Försäkringskassans slutrapport. Funktionshinderspolitiska delmålen 2015

Transkript

1 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (52) Försäkringskassans slutrapport Funktionshinderspolitiska delmålen 2015

2 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (52) Inledning Denna slutrapport visar de resultat vi åstadkommit och de åtgärder vi vidtagit under 2015 i arbetet med genomförandet av de funktionshinderspolitiska delmålen. En stor del av myndigheten varit involverad i arbetet och rapporten visar att arbetet med delmålen är integrerad i stora delar av verksamheten. Funktionshinderspolitiken är i mycket ett tvärfunktionellt område på Försäkringskassan, vilket varit bidragande till att Försäkringskassan 2015 fick priset Årets bubblare 1. Men trots det stora arbete som gjorts kvarstår en del utmaningar. Till exempel behöver vi få verksamhet och IT-utveckling att gå i takt vad gäller kravställning och utveckling av våra interna system. En annan framgångsfaktor är att Försäkringskassan under strategiperioden höjt ambitionsnivån och ökat takten i arbetet med delmålen. Men för att uppnå de politiska målen om att personer med funktionsnedsättning ska vara fullt delaktiga i samhällslivet på jämlika villkor behöver vi göra insatserna mer effektiva. Arbetet med att få unga ut i arbete och samhällsliv är därför ett viktigt utvecklingsområde tillsammans med våra partners och andra berörda samhällsaktörer. Nu väntar en period av utvärdering och kraftsamling för att göra funktionshinderspolitiken mer effektiv och systematisk så att vi år 2017 har ännu bättre förutsättningar att nå de nationella målen för funktionshinderspolitiken. Beslut om detta regeringsuppdrag har fattats av biträdande generaldirektör Anne Persson Grivas i närvaro av avdelningschef Birgitta Målsäter, Jan Andersson, Tomas Höglund, Ulrika Havossar, Lars-Åke Brattlund, Elisabeth Hultengren, Elisabeth Hopkins, Marie Hallander Larsson, Stefan Olowsson, Eva Nordqvist, Sture Hjalmarsson, Lena Sandh och Carola Määttä och projektledare Carina Burguete, den senare som föredragande. Ann Persson Grivas Carina Burguete 1 Utmärkelsen Årets bubblare delas ut av Myndigheten för delaktighet till den myndighet som under året tagit störst kliv framåt i arbetet för att alla, oavsett funktionsförmåga, ska kunna vara delaktiga i samhället.

3 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 3 (52) Innehåll Lägesbeskrivning Bilaga 1 Svar på regeringsuppdrag Bilaga 2 Uppdrag Bilaga 3 Tillgänglighetsrond 2015

4 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 4 (52) Lägesbedömning Den samlade lägesbedömningen är att Försäkringskassan inte uppfyller delmål 1, uppfyller delmål 2 och uppfyller delmål 3 till stora delar. De huvudsakliga anledningarna till att delmål 1 inte uppfylls är att myndigheten inte får ut unga i arbete och studier i den omfattning som vore önskvärd. Delmål 2 bedöms vara uppfyllt då kunskapen om skillnader i beslut inom assistansersättningen kontinuerligt ökat under de år myndigheten haft delmålet. Inom tillgänglighetsområdet (delmål 3) har Försäkringskassan tagit stora steg framåt, vilket varit en bidragande anledning till att Myndigheten för delaktighet (MFD) utsåg Försäkringskassan till Årets bubblare Bakgrunden till att delmål 3 inte uppfylls helt är att vi inte helt lever upp till kravet att vid alla behov av IT-lösningar ska, så långt det är möjligt, dessa anpassas till personer med funktionsnedsättning. Försäkringskassan ska bidra till att öka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning i arbetslivet och i det övriga samhällslivet med tidiga och aktiva insatser, med särskild inriktning mot unga som har aktivitetsersättning (delmål 1). Sedan 2014 registrerar handläggarna kundernas sysselsättning efter att aktivitetsersättningen upphört. Det är sammantaget få kunder med aktivitetsersättning som går vidare till arbete eller studier. Under 2015 gick 653 personer vidare till arbete och 558 vidare till studier. Detta motsvarar 3,9 respektive 3,3 procent av alla personer med aktivitetsersättning. Det kan till viss till del förklaras av att en del av dem har så omfattande funktionsnedsättningar att de helt saknar förutsättningar för arbete eller studier. En betydligt högre andel av de som deltagit i det förstärkta samarbetet med Arbetsförmedlingen går vidare till arbete eller studier. Under året genomfördes sammantaget 2341 gemensamma kartläggningar tillsammans med Arbetsförmedlingen. Av dem 83 procent vidare till aktiva insatser. Under 2014 var motsvarande resultat 82 procent. [1] Den vanligaste insatsen efter gemensam kartläggning är arbetsförberedande insatser. Cirka 59 procent av de som deltagit i arbetslivsinriktade insatser är i arbete eller utbildning efter avslutad insats. Det är fler än 2014 då 56 procent gick vidare till arbete eller utbildning. Denna rapport innehåller många fler indikatorer som i vissa delar visar på blygsamma framgångar jämfört med Upplevelsen av hur delaktig man är i handläggningen av sitt ärende har också ökat i jämförelse med föregående år. En övergripande bedömning ger vid hand att Försäkringskassan, tillsammans med övriga parter, inte får ut unga med aktivitetsersättning i arbete och samhällsliv i den omfattning som vore önskvärt. Försäkringskassan har fortfarande stora utmaningar inom detta område. [1] Jämförbara siffror för 2013 saknas.

5 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 5 (52) Myndigheten har under 2015 arbetat med att planera och genomföra olika insatser, vilkas effekt väntas ha inverkan längre fram. Till dessa hör en omfattande effektutvärdering av arbetslivsinriktade insatser, Satsa på gymnasiet inom projektet Enklare vardag, och informationsinsatser till unga för att de ska känna sig trygga med att exempelvis pröva på att ha vilande aktivitetsersättning. En förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna komma ut i arbetsliv och samhällsliv är att statsförvaltningen är tillgänglig och inkluderande. Därför är det nytt för i år att Försäkringskassan även kort rapporterar om Försäkringskassan som arbetsgivare under delmål 1, delaktighet. Här har myndigheten, under 2015 tagit fram en likabehandlingsplan för åren med insatser för att öka förutsättningarna för att rekrytera, befordra och kompetensutveckla personer med funktionsnedsättning på samma villkor som andra. Under 2015 har Försäkringskassan ökat kunskapen om skillnader i beslut (delmål 2). I denna rapport redovisas en del av de skillnader i beslut som utretts under året. För en mer fullständig redogörelse, var god se Socialförsäkringsrapport 2015:13, Rättslig uppföljning 2015:2, och Rättslig uppföljning 2015:7. Gällande statistiska skillnader avseende kön, ålder, personkrets, anordnartyp och regionala skillnader visar resultaten att det finns skillnader mellan länen. Det gäller oavsett om man studerar hela assistanspopulationen eller endast de nybeviljade ärendena. Skillnaderna mellan länen beträffande genomsnittligt antal timmar har minskat över tid. 2 Försäkringskassan har även analyserat skillnader i utredningar, bedömningar och beslut. Underlagen visar att det finns skillnader i beslut i olika delar av landet och förbättringspotential för att åstadkomma mer enhetliga utredningar, bedömningar och beslut. 3 Försäkringskassan bedömer att tillgänglighetsarbetet går framåt (delmål 3). Inom vissa delar av verksamheten är tillgänglighetsarbetet systematiskt och det är tydligt att det är en integrerad del av verksamheten. Det gäller framförallt inom områdena tillgängliga IT-system och tillgänglig information i kundmötet samt inom området tillgängliga lokaler. Här har tillgänglighetsfrågan integrerats fullt ut i verksamheten genom regelbundna uppföljningar som input till ett kontinuerligt förbättringsarbete. Området tillgängliga IT-system och tillgänglig information i det interna arbetet har kommit igång med kraft under Försäkringskassan håller på 2 Assistansersättningens utveckling Orsaker till ökningen av antalet mottagare och genomsnittligt antal timmar (Socialförsäkringsrapport 2015:13) 3 Personkrets och grundläggande behov Bedömningen av grundläggande rekvisit för assistansersättning (Rättslig uppföljning 2015:2) och Assistansersättning fritids- och samhällsaktiviteter, dubbel assistans, assistans under tid i barnomsorg, skola och daglig verksamhet samt tillsyn, både som grundläggande och som andra personliga behov (Rättslig uppföljning 2015:7)

6 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 6 (52) att bygga upp en intern organisation för kompetens, tar fram riktlinjer för utveckling och uppföljning av att arbetet går framåt och prioriterar tillgänglighet i nyutvecklad funktionalitet så som moderniserat handläggningsstöd. De utmaningar som kvarstår för Försäkringskassan är att på strategisk nivå ta ställning till hur andra delar av de interna IT-stöden ska hanteras. En annan utmaning är att få IT-utveckling och verksamhet att gemensamt prioritera tillgänglighetsfrågan i olika projekt. Under kommande år blir de nya tillgänglighetskraven inom upphandlingsverksamheten ett stort utvecklingsområde. De beslut som tas idag, gällande den interna tillgängligheten, kommer att ha konsekvens för anställda och myndighetens möjligheter att anställa personer med funktionsnedsättning för lång tid framöver. Särskilt viktig är frågan då digitalisering är en tung del av Försäkringskassans strategi. I denna rapport har vi, till de delar det varit möjligt, kopplat MFD:s Riktlinjer för tillgänglighet, Riv hindren till arbetet med genomförandet av funktionshinderspolitiken. Något vi tidigare endast gjort gällande lokalfrågorna. Vår erfarenhet är att detta arbetssätt har hjälpt oss att tydligare se vilka krav som ställs på vår verksamhet, lättare förstå vilka förändringar som behöver göras i verksamheten, och att mer strukturerat rapportera resultat. Det hade varit intressant att utveckla kopplingen mellan riktlinjernas krav, myndighetens insatser och indikatorer som visar på resultat och effekter av insatserna. För att även visa effekter hade mer tid behövts än detta sista år i denna strategiperiod. Även om metoden skulle kunnat testas under en längre tid tror vi att den närmare kopplingen till riktlinjer och standarder skulle kunna vara en del av den effektivisering och systematisering som regeringen efterfrågar i det fortsatta genomförandet av funktionshinderpolitiken. Vår uppfattning är att det skulle kunna bli lättare att övervaka myndigheternas arbete, göra jämförelser och basera beslut inom tillgänglighetsområdet på fakta. Under året har även barnrätt och jämställdhetsperspektiven utvecklats i verksamheten. Även vår samverkan med funktionshinderrörelsen har fortsatt och en uppföljning av densamma har genomförts. Uppföljningen visar framförallt på ett gott och konstruktivt samarbete som till visa delar kan utvecklas ytterligare. Försäkringskassans slutredovisning ska också innehålla en bedömning av effekterna av myndighetens arbete i förhållande inriktningsmålen för det område inom vilket myndigheten verkar. Försäkringskassan bedömer att det samlade resultatet för livssituationen leva med funktionsnedsättning inte är tillfredsställande. De viktigaste orsakerna till detta är att kvaliteten bedöms som inte tillfredsställande i såväl handläggningen av assistansersättningen som i samordningen av aktivitetsersättning. Kundernas uppfattning om kvaliteten i handläggningen är dock i huvudsak fortsatt god eller tillfredsställande. För mer information var god se Försäkringskassans årsredovisning 2015.

7 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 7 (52) Bilaga 1

8 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 8 (52) Innehåll Samverkan med funktionshinderorganisationer och andra aktörer Samverkan med kommuner Samverkan med Arbetsförmedlingen Arbetsgivarsamverkan och arbete för att förebygga ohälsa och sjukfrånvaro Samverkan med intresse- och brukarorganisationer Samverkan inom ramen för samordningsförbund Arbetsintegrerande sociala företag Nyanländas rehabiliteringsbehov Barn- och jämställdhetsperspektiv Barnrättsperspektiv Jämställdhetsperspektiv Delmål 1 Delaktighet i arbetsliv och samhällsliv Beskrivning av målet Övergripande bedömning Redovisning av insatser Genomförda och planerade insatser för ökad delaktighet Indikatorer för delaktighet Indikator 1 Upplevd delaktighet Indikator 2, 3 och 6 Personer med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Indikator 4 och 5 Personer med aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång Indikator 7 och 8 Personer med sjukersättning Indikator 9 och 10 Inkomst av förvärvsarbete vid bilstöd, handikappersättning eller assistansersättning Försäkringskassan som arbetsgivare Planerade insatser för att personer med funktionsnedsättning ska rekryteras på lika villkor som andra Planerade insatser för att personer med funktionsnedsättning ska befordras på lika villkor som andra Planerade insatser för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i internutbildningar på lika villkor som andra Genomförda insatser... 28

9 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 9 (52) Delmål 2 likformighet Beskrivning av målet Övergripande bedömning Redovisning av insatser för ökad kunskap Analyser av kön, ålder, personkrets, anordnartyp och län Analyser av skillnader i beslut Delmål 3 Tillgänglighet Beskrivning av målet Övergripande bedömning Redovisning av insatser Insatser för att tillgängliggöra IT-system och information i kundmötet Insatser för att tillgängliggöra skriftlig information Insatser för att tillgängliggöra webbplats och e-tjänster Nya tjänster på Mina sidor (e-blanketter) Insatser för att tillgängliggöra film och TV Insatser för att tillgängliggöra telefonsamtal Insatser för att tillgängliggöra korrespondens och meddelanden Insatser för att tillgängliggöra möten och konferenser Insatser för att tillgängliggöra IT-system och information i det interna arbetet Insatser för att IT-systemen ska vara tillgängliga och användbara Insatser för förtroendeingivande hantering av information Insatser för att tillgängliggöra Försäkringskassans lokaler Tidigare åtgärder och tillgänglighetsronder Tillgänglighetsrond Det fortsatta systematiska tillgänglighetsarbetet... 52

10 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 10 (52) Samverkan med funktionshinderorganisationer och andra aktörer Försäkringskassan samverkar med funktionshindersorganisationer och andra parter för att stödja personer med funktionsnedsättning så att de kan delta i arbetslivet och i det övriga samhällslivet. Nedan ges exempel på Försäkringskassans arbete med samverkan under Samverkan med kommuner Kommunerna är en viktig aktör. Samverkan med kommuner sker idag till största delen med kommunens LSS handläggare och berör individer i daglig verksamhet samt inom personlig assistans. Under 2015 har Försäkringskassan påbörjat ett arbete för att kunna intensifiera samverkan med kommunerna. Bland annat planeras att vidareutveckla arbetssätt och metoder för kommunsamverkan. Genom projektet En enklare vardag har samarbete med skolorna för att stödja ungdomar med funktionsnedsättning startats upp och kommer att fortsätta under Se mer under delmål 1, Enklare vardag. Samverkan med Arbetsförmedlingen Var god se under delmål 1, Försäkringens effekter, Samverkan med arbetsförmedlingen. Arbetsgivarsamverkan och arbete för att förebygga ohälsa och sjukfrånvaro Försäkringskassan har under 2015 påbörjat ett arbete med att identifiera på vilket sätt vi kan utveckla stödet till arbetsgivare i deras kontakter med exempelvis hälso- och sjukvården. Vi har också genomfört ett utvecklingsarbete tillsammans med landstingen för ett bättre samarbete kring individer i sjukskrivningsprocessen genom att informera och hitta former för samverkan med andra aktuella aktörer, till exempel arbetsgivare och Arbetsförmedlingen. Samverkan med intresse- och brukarorganisationer Försäkringskassans nationella samverkan med intresse- och brukarorganisationer sker inom ramen för Försäkringskassans Funktionshindersråd. Rådet är ett aktivt forum som hanterar övergripande, strategiska och principiella frågor. Försäkringskassan har också ett Assistansråd för samråd i frågor som rör personlig assistans. Arbetet med funktionshinderrådet och assistansrådet är systematiskt, vilket bland annat innebär att man träffas regelbundet, att representanter i förekommande fall kan delta i referensgrupper, arbetsgrupper och som remissinstans. Arbetet med funktionshinderrådet har följts upp. Under en eftermiddag i december genomfördes en gemensam workshop. Resultatet av uppföljningen visar att samrådet över tid har förbättrats. Både de deltagande organisationerna och Försäkringskassan upplever att det varit mycket givande att utbyta

11 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 11 (52) erfarenheter i projekt som till exempel enklare vardag, supported employment och barnresan. Man upplever också att dialogformerna har utvecklats och att kunskapen om varandra har ökat. Det finns tillit i samrådet och inflytandet har ökat. Om och när det hettar till finns forum och direkta vägar till kontakt. Bland framgångsfaktorerna omnämns vikten av att förbereda möten ordentligt, fördjupad dialog, samarbetsavtal/delat ansvar och kontinuitet. Både brukarorganisationerna och Försäkringskassan framhåller att temamöten och grupparbeten är särskilt värdefulla, liksom det faktum att Försäkringskassan aktivt tar kontakt med organisationerna när man behöver råd och stöd. Som exempel på samverkan kan nämnas att Försäkringskassan under 2015 samarbetade med Sveriges Dövas Riksförbund för att kunna erbjuda kunder personligt webbmöte på teckenspråk. I det utvecklingsarbetet finns också andra aktörer inom kommunikationslösningar där medarbetarna själva har en hörselskada eller är döva. Samverkan inom ramen för samordningsförbund Försäkringskassan har tillsammans med Arbetsförmedlingen under 2015 påbörjat ett arbete med att ta fram en plan för hur stödet till unga med aktivitetsersättning kan utvecklas i samverkan med bland annat samordningsförbunden. En del i planen är att arbeta för en ökad kännedom om FINSAM och hur Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan som ägare kan påverka så att rätt insatser prioriteras. Arbetsintegrerande sociala företag Försäkringskassan har under 2015 beslutat om en inriktning för arbetet med arbetsintegrerande sociala företag. Inriktningen inkluderar att bidra till och stödja övriga aktörer för att personer med funktionsnedsättning ska kunna erbjudas vägar in på arbetsmarknaden via arbetsintegrerande sociala företag. Försäkringskassan deltar också i en ESF-finansierad förstudie (PIA) som syftar till att identifiera utvecklingsområden för samverkan kring arbetsintegrerande sociala företag. Nyanländas rehabiliteringsbehov Försäkringskassan har under året startat en förstudie vars syfte är att inventera dagens utformning av samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kring nyanländas rehabilitering och föreslå hur samarbetet kan utvecklas. Målet är att bättre, och tidigare än idag, identifiera ohälsa hos nyanlända som deltar i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag eftersom ohälsa inom gruppen idag alltför ofta osynliggörs. Osynliggörandet är både en följd av regelverket och myndigheternas interna rutiner.

12 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 12 (52) Barn- och jämställdhetsperspektiv Barnrättsperspektiv Som Försäkringskassan rapporterat om i föregående rapport startade under 2014 ett arbete med att ta fram en policy för arbetet med barnrätt inom myndigheten. I maj 2015 beslutades Försäkringskassans barnrättspolicy 4 som tydliggör Försäkringskassans ansvar och uppdrag gentemot barn och hur barnkonventionen ska tillämpas. För att policyn ska få verklig effekt tog Försäkringskassans ledning i september 2015 beslut om en handlingsplan för barnrätt för åren Handlingsplanen förtydligar vad Försäkringskassan kan och bör göra i förhållande till barnkonventionen. Handlingsplanen innefattar ett antal aktiviteter, bland annat att utveckla samverkan med andra myndigheter att ta fram utbildning om barnrätt för Försäkringskassans medarbetare att införa barnrättsperspektivet i verksamhetsutveckling och kommunikation. Handlingsplanen fastställer även hur arbetet med barnrätten ska följas upp. Barnrätten ska inkluderas i myndighetens årliga verksamhetsplanering och resultaten av arbetet med barnrätt ska beskrivas i Försäkringskassans årsredovisning. Försäkringskassan har inrättat en arbetsgrupp med representation från berörda avdelningar som ger stöd i det kommande arbetet. För att Försäkringskassan ska kunna följa barnrättspolicyn inom alla nivåer i myndigheten behöver vi mer kunskap om hur barn berörs av vår verksamhet. Under 2015 har vi därför påbörjat kartläggning av hur verksamheten och förmånerna inom socialförsäkringen berör barn utifrån ett barnrättsperspektiv. Under våren 2015 påbörjade Försäkringskassan en s.k. kundresa för barn med assistansersättning. Syftet var att få kunskap om hur barn och deras föräldrar upplever mötet med Försäkringskassan med fokus på barnets delaktighet i ansökningsprocessen. Kundresan har gett oss mer kunskap om vilken information barn och föräldrar vill ha och hur Försäkringskassans handläggare kan genomföra utredningar om assistansersättning på ett sådant sätt att barn får möjlighet att komma till tals, känna sig delaktiga och få relevant information utifrån sina behov. Under 2016 kommer Försäkringskassan att arbeta vidare med de åtgärder som har identifierats i syfte att öka delaktigheten för barn som ansöker om eller har assistansersättning. 4 Försäkringskassans barnrättspolicy dnr Försäkringskassans handlingsplan för barnrätt dnr

13 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 13 (52) Jämställdhetsperspektiv Försäkringskassan beslutade den 25 september 2015 en handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Utifrån den har vi för de kunder som lever med funktionsnedsättning och som har en varaktigt nedsatt arbetsförmåga skrivit en egen plan för hur vi ska arbeta för att nå de uppsatta målen. I denna plan ingår också arbetet med att minska mäns våld mot kvinnor. Planen omfattar tiden Arbetet under 2015 har till största del handlat om att planera vad som ska göras och skapa förutsättningar för detta arbete. Under 2015 har vi gjort följande: Sammanställt nuläget beträffande skillnader mellan kön vad gäller beslut och omfattning av stöd för att se inom vilka områden fördjupade studier behövs för att ta reda på om skillnaden är osaklig eller inte utifrån ett könsperspektiv. Tagit fram stöd till handläggare inom Arbetsskador och Handikappersättning och påbörjat arbetet med att ta fram stöd för övriga förmåner för kunder med funktionsnedsättning och varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Tagit fram ett utbildningspaket som beskriver vilka utbildningsinsatser som behövs för olika målgrupper. Påbörjat en anpassning av utbildningen mäns våld mot kvinnor och det metodstöd som hör samman med utbildningen. Detta arbete beräknas vara klart under januari 2016 och därefter erbjuds utbildningstillfällen under hela Påbörjat arbetet med en aktivitetsplan för kommunikationsaktiviteter. Dessa utgår från den kommunikationsplan som tagits fram för Försäkringskassan.

14 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 14 (52) Delmål 1 Delaktighet i arbetsliv och samhällsliv Beskrivning av målet Försäkringskassan ska bidra till att öka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning i arbetslivet och i det övriga samhällslivet med tidiga och aktiva insatser, med särskild inriktning mot unga som har aktivitetsersättning. I Försäkringskassans arbete med delmål 1 ses delaktighet på två sätt. Det handlar dels om att personen ska ges möjligheter att vara delaktiga i samhällslivet och arbetslivet men också om att personerna ska ges delaktighet i handläggningen av sitt eget ärende. Under året har Försäkringskassan också utvecklat tanken att delaktighet i arbetsliv och samhällsliv också borde inbegripa hur Försäkringskassan fungerar som arbetsgivare. Därför finns i år ett resonemang även kring detta. Övergripande bedömning Aktivitetsersättning beviljas som längst till och med månaden innan personen fyller 30 år. En övergripande bedömning ger vid hand att Försäkringskassan inte får ut unga med aktivitetsersättning i arbete och samhällsliv i den omfattning som vore önskvärt. Sedan 2014 registrerar handläggarna kundernas sysselsättning efter att aktivitetsersättningen upphört. Det är sammantaget få kunder med aktivitetsersättning som går vidare till arbete eller studier. Under 2015 gick 653 personer vidare till arbete och 558 vidare till studier. Detta motsvarar 3,9 respektive 3,3 procent av alla personer med aktivitetsersättning. Det kan till viss till del förklaras av att en del av dem har så omfattande funktionsnedsättningar att de helt saknar förutsättningar för arbete eller studier. En betydligt högre andel av de som deltagit i det förstärkta samarbetet med Arbetsförmedlingen går vidare till arbete eller studier. Under året genomfördes sammantaget 2341 gemensamma kartläggningar tillsammans med Arbetsförmedlingen. Av dem 83 procent vidare till aktiva insatser. Under 2014 var motsvarande resultat 82 procent. [1] Den vanligaste insatsen efter gemensam kartläggning är arbetsförberedande insatser. Cirka 59 procent av de som deltagit i arbetslivsinriktade insatser är i arbete eller utbildning efter avslutad insats. Det är fler än 2014 då 56 procent gick vidare till arbete eller utbildning. Riksrevisionen har gjort en granskning under året med två huvudsakliga rekommendationer. Denna rekommendation handlade om att ge bättre information till unga för att motverka inlåsningseffekter och oro kring vad som [1] Jämförbara siffror för 2013 saknas.

15 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 15 (52) händer om man t.ex. börjar arbeta en viss del av tiden. Den andra rekommendationen handlade om att Försäkringskassan behöver utveckla statistik för att bättre kunna följa ungdomarna. Försäkringskassan behöver ha ett mer aktivt förhållningssätt för unga med nedsatt arbetsförmåga. Dessutom framhöll Riksrevisionen att insatser saknas för de som står långt från arbetsmarknaden. Myndigheten har också svårt att hinna med sitt samordningsuppdrag och de som i första hand får hjälp är de som själva hör av sig. Försäkringskassan har mött upp den första rekommendationen med informationsåtgärder. Dessa har ännu inte följts upp varför det är svårt att uttala sig om effekterna. Under året har Försäkringskassan tagit fram ett nytt arbetssätt, så kallad behovsindelad handläggning i syfte att bättre kunna möta upp enskilda personers behov. Detta arbete är ännu inte uppföljt. God statistik över vilka delprestationer som leder till arbete och samhällsliv behöver också utvecklas framöver. Vidare har Försäkringskassan fortsatt arbetet med att vetenskapligt utvärdera olika arbetslivsinriktade insatser enligt metoden Supported Employment. Försäkringskassan har också arbetat aktivt med att införa löfte fem i projektet Enklare vardag. Insatsen heter Satsa på gymnasiet och handlar om att elever som är beviljade aktivitetsersättning vid förlängd skolgång ska ha en egen plan för framtiden. Utvärderingen är ännu inte klar. När det gäller Försäkringskassan som arbetsgivare har myndigheten, under året tagit fram en likabehandlingsplan för åren I likabehandlingsplanen finns aktiviteter som syftar till att öka förutsättningarna för att rekrytera, befordra och kompetensutveckla personer med funktionsnedsättning på samma villkor som andra. Redovisning av insatser Genomförda och planerade insatser för ökad delaktighet Arbetet med aktiviteterna i aktivitetsersättningen Alla som beviljas aktivitetsersättning och behöver samordning av rehabiliteringsåtgärder och/eller aktiviteter ska tillsammans med sin handläggare ta fram en plan över vad som ska ske under ersättningsperioden. Planen ska följas upp och revideras utifrån behov. Försäkringskassan saknar idag fullständig statistik över i vilken omfattning våra kunder har en plan. Det finns därför ett stort behov av att utveckla vår statistik. Behov av statistik och relevanta resultatmått är något som också förs fram av Riksrevisionen 6. Riksrevisionen konstaterar i sin rapport RIR 2015:7 att Försäkringskassan inte når upp till syftet med aktivitetsersättningen genom ett aktivt förhållningssätt för unga med nedsatt arbetsförmåga. Framförallt saknas insatser för de som står långt från arbetsmarknaden. Bland dem är gruppen som inte har 6 Aktivitetsersättning - en ersättning utan aktivitet? RiR 2015:7

16 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 16 (52) rätt till insatser via LSS särskilt utsatt. Riksrevisionen menar att handläggarna på Försäkringskassan har svårt att hinna med sitt samordningsuppdrag och de som i första hand får hjälp är de som själva hör av sig. För att tydligare nå en samordning som utgår från kundens behov och förutsättningar tog Försäkringskassan under våren 2015 fram ett nytt arbetssätt. Handläggarna får stöd i hur de ska tänka vid bedömningen av kundens rehabiliteringsbehov för att bli mer träffsäkra när det gäller att identifiera de kunder som har möjlighet att nå arbetslivet. Det nya arbetssättet har inte följts upp varför vi inte kan uttala oss om kvaliteten. Förstärkt samarbete med Arbetsförmedlingen I regleringsbrevet för 2015 har Försäkringskassan tillsammans med Arbetsförmedlingen ett fortsatt särskilt uppdrag för att utveckla stödet till unga med aktivitetsersättning (det så kallade förstärkta samarbetet). Unga med aktivitetsersättning har under 2015 varit en prioriterad målgrupp inom det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Under året har de båda myndigheterna gemensamt tagit fram en plan för hur stödet till unga med aktivitetsersättning ska utvecklas i samarbete med samordningsförbund och andra lokala aktörer. Bland annat ska Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen öka sin kunskap om samordningsförbund och möjligheterna att påverka för att det ska finnas adekvata insatser för målgruppen. I planen ingår också att öka kunskapen genom uppföljning och utvärdering av olika insatser, att skapa myndighetsgemensamma metoddagar och utbildningar samt att se över möjligheterna till strukturerad samverkan med daglig verksamhet och daglig sysselsättning inom kommunerna. Myndigheterna vill också tydliggöra övergångar mellan olika insatser hos olika aktörer, så att de hakar i varandra och har ett tydligt arbetslivsperspektiv redan från början. Under 2015 har Försäkringskassan tillsammans med Arbetsförmedlingen sett över mål, mått och indikatorer för att bättre kunna följa de som har behov av insatser genom det förstärkta samarbetet mellan myndigheterna. Effektutvärderingen Det regeringsuppdrag som påbörjades 2014 om att vetenskapligt utvärdera olika arbetslivsinriktade insatser enligt metoden Supported Employment har fortsatt och intensifierats under Fokus har legat på att få in tillräckligt många deltagare i projektet. Projektets forskargrupp har uppskattat att ett deltagande från minst 1000 deltagare behövs. Den 20 januari 2016 kunde vi konstatera att 1004 unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga har tackat ja till att delta i effektutvärderingens insatser. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska under perioden effektutvärdera hur arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser påverkar möjligheten till etablering på arbetsmarknaden. Syftet med regeringsuppdraget är att vetenskapligt utvärdera tre olika metoder för att bättre kunna stödja ungdomar med aktivitetsersättning mot arbete. Effektutvärderingen är prioriterad då den kan ge viktiga svar på vilka rehabiliteringsinsatser som tydligast leder

17 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 17 (52) till att ungdomar med aktivitetsersättning kan närma sig arbetslivet och på sikt bli delaktiga där. Informationsinsatser I Försäkringskassans kontakter med personer som har aktivitetsersättning och med intresse- och brukarorganisationer har det framkommit att våra kunder sällan har hela bilden av hur regelverket för arbetslivsinriktad rehabilitering ser ut och vad som är möjligt. Det finns ofta en oro för att gå in i rehabiliteringsåtgärder. Hos många unga med aktivitetsersättning finns också en rädsla för att förlora ersättning och annat stöd om man prövar sin arbetsförmåga i exempelvis en praktik eller en anställning. Riksrevisionen 7 har under 2015 kartlagt incitamentsstrukturerna för personer som får aktivitetsersättning. Så som systemet med aktivitetsersättning är uppbyggt finns idag ett antal incitament som medför att unga vuxna med funktionsnedsättning riskerar att bli kvar i aktivitetsersättningen istället för att ta steget mot studier eller arbetslivet. Kartläggningen visar att det finns positiva ekonomiska incitament för att arbeta med vilande ersättning däremot finns det svaga ekonomiska incitament för att skriva in sig på Arbetsförmedlingen eller studera med vilande ersättning. Försäkringskassan har under året förtydligat vad som gäller vid arbetslivsinriktad rehabilitering för personer med aktivitetsersättning. Syftet var att göra det tryggt för unga med aktivitetsersättning att våga gå in i arbetslivsinriktade insatser. Ett externt informationsmaterial, Har du aktivitetsersättning och vill pröva dina möjligheter att komma ut i arbete? har publicerats (som även finns i lättläst version) med svar på frågor som: Vad händer om jag får ett jobb? Vad händer om jag blir sjuk eller inte klarar av arbetsuppgifterna? Om jag inte får ett jobb vad händer då? Kan jag söka aktivitetsersättning igen om jag blir försämrad? Hur man ger information till personer som sökt aktivitetsersättning kan vara avgörande för hur man lyckas åstadkomma delaktighet. Utöver muntlig information är brevmallar och beslut en viktig del. Inom aktivitetsersättning har beslutsmallarna omarbetats under Fokus har varit att göra besluten tydliga och enkla med utgångspunkt från kundens behov av information. De som beviljas aktivitetsersättning välkomnas också tydligare att ta kontakt med sin personliga handläggare om de börjar må bättre och vill prata om vilken hjälp de kan få för att komma ut i arbetslivet. Enklare vardag satsa på gymnasiet Precis som 2014 har Försäkringskassan under 2015 haft ett särskilt fokus på övergången från skola till arbetsliv. För att nå målet med En enklare vardag har sex löften tagits fram för att genomföra våra förändringar. Löfte fem är kopplat till Satsa på gymnasiet och handlar om att elever som är beviljade 7 Aktivitetsersättning - en ersättning utan aktivitet? RiR 2015:7

18 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 18 (52) aktivitetsersättning vid förlängd skolgång ska ha en egen plan för framtiden. Under 2015 har Satsa på gymnasiet implementerats. Arbetssättet innebär att Försäkringskassan gör en ambitionshöjning och är mer aktiva för att skapa bättre förutsättningar för att elever som är beviljade aktivitetsersättning vid förlängd skolgång ska komma ut i arbetslivet. Den viktigaste ingrediensen är att Försäkringskassan och den unga har en tidig kontakt med varandra precis efter att hen har beviljats sin ersättning. Genom det nya arbetssättet kommer Försäkringskassan att bjuda in den unga till möten för planering, uppföljning och vid behov samordning med övriga aktörer. Syftet med arbetssättet är att eleverna ska vara väl förberedd inför fortsatta studier eller arbete efter gymnasiet. Indikatorer för delaktighet Sysselsättning efter aktivitetsersättningen upphört Tabell 1 Resultat efter period med aktivitetsersättning 2015 Kön Antal Andel, % Arbete Man 351 4,0 Kvinna 302 3,7 Totalt 653 3,9 Studier Man 249 2,8 Kvinna 309 3,8 Totalt 558 3,3 Sedan 2014 registrerar handläggarna kundernas sysselsättning efter att aktivitetsersättningen upphört. Det är sammantaget få kunder med aktivitetsersättning som går vidare till arbete eller studier. (44) Det kan till viss till del förklaras av att en del av dem har så omfattande funktionsnedsättningar att de helt saknar förutsättningar för arbete eller studier. Som nämns nedan går en betydligt högre andel av de som deltagit i det förstärkta samarbetet med Arbetsförmedlingen vidare till arbete eller studier. Samverkan med Arbetsförmedlingen Försäkringskassan arbetar aktivt för att fler unga med funktionsnedsättning ska kunna komma ut i arbetslivet. Unga med aktivitetsersättning har under 2015 varit en prioriterad målgrupp inom det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Under året genomfördes sammantaget 2341 gemensamma kartläggningar. Av dem var 1126 kvinnor och 1215 män. Under 2015 gick unga med aktivitetsersättning vidare från genomförd kartläggning till aktiva insatser i 83 procent av fallen. Under 2014 var motsvarande resultat 82 procent. [1] Den vanligaste insatsen efter gemensam kartläggning är arbetsförberedande insatser. [1] Jämförbara siffror för 2013 saknas.

19 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 19 (52) Cirka 59 procent av de unga med aktivitetsersättning som deltagit i arbetslivsinriktade insatser är i arbete eller utbildning efter avslutad insats. Det är fler än 2014 då 56 procent gick vidare till arbete eller utbildning. Indikator 1 Upplevd delaktighet Försäkringskassan tillförde 2014 en ny indikator, upplevd delaktighet. Syftet är att kunna ge en indikation på om Försäkringskassans åtgärder för att skapa ökad delaktighet har gett resultat i form av att personer i högre utsträckning upplever delaktighet i handläggningen av sina ärenden. Försäkringskassan genomför årligen flera större kundundersökningar. Här redovisas resultaten från två av frågorna i 2015 års kundundersökning. Figur 1 Resultat från 2015 års kundundersökning på frågan "I vilken utsträckning känner du dig delaktig i handläggningen av ditt ärende?" för livssituationen Att leva med funktionsnedsättning 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 1: i mycket liten utsträckning : i mycket stor utsträckning Samtliga Kvinnor Män Jämfört med 2014 års kundundersökning har medeltalet ökat från 3,2 till 3,3. Sedan år 2013 har medeltalet av den upplevda delaktigheten ökat, vilket indikerar att personerna som tillhör livssituationen Att leva med funktionsnedsättning känner sig mer delaktiga i handläggningen av sitt ärende. Figur 2 Resultat från 2015 års kundundersökning på frågan "I vilken utsträckning känner du dig delaktig i handläggningen av ditt ärende? för personer med aktivitetsersättning Procent : i mycket liten utsträckning : i mycket stor utsträckning Samtliga Kvinnor Män

20 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 20 (52) Även bland de personer som beviljats aktivitetsersättning har den upplevda delaktigheten ökat sedan år Medeltalet var år ,1 och i 2015 års kundundersökning är det 3,3. Indikator 2, 3 och 6 Personer med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Indikator 2: Andel personer med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga som har påbörjat anställning med lönestöd Syftet med indikator 2 är att följa hur stor andel av de med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga som varje år går från att ha aktivitetsersättning till en anställning med lönestöd. Figur 3 Andelen som lämnar aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga för ett arbete med stöd Procent Totalt Kvinnor Män År 2014 avslutade personer en period med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Av dem har 376 personer (17,8 %) fått en anställning med lönestöd senast sex månader efter ersättning upphörde. Av dessa 376 personer är 131 kvinnor och 245 män. Från att ha varit en nedåtgående trend märks nu en ökning bland männen. När vi jämför med 2013 ser vi att 2163 personer då avslutade en period med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga och av dessa hade 16 % fått en anställning med lönestöd senast sex månader efter ersättningen upphörde. År 2014 är det således ett färre antal personer som har avslutat en period med aktivitetsersättning, men en högre andel av dem som fått anställning med lönestöd. Indikator 3: Andel personer med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga som har en inkomst av förvärvsarbete året efter aktivitetsersättningen har upphört Syftet med indikatorn är att följa hur stor andel av personerna med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga som varje år går från att ha aktivitetsersättning till att få en inkomst av förvärvsarbete.

21 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 21 (52) Figur 4 Andelen som lämnar aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga och som har en förvärvsinkomst året efter 70,0 60,0 50,0 Procent 40,0 Totalt 30,0 Kvinnor 20,0 Män 10,0 0, ,1 % av de personer som fått aktivitetsersättning har året efter att ersättningen avslutats en inkomst av förvärvsarbete. Här kan en nedgång noteras, jämfört med föregående mätning där andelen låg på 45,3 %. Personer som har avslutat ersättning kan även ha gått till studier, men Försäkringskassan har inga uppgifter om hur många det är. Det finns inga större skillnader mellan könen. Däremot kan ett mönster urskiljas i att andelen som har inkomst året efter ersättningen har minskat under de senaste åren. Indikator 6: Antal personer med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga som har sin ersättning vilande på grund av arbete eller studier Vilande ersättning ger personer med aktivitetsersättning möjlighet att närma sig arbetslivet utan att förlora sin rätt till ersättning. Syftet med indikatorn är att följa hur stort antal med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga som har ersättningen vilande på grund av arbete eller studier. Målsättningen är att det ska ske en positiv utveckling där allt fler använder möjligheterna med vilande ersättning och att det i sin tur på sikt kan leda till att fler får eller återfår en arbetsförmåga.

22 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 22 (52) Figur 5 Antal med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga som i medeltal per månad har sin ersättning vilande på grund av arbete eller studier Medeltal per månad Totalt Kvinnor Män År 2015 hade i medeltal 600 personer per månad sin aktivitetsersättning vilande på grund av arbete eller studier. Av dessa var 288 kvinnor och 313 män. År 2014 var medeltalet 515 personer. Resultatet för 2015 innebär en viss ökning av antalet personer som i medeltal per månad har sin ersättning vilande. Sedan de nya reglerna för vilande aktivitetsersättning trädde ikraft 2013 har Försäkringskassan jobbat aktivt för att personer med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga ska våga pröva på att arbeta eller studera med sin ersättning vilande. Indikator 4 och 5 Personer med aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång Indikator 4: Andel personer med aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång som har påbörjat anställning med lönestöd Syftet med indikator 4 är att följa hur stor andel av personerna med aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång som varje år går från aktivitetsersättning till en anställning med lönestöd.

23 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 23 (52) Figur 6 Andelen som lämnar aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång för ett arbete med stöd Procent Totalt Kvinnor Män År 2014 avslutade 1772 personer en period med aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång, vilket är en minskning sedan föregående år. Av dem hade 196 personer (11,1 %) fått en anställning med lönestöd senast sex månader efter ersättning upphörde. Av dessa 196 personer är 53 kvinnor och 143 män. Likt andra grupper beviljas i denna grupp fler män än kvinnor anställning med lönestöd. Andelen personer som får en anställning med lönestöd har under åren minskat och år 2014 var andelen 11,1 %. År 2013 avslutade 1960 personer en period med aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång och andelen som fick anställning med lönestöd var då 13,1 %. Indikator 5: Andel personer med aktivitetsersättning som har en inkomst av förvärvsarbete året efter aktivitetsersättningen på grund av förlängd skolgång har upphört Syftet med indikatorn är att följa hur stor andel av personerna med aktivitets-ersättning på grund av förlängd skolgång som varje år går från att ha aktivitets-ersättning till att få en inkomst av förvärvsarbete. Figur 7 Andelen av de som lämnar aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång som har en förvärvsinkomst året efter Procent 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Totalt Kvinnor Män

24 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 24 (52) År 2013 avslutade personer en period med aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång. Av dem är det nära hälften (49 %) som året efter ersättningen avslutats har en inkomst av förvärvsarbete. År 2012 var det 1834 personer som avslutade en period med aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång och av dessa hade 47 % inkomst av förvärvsarbete. Antalet personer som har avslutat en period med aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång har alltså ökat marginellt och så har även andelen som fått inkomst av förvärvsarbete. Indikator 7 och 8 Personer med sjukersättning Indikator 7: Antal personer med sjukersättning som i medeltal per månad har ersättningen vilande på grund av arbete eller studier Vilande ersättning ger personer med sjukersättning möjlighet att närma sig arbetslivet utan att förlora sin rätt till ersättning. Syftet med indikatorn är att följa hur stort antal med sjukersättning som har ersättningen vilande på grund av arbete eller studier. Målet är att det ska ske en positiv utveckling där allt fler utnyttjar möjligheterna med vilande ersättning och att det i sin tur på sikt kan leda till att fler får eller återfår en arbetsförmåga. Figur 8 Antal med sjukersättning som i medeltal per månad har ersättningen vilande på grund av arbete eller studier Medeltal per månad Totalt Kvinnor Män År 2015 hade i medeltal 768 personer per månad sin sjukersättning vilande på grund av arbete eller studier, vilket är en marginell ökning. Av dessa var i medeltal 501 kvinnor och 268 män. Som för indikator 6 har det även här skett en ökning av antalet personer som haft sin ersättning vilande på grund av arbete eller studier. Däremot är skillnaden mellan antalet män (3 213) och kvinnor (6 008) som har sin ersättning vilande stor.

25 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 25 (52) Indikator 8: Personer med sjukersättning som arbetar enligt reglerna för steglös avräkning Syftet med indikator 8 är att följa hur stor andel av personerna med sjukersättning som arbetar enligt reglerna för steglös avräkning 8. Reglerna för steglös avräkning innebär att dessa personer kan arbeta och studera utan att rätten till sjukersättningen påverkas. De kan då ha inkomster upp till ett fribelopp 9 utan att det påverkar hur mycket sjukersättning som betalas ut. Inkomster utöver fribeloppet minskar storleken på utbetalningarna. Sjukersättning enligt reglerna före 1 juli 2008 De flesta som har sjukersättning beviljades ersättningen enligt reglerna som gällde före 1 juli Gruppen som beviljades ersättning enligt reglerna som gällde före 1 juli 2008 har minskat konstant under senare år. I december 2015 var andelen 61 procent. De som har sjukersättning enligt de äldre reglerna kan pröva att arbeta utan att rätten till sjukersättning påverkas. Inkomster upp till ett fribelopp ( kronor under 2015) påverkar då inte sjukersättningen, medan inkomster över fribeloppet minskar ersättningen steglöst. I november 2015 utnyttjade knappt personer möjligheten att arbeta med steglös avräkning, varav kvinnor och män. Antalet har sedan 2012 minskat med per år. Nedanstående figur visar en uppåtgående trend vad gäller andelen personer med steglös avräkning i förhållande till hela gruppen som har beslut före 1 juli Det beror på att gruppen i sin helhet minskar mer än antalet personer med steglös avräkning. Det gör att indikatorn visar en uppåtgående trend trots att både antalet i gruppen och antalet med steglös avräkning minskar. 8 Möjligheten att arbeta enligt reglerna för steglös avräkning finns för dem som beviljades sjukersättning enligt regelverket som gällde innan juli år Fribeloppet är olika beroende på graden av sjukersättningen och baseras på aktuellt prisbasbelopp. År 2015 varierade fribeloppet från (ett prisbasbelopp) för en person som hade hel ersättning upp till (5,8 prisbasbelopp) för en person som hade en fjärdedels sjukersättning.

26 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 26 (52) Figur 9 Andel av de med sjukersättning som arbetar enligt reglerna för steglös avräkning Kvinnor Män Totalt Under 2014 har personer beviljats att arbeta enligt reglerna för steglös avräkning 10. Av dessa personer är kvinnor och män. Andelen personer som beviljats sjukersättning enligt regelverket som gällde före juli 2008 och som arbetat med steglös avräkning har ökat stadigt sedan Andelen är högre för kvinnor (11 %) än för män (9,2 %). Indikator 9 och 10 Inkomst av förvärvsarbete vid bilstöd, handikappersättning eller assistansersättning Indikator 9: Andel personer med bilstöd, handikappersättning eller assistansersättning som har inkomst av förvärvsarbete Syftet med indikator 9 är att följa hur stor andel av de som har bilstöd, handikappersättning eller assistansersättning som har en förvärvsinkomst över 0,24 prisbasbelopp under samma år. Att ha någon form av riktat stöd kan vara en förutsättning för delaktighet i arbetslivet. Andelen har legat på i princip samma nivå under de senaste åren. Av de personer som under år 2014 haft förmånerna bilstöd, handikappersättning eller assistansersättning har personer (21,3 %) samtidigt haft en förvärvsinkomst. Andelen har legat på i princip samma nivå under de senaste åren och är något högre bland män (22,5 %) än bland kvinnor (20,2 %). 10 Faktiskt antal som beviljats att arbeta enligt reglerna för steglös avräkning Baserat på antal personer som beviljats att arbeta enligt reglerna för steglös avräkning någon gång under perioden

27 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 27 (52) Indikator 10: Andel personer med bilstöd, handikappersättning eller assistansersättning som har påbörjat en anställning med lönestöd Syftet med indikator 10 är att följa hur stor andel av personerna som har bilstöd, handikappersättning eller assistansersättning som har en anställning med lönestöd under samma år. Figur 10 Andelen som har bilstöd, handikappersättning eller assistansersättning och som samtidigt har ett arbete med stöd Procent Totalt Kvinnor Män Av de personer som under år 2014 haft förmånerna bilstöd, handikappersättning eller assistansersättning har personer (5,9 %) haft en lönestödsanställning samma år. Liksom för indikator 9 har andelen legat på i princip samma nivå under de senaste åren och är högre för män än för kvinnor. Försäkringskassan som arbetsgivare Försäkringskassan ska vara en attraktiv arbetsgivare för alla. Vi ska vara en tillgänglig arbetsgivare och arbetsplats för alla. Planerade insatser för att personer med funktionsnedsättning ska rekryteras på lika villkor som andra Försäkringskassan har lång erfarenhet med att arbeta med kompetensbaserad rekrytering men kommer fortsätta utveckla den. Inom ramen för myndighetens Likabehandlingspolicy och Likabehandlingsplan arbetar vi aktivt för att vara en inkluderande arbetsplats där alla får lika möjligheter. I planen återfinns bland annat följande aktiviteter för att nå vårt mål: - vidareutveckla våra kompetensbaserade och icke-diskriminerande rekryteringsverktyg - inleda samarbete med extern aktör för att verka för nätverkande, mentorskap och kunskapsöverföring för att öka mångfalden av medarbetarna - analysera och bredda annonseringskanaler för att attrahera bredare grupper att söka arbete hos oss för att öka mångfalden bland medarbetarna

28 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 28 (52) - genomföra analyser av konsekvenserna av de krav vi har i rekryteringsannonser och vår ambition att spegla samhället. Justera annonser utifrån analysens resultat - utveckla stöd till hela verksamheten att ta emot personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden både för anställning och praktik - möjliggöra för personer som står utanför arbetsmarknaden att praktisera alternativt ta annan anställning inom ramen för aktiviteter hos Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket Planerade insatser för att personer med funktionsnedsättning ska befordras på lika villkor som andra I vår kompetensförsörjningspolicy betonar vi vikten av att Försäkringskassans chefer skapar förutsättningar för att medarbetarna ska kunna ta sitt medarbetaransvar, vill, kan och får. Det innebär att verka för att alla medarbetare får möjlighet att använda och att utveckla sin kompetens. I vår Likabehandlingspolicy och Likabehandlingsplan för har vi som ett delmål att alla medarbetare har likvärdig möjlighet till kompetensutveckling och karriärväxling, utifrån sina egna resurser och förutsättningar. Till detta kopplar vi bl. a, följande aktiviteter - skapa nätverk för att främja grupper som är underrepresenterade som chefer - utveckling av verktygslåda för dialog samt utbildningar med fokus på normkritiskt förhållningssätt och likabehandling - aktiv dialog kring normkritik och likabehandling i medarbetargrupper och i medarbetarsamtal Planerade insatser för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i internutbildningar på lika villkor som andra Detta ingår i vår Likabehandlingspolicy och Likabehandlingsplan för Genomförda insatser Praktikanter Under 2012 slöt Försäkringskassan ett avtal med Arbetsförmedlingen om att fram till och med 2015 ta emot 500 praktikanter inom ramen för Praktikantprogrammet i staten för personer med funktionsnedsättning. Varje chef fick i uppdrag att under perioden ta emot en praktikant inom ramen för programmet. Programmet har under hela tiden kantats av problem inom flera områden vilket gjort att Försäkringskassan inte alls når upp till målnivån. Bland problemen kan nämnas svårigheter att ta in praktikanter i verksamheten då de flesta arbetsuppgifterna består av myndighetsutövning där endast anställda, eller personer som har ett anställningslikt förhållande kan verka och svårigheter att matcha de krav som ställts i annonserna. Det har också av olika anledningar varit svårt att få fram siffror på antalet praktikanter.

29 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 29 (52) Till och med juni 2015 hade vi tagit emot 54 praktikanter. Vi har tyvärr inte möjlighet att få fram data baserat på personernas juridiska kön eller ålder. Av dessa 54 personer har vi fått indikationer på att en handfull fått fortsatt anställning inom organisationen. Arbete framåt Försäkringskassans ledning har beslutat om myndighetens treåriga Likabehandlingsplan ( ) där mål finns angivet att möjliggöra för fler personer som står långt från arbetsmarknaden att kunna praktisera och få anställning hos oss. Vi har olika aktiviteter för att med externa parter utveckla och bredda vår attraktivitet som arbetsgivare för att få in än bredare kompetens. Vi ser över vår rekryteringsprocess, forum där vi annonserar efter arbetssökande samt utvecklar våra annonser. Vi kommer även se över möjligheter att få till ett närmare samarbete med t.ex. Samhall. Lönebidrag I myndighetens Likabehandlingspolicy och Likabehandlingsplan för återfinns mål att öka attraktiviteten som arbetsgivare och möjliggöra för fler som uppbär bl. a, lönebidrag att arbeta inom organisationen. Utöver detta ska samarbete utvecklas med exempelvis Samhall. Upphandling av tjänster I myndighetens Likabehandlingspolicy och Likabehandlingsplan för återfinns mål att verka för att attrahera bredare grupper genom att utveckla tillgänglighetskrav, hållbarhet och frågor om socialt ansvarstagande i samband med upphandlingar. Uppföljning Uppföljning sker i samband med det systematiska arbetsmiljöarbetet både lokalt och aggregerad nivå. Utöver detta kommer uppföljning ske även på myndighetsövergripande nivå såsom en utvecklad form av medarbetarundersökning.

30 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 30 (52) Delmål 2 likformighet Beskrivning av målet Kunskapen om orsaken till skillnader i beslut om riktade stöd till personer med funktionsnedsättning ska öka, med särskilt fokus på assistansersättningen. Övergripande bedömning De analyser som Försäkringskassan har gjort under 2015 har ökat kunskapen om skillnader i beslut om assistansersättning. I denna rapport redovisas en del av de skillnader i beslut som utretts under året. För en mer fullständig redogörelse, var god se Socialförsäkringsrapport 2015:13, Rättslig uppföljning 2015:2, och Rättslig uppföljning 2015:7. Försäkringskassan har studerat statistiska skillnader avseende kön, ålder, personkrets, anordnartyp och regionala skillnader. Resultaten visar att det finns skillnader mellan länen. Det gäller oavsett om man studerar hela assistanspopulationen eller endast de nybeviljade ärendena. Skillnaderna mellan län i genomsnittligt antal timmar har minskat över tid. 12 Försäkringskassan har även gjort ett par rättsliga kvalitetsanalyser inom assistansersättningen. En fördjupad rättslig kvalitetsuppföljning som beslutades i april 2015 visar att kvaliteten i beslut vid förstagångsansökningar om assistansersättning är mycket god. Det gäller både avslag och beviljanden. Det finns ett visst utrymme för att förbättra likformigheten i bedömningar av de grundläggande behoven, hjälp med att kommunicera med andra och annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper. Uppföljningen visade också att det finns vissa statistiskt säkerställda skillnader mellan de fyra geografiska regioner som studerades. 13 I december 2015 beslutade Försäkringskassan om ytterligare en fördjupad kvalitetsuppföljning inom assistansersättningen. Rapporten visar att utredningarna i stora delar är bristfälliga. 14 Redovisning av insatser för ökad kunskap Analyser av kön, ålder, personkrets, anordnartyp och län Denna redovisning är hämtad från Försäkringskassans svar på regeringsuppdrag, Socialförsäkringsrapport 2015:13, Assistansersättningens utveckling. De regionala skillnaderna inom assistansen har diskuterats under en lång tid. 12 Assistansersättningens utveckling Orsaker till ökningen av antalet mottagare och genomsnittligt antal timmar (Socialförsäkringsrapport 2015:13) 13 Personkrets och grundläggande behov Bedömningen av grundläggande rekvisit för assistansersättning (Rättslig uppföljning 2015:2) 14 Assistansersättning fritids- och samhällsaktiviteter, dubbel assistans, assistans under tid i barnomsorg, skola och daglig verksamhet samt tillsyn, både som grundläggande och som andra personliga behov (Rättslig uppföljning 2015:7)

31 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 31 (52) Här tittar vi närmare på regionala skillnader under hela den tidsperiod då ersättningen funnits. Vi undersöker i viss mån också skillnader med avseende på kön, ålder, personkrets och anordnartyp. Avslutningsvis undersöker vi timutvecklingen över tid. Andel assistansmottagare i befolkningen skiljer sig mellan länen I Figur x framgår att antalet assistansmottagare i relation till befolkningsmängden varierar mellan länen. De skillnader som framgår av figuren beror inte på befolkningssammansättning med avseende på kön och ålder. I samtliga län har antalet assistansmottagare per i befolkningen ökat sedan Det län som hade lägst andel assistansmottagare i relation till befolkning år 2014 var Hallands län med 15 individer per invånare och högst andel hade Norrbottens län med 27 mottagare per invånare. Figur 11 Antal assistansmottagare per i befolkningen fördelat på län (ålder- och könstandardiserad), 1994, 2003 och Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands Örebro län Östergötlands län Analys av sannolikheten att en nyansökning beviljas Vi har undersökt skillnader som kan bero på kön, ålder och län vad gäller den genomsnittliga sannolikheten att beviljas assistansersättning vid en nyansökan för hela perioden En nyansökan innebär att man inte tidigare sökt om assistansersättning. Personkrets kan inte studeras för nyansökningar eftersom uppgiften först registreras i samband med beviljandet. Kön påverkar sannolikheten att bevilja assistansersättning marginellt. 16 Skillnaderna mellan åldersklasserna är desto större. Störst är sannolikheten att få sin ansökan beviljad om man är 50 år eller äldre. Sannolikheten att beviljas assistansersättning är också högre för sökande i åldern 0-9 år jämfört med andra åldersgrupper. 15 Resultaten som visas bygger på en regressionsanalys Alla skillnader som redovisas tar hänsyn till (kontrolleras för) de övriga undersökta faktorerna.

32 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 32 (52) Det finns också skillnader mellan län. Störst är sannolikheten att beviljas assistansersättning om personen vid sin nyansökan bor i Jönköpings län. Andra län där sannolikheten är stor att en nyansökan beviljas är i Halland, Kalmar och Värmland. Lägst statistiskt säkerställda sannolikhet för beviljande av en nyansökan är i Skåne län och Kronobergs län. De län där sannolikheten att en nyansökan beviljas är hög, är inte samma län som har en hög andel av befolkningen med assistansersättning. Genomsnittligt antal timmar per vecka för alla mottagare Under perioden har det genomsnittliga antalet beviljade timmar per vecka ökat för både kvinnor och män, alla åldrar, alla personkretsar och anordnartyper och i samtliga län. I figur x visas genomsnittligt antal timmar för åren 1994, 2003 och De skillnader som framgår av figuren beror inte på befolkningssammansättning med avseende på kön och ålder. Vissa län har haft en mer omfattande ökning av det genomsnittliga antalet timmar än andra. Gotland, Norrbotten, Västerbotten, Dalarna och Västernorrland är län som ökat med mer än 70 timmar i genomsnitt per vecka sedan De län som beviljat flest timmar per vecka under år 2014 var Norrbotten, Västerbotten, Stockholm och Dalarna. Kronoberg, Västmanland, Södermanland, Kalmar och Blekinge län har haft en låg procentuell ökning av antalet timmar sedan Dessa län har minst antal timmar i genomsnitt per vecka år Skillnaden mellan de län som har högst respektive lägst genomsnittligt antal timmar per vecka har minskat mellan åren 1994 och År 1994 hade länet med flest timmar 36 procent fler timmar än länet med lägst antal. År 2014 hade skillnaden minskat till 18 procent Skillnaden mellan de fem län som beviljar störst antal timmar och de fem län som beviljar minst antal timmar har varit ungefär 20 timmar under hela perioden.

33 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 33 (52) Figur 12 Genomsnittligt antal beviljade timmar fördelat på län (ålderoch könstandardiserad), 1994, 2003 och Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Genomsnittligt antal timmar per vecka för nybeviljade Ovan har vi redovisat hur andelen assistansmottagare i befolkningen skiljer sig mellan länen. Här visar vi istället genomsnittligt antal timmar per län enbart för nybeviljade mottagare, åren 1994, 2003 och 2014 (figur x). De skillnader som framgår kan bero på befolkningssammansättning med avseende på kön och ålder (i nästa avsnitt analyseras detta närmare). Länen med den största procentuella ökningen under perioden var Norrbotten, som ökade med 113 procent, och Jämtland som ökade med 63 procent. De län som nybeviljade högst genomsnittligt antal timmar 2014 var Jämtlands län och Norrbottens län. Lägst genomsnittligt antal timmar nybeviljades 2014 i Gotlands län. Figur 13 Genomsnittligt antal beviljade timmar per vecka fördelat på län, nyansökningar, 1994, 2003 och Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län

34 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 34 (52) Analys av genomsnittligt antal timmar per vecka för nybeviljade Vi har tidigare visat att sannolikheten att nybeviljas assistansersättning skiljer sig för ålder och län. Här tittar vi istället på skillnader i hur många timmar som beviljats med avseende på kön, ålder, personkrets, län och år för nybeviljande under perioden Män beviljas i genomsnitt något fler timmar än kvinnor. 19 Individer i åldern beviljas ett högre genomsnittligt antal timmar än andra åldersgrupper. Lägst genomsnitt beviljas barn och unga i åldern 0-19 år. Individer i personkrets 2 beviljas ett högre genomsnittligt antal timmar än de andra två personkretsarna. Resultaten visar att ju senare under perioden nybeviljandet skett, desto högre antal genomsnittligt timmar beviljas. De som nybeviljades assistansersättning 2014 beviljades i genomsnitt 54 procent fler timmar per vecka än de som nybeviljades När ovanstående faktorer har kontrollerats för, har Jämtlands- och Värmlands län högre genomsnittligt antal timmar än övriga län. Lägst genomsnittligt antal timmar beviljas i Jönköpings län. I den här analysen har vi inte haft möjlighet att ta hänsyn till alla faktorer som kan vara viktiga för att förklara skillnader i antal timmar. Sammantaget förklarar kön, ålder, personkrets, län och året för nybeviljande knappt 20 procent av variationen i timmar. Tittar man bara på länstillhörigheten, förklarar den ungefär 1,5 procent av variationen av nybeviljade timmar. Det betyder att 80 procent av skillnaderna i genomsnittligt antal timmar inte förklaras av denna regressionsanalys. Analys av förändring av timantal Vi har tidigare beskrivit att antalet assistanstimmar i regel ökar med antal år som man har haft assistansersättning. För att undersöka detta har vi gjort en regressionsanalys av hur antalet timmar förändras över tid. Analysen omfattar personer som nybeviljats assistansersättning mellan åren 2002 och fram till 2014, som år 2014 fortfarande hade ersättningen och som ännu inte fyllt 65 år. 20 Kvinnors genomsnittliga timantal ökade med 2,4 timmar mer än mäns under den undersökta perioden. 18 Resultaten som visas bygger på en regressionsanalys. 19 Alla skillnader som redovisas tar hänsyn till (kontrolleras för) de övriga undersökta faktorerna. 20 Efter 65 års ålder kan inte antal timmar öka.

35 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 35 (52) Timmarna ökade mest i den äldsta (60-64) och de yngsta åldersgrupperna (0-19). Minst ökning hade unga vuxna (20-29). Mottagare i personkrets 1 har haft större timökning än mottagare i personkrets 2 och personkrets 3. Timmarna ökade mest i Västmanlands län, och minst i Kronobergs län. Timmarna ökade mer för de mottagare som valt privat anordnare eller brukarkooperativ, och mindre för de som valt kommunal anordnare eller assistans i egen regi. Byte, från kommunal anordnare eller assistans i egen regi, till privat anordnare resulterade också i fler timmar. Analysen visar att det genomsnittliga antalet timmar är ett resultat av både ingångsnivå (nivå vid nybeviljande) och timutvecklingen därefter. Ett exempel är Kronobergs län vars genomsnittliga nivå vid nybeviljande är nära snittet för riket, men den långsammare timutvecklingen gör att mottagarna hamnar på en nivå som är lägre än genomsnittet vid tidsperiodens slut. Analyser av skillnader i beslut Regionala skillnader i antal timmar 21 Under vintern genomfördes en rättslig kvalitetsuppföljning av beslut vid nyansökningar om assistansersättning. Rättsliga kvalitetsuppföljningar är en del av Försäkringskassans modell för systematisk kvalitetsutveckling och genomförs genom aktgranskningar. Syftet är att få fördjupad kunskap om den rättsliga kvaliteten inom ett specifikt område. I denna uppföljning var syftet att följa upp rättslig kvalitet i beslut om assistansersättning vad gäller bedömningen av personkretstillhörighet och grundläggande behov. Uppföljningen innefattade beslut om assistansersättning, både avslag och beviljanden, som fattats under Det ingick endast beslut där den sökande inte tidigare varit berättigad till assistansersättning, och endast beslut där den sökande hade fyllt 18 år vid beslutstillfället. Uppföljningen visar att beslut, både avslag och beviljanden, vid en förstagångsansökan om assistansersättning, håller en god kvalitet. Det finns tillräckligt med underlag i ärendena för att kunna ta ställning till de olika behoven i mycket stor utsträckning och bedömningen av de grundläggande behoven följer den rättsliga styrningen i mycket stor utsträckning. För de tre praktiska grundläggande behoven personlig hygien, på- och avklädning samt måltider finns mer utförligt stöd för bedömningarna vilket också visar sig i resultaten. Granskarna skulle göra samma bedömning som man gjort i grundbeslutet i ännu större utsträckning vid dessa bedömningar, än vid bedömningar om behov av hjälp med att kommunicera med andra samt annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper. Det är också mycket mer vanligt förekommande att den sökande yrkar på hjälp med de praktiska behoven än 21 Informationen till detta avsnitt är hämtat ur rapporten Personkrets och grundläggande behov Bedömningen av grundläggande rekvisit för assistansersättning (Rättslig uppföljning 2015:2)

36 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 36 (52) med de två andra behoven vilket påverkade möjligheten att dra några generella slutsatser kring dessa. Det finns ett visst utrymme för att förbättra likformigheten i bedömningar av de grundläggande behoven, hjälp med att kommunicera med andra och annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper. Det finns även utrymme för förbättringar i hur vi motiverar bedömningen av tid för de grundläggande behoven i besluten. Som en del i uppföljningen samlades även uppgifter in om hur många timmar assistansersättning som hade beviljats i varje ärende för grundläggande behov, andra personliga behov samt assistans av fler än en assistent (t.ex. dubbelassistans). Uppföljningen visade att det finns vissa statistiskt säkerställda skillnader mellan de fyra geografiska regionerna nord, syd, öst och väst när en jämförelse görs av medelvärdet av antalet beviljade timmar för varje region. Gällande antalet beviljade timmar för grundläggande behov finns en signifikant skillnad mellan det högsta medelvärdet på cirka 50 timmar per person det lägsta med cirka 34 timmar per person och vecka. Gällande beviljade timmar för andra personliga behov ligger det högsta medelvärdet på ca 80 timmar per person och vecka medan det lägsta medelvärdet ligger på 65 timmar per person och vecka. Lägst medelvärde har syd med ca 52 timmar per person och vecka avseende andra personliga behov. Detta ger att det är statistiskt säkerställda skillnader mellan syd och vardera av de tre andra regionerna, samt mellan nord och väst. Gällande timmar för assistans av mer än en assistent finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan regionerna. Skillnader i utredningar och bedömningar 22 Ytterligare en rättslig kvalitetsuppföljning gjordes under året, och fokus i den uppföljningen var att undersöka den rättsliga kvaliteten i bedömningar om rätt till assistansersättning för fritids- och samhällsaktiviteter, dubbel assistans, assistansersättning under tid då den funktionshindrade deltar i barnomsorg, skola eller daglig verksamhet, samt tillsyn, både som grundläggande och som andra personliga behov. Dessa områden valdes ut eftersom de antas generera många timmar beviljad assistansersättning. Uppföljningen omfattade ett slumpmässigt urval beslut om beviljande av assistansersättning för barn och vuxna personer. Urvalet omfattade beslut under perioden januari december 2014 och inkluderade enbart beslut där den sökande inte tidigare varit berättigad assistansersättning. Resultaten från uppföljningen visar att utredningarna i de utvalda områdena i stora delar är bristfälliga och att det saknas kunskap om viktiga delar i bedömningarna. Detta skiljer sig från resultaten från den rättsliga kvalitetsuppföljning som gjordes av de grundläggande behoven under våren Särskilt gäller bristerna bedömningen av aktiv tillsyn av övervakande karaktär 22 Informationen till detta avsnitt är hämtat ur rapporten Assistansersättning fritids- och samhällsaktiviteter, dubbel assistans, assistans under tid i barnomsorg, skola och daglig verksamhet samt tillsyn, både som grundläggande och som andra personliga behov (Rättslig uppföljning 2015:7)

37 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 37 (52) som kräver ingående kunskaper om den sökande, det som vi avser med tillsyn som grundläggande behov. Där finns osäkerhet både kring bedömningen av om den sökandes funktionsnedsättning är av sådan karaktär att den kräver aktiv tillsyn av övervakande karaktär, samt bedömningen av om det krävs ingående kunskap om den sökande för att ge hjälpen på rätt sätt. Uppföljningen visar också att Försäkringskassan, efter att ha utrett de grundläggande behoven, inte alltid utreder den sökandes andra personliga behov. Det händer att Försäkringskassan beviljar tillsyn för all vaken tid, trots att det kanske egentligen var fråga om hjälp med handräckning eller förflyttningar under samma tid. Även i ärenden där andra personliga behov utretts, brister ibland utredningarna i fråga om detaljer, t.ex. vid utförandet av fritidsaktiviteter. Det är av stor vikt att våra bedömningar görs enhetligt och på ett rättssäkert sätt. Försäkringskassan behöver därför tydliggöra begreppet tillsyn i stort för att handläggarna ska få ett bättre stöd i sina bedömningar. Det gäller särskilt bedömningen av aktiv tillsyn av övervakande karaktär som kräver ingående kunskaper, men även bedömning av tillsyn som andra personliga behov. Även utredningarna behöver förbättras i vissa delar. Utredningen i ett assistansersättningsärende är mycket komplex och omfattande och även här behöver handläggarna stärkas i sin metodik. För att ge en bra grund för likformighet i bedömningarna måste det även finnas strukturerade former för samverkan och dialog mellan de olika verksamhetsområdena inom avdelningen för funktionsnedsättning.

38 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 38 (52) Delmål 3 Tillgänglighet Beskrivning av målet IT-lösningar som syftar till ökad självbetjäning ska öka. Alla IT-lösningar ska, så långt det är möjligt, anpassas till personer med funktionsnedsättning. Försäkringskassans fysiska mötesplatser ska bli mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Självbetjäning innebär att individen själv ges möjlighet att skaffa sig information och utföra ärenden. Övergripande bedömning Försäkringskassans övergripande bedömning är att tillgänglighetsarbetet går framåt. Inom vissa delar av verksamheten är tillgänglighetsarbetet systematiskt och det är tydligt att det är en integrerad del av verksamheten. Det gäller framförallt inom områdena tillgängliga IT-system och tillgänglig information i kundmötet samt inom området tillgängliga lokaler. Här har tillgänglighetsfrågan integrerats i verksamheten genom regelbundna uppföljningar som input till ett kontinuerligt förbättringsarbete. Området tillgängliga IT-system och tillgänglig information i det interna arbetet har kommit igång med kraft under Försäkringskassan håller på att bygga upp en intern organisation för kompetens, tar fram riktlinjer för utveckling och uppföljning av att arbetet går framåt och prioriterar tillgänglighet i nyutvecklad funktionalitet så som moderniserat handläggningsstöd. De utmaningar som kvarstår för Försäkringskassan är att på strategisk nivå ta ställning till hur andra delar av IT-stöden ska hanteras, telefonisystem m.m. inbegripet. En annan utmaning är att få IT-utveckling och verksamhet att gemensamt prioritera tillgänglighetsfrågan i olika interna projekt. Under kommande år kommer de nya tillgänglighetskraven att ställas i Försäkringskassans upphandlingar. De beslut som tas idag, gällande den interna tillgängligheten, kommer att ha konsekvens för Försäkringskassans anställda och myndighetens möjligheter att anställa personer med funktionsnedsättning för lång tid framöver. Särskilt viktig är frågan då digitalisering är en tung del av Försäkringskassans 2020-strategi.

39 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 39 (52) Redovisning av insatser Under 2015 har vi fortsatt arbetet med att öka tillgängligheten. Inom området Tillgängliga IT-system och tillgänglig information i kundmötet har vi tidigare tagit fram en strategi som vi nu implementerar. Den innebär att webbplatsen ska vara tillgänglig för kunder oavsett enhet, och ska ha hög tillgänglighet för kunder med funktionsnedsättning. I praktiken innebär det att hela utvecklingsprocessen, inklusive kravställning på komponenter och innehåll på webbplatsen och i våra digitala kanaler, ska drivas enligt ett tillgänglighetsperspektiv. Alla tillgänglighetsanpassade komponenter dokumenteras i en Designguide för att kunna återanvändas. Tillgänglighetsexperter finns med i hela utvecklingsprocessen, det vill säga interaktionsdesign, krav, utveckling och test för att säkerställa att vi gör rätt från början. Strategin har i ett första steg implementerats i arbetet med att göra webbplatsen responsiv. Vi gör även regelbundna användartester på relevanta målgrupper när vi utvecklar nya tjänster. Utmaningen är att sprida tillgänglighetsexperternas kompetens inom organisationen. Idag har vi 9 team som jobbar med utveckling av den externa webbplatsen. Alla team måste implementera tillgängligheten på samma sätt för att vi ska få enhetlighet mellan innehållet på webbplatsen och i tjänsterna. Även produktägare, beställare och webbredaktörer behöver ha hög kompetens inom tillgänglighet. När det gäller skriftlig information har vi under 2015 samarbetat med projektet Begripsam och därmed kunnat ta tillvara deras synpunkter i en del av vår externa kommunikation. Försäkringskassans beslutsbrev har fått en ny layout som ska göra det enklare att ta till sig innehållet. När det gäller kundnöjdheten med webbplatsen inklusive Mina sidor kan vi se att vi har nått målen. Det är dock innan lanseringen av den nya responsiva webbplatsen i slutet av november Figur 14 Hur nöjda kunderna är med försäkringskassan.se, utveckling

40 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 40 (52) Figur 15 Hur nöjda kunderna är med Mina sidor, utveckling Insatser för att tillgängliggöra IT-system och information i kundmötet Insatser för att tillgängliggöra skriftlig information Tillgängligt språk Under 2014 och 2015 har Försäkringskassans språkvårdare utbildat cirka av Försäkringskassans handläggare i att skriva begripliga beslut och kommuniceringsbrev. Tanken är att det ska resultera i enklare och tydligare information till kunderna framförallt enklare och tydligare beslut och kommuniceringsbrev. Mer information om tillgängligt språk finns under Insatser för tillgänglig webbplats och e-tjänster indikator 2. Alternativa format När det gäller e-blanketter, läs mer under rubriken Nya tjänster på Mina sidor (e-blanketter) och under indikator 5, Blanketter. Tillgänglig formgivning Under 2015 arbetades samtliga beslut om till en ny layout. Den innebär en luftigare disposition, större typsnitt på rubriker och enklare formuleringar. Vi har också tagit fram nya ikoner som ska samspela med och förtydliga språket. I längre beslut inför vi en innehållsförteckning, vilken fungerar som en sammanfattning och gör texten mer tillgänglig.

41 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 41 (52) Vi har tagit fram en ny möteskallelse för dem som ansökt om aktivitetsersättning och blivit kallad till ett första möte med Försäkringskassan. Kallelsen är utformad i samarbete med personer från projektet Begripsam 23 och innehåller numera en klocka (analog och digital), ett foto av handläggaren som man ska träffa och en QR-kod som man kan skanna i sin telefon för att komma till Google maps och få en vägbeskrivning. Insatser för att tillgängliggöra webbplats och e-tjänster Site improve Vi har verktyget Site Improve, som gör att vi löpande kan följa upp tillgänglighetsproblem i det redaktionella innehållet på webbplatsen. Verktyget kan också identifiera stavfel och trasiga länkar. Detta har höjt kvaliteten på webbplatsen. Mobilt bank-id I februari 2014 infördes möjligheten att använda Försäkringskassans tjänster med mobilt bank-id. Sedan dess har användningen ökat markant, vilket framgår av nedanstående bild. Fler och fler använder mobilt bank-id och får därigenom enklare åtkomst till Försäkringskassans e-tjänster och information. Det här stämmer överens med målet att individen själv ska ges möjlighet att skaffa sig information och utföra ärenden genom självbetjäning. Figur 16 Antal inloggade besök på Mina sidor-appen (Misi App) och på Mina sidor på forsakringskassan.se (Fk.se webben mbid) från februari 2014 till september Webbtexter Arbetet med att omarbeta och förenkla våra webbtexter som informerar om Försäkringskassans olika förmåner har fortsatt under 2015 i samband med att webbplatsen görs responsiv. Vi har också beslutat att ta bort samtliga 23 Begripsam är ett projekt om kognitiv tillgänglighet som syftar till att utveckla kunskap och arbetsformer som ska utgöra en plattform för att kunna förbättra den kognitiva tillgängligheten.

42 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 42 (52) texter på lättläst. Skälet är att de tidigare lättlästa texterna visserligen var lätta att läsa, men på grund av informationsbortfallet var de svåra att förstå. Tjänsten Ansökan om föräldrapenning I Funkas rapport från 2014 framkom att tjänsten upplevdes som rörig. För att komma till rätta med problemen har vi gjort följande: Förtydligat syftet med varje steg och infört instruktioner om vad som förväntas av kunden i varje steg. Förbättrat grupperingarna mellan olika ifyllnadsfält och moduler i de olika stegen. Förbättrat introduktionen till tjänsten med dynamik, baserat på vem användaren är. Infört fler förifyllda frågor, baserade på vad kunden svarat i tidigare steg. Förtydligat rubriker, informationsrutor, felmeddelanden, belopp och siffror. Förtydligat vissa texter och ledtexter Förenklat kalendern samt förtydligat hur den kan användas. Tjänsten Ansökan om tillfällig föräldrapenning vid barns födelse/adoption (10-dagar) och tjänsten Ansökan om tillfällig föräldrapenning (VAB) Vi har förtydligat informationen och gjort tydligare rubriker, vilket bland annat bidrar till att vi får enhetlighet vad gäller utseendet i alla tjänster. I formulär så finns tydligare rubriker och instruktioner för hur ansökan ska fyllas i. Vi har förtydligat vissa felmeddelanden för att öka begripligheten och ge tydligare återkoppling när kunden gör fel. Vi har också lagt till nya hjälptexter om var man hittar mer information och också utökade förklaringar av reglerna och hur man ansöker. I tjänsten Ansökan om tillfällig föräldrapenning (VAB) har vi också gjort förbättringar när det gäller barn som har ett ökat vård- och tillsynsbehov (inte allvarligt sjuka barn). Dessutom har förbättringar gjorts gällande information till föräldrar som har barn som omfattas av LSS och har kontaktdagar eller särskild rätt till TFP. Förbättringarna redovisas nedan: Användargränssnittet i ansökansflödet har utökats med ny funktionalitet och ny information som ska göra lättare att fylla i en ansökan för dessa målgrupper. Kunden kan nu se o hur många kontaktdagar man har tagit ut o om det finns ett förhandsbeslut o mer information om vad som gäller kring läkarintyg. Tjänsten har blivit mer automatiserad i handläggningssystemet, vilket gör att målgruppen snabbare får beslut i sina ärenden.

43 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 43 (52) Enklare kontakt med Försäkringskassan för personer med funktionsnedsättning Under 2015 har en Guide tagits fram för de personer som lever med en funktionsnedsättning eller för den som har en anhörig som har en funktionsnedsättning. Guiden lanserades på fk.se under våren Sedan den 23 mars och fram till december 2015 hade Guiden statats gånger. Försäkringskassan tar nu fram nya digitala tjänster som gör det enklare för den som har sökt, eller har en ersättning, att följa sitt ärende, se kommande händelser och att få aviseringar via sms och e-post. Under året har också en SMS-tjänst lanserats. Syftet är att Försäkringskassan snabbt och enkelt ska kunna komma i kontakt med kunderna exempelvis vid behov av enklare bekräftelser och påminnelser som textmeddelande. FKASSAN står som avsändare för meddelandet och tanken är att SMSkontakten ska vara ett komplement till den övriga kundkommunikationen. IT-stöd för personlig assistans Ett av syftena med indikator 2 är att utveckla IT-stödet så att personlig assistans kan redovisas elektroniskt av personer med assistansersättning. Planen för att utveckla IT-stödet har reviderats och vi räknar med att driftsätta större delen av det i maj Därefter kan eventuell självbetjäningstjänst kopplas på. Nya tjänster på Mina sidor (e-blanketter) Vid utgången av 2015 har vi 50 nya och förbättrade e-blanketter på Mina sidor. En e-blankett är en enkel e-tjänst som kunderna kan fylla i och signera digitalt. Bland annat kan man ansöka om eller anmäla följande förmåner i Mina sidor istället för att använda pappersblanketter:

44 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 44 (52) Aktivitetsersättning Aktivitetsstöd Arbetsskador Assistansersättning Barnbidrag (anmäla förlängt barnbidrag och flerbarnstillägg samt mottagare av barnbidrag) Bilstöd Bostadbidrag Bostadstillägg Föräldrapenning (avstå och ta tillbaka dagar med föräldrapenning) Graviditetspenning Handikappersättning Närståendepenning Sjukersättning Sjukpenning Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Underhållsstöd Vårdbidrag. Den här typen av tjänst ger hög kundnöjdhet. Eftersom vi på det här sättet hjälper kunden att fylla i rätt, leder det till färre kompletteringar och därmed snabbare beslut. Funka har under hösten 2015 gjort en tillgänglighetsrevision av e-blanketter som funktion. Resultatet visar att e-blanketterna i mångt och mycket är tillgängliga, men att det finns ett flertal förbättringspunkter. Dessa kommer vi att arbeta vidare med under Beskrivning av servicekontorens tillgänglighetsanpassningar Vi har tagit fram nya sidor för Besök oss. Här finns möjlighet för servicekontoren att beskriva vilka tillgänglighetsanpassningar som gjorts av deras lokaler. Se vidare under avsnittet Lokaler.

45 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 45 (52) Teknik, struktur och språk 24 Hela webbplatsen förutom Mina sidor och vissa tjänster är översatt till engelska. Vi har lanserat film för nyanlända på flera språk. Vi har lagt teckenspråksfilmerna i anslutning till försäkringsinformationen på webbplatsen för att göra dem lättare att hitta. Support via webbplatsen Syftet med här är att öka tillgängligheten genom att erbjuda personlig support på webbplatsen. Sedan juni 2013 finns tjänsten personligt webbmöte, där handläggare kan ge kunden service i realtid. Tekniken heter Vergic Engage Platform och levereras av Vergic. Personligt webbmöte gör att vi kan erbjuda ett kundmöte som är enklare och mer anpassat efter individens behov. Tjänsten gör det möjligt att få personlig support när man är inne på Mina sidor eller har problem att logga in på Mina sidor. En handläggare kan stötta kunden i realtid via en chattfunktion, IT-telefoni (VoIP) eller videomöte tillsammans med så kallad skärmspegling. Det gör att kunden och handläggaren kan samarbeta kring olika dokument som exempelvis blanketter och e-tjänster, och handläggaren kan stötta kunden genom ansökningsförfarandet och guida kunden runt på webbplatsen. Försäkringskassan har under 2015 vidareutvecklat det personliga webbmötet och erbjuder idag tjänsten till kunder som har aktivitetsstöd, bostadsbidrag, underhållsstöd, sjukpenning, sjukersättning eller som behöver teknisk support. Under 2016 kommer ytterligare funktionalitet att läggas till, vilket innebär att kunderna kommer att kunna boka personligt webbmöte i förväg via en bokningsfunktion. Vi planerar även att kunna erbjuda kunder bokade videomöten på teckenspråk. Försäkringskassan har haft dialog bland annat med Sveriges Dövas Riksförbund för att på bästa sätt kunna utveckla en sådan tjänst. Tillgängligheten i personligt webbmöte är generell och vi mäter inte specifikt om personen som använder tjänsten har en funktionsnedsättning eller inte. Däremot ses tjänsten som en utökad tillgänglighet som kommer många tillgodo. Försäkringskassan har genomfört en kundundersökning för Personligt webbmöte. Den visar följande: 90 % uppger att de fick hjälp med sitt ärende, helt eller delvis. 85 % uppger att skulle vilja använda samma kanal igen. 89 % säger att de är nöjda med tjänsten. 24 Tidigare indikator 2, 3 och 5.

46 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 46 (52) Insatser för att tillgängliggöra film och TV Försäkringskassan har upphandlat en filmtjänst/verktyg, Dream Broker för filmproduktion inom myndigheten. Tjänsten kan sägas bestå av två delar: En plattform för att skapa, redigera och publicera film. En plattform (portal) för att konsumera film. Tjänsten ska stödja de behov som finns inom hela myndigheten när det gäller film och video. Tjänsten ska stödja ett decentraliserat filmskapande, dvs. produktionen ska kunna ske internt och där behoven uppstår. Tjänsten är inte helt fullt utvecklad ännu och det finns ingen plan för den totala filmproduktionen när det gäller tillgänglighetsfrågor. Svaren på nedanstående krav är alltså ställda utifrån att filmproduktion inom Försäkringskassan ännu är rätt nytt. Under året har Försäkringskassan jobbat med att utreda på vilket sätt film och TV skulle kunna tillgängliggöras. Nedan följer en sammanfattning. Alla externt framtagna filmproduktioner är textade. I Försäkringskassans egna produktioner finns möjlighet till textning och förstärkning av ord (kursivering, fet m.m.). Färgjustering av textningen är oklart. Text följer med om användaren spelar in eller kopierar filmen. Tekniskt sett är det möjligt att producera en version med teckenspråk som kan sändas vid annan tidpunkt än ursprungsversionen eller i en separat kanal. I vilken utsträckning teckenspråk kommer att användas är inte utrett. Det är en resurs- och kostnadsfråga. Insatser för att tillgängliggöra telefonsamtal Syftet med indikator 4 är att utveckla fler och friare möjligheter att uttrycka sitt ärende via kontakt per telefon. Teknik och tjänster Inget att rapportera. Talsvarssystem 25 Fritt tal infördes 2013, eftersom precisionen med Fritt tal är mer exakt än de tidigare knappvalen. Med Fritt tal får individen själv säga vad hen vill ha hjälp med, och styrs utifrån det till rätt kompetens. Sedan Fritt tal infördes har vi minskat antalet felkopplingar med 50 procent. Fritt tal levereras av Voice Provider. Under 2015 har vi fortsatt förfiningar av tjänsten och de kompetensköer som besvarar samtalen. I december 2014 öppnade vi en kö med kompetens inom funktionsnedsättning. Medarbetarna inom denna kompetensgrupp har fördjupat sin kompetens inom området och kan därmed hjälpa individen bättre. Vi har under 2015 besvarat cirka 230 samtal om dagen i denna kö. 25 Tidigare indikator 1.

47 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 47 (52) Varannan person som ringer oss får erbjudande om att delta i en kundundersökning efter samtalet. I kundundersökningen ställs tre frågor. Resultatet bland de kunder som ringer med frågor om funktionsnedsättning visar att: 84 % av de tillfrågade anser att de har fått den information de behöver (90 % generellt för samtliga samtal till KC) 90 % upplevde att handläggaren lyssnade och var lyhörd för personens situation (93 % generellt) 93 % upplevde att handläggaren gav ett vänligt bemötande (95 % generellt). Insatser för att tillgängliggöra korrespondens och meddelanden Inget att rapportera. Kontaktuppgifter och alternativa format Ingen ändring sedan förra rapporten. Blanketter 26 Samtliga av Försäkringskassans 125 blanketter för privatpersoner har under året tillgänglighetsanpassats för personer med syn- eller hörselnedsättningar. Insatser för att tillgängliggöra möten och konferenser Inget att rapportera. Internutbildning Inget att rapportera. Inbjudan, lokaler, mat och dokumentation Inget att rapportera. Insatser för att tillgängliggöra IT-system och information i det interna arbetet 27 IT-systemen ger stora möjligheter att stödja det interna arbetet utan att diskriminera användare. Detta förutsätter dock att de utformas på ett korrekt sätt. Genom att väva in tillgänglighet i utvecklingsprocessen skapas förutsättningar för att så många som möjligt kan använda de interna systemen. Därmed bidrar tillgänglighet till ökad effektivitet för både den som tillhandahåller och den som använder ett IT-system. Nyttan med tjänster och information uppstår när de används. Genom att utgå från användarnas behov skapas förutsättningar för att nyttor uppstår. Det innebär bl.a. att man i utvecklingsarbetet bör se till hela användarsituationen, 26 Tidigare indikator Tidigare indikator 6.

48 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 48 (52) analyserar användarnas behov och tar hänsyn till i vilket sammanhang tjänster och information ska användas. Det innebär även att man säkerställer att innehåll som presenteras är relevant och att gör det lätt att hitta information. Insatser för att IT-systemen ska vara tillgängliga och användbara Bygga upp en intern organisation för kompetens Under 2015 har ett arbete påbörjats med att skapa en intern organisation för särskild kompetens inom området för användarupplevelse, användbarhet och tillgänglighet inom IT-avdelningen. Denna organisation har bland annat till uppgift att utbilda och sprida kompetens om området för tillgänglighet inom våra interna IT-system när det gäller kravställning, utveckling och testning. Organisationen är också representerad i det samverkansarbete som pågår mellan olika myndigheter avseende tillgänglighet inom IT-system, Myndighetssamverkan IT-tillgänglighet (MITT). Ta fram riktlinjer för utveckling och uppföljning av att arbetet går framåt Erfarenheter från utvecklingen av den nya responsiva webbplatsen som utvecklades 2015 har sammanställts och ligger till grund för det fortsatta arbetet med att skapa riktlinjer för utveckling när det gäller tillgänglighet i utvecklingen av våra interna IT-system. Riktlinjerna är tänkt att innehålla information om varför tillgänglighet behöver beaktas, på vilket sätt man gör det och hur man validerar att man uppnått en hög grad av tillgänglighet i de system som utvecklas. Den tekniska tillgängligheten kommer att följa standarden WCAG 2.0 AA men är också tänkt att kompletteras med andra delar som utgår från de riktlinjer som finns tillgängliga på webbriktlinjer.se. Prioriterera tillgänglighet i nyutvecklad funktionalitet så som moderniserat handläggningsstöd Inom olika initiativ för nyutveckling kommer området för tillgänglighet att prioriteras, detta gäller bl.a. i arbetet med den nya Handläggningsportalen (moderniserat handläggningsstöd) samt övriga initiativ där nya lösningar, företrädesvis webbaserade sådana, tas fram. Ett av dessa initiativ är utvecklingen av det nya IT-stödet för assistansersättning som har pågått under året. Tidsplanen har reviderats och enligt nuvarande plan kommer större delen IT-stödet att driftsättas i maj Vissa delleveranser kommer att ske under Det nya IT-stödet byggs så att det ska vara tillgängligt. Inleda diskussioner för att tillgänglighetskrav ska bli standard och finnas med i projekt samt att arbetet prioriteras och följs upp av projektcontroller Initiativ har påbörjats för att inleda diskussioner med verksamheten gällande tydligare riktlinjer för kravställning av tillgänglighet inom ramen för nyutveckling av interna IT-system samt inköp av dessa. Tillgänglighetskrav har sedan tidigare varit en del av den standard som använts vid nyutveckling, de så kallade gemensamma egenskapskraven, men dessa har i praktiken inte efterföljts. För att tillgänglighetskraven ska uppfyllas krävs att dessa prioriteras och följs upp, både av IT-avdelningen men också av verksamheten.

49 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 49 (52) Insatser för förtroendeingivande hantering av information Privatpersoner och företag ska kunna lita på att deras integritet är skyddad när de använder tjänster och information i offentlig förvaltning. Det gäller såväl kunder som medarbetare med funktionsnedsättningar. Det innebär bl.a. att vi måste välja rätt nivå på säkerhetslösningar, skydda användaren från säkerhetsrisker och säkerställa att information hanteras korrekt. När vi utvecklar interna system, antingen själva eller i samarbete med andra myndigheter bevakar vi särskilt hanteringen av känsliga personuppgifter och värnar den enskildes integritet. En viktig fråga är att på sikt kunna ensa olika myndigheters registerlagstiftningar så att t.ex. känsliga personuppgifter behandlas lika när information skickas mellan olika myndigheter. Ett stort arbete pågår för närvarande med en helhetsöversyn av Försäkringskassans informationssäkerhetsarbete och i detta arbete kommer integritetsfrågor att väga mycket tungt. Insatser för att tillgängliggöra Försäkringskassans lokaler 28 Detta avsnitt rör tillgängligheten i Försäkringskassans fysiska mötes- och arbetsplatser. Utgångspunkten för tillgänglighetsarbetet är förordningen (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av funktionshinderpolitiken. Vid planering av Försäkringskassans lokaler ska behoven av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning beaktas. Försäkringskassan kräver en högre nivå av tillgänglighet än vad Boverkets byggregler (BBR) anger. Myndigheten för delaktighets skrift Riktlinjer för tillgänglighet Riv Hindren (2015) ska uppfyllas. Målsättningen är att alla personer oavsett funktionsförmåga ska kunna arbeta/vistas i Försäkringskassans lokaler och använda all utrustning som alla andra. Tillgänglighetsförbättringar är av stor vikt för Försäkringskassan. Vid nyetableringar eller större ombyggnationer av kontor använder sig Försäkringskassans lokalstrateger av framtaget Lokalprogram. I den finns en särskild bilaga, bilaga nr 5, som endast handlar om tillgänglighetsanpassning. Den innehåller 20 stycken krav uppdelade under rubrikerna: nedsatt rörelseförmåga, nedsatt syn eller kognitiv funktionsnedsättning, nedsatt hörsel samt övrigt larm. I befintliga lokaler genomförs åtgärder enligt tidsplan eller tidigare om tillfälle ges alternativt om budgetmedel finns. T.ex. i samband med insatser efter utförda arbetsmiljöronder. Målsättningen är att åtgärder ska vidtas snarast möjligt. 28 Tidigare indikator 7.

50 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 50 (52) Tidigare åtgärder och tillgänglighetsronder Under år 2010 och 2011 genomförde Försäkringskassan tillsammans med en konsult en tillgänglighetsinventering av ca 10 % av det egna lokalbeståndet. Syftet var att få svar på vilka brister Försäkringskassan hade i sina lokaler. Antagandet gjordes att motsvarande brister fanns i icke inventerade lokaler. Konsultens omdöme var att Försäkringskassan hade en generellt god fysisk tillgänglighet, dock med vissa brister. Bristerna åtgärdades i de lokaler som Försäkringskassans skulle ha fortsatt verksamhet i. År 2013 genomfördes tillgänglighetsronder (utifrån dåvarande Handisams riktlinjer). Ronderna utfördes i de flesta av de lokaler som Försäkringskassans skulle ha fortsatt verksamhet i. Respektive lokalansvarig chef ansvarande för genomförandet. En sammanställning gav svar på respektive lokals tillgänglighet samt en övergripande status för samtliga lokaler De fel och brister som identifierades vid dessa ronder har till stor del åtgärdats under år Fokus har legat på att förbättra tillgängligheten på Försäkringskassans kundmöteslokaler. Tillgänglighetsrond 2015 Förberedelser och utbildning Avdelningen för Verksamhetsstöd inom Försäkringskassan har svarat för och utfört ronderna. Ronderna har utförts av så kallad husansvarig vid respektive kontor. Inför ronderna genomfördes en utbildningsinsats för husansvariga, VSKs 29 chefer samt lokalansvariga. Syftet med utbildningsinsatsen var att öka förståelse för den allmänna tillgängligheten samt för att ronderna skulle utföras likartat. Myndigheten för delaktighet, MFD, har genomfört utbildningen. Beroenden och samarbeten Vad det gäller kundmöteslokalerna så har Försäkringskassan antingen egna kontrakt eller så hyrs de av Arbetsförmedlingen alternativt Skattemyndigheten. Lokalansvaret ligger hos den myndighet som hyr lokalen. När det gäller (som exempel) anpassning av parkeringsplats inom 25 meter från entrén är Försäkringskassan beroende av berörd kommuns beslut. Försäkringskassan hyr idag lokaler av ett antal kommuner till vilka myndigheten i brev har frågat om den aktuell tillgänglighet för dessa respektive lokaler. Utförandet av ronden och iakttagelser Ronderna har genomförts på 102 av Försäkringskassans kontor. Försäkringskassans internwebb har uppmärksammat ronderna genom att skriva en 29 VSK Verksamhetsstöd Kontorsservice

51 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 51 (52) artikel på Försäkringskassans intranät Fia. Resultatet från Tillgänglighetsronder 2015 visar att Försäkringskassan har en god tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning men att det fortfarande finns åtgärder kvar att göra. Se även bifogad redovisning av rapporten. Enklare åtgärder som noteras vid ronderna har åtgärdats i anslutning till eller kort tid efter ronderna har utförts. I praktiken har resultaten redan förbättrats när Försäkringskassan här redovisar sina resultat. Några iakttagelser: Tillgänglighetensanpassningen är något bättre i Försäkringskassans kundmöteslokaler än i övriga kontor, vilket är enligt plan då dessa har prioriterats. Hörselteknisk utrustning ska finnas (teleslinga) vid minst ett av konferensrummen, i verkligheten har endast 38 % av kontoren utrustning. När Försäkringskassan får hörselteknisk utrustning installerad i sina lokaler kommer myndigheten säkerställa att ansvarig personalen för området får utbildning för att kunna hantera dessa. Exempel på åtgärder som utförts i anslutning till ronderna eller efter dessa är markering av de dörrkarmar och viktiga målpunkter som ej varit markerade tidigare nu markerats med ljusare eller kontrasterande färger. På frågan: Är det möjligt för personer med nedsatt syn att vid brand uppfatta att larmsystemet i lokalens samtliga utrymmen har endast 56 % svarat Ja. Att notera här är att kravet på ljus är nytt ifrån MFD för i år. Åtgärder kommer att vidtas för att säkerställa att ljus eller ljud ska kunna uppfattas av personer med nedsatt syn eller hörsel. Jämförande med tidigare rond år 2013 jmf med år 2015 Resultatet av ronderna går inte att jämföra rakt över. Detta beror på att antalet lokaler har ändrats, en del lokaler har avvecklats och nya lokaler har etablerats. I stort visar jämförelsen att Försäkringskassans tillgänglighetsarbete har förbättrats på de flesta kontoren. Framför allt på de kundmöteskontor där ronder har utförts. De områden där resultatet visade sämre resultat var kring hörselteknisk utrustning i möteslokaler. Sammanfattning av resultat och prioriterade insatser Efter genomförd rond har Försäkringskassan identifierat ett antal insatser varav följande är prioriterade: Installation och information kring hörselteknisk utrustning. Översyn av utrymningsplaner så att de är anpassade till alla. Säkerställa att det ska finnas beskrivningar av Försäkringskassans tillgänglighet på webbplatsen för myndighetens kundmöteslokaler. Säkerställa att ljus och ljud för utrymning installeras där det saknas/erfordras (larmet ska höras/ses på de flesta ställen). Ta kontakt med privata hyresvärdar där Försäkringskassan bokar rum för kundbesök. Tillsammans med dessa utföra inventeringar och säkerställa att dessa rum uppfyller aktuella krav.

52 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 52 (52) I samband med granskning av resultatet har Försäkringskassan denna gång tittat på hur myndigheten tydligare ska kunna identifiera de olika insatser och vilka olika resurser som krävs för att utföra dessa. Utgångspunkten har varit att kunna säkerställa ansvarsområden för att kunna delegera insatserna dit de hör hemma för att uppnå snabbare resultat. Resultatet är även analyserat utifrån ett kostnadsperspektiv, kopplat till de vad olika insatserna är förenade med, för att säkerställa att det avsätts budgetmedel för dessa insatser. De insatser som inte medför några större kostnader avser myndigheten att åtgärda snarast möjligt. Det fortsatta systematiska tillgänglighetsarbetet Försäkringskassan fortsätter tillgänglighetsanpassa sina lokaler. Genom att årligen genomföra webbaserade ronder kommer myndigheten att erhålla ett underlag som dels ska ligga till grund för fortsatta åtgärder till förbättringar, dels kunna mäta hur tillgängligheten förbättras från år till år. Försäkringskassan kommer även att titta på om tillgänglighetsronderna på något sätt kan koordineras ihop med de arbetsmiljöronder som görs inom myndigheten idag. Försäkringskassan är mycket nöjd med det samarbete som man har haft med MFD och önskar fortsätta denna samverkan. Genom samverkan med MFD och andra myndigheter kan man lättare kunna komma fram till gemensamma lösningar och effektivisera tillgänglighetsanpassningarna av myndigheternas lokaler. Försäkringskassan har även för avsikt att samverka med andra viktiga aktörer såsom fastighetsägare och med andra hyresgäster som t.ex. i gallerior där man delar lokaler. Allt för att se på hur man kan komma steget längre i sitt tillgänglighetsarbete för lokaler. För mer information om 2015 års tillgänglighetsrond, var god se Bilaga 3.

53 Bilaga 2. Uppdrag Försäkringskassan har haft i uppdrag att under åren arbeta för genomförandet av funktionshinderpolitiken inom sitt verksamhetsområde enligt nedanstående delmål: Delaktighet i arbetsliv och samhälle Försäkringskassan ska bidra till att öka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning i arbetslivet och i det övriga samhällslivet med tidiga och aktiva insatser, med särskild inriktning mot unga som har aktivitetsersättning. Likformighet Kunskapen om orsaken till skillnader i beslut om riktade stöd till personer med funktionsnedsättning ska öka, med särskilt fokus på assistansersättningen. Tillgänglighet IT-lösningar som syftar till ökad självbetjäning ska öka. Vid alla behov av IT-lösningar ska, så långt det är möjligt, dessa anpassas till personer med funktionsnedsättning. Försäkringskassans fysiska mötesplatser ska bli mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Myndigheten har i uppdrag att årligen redovisa sitt arbete med delmålen i en särskild rapport till Socialdepartementet senast den 15 mars 2013, 2014 och Den årliga rapporten ska innehålla en redovisning av hur myndigheten har arbetat för att uppnå sina delmål, genomförda insatser och deras resultat och effekter, samt en lägesbedömning. Rapporten ska även redovisa de samråd som myndigheten har haft med funktionshindersorganisationerna och andra berörda aktörer i arbetet med att genomföra och följa upp delmålen inom myndighetens verksamhetsområde. Myndigheten ska senast den 15 mars 2016 lämna en slutlig resultatredovisning till Socialdepartementet. Redovisningen ska innehålla en bedömning av effekterna av myndighetens arbete i förhållande till myndighetens delmål samt inriktningsmålen för det område inom vilket myndigheten verkar. Den årliga rapporten samt den slutliga resultatredovisningen ska vid samma tidpunkter som anges ovan även skickas till Myndigheten för delaktighet, MFD.

54 Tillgänglighetsrond Försäkringskassan 2015 Bilaga 3 Bilaga 3 Sidan 1 (31)

55 Bilaga 3 Sidan 2 (31) Procent Antal Ja 77 Nej 24,5% 25 Svarande 102 Inget svar 0

56 Bilaga 3 Sidan 3 (31) Procent Antal Ja 89,1% 90 Nej 10,9% 11 Svarande 101 Inget svar 1

57 Bilaga 3 Sidan 4 (31) Procent Antal Ja 93,1% 95 Nej 6,9% 7 Svarande 102 Inget svar 0

58 Bilaga 3 Sidan 5 (31) Procent Antal Ja 28,7% 29 Nej 5% 5 Ej relevant - det finns ingen nivåskillnad 66,3% 67 Svarande 101 Inget svar 1

59 Bilaga 3 Sidan 6 (31) Procent Antal Ja 83,2% 84 Nej 16,8% 17 Svarande 101 Inget svar 1

60 Bilaga 3 Sidan 7 (31) Procent Antal Ja 96,1% 98 Nej 3,9% 4 Svarande 102 Inget svar 0

61 Bilaga 3 Sidan 8 (31) Procent Antal Ja 76% 76 Nej 24% 24 Svarande 100 Inget svar 2

62 Bilaga 3 Sidan 9 (31) Procent Antal Ja, på samtliga våningsplan 76,5% 78 Ja, på somliga våningsplan 9,8% 10 Nej, på inget våningsplan 13,7% 14 Svarande 102 Inget svar 0

63 Bilaga 3 Sidan 10 (31) Ja, samtliga toaletter Ja, somliga toaletter Nej, ingen toalett Ej relevant Svarande Inget svar tillgänglig(a) från entrén, t.ex. med hiss 77,5% 9,8% 5,9% 6,9% försedd(a) med nödlarm som kan nås från toalettstolen försedd(a) med nödlarm som kan nås om personen har ramlat på golvet 81,4% 7,8% 5,9% 4,9% ,4% 8,8% 7,8% 3,9% Totalt 102 0

64 Bilaga 3 Sidan 11 (31) Procent Antal Ja, samtliga glasytor 67,6% 69 Ja, somliga glasytor 14,7% 15 Nej, saknas på glasytor 5,9% 6 Ej relevant 11,8% 12 Svarande 102 Inget svar 0

65 Bilaga 3 Sidan 12 (31) Procent Antal Ja, på samtliga hissknappar 26,5% 27 Ja, på somliga hissknappar 10,8% 11 Nej, på ingen hissknapp 37,3% 38 Ej relevant 25,5% 26 Svarande 102 Inget svar 0

66 Bilaga 3 Sidan 13 (31) Procent Antal Ja, i samtliga hissar 23,5% 24 Ja, i somliga hissar 10,8% 11 Nej, det saknas i samtliga hissar 39,2% 40 Ej relevant 26,5% 27 Svarande 102 Inget svar 0

67 Bilaga 3 Sidan 14 (31) Procent Antal Ja, samtliga trappor 45,1% 46 Ja, somliga trappor 12,7% 13 Nej, det saknas i samtliga trappor 15,7% 16 Ej relevant 26,5% 27 Svarande 102 Inget svar 0

68 Bilaga 3 Sidan 15 (31) Ja, samtliga Ja, somliga Nej, inga Svarande Inget svar ljusare eller mörkare än omgivande väggar 66% 24% 10% kontrastmarkerade på annat sätt 38,1% 22,6% 39,3% Totalt 102 0

69 Bilaga 3 Sidan 16 (31) Procent Antal Ja, samtliga 74,5% 76 Ja, somliga 20,6% 21 Nej, inga 4,9% 5 Ej relevant 0% 0 Svarande 102 Inget svar 0

70 Bilaga 3 Sidan 17 (31) Procent Antal Ja 38,2% 39 Nej 61,8% 63 Svarande 102 Inget svar 0

71 Bilaga 3 Sidan 18 (31) Procent Antal Ja 11,8% 12 Nej 29,4% 30 Ej relevant 58,8% 60 Svarande 102 Inget svar 0

72 Bilaga 3 Sidan 19 (31) Procent Antal Ja 10,8% 11 Nej 29,4% 30 Ej relevant 59,8% 61 Svarande 102 Inget svar 0

73 Bilaga 3 Sidan 20 (31) Procent Antal Ja 9% 9 Nej 32% 32 Ej relevant 59% 59 Svarande 100 Inget svar 2

74 Bilaga 3 Sidan 21 (31) Procent Antal Ja 49,5% 50 Nej 50,5% 51 Svarande 101 Inget svar 1

75 Bilaga 3 Sidan 22 (31) Procent Antal Ja 51% 52 Nej 49% 50 Svarande 102 Inget svar 0

76 Bilaga 3 Sidan 23 (31) Procent Antal Ja 78,4% 80 Nej 21,6% 22 Svarande 102 Inget svar 0

77 Bilaga 3 Sidan 24 (31) Procent Antal Ja 95,1% 97 Nej 4,9% 5 Svarande 102 Inget svar 0

78 Bilaga 3 Sidan 25 (31) Procent Antal Ja, larmsystemet har både ljud- och ljussignaler 56,4% 57 Nej 43,6% 44 Svarande 101 Inget svar 1

79 Bilaga 3 Sidan 26 (31) Procent Antal Ja, larmsystemet har både ljud- och ljussignaler 26,5% 27 Nej 73,5% 75 Svarande 102 Inget svar 0

80 Bilaga 3 Sidan 27 (31) Ja Nej Svarande Inget svar Personer med funktionsnedsättning 72,5% 27,5% Personer med nedsatt syn 62,4% 37,6% Personer med nedsatt hörsel 76,5% 23,5% Totalt 102 0

81 Bilaga 3 Sidan 28 (31) Ja Nej Ej relevant Svarande Inget svar Nedsatt syn 85,3% 14,7% 0% Nedsatt hörsel 38,6% 61,4% 0% Totalt 102 0

82 Bilaga 3 Sidan 29 (31) Ja Nej Ej relevant Svarande Inget svar Nedsatt syn 84,3% 15,7% 0% Nedsatt hörsel 38,6% 61,4% 0% Totalt 102 0

83 Bilaga 3 Sidan 30 (31) Procent Antal Ja 18,6% 19 Nej 81,4% 83 Svarande 102 Inget svar 0

84 Bilaga 3 Sidan 31 (31) Mottagare Ej kontaktbara Svarande Svarsfrekvens %