadsföringsprogram, ISM, Internationella affärer). 3 (25)

4 Risker internkonkurrens: Ø Att programalternativen, särskilt inom marknadsföring uppfattas som otydliga. Dessa behöver förtydligas. Prestationsgrad: - Totalt ökar prestationsgraden från 69 procent (2010) till 84 procent (2013) främst pga minskningen av distansstudenter. - Prestationsgraden för enskilda program visar i stort en positiv utveckling, troligen ett resultat tack vare något högre söktryck och därmed bättre meritvärden. Undantag är ISM i Ljungby som därför behöver utredas särskilt. - Prestationsgraden kursvis är inte analyserad i detalj. Det finns stora skillnader mellan campuskurser på program och distansutbildning, men skillnad finns även mellan vissa programkurser. En mer systematisk uppföljning av dessa kurser är angeläget. - Prestationsgraden ortsvis är likvärdig (ca 88 procent 2013) Risker prestationsgrad: Ø Att vi inte kommer till rätta med vissa kursers låg prestationsgrad, likaså att något program har lägre genomströmning. Närmare utredning behövs. Arbetsmarknadens behov: - Detaljkunskaper om arbetsmarknadens behov för enskilda program saknas. Generellt är dock ekonomers etablering på arbetsmarknaden god, även om det framtida behovet anses minska. - Det pågående arbetet med alumni kan bidra, både med naturliga inslag i våra program (ökad näringslivskoppling, vilket efterfrågats i bl a Linnébarometern) och inflöde av synpunkter avseende kompetensbehovet i framtiden. Risker arbetsmarknadens behov: Ø Att efterfrågan på utbildade ekonomer minskar och/eller att våra utbildningar saknar efterfrågade inslag. Mera systematiska kontakter med presumtiva arbetsgivare behöver etableras för samtliga kunskapsområden. Ø Att värdet av civilekonomexamen på arbetsmarknaden minskar. PERSONALASPEKTER Utbildning/lärare: - Antalet lärare har totalt sett minskat med 8 procent sedan 2010, vilket delvis förklaras med att utbildningsuppdraget minskat med ca 20 procent. Dock har ingen lärare sagts upp av det skälet utan snarare att lärare som slutat inte alltid ersatts. Kalmar har tappat 6 lärare (12 procent) och Växjö 4 (5 procent)), något som inte 4 (25)

5 matchar fördelningen av utbildningsutbudet (vilket behöver beaktas vid kommande rekryteringar). Över 60 procent av den befintliga lärarpersonalen är placerad i Växjö. - Fördelning av lärare för respektive ämne och institution varierar: Ekonomistyrning-logistik (rättsvetenskap) har 82 procent av lärarna i Växjö Nationalekonomi-statistik har 80 procent av lärarna i Växjö Däremot Marknadsföring har 57 procent av lärarna i Kalmar Organisation-entreprenörskap (turismvetenskap) har 60 procent av lärarna i Kalmar Fördelningen innebär att många kurser i Kalmar inom fram för allt ELO och NS har inresande lärare (medför bl.a. mycket resor (stora kostnader), mindre lärarnärvaro vilket påverkar utbildningskvaliteten). Viktigt att denna fördelning beaktas vid lärarrekrytering procent av antalet professor finns i Växjö. - Bemanning och rekrytering är särskilt kritiska områden för Ekonomihögskolan. Personalomsättningen för lärare har varit 28 procent under perioden (ca 6 procent per år i snitt). Utan kvalificerade och engagerade lärare kan inte utbildningskvaliteten säkras och inte heller forskarmiljöer utvecklas. Forskning/forskare: - Forskargrupperna är i flera fall samlade per ort, oftast i Växjö, men flera exempel på ortsöverskridande forskargrupper finns (t ex LOSA, LNUC). - Arbetet med att etablera tydligare kunskapsmiljöer stärker förhoppningsvis både forskning och utbildning samt gynnar samarbeten mellan lärare och forskare. Fakultetskansli: - Inom fakultetskansliet finns 56 procent av personalen placerad i Kalmar, dock är många uppgifter ortsoberoende. En total minskning har skett med 15 procent (merparten i Växjö) vilket kan ställas i relation till att antal registreringar minskat med ca 3000 sedan 2010 (fördelade på 600 hst). Dock har etableringen av ett fakultetskansli medfört flera nya arbetsuppgifter, vilket gör att en jämförelse enbart baserad på studenter inte är tillräcklig för en bedömning av om antalet TAmedarbetare är rimligt. Risker personalaspekter och forskning: Ø Att pensionsavgångar och lärare som slutar inte kan ersättas i önskvärd omfattning per ort. Ø Att personalomsättningen per år ökar. 3 Dock slutade många visstidsanställda , som ej återbesattes. Under perioden har 20 lärare anställts och 18 slutat. 5 (25)

6 Ø Att obalansen i lärartillgång mellan orterna, speciellt inom vissa ämnen/inriktningar kvarstår. Ø Att tendensen att allt fler lärare/forskare arbetar hemifrån inte kan ändras. Ø Att kopplingen mellan forskning (forskare) och utbildning (lärare) försvagas. Ø Att ovanstående aspekter påverkar arbetsmiljön negativt. UTBILDNINGSKVALITET - UKÄs ämnesutvärderingar har resulterat i omdömet hög kvalitet för fakultetens huvudämnen Företagsekonomi, Rättsvetenskap och Turismvetenskap. - Utvärderingen för nationalekonomi fick omdömet bristande kvalitet men har, efter omfattande revideringar av kursplaner, vid UKÄs omprövning fått hög kvalitet. - Arbete har under 2014 inletts med interna programutvärderingar i syfte att i första hand klarlägga hur väl varje program uppfyller HFs examensmål. Utvärderingarna kommer att utgöra underlag för framtida utvecklingsarbete. En självklar målsättning måste vara att kunna erbjuda lika hög utbildningskvalitet oavsett ort (och en god tillgänglighet till lärare och administrativt stöd är en viktig förutsättning för detta). - Linnébarometerns resultat 2014 ger indikationer på svaga områden bl a avseende utbildningsmiljö, näringslivskoppling och förberedelse för arbetsmarknaden. Resultaten visar även anmärkningsvärda skillnader mellan enskilda program. Analys pågår och viktigt är att försöka klarlägga om eventuella skillnader avseende utbildningsmiljön mellan orterna kan förklaras t ex med att antalet kurser med inresta lärare ökat, om samordningen inom ett program blivit svårare då lärarna inte alltid är på plats etc. Risker utbildningskvalitet: Ø Att utbildningens innehåll, upplägg och pedagogik inte motsvarar studenternas eller avnämarnas förväntningar. Ø Att utbildningskvaliteten kan påverkas negativt om tillgången till kvalificerade, engagerade och närvarande lärare på båda orterna är otillräcklig. RESURSUTNYTTJANDE - Sedan fusionen har många kurser/ämnen försökt samordna sin verksamhet. Att initialt erbjuda civilekonom på båda orterna ledde till kvalitetshöjande kurssamordning. Från ht 14 erbjuds dock programmet i sin helhet i Växjö igen, dels pga att vissa studenter valde att flytta till Växjö inför fördjupningen år 3 (med mindre och olönsamma kurser i Kalmar som följd), dels för att spara lärarresurser. - Kalmar och Växjö hade olika logik avseende samläsning innan fusionen. Kalmar hade (har fortfarande) många programalternativ men där samläsning sker i hög utsträckning mellan programmen, vilket bekostar programspecifika specialkurser med färre studenter. Växjö har ingen samläsning utan alla kurser är programunika. Ekonomiskt bärs detta av färre men till antalet studenter större program. Undantag är 6 (25)

7 EBD, ett specialprogram samt PIB (26 studenter, men här planeras en samordning med ett Kalmarprogram inom handel). - Två program är utlokaliserade till Ljungby respektive Hultsfred vilket medför extra kostnader (men visst stöd ges från respektive kommun). I Ljungby läser studenterna hela utbildningen, däremot i Hultsfred läses halva utbildningen i Kalmar. Särskilt Ljungbyupplägget behöver ses över, vilket sker bl a i samband med planer på en double degree. - Utvecklingen av program på avancerad nivå har medfört fler program men färre studenter på vissa kurser (vilket kostar). Förhoppningen är att de nystartade programmen ska etablera sig och rekrytera fler studenter redan kommande höst. - En stor programportfölj (13 program på avancerad nivå, 13 program på grundnivå) medför en stor programadministration. Fakulteten har utrett detta och konstaterat att vi vill fortsätta att vara en av Sveriges största 4 ekonomutbildningar. Utvecklingen av kunskapsmiljöer pågår, där utbildningsprogram och forskning ska samlas inom vissa intresseområden, i syfte att samordna och tydliggöra vår verksamhet. - Resurser för omexaminationer är ett problem inom vissa kurser. Erfarenhetsmässigt 5 visar det sig att studenter behöver många omtentor för att bli godkända t ex på kurser i kalkylering och budgetering respektive mikroekonomi, men genomströmningen även för andra kurser behöver ses över. - Kostnadsspecifikationer baserade på ort finns ej i någon större omfattning. Resekostnaden är ett undantag. Kostnaden i tid (för resor) behöver dock utredas för att få en uppfattning om hur mycket lärarresurser som resorna kostar (vilket indirekt drabbar möjlig resurstilldelningen för kurserna. Ju lägre intäkt per hst, ju större andel av intäkten kommer att behöva avsättas till restid.). Risker resursutnyttjande: Ø Att Ekonomihögskolans stora programportfölj kommer att kosta för mycket att leda och administrera/hantera. Ø Att balansen mellan samläsning och specialiserade kurser inom varje program antingen påverkar ekonomin (för mycket dyr specialisering) eller påverkar programkänslan (för mycket samläsning). Ø Att samordningen av verksamheten sedan fusionen inte medfört någon resurseffektivitet. SLUTSATSER Vissa obalanser har konstaterats mellan orterna avseende bl a fördelningen av utbildning på avancerad nivå, internationell utbildning samt lärarpersonalens placering, främst inom nationalekonomi och statistik respektive ekonomistyrning, logistik och rättsvetenskap. 4 Stockholms Universitet är det enda lärosäte som är större, mätt i antal hst inom företagsekonomi Uppgifter från studievägledare och programansvariga 7 (25)

8 Tillgången till lärare på båda orterna är en viktig aspekt, varför framtida rekrytering är en kritisk fråga, särskilt inom vissa ämnen/inriktningar. Med utgångspunkt i de frågeställningar som påtalas i rektors uppdragsbeskrivning för denna utredning sammanfattas våra slutsatser och tankar inför framtiden enligt följande: Hur kan utbildningsutbudet profileras och koncentreras? Arbetet med att samla program och relaterad forskning i lämpliga s.k. kunskapsmiljöer är ett sätt att profilera och koncentrera utbildningsutbudet vid Ekonomihögskolan. Utbildningskvaliteten i våra program ses över i och med vår påbörjade programutvärdering där samtliga program ska utvärderas inom en tvåårsperiod. Ett tydliggörande av programansvarigas ansvar i dessa kvalitetsutvecklingsprocesser ska bidra till att innehåll, upplägg och samordning, näringslivskoppling likväl som pedagogik kan utvecklas. Mera praktik/praktiknära inslag krävs men är också resurskrävande. Tydligare lärarlag kopplade till respektive miljö är en möjlig lösning (vilket förhoppningsvis stärker arbetsmiljö och närvaro). Sammantaget ska dessa insatser göra att våra studenter blir mer nöjda med vår utbildning (vilket kan visa sig som mer positiva omdömen i Linnébarometern). Hur kan internkonkurrensen minska? En tydligare programprofilering kommer medföra att programmens särart tydliggörs. Viss konkurrens kommer alltid att finnas så länge vi har flera program dock är detta inte alltid av ondo. En aspekt är valet att studera vid en speciell ort. Önskar man studera ekonomi i Växjö (eller Kalmar) finns det flera alternativ inom området att välja mellan, vilket är en fördel. Viss internkonkurrens kan uppstå mellan personal t ex vid en utveckling mot kunskapsmiljöer då det kan bli aktuellt att varje miljö vill ha sin jurist, sin statistiker etc (helst placerad på rätt utbildningsort). Hur kan fakulteten skapa bättre resursutnyttjande? Ekonomihögskolan har en stor utbildningsvolym men också universitets lägsta 6 intäkt per student. Vi har stora undervisningsgrupper, samordnar kurser och låter programstudenter samläsa för att vi ekonomiskt ska vara i balans. Tyvärr är marginalerna små och en stor utmaning är att kunna utveckla innehåll, kreativa upplägg och utvecklad 6 Tillsammans med rena humanister och samhällsvetare. 8 (25)

9 pedagogik för att kunna lyfta utbildningskvaliteten med gällande resurser. Det förutsätter flera insatser: a) Arbetet med kunskapsmiljöer är ett sätt. b) Lärarresursernas fördelning per kurs/student ses över. c) Dagens system där lärares tid detaljplaneras på timmen när (och följs upp) är mycket resurs- och tidskrävande och föga engagerande. Nya modeller för hur lärares insatser ska planeras behöver utvecklas. d) Studenterna kan involveras mera speciellt under senare delen av sin utbildning som t ex peer reviewers för andra studenter eller att hålla räknestugor. Sammantaget behövs flera insatser och kreativa lösningar som bidrar till att resurserna till utbildningen kan ökas (vilket inte riktigt skett i samma omfattning som medelstilldelningen ökat). Slutligen arbetsmiljömässiga kostnader påverkas inte direkt av utbildningsutbudets fördelning i sig, men effekter på arbetsmiljön förekommer bl.a. lärare/forskares lägre närvaro, sämre deltagande i gemensamma aktiviteter samt minskade samarbeten över ämnes/institutionsgränserna. Även chefsnärvaro/stöd upplevs ha minskat sedan fusionen, särskilt efter senaste omorganisationen där fyra institutioner infördes. Utan åtgärder för att förbättra dessa förhållanden finns risken att utbildningskvaliteten och därmed studenterna påverkas negativt. 9 (25)

10 UNDERLAG FÖR ANALYS AV ORT Varje avsnitt är uppdelat i: I Nuläge; II Planerade förändringar; III Analys/riskbedömning. Avsnitt Sid 1. Förhållandet mellan utbildningsprogram och fristående kurs (inkl. prestationsgrad, söktal och internkonkurrens) 9 2. Utbildning på avancerad nivå Utbildning som riktar sig till internationella studenter (inkl. kommentarer om betalstudenter och utresande studenter) Arbetsmarknadens behov Personalaspekter (inkl. kompetensförsörjning och ämneskollegier i ett ortsperspektiv) Forskningsbas Kostnader Förhållandet mellan utbildningsprogram och fristående kurs (inkl. genomströmning, söktal och internkonkurrens) I Nuläge Programutbildning grund Ekonomihögskolan har tretton program på grundnivå inklusive Civilekonomprogrammet (där fjärde året är avancerad nivå). Programmen fördelas ht14 mellan orterna på följande sätt: Växjö (inkl Ljungby) 5 program totalt 281 platser (335 reg. 7 ) Kalmar 8 program totalt 225 platser 8 (358 reg.) Totalt 12 program 506 platser (693 reg.) Programutbildning avancerad nivå Ekonomihögskolan har elva program på avancerad nivå. Programmen fördelas ht 14 mellan orterna på följande sätt: Växjö 8 program totalt 165 platser (86 reg.) Kalmar 3 program totalt 80 platser (58 reg.) Totalt 11 program 245 platser (144 reg.) 7 Inkl. betalstudenter i denna redovisning. Redovisas hst nedan ingår betalstudenter däremot inte. 8 Inkl. Turismekonomprogrammet med antagning vt (25)

11 Följande tabell visar utvecklingen av antal program Program avancerad nivå (st) Antal registrerade studenter åk 1 (st) Kalmar 2010 Kalmar 2014 Växjö 2010 Växjö Program grundnivå (st) Antal registrerade 320 (varav 358 (varav 413 (varav 335 (varav studenter åk 1 gu (st) civilek=63) civilek=0) civilek=154) civilek=148) Utbildning fristående kurs (inklusive betalstudenter) Ekonomihögskolan har minskat sitt utbud till fristående studenter under senare år.. Helårsstudenter(varav distans) Antal studenter År (823 hst) 4551 studenter År (253 hst) 1973 studenter Andelen kurser för fristående (av total produktion på Ekonomihögskolan) har således minskat från 36 procent år 2010 till 19 procent år 2013 (dvs minus 17 procent eller 632 hst. I antal studenter är minskningen 57 procent!) Den totala utbildningsproduktionen inkl. betalande fördelas mellan orterna enligt följande (anm: i tabellen nedan redovisas inte den ortsoberoende delen (750 hst (2010) resp. 317 hst (2013)): Totalt Växjö 9 Andel V Kalmar Andel K År hst(antal) hst(antal) hst hst(antal) hst (7058) 1319 (2422) 41% 1121(2026) 35% (4654) 1308(1853) 49% 1048(1629) 39%. Förändring -517 (-2921) - 11 (-569) +8% - 73 (-397) +4% Ekonomiskolans minskning totalt är således hela 517 hst (-16 procent). Prognosen 2014 tyder på ytterligare minskning till ca 2600 hst vilket motsvarar en total reducering av Ekonomihögskolans utbildningsuppdrag med ca 20 procent (eller ca 600 hst) mellan åren 2010 och 2014 (i princip har hela minskningen drabbat distans 10 /fristående kurser). Notera att pga minskningen av ortsoberoende 11 (distans) studenter ökar andelen per ort, trots att antal studenter minskat. Minskningen har dock varit något större i Kalmar. Sammanfattningsvis fördelades utbildningen per ort enligt följande: 2010 Växjö ca 40% Kalmar ca 35% Distans ca 25% 2013 Växjö ca 50% Kalmar ca 40% Distans ca 10% 9 Inkl Ljungby 10 Notera att vårt distansprogram Ekonom online ingår som en del av den ortsoberoende delen. 11 Obs. Fristående studenter som läser på campus ingår ej i ortsoberoende. 11 (25)

12 Kommentar: Programportföljen har utretts noggrant 2013 (bl.a. med diskussion i Fakultetsstyrelsen) med ett konstaterande att samtliga program är befogade med hänsyn till fem kriterier: attraktionskraft; kompetensförsörjning; innehåll; ekonomi och avnämaruppskattning. Balansen mellan orterna beaktades inte särskilt i denna genomlysning. Dock identifierades ett antal samordningsmöjligheter t.ex. avseende utbildningar inom handel och kring civilekonom. Utredningen medförde därmed vissa förändringar 2014: -Civilekonomprogrammet inr. Marknadsföring flyttades till Växjö samt att antalet platser reducerades motsvarande, från totalt 170 till 130 platser. -En inriktning 12 mot marknadsföring på kandidatprogrammet i Kalmar utlystes bl.a. för att bevara studentunderlag och tjänsteunderlag. -Beslut togs att Turismekonomprogrammets vårterminsantagning skulle upphöra. Forskarutbildning Samtliga kurser inom forskarutbildningen ges i Växjö och merparten av doktoranderna är placerade där. Söktryck Utvecklingen av söktrycket för grundutbildningsprogrammen har varit positiv. I nedan tabell visas totalt antal behöriga sökande i första hand för höstterminsantagning ht 10 ht 14 (exkl. internationella sökande). Termin ht10 ht11 ht12 ht13 ht14 Förstahandssökande Antal platser totalt Sökande per plats 1,9 1,9 2,3 2,8 3,1 Det ökade söktrycket medför att meritpoängen för sist antagen stadigt förbättrats under åren (gäller särskilt meritpoäng på högskoleprovet). Notera att antalet platser på grundutbildningen har minskat, vilket skett till förmån för platser på avancerad nivå. Högst söktryck per plats ht 14 hade Inrednings- och butikskommunikation med 4,6 sökande per plats, följt av Detaljhandel och Service Management med 4,1. För den avancerade nivån är det mycket liten eller i vissa fall ingen konkurrens om platserna vilket innebär att merparten av de behöriga sökandena antas. Majoritet av de sökande är internationella i samtliga program förutom två svenska magisterprogram. Program som har god studenttillströmning är bl.a. Business & Supply Chain Management (magister/master) i Växjö samt Leadership and Management in International Context (magister) i Kalmar. Alla våra program på avancerad nivå har svårigheter att attrahera våra egna svenska studenter. För de fristående kurserna är antalet 1:a handsökande stort, speciellt för vissa kurser på distans. Aktuella siffror inför vt15 visar t ex drygt 1000 sökande i första hand till 12 Inriktningen utlyses som ett eget program av marknadsföringsmässiga skäl, men i praktiken betraktas de båda ekonomie kandidatprogrammen som ett program och samläser. 13 Exklusive de internationella sökandena till Marknadsföringsprogrammet och Int. Sales & Marketing. 12 (25)

13 distanskursen i projektledning och ca 800 sökande till grundkursen i marknadsföring. I takt med neddragningen av utbildningsplatser i hela landet har konkurrensen om platserna på fristående kurs ökat rejält. Det totala antalet sökande i 1:a och 2:a hand till Ekonomihögskolan har dock minskat (ca 60 procent) sedan 2010, givetvis beroende av att både antal platser och antal utlysta kurser, bl a till free movers minskat. Söktrycket per ort fördelar sig enligt följande (totalt antal behöriga 1:a handssökande för samtliga alternativ, program/frist): År Totalt Kalmar Växjö inkl Ljungby Ortsoberoende 2010 (sökande) (29%) 2022 (45%) 1183(26%) 2014 (sökande) (29%) 1189 (40%) 935 (31%) Diff -33% -32% -41% -21% Antalet sökande studenter har därmed minskat. Större minskning för Växjöbaserade alternativ (troligen pga lägre antal free movers-ansökninger efter 2010), något mindre för ortsoberoende alternativ enligt statistik i Diver. Relevant data avseende antalet utlysta platser och kursalternativ saknas, vilket krävs för en korrekt tolkning. Minskar utbudet minskar rimligen antalet som söker i motsvarande grad. Internkonkurrens grundutbildningsprogram Alla program på respektive nivå är givetvis konkurrenter med varandra i generell mening. Vi gjorde en närmare analys av vilka program våra studenter hade som alternativa val vid ansökningsomgången ht Då konstaterades att våra grundutbildningsprogram kan grupperas enligt följande: -Program som saknar konkurrens: -Specialprogram som konkurrerar med andra liknande program på andra lärosäten: -Specialprogram inom Lnu: -Program inom respektive ort Kalmar alt Växjö Music & Event Management Civilekonom Turismprogrammet Inrednings- och butikskomm., Marknadsföringsprogrammet, International Sales & Management, Internationella affärer HRM-programmet Ekonomprogrammet Detaljhandel & Service Mgmt respektive Enterprise & Business Developm. Prestationsgrad (genomströmning): En positiv ökning av prestationsgraden 15 har skett i takt med att antalet studenter på distans/fristående minskat: 14 Nyare data saknas tyvärr. 15 Baserat på hst per kalenderår, intäkt via statsanslaget (betalstudenter ingår ej) 13 (25)

14 År Prestationsgrad totalt 69% 84% Prestationsgrad Kalmar 79% 93% Prestationsgrad Växjö 80% 87% Prestationsgrad ortsoberoende 38% 67% Not 1: Prestationsgraden ökar när det totala antalet minskar i och med att ett stort antal gamla studenter bidrar med prestationer åren efter, se 2013 ovan. Not 2: En annan aspekt som påverkar den totala genomströmningen är antalet utresande studenter. Dessa ingår i total produktion (vi får betalt för hst, men ej i prestation), varför den totala prestationsgrad i verkligheten är högre än vad statistiken visar 16 Ser man på enskilda grundutbildningsprogram redovisar de största programmen följande prestationsgrad (räknat som hst per kalenderår): Programvis "produktion" Hst 2010 P-grad (%) 2010 Reg. antal 2010 Hst 2013 P-grad (%) 2013 Reg. antal 2013 Totalt (inkl även övriga program/frist) Växjö Civilekonomprogrammet Marknadsföringsprogrammet (eng+sv) Enterprising & Business Development International Sales and Marketing Ljungby Inredning- och butikskommunikation Kalmar Turismprogrammet Ekonomprogrammet, inr redov./ek.styrn Music & Event Management Detaljhandel och Service Management Internationella affärer Turismekonomprogrammet Human Resource Management Även i detta fall gynnas prestationsgraden för de program som minskat sitt antal sedan 2010 vilket bl.a. gäller Marknadsföringsprogrammet i Växjö som minskat intaget från 90 platser/år till 60 under perioden. HRM hade en hel del avhopp inledningsvis, därav skillnaden i antal registrerade studenter. PIB har tvärtom minskat antalet platser från 2010 till År 2013 reste 239 studenter ut =120 hst som saknar prestation. Om dessa räknas bort blir prestationsgraden ca 88 procent istället för 84 procent. 17 Inkluderar även de antagna på programmet med inriktning marknadsföring i Kalmar. 14 (25)

15 Den genomsnittliga prestationsgraden har ökat från 82 procent till 88 procent för Kalmarprogrammen. Växjöprogrammen (exkl ISM i Ljungby) har ökat från 79 procent till 88 procent. ISM i Ljungby visar en lägre prestationsgrad (vilket behöver utvärderas). Prestationsgraden för enskilda kurser är ej närmare analyserad, dock visar en översikt att genomströmningen varierar. Kurser inom program på campus har generellt en bättre genomströmning än distanskurser. Vissa av de stora programkurserna på grundnivå/basblocken (t ex kalkylering respektive mikroekonomi) uppvisar lägre genomströmning. Över 300 studenter läste dessa kurser 2013 men prestationsgraden låg endast på procent. Med tanke på att dessa kurser är obligatoriska i flertalet program innebär det mycket bekymmer för studenterna och mycket extra arbete för berörda lärare och administration. II Planerade förändringar -Hösten 2015 planeras utlysning av ett nytt 3-årigt Nationalekonomprogram på grundnivå med Växjö som studieort. -Turismekonomprogrammet kommer att vara vilande tillsvidare från 2015, dock utökas Turismprogrammet med 10 platser från ht 15. -Studieort för programmet Inredning och Butikskommunikation utreds för närvarande. Mycket talar för ett byte av studieort ht 2016 i syfte att kunna samordna programmet med det Kalmarbaserade programmet för Detaljhandel och Service Management. -Om utrymme inom utbildningsuppdraget ges finns stor efterfrågan på fristående kurser, speciellt på distans. III Analys/Riskbedömning -Antalet program på grundnivå är större i Kalmar. Dock sker samläsning mellan programmen, ffa i ämnet företagsekonomi, vilket gör att antalet specialprogram ekonomiskt försvarbara. - I Växjö finns färre program men två lite större bl.a. FEHs största program, Civilekonomprogrammet (130 platser), som motsvarar ca 20 procent av Ekonomihögskolans utbildningsuppdrag samt Marknadsföringsprogrammet. -Totalt finns drygt 10 procent fler startplatser på grundutbildningen (inkl civilekonom) i Växjö/Ljungby ht 2015 än i Kalmar. (340 platser i Växjö (inkl PIB) mot 305 platser i Kalmar). Den planerade samordningen av utbildningarna inom handel i Kalmar (inkl. studieortsbyte för PIB) skulle medföra en jämnare fördelning. - Söktrycket är i stort tillfredsställande för grundutbildningen men behöver ökas för avancerad nivå (satsning på rekrytering och information). Färre program, men större ger generellt inte högre söktryck. Se t ex Civilekonom största programmet men med lägst antal sökande per plats. - Internkonkurrens förekommer. Tydligare profilering kan bidra positivt. 15 (25)

16 - Prestationsgraden har ökat (understödd i vissa fall av mindre kullar) och är likvärdig i Kalmar och Växjö. ISM i Ljungby behöver ses över. 2. Utbildning på avancerad nivå I Nuläge På Ekonomihögskolan finns idag 11 olika programvarianter på avancerad nivå, (ortsfördelning, se pkt 1 ovan). Två program vänder sig till svenska studenter övriga nio ges på engelska och lyses ut även till internationella studenter. Programmen är utvecklade och formade utefter de forskningsmiljöer och lärare/forskare som driver programmen, vilket styrt studieort. Andelen hst på avancerad nivå (av total produktion) har ökat från 8 procent år 2010 till 11 procent år Räknas andelen istället som relation till totalt antal programstudenter innebär det en ökning från ca 17 procent (2010) till 20 procent (2014). Söktryck: Konkurrensen är låg inom merparten av programmen. Detta kommenteras även i avsnitt 1, ovan. Prestationsgrad: Totalt har prestationsgraden ökat från 79 procent 2010 till 86 procent Internkonkurrens förekommer, främst avseende våra egna grundutbildningsstudenter som väljer att fortsätta på Lnu. Inga detaljer finns som underlag finns för analys. II Planerade förändringar - Från ht 15 erbjuds två nya program på avancerad nivå: Magister och Master i Turism inriktning hållbarhet. Studieort Kalmar. Därmed erbjuds åtta magisterprogram och fem masterprogram vilket innebär att sju nya utbildningar på avancerad nivå har startat sedan hösten Ökade insatser för att marknadsföra samtliga våra magister/masterprogram planeras. III Analys/Riskbedömning -I linje med universitetsledningens önskan att öka den avancerade nivån har Ekonomihögskolan bidragit mycket, dock med viss ekonomisk risk (med tanke på den relativt låga efterfrågan). Totalt planeras för 210 platser läsåret 2015/2016, plus ca 135 platser på den avancerade nivån på Civilekonomprogrammet dvs totalt 345 platser. -Dessa platser är i hög grad placerade i Växjö. I och med starten av Turismmagister/master ht 15 finns 5 program i Kalmar (38 procent). Av utlysta platser finns 85 platser i Kalmar och 125 platser (60 procent) i Växjö på avancerad nivå. 16 (25)

17 -I takt med att civilekonomprogrammet överförs till Växjö kommer balansen mellan orterna att bli än mer ojämn på sikt (idag ca 30 procent av registrerade studenter i Kalmar inkl civilekonom mf). -Ökningen på avancerad nivå förutsätter att ffa. de nya programmen Innovationsmastern, Entreprenörskap och Turism inriktning hållbarhet blir eftersökta, vilket förutsätter stora rekryteringsinsatser. -Ekonomiskt är satsningen på avancerad nivå kostsam om studentantalet per program är lågt. För programmen i Växjö är t ex antalet studenter ht 14 i stort lika många som ht 10 men fördelade på 8 programalternativ istället för 4 (i tre av fallen sker dock samläsning med motsvarande master/magisterprogram och i vissa fall med civilekonom). De följande tre åren kommer civilekonomprogrammets stora kullar (2011,2012,2013) bidra till att öka antalet studenter på avancerad nivå. Från ht 17 kommer höstens neddragning av platser på programmet att märkas även på den avancerade nivån. -Bemanningen på den avancerade nivån är särskilt kritisk med tanke på kraven att examinator ska vara docent/professor. I vissa program på avancerad nivå skulle antalet möjliga examinatorer behöva utökas. Särskilt viktigt är att dessa är placerade på programmets studieort, då de förväntas aktivt driva programmen. 3. Utbildning som riktar sig till internationella studenter (inkl. kommentarer om betalstudenter och utresande studenter) I Nuläge Antalet betalande studenter: Den positiva trenden över betalande studenter fortsätter: År Totalt Kalmar Växjö 2010/11 16 (ca 7 hst) (ca 63 hst) Intäkterna har numera blivit så stora att de innebär ett reellt bidrag till verksamheten. Antalet utresande studenter: Däremot ökar inte antalet utresande studenter i samma omfattning: År stud. (3,2 procent av totalt antal studenter) År stud. (5,2 procent av totalt antal studenter) 18 Vissa tveksamheter gäller avseende statistiken från Diver. Intern handläggning pekar på att antalet utresande är minst 25 studenter högre. 17 (25)

18 De program som redovisar flest utresande studenter 2014 och 2013 är: Program Antal utresande Civilekonom 33(50) Fristående Turismprogram MF-program EBD PIA ISM 19(24) 24 Antalet inresande studenter (ej betalstudenter): Antalet inresande studenter minskar: År stud. (207 hst, dvs 6,5 procent av total hst) År stud. (180 hst, dvs 6,7 procent av total hst) Balansen mellan inkommande och utresande studenter är stor dvs. nästan dubbelt så många inresande som utresande 2010, även om skillnaden i antal minskat sedan dess. Ca 67 procent av inkommande studenter läser i Växjö (oförändrat 2010, 2013). Antal fristående kurser som erbjuds till internationella studenter: Tillfällena som i kursinfo markeras som fristående kurser till utbytesstudenter eller till freemovers är till stor del befintliga programkurser som även utlyses i den internationella antagningen. Redovisade tillfällen nedan kan vara utlysta antingen till både freemovers och utbytesstudenter eller bara något av dem. Det är alltså inte totalt antal unika kurser i tabellen nedan. Översikten visar att antalet tillfällen har minskat från hösten 2010 fram till hösten Att minskningen är stor i Växjö beror på en medveten samordning av utbudet mellan orterna och att flera 7,5hp-kurser ersatts med fokuserade terminskurser om 30 hp. Inför hösten 2015 ersätts tidigare kurser vid studieort Växjö med terminsstudier inom ramen för samläsning med framför allt de program som går helt på engelska på grundnivå, Marknadsföringsprogrammet samt International Sales and Marketing, men även program som ändrat undervisningsspråk under specifika, mer internationella terminer, som Enterprising and Business Development (Växjö) samt Programmet för Internationella Affärer (Kalmar). År Totalt Kalmar Växjö 2010/ / II Planerade förändringar -Nya internationella magister/masterutbildningar inför ht 2015 inom Turism, kombinerat med ökade rekryteringsinsatser för övriga internationella program antas leda till ett ökat antal internationella studenter. 19 Siffra inom parentes avser intern statistik 20 Inom denna kategori återfinns också programstudenter som läser ett extra magisterår med en termin utomlands, men formellt betraktas de som fristående. 18 (25)

19 -Programmet Internationella Affärer har långtgående planer på att helt ges på engelska, inledningsvis planeras att erbjuda hela tredje året för internationella. - Ett större fokus på double degrees och tydliga flöden till och från våra program planeras så att vi kan få en stabilitet i mobiliteten och kunna erbjuda såväl inresande som utresande studenter ett tydligt mervärde i utbildningen. - Vi genomför 2015 ett pilotprojekt vad gäller kortare utbyten för inresande internationella studenter där de kan delta i 7.5hp istället för en hel termin. - Från och med 2015 deltar Ekonomihögskolan tydligare och mer omfattande i Linnaeus University Summer Academy. III Analys/Riskbedömning -De internationella studentinslagen är större i Växjö av flera skäl. Flera fördjupningar inom Civilekonomprogrammet erbjuds internationella studenter samt att fler program generellt ges på engelska inom Ekonomihögskolans utbildningsutbud bl a är antalet program på avancerad nivå är större. Nya Turismmastern kommer förhoppningsvis bidra till en något bättre balans. -En ambition är att nå en jämnare balans mellan inresande och utresande studenter. Fler egna studenter måste inspireras att studera utomlands, vilket programansvariga i samarbete med internationell koordinator behöver se över. -För att uppnå en bra internationell miljö på hemmaplan är det viktigt att kurser på engelska erbjuds i tillräckligt stor omfattning både i Kalmar och Växjö. Fler kurser som erbjuds på engelska är därmed önskvärt. -Utökad internationalisering på hemmaplan förutsätter också lärare som är bekväma med att undervisa på engelska. Internationell rekrytering är en väg, en annan är att ge inhemska lärare stöd vid utveckling av kurser på engelska. -Studenter som har intresse av utbytesstudier och inkommande studenter behöver administrativt stöd även på universitetsnivå. Det stödet upplevs i Kalmar ha försämrats vilket påverkar internationaliseringen negativt. 4. Arbetsmarknadens behov 21 I Nuläge Utbildningarnas relevans för arbetsmarknaden är svårt att ha en entydig bild av. Befintliga utredningar avseende arbetsmarknadens behov samt studenternas etablering på arbetsmarknaden för sektorn studenter med ekonomutbildning ger viss information: Universitetskanslerämbetet skriver i sin rapport (2013:11) att det år 2011 var 78,3 procent etablerade på arbetsmarknaden sex månader till ett och ett halvt år efter att de 21 Källor: Universitetskanslerämbetet: Rapport 2013:11 Etableringen på arbetsmarknaden 2011-Examinerade läsåret 2009/10. Statistiska Centralbyrån: Trender och Prognoser befolkningen, utbildningen, arbetsmarknaden med sikte på år (25)

20 hade tagit ut examen, men i stort sett samtliga examinerade (97 procent) hade haft någon form av jobb under hela eller delar av året, men räknade sig inte själva som etablerade på arbetsmarknaden. I rapporten (2013:11) framgår också att av de studenter som i hela riket tog Civilekonomexamen 2011 hade 91 procent etablerat sig på arbetsmarknaden Motsvarande siffra för dem med en generell kandidatexamen i ekonomi var 75 procent. Rapporten visar också att andelen utexaminerade totalt från Linnéuniversitetet som är etablerade på arbetsmarknaden är 78,3 procent som ska jämföras med en förväntat etablering på arbetsmarknaden utifrån lärosätets utbildningsutbud som är 77,4 procent. Linnéuniversitetet har alltså en högre andel utexaminerade studenter som etablerat sig på arbetsmarknaden än riksgenomsnittet, enligt UKÄ:s rapport 2013:11. Studenter med Civilekonomexamen arbetar som företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän samt revisorer (gäller även de som tagit en generell ekonomexamen). Ekonomihögskolans programutbud är i stora delar nischade mot olika branscher eller specialområden i syfte att matcha de behov som uppmärksammats. Exempel på program som utvecklats de senaste åren med tanke på behoven i samhället är program inom Entreprenörskap, Innovation samt Turism, inriktning hållbarhet. II Planerade förändringar - För bättre uppföljning arbetar vi med att bygga upp en fungerande och samlad alumniverksamhet för Ekonomihögskolan. Idag har många programansvariga sina egna versioner av alumni-nätverk vilka kan integreras bättre. -Våra alumner kan i det fortsatta arbetet, förutom att vara våra ambassadörer, bistå som kontakter till näringslivet via samarbete kring projekt, uppdrag och examensarbeten. III Analys/Riskbedömning -I rapporten SCB, Trender och prognoser 2011, konstaterar man att Ekonomutbildningen är populär och en av de största högskoleutbildningarna som ger arbete i många branscher. Av utexaminerade ekonomer arbetar mer än 80 procent bland både kvinnor och män inom privat sektor. -De senaste tio åren har tillgången på arbetsmarknaden av ekonomutbildade ökat från till Om ökningen fortgår i samma takt kommer det år 2030 att vara ekonomutbildade tillgängliga på arbetsmarknaden, en ökning med 75 procent jämfört med idag. Det ska då ställas i relation till att endast en tredjedel av de förvärvsarbetande idag är 45 år eller äldre. Därför kan pensionsavgångarna inom den här sektorn förväntas bli relativt små. Det kan därmed förväntas bli hård konkurens om jobben. -Olika inriktningar inom ekonomutbildningen spås olika framtidsutsikter. Ekonomer som läst inriktning redovisning ser ut att lättare kunna få arbete i framtiden. -Programmen på Ekonomihögskolan kommer att utvärderas under En viktig del, förutom att säkerställa att examensmålen uppfylls, är att relevansen av innehållet utvärderas, programvis. 20 (25)

21 -Värdet av en civilekonomexamen på en framtida arbetsmarknad är osäker och de stora universiteten Lund, Uppsala, Göteborg, Stockholm erbjuder inte längre denna utbildning. 5. Personalaspekter (inkl. kompetensförsörjning och ämneskollegier i ett ortsperspektiv) I Nuläge Aktuell fördelning av olika personalkategorier, antal personer (2014) 22 Kategori Växjö Kalmar Totalt (heltidsekv.) Andel 23 Professor (alla typer) (16,9) 15% Lektor (54,6) 48% Adjunkter (41,7) 37% Summa lärare (113,2) T/A ca 23% Totalt Tillkommer anställningar som Doktorand Jämförbara siffror avseende anställda 2010 har ej funnits tillgängliga. Antalet nyanställningar i relation till antalet avslutade anställningar ger dock en indikation på hur flödet av personal sett ut, från 2010 till 2014: Kategori Växjö (in/ut) Kalmar (in/ut) Totalt (in/ut) Professor (alla typer) 3/3 1/1 4/4 Lektor 12/11 1/3 13/14 Adjunkter 7/12 2/7 9/19 Totalt lärare 22/26 4/10 26/36 T/A 7/12 7/7 14/19 Totalt 40/55 Personalomsättningen totalt visar att 55 medarbetare, varav 36 lärare har slutat under perioden vilket motsvarar en total personalomsättning på ca 34 procent (ca 7 procent per år). Detta kan delvis förklaras med att ett stort antal visstidsanställda fanns vid fusionen vars anställningar ej förlängdes eller ersattes, dessutom ingår enstaka pensionsavgångar. 40 nya medarbetare (varav 26 lärare) har rekryterats från 2010 till idag. Med andra ord har 15 personer ej återbesatts. Växjö har haft en större omsättning än Kalmar. När det gäller lärare har 26 lärare (ca 33 procent) slutat i Växjö (vilka ersatts med 22 nya). I Kalmar har 10 lärare (20 procent) slutat (vilka ersatts med 4 nya). Totalt har 22 Källa personalavdelningen 23 Andel heltidsekvivalent 24 Varav 2 icke är disputerade 25 Upphöjd siffra anger antal med pågående forskarutbildning inom FEK, 6 Nek och 2 Statistik i Växjö. 3 (+ en stipendiedoktorand ) inom FEK i Kalmar. 21 (25)

22 omsättningen av lärare varit 28 procent under perioden och ca 20 procent av lärarstaben är nyrekryterade från 2010 till idag. Förändringen 27 i antalet doktorander är liten: Både Nek och Fek har ökat antalet doktorander i Växjö med 1 vardera jämfört med Ämneskollegier och institutioner Fördelningen mellan orterna varierar enligt följande: Ämne Växjö Kalmar Företagsekonomi-mf (57%) Företagsekonomi-ekstyr 20 5 Företagsekonomi-log 6 0 Rättsvetenskap 5 2 Institutionen elo totalt 31 (82%) 7 Företagsekonomi-org/entr Turismvetenskap 0 4 Affärsinformatik 0 2 Övriga 2 Institutionen oe totalt (60%) Nationalekonomi 12 4 Statistik 4 0 Institutionen ns totalt 16 (80%) 4 Personal inom kansliet Inom T/A-personalen finns något fler placerade i Kalmar än i Växjö. Dock är många uppgifter t.ex. inom lokalbokning, tentamenshantering, utbildningshandläggning etc. fakultetsöverskridande (placeringsorten har mindre betydelse). Vidare finns vissa funktioner t ex vaktmästeri enbart i Kalmar pga olika organisering av lokaler. I uppgifter som direkt berör studenter t ex studievägledning och studieadministration är det viktigt att båda orterna är likvärdigt bemannade. II Planerade förändringar (Rekryteringar) Behovet av rekryteringar är olika inom de fyra institutionerna. -Inom Nationalekonomi och Statistik kommer de nyrekryteringar som görs hamna i Växjö för att samtliga fördjupningskurser går på detta campus, samt hela forskarutbildningen. Inga tjänster utlysta för tillfället. -Inom Marknadsföring rekryteras till båda orterna. Rekrytering av en professor samt två lektorer pågår. -Inom Organisation och entreprenörskap pågår rekrytering av två lektorer, en postdoc samt en gästprofessor. (uppgift saknas om rekryteringsstrategi) 27 Uppgifter om hur många doktorander som anställts respektive blivit klara/slutat är inte klarlagt. 22 (25)

23 -Inom Ekonomistyrning, logistik och rättsvetenskap pågår rekrytering av en lektor i rättsvetenskap. (uppgift saknas om rekryteringsstrategi). Kansliet har inga aktuella rekryteringsplaner. III Analys/Riskbedömning -I Växjö finns 70 procent av professorerna, 60 procent av lektorerna och 57 procent av adjunkterna placerade. Sammantaget finns således 61 procent av lärarpersonalen placerad i Växjö. Forskning en del av lärares tjänster (och det varierar mellan olika personer) vilket delvis kan förklara fördelningen. Oavsett, lärarfördelningen Kalmar/Växjö matchar inte riktigt den senaste antagningen då ca 420 programstudenter antogs både i Kalmar och Växjö. -Rekryteringsbalansen (lärare in/ut) visar att antalet lärare totalt minskat med 10 personer sedan 2010 (ca 8 procent). Dock har Kalmar tappat 12 procent (6 av 50) medan Växjö tappat 5 procent (4 av 78). Denna utveckling är oroande med tanke på att utbildningsplatserna fördelas ganska jämnt mellan orterna. Inom respektive institution behöver lärartillgänglighet ställas i relation till verksamhetens placering. Även behovet av orts-likvärdigt chefsstöd behöver analyseras närmare. -Effekterna av att drygt 30 procent av personalen slutat under perioden och 20 procent nyrekryterats behöver analyseras dels varför slutar man, dels vilka konsekvenser för arbetsmiljön ger detta. -Antalet TA-anställda har minskat med 15 procent sedan 2010 (merparten i Växjö). Dock har utbildningsuppdraget minskat med dryga 20 procent, vilket torde märkas i behovet av studentadministration. Den nya fakultetsorganisationen (inkl. prefektstöd) medför dock flera nya arbetsuppgifter. -Ämnesgruppernas fördelningen mellan orterna varierar mellan fakultetens olika ämnen. Att t ex turismvetenskap enbart finns i Kalmar är inget anmärkningsvärt då all utbildning och forskning är placerad där. Däremot saknas lärare inom statistik och logistik i Kalmar vilket alltid medför inresande lärare för berörda studenter (vilket kan vara ett problem att läraren inte finns tillgänglig för personlig kontakt utöver schemabundna aktiviteter). -Inom organisation, entreprenörskap, rättsvetenskap, ekonomistyrning, nationalekonomi och marknadsföring finns lärare på båda orter. Dock förekommer obalans, särskilt inom institutionerna ekonomistyrning-logistik och nationalekonomi-statistik, så vissa lärare undervisar på båda orterna. -Generellt finns ett visst motstånd hos flera av lärarna mot att resa mellan Kalmar - Växjö eller till Ljungby eller Hultsfred. 6. Forskningsbas I Nuläge Ekonomihögskolan har flera uttalade forskningsgrupperingar. 23 (25)