BIOLOGI 8 VÅREN 2017 KROPP & HÄLSA

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BIOLOGI 8 VÅREN 2017 KROPP & HÄLSA"

Transkript

1 BIOLOGI 8 VÅREN 2017 KROPP & HÄLSA Vad ska vi göra? Tornhagsskolan den 17 mars 2017 Vi ska arbeta med om hur kroppens försvar, transporter, energi, kontroll och fortplantning fungerar. Hur behåller man bra hälsa? Hur samarbetar kroppens olika delar så att varje cell får vad den behöver? Din kropp är byggd av organ som arbetar tillsammans i organsystem med sina uppgifter. Du får chans att utveckla 8 förmågor som du ser i betygsmatrisen. Jämför med din egen matris i Fronter och planera vilka du behöver prioritera den här terminen. Alla gör det gula (hälsoperspektivet och sex/fortplantningen). Av de röda väljer du två av de fyra funktionerna. Energi (mat och andning) räknas som två. 1

2 Innehåll Vad ska jag kunna på provet?... 3 Studieteknik: Hur vet du att du kan det här?... 3 Skolverkets kunskapskrav... 4 Uppgift 1 Begreppen... 5 Uppgift 2 Experimentet... 7 Uppgift 3 Hälsa... 9 Uppgift 4 Cellstaden arbetar... 9 Uppgift 5 Blodet och transporterna A. Sammanfattningen B. Filmer om transporterna C.10 frågor D. Transportutmaningen Uppgift 6 Försvaret A. Film om försvaret B. 10 frågor C Försvarsutmaningen Uppgift 7 Energin A Sammanfattningarna B. Filmer om energi C. 10 frågor om energi D. Matens väg - 14 delar E. Tarmluddets skönhet E. Energiutmaningen Uppgift 8 Hjärnan och kontrollen B. Filmer om kontrollen Uppgift 9 Fortplantning och sex A. Vad vet du sedan tidigare? B. 10 frågor om sex C. Sex i människans kultur Checklistan

3 Vad ska jag kunna på provet? 1 De förmågor som vi arbetar med står här nedan. Kunskapskraven finns på nästa sida. 2-3 saker bedöms och är underlag för betyget 1. En diskussion om hälsa och sömn. Samma sak här: Se i Fronter om du ska satsa på den. Du själv tar ansvar för att anmäla dig till den om du ska vara med. (Mål ) 2. Ett experimentet. Rapporten där du visar att du kan planera, genomföra och utvärdera av en undersökning om kroppen. Du måste göra experimentet om du saknar de förmågorna i din Frontermatris eller om du vill höja dig. Se Fronter. (Mål ) 3. Ett prov med kryssfrågor. De kommer från sammanfattningarna, och begreppen. Och så två frågor som klassen gärna får formulera tillsammans med mig: a. Du ska använd biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen. (Mål 3.1). Frågan ska handla om att förklara två av de livsnödvändiga funktioner försvar, transporter, energi till cellerna samt kontroll b. Du ska föra underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och sexualitet och visar då på samband som rör människokroppens byggnad och funktion. (Mål 3.2.) Ett förslag på fråga är: Vad är god hälsa? Du ska resonera i flera led och motivera med begrepp och modeller som hör till ämnet. Hot mot hälsan och konsekvenser av det? Hjälpmedel: Begrepp och bilder från häftet. Studieteknik: Hur vet du att du kan det här? 1. Arbeta med checklistan. 2. Repetera sammanfattningar, frågor, arbetsblad, filmer och anteckningar från lektioner. 3. Testa mot checklistan igen. 1 Så här står det I kursplanens centrala innehåll 1. Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier. 2. Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. 3. Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv. 4. Experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftlig rapport. Arbetsformer Genomgångar, studi.se-filmer, diskussioner och arbete med arbetshäfte. Ett experiment om kroppen ska planeras, genomföras, utvärderas och dokumenteras i en rapport. Du har finns chans att få diskussionen bedömd. Studiemateriel är Grundboken eller Fokusboken, och digitalbok. Powerpoint-anteckningar finns på Fronter. Ansvar för studierna efter egen förmåga. 3

4 4. Skolverkets kunskapskrav Moment Betyget E Betyget C Betyget A Att samtala och diskutera frågor om hälsa, sjukdom och sexualitet. 1.1 Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. 1.2 I diskussionerna ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt ett i huvudsak fungerande sätt Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Att ha kunskap om biologiska sammanhang och att och använda biologins begrepp, modeller och teorier 3.1 Du har grundläggande kunskaper biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Du har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Du har mycket goda biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Att föra resonemang om hälsa, sjukdom och sexualitet Att genomföra systematiska undersökningar 3.2 Du kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och sexualitet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion. 2.1 Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering och bidra till att formulera enkla frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning säkert och i huvudsak fungerande sätt. Du kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och sexualitet och visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering formulera enkla och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning säkert ändamålsenligt sätt. Du kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och sexualitet och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Du kan genomföra undersökningar utifrån en färdig planering och även formulera enkla frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Du använder utrustning på ett säkert och ändamålsenligt och effektivt sätt. 2.3 Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier. Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier. Du kan jämföra resultatet med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier. 2.4 Du för enkla resonemang kring resultatets rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. 2.6 Du gör en enkel dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du för utvecklade resonemang kring resultatets rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Du gör en utvecklad dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Du för välutvecklade resonemang kring resultatets rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Du gör en välutvecklad dokumentation med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. 4

5 1. Gör förtestet. 2. Träna på begreppen. 3. Gör eftertestet. Uppgift 1 Begreppen Antal rätt på förtest: Antal rätt på eftertest: Utveckling: Avsnitt Ord kan Förklaring intro Hjärnan och kontrollen Transporterna Organell Cell Vävnad Organ organsystem Mitokondrie Symptom Virus Resistenta bakterier Nervcell Autonom Centrala nervsystemet Perifera nervsystemet Hormon Centra Signalämne Belöningssystem Beroendesjukdom Hjärta Kretslopp Artär Ven Kapillär Blodplasma Blodkroppar Venpump Del i en cell. Till exempel cellkärna och mitokondrie. Byggsten i levande organismer. Cellen är i sin tur uppbyggd av organeller, t ex cellkärna och mitokondrier. Många celler tillsammans som har samma uppgift. Benvävnad är ett exempel, muskelvävnad ett annat. Blod är en flytande vävnad. En yttre eller inre kroppsdel med speciell funktion och form. Till exempel hud, hjärta eller hjärna. Ett organ består av vävnader och celler. Flera organ som tillsammans fixar en uppgift. Exempel: Transporterna fungerar av att hjärta, blodkärl och blod samarbetar. Den organell som producerar energi.. Här sker för cellandningen. Ett tecken på sjukdom. Till exempel att man får feber, snuva eller utslag. Ett smittämne som är mycket mindre än bakterier och som bara kan föröka sig inuti levande celler. Bakterier som inte dör av antibiotika. De är motståndskraftiga mot den sortens medicin. Ett hot mot hälsan i världen. Cellen som bygger upp hjärnan och nervsystemet Självständig. Hjärnan och ryggmärgen. Alla nerver ute i kroppen. Ett kemiskt ämne som påverkar cellerna. De bildas i körtlar. Område i hjärnas yttersta bark som tar hand om lika saker, t ex syn och känseln. Kemiska ämnen som för signaler vidare från en nervcell till en annan. Till exempel serotonin och dopamin (Nobelpris 2001). Har till uppgift att belöna oss göra oss beroende av sådant som är viktigt för överlevnad. Till exempel att äta, dricka, ha sex och motionera. När belöningssystemet kidnappas. Muskel med fyra rum som pumpar blodet cellerna Ett slutet system med hjärta, blod och blodkärl. Blodkärl som leder blodet från hjärtat. Blodkärl som leder blodet tillbaka hjärtat. Mycket små blodkärl i kroppens vävnader som kommer nära cellerna. En gulaktig del av blodet, närmare bestämt 55 % av blodet. Innehåller mest vatten och transporterar vattenlösliga närings- och avfallsämnen. Annat namn för blodceller. 45 % av blodets innehåll. Det finns tre sorter; röda och vita blodkroppar samt blodplättar (trombocyter). Sättet med vener och muskler som blodet kommer tillbaka till hjärtat. 5

6 Försvaret Allergi Antibiotika Immunitet Vit blodkropp Vaccin Antikropp Lymfa Överkänslighet mot ämnen. Läkemedel som dödar bakterier eller hindrar dem från att dela sig. När en organism inte är mottaglig för en infektion, är alltså immun. Blodcell som ingår i kroppens försvar. Finns T-, B-cell och makrofager (storätare) Ämne som tränar kroppens försvar. Tillverkas av vita blodkroppar. Upptäcker och indentifierar smittämnen. Vävnadsvätska som går till lymfkörlar för att renas på bakterier och döda blodkroppar. Energin Protein Aminosyror Druvsocker Kväverik molekyl som byggs upp aminosyror. Symbol Y. 20 olika byggstenar i proteiner. De innehåller mycket av grundämnet kväve. Den enklaste kolhydraten. Annat namn är glukos. Enzym Förbränning Glukos Insulin Kolhydrater Långsamma kolhydrater Snabba kolhydrater Vitaminer lungblåsa Ämnesomsättning Ett protein som underlättar och påskyndar kemiska reaktioner i cellerna utan att själv förbrukas. När maten sönderdelas fungerar enzymerna som saxar. Kemiska reaktioner då energirika ämnen (t ex druvsocker och fett) bryts ner för att ge energi. Kallas också för cellandning. Se druvsocker. Ett hormon som utsöndras efter en måltid som ett svar på förhöjda nivåer av glukos (druvsocker i blodet). Insulin signalerar till kroppens muskler och fettvävnad att ta upp glukos från blodet. Ett samlingsnamn på kemiska ämnen som innehåller grundämnena kol, väte och syre. Exempel är glukos, sackaros, stärkelse och cellulosa i ved. Kolhydrater som ger dig druvsocker under en längre tid. Mat med fibrer har denna effekt. Exempel är grovt bröd och pasta gjort av fullkorn. Kolhydrater som gör att du på kort tid får mycket druvsocker till cellerna. Det gäller till exempel läsk, sylt, kakor, vitt bröd och godis. Ämnen som är livsnödvändiga. De ingår normalt i vår mat och behövs i cellens ämnesomsättning. Där gasutbytet sker i lungorna. Syrgas från luft till blodbanan, koldioxid från blodet till luften. Kallas också alveoler. De kemiska reaktionerna som sker i cellerna. Bland annat cellandningen. Urinämne Avfall från cellerna som lämnar kroppen genom urinen. Symbol är +. Befruktning Graviditet Sammansmältning av en spermie och en äggcell. Då startar utvecklingen av en ny individ, från embryo, till foster och till ett litet barn. Att vara med barn. En kvinna som väntar barn är gravid. Sex och fortplantning könssjukdom Pubertet Reproduktion Spermie Sjukdom som sprids via sex. Till exempel klamydia, kondylom, gonorré och HIV. Period under tonåren då kroppen utvecklas från barn till vuxen och då könsmognaden sker. Betyder återskapa. I det här sammanhanget att få barn. Att nytt liv skapas. Hanlig könscell. Äggcell Honlig könscell. 6

7 (mål ) Uppgift 2 Experimentet Du ska göra en egen undersökning av kroppen med naturvetenskaplig arbetsmetod. Här är tre förslag: 1. Pincettgreppet. Vilken betydelse har tummen? Hur skulle livet fungera utan den? 2. Om hjärtat. Hur påverkas pulsen av ansträngning? Hur hänger kondition och puls ihop? 3. Hur stor betydelse har vilopauser? Följ den blå skrivmallen och skriv en naturvetenskaplig rapport. De fyra underrubrikerna skall finnas med. När du samarbetar med någon annan ska du skriva vem det är. Samarbeta gärna fram till och med genomförandet. Utvärderingen ska du själv. Det undersökande arbetssättet Den här finns på 7

8 1. Vilken nytta har människan av pincettgreppet? Du behöver: Ett par skålar med ärtor eller andra små saker att flytta. Tidtagning. Planering: Hitta på en metod för att jämföra hur snabbt det går att flytta små föremål mellan två skålar. Testa att flytta med tumme och pekfinger och sedan utan att få använda tummen. Skillnad? Till utvärdering: Sök fakta om pincettgreppens evolutionära betydelse för vår art homo sapiens och hominiderna. 2 Hur påverkas pulsen av ansträngning, jämfört mellan om man har bättre eller sämre kondition? Du behöver: Tidtagning, en försöksperson med annan kondition än du själv (bättre eller sämre) och dig själv som försöksperson, tabell för att anteckna pulsen en gång per minut, när pulsen sjunker tillbaka till vilopulsen Planering: Prova ut en metod att mäta puls med så få felkällor som möjligt.. Vilopulsen mäter ni när ni varit lugna i vila 5-10 min. Planera en kraftig ansträngning under minst 5 minuter, riskfritt, så att pulsen når över slag/minut. Mät pulsen en gång per minut igen, ända till den gått ner till vilopuls igen. Jämför med en kamrat, som du vet har bättre eller sämre kondition är vad du själv har. Dra slutsats. Din hypotes: Ska handla om hur snabbt man återhämtar sig tillbaka till vilopulsen, i jämförelse mellan en person med bättre/sämre kondition. Till utvärdering: Sök naturvetenskaplig fakta om hjärtats arbete och kondition 3 Hur stor betydelse har vilopauser? Du behöver: Dynamometer. tidtagning, försökspersoner Planeringsförslag: Tryck hårt om dynamometern. Behåll greppet x antal sekunder. Läs av resultatet. Nollställ och upprepa på samma sätt 5 gånger till. Med samma grepp gör likadant igen, men med den skillnaden att du vilar y antal sekunder emellan varje försök. Till utvärderingen: Sök naturvetenskapligt fakta om dynamiskt och statiskt arbete. 8

9 Uppgift 3 Hälsa MMS Vägen till god hälsa beskriver människans hälsa med minnesregeln MMS, som står får Matvanor, Motion och Sömn. a. Se filmerna och sammanfatta vad de menar att hälsa är. b. Gör gärna quizen till filmerna, om det är ett bra sätt för dig att lära dig om hälsa. c. Diskutera och tänk efter, vad tycker ni själva att god hälsa är? Vad grundar ni det på? Vad har missat? d. Förbered er att diskutera hälsa. Frågeställningar och fler källor än de ovan finns på och i uppgiften om Socker och fetma som också ligger på nätet. Betyget A för Mål Att diskutera 1.1 Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. 1.2 I diskussionerna ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Uppgift 4 Cellstaden arbetar Förberedelse: Se studi.se-filmen om djurcellen och sedan filmen om Cellstaden som finns på Bilden visar en cell i genomskärning. Vilka uppgifter har organellerna? I arbetet med energi ska vi fokusera på mitokondrien. Vad händer där? 9

10 Uppgift 5 Blodet och transporterna A. Sammanfattningen Grundbok s. 186 och framåt. Fokusboken s. 156 och framåt. B. Filmer om transporterna Se på filmerna och träna på quizen, om det är ett bra sätt för dig att lära begrepp och hur kroppen fungerar. C.10 frågor Blodet går runt i kroppen Fokus 157/ Grundbok Vilka är blodets tre viktigaste uppgifter? 2. Vilken väg rinner blodet genom stora kretsloppet? 3. Vilken väg rinner blodet genom stora kretsloppet? Blodkropparna är blodets celler 158/ Vilken uppgift har de röda blodkropparna? 5. Vilken uppgift har de vita blodkropparna? 6. Beskriv vad som händer när ett sår slutar blöda. Blodkärlen / Vad kallas med ett annat namn stora kroppspulsådern? 8. Varför har artärerna tjockare väggar än venerna? 9. Var sker ämnesutbytet mellan blodet och kroppens celler? 10. Vad gör muskelpumpen? 10

11 D. Transportutmaningen Förklara för någon som aldrig funderar på hur ens eget transportsystem fungerar. Använd begrepp och modeller. Du hittar svaren i fokusboken s , i grundboken s , i studifilm om Blod och hjärta och i genomgången från lektionen. a. Färga de blodkärl och den del av hjärtat som innehåller syrerikt blod. Använd röd färg. b. Gör likadant med den del av blodomloppet som innehåller syrefattigt blod. Använd blå färg. c. Markera med pilar åt vilket håll blodet cirkulerar. Börja från hjärtat. (Grundbok s 191, fokus s 161.) d. Skriv namn på delarna e. Vilka blodkärl leder blodet ut från hjärtat? f. Vilka blodkärl leder blodet fram till kroppens alla vävnader? g. Vilka blodkärl leder blodet tillbaka till hjärtat? h. Vad händer när blodet passerar lungorna? i. Vad händer när blodet passerar tunntarmen? j. Vad händer när blodet passerar njurarna? k. Vad händer när blodet passerar kroppens celler? 8. Kapillär Som kommer i kontakt med cellerna. Den är ca 1 mm lång och 0,01 mm i diameter. 11

12 Uppgift 6 Försvaret A. Film om försvaret Se filmen och gör quizet. B. 10 frågor Blodet och kroppens försvar Fokusboken s / Grundboken s Vad händer i lymfan och lymfkörtlarna? 2. När blir man immun mot en sjukdom? 3. Beskriv vad som händer när bakterier gör dig sjuk och du frisknar till igen. Försvaret kan behöva hjälp 166/ Till vilken grupp mediciner hör penicilin? 5. Hur kan vaccin göra att man bir immun mot en sjukdom? 6. Varför kan serum verka så snabbt? Allergi 167/ Ge tre exempel på besvär man kan få av allergi. 8. Varför kan man bli allergisk? Beskriv vad som händer i blodet då. 9. Beskriv allergisk reaktion med begreppen anitgen, slemhinna histamin och mastcell. (Bara i grundboken) 10. Vad är det för skillnad på vaccinering och serumbehandling? C Försvarsutmaningen Använd försvarets begrepp och förklara med egna ord:. a) Din kropps yttre skydd mot smittämnen är hud och slemhinnor. Om bakterier och virus ändå ta sig förbi är det blodet som försvarar kroppen inifrån. Förklara hur det sker. b) En del av oss blir allergiska. Vad händer? 12

13 Uppgift 7 Energin A Sammanfattningarna Grundbok s. 216 och framåt. Fokusboken s. 180 och framåt. Grundbok s 204 och framåt Fokusboken s 170 och framåt. B. Filmer om energi Se på filmerna och träna på quizen, om det är ett bra sätt för dig att lära begrepp och hur kroppen fungerar. 13

14 C. 10 frågor om energi Varför behöver du äta? Fokus 171/ Grundbok Varför är det extra viktigt att personer som växer äter olika sorters mat? 2. Vilka näringsämnen ger bränsle till cellernas förbränning i mitokondrierna? 3. Vilka näringsämnen används som byggnadsmateriel. 4. Vilken uppgift har enzymerna? Ostsmörgåsens väg Fokus / Grundbok Para ihop kroppsdelen med rätt vätska. Dra streck mellan begreppen. Munnen Magsäcken Tolvfingertarm Tunntarm galla tarmsaft saliv magsaft 6. Tunntarmen är uppbyggd på ett speciellt sätt för att kunna ta upp näringsämnen så effektivt som möjligt. Beskriv hur det går till. Varför måste du andas? 181 / Cellen förbränner druvsocker och fett för att få För cellens förbränning behövs också Vid förbränningen bildas som avfall. 8. Varifrån kommer det syre som behövs i cellerna och hur lämnar det kroppen? Från näsa till lunga? 182 / Luften du andas i n kan vara torr och kall. Men den luft du som kommer ner i lungorna är ändå oftast ren, varm och fuktig. Hur kan den vara det? 10. Var i lungorna byter de röda blodkropparna ut koldixoid mot syre? Förklara bilden. 14

15 D. Matens väg - 14 delar Den här uppgiften sammanfattar studifilmerna. Du parar ihop beskrivning med del från rutan till höger.. Jämför med ww.studi.se eller fokusbokens eller i grundboken. 1 Här börjar den mekaniska sönderdelningen. Maten tuggas och blandas med saliv. Saliv innehåller enzymet amylas som spjälkar (sönderdelar) kolhydrater kemiskt. Delen som också används för att prata heter är 2. Producerar saliv så att maten blöts ner och går att svälja. 3.Är 25 cm och här pressar maten vidare ner till lagringen. 1 Delarna Mun Spottkörtlar Matstrupe Magsäck 12-fingertarm Lever Gallblåsa bukspottkörtel Tunntarm Tjocktarm Ändtarm Analöppning/anus 5 Första delen av tunntarmen heter så här för att den är lång som 12 fingrars bredd. Här mynnar matspjälkningsvätskor från två andra organ. 4. Proteinerna bryts ner av enzymet pepsin. Saltsyra sänker ph-värdet dödar bakterier. Maten lagras, du håller dig mätt längre. 6 Producerar galla, som finfördelar fett. Fungerar ungefär som diskmedel på fett när du diskar. Körteln heter 7. Den här lilla blåsan lagrar galla tills du äter fet mat, då gallan behövs. Den heter och bra att ha om man äter fet mat. 8. Producerar bukspott som innehåller enzymer som bryter ner kolhydrater, fetter och protein meter lång och suger upp vatten och återanvänder det. Om du har diarré har det här organet inte kunnat göra sitt jobb. Födan pressas fram genom tarmens rörelser. Bakterier tillverkar K-vitamin. 13. Sista lagret innan ändan nås. 9 Nu börjar det hända grejer. Här finns tarmsaft som fortsätter nedbrytningen. Insidan är kraftigt veckad och på dess yta finns tarmludd. Den är väldigt vacker i mikroskop. Den totala ytan skulle täcka golvet i en stor lägenhet. Allt är nu nedbrutet. Blod- och lymfkärl tar upp näringen som då transporteras till dina celler. 14 The exit. Hålls stängd av en spänd ringmuskel. När den slappnar av lämnar avföringen kroppen. Plopp! Konstruktionen med ringmuskler finns för övrigt runt ögats pupill och i magsäckens båda ändar. Men det är en helt annan historia. 15

16 E. Tarmluddets skönhet Figur 1 Från grundbokens sidan 206 En av de vackraste strukturerna i kroppen är nog tarmluddet, eller villi, som det heter på latin. Studera gärna ett mikroskopiskt preparat av tunntarmen från en människa. Sök reda på tarmludd och försök att hitta andra delar som körtlar och muskler. a) Om du vill:: Rita av vad du ser och sätt ut beteckningar. Markera var tarminnehållet en gång passerade. b) Vilken betydelse har muskellagren? 16

17 E. Energiutmaningen Förklara hur näringsämnena i en pizza och syret du andas in omsätts till energi i cellernas mitokondrier. Använd matkemins begrepp: Kolhydrater Stärkelse - druvsocker Protein aminosyror Fett glycerol fettsyror. Bilden nedan är en modell för det som händer vid kapillär och cell. 17

18 A Sammanfattningen Uppgift 8 Hjärnan och kontrollen Grundboken sidan 230 och framåt. Fokus sidan B. Filmer om kontrollen Se filmen om nervsystemet i första hand och gör quizet. C.10 frågor Vi reagerar på intryck Fokus 191/ Grundbok Para ihop rätt begrepp med sträck Elektriska signaler självständig Kemiska signaler nerver Autonom hormon 2. Varför är det viktigt att en del funktioner i kroppen är autonoma, alltså självständiga? Nervsystemet / Vilka två organ ingår i det centrala nervsystemet 4. Rita en nervcell och sätt delarna. Visa med pilar i din bild var på nervcellen signalen går in och ut. 18

19 Hormonerna / Hormoner bildas i. Hormoner transporteras med hjälp av. Hormoner skickas med hastighet. Tankar och känslor / Hjärnans evolution. I vilka steg har människans hjärna utvecklats? Först kom Den styr Sedan utvecklades Den styr Till sist kom Tack vare den kan människan Minnen lagras på många olika ställen / Olika områden i hjärnbarken har hand om olika saker. Vilka är hjärnas olika centra nummer Om studieteknik: Se rutan till höger. Hur kan du göra för att komma minnas bättre? Hjärnans kemi / Skriv namn på två av hjärnans signalämnen. 10. Vilken nytta har vi av belöningssystemet i känslohjärnan? C Utmaningen Sammanfatta och förklara hur kontrollen fungerar, för någon som inget vet än. 19

20 Uppgift 9 Fortplantning och sex A. Vad vet du sedan tidigare? 2. Att mensen kommer är ett tecken på könsmognad hos en tjej. 3. Menstruationscykeln regelbunden och en månad lång.. Killens killen ska En tjej 20

21 B. 10 frågor om sex Grundboken sidan 274 och framåt. Fokus sidan 225 och framåt. Det här kan vi arbeta med på minst två olika sätt: Att själv söka svar med bok, filmer eller eller att vi ägnar en lektion med genomgång och korta filmer. Klassen bestämmer tillsammans. Vad tycker ni? 1. Var sker befruktningen? 2. Vilka preventivmedel är säkra? 3. Vilka är osäkra? 4. Vad säger svensk lag om abort? 5. Vilka sjukdomar kan drabba könsorganen? 6. Hur skyddar man sig mot dem? 7. Vilken risk tar den som får klamydia? 8. Vad är resistenta bakterier? 9. Varför är det bekymmersamt att gonorrébakterier blivit resistenta? 10. Förklara smittskyddslagen och varför den finns. Mål 3.5 C. Sex i människans kultur Syfte: Ett se på sex ur ett historiskt perspektiv. Läs texten Sex i människans kultur Grundboken s eller Fokus sidan Diskutera 1. Vad var nytt för er i den texten? 2. Något som förvånade? 3. Vilka steg i Kort historik tycker ni har varit viktiga? 4. Hur har man förhindrat graviditeter förr i tiden? 5. Hur tror ni att synen på sex kommer att vara i framtiden? 21

22 Hälsa Checklistan Jag har sett filmerna om Matvanor, motion och Sömn och kan quizen Jag kan resonera kring hälsa och konsekvenser av olika val. Cellen Jag har sett studi.se-filmen om djurcellen. Och jag vet vad en organell är. Fortplantning och sex Jag kan 17 frågor Vad vet du sedan tidigare Alla 10 frågor om sex. Jag har förstått filmen om befruktning Jag vet vad smittskyddslagen är och varför den finns Det som kommer nu är valbart, utifrån din önskan och förmågor du behöver arbeta med. Kolla i din Frontermatris för biologi så ser du vad du ska prioritera den här terminen. Hälsa Jag har sett filmerna om Matvanor, motion och Sömn och kan quizen Jag kan diskutera (Frontermål ) och resonera kring hälsa och konsekvenser av olika val. Experimentet i uppgift 2 Jag kan planera ett experiment om kroppen. Jag vet vad konstant, variabel och felkällor är och använder de när jag planerar (Fronter-mål 2.1) Jag kan genomföra ett experiment om kroppen. Jag dokumenterar mitt resultat i tabell- eller diagramform. (Fronter 2.6) Valbart I utvärderingen kan jag jämföra resultatet med frågeställningen och dra slutsats. Den kopplas till biologiska modeller och teorier (Fronter 2.3). Jag kan utvärdera ett experiment om kroppen. Jag funderar på felkällor, jag ger förslag på hur undersökningen kan förbättras (Fronter 2.4). 22

23 Blodet och transporterna Sammanfattningen Filmer om transporterna 10 frågor och jag vet vad blodomloppet är och hur blodet går genom hjärtat till två kretslopp. Transportutmaningen Försvaret Film om försvaret 10 frågor Försvarsutmaningen Energin (Mat och andning) Sammanfattningarna Du har valt 2 funktioner Filmer om energi Matens väg 14 delar Energiutmaningen Hjärnan och kontrollen Filmer om kontrollen 10 frågor Utmaning om kontrollen 23

Elevens häfte i biologi 8 våren 2016

Elevens häfte i biologi 8 våren 2016 Elevens häfte i biologi 8 våren 2016 Tornhagsskolan den 10 mars 2016 Det här ska vi arbeta med: Hur fungerar den friska kroppen? Hur behåller man bra hälsa? Hur försvarar sig kroppen när man blir utsatt

Läs mer

BIOLOGI 8 VÅREN 2017 KROPP & HÄLSA

BIOLOGI 8 VÅREN 2017 KROPP & HÄLSA BIOLOGI 8 VÅREN 2017 KROPP & HÄLSA Tornhagsskolan den 10 januari 2017 Det här ska vi arbeta med: Hur fungerar den friska kroppen? Hur behåller man bra hälsa? Hur försvarar sig kroppen när man blir utsatt

Läs mer

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska

Läs mer

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Biologi - blodet, andningen och maten "ologi - blodet, andningen och maten" Grundskola 8 1 1 biologiplanering Skapad 2016-09-30 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan" från

Läs mer

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Kroppen del 1 Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Matspjälkningen Begrepp att kunna: Tänder Saliv/spott Tunga Matstrupen Magmun Magsäck Magsaft Tolvfingertarm

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen Sexualkunskap 8A Pär Leijonhufvud $\ Nyheden BY: 30 januari 2015 C Vad är viktigt inom området? Hur fungerar könsorganen Vad sker i kroppen under puberteten Hur blir ett barn till, från befruktning till

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

Människokroppen. Matspjälkningen. Anne-Lie Hellström, Christinaskolan, Piteå

Människokroppen. Matspjälkningen. Anne-Lie Hellström, Christinaskolan, Piteå Människokroppen Matspjälkningen Anne-Lie Hellström, Christinaskolan, Piteå www.lektion.se Vad ska du äta och varför? Kolhydrater Vår främsta energikälla. Kroppens bränsle, härifrån får vi den energi vi

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR Kost och hälsa Vad behöver kroppen för att hålla sig frisk? Varför behöver kroppen mat? FÖDA S. 146-152 Vatten Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Hjärtat och blodomloppet

Hjärtat och blodomloppet Hjärtat och blodomloppet Hjärtat & Blodomloppet Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Vår kropp behöver Syre Vatten Näring Syre behövs för att vi ska kunna förbränna maten och få energi.

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

07-03-08. Ordning i Myllret

07-03-08. Ordning i Myllret Moment Ordning i Myllret Studieplan och bedömningsgrunder i Biologi för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen veta att biologin är läran om det levande förstå förutsättningar för liv kunna använda

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan

Läs mer

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den 29 januari 2016 Vi ska sammanfatta och fördjupa grundskolans biologi genom att 1. använda källkritik när du beskriver

Läs mer

Kim Kindvall 12 oktober 2014. Kroppen BIOLOGIUPPSATS

Kim Kindvall 12 oktober 2014. Kroppen BIOLOGIUPPSATS ! Kim Kindvall 12 oktober 2014 Kroppen!1 Celler Celler kallas "livets byggsten" eftersom alla organismer består av dem. Vissa organismer, som bakterier, består av bara en cell medan till exempel vi människor

Läs mer

Anteckningar på Människokroppen

Anteckningar på Människokroppen Anteckningar på Människokroppen Kroppen byggs upp utav celler. De behöver få näringsämnen att jobba med. Matspjälkning (spjälkning = nedbrytning.) Från att vi stoppar något i munnen tills att det kommer

Läs mer

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik

Läs mer

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP KAPITEL 1 BLODET Alla delar av blodet har olika uppgifter. Röda blodkroppar är de som gör blodet rött. Det finns väldigt många röda blodkroppar i vårt blod, många

Läs mer

Workshop om kursplaner åk 7 9

Workshop om kursplaner åk 7 9 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Hur blir flera bedömningar ett betyg? Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som

Läs mer

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum] Mål att uppnå För stå hur männniskans kropp är uppbyggd i stora drag. Förstå sambandet mellan maten du äter och hur din kropp fungerar. Förstå hjärnans och nervernas betydelse för att vi minns, lär oss

Läs mer

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den 1 februari 2017 Vi ska sammanfatta och fördjupa grundskolans biologi genom att 1. använda källkritik när du söker information

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till

Läs mer

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Kurskoder: LPGG14 Delkurs: 1 Ämnen: Biologi, Kemi Datum: fredagen den 4 november 2016 Tid: 8.15 12.15 (distans 9.00-13.00) Ansvariga lärare: Hjälpmedel:

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor

Läs mer

Planering i biologi Våren år 7

Planering i biologi Våren år 7 Planering i biologi Våren år 7 Tornhagsskolan den 14 mars 2016 Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi arbeta med växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda

Läs mer

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012 Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Människokroppen celler i V34 samarbete V35 V36 V37 V38 V39 V40 V41 V42 V43 Matspjälkning och andning Blodomloppet Huden och våra rörelseorgan

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Inledning Under denna period repeterar vi kemins grunder och läser sedan om - periodiska systemets, samt atomens, uppbyggnad - olika former av kemiska

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Atomer och det periodiska systemet

Atomer och det periodiska systemet Atomer och det periodiska systemet Planering i Kemi så9 VT2013 Ansvarig lärare: Märta Nordlander marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Det centrala innehållet Kemiska föreningar, och hur atomer sätts

Läs mer

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter

Läs mer

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper

Läs mer

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5 Inledning Arv och genetik - 9E - läsår 16-17 - v48-v5 Under denna period läser vi om arv, genetik och genteknik: - dels hur mekanismerna fungerar på cell- och individnivå: gener, DNA, kromosomer, celldelning,

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Inför nationella proven i Biologi

Inför nationella proven i Biologi Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Planering. Sexualkunskap

Planering. Sexualkunskap Planering Sexualkunskap Planering Lektion 1: Könsorganens biologi Lektion 2: Varför sex? Lektion 3: sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel Lektion 4: Prov Könsorganens biologi Kromosomer DNA

Läs mer

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven? "Försurning" Skapad 2014-03-20 av Catharina Andersson i Stenkulan, Lerum Redigerad senast 2014-03-29 av Catharina Andersson Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga.

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat. Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi. "Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera

Läs mer

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: 7A ht.2012 KEMINS GRUNDER Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: Använda kemins begrepp, modeller teorier för att förklara beskriva samband i samhället naturen Genomföra systematiska

Läs mer

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 2010/2011 Arbetsområde: Livsformer Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer

Läs mer

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen! Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

Namn: Biologi för år 7 del 1

Namn: Biologi för år 7 del 1 Biologi för år 7 del 1 Tornhagsskolan den 18 dec 2016 Vad ska vi göra? I det här arbetsområdet ska vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Varför finns det liv på jorden och vad är typiskt

Läs mer

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3 MÄNNISKOKROPPEN Biologi - V46- V3 CELLEN Cellerna är aktiva hela livet, non stop. Encelliga organismer består av endast en cell. Hos människor finns det massa olika typer av celler. Muskelceller, ögonceller,

Läs mer

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Densitet, Tryck, Värme, Väder "Densitet, Tryck, Värme, Väder" Grundskola 7 8 1 Densitet, tryck, värme, väder Skapad 216-11-1 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan"

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur

Läs mer

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Studieplan i Fysik Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Syftet med att fylla i denna studieplan är att du ska reflektera över och bli mer förtrogen med dina förmågor, samt bli medveten

Läs mer

Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen

Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen Eleven kan med hjälp av guiden och cd:n göra virtuella dissektioner på människokroppen. Guiden är tänkt att användas på samma sätt som en dissektionshandledning.

Läs mer

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment Betygskriterier Biologi Åk 7 MÅL Eleven skall kunna principen för vetenskapliga namn skilja på art, släkte och familj känna till egenskaper som är utmärkande för liv samt livets indelning i fem riken känna

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Biologi för år 7 del 1

Biologi för år 7 del 1 Biologi för år 7 del 1 Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 Vad ska vi göra? Vi undersöka vad biologi och liv egentligen är för något. Till exempel: Varför finns det liv på jorden och vad är typiskt för

Läs mer

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer