SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning Dnr FPA

Transkript

1 1 (1) Till Socialdepartementet och Handisam Försäkringskassans svar på uppdraget om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för "En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken " Möjligheten att leva ett självständigt liv på egna villkor ska vara en naturlig förutsättning för både barn och vuxna. Socialförsäkringen bidrar till och stärker möjligheten för de som lever med funktionsnedsättning att leva ett liv som alla andra där delaktighet i arbetslivet och samhällslivet är drivkraften. Samtidigt som socialförsäkringssystemen bidrar till trygghet för de som inte kan delta. Inom ramen för En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken har regeringen den 30 augusti 2012 beslutat att Försäkringskassan fram till 2016 ska arbeta med tre delmål. Det första målet rör delaktighet i arbetsliv och samhälle, det andra målet rör likformighet och det tredje målet rör tillgänglighet. Denna rapport beskriver utvecklingen som strategin har inneburit för Försäkringskassans arbete under Som en del av Försäkringskassans strategiska och prioriterande utvecklingsarbete inom funktionshindersområdet har projektet En enklare vardag startats. Projektets leveranser syftar i stora delar till att uppfylla delmålen. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Dan Eliasson i närvaro av avdelningschef Birgitta Målsäter, Laura Hartman, Bengt Stjärnsten, Stefan Olowsson, Lars-Åke Brattlund, Katarina Sinerius, Ann Persson Grivas, Eva Nordqvist, Jonas Lindgren, Dani Razmgah, Sture Hjalmarsson, Torgny Collin samt verksamhetsområdeschef Therese Karlberg och Verksamhetsansvarig Monica Svanholm, den senare som föredragande. Dan Eliasson Monica Svanholm

2 1 (35) Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken

3 2 (35) Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 4 Samråd och samverkan med funktionshindersorganisationer och andra partner... 7 Delmål Delmål Delmål

4 3 (35) Inledning Regeringen beslutade den 30 augusti 2012 att Försäkringskassan fram till 2016 ska arbeta med tre delmål. Ett som rör delaktighet i arbetsliv och samhälle, ett som rör likformighet och ett som rör tillgänglighet. Försäkringskassans strategiska målsättningar tillsammans med delmålen inom funktionshindersområdet rymmer såväl kortsiktiga som långsiktiga insatser. Uppföljningen måste ses på längre sikt eftersom vissa resultat är svåra att mäta i anslutning till insatserna. I föregående rapport aviserade Försäkringskassan avsikten att lägga till en ny indikator för delmålet som rör delaktighet; Upplevd delaktighet. Arbetet med delmålen är integrerat i det dagliga linjearbetet med undantag av utvecklingsprojektet En enklare vardag. För att minska risken att arbetet med delmålen inte kan särskiljas har en samordningsgrupp med tillhörande arbetsgrupper bildats. Både samordningsgruppen och arbetsgrupperna är sammansatta från olika delar i verksamheten för att säkerställa en bred förankring. Samordningsgruppen har ett övergripande ansvar för att arbetet drivs framåt. Representanterna i arbetsgrupperna är involverade i det dagliga linjearbetet och är de som bevakar aktiviteterna, tar fram resultaten och analyserar dem. Denna rapport är den gemensamma produkten av detta arbete. Lägesbedömning Totalt sett bedömer Försäkringskassan att arbetet med delmålen är framgångsrikt. Den omorgansation som myndigheten har genomfört och de utvecklingsprojekt som bedrivs tillsammans med det ordinarie linjearbetet har sin utgångspunkt i delmålen. Det sammantagna arbetet med funktionshindersstrategin har skapat ett brett engagemang och drivkraften att arbetet möjliggör för personer med funktionsnedsättning att vara jämlika medborgare i samhället.

5 4 (35) Bakgrund Försäkringskassans vision är ett samhälle där människor känner trygghet om livet tar en ny vändning. Vår verksamhetsidé är att ge människor inflytande över sin egen livssituation. Genom kunskap, empati och förståelse ska vi se till att alla som möter oss förstår sina rättigheter, får stöd och behandlas med värdighet. Försäkringskassan ansvarar för en stor del av de offentliga trygghetssystemen i Sverige. Vi utreder och beslutar om 40 olika bidrag och förmåner. Vi betalar ut omkring 200 miljarder kronor per år, varav hälften går till sjuka och personer med funktionsnedsättning. Som expertmyndighet har Försäkringskassan kunskap om socialförsäkringens effekter för individ och samhälle och agerar aktivt tillsammans med partners för att socialförsäkringen och våra arbetssätt anpassas till ändrade behov i samhället. Den 1 januari 2014 infördes en förändrad ledning och styrning av myndigheten. Den nya modellen innebär att styrningen utgår från kundernas behov och baseras på sex olika livssituationer. Förändringarna påverkar direkt eller indirekt arbetet inom alla delar av Försäkringskassan. Målet är att Försäkringskassan ska förbättra förutsättningarna att möta kundernas behov och därmed öka förtroendet. Den utvecklade ledningen och styrningen är ett av de många stegen i att utveckla vår verksamhet så att kunderna upplever att vi bidrar till trygghet om livet tar en ny vändning. Livssituationen Att leva med funktionsnedsättning Försäkringskassans uppdrag inom funktionshinderspolitiken syftar till att ge förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att leva ett självvalt liv på jämlika villkor. Syftet med funktionshindersstöden är att stödja ett ökat deltagande i arbetslivet och i det övriga samhällslivet för personer med funktionsnedsättning. Vi ska erbjuda en flexibilitet för att kunna hantera kundernas olika behov och förutsättningar och samtidigt uppfattas som transparenta och effektiva. Försäkringskassans strategiska arbete ska leda till att kunderna känner trygghet med försäkringssystemen. Det är centralt att arbetet med funktionshindersstöden uppfattas som legitimt av medborgarna. Att styra och leda verksamheten utifrån livssituationen att leva med funktionsnedsättning ger ett samlat grepp och skapar förutsättningar att följa kundens sammantagna behov från Försäkringskassan jämfört med tidigare.

6 5 (35) Utvecklingsprojektet En Enklare vardag Som en del av Försäkringskassans strategiska utvecklingsarbete inom funktionshindersområdet har projektet En enklare vardag startats. Projektet ska förenkla kundens resa genom försäkringen och tillsammans med partner bidra till ökad delaktighet i arbets- och samhällsliv för personer med funktionsnedsättning. Projektet ska bidra till en bättre samverkan mellan inblandade myndigheter och partners och därmed minska det som upplevs som krångligt för kunden. Funktionshindersstöden ska analyseras utifrån att kundengagemanget inom området ofta är mycket långvarigt, skiftar karaktär över tid och oftast omfattar flera ärendeslag. Ett viktigt område i arbetet är barnperspektivet, det vill säga att så långt som möjligt sätta sig in i barnens situation för att bättre kunna ta tillvara barnets intresse och verka för barnets bästa. Ett annat angeläget område är övergången mellan att vara barn till att bli vuxen. Det handlar om en gradvis övergång för den unge men där uppsättningen av samhällskontakter ändras när den unge är år gammal. En bra samverkan kan underlätta och göra det smidigare för den unge med funktionsnedsättning och dennes familj Naturligtvis fångas även den vuxnes behov av en enklare vardag, det kan handla om att livet har tagit en ny vändning eller det kan handla om fortsatt stöd eller aktiva åtgärder. Tillsammas ska utvecklingsprojektet leda till att kunderna i livsituationen att leva med funktionsnedsättning ska få en enklare vardag genom en smidigare och mer transparent handläggning hos Försäkringskassan. Som nämnts bedrivs arbetet inom projektet i samarbete med andra aktörer som är viktiga ur ett kundperspektiv, till exempel Hälso- och sjukvården, Arbetsförmedlingen, Kommunen och Funktionshindersrörelsen. Det finns även en referensgrupp till projektet som består av representanter från funktionshindersrörelsen. Referensgruppen och dess delaktighet är en viktig förutsättning för projektets arbete och framgång. Nyhetsbrevet Försäkringskassan om funktionsnedsättning Försäkringskassan har viktiga uppdrag vad gäller stöd och ersättning till personer med funktionsnedsättning. Sedan oktober förra året ger Försäkringskassan ut ett nyhetsbrev varannan månad, Försäkringskassan om funktionsnedsättning. Syftet med nyhetsbrevet är att på ett samlat sätt informera om aktuella och intressanta frågor inom området. Här informerar Försäkringskassan om sitt arbete inom funktionshindersområdet ur ett helhetsperspektiv och det arbete som bedrivs inom livssituationen att leva med funktionsnedsättning.

7 6 (35) Nyhetsbrevet innehåller kortare reportage, artiklar och intervjuer och beskriver förändrade arbetssätt, ibland i samverkan med andra, och vad Försäkringskassan gör för att bättre möta kundernas behov och önskemål. Det kan också handla om handläggning, regler, utvärdering och uppföljning med mera. Nyhetsbrevet går idag ut till drygt personer, däribland brukarorganisationer, samverkanspartners, berörda myndigheter, departement och utskott, media, assistansföretag, rehabföretag med flera. Försäkringskassan i Almedalen Under Almedalsveckan 2013 deltog Försäkringskassan i olika seminariesammanhang som rörde funktionshindersfrågor. Vi ser det som en viktig uppgift att sprida information framförallt genom andra organsationer och samarbetspartners. Försäkringskassan arrangerade även två seminarier inom funktionshindersområdet. Ett med temat Personlig assistans, myter och sanningar. Syftet var att bjuda in till samtal om vilka frågor som skapar oro i vardagen kring den unika förmånen som gör det möjligt för människor med betydande funktionsnedsättningar att leva som alla andra. Det andra seminariet hade temat Fler unga med funktionsnedsättning i arbete hur blir vi bättre möjliggörare? Vid seminariet presenterades positiva erfarenheter ur ett arbetsgivarperspektiv av att ge anställning till unga med funktionsnedsättning. Syftet med seminariet var att utifrån dessa erfarenheter diskutera hur de verksamma aktörerna inom området kan samarbeta för att ytterligare utveckla stödet till unga med funktionsnedsättning i skolan och arbetslivet.

8 7 (35) Samråd och samverkan med funktionshindersorganisationer och andra partner För att stödja delaktighet i arbetslivet och i det övriga samhällslivet för personer med funktionsnedsättning samverkar Försäkringskassan med funktionshindersorganisationer och andra partner. Ett aktivt samarbete för att ta tillvara information underlättar och avlastar för kunden och ger en möjlighet att tydligt och gemensamt informera om förändringar eller förutsättningar. Utgångspunkter för samverkan är kundens behov och livssituation. Samarbetet ser därför olika ut beroende på i vilken livssituation som kunden befinner sig i. Genom att arbeta proaktivt skapas en ömsesidig kunskapsöverföring mellan Försäkringskassan och våra partner så att förståelsen och kunskapen om varandras uppdrag och arbetsområden ökar. Yrkesroll samverkansansvarig Försäkringskassan har en särskild yrkesroll, samverkansansvarig, som operativt arbetar med samverkan inom sjukförsäkringsområdet. Sedan drygt något år tillbaka innefattar även samverkan till viss del funktionshindersområdet. Hur arbetet kan intensifieras kommer ytterligare att förtydligas genom den nya styrningen och ledningen av Försäkringskassan. Försäkringskassans samverkansansvariga är ett strategiskt och operativt stöd till den lokala, regionala och nationella ledningen inom strukturell samverkan. Det inkluderar även förebyggande insatser inom sjukförsäkringen och funktionshindersområdet. Samverkansansvarig driver arbetet med att ta fram en lokal, regional och nationell handlingsplan för samverkan och verkar för att det lokala försäkringscentret följer planen. Arbetet bidrar också till att ge goda förutsättningar för medarbetare på lokal nivå att möta kundernas behov. Samverkansansvarig återför kunskap och erfarenheter från olika samverkansaktiviter till lokala, regionala och nationella chefer samt till medarbetare på lokala försäkringscenter. De samverkansansvariga medverkar även i nationella, regionala och lokala samverkansprojekt. Samverkan med olika partner Med utgångspunkt från såväl Försäkringskassans egna ambitioner som regeringsuppdrag är samverkan kring personer med funktionsnedsättning i en tydlig utvecklingsfas. Nedan ges exempel på pågående samverkan mellan Försäkringskassan och partners och där man på olika sätt arbetar på att öka delaktigheten i arbetsliv och samhällsliv för personer med funktionsnedsättning.

9 8 (35) Inom ramen för projektet En enklare vardag som beskrivits ovan läggs även fokus på att se över och utveckla Försäkringskassans arbete med Partnersamverkan inom funktionshindersområdet. Samverkan med hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården är en viktig sammarbetspartner för Försäkringskassan inom funktionshindersområdet. När det gäller samverkan med vården ser vi ett behov av att utveckla strukturer för samverkan lokalt, regionalt och nationellt. Vi ser här en möjlighet att utveckla de kontaktvägar vi har inom sjukförsäkringen med tillägg utifrån de speciella behov som finnas inom funktionshindersområdet gällande kontakter med specialistvården. På vissa håll har man redan kommit långt i arbetet med samverkan inom funktionshindersområdet. Exempelvis: I Malmö utvecklas alla nätverk som Försäkringskassan redan har med vården inom sjukförsäkringen och lyfter frågor rörande funktionshinder vid nätverksträffar, chefsträffar samt med rehab-koordinatorerna i sjukvården. I Huddinge har man under lång tid upparbetat ett samarbete med barnkuratorerna på Astrid Lindgrens och Huddinge sjukhus. Försäkringskassan finns på plats på sjukhuset och kuratorerna bokar in familjer som har behov av råd kring försäkringen den dag då Försäkringskassan är på plats. Ågrenska, Nationellt Kompetenscentrum Sällsynta Diagnoser i Göteborg, riktar sig till såväl barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar, deras familjer och professionella. Ågrenska erbjuder en mängd aktiviteter och arrangemang bland annat arrangerar Ågrenska varje år drygt tjugo familjevistelser för familjer från hela Sverige, som har barn med sällsynta diagnoser och syndrom. Ågrenska och Försäkringskassan har ett mångårigt samarbete under familje- och vuxenvistelserna. Det finns självklart fler goda exempel och i samband med större fokus på funktionshindersområdet i samverkansperspektivet kan goda exempel spridas och prövas på flera orter eller kommuner. Där man har kommit längre kan det även vara framgångsrikt att testa nya metoder innan de införs mer generellt. Vad som kommer att testas utarbetas i utvecklingsprojektet En enklare vardag. Samverkan med Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har i regleringsbreven för 2011, 2012 och 2013 fått i uppdrag att stärka stödet till unga med aktivitetsersättning lades fokus på att öka stödet till unga inom ramen för samordningsförbundens verksamhet stod myndigheternas förstärkta samarbete och det interna arbetet på respektive myndighet i centrum har myndigheterna prioriterat ett utvecklat samarbete med andra relevanta aktörer.

10 9 (35) 2012 inledde Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ett förstärkt samarbete som omfattar personer som behöver stöd av de båda myndigheterna. Det centrala i samarbetet är gemensamma tidiga och aktiva utifrån individens behov. En viktig del är att öka individens delaktighet och förutsättningar att ta ansvar för sin egen rehabilitering. Unga med aktivitetsersättning är en av målgrupperna inom det förstärkta samarbetet. För att förbättra samordningen av insatser för personer som har aktivitetsersättning har Försäkringskassan skapat nya och bättre förutsättningar för handläggningen genom att tillföra extra medel för att möta upp individens behov. Försäkringskassan har även tagit fram ett tydligt och samlat stöd för hur handläggarna ska arbeta med målgruppen. Syftet med förbättringarna är att personer som är beviljade aktivitetsersättning ska få ett bättre stöd att närma sig arbetsmarknaden. Försäkringskassan samarbetar speciellt med Arbetsförmedlingen som har ett särskilt uppdrag att bedriva verksamhet för vissa unga med funktionsnedsättning för att säkerställa och underlätta övergången från skola till arbetsliv. I samarbetet samverkar myndigheterna med skolan samt daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i syfte att öka möjligheterna till egen försörjning genom arbete för personer med funktionsnedsättning. 1 Under året har myndigheterna fört diskussioner med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Skolverket och Hjälpmedelsinstitutet i syfte att utveckla stödet till unga med aktivitetsersättning/funktionsnedsättning under och efter skoltiden. Diskussionerna har resulterat i ökad kunskap om varandras uppdrag och större medvetenhet om vilka hinder som finns för samarbete och för att unga med aktivitetsersättning/funktionsnedsättning ska träda in i arbetslivet. Samarbetet kring målgruppen behöver i högre grad än idag inriktas på att ge individer möjligheter att pröva sin förmåga att komma ut i arbetslivet utan att känna en rädsla för att inte klara sin försörjning eller riskera att bli av med annat stöd. Samverkan med Kommuner Samverkan med kommunerna varierar över landet. I vissa områden har man kontinuerliga möten med habiliteringen och daglig verksamhet, i andra områden sker kontakten i samband med att behov uppstår i ett enskilt ärende. Samverkan med våra kommuner är något som Försäkringskassan specifikt fokuserar på i projektet En enklare vardag. Arbetsgivarsamverkan och Förebyggande arbete Att det finns förutsättningar till sysselsättning för personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden är en viktig framgångsfaktor för att Försäkringskassans arbete tillsammans med våra partner ska göra skillnad för individen. Ett utvecklingsområde är därför att tillsammans med arbetsgivare och berörda aktörer runt dessa jobba långsiktigt med att främja en inkluderande 1 Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten 12.

11 10 (35) arbetsmarknad med hög tillgänglighet för funktionsnedsatta. Det kan handla om såväl påverkansarbete som stöd till arbetsgivare. Samverkan med Intresse- och brukarorganisationer Genom att samverka med intresse- och brukarorganisationer kan Försäkringskassan på en strukturell och övergripande nivå föra en dialog kring socialförsäkringen och lyfta mer generella frågor. Idag varierar omfattningen av samverkan med intresse- och brukarorganisationer på regional och lokal nivå. I vissa delar av landet finns en väl utvecklad samverkan medan andra delar saknar samverkan med intresse- och brukarorganisationer till stor del. Mot bakgrund av detta har Försäkringskassan tagit fram ett internt stöddokument som lyfter fram viktiga aspekter att beakta när man startar upp samverkan eller vidareutvecklar en redan upprättad sådan. Det är de lokala förutsättningarna och behoven som i slutändan styr nivån och omfattningen av samverkan med intresse- och brukarorganisationer. Handikappdelegationen Nationellt samverkar Försäkringskassan med handikappförbunden, HSO, inom ramen för Försäkringskassans handikappdelegation 2. I och med den nya styrningen och ledningen av Försäkringskassan kommer handikappdelegationen att förnyas. Detta eftersom funktionshindersorganisationer har en viktig roll i arbetet att genomföra funktionshinderspolitiken. Deras kunskap och erfarenhet gör det viktigt att hitta effektiva och ändamålsenliga former för samverkan vid planering, genomförande och utvärdering av insatser. Hur utformningen, syftet och arbetsinnehållet kommer att se ut planeras tillsammans i början av Referensgrupp för utvecklingsprojektet En enklare vardag Projektet En enklare vardag har ett tydligt utifrån- och in perspektiv. Det är kundens behov som främst ska styra utformningen av de nya arbetssätten som projektet tar fram. Projektet har därför bjudit in funktionshindersrörelsen att delta i en referensgrupp. Det är ett (av flera) sätt att säkerställa att representanter för våra kunder är delaktiga i arbetet med att utveckla och förbättra Försäkringskassans arbete med funktionshindersstöden. Referensgruppens funktion är att vara en samtalspart och ett stöd i projektet. Representanternas erfarenheter och synpunkter ska tas till vara för att projektets problemställningar ska träffa rätt och vara relevanta för kunderna, samt att de lösningar vi tar fram får bästa möjliga effekt hos kund. Vi efterfrågade en bred representation för att referensgruppen så långt som möjligt skulle spegla den heterogena kundgrupp vi har inom funktionshindersstöden. De organisationer som är med är följande: STIL Personlig assistans och politisk påverkan (Stiftarna av Independent Living i Sverige) Personskadeförbundet RTP (Rehabilitering, Tillgänglighet, Påverkan) Autism- och Aspergerförbundet 2 Delegationen är ett aktivt forum för strategisk samverkan.

12 11 (35) FUB (Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) IfA (Intressegruppen för Assistansberättigade) Arbetsgivarföreningen KFO Neuroförbundet (fd NHR) DHR (Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet) Nationella funktionen Sällsynta Diagnoser (NFSD) Sällsynta Diagnoser RBU (Riksförbundet för rörelsehindrade Barn och Ungdomar) Goda exempel Lokalt kan det vara värt att nämna att man i bland annat Borås kommit långt när det gäller samverkan med intresse- och brukarorganisationer. Sedan 2010 har det funnits en överenskommelse om ett forum mellan Försäkringskassans lokala försäkringscenter och handikappförbunden (HSO) lokalt i Borås. Genom forumet sker informationsöverföring men tyngdpunkten är att föra en dialog kring olika frågor. Samverkan kring frågor som rör personlig assistans För assistansfrågor har Försäkringskassan två nationella forum, ett för assistansanvändare och ett för assistansanordnare. Båda konstellationerna träffas fyra gånger per år. Anordnarmötena föregås av ett gemensamt planeringsmöte. Karaktären av samverkan har ändrats över tid och präglas numer av samråd jämfört med det inledningsvisa informationsutbytet. Det har även inneburit möten i specifika frågor mellan mötena. Samverkan inom ramen för samordningsförbund Den verksamhet som samordningsförbunden finansierar vänder sig i stor utsträckning till unga deltagare i åldern år. Nära 31 procent av insatserna riktade till individer har målgruppen unga i särskilt fokus. Insatserna vänder sig till unga med varierande form av problem såsom funktionsnedsättning, psykisk ohälsa, komplex och tung problematik eller behov av särskilda insatser på grund av arbetslöshet. Den vanligaste insatsen har varit rehabilitering mot arbete eller studier. Under 2013 har Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen fokuserat bland annat på att utveckla samarbetet med kommunerna för elever med funktionsnedsättning i gymnasieskolan och för personer med aktivitetsersättning som befinner sig i daglig verksamhet. Möjligheterna att arbeta förebyggande gör att samordningsförbunden även här är en naturlig plattform för det lokala samarbetet. Europeiska socialfonden Inom ramen för den Europeiska socialfonden ESF är Försäkringskassan projektägare eller medfinansiär i drygt 220 projekt. ESF-rådet redovisar inte specifikt vad de olika projekten arbetar med, men flera syftar till att öka möjligheten för unga att underlätta inträde eller återgång till arbetslivet.

13 12 (35) Två exempel där Försäkringskassan är projektägare är AMA (med Aktivitetsersättning Mot Arbete) och UMiA (Ungas Mobilisering inför Arbetslivet) som båda riktar sig till målgruppen unga med funktionshinder. Syftet med AMA-projektet är att bryta utanförskapet för unga med aktivitetsersättning samt att skapa en ny gemensam arbetsprocess för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. UMiA är ett samverkansprojekt där handläggarna tar fram, prövar och utvärderar olika metoder och samarbetsformer som kan ge unga personer med funktionsnedsättning bättre stöd på vägen mot jobb, studier eller ökad arbetsförmåga. Ett tredje exempel är Consensio som är ett projekt för kompetensutveckling inom området funktionshinder, bemötande och samverkan. Projektet syftar till att skapa en gemensam kompetensbas för medarbetare och chefer som har kontakt med personer med funktionsnedsättning samt förbättra samarbetet mellan olika delar av välfärdssystemet i Stockholms län. Consensios utbildningar är kostnadsfria och öppna för anställda hos projektets deltagande organisationer. Dessa är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommuner i Stockholms län, Stockholms läns landsting, Handisam, Handikappförbunden, ett antal sociala företag, samt gymnasieskolor och gymnasiesärskolor. Från och med januari 2014 livesänder Consensio en baskurs i psykiatri (totalt 18 föreläsningar) och öppnar därmed upp för deltagare från hela Sverige.

14 13 (35) Delmål 1 Delaktighet i arbetsliv och samhälle Försäkringskassan ska bidra till att öka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning i arbetslivet och i det övriga samhällslivet med tidiga och aktiva insatser, med särskild inriktning mot unga som har aktivitetsersättning I Försäkringskassans arbete med de funktionshinderspolitiska delmålen och i Försäkringskassans egna strategiska inriktning ses delaktighet både som personens delaktighet i handläggningen av sitt eget ärende och som att ges möjligheten att vara delaktig i samhällslivet och i arbetslivet. Försäkringskassans arbete med de funktionshinderspolitiska delmålen omfattar gruppen personer med funktionsnedsättning som har ersättning från socialförsäkringen. Indikatorerna för delmål 1 omfattar därför flera försäkringsstöd inom funktionshindersområdet. Inom gruppen finns både personer som har behov av stöd under kortare tid och personer som är i behov av livslångt stöd. För en del personer är arbetsförmågan nedsatt i varierande grad och för andra finns behov av riktat stöd för att kunna utnyttja en befintlig arbetsförmåga. Regeringen har beslutat att se över de nuvarande reglerna för handikappersättning, bilstöd och vårdbidrag. Försäkringskassan ser positivt på att de nuvarande reglerna ses över 3 eftersom regelverken inte är moderniserade och ändamålsenliga till dagens samhälle. En förutsättning för ökat deltagande i arbetslivet och samhällslivet är att stöden är ändamålsenliga. Delmålets särskilda inriktning mot unga med aktivitetsersättning utgår från Försäkringskassans uppdrag inom sjukförsäkringsområdet. Försäkringskassan ska tillsammans med berörda aktörer ge tidiga insatser och aktiva insatser för dem som är i behov av rehabiliteringsinsatser. Insatserna ska ge dessa personer möjlighet att kunna delta i arbetslivet. Övergripande bedömning Utöver de utvecklingsprojekt och förändringar i ledning och styrning som beskrivs i inledningen som påverkar hela funktionshindersområdet har Försäkringskassan de senaste åren genomfört ett omfattande utvecklingsarbete kring sitt stöd till personer med aktivitetsersättning. Försäkringskassan har under 2013 genomfört flera förbättringar av stödet till handläggarna och bland annat infört en ny handläggningsprocess specialiserad för handläggningen av aktivitetsersättning och samordning av insatser. I samband med detta har även nya utbildningar tagits fram inom området. Försäkringskassan har också en 3 S 2012:G.

15 14 (35) löpande dialog med de andra aktörerna om hur stödet till unga med funktionsnedsättning kan förbättras. Försäkringskassan har efterfrågat och nu tillsammans med Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att initiera ett projekt för att vetenskapligt pröva arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser i enlighet med metoden Supported Employment. Projektets målgrupp kommer att vara unga med aktivitetsersättning. 4 Myndigheterna lämnade in en gemensam plan för uppdragets genomförande till regeringen den 1 november 2013 och projektet kommer att påbörjas under Försäkringskassan har under de senaste åren i handläggarstöden inom funktionshindersområdet på ett tydligare sätt pekat på de mänskliga rättigheter till delaktighet som finns genom FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, barnkonventionen och funktionshinderspolitiken. Projekten som beskrivits och de förbättringar som Försäkringskassan har genomfört i form av organisatoriska förändringar och utvecklat stöd förväntas på sikt ge effekter för de olika indikatorerna för delmål 1. De åtgärder som genomförts under år 2013 och planeras för år 2014 kommer tidigast att kunna ge en synbar effekt till återrapportering år Det är också en viss eftersläpning i statistikuppgifterna som används för att mäta de olika indikatorerna bland annat för inkomst av förvärvsarbete som gör att effekterna av genomförda förändringar ännu inte visar sig i uppföljningen av indikatorerna. Många i målgruppen är i behov av långsiktiga insatser för att resultatet av deras utveckling ska kunna utläsas i indikatorerna genom ett inträde i arbetslivet. Eftersom gruppen personer med funktionsnedsättning är så heterogen bedömer Försäkringskassan att det inte är möjligt att sätta upp volymmål för de olika indikatorerna. Försäkringskassans förhoppning är att genomförda åtgärder från och med år 2015 visar resultat i form av en positiv utveckling för indikatorerna inom delmål 1. Här följer Försäkringskassans redovisning av indikatorerna för delmål 1. Indikator 1 Andel personer med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga som har påbörjat anställning med lönestöd Syftet med indikatorn är att följa hur stor andel av de med aktivitetsersättning som varje år går från aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga till en anställning med lönestöd 5. År 2012 avslutade 1860 personer en period med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Av dem har 383 personer (20,6 %) fått en anställning med lönestöd senast sex månader efter ersättning upphörde. Av dessa 383 personer är 151 kvinnor och 232 män. Ersättningen kan ha upphört på grund av att personerna genom rehabiliteringsinsatser förbättrat sin arbetsförmåga eller 4 5 S2013/6630/SF. De insatser som innefattats i benämningen anställning med lönestöd är Arbetsförmedlingens särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga dvs. lönebidrag, offentligt skyddat arbete (OSA), utvecklingsanställning, trygghetsanställning, Kulturarvslyftet och utvecklingsanställning Samhall.

16 15 (35) på grund av att personerna inte uppfyllt kriterierna för att beviljas ersättning under ytterligare en ersättningsperiod. Under de senaste åren har andelen kvinnor och män som fått en anställning med lönestöd varierat från 17,1 procent till 21,5 procent. Det är genomgående fler män än kvinnor som beviljas anställning med lönestöd. Antalet unga under 30 år som har en anställning med lönestöd har ökat sedan Det är utvecklingsanställningar och trygghetsanställningar som står för nästan hela ökningen. Precis som hos äldre är det dock anställningar med lönebidrag som är vanligast. Bland de unga personer som börjar en subventionerad anställning är endast tre av tio kvinnor. 7 Det finns också skillnader mellan unga kvinnor och unga män vad gäller typ av funktionsnedsättning. Unga kvinnor har i högre grad psykiska funktionsnedsättningar som exempelvis depression. Det är även något vanligare med rörelsehinder bland de unga kvinnorna. Unga män har i högre grad dokumenterade socialmedicinska funktionsnedsättningar, generella samt specifika inlärningssvårigheter. Försäkringskassan har för indikator 1, 2, 3 och 4 bytt redovisningsätt sedan föregående rapport. Tidigare angavs andelen personer som fått anställning eller inkomst i förhållande till gruppen som helhet där även de som fortfarande har aktivitetsersättning ingår. 8 Försäkringskassan anser att det är en mer relevant jämförelse att följa andelen av de som lämnat ersättningen som fått en anställning med lönestöd eller haft inkomst av arbete. Genom det nya redovisningssättet blir det lättare att relatera till resultatet Betänkande av FunkA-utredningen SOU 2012:31, Sänkta trösklar högt i tak, Arbete, utveckling, trygghet, Stockholm Betänkande av FunkA-utredningen SOU 2012:31, Sänkta trösklar högt i tak, Arbete, utveckling, trygghet, Stockholm Försäkringskassan, Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken ,

17 16 (35) Andel personer med aktivititetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga som har påbörjat anställning med lönestöd Indikator 2 Andel personer med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga som året efter aktivitetsersättningen har upphört har en inkomst av förvärvsarbete Syftet med indikatorn är att följa hur stor andel av de med aktivitetsersättning som varje år går från att ha aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga till att få en inkomst av förvärvsarbete. 9 Nära hälften (47,8 %) har året efter ersättningen avslutats en inkomst av förvärvsarbete. Personer som har avslutat ersättning kan även ha gått till studier. Försäkringskassan har inga uppgifter om hur många det kan röra sig om. Det finns inga större skillnader mellan könen. Däremot verkar det finnas ett mönster i att andelen som har inkomst året efter ersättningen har minskat under de senaste åren. Det är tänkbart att det skulle kunna ha en koppling till att ungdomsarbetslösheten generellt sett har ökat under samma tidsperiod 10. Processen för att etablera sig i arbetslivet är dessutom svårare för unga med funktionsnedsättning Antalet individer med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga där ersättningen har upphört någon gång under året och som året därefter har en förvärvsinkomst som överstiger 0,24 prisbasbelopp. Det är två års eftersläpning i uppgifterna om pensionsgrundande inkomst av förvärvsarbete. 10 Eva Oscarsson och SACO, Ungdomsarbetslöshet Mått, orsaker och politik, Ungdomsstyrelsen 2012:3, Fokus 12 Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning, Stockholm 2012

18 17 (35) Andel personer med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga som året efter aktivitetsersättninen har upphört har en inkomst av förvärvsarbete Indikator 3 Andel personer med aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång som har påbörjat anställning med lönestöd Syftet med indikatorn är att följa hur stor andel av de med aktivitetsersättning som varje år går från aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång till en anställning med lönestöd. År 2012 avslutade 1834 personer en period med aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång. Av dem har 220 personer (12,0 %) fått en anställning med lönestöd senast sex månader efter ersättning upphörde. Av dessa 220 personer är 70 kvinnor och 150 män. Under de senaste åren har andelen kvinnor och män som fått en anställning med lönestöd varierat mellan 12,0 och 21,7 procent. Trenden verkar gå mot att andelen som fått anställning med lönestöd minskar över tid. Det är även för gruppen som haft ersättning på grund av förlängd skolgång genomgående fler män än kvinnor som beviljas anställning med lönestöd.

19 18 (35) Andel personer med aktivititetsersättning på grund av förlängd skolgång som har påbörjat anställning med lönestöd Indikator 4 Andel personer med aktivitetsersättning som året efter det att aktivitetsersättningen på grund av förlängd skolgång har upphört har en inkomst av förvärvsarbete Syftet med indikatorn är att följa hur stor andel av de med aktivitetsersättning som varje år går från att ha aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång till att få en inkomst av förvärvsarbete. 12 Även Inspektionen för socialförsäkringen redovisar i en rapport 13 från år 2012 att andelen som har en arbetsinkomst efter en period med aktivitetsersättning för förlängd skolgång är relativt stor. Av de som avslutade en ersättningsperiod 2005 hade närmare 30 procent en arbetsinkomst fyra år senare. Detta kan tyda på att det inom gruppen finns en relativt stor andel individer som klarar sig utan försörjning från sjukförsäkringen efter avslutad skolgång även i ett långsiktigt perspektiv. 12 Antalet individer med aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång där ersättningen har upphört någon gång under året och som året därefter har en förvärvsinkomst som överstiger 0,24 prisbasbelopp. Det är två års eftersläpning i uppgifterna om pensionsgrundande inkomst av förvärvsarbete, nollvärdet anges för de personer vars ersättning upphörde år ISF, Rapport 2012:1 Aktivitetsersättning från förlängd skolgång till nedsatt arbetsförmåga, Stockholm 2012.

20 19 (35) Andel personer med aktivitetsersättning som året efter aktivitetsersättningen på grund av förlängd skolgång har upphört har en inkomst av förvärvsinkomst Indikator 5 och 6 Andel av de med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga som har sin ersättning vilande på grund av arbete eller studier samt andel av de med sjukersättning som har sin ersättning vilande på grund av arbete eller studier Reglerna för vilande ersättning ger möjligheter för personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning att närma sig arbetslivet med bibehållen rätt till ersättning. Syftet med indikatorn är att följa hur stor andel av de med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga som har ersättningen vilande på grund av arbete eller studier. Målsättningen är att det ska ske en positiv utveckling där allt fler utnyttjar möjligheterna med vilande ersättning och att det i sin tur på sikt kan leda till att fler får eller återfår en arbetsförmåga. I föregående rapport redovisade inte Försäkringskassan något nolläge för dessa indikatorer eftersom myndigheten inte kunde säkerställa datakvaliteten i uppgifterna. Arbetet för att säkerställa datakvaliteten har tagit längre tid än beräknat. Försäkringskassan kommer därför inte som planerat att i den här återrapporteringen kunna ange ett nolläge. Försäkringskassan beklagar fördröjningen och räknar med att kunna redovisa ett nolläge senast i återrapporteringen år Indikator 7 Andelen av de med sjukersättning som arbetar enligt reglerna för steglös avräkning Syftet med indikatorn är att följa hur stor andel av de med sjukersättning som arbetar enligt reglerna för steglös avräkning 14. Reglerna för steglös avräkning 14 Möjligheten att arbeta enligt reglerna för steglös avräkning finns för dem som beviljades sjukersättning enligt regelverket som gällde innan juli år 2008.

21 20 (35) innebär att dessa personer kan arbeta och studera utan att rätten till sjukersättningen påverkas. De kan då ha inkomster upp till ett fribelopp 15 utan att det påverkar hur mycket sjukersättning som betalas ut. Inkomster utöver fribeloppet minskar storleken på utbetalningarna av sjukersättningen. Andel av de med sjukersättning som arbetar enligt reglerna för steglös avräkning Indikator 8 Andel personer som har bilstöd, handikappersättning eller assistansersättning som har inkomst av förvärvsarbete Syftet med indikatorn är att följa hur stor andel av de som har bilstöd, handikappersättning eller assistansersättning som har en förvärvsinkomst över 0,24 prisbasbelopp under samma år. Att ha någon form av riktat stöd kan vara en förutsättning för delaktighet i arbetslivet. Andelen har legat på i princip samma nivå under de senaste åren och är något högre för män än för kvinnor. 15 Fribeloppet är olika beroende på graden av sjukersättningen och baseras på aktuellt prisbasbelopp. År 2013 varierade fribeloppet från (ett prisbasbelopp) för en person som hade hel ersättning upp till (5,8 prisbasbelopp) för en person som hade en fjärdedels sjukersättning.

22 21 (35) Andel personer som har bilstöd, handikappersättning eller assistansersättning som har inkomst av förvärvsarbete Indikator 9 Andel personer som har bilstöd, handikappersättning eller assistansersättning som har en anställning med lönestöd Syftet med indikatorn är att följa hur stor andel av de som har bilstöd, handikappersättning eller assistansersättning som har en anställning med lönestöd under samma år. Av de personer som under år 2012 haft förmånerna bilstöd, handikappersättning eller assistansersättning har personer (5,8 %) haft en lönestödsanställning samma år. Liksom för indikator 8 har andelen legat på i princip samma nivå under de senaste åren och är något högre för män än för kvinnor. Andel personer som har bilstöd, handikappersättning eller assistansersättning som har en anställning med lönestöd

23 22 (35) Indikator 10 Upplevd delaktighet Försäkringskassan har i den här återrapporteringen tillfört en ny indikator för upplevd delaktighet och presenterar här ett första nolläge. Försäkringskassan genomför årligen flera större kundundersökningar. Under 2013 skickades en enkät ut till kunder 16 som bland annat innehöll frågan: Känner du dig delaktig i ditt ärende. Respondenterna hade möjlighet att svara på en skala från 1 till 5 där ett motsvarar i mycket liten utsträckning och fem motsvarar i mycket stor utsträckning. Här redovisas svaren för de 1959 personer som tillhör livssituationen Att leva med funktionsnedsättning. 17 Resultat från 2013 års imageundersökning på frågan känner du dig delaktig i ditt ärende? för livsituationen leva med funktionsnedsättning Här redovisas svaren för de 584 personer som har aktivitetsersättning. 16 Enkäten hade en svarfrekvens på 47,26 % vilket motsvarar personer 17 I livssituationen Att leva med funktionsnedsättning ingår i normalfallet förmånerna aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga, aktivitetsersättning vid förlängd skolgång, bostadstillägg till den som har aktivitetsersättning, arbetshjälpmedel, assistansersättning, bilstöd, handikappersättning, vårdbidrag och kontaktdagar för vissa funktionshindrade barn. I det här fallet ingår inte aktivitetsersättning som i stället redovisas separat.

24 23 (35) Resultat från 2013 års imageundersökning på frågan känner du dig delaktig i ditt ärende? för personer med aktivitetesersättning Försäkringskassan kommer under hela uppföljningsperioden att ställa samma fråga vilket kommer att kunna ge en indikation på om Försäkringskassans åtgärder för att skapa ökad delaktighet har gett resultat i form av att kunderna i högre utsträckning upplever delaktighet i handläggningen av sina ärenden.

25 24 (35) Delmål 2 Likformighet Kunskapen om orsaken till skillnader i beslut om riktade stöd till personer med funktionsnedsättning ska öka, med särskilt fokus på assistansersättningen Indikator 1 kunskap om orsaken till skillnader i beslut Delmål 2, om likformighet, handlar om att kunskaper om orsaker till skillnader i beslut om riktade stöd till personer med funktionsnedsättning ska öka. Funktionshindersområdet omfattar ett antal förmåner. Försäkringskassan har under 2013 fokuserat på assistansersättningen. Övergripande bedömning Kunskaperna avseende regionala skillnader i utfall vad gäller antalet beviljade timmar inom assistensersättningen har under året ökat. Försäkringskassan har utifrån individdata identifierat en rad faktorer som är relaterade till utfallet av timmar och som förklarar en betydande andel av regionala skillnader. Kunskaperna avseende skillnader vad gäller själva besluten återstår att undersöka. Här följer Försäkringskassans redovisning för delmål 2. Metodmässigt för assistansersättning har ett behovsbedömningsstöd införts 2012 som har tagits fram tillsammans med Socialstyrelsen och funktionshindersrörelsen i ett regeringsuppdrag. Stödet ska ge hjälp i utredningssituationen för assistansersättning. Syftet är att underlaget för bedömningarna ska tas fram på ett likformigt sätt över landet. Teknikmässigt har stödet dragits med omfattande problem eftersom det hanteras som en övergångslösning i avvaktan på vad som ska levereras i utvecklingsprojektet som beskrivs under delmål Flera anpassningar har ändå skett och införandet och användarbarbarheten analyseras för närvarande. Försäkringskassan genomförde även en förstudie under Förstudiens syfte var att kartlägga och beskriva vilka kvalitetsindikatorer och mått som tidigare använts för att följa upp assistansersättningen samt analysera om dessa kvalitetsindikatorer och mått är tillräckliga för att följa upp kvaliteten i handläggningen av förmånen. I förstudien konstateras att det saknas en enhetlig definition av vad som karaktäriserar kvalitet inom assistansersättning. De genomgångna underlagen visar också på betydande svårigheter att mäta kvaliteten inom assistansersättningen, utifrån de system som tidigare legat till 18 Indikator 5.

26 25 (35) grund för kvalitetssäkring inom myndigheten. Anledningen till svårigheterna uppges vara assistansersättningens komplexitet, vilket bland annat är en konsekvens av att bedömningen av rätten till assistansersättning utgår från LSS som rättighetslagstiftning. Handläggningen innebär ett stort utrymme av skälighetsbedömning som utgår från den enskildes vilja och behov. Av kartläggningen framgår att den befintliga kvalitetssäkringen inte inkluderat aspekter av kvalitet som utgår från lagstiftningens (LSS) målsättning om goda levnadsvillkor. Förstudien definierade behov av ytterligare studier för att fördjupa kunskapen om vad som utgör kvalitet inom assistansersättning med målsättningen att utveckla ytterligare och adekvata kvalitetsindikatorer. För att uppfylla målet i För att säkerställa att rätt stöd ges till de assistansberättigade som inkluderar lagstiftningens intention, behöver kvalitetssäkringen av assistansersättningen inkludera indikatorer som fångar målsättningarna i LSS och socialförsäkringsbalken. De föreslagna studierna är att göra en granskning av assistansärenden och en fördjupad enkätundersökning till assistansberättigade som en uppföljning till en tidigare kohortstudie genomförd av Försäkringskassan Under 2013 har ett analysarbete om regionala skillnader i tillämpningen av assistansersättning pågått. Arbetet kan ses som en fortsättning på tidigare regeringsuppdrag om skillnader i beslut i socialförsäkringsförmåner. 19 Tidigare utredningar har konstaterat att skillnader i antal timmar i assistansersättning existerar regionalt. Vad dessa skillnader beror på ger dock dessa utredningar inte svar på. Den analys som Försäkringskassan arbetar med går ut på att identifiera faktorer som skulle kunna ha betydelse för regionala skillnader relaterade till faktiska utfall vad gäller beslut om assistansersättning. Ambitionen är att detta ska kunna bidra till att förklara skillnader i utfallet av assistanstimmar på länsnivå. De faktorer som ingår i den modell som använts har konstruerats utifrån Försäkringskassans registerdata samt med stöd av data från en omfattande enkätundersökning som genomfördes av Försäkringskassan i slutet av Det handlar i första hand om faktorer direkt kopplade till den assistansberättigade individen (födelseland, boendeform, assistansanordnare etc.). I analysarbetet finns även ambitioner att relatera uppmätta skillnader till vissa andra kontextuella faktorer, som exempelvis kommunala insatser på LSSområdet. Ett mått som kommer att användas är andel personer med LSSinsatser i varje län. Dessa uppgifter kommer att finnas med i den kommande rapporten kring regionala skillnader i assistansersättning. Som utfallsmått används genomsnittligt antal beviljade assistanstimmar per person och vecka. Data visar att det finns betydande regionala skillnader vad gäller beviljade timmar och att dessa över tid ser ungefär lika ut vad gäller nivåskillnadernas storlek och vilka län som över tid ligger högt respektive lågt när län jämförs mot varandra. Spridningen mellan olika län ligger relativt jämnt för studerade år, men med en antydan till vad som kan vara en minskande trend 19 Försäkringskassan 2008, svar på regeringsuppdrag.regionala skillnader i assistansersättning dnr Försäkringskassan 2012, svar på regeringsuppdrag om variationer i tillämpningen av lagstiftningen dnr

27 26 (35) under senare år. Över landet skiljer det nu (år 2013) knappt 32 timmar per vecka mellan det län som har högst genomsnittligt antal beviljade assistenstimmar per vecka och person och det län som har lägst. Motsvarande siffra var 2012 cirka 34 timmar och året dessförinnan cirka 35 timmar. Antal beviljade timmar samvarierar generellt med faktorer som t.ex. vilken personkrets 20 som den assistansberättigade tillhör, vilken anordnare man har, den assistansberättigades boende, och vem som ansökt om personlig assistans. Det är dock viktigt att påpeka att detta inte betyder att det finns belagda eller entydiga orsakssamband analyserna visar bara att vissa faktorer statistiskt är korrelerade till beviljat antal assistanstimmar. Vi har identifierat ett antal faktorer som verkar vara relaterade till ett stort eller litet antal timmar, det vill säga att ha brukarkooperativ som anordnare ökar sannolikt att antalet timmar blir stort. Sannolikheten kan dock variera i olika län och kan även bero på andra omständigheter både mätbara och omätbara. Preliminära analyser antyder att skillnaderna mellan de studerade länen vad gäller dessa faktorer inte fullt ut kan förklara de skillnader i beviljade timmar som finns. Slutsatsen av det är i sin tur att skillnaderna till viss del kan härröra från variationer som har med Försäkringskassans och kommunernas hantering och bedömning av assistansärenden att göra. Dessa variationer kan bero på lokala kulturer, handläggarnas tolkningar av vad som anses innebära att att leva som andra eller vad som är goda levnadsvillkor. I redovisningen konstateras att avslagsfrekvenserna för assistansersättning har ökat något, med en stigande länsvis spridning, vilket skulle kunna tala för att variationer i lokal praxis kan spela in. Det faktum att det finns variationer i hur man lokalt använder det beslutsstöd som finns för att bestämma behov av assistansersättning talar också för detta. Hur stor del av de uppmätta skillnaderna som beror på handläggningen är svårt att svara på. Detsamma gäller vad i handläggningen vilka processer, moment etc. som spelar in. Förutsättningarna för att närma sig frågan om handläggningens variation och dess påverkan på utfallet utreds för närvarande på Försäkringskassan. 20 Det finns tre personkretsar: 1) Utvecklingsstörda eller personer med autism eller autismliknande tillstånd 2) Personer med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder 3) Personer med stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som ej beror på normalt åldrande och som ger betydande svårigheter i den dagliga livsföringen.