KRISPLAN FÖR SOLGLÄNTANS FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM. Senaste revidering: VT 2015 Nästa revidering: VT 2016

Transkript

1 KRISPLAN FÖR SOLGLÄNTANS FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM Senaste revidering: VT 2015 Nästa revidering: VT 2016 Exemplar av den här krisplanen ska alltid vara tillgänglig på förskolan i arbetsrum på fritids i personalrum Krisgruppens medlemmar: Namn Tel hem Tel arbete Tel mobil Liv Zetterberg Lina Wickman Magnus Johansson Anna Brodin, fsk.chef Ingela Renman, fritids

2 INLEDNING... 7 ORGANISATION... 7 ARBETSINSTRUKTION FÖR KRISGRUPPEN... 7 UPPGIFTER SOM SKA FINNAS TILLHANDS VID TILLBUD... 7 HANDLINGSPLAN NÄR ETT BARN SAKNAS... 8 INFÖR POLISENS FAKTAINSAMLING... 8 FRÅGOR SOM POLISEN KAN STÄLLA... 8 HANDLINGSPLAN VID OLYCKOR ELLER DÖDSFALL UNDER BARNETS VISTELSETID... 9 DEN PERSONAL SOM KOMMER FÖRST TILL PLATSEN:... 9 KRISGRUPPEN:... 9 SAMLING AV BARNEN OCH FÖRÄLDRARNA... 9 ÖVRIGT... 9 HANDLINGSPLAN VID HASTIGT OCH OVÄNTAT DÖDSFALL UNDER BARNETS LEDIGHET.. 10 OM OLYCKAN ELLER DÖDSFALLET INTRÄFFAR SENT PÅ KVÄLLEN UNDER DEN NÄRMAST FÖLJANDE TIDEN: HANDLINGSPLAN VID ALLVARLIG SJUKDOM ELLER DÖDSFALL HOS ETT BARNS NÄRA ANHÖRIG OM NÄRA ANHÖRIG DÖR: TILLBAKA TILL FÖRSKOLA/FRITIDSHEM ÖVRIGT ARBETSGÅNG VID ALLVARLIG SJUKDOM HOS ETT BARN HANDLINGSPLAN VID BOMBHOT HANDLINGSPLAN VID BRAND ANMÄLNINGSSKYLDIGHET ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN ANMÄLNINGSSKYLDIGHET ENLIGT 14 KAP. 1 SOCIALTJÄNSTLAGEN NÄR SKA ANMÄLAN SKE? HUR GÖRS EN ANMÄLAN? SKA VÅRDNADSHAVARNA INFORMERAS? UPPGIFTSSKYLDIGHET TILL SOCIALTJÄNSTEN UNDER UTREDNINGENS GÅNG HANDLINGSPLAN VID MISSTANKE ELLER KÄNNEDOM OM MISSHANDEL/SEXUELLA ÖVERGREPP... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. FÖRHÅLLNINGSSÄTT:... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 10 GODA RÅD SÅ KAN DU INOM BARNOMSORGEN STÖDJA BARN SOM FAR ILLA OCH KLARA ANMÄLNINGSPLIKTEN PÅ BÄSTA SÄTT... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. LITTERATUR TELEFONLISTA ALTERNATIVA LOKALER VID BOMBHOT, BRAND O.DYL VAR FINNS FÖRBANDSLÅDOR? BILAGA 1: BRANDÖVNINGAR OCH RUTINER VID BRAND BRANDÖVNING RUTINER VID BRAND

3 INLEDNING Med denna krisplan vill vi förbättra beredskap och kunskap för alla inom Solgläntans föräldrakooperativ. Då kriser kan vara mycket olika vill vi därför ge handledning för några olika scenarier som sedan kan översättas till andra, icke här nämnda. Planen beskriver först vår krisorganisation. Därefter anges rutiner för ett antal fall som kan uppstå. ORGANISATION I krissituationer organiseras arbetet av en krisgrupp. I denna ingår tre föräldrar, förskolechefen samt en medlem av personalen. ARBETSINSTRUKTION FÖR KRISGRUPPEN Krisgruppen har som uppgift att organisera krisarbetet organisera övrig verksamhet; ansvara för hur ordinarie verksamhet skall bedrivas i en krissituation rekrytera erforderlig personal för arbetet utse plats och hålla kontakt med ev. annan ledningsorganisation och informationsgrupp kontakta berörda myndigheter organisera informationsarbetet med avseende på berörda, anhöriga, förskola, fritidshem, press samt myndigheter ha den personliga kontakten med pressen och övriga som är i behov av information; i första hand är det kooperativets ordförande som är pressansvarig. varje hösttermin informera föräldrarna om krisplanen och speciellt rutinerna vid brand ansvara för att personalen kontinuerligt genomgår utbildning i första hjälpen och HLR, minst vart tredje år. Vid krishändelser bör information ske på bestämda platser och tider. UPPGIFTER SOM SKA FINNAS TILLHANDS VID TILLBUD Förvaras i kuvert bakom närvarolistorna på alla avdelningar: Närvarolista. Personalen ansvarar för att den är korrekt. Telefonnummer till föräldrarnas arbetsplats skall finnas lätt åtkomlig. Telefonnummer till två närstående förutom föräldrarna, som kan kontaktas när något har hänt. En lista på telefonnummer till personalens anhöriga. 7

4 HANDLINGSPLAN NÄR ETT BARN SAKNAS Sök på de platser där barnen tidigare har gömt sig eller lagt sig för att vila. Om barnet har försvunnit utomhus går en person till den plats där barnet sågs senast. Tänk efter var du såg barnet senast. Notera tidpunkt Anteckna var du har letat. Larma polis och kontakta föräldrarna efter max 15 min. Kontakta alltid ordförande och förskolechef Bestäm en som delar ut arbetsuppgifterna och hur verksamheten ska fortgå för de övriga barnen och personalen. Inför polisens faktainsamling När sågs barnet senast? Notera tidpunkt och markera platsen. Av vem? Notera namn på de som var med. Barnets klädsel vid försvinnandet. Frågor som polisen kan ställa Var och när sågs barnet senast? Hur var barnet klätt? Klädernas färger? Hur länge och var har du sökt själv? Kan du finna någon anledning till att barnet har försvunnit? Var barnet argt eller ledset? Var barnet ensamt eller tillsammans med andra? Vet du något ställe som barnet kan tänkas ha gått till (nära släktingar, kompisar)? När drack och åt barnet senast? Har barnet några sjukdomar eller är det allergiskt? Polisen ställer dessa frågor för att få en samlad bild av barnet. Det kan vara en trygghet att veta vad för slags frågor polisen kan ställa. I en krissituation vill man helst inte svara på några frågor alls utan endast fortsätta leta efter den försvunna. Observera att det är polisen som enligt lag har efterforskningsansvaret, lämna över ansvaret att leta efter barnet till dem! 8

5 HANDLINGSPLAN VID OLYCKOR ELLER DÖDSFALL UNDER BARNETS VISTELSETID Den personal som kommer först till platsen: Ser till att någon sätter i gång med första hjälpen. Tillkallar ambulans och polis. Samla barnen på någon lämplig plats. Låt dem inte skingras. Är ett annat barn orsak till olyckan ska denne tas omhand särskilt. Detta blir en särskild (parallell) uppgift. Avsätt en person till detta. Underrätta krisgruppen som fördelar arbetsuppgifterna nedan. Krisgruppen: Kontaktar polisen om det inte har gjorts än. Vid dödsfall ansvarar polisen för att meddela föräldrarna. (Vid allvarlig olycka ska polisen utreda.) Personal i krisgruppen förser föräldrarna med de upplysningar de behöver såsom: o telefonnummer o plats o namn på läkare eller kontaktperson Personal i krisgruppen kommer överens med föräldrarna om vem som ska informera ev. syskon. Personal i krisgruppen informerar all personal även de som inte varit på förskolan/fritidshemmet under olycksdagen. Personal i krisgruppen kan delegera uppgifter till annan personal/förälder. Om det är planeringsdag när krisen inträffar rings all personal samt krisgruppen in av tjänstgörande föräldrar. Samling av barnen och föräldrarna Två ur krisgruppen ansvarar för att ta hand om de som varit vittne till olyckan, de som kom först till olycksplatsen eller på annat sätt kan vara i behov av extra stöd. Detta kan t.ex. handla om att erbjuda personen att prata om det som har hänt, att följa personen hem eller att fatta beslut om specialistinsatser. Kom ihåg att alla reagerar olika vid en kris och att många reaktioner kommer i efterhand, som svårighet att sova eller att äta. Krisgruppen informerar snarast alla berörda om vad som hänt. Viktigt att konkret information ges för att hindra ryktesspridning, antaganden och fantasier. Bearbetning fortsätter för personal, barn och föräldrar. Övrigt Har den förolyckade syskon/anhöriga inom annan omsorg skall dessa omhändertas särskilt. Det kan finnas andra barn som behöver speciell behandling för chockskador eller är i behov av extra stöd och uppmärksamhet. Låt namnskyltar på hyllor t.ex. vara kvar en tid. 9

6 HANDLINGSPLAN VID HASTIGT OCH OVÄNTAT DÖDSFALL UNDER BARNETS LEDIGHET Om olyckan eller dödsfallet inträffar sent på kvällen Krisgruppen ansvarar för att försöka samla all personal till gemensam information innan barnen tas emot. Vilken information kan ges till barnen? En huvudregel är att kunna ge konkret information om vem det gäller, när, var och hur det har hänt för att minska utrymmet för förvirring och fantasier. Men det kan vara oklart t ex hur olyckan har skett eller en del information kan vara av sådan privat karaktär att den inte bör föras vidare förrän familjen gett sitt tillstånd. I sådana fall är det bättre att säga att vi ännu inte vet, än att komma med undvikande bortförklaringar. Om olyckshändelsen varit av den arten att pressen kommer till förskola/fritidshemmet, skydda barnen från journalister och hänvisa till krisgruppen för information. I första hand är ordföranden pressansvarig. Information till barnen ges av personalen eller av någon annan som känner barnen väl. När ett barn dör angår det hela förskolan/fritids. Vi säger något om hur mycket ett människoliv är värt genom att markera ett dödsfall. T ex genom att flagga eller tända ljus. Markera att det är tillåtet och välkommet att tala om den döda. Samtal i barngruppen ge var och en tid till reaktioner och bearbetning av känslor i den utsträckning som behövs. Barn kan ofta tro att de varit orsak till det som hänt genom tankar etc. Var uppmärksam på till synes oförklarliga reaktioner. Föräldrar till barn som inte varit närvarande vid informationen kontaktas av krisgruppen. Under den närmast följande tiden: Ge barnen tid att bearbeta det som inträffat, t ex genom upprepade samtal om egna erfarenheter och reaktioner i mindre grupper samtal om det döda barnet, gör t ex en minnesbok en kort minnesstund med samtliga barn ljus och blommor - ta vara på barnens behov att uttrycka sorgen i bilder, dikter mm. att besöka olycksplatsen att besöka gravplats att personal besöker föräldrarna efter dödsfallet för att uttrycka sin medkänsla. 10

7 HANDLINGSPLAN VID ALLVARLIG SJUKDOM ELLER DÖDSFALL HOS ETT BARNS NÄRA ANHÖRIG Det är viktigt med en tidig information från hemmet om sjukdom/dödsfall. Ta dig tid att visa barnet uppmärksamhet kring det som händer. Prata med föräldrarna om hur barnet mår. Det är betydelsefullt för barnet att känna att personalen vet och förstår. Informera, det förhindrar spekulationer. Med föräldrarnas medgivande kan vi informera övrig personal, barn och föräldrar. Om nära anhörig dör: Ge barn i kris omsorg och uppmärksamhet. Informera barnen om det som har hänt och om den naturliga sorgereaktionen. Läs någon bra bok som handlar om förlust av en kär person (fråga personalen på biblioteket eller titta i krislådan). Tillbaka till förskola/fritidshem Kontakta föräldrarna och fråga hur han/hon vill ha det och respektera detta. Det måste få se olika ut. Övrigt Sorgearbete hos barn tar också tid, och kan ta sig många olika uttryck. Det är viktigt att vara öppen i kontakten med barnet kring det som hänt. Ta några minuter då och då för att fråga och lyssna. Visa att du inte har glömt. Starka sorgeupplevelser ger koncentrationssvårigheter under mycket längre tid än man tror. Det kan handla om år. Tänk på långvarig påverkan på de andra barnen (ex "Ska min mamma också dö?") 11

8 ARBETSGÅNG VID ALLVARLIG SJUKDOM HOS ETT BARN Personalen har ansvaret för att barngruppen, på bästa sätt, får en möjlighet att anpassa sig känslomässigt i takt med det drabbade barnets sjukdomsutveckling. I samråd med och med godkännande av det sjuka barnets föräldrar ges information till personalen. I vilken omfattning och till vem information ges avgör barnets föräldrar. Möjlighet till hjälp med information kan fås från sjukvården. Personal och barn håller regelbunden kontakt med sin sjuke kamrat (via föräldrarna) genom t ex brev, kort, teckningar och besök. Om barnet avlider se tidigare avsnitt i planen. 12

9 HANDLINGSPLAN VID BOMBHOT Ta hotet på allvar. Ring 112. Larmcentralen kallar på polis och brandförsvar. Personalen ansvarar för att samla barnen på Göstas bro eller annan lämplig plats. Personalen kontaktar krisgruppen som ansvarar för att evakueringslokal finns tillgänglig. Se lista Alternativa lokaler Krisgruppen ansvarar för att ordna transport till lokalen för barn och personal. Meddela föräldrarna så att de kan ge stöd på evakueringsstället. Väntan kan bli lång. Ge barnen dryck och ev. något att äta till. Vid behov tar krisgruppen kontakt med professionell hjälp (se telefonlista). Avvakta information från räddningstjänsten. 13

10 HANDLINGSPLAN VID BRAND RÄDDA, LARMA, SLÄCK. Följ utrymningsplanen (se längst bak). Kom ihåg att ta med dig närvarolistan Larma 112. Brandsläckare finns på både förskolan och fritids Krisgruppen ansvarar för att vid behov ordna alternativa lokaler samt ev. transport av barnen. I första hand Yttersjö förskola, annars t.ex. Pollux eller församlingslokaler. Krisgruppen kontaktar föräldrarna. I andra hand barnets anhöriga. Krisgruppen samarbetar vid behov med massmedia, polis, räddningstjänst, sjukhus och kyrka. Brandövning sker en gång per termin. 14

11 ANMÄLNINGSSKYLDIGHET ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN 1 Anmälningsskyldighet enligt 14 kap. 1 Socialtjänstlagen Alla har ett ansvar för att uppmärksamma barn som far illa. Vissa är skyldiga enligt 14 kap. 1 Socialtjänstlagen att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. För andra är det en rekommendation som följer av 14 kap. 1 c SoL. Anmälningsskyldigheten gäller bland annat personer som är verksamma inom yrkesmässigt bedrivna verksamheter som berör barn och unga, som t.ex. Solgläntan. En anmälningsskyldig person kan därför aldrig lova ett barn eller dess föräldrar att inte anmäla uppgifter som tyder på att barnet far illa till socialtjänsten. När ska anmälan ske? Barn kan fara illa i många olika situationer och av en eller flera olika orsaker. Det kan exempelvis handla om barn som i hemmet utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar, fysisk eller psykisk försummelse eller familjer där det förekommer allvarliga relationsproblem mellan barnet och övriga familjen. Barn och ungdomar kan också fara illa på grund av sitt eget beteende, exempelvis på grund av missbruk, kriminalitet och annat självdestruktivt beteende eller för att de utsätts för hot, våld eller andra övergrepp från jämnåriga. Oavsett vad barnet befinner sig i för situation är det misstanken eller kännedomen om att barnet far illa som är utgångspunkten för om en anmälan ska göras till socialtjänsten. Anmälan ska således ske redan vid misstanke om att ett barn far illa. Som anmälare behöver du alltså inte vara säker på att barnen far illa, det räcker med att du misstänker det. Det är socialtjänsten som ska utreda barnets situation och bedöma om barnet behöver det skydd eller stöd som de förfogar över. Varje situation som uppstår där det finns misstanke att barn far illa ska anmälas till respektive socialkontor, oavsett om anmälan är gjord tidigare. Om du inte vet om situationen är sådan att en anmälan ska göras kan du kontakta socialtjänsten och beskriva situationen. Socialtjänsten kan också ge dig råd om vad du bör och inte bör säga till barnet och familjen. Om du inte vill att samtalet ska hanteras som en anmälan ska du inte berätta vilket barn det handlar om. Men eftersom en anmälan ofta är en förutsättning för att socialtjänsten ska kunna agera är det viktigt att tänka på att ett samtal inte ersätter en anmälan. Vid misstanke om misshandel eller sexuella övergrepp måste socialtjänsten kontaktas direkt. Samma dag bör anmälaren skriva ner det barnet har berättat. Påbörja inte en egen utredning. Det är socialtjänstens uppdrag att utreda vilka insatser som behövs. Hur görs en anmälan? Anmälan till socialtjänsten bör vara skriftlig. I akuta situationer kan en anmälan göras muntligt, men ändå följas av en skriftlig anmälan. Anmälan ska innehålla fakta och beskriva situationen och den oro som anmälaren känner. Beskriv gärna i vilket sammanhang som barnet berättat om sin situation, eller konkreta iakttagelser runt barnet. Till socialtjänsten i Umeå kommun kan anmälan också göras med hjälp av en blankett som finns tillgänglig via kommunens hemsida. Blanketten kan skrivas ut och fyllas i för hand eller skickas in elektroniskt. Anmälningsskyldigheten är personlig men för att inte peka ut enskild personal, eller i det fall då flera personer iakttagit det anmälda förhållandet, kan förskolechefen eller hela arbetsgruppen skriva under anmälan. Ska vårdnadshavarna informeras? Om du är osäker om vårdnadshavarna ska informeras om anmälan och dess innehåll, fråga socialtjänsten om råd. OBS! informera aldrig vårdnadshavarna vid misstanke om misshandel eller sexuella övergrepp. Detta då polisanmälan måste övervägas och eventuell samordning med polis måste planeras, vilket görs av socialtjänsten. Fråga socialtjänstens personal om du är tveksam om vad som gäller. Uppgiftsskyldighet till socialtjänsten under utredningens gång De som är anmälningsskyldiga enligt 14 kap 1 är också skyldiga att till socialtjänsten lämna alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredningen. Uppgiftsskyldigheten gäller även om någon annan har gjort anmälan eller om socialnämnden har inlett en utredning på eget initiativ Plikten att lämna uppgifter är överordnad sekretessen. 1 Informationen hämtad ur broschyrerna Till dig som är skyldig att anmäla oro för barn. Information för dig som är anmälningsskyldig enligt 14 kap. 1 Socialtjänstlagen samt Anmäla oro för barn. Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare. Båda är utgivna av Socialstyrelsen och finns att ladda ner på myndighetens hemsida 15

12 LITTERATUR Litteratur som kan vara ett stöd i krissituationer finns på biblioteket. Kontakta personalen för tips. Några böcker och diktsamlingar finns även i krislådan. Se krislådans innehållsförteckning nedan. INNEHÅLLSFÖRTECKNING KRISLÅDAN CD-skiva: SONNENAUFGANG, Klassisk musik Dikter: "NÅGON GÅNG SKA VI DÖ", Barbro Lindgren Diktboken, Kerstin Rimsten-Nilsson, 1980 "MINNS DU FARFAR?", B.J Britt G Hallqvist, Bonnier-Carlsen, 1992 "IBLAND SÅ KOMMER GRÅTEN", Brita af Geijerstam, Bonnier-Carlsen, 1997 "DÖDEN", Zuzana Neza'dalova Diktboken, Kerstin Rimsten-Nilsson, Liber Läromedel, 1980 "BORTA", Bo Carpelan, Måla Himlen Bonniers Juniorförlag, 1988 "VID HIMLENS GRIND", Britt G Hallqvist, Bonniers Juniorförlag, 1965 Böcker: Nilsson, U. Min farfar och lammen Nilsson, U. Adjö, herr Muffin (krislådan på förskolan) Lindgren, A. Bröderna Lejonhjärta (krislådan på fritids) Övrigt: Stearinljus, ljusstake, tändare, ram, duk TELEFONLISTA Ambulans 112 Brandkår 112 Polis 112 Göstas Buss Umeå Taxi AB Umeå kommuns växel Socialtjänstens mottagningsenhet, dagtid (eller sök aktuell person via växeln) Socialjour, kvällstid Annars ring polis (112) Tegs Hälsocentral Sjukvårdsupplysningen 1177 Norrlands universitetssjukhus Giftinformationscentralen 112 Präst Jourhavande

13 ALTERNATIVA LOKALER VID BOMBHOT, BRAND ELLER LIKNANDE Yttersjö förskola , Pollux, Vaktmästare (Roland Lindgren) Kyrkans hus, Yttersjö Nyckelinnehavare Kyrkans Hus i Yttersjö: Anna Hilmersson, Långbrånsv VAR FINNS FÖRBANDSLÅDOR? Nyckelpigan: På värmepannan i tvättstugan Älgen: Skåp ovan diskmaskin i köket Fritids: I garderoben i snickarboden 17

14 BILAGA 1: BRANDÖVNINGAR OCH RUTINER VID BRAND Brandövning Samtala med barngruppen hur man beter sig vid en eventuell brand. Vid brand, vad skall man tänka på och göra? Barnens möjlighet att berätta och repetera. Brandvarnarens funktion. Visa utrymningsplan för förskola/ fritids. Samlingspunkten för förskola är parkeringen och fritids är Alvys trädgård. Viktigt att närvarolistan finns med. Träna att förflytta sig genom rum och dörrar eller via fönster till samlingspunkten. Ned på golvet, röken stiger uppåt, kryp på knä. Barnen kan träna sig att dörrar och dörrhandtag kan bli heta. Ropa på kompisar, ingen får gömma sig. Använd de utrymningsvägar som finns. Vänta in en vuxen för inräkning och information. Prata igenom vad alla kände och tyckte om brandövningen. Kan vi förbättra något? Gå igenom säkerhetsutrustning. Kontroll av brandsläckare. Rutiner vid brand RÄDDA: Personalen ser till att barnen tar sig ut ur huset. Att inget barn har gömt sig på grund av rädsla. En personal tar med sig närvarolistan och telefonen. Det är viktigt att barnen är förprickade, om de är på förskola eller fritids. Barnen samlas och prickas av på närvarolistan, för att se att alla är i säkerhet. LARMA: Ring 112! SLÄCK: Brandsläckare finns på förskola och fritids! Vid stor brand transporteras barnen till Yttersjö förskola! 18