Hållbara fonder. En rapport om fondernas hållbarhetsarbete. Analytiker: Kajsa Brundin, Victoria Lidén och Viktoria Nacksten.

Transkript

1 Hållbara fonder En rapport om fondernas hållbarhetsarbete Analytiker: Kajsa Brundin, Victoria Lidén och Viktoria Nacksten Maj 2017 Hållbara fonder 1

2 Innehållsförteckning Ordlista 3 Inledning 4 Definitioner och inledande kommentarer om hållbara investeringar 5 Hållbara investeringsstrategier 7 Metod för utvärdering av fonder 11 Urval och beskrivning av bedömningsparametrarna 12 Resultat 15 Betyg 20 Sammanfattning och avslutande kommentarer 23 Bilaga 1: Exkluderingar 24 Bilaga 2: Fondförvaltarnas hållbarhetsarbete 26 Hållbara fonder 2

3 Ordlista Hållbara investeringar Hållbara (och ansvarsfulla) investeringar är ett samlingsnamn för en rad olika arbetssätt som investerare tillämpar för att ta miljö- och samhällsansvar i sina investeringar (definition från Swesif). ESG En vanlig förkortning för hållbara investeringar, står för Environmental, Social & Governance. Investeraren tar hänsyn till miljö-, sociala- och bolagsstyrningsfrågor. ESG-integrering Integrering, eller ESG-integrering, innebär att kapitalförvaltaren väger in risker och möjligheter kopplade till hållbarhetsfrågor i sina finansiella investeringsanalyser. identifierar bolag verksamma inom en oetisk bransch som förvaltaren vill exkludera. Externa leverantörer kan även fungera som en mellanhand och föra påverkansdialoger med bolag i fondförvaltarens namn. Materialitetsanalys I vissa sammanhang även kallat väsentlighetsanalys. En analysmetod som ofta används i hållbarhetssammanhang, för att identifiera de allra viktigaste faktorerna som är relevanta för t.ex. ett bolag eller en bransch. Kontroversiella vapen Vapen som klassas som särskilt inhumana, t.ex. klustervapen, antipersonella landminor och kärnvapen. Se bilaga 1. Exkludering En strategi som innebär att man avstår från att investera i enskilda bolag eller branscher. Påverkansarbete Påverkansarbete, i vissa fall även kallat ansvarsfullt ägande eller engagemang och röstning, innebär att kapitalförvaltaren påverkar portföljbolagen för att de ska förbättra deras hållbarhetsarbete. Eurosif/Swesif European Sustainable Investment Forum/Swedish Sustainable Investment Forum. Ett nätverksforum för hållbara investeringar. PRI Förkortning för FN:s investerarinitativ Principles for Responsible Investment. Parisavtalet Ett klimatavtal som slöts i Paris 2015, en överenskommelse mellan länder om att begränsa jordens globala uppvärmning till väl under 2 grader. FN:s Global Compact Internationella principer riktade till företag, kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption. Principerna grundar sig på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Rio-deklarationen, FN:s konvention mot korruption och ILO:s konventioner för arbetsrättsliga frågor. Extern leverantör Syftar i rapporten på en konsultfirma som är specialiserade på hållbara investeringar. De tillhandahåller t.ex. bevakningstjänster, analys av fondens portföljbolag ur ett hållbarhetsperspektiv och Hållbara fonder 3

4 Inledning Hur vill du att ditt kapital ska förvaltas? Kan dina sparpengar jobba för att förändra världen? I takt med att intresset för hållbarhet och hållbara investeringar har ökat, har även antalet sparprodukter som marknadsförs som hållbara blivit fler. Men hur vet vi att de resurser som läggs ner på dessa produkter faktiskt gör skillnad i praktiken? Valet av fond kan ha en påverkan på både miljön samt samhället i stort, och det är därför viktigt att förstå om fondförvaltarna tar hänsyn till hållbarhet i sina investeringsbeslut. Att välja bort bolag och branscher som anses ohållbara har länge varit den vanligaste strategin, men det finns många andra sätt att arbeta med hållbara investeringar. Exempelvis kan man använda sin roll som aktieägare för att påverka portföljbolagen, eller investera på ett sätt som tillför kapitalet till hållbara bolag och branscher. Söderberg & Partners analys Hållbara fonder lanserades 2015 och är unik då den både tar hänsyn till hur innehaven i fonderna väljs ut, samt hur kapitalet som investeras i fonden används för att påverka bolag att bli mer hållbara. Syfte Syftet med analysen är att undersöka hur både svenska och utländska kapitalförvaltare arbetar med hållbarhetsfrågor, samt att underlätta för sparare som vill kunna välja de mest hållbara fonderna på den svenska fondmarknaden. Vägen framåt för hållbart fondsparande Många fondbolag jobbar aktivt med hållbarhetsfrågorna och erbjuder sparare hållbara alternativ. Flera förvaltare saknar dock tillräckliga incitament att till fullo integrera hållbarhetsfrågor i hela sitt fondsortiment. Fonderna med grönt hållbarhetsbetyg i denna analys utgör ca 2% av det totala förvaltade kapitalet på den svenska fondmarknaden. Genom att bredda integreringen av hållbarhet skulle man kunna låsa upp och investera kapitalet på ett mer hållbart sätt, och för att kunna göra det behövs; Formaliserade metoder för att jobba med ESGintegrering i alla fonder och tillgångsslag Tydligare uppföljning och incitament för förvaltarna Transparent och standardiserad rapportering av påverkansarbetet För mer information om slutsatserna i denna analysrapport, se avsnitt Sammanfattning, sida 23. Om rapportens upplägg Efter en inledande diskussion om hållbara investeringar presenteras en översikt av de hållbara investeringsstrategier som är viktiga att känna till för att förstå hur fondbolagen arbetar. Därefter presenterar vi hur marknaden för hållbara investeringar ser ut idag, resultatet av utvärderingen samt även vår betygsättning. I bilagorna till rapporten finns kortare beskrivningar av fondbolagens hållbarhetsarbete samt mer information om exkluderingsstrategier. Resultat Färre fonder med rött betyg En förändring från förra analysen är att det är färre fonder som har fått rött hållbarhetsbetyg. Anledningen till detta är att allt fler fondbolag har börjat ta hänsyn till hållbarhet i sina analyser och processer, vilket är en positiv utveckling. Detta görs dock inte tillräckligt systematiskt för att det ska styra det totala kapitalet i en mer hållbar riktning. Hållbarhetsstrategierna omfattar fortfarande ett begränsat antal produkter och tillgångsslag. Hållbarhet fortfarande en nischprodukt Många fondbolag erbjuder fonder med en hållbarhetsinriktning, dvs. fonder som applicerar en välj in -strategi. Detta gäller framförallt de utländska fondförvaltarna i analysen, men även flera svenska fondförvaltare erbjuder ett antal fonder med uttalat hållbarhetsfokus. Övriga fonder i utbudet har dock inte samma mandat att ta hänsyn till hållbarhetsfrågor. Hållbarhet tenderar därför att begränsas till ett fåtal fonder och marknadsföras som en nischprodukt. Hållbara fonder 4

5 Definitioner och inledande kommentarer om hållbara investeringar Definition av hållbarhet De senaste åren har det varit ett fortsatt stort fokus på hållbarhetsfrågor, framförallt i och med klimatavtalet i Paris och antagandet av FN:s globala hållbarhetsmål. Inom begreppet hållbarhet ryms flera områden, exempelvis miljö, mänskliga rättigheter, anti-korruption, och mångfald. Begreppet hållbarhet brukar definieras som att en generation tillgodoser sina behov utan att äventyra framtida generationers möjligheter att tillgodose sina behov 1. Förutom miljöaspekten ( Ekologisk hållbarhet ) inkluderar begreppet även aspekterna Ekonomisk hållbarhet och Social hållbarhet, se figuren nedan. I begreppet ekologisk hållbarhet innefattas exempelvis bevarande av miljö och klimat, biologisk mångfald och en effektiv användning av jordens resurser. Social hållbarhet handlar om frågor som mänskliga rättigheter, folkhälsa, jämställdhet, antidiskriminering och arbetsrätt. Ekonomisk hållbarhet handlar om hur företaget eller organisationen påverkar sina intressenter ur ett finansiellt perspektiv. Med intressenter menas exempelvis anställda, leverantörer och samhället i stort, och det kan handla om frågor som anti-korruption eller skatteflykt. Illustration av hållbarhetsaspekter Ekonomisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet Hållbar utveckling Social hållbarhet ESG miljö-, sociala- och bolagsstyrningsfrågor ESG är en vanlig förkortning på hållbara investeringar, vilket står för Environment, Social and Governance. ESG innebär att investerare tar hänsyn till hur företag hanterar sina miljö-, sociala- och bolagsstyrningsrisker och används ofta som synonym till hållbarhet i detta sammanhang. Det finns nästan lika många metoder och strategier för att jobba med ESG som det finns kapitalförvaltare på marknaden, men generellt kan man säga att de vanligaste tillvägagångsätten är att utesluta ohållbara företag, investera i företag som bidrar till en hållbar utveckling samt att agera ansvarsfullt som ägare och försöka påverka företaget i en hållbar riktning. Läs mer under avsnittet Hållbara investeringsstrategier. Skillnaden mellan etiska och hållbara investeringsstrategier Begreppet etisk förekommer ibland missvisande som en synonym till hållbarhet i investeringssammanhang. Det börjar däremot bli allmänt vedertaget att etiska investeringar syftar till att förvaltaren exkluderar företag som producerar exempelvis vapen, tobak, alkohol, spel och pornografi; det vill säga branscher som enligt traditionell västerländsk norm är att betrakta som oetiska. Man fokuserar alltså på vad företaget producerar. Hållbara investeringar innebär istället att man identifierar risker utifrån ett hållbarhetsperspektiv och väljer in företag som hanterar dessa risker på ett bra sätt, samt påverkar företag för att de ska förbättra deras hållbarhetsarbete. T.ex. handlar det om hur företagen anpassar och positionerar sig för de förändrade förutsättningar som klimatförändringar och resursbrist innebär. Det senare begreppet fokuserar således mer på hur snarare än vad företagen producerar. I den här rapporten fokuserar vi på hållbara investeringsstrategier men, eftersom många av fondbolagen använder sig av begreppet etisk, och etisk ofta sammanfaller med delar av hållbara investeringsstrategier, förekommer även detta begrepp i rapporten. Ökat intresse för hållbara investeringar Intresset för hållbara investeringar har ökat allt mer under den senaste tiden; från sparare, organisationer och myndigheter. En effekt av detta är att investeringsstrategier som på ett eller annat sätt tar hänsyn till hållbarhet är på stark frammarsch. Eurosif, ett europeiskt nätverk för ansvarsfulla investeringar, rapporterar i sin senaste statistik från 2016 att samtliga former av hållbara investeringsstrategier ökade i Europa mellan åren I dagsläget omfattas nästan hälften av allt professionellt förvaltat kapital i Europa av någon form av hållbarhetshänsyn, där exkluderingar är den vanligaste strategin (se avsnittet Strategier för hållbara investeringar ). Det ökade intresset märks även tydligt i Sverige. Exempelvis svarar 7 av 10 svenskar att de är intresserade av att ha sina pensionsbesparingar i en portfölj med 1 World Commission on Environment and Development, WCED 2 European SRI Study (2016, Eurosif) Hållbara fonder 5

6 fokus på hållbara investeringar och klimatsmarta fonder (Opinionsundersökning genomförd av Cint/WWF, februari 2015). Enligt en studie som Swesif, det svenska nätverket för hållbara investeringar, har genomfört bland sina medlemmar (kapitalägare och kapitalförvaltare) har 57% sålt eller uteslutit något innehav på grund av klimatfrågan. I januari lanserades Swesifs nya Hållbarhetsprofil 3, som är ett informationsblad där fondbolagen beskriver hur de arbetar med hållbara och ansvarsfulla investeringar i sin förvaltning. Även Miljömärkning Sverige har arbetat för att ta fram en Svanen-märkning (dvs. en miljömärkning) av fonder, som beräknas börja implementeras från och med nästa år. Vad är en hållbar fond? En vanligt förekommande fråga är vad som menas med att en fond är hållbar. Ju mer intresset för hållbara investeringar har ökat, desto fler har fonderna som marknadsförs som ett hållbart eller miljövänligt alternativ blivit. Även om det är positivt att fler fonder har en hållbar placeringsinriktning, innebär detta också att det finns mer information för sparare att ta hänsyn till, vilket kräver tid och resurser av den enskilde spararen. I denna analys av fondernas hållbarhetsarbete bedömer vi olika fonders förutsättningar att påverka i en hållbar riktning, samt huruvida fondförvaltaren tar hänsyn till hållbarhet i sina investeringsbeslut. I vår betygsättning analyserar vi inte fondernas innehav, utan vi bedömer vilka förutsättningar och incitament förvaltarna har för att integrera hållbarhet, samt vilka metoder och strategier som också ger hållbara resultat. Läs mer om bedömningen på sida 12. faller utanför investeringsalternativen bedriver ohållbara verksamheter som i längden kommer att göra dem mindre lönsamma jämfört med deras mer hållbara konkurrenter. Dessa argument bygger på att hållbara investeringar i huvudsak utgörs av exkluderingsstrategier, dvs. att man som förvaltare utesluter vissa bolag eller branscher som kan anses vara oetiska. Akademiska undersökningar har i stor utsträckning fokuserat på exkluderingsstrategier baserade på etiska inriktningar. Majoriteten av dessa undersökningar visar på att hållbara eller etiska investeringar varken resulterar i lägre eller högre avkastning jämfört med investeringar utan exkluderingar. Deutsche AWM publicerade 2012 en metastudie på hållbara investeringar i en bredare bemärkelse 4. Studien analyserade över 100 akademiska studier av hållbara investeringar med avseende på metod och resultat. Genom att kategorisera studierna baserat på vilka hållbara investeringsstrategier som undersöktes, identifierades ett positivt samband på bolagsnivå mellan bolagets hänsyn till ESG-faktorer och högre riskjusterad avkastning. Vad gäller exkluderingsstrategier visade kartläggningen att forskningen tenderar att komma fram till att dessa varken över- eller underpresterar relativt traditionell förvaltning. Om hållbara investeringsstrategier har en positiv effekt på avkastningen, samt om strategin har en faktisk hållbar effekt, beror i mångt och mycket på vilken typ av strategi förvaltaren använder. Därmed är det intressant att titta på vilka hållbara investeringsstrategier som olika förvaltare använder. Avkastning och hållbarhet Hållbara investeringar är ett relativt nytt område jämfört med traditionella investeringsmetoder, och forskningen har försökt besvara huruvida hållbara investeringar avkastar mer, mindre eller lika mycket som traditionella investeringar. Ett vanligt argument är att hållbara investeringsstrategier resulterar i lägre avkastning eftersom antalet investeringsalternativ minskar när hänsyn tas till icke-finansiella faktorer, såsom miljö- och sociala faktorer. Allt annat lika, menar man att detta leder till lägre avkastningsmöjligheter eller sämre möjligheter till riskspridning. Logiken i ovanstående har fått forskningen att under lång tid fokusera på hur stor kostnaden blir på grund av den försämrade diversifieringen. Förespråkare för hållbara investeringar menar, å andra sidan, att fördelarna med att investera i hållbara företag överväger nackdelarna; företag som Sustainable Investing, Establishing Long-Term Value and Performance (2012, Deutsche AWM) Hållbara fonder 6

7 Hållbara investeringsstrategier När metoder för hållbara investeringar först introducerades använde olika aktörer olika begrepp. På senare år har terminologin konvergerat, vilket är ett tecken på att marknaden är på väg att mogna. I den här analysen kommer vi ofta att referera till Eurosifs/Swesifs klassificering av strategier, eftersom de är vanligt förekommande och enkla att förstå. Eurosifs klassificering börjar bli den allmänt rådande kategoriseringen av olika metoder och de sju hållbarhetsstrategierna kan klassificeras i tre övergripande grupper; välj in, välj bort och påverka. Denna gruppering används även av Swesifs Hållbarhetsprofilen. Välj in Integrering Integrering, eller ESG-integrering, innebär att förvaltaren väger in risker och möjligheter kopplade till hållbarhetsfrågor i sina finansiella investeringsanalyser. Metoden fokuserar på vilken påverkan olika hållbarhetsaspekter har på företagets lönsamhet (positiv och negativ), vilket i sin tur påverkar investeringsbeslutet. Här värderas och vägs ESG-faktorer alltså in i den traditionella investeringsanalysen samt värderas kvantitativt. Bäst-i-klassen Den här metoden innebär att man väljer ut eller viktar upp ägandet i de företag inom en viss kategori eller bransch som presterat bäst, eller förbättrat sig mest, utifrån en ESG -analys. Exempelvis kan man ha de 50% mest hållbara bolagen inom varje sektor som investeringsbart univers. Man exkluderar alltså inte hela branscher enligt denna metod. Detta möjliggör att portföljen fortfarande kan följa valda jämförelseindex, vilket kan vara ett problem med exkluderingsstrategin (definieras under Välj bort ). Hållbara temainvesteringar Förvaltaren investerar i tillgångar enligt ett visst hållbart tema, exempelvis hållbar energiteknik, vattenhantering eller mikrolån. Strategin innebär att fonder, värdepapper eller andra produkter är direkt kopplade till utveckling inom hållbarhet. Påverkansinvesteringar Investeringsstrategin innebär att man investerar i företag, organisationer och fonder som har avsikten att påverka i sociala eller miljömässiga frågor, kombinerat med en ekonomisk avkastning. Påverkansinvesteringar kan göras både i tillväxtmarknader och i utvecklade marknader, med olika ambitionsnivåer avkastningsmässigt beroende på de givna förutsättningarna. Investeringarna är ofta projektspecifika, men skiljer sig från filantropi genom att investeraren behåller ägandet och förväntar sig en positiv avkastning på sin investering. Exempel: ESG-integrering Integrering, eller ESG-integrering, innebär att förvaltaren väger in risker och möjligheter kopplade till hållbarhetsfrågor i sina traditionella finansiella investeringsanalyser. Vanligtvis har förvaltaren tillgång till en databas med ESG-analyser och hållbarhetsratings för olika bolag, vilket tillhandahålls av externa konsultföretag. Oftast tittar man på olika nyckeltal som är relevanta för respektive bransch, t.ex. bränsleeffektivitet hos biltillverkare eller antalet olyckor i ett gruvbolag. Förvaltaren kan därmed välja att värdera hållbarhet kvantitativt och väga in det i olika delar av den fundamentala analysen, exempelvis i en värderingskalkyl eller som en diskonteringsfaktor. Vissa förvaltare använder bedömningar och analyser ur ett hållbarhetsperspektiv för att försöka identifiera bolag som är bäst positionerade för att hantera hållbarhetsfrågor, t.ex. miljövänliga bilar eller energiteknik som är anpassade för en hållbar omställning. Andra förvaltare har ett riskperspektiv, och kan välja att vikta ner exponeringen mot bolag som tidigare har kopplats tills kontroversiella incidenter eller är verksamma inom en högriskbransch. Ett sådant exempel är vatten, då förvaltaren t.ex. tittar på parametrar såsom bolagets vattenförbrukning, vattenberoende och om företaget är verksamt i ett land med vattenbrist. Kort sagt är ESG-integrering ett sätt för en fondförvaltare att bredda sitt spektrum av informationsunderlag, och värdera samt väga in hållbarhetsfaktorer i investeringsbeslutet. Hållbara fonder 7

8 Påverkansinvesteringar kan exempelvis vara mikrolån, samhällsinvesteringar och gröna obligationer (se sida 10). Välj bort Exkludering Metoden innebär att förvaltaren inte investerar i specifika företag, branscher eller länder. Vanliga områden som utesluts är vapen, pornografi och tobak. Den här metoden kallas även etisk- eller värderingsbaserad exkludering, eftersom kriterierna ofta baseras på val gjorda av kapitalförvaltarna eller kapitalägarna. Normbaserad screening Den här metoden innebär att förvaltaren undviker bolag som bryter mot internationella överenskommelser i sin verksamhet. Exempel på normer är t.ex. OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s Global Compact, ILO m.fl. Metoden är oftast mer komplex än exkludering, eftersom det krävs mer analys för att bedöma om investeringen följer, eller kränker, den aktuella normen. Påverka Engagemang och röstning / aktiv påverkan Påverkansarbete och aktivt ägande genom röstning och direkt dialog med företag om hållbarhetsfrågor. Den här metoden är mycket vanlig och omfattar många olika metoder. Vi har därför tillägnat strategin ett separat avsnitt under rubriken Strategier för påverkansarbete. Utesluta eller påverka? Exkluderingsstrategin, dvs. att välja att inte investera i eller ett avyttra ett innehav, är och har varit den vanligaste investeringsstrategin. Men ett exkluderingsbeslut innebär inte, tvärtemot vad många tror, att man tar bort kapital från företaget och därmed straffar ett bolag som har agerat ohållbart eller oetiskt. Visserligen är förvaltare investerare, men det innebär inte att pengar går direkt till företagen när aktier eller obligationer köps. Aktörerna verkar på en andrahandsmarknad där köpare och säljare byter pengar mot värdepapper, en funktion för prissättning och överföring av tillgångar. Om man säljer av ett bolag som inte är hållbart, till en köpare som kanske inte har lika höga hållbarhetskrav på sina investeringar, har man i praktiken endast underlättat för bolaget att fortsätta agera tveksamt. Att avyttra har ingen reell effekt då förvaltaren släpper makten att påverka och sätta press på bolaget de äger. Om investeraren däremot använder exkluderingsstrategier som en del av sitt påverkansarbete, exempelvis genom att offentligt svartlista de exkluderade bolagen, eller genom att kommunicera en eventuell exkludering till bolaget i samband med specifika krav på förbättring, finns potential till konkret förändring. Det finns alltså inget egenvärde i att exkludera så många bolag som möjligt, men exkludering kan vara ett verktyg som en del i en övergripande påverkansstrategi. Vi har i den här analysen därför valt att inte premiera exkluderingsstrategin separat i vår betygsättning. För mer information om olika exkluderingsstrategier, se bilaga 1. Strategier för påverkansarbete Strategin att påverka sina innehav till att bli mer hållbara kallas påverkansarbete, ansvarsfullt ägande eller engagemang och röstning. Påverkansarbete har fördelen att det kan åstadkomma verkliga förändringar i bolagen hur de behandlar sina anställda, miljöpåverkan och påverkan på samhället i stort. Nedan följer olika strategier för investerare att påverka bolag. Dialog En strategi för påverkansarbete är att ha dialoger med bolagen. Definitionen av en påverkansdialog varierar; vissa förvaltare kan benämna ett skickat brev som en dialog, medan andra definierar något som en dialog först om man uppnår ett konstruktivt samtal som leder till en förbättring i bolagets arbete. Dialogen kan handla om komplettering av information, eller ha syftet att uppnå en specifik förändring. Kontakten tas ofta reaktivt, t.ex. kan investeraren kalla till ett möte om media eller en Hållbara fonder 8

9 Exempel: Påverkansdialog i praktiken Det finns flera olika former av påverkansdialog. En vanlig metod är att förvaltaren fokuserar på ett specifikt tema som man vill lyfta med bolag inom en viss bransch. Ett hållbarhetstema kan exempelvis vara klimat eller mänskliga rättigheter. Denna typ av tematiska påverkansdialoger brukar ske inom ramen för ett samarbete mellan flera investerare, t.ex. olika investerarinitiativ via PRI (se Effektivt samarbete nedan). Gruvindustrin är en högriskbransch utifrån ett ESG perspektiv, och genom att identifiera branschens utmaningar samt föra en tematisk dialog med gruvbolag får fondförvaltaren en bättre förståelse för företagens riskhantering kopplat till miljömässiga och sociala faktorer. Vatten är en viktig insatsvara för gruvbolag, och det är därför viktigt att företaget investerar i nya metoder för att säkra vattentillförseln på ett hållbart sätt. Förvaltaren kan även sätta upp krav som företaget bör uppfylla, t.ex. att de bör införa bättre säkerhetsrutiner, genomföra regelbundna uppföljningar i leverantörsledet för att säkerställa att de inte kränker mänskliga rättigheter eller kompensera lokalsamhället om bolaget har åsamkat miljöskada. Oftast brukar fondförvaltaren ställa krav på att bolaget ska anta en policy och uppförandekoder, alternativt införa ett system och förbättrade arbetsmetoder för hur man jobbar med en viss hållbarhetsfråga. Om en påverkansdialog inte är konstruktiv eller leder framåt kan fondförvaltaren välja att utesluta bolaget. organisation har uppmärksammat ett missförhållande i bolagets verksamhet. Syftet vid dessa möten är att få bolagets version av det som har uppmärksammats samt informeras om eventuella åtgärder som har vidtagits. Det är vanligt att investeraren även ställer krav på att missförhållandet ska rättas till och att bolaget ska ta fram en policy för att förhindra att liknande situationer uppkommer. Hur avgör man om en påverkansdialog ger effekt? Eftersom en dialog kan definieras som allt från ett ivägskickat mail till en konkret förändring, är det viktigt att också ange hur en dialog definieras och bedrivs. Men det är inte bara formen för dialogen som är intressant, utan även förvaltarens legitimitet och expertis i frågan är viktiga framgångsfaktorer för att en påverkansdialog ska ge effekt 5. Forskning har även funnit att samarbeten med andra investerare ökar chanserna för framgång, framförallt inom miljö- och samhällsfrågor. Bolagsstämma och aktieägarmotioner Ett annat sätt att påverka bolagen i hållbarhetsfrågor är att göra sin röst hörd på de årliga bolagsstämmorna, där alla aktieägare är välkomna. De allra flesta förslagen på bolagsstämmorna läggs av bolagens styrelse själva, men investerare kan även använda bolagsstämman för att framföra sina åsikter om bolaget, ställa frågor till bolagens ledning och lämna in egna motioner för omröstning. En aktieägarmotion är ett skriftligt förslag på en åtgärd som aktieägaren vill att bolaget ska genomföra, och det är ett vanligt sätt i framförallt USA för att försöka påverka bolaget. Aktieägarna röstar för eller emot förslaget men det är inte juridiskt bindande; företaget behöver inte genomföra åtgärder även om en majoritet av ägarna vill det. Dock sänder det ut en signal om aktieägarnas uppfattning i frågan och kan därmed vara en anledning för bolaget att ta hänsyn till förslaget var ett nytt rekordår för miljörelaterade aktieägarmotioner i USA, bland annat lades 94 motioner relaterade till klimatfrågan. Av dessa kan nämnas 22 stycken till energiutvinningsbolag och leverantörer för att de ska specificera hur klimatförändringarna kommer att påverkan verksamheten och hur de kommer att agera om världens stater håller vad de lovade i klimatavtalet i Paris. Det är inte lika vanligt att aktieägare lägger fram motioner riktade mot svenska och europeiska bolag. Grupptalan Grupptalan är en mindre vanligt förekommande metod bland svenska investerare som innebär att investerare stämmer bolag där oegentligheter har förekommit som har bidragit till en försämrad aktiekurs. Vanligtvis är det en eller några få investerare som driver huvudmålet medan andra kan ansluta sig. Processen resulterar ofta i förlikning; en överenskommelse om en ekonomisk uppgörelse utan att en dom fälls 6. Det finns dock ett relativt nytt svenskt exempel på detta, då ett antal svenska investerare nyligen stämde Volkswagen och begärde skadestånd i samband med att bolagets utsläppsfusk uppdagades 7. 5 Active Ownership. Review of Financial Studies (Dimson, Karakas & Li 2015) 6 Hållbara investeringar om ansvar, risk och värde på finansmarknaden (2014, Sjöström) 7 Dagens Industri, Investerare stämmer Volkswagen, publicerad mars Hållbara fonder 9

10 Effektivt samarbete Investerare kan välja att medverka i stora aktieägarkoalitioner som ett mer effektivt sätt att få bolagen att engagera sig i ESG-frågor. Genom att tillsammans representera mer kapital, kan ett samarbete lyfta fram frågor eller strategier som inte skulle vara möjliga för investerare att genomföra på egen hand 8. Opinion och medial påverkan Historiskt har många kapitalförvaltare föredragit att agera utanför strålkastarljuset, framförallt i Europa, men motsatsen förekommer också. En investerare kan istället använda sig av media för att påverka opinionen och få större genomslag i sitt påverkansarbete, genom att exempelvis publicera rapporter och rankingar, skriva debattartiklar eller använda sociala medier för att få bolagens uppmärksamhet. Fördelen med strategin är att investerare kan åstadkomma förändringar oavsett storleken på det förvaltade kapitalet. Vissa argumenterar dock att möjligheterna att ha en förtrolig dialog med bolagen försämras om man angriper dem publikt. Hållbara investeringsstrategier i olika tillgångsslag Hållbarhetsstrategierna som beskrivs i föregående avsnitt kan sägas främst vara avsedda för förvaltare som investerar i aktier. För investeringar i andra tillgångsslag såsom räntor, fastigheter och derivat är inte alla hållbarhetsstrategier direkt tillämpbara. Räntor Investeringar i räntor kan ske i olika former, såsom företagsobligationer, statsobligationer, obligationer utställda av kredit- och bostadsinstitut samt temaobligationer som t.ex. gröna obligationer. Företagsobligationer är utställda av företag, vilket innebär att de investeringsstrategier som tidigare beskrivits även kan tillämpas vid investeringar i företagsobligationer. Eftersom en obligation, till skillnad från en aktie, inte ger rösträtt i företag är möjligheten till påverkansarbete genom röstning inte tillämplig. Däremot har en långivare ofta en långsiktig och viktig affärsrelation med en låntagare, som innebär att man som långivare kan föra en påverkansdialog även om man inte är ägare. Vissa aktörer har även börjat föra en dialog med kommuner, om hur de arbetar för en hållbar utveckling. Gröna obligationer En grön obligation är en obligation där kapitalet är öronmärkt åt olika former av miljöprojekt. Det kan röra sig om allt ifrån investeringar i vattenrening till miljömärkta byggnader. Det finns olika sorters gröna obligationer, t.ex. med avseende på hur pengarna används, hur obligationen är granskad, typ av säkerhet och kupongens utformning. De flesta obligationer har samma säkerhet och därmed samma kreditbetyg som övriga skuldinstrument som utgivaren har gett ut. Den första gröna obligationen togs fram 2008 i ett samarbete mellan Världsbanken och SEB. Bakgrunden var ett antal institutionella investerare som efterfrågade en obligation med hög kreditvärdighet och som stödjer olika klimatprojekt. Sedan dess har Världsbanken emitterat gröna obligationer för ungefär 10 miljarder USD, som har finansierat cirka 70 klimat- och miljöprojekt i utvecklingsländer. Marknaden för gröna obligationer har vuxit de senaste åren, flera aktörer emitterar nu olika former av gröna obligationer och sedan 2016 finns det även gröna obligationsfonder för småsparare. Under 2014 emitterades gröna obligationer för volymer på upp till 35 miljarder. Och efterfrågan från investerare tyder på att den snabba utvecklingen kommer fortsätta även framöver. Andrahandsmarknaden är mycket liten, eftersom alla vill fortsätta vara ägare till de gröna obligationer de äger st Century Engagement Investor Strategies for Incorporating ESG Considerations into Corporate Interactions (Blackrock & Ceres) Hållbara fonder 10

11 Att bedriva påverkansarbete med stater är dock inte lika enkelt, och därmed är inte den typen av påverkansstrategi lämplig för statsobligationer. Vid investeringar i räntebärande värdepapper utgivna av vissa stater är det mer vanligt att man integrerar hållbarhet genom att välja bort länder som bryter mot mänskliga rättigheter eller länder som har fått sanktioner införda av FN:s säkerhetsråd. Nyckeltal förvaltaren kan använda för positivt urval av statsobligationer är mer generella mått på välfärd i ett land, t.ex. GINI index eller World Governance Indicators. Fastigheter och infrastruktur Investeringar i fastigheter kan ske i olika former, till exempel i fastighetsfonder, direktinvesteringar i fastigheter eller i aktier för fastighetsbolag. Dessa olika former av fastighetsinvesteringar innebär olika förutsättningar för hållbarhetsarbete. För investeringar i aktier för fastighetsbolag kan hållbarhetsstrategierna beskrivna i föregående avsnitt appliceras, eftersom det de facto är en aktieinvestering. Om man istället gör direktinvesteringar i fastigheter har man mycket stor möjlighet till påverkansarbete och kan därmed ställa krav om hållbara byggmetoder eller att fastigheterna ska vara miljöanpassade. Hedgefonder De hållbarhetsstrategier som kan användas av traditionellt förvaltade fonder med enbart långa positioner är inte alltid tillämpbara hos en hedgefond, som kan ha mer komplexa förvaltningsstrategier. Exempelvis kan en hedgefond ta korta positioner, i vilka det är svårt att utöva ett mer långsiktigt påverkansarbete. Det finns i dagsläget väldigt få utvecklade hållbarhetsstrategier givet olika hedgefondstrategier. En av dem är exkludering, det vill säga att hedgefonden minskar investeringsuniverset i vilken den investerar enligt sin hedgefondstrategi 9. Metod för utvärdering av fonder Övergripande metod Syftet med rapporten är att göra en bedömning av fondförvaltare för att hjälpa sparare som vill välja hållbara fonder. På den svenska marknaden finns ungefär fonder tillgängliga, sett till alla plattformar. Många av dessa fonder förvaltas av större förvaltare, men det finns även många förvaltare som bara förvaltar en eller ett par fonder. Söderberg & Partners hållbarhetsanalys täcker i dagsläget ca 3200 fonder vars betyg uppdateras löpande. För att erhålla analysunderlaget har vi använt oss av publikt tillgängligt material, samt skickat ut en enkät till fondförvaltarna med frågor om deras hållbarhetsarbete. Svaren har ofta följts upp av följdfrågor för att få rättvisande svar och i några fall har ett möte bokats in för att diskutera svaren med fondförvaltaren. För att identifiera information att samla in har vi använt oss av en metod för materialitetsanalys, med utgångspunkt i Lydenberg et al (2010) 10. Med hjälp av materialitetsanalysen har de viktigaste informationspunkterna identifierats enligt nedan: Verktyg och uppföljning för positiv och negativ screening Ansvarsfullt ägande och påverkan Rapportering och transparens Medlemskap i organisationer och samarbeten Dessa informationspunkter har identifierats som väsentliga för hur fondförvaltare jobbar med hållbarhet, eftersom att det är kriterier som kan ha en finansiell påverkan eller risk för fonden. Det är mätetal och faktorer som är branschnormer i hållbarhetssammanhang, viktiga frågor för intressenter samt områden där det finns potential till innovation inom hållbarhetsområdet. Att fondförvaltarna har verktyg och incitament för att ta hänsyn till hållbarhet i urvalet av innehav är viktigt både ur ett avkastning- och riskperspektiv. Hållbarhetsanalys är ytterligare en parameter för att bedöma ett bolag, t.ex. hur bolaget hanterar eventuella missförhållanden i leverantörsledet eller om det har verksamhet i politiskt instabila länder, vilket kan ha en effekt på bolagets finansiella stabilitet. Även större trender som t.ex. befolkningstillväxt och klimatförändringar innebär både 9 Hållbara investeringar om ansvar, risk och värde på finansmarknaden (2014, Sjöström) 10 Lydenberg, S., Rogers, J., och Wood, D., 2010, From Transparency to Performance: Industry-Based Sustainability Reporting on Key Issues, The Hauser Center for Nonprofit Organizations, Initiative for Responsible Investment, Hållbara fonder 11

12 risker och möjligheter som fondförvaltaren bör ta hänsyn till för att kunna fatta välinformerade investeringsbeslut. Att välja in bolag baserat på en hållbarhetsanalys eller utifrån olika hållbarhetskriterier är ett sätt att jobba aktivt som ansvarsfull kapitalförvaltare. Ett annat sätt att jobba är att bedriva påverkansarbete, dvs påverka de bolag man äger via fonden att förbättra sitt hållbarhetsarbete. Resultatet av påverkansarbete är svårt att mäta eftersom det oftast finns flera olika krafter som påverkar ett företag till förändring, såsom exempelvis andra aktörer, kunders efterfrågan samt lagar och regler. Av den anledningen har vi valt att utvärdera de strukturer och processer som fondbolagen har på plats, som i sin tur skapar goda förutsättningar för påverkansarbete och resulterar i förändring. Detta är i linje med Simons (1995) teori 11 om att substituera resultatmätning vid situationer då resultat är svårt att mäta med att se till att förutsättningar för att ett gott resultat ska uppnås finns på plats, så kallad input control. Huruvida fondförvaltaren rapporterar och är transparent om sitt hållbarhetsarbete är viktigt ur ett branschperspektiv, men det finns även lagar och regler för vad som måste rapporteras. Om förvaltarna är transparenta med hur de jobbar och påverkar, införs en feedback -funktion vilket sänder en signal till bolagen om att deras hållbarhetsarbete är viktigt för investerare. Rapportering möjliggör även för sparare att förstå huruvida kapitalet investeras på ett hållbart sätt. Medlemskap och deltaganden i branschsamarbeten har en nära koppling till regelmässiga och politiska drivkrafter eftersom samarbeten är en viktig plattform både för att kunna påverka gällande regler, samt även för att skapa praxis inom området och anpassa sig till rådande regelverk. Urval och beskrivning av bedömningsparametrarna Utifrån de ovanstående identifierade aspekterna, baseras Söderberg & Partners hållbarhetsbetyg på två parametrar: Positivt urval & Ansvarsfullt ägande. Under dessa två huvudrubriker kan vi sortera in de informationspunkter som identifierades med hjälp av materialitetsanalysen. Samtliga betyg sätts utifrån Trafikljussystemet, där en fond kan få antingen ett rött, gult eller grönt hållbarhetsbetyg. Ett högt betyg i både Positivt urval och Ansvarsfullt ägande krävs därmed för att en fond ska få ett grönt betyg i hållbarhet. Fonder vars förvaltare har verktyg och incitament för att välja in hållbara bolag, samt bedriver ett omfattande påverkansarbete, får ett grönt hållbarhetsbetyg. Fonder vars förvaltare har tillräckliga verktyg för att välja in hållbara bolag, alternativt försöker påverka de bolag som inte anses ha ett lika bra hållbarhetsarbete, får ett gult hållbarhetsbetyg. Fonder som har mindre förutsättningar, samt bedriver ett i huvudsak reaktivt påverkansarbete, får ett rött hållbarhetsbetyg. I denna uppdatering av analysrapporten Hållbara fonder omfattas 17 svenska och 22 utländska fondförvaltare som har svarat på våra frågor och fått uppdaterade hållbarhetsbetyg, se tabell 1 nedan. Tillsammans med övriga fondförvaltare som har ett hållbarhetsbetyg sedan tidigare, täcker hållbarhetsanalysen i dagsläget ca fonder 12. Urvalet av fondförvaltare till årets uppdatering baseras på totalt förvaltat kapital och antalet fonder tillgängliga på den svenska marknaden. De befintliga hållbarhetsbetygen har uppdaterats samt även utökats för att täcka fler fonder. 11 Levers of Control How Managers Use Innovative Control Systems to Drive Strategic Renewal (1995, Simons) 12 Siffran inkluderar samtliga fonder och andelsklasser Hållbara fonder 12

13 Antal fonder AUM (SEK miljarder) Hållbarhetsbetygen finns tillgängliga för Söderberg & Partners kunder via ett digitalt fondsökverktyg. Figuren nedan visar fördelningen av fondernas ursprung på den svenska fondmarknaden. Förvaltare med ursprung i USA står för en stor del av fonderna, följt av andra europeiska förvaltare. Fondförvaltares ursprung Svenska fondförvaltare Tabell 1 Fondförvaltare som ingår i analysen 2017 Svenska Utländska fondförvaltare fondförvaltare Alfred Berg Allianz AMF Carnegie Catella East Capital Enter Handelsbanken Lannebo Länsförsäkringar Nordea Odin SEB Skandia SPP Swedbank Tundra Öhman Blackrock BNP Paribas Danske Invest Deutsche Asset Management DNB Evli Fidelity FIM Fonder Franklin Templeton Henderson Invesco JP Morgan Jupiter Pictet Schroder Skagen Sparinvest Threadneedle T. Rowe Price Vanguard UBS Sverige USA Storbritannien Schweiz Frankrike Finland Danmark Norge Övriga Figur 1: Fondförvaltares ursprung, baserat på samtliga förvaltare med fonder på den svenska fondmarknaden 0 Fondförvaltare i analysen Fondförvaltare utanför analysen Figur 2: Svenska fondförvaltare som ingår i analysen, baserat på totalt förvaltat kapital Figur 2 och 3 visar urvalet av utländska och svenska fondförvaltare till analysen. Totalt omfattas 21 svenska förvaltare av hållbarhetsanalysen Fondförvaltare i analysen Utländska fondförvaltare Fondförvaltare utanför analysen Figur 3: Utländska fondförvaltare som ingår i analysen, baserat på antal fonder tillgängliga på den svenska marknaden De utländska fondförvaltarna har valts ut baserat på flest antal fonder tillgängliga på den svenska marknaden. I årets uppdatering av analysen har även urvalet utökats och omfattar fler fondbolag och fonder. 13 Inkluderat de fondförvaltare som inte ingår i årets uppdatering av analysrapporten, men som har fonder som har ett hållbarhetsbetyg sedan tidigare Hållbara fonder 13

14 Positivt urval Parametern Positivt urval innefattar hur fondbolagen arbetar för att aktivt välja in och ta hänsyn till hållbarhet i förvaltningen, det vill säga vilka verktyg, metoder och incitament förvaltarna har för att innehaven i deras fonder ska vara hållbarare än marknaden. Betyget inom parametern Positivt urval baseras på nedanstående kriterier: Tillgång till hållbarhetsanalys. Huruvida fondförvaltaren har tillgång till ESG-data och analysverktyg, samt om de kompletterar med egen hållbarhetsanalys, är en viktig faktor för att förvaltaren ska ha tillräckligt med underlag för att kunna fatta välinformerade beslut. Integrering. Integrering, eller ESG-integrering, innebär att förvaltaren väger in risker och möjligheter kopplade till hållbarhetsfrågor i sina finansiella investeringsanalyser. Med detta åsyftas att förvaltaren inte enbart har tillgång till hållbarhetsinformation och kvalitativt tar hänsyn till informationen, utan snarare att ESG-data och analyser systematiskt integreras i finansiella mått och värderas kvantitativt. Uppföljning. Perspektivet bedömer hur formaliserad uppföljningen av de olika fonderna är, t.ex. om fondens hållbarhetsnivå eller exponering mot hållbarhetsrisker mäts och utvärderas. Incitament och utbildning. Perspektivet bedömer huruvida det finns tydliga direktiv om att ta hänsyn till hållbarhetsfaktorer, alternativt om det finns incitament för förvaltarna, t.ex. bonusmål kopplade till hållbarhet. Huruvida fondförvaltningen har tillgång till regelbundna utbildningar i hållbarhet är också en viktig aspekt. Ev. hållbarhetsinriktning/tema. Om fonden har ett tydligt hållbarhetsfokus, t.ex. investerar i miljöteknik, gröna obligationer m.m. Ansvarsfullt ägande Ansvarsfullt ägande bedömer hur fondbolagen som ägare försöker påverka bolag i en mer hållbar riktning, exempelvis genom påverkansdialoger med bolagsrepresentanter eller via branschsamarbeten. Betyget inom parametern Ansvarsfullt ägande baseras på nedanstående kriterier: Påverkansdialoger. Förvaltare följer upp och mäter påverkansdialoger med företag på olika sätt. Vissa diskuterar hållbarhetsfrågorna sporadiskt och adhoc vid möten med olika bolag, andra har standardiserade dokument med handlingsplaner samt tydligt definierade mål och krav på vad man vill uppnå med en dialog. Det kan vara svårt för en fondförvaltare att påvisa att deras dialoger har lett till konkreta resultat, men genom att vara tydlig med sina förväntningar och i sin uppföljning kan påverkansdialogen ha ett stort signalvärde. Proaktivt påverkansarbete. Proaktivt påverkansarbete innebär att förvaltaren inte enbart är passiv/reaktiv, dvs. agerar först när det finns tydliga tecken på missförhållanden. Istället jobbar förvaltaren förebyggande med att förbättra företag där man finner att man kan göra nytta. Exempelvis väljer fondförvaltaren en fråga/ett tema att fokusera på (t.ex. vattenbesparing eller koldioxidutsläpp) för att påverka bolag som bedöms ha stor risk eller förbättringspotential inom detta tema. Förvaltare som arbetar med proaktivt påverkansarbete har fler möjligheter att påverka än de som enbart arbetar med reaktivt påverkansarbete, men det ställer samtidigt högre krav på resurser och kompetens. Samarbeten. Om fondförvaltaren inte anser sig ha en bra ingång till ett bolag, kan samarbete vara ett bra alternativ. Detta sker oftast tillsammans med andra investerare, t.ex. via PRI. Exempel - bedömning Betygen sätts utifrån fondbolagets egna kategorisering av sina fonder samt respektive fonds förutsättningar att arbeta med ovanstående parametrar. Exempelvis får en passivt förvaltad sverigeindexfond ett rött betyg i Positivt urval eftersom förvaltarens möjlighet att välja in hållbara bolag är begränsade (om fonden följer ett index utan en tydlig hållbarhetsinriktning). Vissa parametrar är gemensamma för hela fondbolaget, medan andra skiljer sig mellan olika kategorier av fonder. Exempelvis kan fondbolaget som förvaltar indexfonden ha ett väl utvecklat påverkansarbete gentemot bolag på den svenska börsen, men ha mycket mindre kunskap och resurser att påverka bolag i tillväxtmarknader. Den svenska indexfonden får då ett högt betyg i ansvarsfullt ägande, medan en tillväxtmarknadsfond får en något lägre poäng. Hållbara fonder 14

15 Resultat I det följande avsnittet beskrivs en översikt av hur marknaden för hållbara investeringar ser ut, baserat på vad fondförvaltarna som ingår i undersökningen har svarat på våra frågor (per den 12 maj 2017). Många fondförvaltare har tillgång till hållbarhetsinformation I takt med att intresset för hållbara investeringar har ökat, börjar allt fler anlita ESG-konsulter som specialiserar sig på hållbarhetsanalyser. Dessa aktörer tillhandahåller dels generella hållbarhetsanalyser, men det är även vanligt att de gör bedömningar av specifika företags hållbarhetsarbete, s.k. bolagsspecifik hållbarhetsanalys. Vanligtvis omformuleras dessa bolagsspecifika analyser till ett poängssystem, där bolagen rangordnas och får poäng beroende på hur bra deras hållbarhetsarbete bedöms vara. Dessa analyser kan sedan distribueras via en databas som fondförvaltarna har tillgång till. I takt med att fler företag rapporterar sitt hållbarhetsarbete publikt (t.ex. i sin hållbarhetsredovisning eller årsredovisning) har det även utvecklats en sorts standard för vilka nyckeltal som är relevanta för olika branscher. Dessa nyckeltal finns numera tillgängliga via olika dataplattformar. Det är även vanligt att använda en bevakningstjänst, som screenar bolag och flaggar de som har identifierats bryta mot internationella normer eller konventioner. Av samtliga fonder som ingår i undersökningen, har nästan alla fondbolag uppgett att de har tillgång till någon form av hållbarhetsanalys via en extern leverantör (se figur 4). Detta är ett tecken på att allt fler förvaltare tar hänsyn till hållbarhetsfrågor, och att de använder externa analyser som en sorts oberoende granskning av deras investeringsval. Hållbarhetsanalyser och data Bolagsanalys Koldioxidutsläppsdata ESG-data och nyckeltal via dataterminal Nyhetsuppdateringar Ingen hållbarhetsanalys 4% 46% 61% 55% 93% Figur 4: Analysverktyg förvaltarna har tillgång till, baserat på andelen fonder (%). Vanligtvis använder förvaltarna en kombination av ovanstående. Många av de stora utländska förvaltarna har egna analysteam in-house. Tack vare sin storlek och omfattande resurser täcker deras interna analyser ett stort antal bolag. Bland de svenska fondförvaltarna är det vanligare att använda externa konsulters bedömningar och analyser. Uppföljning och incitament för att investera hållbart En vanligt förekommande kommentar på fondbolagens hemsidor är att man arbetar integrerat med hållbarhetsfrågor i förvaltningen. Även om det är positivt att allt fler uppger att de gör detta är det svårt att avgöra vad integrering faktiskt innebär och vilken effekt det får. En nackdel med ESG-integrering är att metoden kan betyda olika saker för olika förvaltare. Vissa förvaltare tolkar ESG-integrering som att de ger sina förvaltare tillgång till hållbarhetsinformation via en gemensam dataplattform, men om informationen sedan blir avgörande för hur förvaltaren investerar följs inte upp. Hur görs hållbarhetsanalyserna tillgängliga för förvaltarna? 23% 77% På begäran eller via en databas Nyckeltal är integrerade i finansiella modeller och/eller system Figur 5: Hur hållbarhetsanalyserna används, baserat på andelen fonder (%). På begäran innebär att analyser distribueras/skickas ut till fondförvaltarna av t.ex. ett internt ESG-team, alternativt att data finns tillgängligt via en dataplattform. Det som mäts blir gjort brukar man säga i hållbarhetssammanhang. Generellt sett är det vanligt att mäta hur fondförvaltare presterar ur ett finansiellt perspektiv, men när det gäller att mäta huruvida de investerar på ett hållbart sätt finns det oftast inte lika tydliga förväntningar och krav. Ca 80% uppgav att de tillhandahåller regelbundna utbildningar eller kurser i hållbarhet för förvaltarna, antingen via lärarledda utbildningar eller ett digitalt utbildningsverktyg. Uppföljningen av fondernas hållbarhetsnivå sker oftast via informella avstämningar och möten med en ESGspecialist/ESG-team. Tre fondbolag, som omfattar cirka 3% av samtliga fonder i undersökningen, svarade att förvaltarnas bonus på något sätt är kopplat till hållbarhetsmål. Hållbara fonder 15

16 Eftersom fondförvaltare traditionellt sett utvärderas baserat på årlig avkastning i förhållande till index, har de en relativt kort tidshorisont att förhålla sig till om man jämför med de långsiktiga miljömässiga- och sociala effekterna. Att endast 3% av fondbolagen på något sätt har kopplat förvaltarens bonus eller bedömningen av deras prestation till hållbarhetsmål, samt att ca en tredjedel uppger att nyckeltal är integrerade i finansiella modeller (se figur 5), tyder på att branschen fortfarande har en bit kvar innan hållbarhet kan anses vara en lika självklar utvärderingspunkt som fondförvaltarens finansiella prestation. om en fond äger ett bolag som har kopplats till en kontroversiell incident eller som brister i sitt hållbarhetsarbete, speciellt om fonden marknadsförs som ett hållbart alternativ. Därför väljer vissa fondförvaltare att utesluta denna typ av bolag. Dock kan en alltför strikt exkluderingsstrategi försvåra möjligheterna för ett effektivt påverkansarbete, dvs. att som ägare ha en röst på bolagsstämmor och föra en dialog om hur bolaget kan förbättra sitt arbete med hållbarhetsfrågor. Läs mer om olika exkluderingskriterier i bilaga 1. Exkludering den vanligaste hållbarhetsstrategin Som tidigare beskrivits (se sida 8), premieras inte exkluderingsstrategier i vår analys av fondernas hållbarhetsarbete. Dock är exkludering fortfarande i många fall en miniminivå som kompletteras med andra hållbarhetsstrategier. Oftast brukar en hållbarhetsfond använda en kombination av nedanstående strategier. Hållbarhetsstrategier 20% 15% 10% 5% 0% Figur 6: De vanligaste hållbarhetsstrategierna (%), av de fonder som har en uttalad hållbarhetsinriktning Som figur 6 visar är exkludering den vanligaste strategin bland de fonder som marknadsförs som hållbara eller har en uttalad hållbarhetsinriktning. Därefter är ESGintegrering samt Engagemang & röstning (dvs. påverkansarbete) populärt. Bäst-i-klassen och påverkansinvesteringar är inte lika vanligt förekommande. Detta är även i linje med resultaten i Eurosifs senaste undersökning. 14 En anledning till att exkludering är så pass vanligt bland fonderna med hållbar inriktning skulle kunna vara risken för negativ publicitet. Oftast framhålls det som negativt 14 European SRI Study (2016, Eurosif) Hållbara fonder 16

17 ESG-integrering, en definitionsfråga? Av samtliga fonder som uppgav att de har en hållbarhetsinriktning, svarade 17% att de använder sig av hållbarhetsstrategin integrering (se figur 6). Även om olika strategier kan tolkas och därmed appliceras på olika sätt har Eurosif tidigare försökt dela upp och kategorisera ESG-integrering i tre mer generella nivåer: Kategori 1; ESG-analys finns tillgängligt för förvaltaren Kategori 2; förvaltaren inkluderar ESG-faktorer i finansiella mått och värderingar Kategori 3; förvaltaren har strikta instruktioner och restriktioner om hur hållbarhet ska vägas in i investeringsbeslut Enligt resultatet i vår undersökning som visas i figur 7 nedan, är kategori 1 den vanligast förekommande definitionen vilket innebär att hållbarhet kan ge effekt på vad de väljer att investera i, men det är inte ett lika absolut krav som för kategori 2 eller 3. Man kan tolka kategoriseringen som att 2 och 3 innebär mer strikta och formaliserade krav för att hållbarhet ska anses vara integrerat, medan kategori 1 är mer beroende av den enskilde förvaltaren. Kategorisering av fondernas ESG-integrering Påverkansarbete Många fondbolag, ca 85% av de tillfrågade i undersökningen, uppger att de bedriver påverkansarbete i egen regi, dvs. inte via en extern konsultfirma. De flesta fondbolagen utför ungefär dialoger per år, och det finns ett visst samband mellan antalet dialoger och förvaltarens storlek. Målet med ett påverkansarbete är oftast att man vill veta mer eller att bolaget ska förbättra sig ur ett hållbarhetshänseende. En viktig fråga är i så fall kvaliteten på och resultatet av dialogerna. Eftersom en dialog kan definieras som allt från ett ivägskickat mejl, till ett mål och krav om konkret förändring, blir det viktigt att förstå hur fondbolagen definierar en dialog. Exempelvis träffar många av de stora fondbolagen flera tusen företag på ett år och definierar alla möten med en bolagsrepresentant som en dialog Antal dialoger 44% 33% 23% 0 definierar en avslutad dialog som uppfyllda mål/krav/tydliga resultat; bolaget ska ha förbättrat sitt hållbarhetsarbete Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Figur 7: Kategorisering av nivån på ESG-integrering, baserat på andelen fonder (%) som har en uttalad hållbarhetsinriktning/marknadsförs som hållbara Eurosif har tidigare använt denna kategorisering av ESGintegrering, men det har visat sig vara problematiskt att dra en tydlig linje vilken kategori olika förvaltare tillhör, just eftersom metoderna skiljer sig så pass mycket åt. Därför har vi i vår betygsättning och analys valt att framförallt utgå ifrån de metoder och verktyg som används, för att bedöma nivån av integrering i fonderna. Resultatet i figur 7 är dock intressant eftersom att det baseras på hur fondförvaltarna väljer att själva kategorisera sina fonder. definierar en avslutad dialog som ett skickat mejl, brev eller möte med ett bolag utan att hållbarhet nödvändigtvis diskuterats, inga mål/krav om förbättring måste vara uppnått Av de påverkansdialoger som fondbolagen hade med bolag under 2016, har huvudandelen av dessa dialoger definierats som all kontakt de har haft med ett bolag, t.ex. skickade mejl, telefonsamtal eller möten, utan ett tydligt syfte för vad man vill uppnå med dialogen eller med krav om förbättring från bolagets sida. De flesta fonderna har inte en mätbar och formaliserad metod för hur de definierar och bedriver en dialog. Det är dock positivt att många förvaltare diskuterar hållbarhetsfrågor med portföljbolagen i den utsträckningen som de gör, då det har ett tydligt signalvärde att de visar ett intresse för bolagens hållbarhetsarbete. Hållbara fonder 17

18 Inte lika stort fokus på miljö och sociala frågor Vid förfrågan om påverkansarbete, brukar många fondbolag beskriva sitt ägarstyrningsarbete eller Stewardship Code, och det har historiskt sett varit mycket fokus på bolagsstyrning (på engelska governance ). Ökade regleringskrav och lagstiftning, framförallt sedan senaste finanskrisen, har även påskyndat arbetet med just bolagsstyrningsfrågor. Påverkansarbete kan bedrivas både av fondbolaget själva, eller via en extern konsult. Sett till de påverkansdialoger som fondbolagen själva har haft med bolag har nästan hälften fokuserat på governance. Framförallt många av de utländska fondbolagen har stort fokus på styrelsefrågor, exempelvis styrelsestruktur och kompensation (se figur 8). Påverkansdialoger, internt Påverkansarbete via en extern konsult Cirka 40% av de tillfrågade fondbolagen anlitar en extern konsult som för dialoger med bolag i fondbolagets namn. Detta är särskilt vanligt bland de svenska fondbolagen, som ett komplement till deras interna påverkansarbete. En framgångsfaktor för påverkansdialoger är kompetens och kunskap om det aktuella hållbarhetsområdet (se sida 9). Fördelarna med att outsourca påverkansarbete till externa konsulter som är specialiserade på hållbarhetsfrågor är att man kan uppnå skalfördelar och eventuellt åstadkomma större förändring i frågan. Dialoger som har bedrivits via en extern konsult har haft ett större fokus på sociala frågor, som exempelvis mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden i leverantörsleden. Dessa brukar dock vara mer reaktiva, dvs. att konsultfirman för en dialog med ett bolag först när bolaget har bekräftats kränka internationella konventioner. Påverkansdialoger, via konsult 50% 24% Environment Social Governance 20% 27% Environment Social Governance 26% 53% Skillnader mellan svenska och utländska förvaltares påverkansarbete Många av de svenska fondförvaltarna bedriver påverkansarbetet internt, och har en jämn fördelning mellan fokus på miljö, sociala och bolagsstyrningsfrågor. Om man jämför detta med de utländska fondförvaltarna är deras påverkansdialoger överviktade mot bolagsstyrning, då strax över 60% av dialogerna har haft fokus på frågor kopplade till bolagets styrning. Som nämnt i tidigare avsnitt (se Strategier för påverkansarbete ) är aktieägarmotioner och röstning på bolagsstämmor vanliga strategier i USA (s.k. proxy voting ). Detta innebär att en konsult eller en annan representant för investeraren röstar på bolagsstämman, t.ex. vid val av styrelseledamöter. De kan även själva lämna in motioner för omröstning, men det är väldigt sällan som dessa får en majoritet av rösterna. De senaste åren har antalet motioner inom miljö- och sociala frågor på bolagsstämmor ökat (Proxy Preview ), men vår undersökning visar att förvaltarna har ett fortsatt stort fokus på G av ESG-faktorerna. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Dialoger, svenska och utländska fondbolag Utländska Svenska Environment Social Governance Figur 8: Andel påverkansdialoger fördelat på miljö-, socialaoch bolagsstyrningsfrågor 15 Proxy Preview 2017, Hållbara fonder 18

19 Geografisk fördelning av påverkansdialoger De flesta dialoger som fondbolagen själva har fört, har varit med bolag verksamma i Sverige och Europa (se figur 9). Många svenska fondförvaltare prioriterar att bedriva påverkansarbete gentemot svenska bolag, vilket förmodligen beror på att de är stora ägare i dessa bolag och sedan tidigare har en god kontakt med bolagsledningen. De flesta svenska bolagen är redan relativt bra sett ur ett hållbarhetsperspektiv, och genom att försöka påverka bolag i andra geografiska regioner kan man argumentera att det finns större potential till förbättringar inom hållbarhetsområdet. Att det är med huvudandelen europeiska och svenska bolag som dialoger har förts betyder dock inte nödvändigtvis att det är i Europa en viss incident har inträffat, utan detta är globala bolag med verksamhet över hela världen. Hur företagen agerar och bedriver sin verksamhet har en stor påverkan t.ex. i de länder där produktionen sker, vilket nödvändigtvis inte fångas upp av denna indelning i regioner. Värt att notera i figuren nedan är att fondförvaltarnas påverkansarbete är överviktat mot Sverige och Norden (relativt fondernas exponering), vilket förmodligen även beror på den tidigare nämnda anledningen att svenska kapitalförvaltare redan har en etablerad kontakt med svenska bolag och förstår deras verksamhet väl. Påverkansdialogerna är dock underviktade gentemot Europa och Asien, framförallt Japan, relativt fondernas geografiska exponering. En fond som bedriver ett omfattande påverkansarbete gentemot bolag verksamma i de geografiska regioner som fonden har exponering mot, har fått en högre poäng i ansvarsfullt ägande i vår analys. I analysmodellen bedöms även kvaliteten på dialogerna, enligt beskrivningen under rubriken Påverkansarbete. Påverkansdialoger med bolag, geografisk fördelning 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Påverkansdialoger Fondernas exponering Figur 9: Andelen påverkansdialoger fördelat per respektive region, jämfört med geografisk exponering för fonderna som ingår i analysen. Hållbara fonder 19

20 Betyg Publicerad: Maj 2017 Genomsnittsbetyg per fondkategori Graferna nedan visar topp tre fondbolag inom respektive fondkategori, baserat på deras poäng i betygsparametrarna Positivt urval och Ansvarsfullt ägande, jämfört med medelpoängen inom fondkategorin. De streckade linjerna i respektive graf visar maxgränsen för positivt urval respektive ansvarsfullt ägande. Urvalet av fonder inom respektive kategori baseras på samtliga fonder tillgängliga på svenska plattformar hos de aktuella fondbolagen. Samtliga fonders hållbarhetsbetyg uppdateras löpande och visas via Söderberg & Partners digitala fondsökverktyg. Sammanställningen nedan är ett tvärsnitt av förvaltarnas betyg vid rapportens publiceringsdatum, och kan komma att förändras. Observera att det som visas är ett snittbetyg för kategorin, och inte ska betraktas som ett sammanfattande hållbarhetsbetyg för fondbolaget. Global I kategorin Global har Nordeas, SPP:s och Öhmans fonder fått ett högt genomsnittligt betyg. SPP har en genomgående strategi för positivt urval och har integrerat hållbarhet på ett systematiskt sätt i kapitalförvaltningen. Även Nordeas globalfonder har fått en hög genomsnittlig poäng, främst på grund av att de bedriver ett omfattande påverkansarbete med bolag även utanför Europa. Öhman arbetar aktivt som ägare och har en tydlig struktur för rapportering och uppföljning av påverkansdialogerna. resurser till att följa upp hur hållbarhetsarbetet implementeras i bolagens leverantörsled. SPP analyserar bolagen utifrån olika hållbarhetsteman, för att identifiera de företag som har integrerat hållbarhet på ett bra sätt i sin verksamhet. Sverigefonder brukar generellt sett ha en högre hållbarhetsnivå och fonderna i kategorin har därför även en hög medelpoäng. Exempel på fonder med grönt hållbarhetsbetyg SEB Hållbarhetsfond Sverige Nordea Swedish Stars SPP Sverige Plus Nordea SPP Öhman Medel positivt urval Topp 3: Global ansvarsfullt ägande Figur 10: Fondbolag med högst medelpoäng i positivt urval och ansvarsfullt ägande inom kategorin globalfonder, jämfört med kategorins medelpoäng. Exempel på fonder med grönt hållbarhetsbetyg Länsförsäkringar Global Hållbar Öhman Global Hållbar SPP Global Topp 100 Topp 3: Sverige Sverige I kategorin Sverige har Swedbank Robur, SPP och Nordeas fonder fått ett högt snittbetyg i hållbarhet. Swedbank Robur är en stor ägare i många svenska bolag och bedriver ett omfattande påverkansarbete i och med att de löpande träffar bolagsledningar för att diskutera deras hållbarhetsarbete, något som även bygger på interna analyser av respektive bransch. Även Nordeas Sverigefonder har fått en hög genomsnittlig poäng, framförallt tack vare fondbolagets omfattande påverkansarbete. Nordea dedikerar även mycket Nordea SPP Swedbank Robur positivt urval Medel ansvarsfullt ägande Figur 11: Fondbolag med högst medelpoäng i positivt urval och ansvarsfullt ägande inom kategorin sverigefonder, jämfört med kategorins medelpoäng. Hållbara fonder 20

21 Tillväxtmarknader I fondkategorin Tillväxtmarknader har Skandia, East Capital och DNB fått ett högt betyg. Skandia tillägnar relativt mycket resurser till hållbarhetsanalys av bolag och bedriver påverkansarbete, till stor del med bolag i tillväxtmarknadsregioner. East Capital investerar främst i bolag verksamma på tillväxtmarknader och frontier markets. De har lokala investeringsteam som träffar portföljbolagen och påverkansarbetet fokuserar framförallt på bolagsstyrningsfrågor, som har identifierats vara en viktig hållbarhetsfaktor. DNB ställer krav på att bolagen ska följa UN Global Compact, dvs. agera på ett ansvarsfullt sätt i frågor om miljö, mänskliga rättigheter och arbetsrätt. DNB samarbetar även med Global Compact och är delaktiga i deras investerarnätverk som är en plattform för utbyte av erfarenheter och kunskap om Global Compacts tio principer. Både Skandias och DNB:s påverkansdialoger med tillväxtmarknadsbolag bedrivs framförallt via en extern leverantör. Topp 3: Tillväxtmarknader Skandia East Capital DNB Medel positivt urval Topp 3: Europa ansvarsfullt ägande Figur 12: Fondbolag med högst medelpoäng i positivt urval och ansvarsfullt ägande inom kategorin tillväxtmarknadsfonder, jämfört med kategorins medelpoäng. Exempel på fonder med grönt hållbarhetsbetyg Nordea Emerging Stars SPP Tillväxtmarknad Plus Skandia Tillväxtmarknadsfond Europa I kategorin Europa har Threadneedle, BNP Paribas och Nordea fått ett högt genomsnittligt betyg. Threadneedle för påverkansdialoger med bolag som är verksamma framförallt på den europeiska marknaden och deras Europafonder har därmed fått ett högt betyg i ansvarsfullt ägande. Både Threadneedle och BNP Paribas har en omfattande intern hållbarhetsanalys, för att identifiera risker och möjligheter ur ett hållbarhetsperspektiv. Nordeas Europafonder har inte fått ett grönt hållbarhetsbetyg, men samtliga fonder har en tillräckligt hög nivå i både positivt urval och ansvarsfullt ägande för att kvala in på topp 3 i fondkategorin. Nordea är även engagerade i ett flertal samarbeten och branschinitiativ med fokus på hållbara investeringar. Threadneedle BNP Paribas Nordea Medel positivt urval ansvarsfullt ägande Figur 13: Fondbolag med högst medelpoäng i positivt urval och ansvarsfullt ägande inom kategorin europafonder, jämfört med kategorins medelpoäng. Exempel på fonder med grönt hållbarhetsbetyg AXA WF Frm Eurozone RI Parvest Sustainable Equity High Div Europe Pictet European Sustainable Equities Hållbara fonder 21

22 Räntor I kategorin Räntor ligger SPP, Alfred Berg och Carnegie i topp. Generellt har fonder i denna kategori fått ett lågt betyg i ansvarsfullt ägande i och med begränsade förutsättningar för påverkansarbete (se sida 10 hur hållbarhetsstrategier kan appliceras för räntebärande produkter). SPP:s fonder får ett högt snittbetyg i fondkategorin, främst tack vare att de erbjuder en grön obligationsfond vilket är en fond som investerar i projekt med en direkt positiv påverkan på miljön. Även SEB har en grön obligationsfond som har fått ett högt hållbarhetsbetyg. Alfred Berg har implementerat en modell där hållbarhetsfaktorer integreras i kreditanalysen, och de fokuserar på att välja emittenter som bedöms hantera hållbarhetsfrågor på ett bra sätt. Carnegie för påverkansdialoger med ett flertal emittenter av företagsobligationer, vilket höjer deras genomsnittliga hållbarhetsbetyg för räntefonder. De är även transparenta med vilka dialoger som har förts vilket bedöms positivt. Alfred Berg SPP Carnegie Medel positivt urval Topp 3: Räntor ansvarsfullt ägande Figur 14: Fondbolag med högst medelpoäng i positivt urval och ansvarsfullt ägande inom kategorin räntefonder, jämfört med kategorins medelpoäng. Topp 3: Miljö Exempel på fonder med grönt hållbarhetsbetyg SEB Green Bond Fund SPP Grön Obligationsfond Parvest Sustainable Bond Euro Corp Miljö För en sparare som vill få direkt exponering mot hållbar utveckling kan det även vara intressant att investera i en fond med en uttalad hållbarhetsinriktning/tema, t.ex. ny energi, miljöteknik, vattenförsörjning eller andra lösningar som adresserar miljö och klimat. BNP Paribas, Schroder och Pictet får höga medelbetyg i fondkategorin. Oftast brukar utländska fondbolag ha fler nischprodukter inom hållbarhetsområdet, och därmed fler fonder med miljötema. I denna fondkategori är medelbetyget i positivt urval högt, eftersom innehaven väljs in utifrån tydliga hållbarhetskriterier. Exempel på fonder med grönt hållbarhetsbetyg Nordea Klimatfond Parvest Global Environment BNP Equity World Aqua Schroder ISF Global Climate Change Pictet Agriculture DNB Renewable Energy Topp 10 hållbara fonder Nedan listas de fonder som har fått högst poäng i hållbarhetsanalysen (per den ). BNP Paribas Schroder Pictet Medel positivt urval SEB Green Bond Fund SPP Grön Obligationsfond SEB Hållbarhetsfond Sverige Länsförsäkringar Global Hållbar Nordea Klimatfond Nordea Swedish Stars Nordea Emerging Stars Nordea Nordic Stars SPP Sverige Plus Öhman Global Hållbar ansvarsfullt ägande Figur 15: Fondbolag med högst medelpoäng i positivt urval och ansvarsfullt ägande inom kategorin miljöfonder, jämfört med kategorins medelpoäng. Hållbara fonder 22

23 Sammanfattning och avslutande kommentarer För att en fond ska få ett grönt betyg i Söderberg & Partners hållbarhetsanalys måste fondbolaget ta hänsyn till hållbarhet i förvaltningen samt ha ett utmärkt påverkansarbete. Om fonden inte får grönt i ett av dessa perspektiv (Positivt urval och Ansvarsfullt ägande) fås ett gult betyg. Om fonden inte har en tillräckligt hög nivå i någon av dessa två parametrar fås ett rött betyg. Dessa ganska strikta kriterier för gröna fonder gör att cirka 8 % av samtliga fonder i analysen är gröna i hållbarhet (per den ). Dessa fonder är enligt vår bedömning ett bra val om man som sparare vill att ens kapital ska placeras hållbart och vill spara på ett sätt som påverkar bolag i en mer hållbar riktning. Ett gult hållbarhetsbetyg i analysen betyder att fonden har ett väl godkänt hållbarhetsarbete, och det är därmed inte ett dåligt val om man vill investera på ett hållbart sätt. Inte heller röda fonder har en direkt negativ påverkan ur en hållbarhetssynpunkt, utan kan snarare sägas lämna företag och omvärlden oförändrad. Däremot är inte röda fonder ett hållbart val i jämförelse med en gul eller grön fond, som har ännu bättre förutsättningar att ge en hållbar påverkan. Färre fonder med rött hållbarhetsbetyg En förändring från förra rapporten är att det är färre fonder som har fått rött hållbarhetsbetyg, men även andelen fonder med grönt betyg är lägre. Anledningen till att färre fonder har fått ett rött hållbarhetsbetyg beror på att allt fler har börjat integrera hållbarhet i sina analyser och processer, om än inte tillräckligt systematiskt för att det ska styra det totala kapitalet i en mer hållbar riktning. Hållbarhetsstrategierna omfattar fortfarande ett begränsat antal produkter och tillgångsslag. Hållbara fonder-analysen har även utökats och omfattar i dagsläget fler fonder, och den största andelen nya fonder har fått ett gult hållbarhetsbetyg. Att andelen fonder med grönt betyg är lägre beror framförallt på att vi har utökat täckningen av hållbarhetsanalysen, därav har andelen gröna fonder sett till det totala utbudet minskat. Men vi har även ställt högre krav för att en fond ska få en hög poäng i ansvarsfullt ägande, då fondförvaltaren bör kunna redovisa att de arbetar aktivt med påverkansarbete samt har en bra metod för dialoger med bolag. Alternativt kan fonden få ett bra betyg i ansvarsfullt ägande om de använder omfattande resurser för att delta i samarbeten tillsammans med andra investerare % 20% 40% 60% 80% 100% % 20% 40% 60% 80% 100% Genomsnittligt betyg Figur 16: Fördelning (%) av fondernas hållbarhetsbetyg. Statistiken är baserad på 1470 fonder 2015, samt 1640 fonder Hållbara fonder fortfarande en nischprodukt Många fondbolag erbjuder fonder med en tydlig hållbarhetsinriktning, dvs. fonder som applicerar en välj in -strategi. Detta gäller framförallt de utländska fondförvaltarna i analysen, men även flera svenska fondförvaltare erbjuder ett urval fonder med uttalat hållbarhetsfokus, medan övriga fonder i utbudet inte har samma mandat att ta hänsyn till hållbarhetsfrågor. Hållbara investeringar står högt på många kapitalförvaltares agenda, men det är en bit kvar innan det genomsyrar hela fondutbudet och samtliga produkter. Att skifta från en nischprodukt, till en integrerad och hållbar förvaltning, handlar också om att bedriva ett trovärdigt påverkansarbete. Många aktörer är på god väg, men avsaknaden av transparens, formaliserade processer och uppföljning tyder på att ansvarsfullt ägande fortfarande är ett område där fler kan bli ännu bättre. Vägen framåt för hållbart fondsparande Vi ser att förståelsen för hållbarhetsaspekter växer på finansmarknaden, då allt fler investerare väger in hållbarhetsaspekter i deras investeringsbeslut. Även om fondförvaltarnas metoder och strategier skiljer sig åt, börjar det bli allmänt vedertaget att ta hänsyn till hållbarhetsfrågor. Målet är oftast detsamma, det vill säga att ta mer informerade beslut och använda kapitalet för att investera i hållbara bolag och branscher. Men metoderna för hur man uppnår detta skiljer sig åt. Sett till hur fördelningen röda-gula-gröna fonder ser ut i dagsläget har fondsparandet nödvändigtvis inte en negativ effekt på omvärlden, men kapitalet befinner sig i ett slags status quo. En ökad efterfrågan på ett bra hållbarhetsarbete, dvs. högt ställda krav på bolag från hållbara fondförvaltare, skulle kunna vara en ännu starkare drivkraft för hållbar utveckling. Hållbara fonder 23

24 Antipersonella minor Klusterbomber Kemiska eller biologiska vapen Kärnvapen Vapen med utarmat uran Vapen Tobak Alkohol Pornografi Spel Produktion av kol Elproduktion av kol Produktion av fossila bränslen Oljesand Elproduktion av fossila bränslen Bilaga 1: Exkluderingar Exkludering, i vissa fall benämnt som negativt urval eller negativ screening, innebär att fondförvaltaren utesluter innehav av olika anledningar. Fondförvaltaren brukar i vissa fall även ange en siffra i procent för hur stor andel av ett enskilt företags omsättning som tillåts komma från verksamheten eller branschen, utan att företaget exkluderas (en omsättningsgräns). Som tidigare beskrivet premierar vi inte fonder som använder sig av exkluderingsstrategier i vår analys, eftersom att ett exkluderingsbeslut inte har en direkt påverkan på ett bolag. Om investeraren däremot använder exkluderingsstrategier som en del av sitt påverkansarbete, finns det möjlighet till större påverkan och förändring. För mer information om exkluderingsstrategin, se sida 8. Det kan dock finnas andra skäl till att man väljer att utesluta en viss typ av bolag, exempelvis etiska skäl eller att man ur ett riskperspektiv inte vill vara exponerad mot bolag som har stora fossila reserver 16. Vi har kartlagt ca fonder baserat på vad de exkluderar, och av dessa har 20% av fonderna uppgett att de inte applicerar någon form av exkluderingsstrategi. Fondernas exkluderingsstrategier finns tillgängligt för Söderberg & Partners kunder via ett digitalt fondsökverktyg. För att kunna kategoriseras som en exkludering enligt denna kartläggning, är det en förutsättning att fondens innehav regelbundet (minst halvårsvis) granskas av en tredje part/extern leverantör. Exempelvis kontrollerar de om ett bolag överstiger omsättningsgränsen eller om ett bolag har identifierats bryta mot fondförvaltarens krav. Internationella normer och konventioner Normbaserad screening innebär att förvaltaren undviker bolag som bryter mot internationella normer och konventioner, t.ex. OECD:s riktlinjer för multinationella företag eller UN Global Compacts principer för ansvarsfullt företagande. Cirka 40% av fonderna som ingår i undersökningen har uppgett att de undviker att investera i bolag som är involverade i kränkningar av internationella normer och konventioner. Vissa (cirka 10% av fonderna) underkänner bolaget så fort det har Produkt- och branschbaserade exkluderingskriterier 100% 95% 88% 80% 70% 60% 53% 40% 40% 32% 34% 20% 0% 19% 22% 20% 17% 16% 5% 1% 1% Vapen Etik Energislag Figur 17: Typ av exkluderingskriterie, fördelat på samtliga fonder som uppger att de applicerar exkluderingsstrategin. Det är framförallt vanligt att utesluta producenter, men även exkludering av bolag förknippade med exempelvis distribution av tobak och alkohol förekommer. I de etiska kriterierna ovan inkluderas även fonder som utesluter baserat på distribution. 16 Se begreppet stranded assets ; risken för att värdet på fossila tillgångar skrivs ned eftersom de eventuellt inte kommer kunna utvinnas Hållbara fonder 24

25 konfirmerats bryta mot dessa principer. Andra (cirka 30% av fonderna) utesluter bolaget först efter att de har haft en dialog med bolaget men där de inte upplever att bolaget har åtagit tillräckliga förbättringsåtgärder för att komma tillrätta med det inträffade. Det vanligaste exkluderingskriteriet är kontroversiella vapen. Även där finns det ett antal internationella konventioner för fondförvaltarna att förhålla sig till, exempelvis fördraget om förbud mot personminor, FN:s konvention om förbud mot biologiska eller kemiska vapen, icke-spridningsavtalet för kärnvapen och FN:s konvention om klustervapen. Dessa brukar oftast gå under samlingsnamnet kontroversiella vapen, eftersom de anses vara särskilt inhumana. Klustervapen och antipersonella landminor är den vanligaste exkluderingen. 95% respektive 88% av samtliga fonder som applicerar någon form av exkluderingsstrategi, utesluter landminor och klusterbomber. En anledning till att just dessa exkluderingar har fått stort genomslag är att handel med dessa bolags värdepapper är förbjudet i flera europeiska länder. Etiska exkluderingskriterier Alkohol, tobak, pornografi och kommersiell spelverksamhet är exempel på de klassiska exkluderingskriterierna, framförallt eftersom religiösa samfund, institutioner och föreningar med etiska syften länge har velat ta avstånd från de här företeelserna. Förvaltaren exkluderar vanligtvis produktion av t.ex. tobak och alkohol, men även uteslutning av distributörer och återförsäljare förekommer. Fossilfria fonder? I och med de högt uppställda målen i Parisavtalet har det varit ett fortsatt stort fokus på utfasningen av fossila energikällor. Flera förvaltare har valt att exkludera bolag som utvinner kol, och vissa fonder utesluter även bolag som producerar el från fossila bränslen. Priset på kol har sjunkit kraftigt över en lång tid 17 och renodlade kolbolag har minskat i marknadsvärde, vilket eventuellt har underlättat övergången till att tillämpa kolexkludering i fonderna. Exkluderingsstrategin kan tyckas simpel, men det uppstår ofta en gränsdragningsproblematik eftersom fondförvaltaren måste definiera var man ska dra gränsen i distributionsledet och hur stor andel av bolagets verksamhet som kan tillåtas komma från den aktuella produkten. Vår kartläggning visar att den genomsnittliga omsättningsgränsen för produktion av kol är cirka 35%, dvs. att max 35% av bolagets omsättning får härledas till kolproduktion. För utvinning av fossila bränslen går den genomsnittliga gränsen vid 4%. Fondbolagens förening har i en vägledande rekommendation kommit fram till att det får vara högst 5% i omsättningsgräns för att en fond ska kunna klassificera det som en exkludering. Vad gäller exkludering av kolbolag följs generellt inte branschpraxis om 5%, utan gränsdragningen för kol är mycket vidare. I vissa fall tillåts uppåt 60 70% av ett företags omsättning komma från kolproduktion. Förmodligen beror denna skillnad på att många fondförvaltare har börjat avyttra sina kolinnehav i hela fondutbudet och därmed har man inte satt en lika snäv gräns, jämfört med exkludering av fossila bränslen som oftast endast omfattar ett fåtal fonder (se figur 17) med uttalad hållbarhetsinriktning. 17 Från 2011 fram till skrivande stund 2017 Hållbara fonder 25