Hållbara fondförsäkringar

Transkript

1 1 Hållbara fondförsäkringar April 2015 Analytiker: Kajsa Brundin, Patrik Tran HUR VILL DU att ditt pensionskapital ska förvaltas? Valet av förvaltare påverkar avkastningen. Men om pensionsförvaltaren arbetar med hållbarhetsfrågor på ett bra sätt kan valet även påverka miljön, samhället och människors arbetsvillkor. Och det finns anledning att tro att det senare hänger ihop med det förra. Sedan fondförsäkringen introducerades som sparform 1990 har den blivit en stor och viktig del av den svenska tjänstepensionsmarknaden. Däremot är det inte så många som känner till vad ett fondförsäkringsbolag är, vad det gör och vad det skulle kunna göra för sina sparare inom inte minst hållbarhetsområdet. Tillsammans har fondförsäkringsbolagen i undersökningen inflytande över kapital motsvarande 900 miljarder kronor. Som sparare finns möjligheten att låta pensionspengarna påverka framtiden genom att välja ett fondförsäkringsbolag med bra hållbarhetsarbete. Detta är marknadens första hållbarhetsanalys av fondförsäkringar. Utöver att belysa vad de olika fondförsäkringsbolagen gör bra och mindre bra i hållbarhetsfrågor, bidrar analysen även till att kartlägga och sprida best practise mellan fondförsäkringsbolagen. Analysen ska ses som ett komplement till Söderberg & Partners övriga analyser av fondförsäkringar, vilka syftar till att bedöma fondselekteringsförmåga, kostnader och bredd i fondutbudet. METOD. Analysen inkluderar de fjorton fondförsäkringsbolag som omfattas av Söderberg & Partners fondförsäkringsanalys. Vi har använt oss av publikt tillgängligt material samt skickat ut en enkät till fondförsäkringsbolagen med öppna frågor om deras hållbarhetsarbete. I de flesta fall har ett möte bokats in för att diskutera svaren. I andra fall har frågorna besvarats via mail- och telefonkontakt. Två av fondförsäkringsbolagen, Nordnet och Avanza, avstod från att svara, varför enbart publikt material har använts för att analysera dessa. Fondförsäkringsbolagen får betyg i hållbarhet enligt Söderberg & Partners trafikljusmodell, där grönt betyg ges till de mest hållbara fondförsäkringsbolagen, och rött betyg ges till de minst hållbara bolagen. Betyget är baserat på fyra perspektiv som identifierats som de viktigaste och tydligaste skillnaderna mellan de olika bolagens hållbarhetsarbete. De fyra perspektiven är Process för hållbarhet i fondutbudet, Påverkansarbete, Kommunikation och transparens samt Entrélösning. RESULTAT. Tre bolag får grönt betyg i vår utvärdering: SPP, Länsförsäkringar och Skandia, där SPP får flest antal gröna betyg inom de olika perspektiven. Fyra fondförsäkringsbolag får rött betyg: Avanza, Brummer & Partners, Movestic och Nordnet. Resterande sju bolag får gult betyg: Nordea, Folksam, Danica, SEB, Swedbank, AMF och Handelsbanken. Definitioner och inledande kommentarer Definition av hållbarhet Inom begreppet hållbarhet ryms flera områden: miljöfrågor, mänskliga rättigheter, etik, jämställdhet, mångfald, etc. Förvaltare ägnar sig åt dessa frågor av flera anledningar det kan handla om legala krav, marknadsföringssyfte, eller i riskförebyggande syfte.

2 2 Begreppet hållbarhet brukar definieras som att en generation tillgodoser sina behov utan att äventyra framtida generationers möjligheter att tillgodose sina behov 1. Förutom miljöaspekten ( Ekologisk hållbarhet ) inkluderar begreppet även aspekterna Ekonomisk hållbarhet och Social hållbarhet, se figur 1. Ekonomisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet Hållbar utveckling Social hållbarhet FIGUR 1 visar aspekterna som omfattas av begreppet hållbarhet. Ökat intresse för hållbara investeringar Intresset för hållbara investeringar har ökat kraftigt den senaste tiden; från sparare, organisationer och från myndigheter. En effekt av detta är att investeringsstrategier som på ett eller annat sätt refererar till hållbarhetsstrategier är på stark frammarsch. Eurosif, ett nätverk för ansvarsfulla investeringar, skriver i sin senaste rapport från 2014 att samtliga definierade former av hållbara investeringsstrategier ökar i Europa 2. Det ökade intresset syns även tydligt i Sverige. Exempelvis svarar 7 av 10 svenskar att de är intresserade av att ha sina pensionsbesparingar i en portfölj med fokus på hållbara investeringar och klimatsmarta fonder 3. Samtidigt kan hållbarhetshänsyn sägas vara något som sparare närmast förutsätter; i en undersökning från 2014 svarar endast 18 % att pensionsförvaltare inte bör ta hänsyn till hållbarhet utan enbart borde ta finansiell hänsyn i sin förvaltning 4. Vi noterar även ett ökat intresse för hållbara investeringar från myndigheter. Regeringen har i år tillsatt en utredning för att föreslå hur informationen och jämförbarheten av fondförvaltares hållbarhetsarbete kan bli bättre. Här ingår miljö, klimat, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och korruptionsbekämpning. 1 World Commission on Environment and Development, WCED 2 European SRI Study 2014 (2014, Eurosif) 3 Opinionsundersökning genomförd av Cint/WWF (februari 2015) 4 Should pension funds fiduciary duty be extended to include social, ethical and environmental concerns? (2014, Jansson et al) Skillnaden mellan etiska och hållbara investeringsstrategier Begreppet etisk förekommer ofta som en variant av hållbara investeringar. I den vanliga formen brukar etisk referera till att förvaltaren exkluderar företag som producerar eller handlar med exempelvis vapen, tobak, alkohol, spel och pornografi; det vill säga branscher som enligt traditionell västerländsk norm är att betrakta som oetiska. Man fokuserar alltså på vad företaget producerar. Ansvarsfulla och hållbara investeringar identifierar istället risker utifrån ett hållbarhetsperspektiv och väljer företag som hanterar dessa på ett tillfredsställande sätt. Det senare begreppet fokuserar således mer på hur snarare än vad företagen producerar. I den här rapporten fokuserar vi på hållbarhetsstrategier. Men, eftersom många av fondförsäkringsbolagen använder sig av begreppet etisk, och etisk ofta sammanfaller med delar av hållbara investeringsstrategier förekommer även detta begrepp i rapporten. Avkastning i hållbara investeringar? En ständigt återkommande fråga är huruvida förvaltarnas kunder behöver avstå från avkastning eller risk till förmån för hållbarhet. I samma diskussioner förekommer ofta argumentet att en investering måste vara hållbar för att på sikt kunna skapa värde. Ett vanligt argument är att hållbara investeringsstrategier resulterar i lägre avkastning eftersom antalet investeringsalternativ minskar när hänsyn tas till ickefinansiella faktorer, såsom miljö och klimat. Allt annat lika bör detta leda till lägre avkastningsmöjligheter. Förespråkare för hållbara investeringar menar, å andra sidan, att fördelarna med att investera i hållbara företag övervägar nackdelarna; företag som faller utanför investeringsalternativen bedriver ohållbara verksamheter som i längden kommer att göra dem mindre lönsamma. Ett flertal stora undersökningar visar på att hållbara investeringar inte resulterar i lägre avkastning jämfört med investeringar utan beaktande av hållbarhet. Det finns även studier som drar slutsatsen att vissa typer av hållbarhetsstrategier ger högre avkastning än investeringar som inte tar hänsyn till hållbarhet. Exempelvis Cortez, Silva, and Areal (2009) 5 visar att hållbara investeringar i Europa har presterat bättre än motsvarigheterna i USA. En trolig förklaring enligt studien är att man använder olika investeringsstrategier; i USA 5 Socially Responsible Investing in the Global Market: The Performance of US and European Funds University of Minho (2009, Cortez, Silva och Areal)

3 3 använder man mestadels exkludering medan man i Europa använder sig mer av metoder såsom normbaserad screening och aktiv påverkan. Detta tyder på att det finns skillnader i avkastningspotential mellan de olika strategierna och att en mer aktiv strategi för hållbara investeringar än enbart exkludering kan löna sig. Figur 2 och figur 3 visar resultat från en enkätundersökning som Carbon Trust 6 har utfört där 475 storföretag i Kina, Korea, Brasilien, Storbritannien och USA tillfrågades. Figur 2 visar hur de tillfrågade bolagen tror att en framtida resursbrist 7 kommer att påverka dem. 60 % tror att utvecklingen kommer att leda till ökade kostnader för deras tjänster och produkter. 55 % tror att de kommer att kunna verka på färre geografiska marknader och 43 % tror att de kommer att kunna erbjuda ett mindre varierat produkt- eller tjänsteutbud. 31 % tror att utvecklingen kan leda till en försämrad kvalitet i sina produkter och 26 % tror att de kommer att behöva förändra sina affärsprocesser betydligt. Hur företag tror att framtida resursbrister kommer att påverka deras verksamhet Ökade kostnader 31% 60% Försämrad produktkvalitet 43% 55% Ändrad geografisk verksamhet Förändrade produkter Förändrade processer 26% FIGUR 2 visar hur 475 tillfrågade storföretag tror att en framtida resursbrist kommer att påverka deras verksamhet. Figur 3 visar hur de tillfrågade företagen planerar att vidta åtgärder för att anpassa sig till en framtida brist på naturresurser. Nästan 40 % av de tillfrågade tror att de kommer att behöva göra omfattande förändringar inom 6 Businesses sleepwalking into a Resource Crunch, (2012, Carbon Trust) 7 Exempelvis tillgång till vatten, fossila bränslen, elenergi, sällsynta jordartsmetaller och andra naturtillgångar de närmsta tre åren. Samtidigt svarar nästan en tredjedel att de inte tror sig behöva göra omfattande förändringar förrän om tidigast 10 år. Vi kan alltså förvänta oss att det kommer att råda stora skillnader mellan bolag framöver i hur förberedda de är för förändringar. Ett aktivt urval av mer hållbara bolag, som en välintegrerad del av investeringsprocessen, kan därför förväntas bli en allt viktigare strategi framöver. När företag tror sig behöva göra omfattande anpassningar av verksamheten 20% redan idag 19% upp till 3 år 15% om 3-5 år FIGUR 3 visar när 475 tillfrågade storföretag tror att det kommer att behöva göra omfattande förändringar för att anpassa sig till en framtida resursbrist. Om rapportens upplägg 19% om 5-10 år 22% om år Den här rapporten inleder med en översikt av hållbara investeringsstrategier, som är viktiga att känna till för att kunna tillgodogöra sig beskrivningen av hur fondförsäkringsbolagen arbetar. Därefter beskriver vi metoden för hur Söderberg & Partners har utvärderat fondförsäkringsbolagen, resultatet av utvärderingen samt betygsättningen. En översikt över tongivande aktörer inom området hållbara investeringar återfinns i bilaga 1. Bilaga 2 innehåller en mer utförlig beskrivning av respektive fondförsäkringsbolags hållbarhetsarbete. Strategier för hållbara investeringar När metoder för hållbara investeringar först introducerades var begreppen som användes av olika aktörer mycket varierande. På senare år har terminologin som används inom de olika organisationerna konvergerat, vilket är ett tecken på att marknaden håller på att mogna. I den här analysen kommer vi ofta att referera till Eurosifs / Swesifs klassificering av strategier, eftersom de är vanligt förekommande och enkla att förstå. Dessa strategier beskrivs i det följande. 4% om år 1% om år

4 4 BÄST-I-KLASSEN. Den här metoden innebär att man väljer ut eller viktar upp ägandet i de företag inom en viss kategori som presterat bäst, eller förbättrat sig mest, utifrån en ESG 8 -analys. Man exkluderar alltså inte investeringar i denna metod. Detta möjliggör att portföljen fortfarande kan följa valda jämförelseindex, vilket kan vara ett problem med exkluderingsstrategin (definieras nedan). ENGAGEMANG OCH RÖSTNING/AKTIV PÅVERKAN. Den senaste tiden har flera organisationer uttryckt att de behöver ändra sin SRI-strategi 9, eftersom möjligheten att påverka företagen är mycket större genom dialog än genom exkludering. Ett växande antal aktörer använder sig därför av strategin Engagemang och röstning (även kallad Aktiv påverkan). Påverkansarbete och aktivt ägande sker genom röstning i bolagsstämmor och valberedningar samt direkta kontakter med företag i ESG-frågor, i syfte att påverka beteenden eller öka transparensen. EXKLUDERING. Metoden innebär att förvaltaren inte investerar i specifika företag, branscher eller länder. Vanliga områden som utesluts är vapen, pornografi och tobak. Den här metoden kallas även etisk- eller värderingsbaserad exkludering, eftersom kriterierna ofta baseras på val gjorda av kapitalförvaltarna eller kapitalägarna. HÅLLBARA TEMAINVESTERINGAR. Förvaltaren investerar i tillgångar enligt ett visst hållbart tema, exempelvis hållbar energiteknik, vattenhantering eller mikrolån. Strategin innebär att fonder, värdepapper eller andra produkter är direkt kopplade till utveckling inom hållbarhet. Produkter med hållbarhetstema bidrar i sig till att ta itu med sociala och/eller miljömässiga utmaningar såsom klimatförändringar, miljöeffektivitet och hälsa. INTEGRERING. Metoden innebär att kapitalförvaltare integrerar ESG-risker och ESG-möjligheter i sina traditionella ekonomiska analyser i en systematisk process med relevant faktaunderlag. Metoden fokuserar på möjlig påverkan av ESG-frågor på företagets lönsamhet (positiv och negativ), vilket i sin tur påverkar investeringsbeslutet. Här värderas och vägs ESG-faktorer alltså uttryckligen in i den finansiella investeringsanalysen med ekonomiska mått. NORMBASERAD SCREENING. Den här metoden väljer ut investeringsmöjligheter baserat på huruvida företagen 8 ESG: Environmental (Miljö-), Social (Samhälls-) och Governance (Företagsstyrning) 9 SRI står för Socially eller Sustainable Responsible Investment (Hållbara och Ansvarsfulla Investeringar) följer en eller flera internationella normer som behandlar ESG-frågor. Exempel på normer är sådana som tagits fram av OECD, FN och FN-organ såsom Global Compact, ILO, UNICEF och UNHRC. Metoden är oftast mer komplex än exkludering, eftersom det krävs mer analys för att bedöma om investeringen följer den aktuella normen. PÅVERKANSINVESTERINGAR. Investeringsstrategin innebär att man investerar i företag, organisationer och fonder som har avsikten att påverka i sociala eller miljömässiga frågor, kombinerat med att få en ekonomisk avkastning. Påverkansinvesteringar kan göras både i tillväxtmarknader och i utvecklade markander, med olika ambitionsnivåer avkastningsmässigt beroende på de givna förutsättningarna. Investeringarna är ofta projektspecifika, men skiljer sig från filantropi genom att investeraren behåller ägandet och förväntar sig en positiv avkastning på sin investering. Påverkansinvesteringar kan exempelvis vara mikrolån, samhällsinvesteringar och entreprenörsfonder. Hållbara investeringsstrategier i vissa tillgångsslag Hållbarhetsstrategierna som beskrivs i föregående avsnitt kan sägas främst vara avsedda för förvaltare som investerar i aktier. För investeringar i andra tillgångsslag såsom räntor, private equity och derivat är inte alla hållbarhetsstrategier direkt tillämpbara. RÄNTOR. Investeringar i räntor kan ske i olika former, såsom företagsobligationer, statsobligationer och temaobligationer. Företagsobligationer är utställda av företag, vilket innebär att de hållbarhetsstrategier som beaktar hur hållbara företag är även kan tillämpas vid investeringar i företagsobligationer. Eftersom en obligation, till skillnad från en aktie, inte ger rösträtt i företag är möjligheterna till påverkansarbete på det sättet begränsade. Däremot har en långivare ofta en viktig affärsrelation med en låntagare. Temaobligationer finansierar exempelvis företag, projekt eller organisationer inom olika hållbara teman. Ett exempel är green bonds, som finansierar gröna projekt inom områden såsom kollektivtrafik, vattenförsörjning eller energi. Ett annat exempel är social bonds, som finansierar socialt inriktade projekt. RÅVAROR. Handeln med råvaror sker oftast i form av derivat, och ofta som spekulation utan att köparen och säljaren har intresse av den underliggande produkten. Denna handel har, enligt vissa kritiker, resulterat i en volatilitet i råvarupriserna som drabbat fattiga i samhället. Till exempel gick priset på ris upp med cirka 170 % under

5 , något som till stor utsträckning misstänks bero på spekulationer av priset på ris och som resulterade i att slutkonsumenteras köpkraft i termer av ris minskade kraftigt. Detta innebar att många fattiga hamnade under gränsen för svält. Av denna anledning har vissa aktörer uteslutit råvaror ur sitt investeringsunivers; handeln i sig i råvaror skulle alltså vara oetisk och inte långsiktigt hållbar. Å andra sidan argumenterar andra för att råvaruhandeln bidrar med likviditet i råvarumarknaden, något som gynnar producenter av råvaror då de kan säkra sina framtida kassaflöden i en större utsträckning och därmed få större tillgång till banklån. 11 FASTIGHETER. Investeringar i fastigheter kan ske i olika former, till exempel i fastighetsfonder, direktinvesteringar i fastigheter eller i aktier för fastighetsbolag. Dessa olika former av fastighetsinvesteringar ger olika förutsättningar för hållbarhetsarbete. För investeringar i aktier för fastighetsbolag kan hållbarhetsstrategierna beskrivna i föregående avsnitt appliceras, eftersom det de facto är en aktieinvestering. Om man istället gör direktinvesteringar i fastigheter har man mycket stor möjlighet till påverkansarbete och kan därmed se till att fastigheten utvecklas på ett hållbart sätt. PRIVATE EQUITY. Limited Partners i en Private Equity-fond har ett begränsat ekonomiskt ansvar och står för att tillhandahålla fondens kapital medan General Partners förvaltar fonden, med obegränsat ansvar för dess åtaganden. Som förvaltare ska General Partners stå för att hitta företagen som Private Equity-fonden ska investera i, utveckla företagen under innehavstiden och slutligen avyttra innehaven, och kan därigenom tillämpa samtliga hållbarhetsstrategier beskrivna i föregående avsnitt, med mycket stor möjlighet till aktiv påverkan på grund av det stora ägandet i företagen de investerar i. Även Limited Partners kan tillämpa dessa hållbarhetsstrategier genom att bedriva påverkansarbete gentemot General Partners beträffande förvaltningen samt välja ut Private Equityfonder med hänsyn tagen till General Partners hållbarhetsarbete. HEDGEFONDER. De hållbarhetsstrategier som kan användas av traditionellt förvaltade fonder med enbart långa positioner är inte alltid tillämpbart hos en hedgefond, som kan ha mer komplexa förvaltningsstrategier. Exempelvis kan en hedgefond ha korta positioner, i vilka det är svårt att utöva påverkansarbete. Ett annat exempel är hedgefondstrategin high frequency trading, som baseras på algoritmer, vilket innebär en kraftigt begränsad möjlighet till beaktande av ESG-faktorer och fundamental analys. Dessa exempel visar på att hållbarhetsstrategierna som är tillämpbara för en hedgefond till stor utsträckning beror på hedgefondstrategin. Dock finns det i dagsläget väldigt få utvecklade hållbarhetsstrategier givet olika hedgefondstrategier. En av dem är exkludering, det vill säga att hedgefonden minskar investeringsuniverset i vilken den investerar enligt sin hedgefondstrategi. Aspekter kring hur hedgefonder styrs, det vill säga deras governance, har även diskuterats som viktiga i ESGsammanhang. Fonder kan till exempel, genom att ha sitt säte i diverse offshore-marknader, undvika skatt samt regleringar kring bland annat insyn och transparens från finansmarknaden. 12 Hållbara fondförsäkringar Den här rapporten handlar om vilket hållbarhetsarbete som kan bedrivas i en fondförsäkring. På grund av fondförsäkringens uppbyggnad kan detta arbete se ut på olika sätt. Vissa aktörer har fondförvaltning inom samma organisation som fondförsäkringsbolaget finns i (vi kallar detta intern eller egen förvaltning). Andra har fonder märkta med fondförsäkringens varumärke men använder diskretionära förvaltningsmandat eller har enbart externa fonder i sitt fondutbud. Arbetet med den här analysrapporten har visat på att fondförsäkringsbolag framförallt fokuserar på följande typer av hållbarhetsarbete: VAL AV HÅLLBARA FONDER. Fondförsäkringsbolagen använder hållbarhet som ett av urvalskriterierna för att välja in fonder i sitt utbud. Detta kan ske både genom positiv screening ( integrering ) och negativ screening ( exkludering ). PÅVERKANSARBETE. Fondförsäkringsbolagen för dialoger med externa eller interna fondförvaltare i syfte att få dem att ta större hänsyn till hållbarhetsaspekter i sin förvaltning och som ägare. Fondförsäkringsbolagen kan även låna ut sitt namn eller bedriva eget påverkansarbete gentemot direkta och/eller indirekta innehav. KOMMUNIKATION. Flera av fondförsäkringsbolagen framhåller hållbarhetsinformation kring fonderna i sitt fondutbud i samband med listan över tillgängliga fonder. Fondförsäkringsbolagen kan även tillhandahålla information om vad hållbarhet är och varför man som sparare borde vara intresserad av att välja hållbara fonder. 10 The 2008 Food Price Crisis: Rethinking Food Security Policies (2009, Mittal) 11 Hållbara investeringar om ansvar, risk och värde på finansmarknaden (2014, Sjöström) 12 Hållbara investeringar om ansvar, risk och värde på finansmarknaden (2014, Sjöström)

6 6 Hållbarhetsarbete i Sverige Den svenska marknaden är relativt mogen när det kommer till SRI. En tidig aktör var Svenska Kyrkan, som 1980 började använda sig av exkludering i sin förvaltning. Från början tillämpade merparten hållbara förvaltare mestadels exkluderingsmetoden, men sedan dess har trenden gått mer och mer mot positiva hållbarhetsstrategier. Begreppet Ansvarsfulla investeringar fick fart runt millennieskiftet när propositionen till AP-fondlagen föreslog att buffertfonderna skulle ta hänsyn till etik och miljö i sina investeringar. Regelverk Det finns inga juridiska krav inom ESG-frågor för svenska förvaltare. Det finns dock ett par förhållningsregler och principer som är värda att lyfta fram i sammanhanget. AP-FONDLAGEN, som reglerar AP-fondernas förvaltning, innehåller inte specifika krav på etisk eller miljömässig förvaltning. Däremot innehåller propositionen till lagen formuleringen att Hänsyn till miljö och etik skall tas i placeringsverksamheten utan att avkall görs på det övergripande målet om hög avkastning. Inom svensk juridik är propositionstexter mycket viktiga; med anledning av denna skrivelse har buffertfonderna därför bildat Etikrådet, för att samarbeta i aktiv påverkan och andra strategier för hållbarhetsarbete 13. HÅLLBARHETSPROFILER. Inom premiepensionssystemet är det sedan 2013 obligatoriskt för fonder som vill märkas som RI-fonder 14 att följa Swesifs rapporteringsstandard, Hållbarhetsprofilen 15 för SRI-frågor. Hållbarhetsprofilen är något som många inom branschen tror på och arbetar för att den ska bli mer etablerad. Tyvärr finns i dagsläget inte tillräcklig kontroll av vad fondbolagen skriver i hållbarhetsprofilen, och inte heller någon kontroll av att RI-märkta fonder inom premiepensionssystemet faktiskt har en hållbarhetsprofil, så nyttan av projektet är fortfarande begränsad. SJÄLVREGLERING förekommer i förhållandevis hög grad på den svenska marknaden. En del av detta arbete är Etiska nämnden för fondmarknadsföring (ENF), som är en oberoende nämnd med syftet att följa upp fondbolagens marknadsföring och information. Nämnden har tagit fram fem villkor som ska uppfyllas för att man ska få använda benämningen etisk fond, eller andra formuleringar som antyder att fonden placerar utifrån specifika miljömässiga, 13 EFAMA Report on responsible investment, EFAMA, RI står för Responsible Investment (Ansvarsfulla Investeringar) 15 ( sociala eller liknande kriterier. Villkoren handlar om att förvaltaren ska ha en väldefinierad placeringsprocess, en kontrollfunktion, tydlig information om placeringspolicyn, samt redogöra för hur placeringspolicyn har uppfyllts i årsberättelsen. Det femte villkoret behandlar exkludering specifikt; om fondbolaget informerar att placeringar väljs utifrån negativa urvalskriterier får högst 5 % av omsättningen i det bolag eller den koncern där bolaget ingår komma från verksamheter som inte lever upp till kraven som bolaget ställt upp. Metod för utvärdering av fondförsäkringsbolagen Målet med den här analysen är att utvärdera och jämföra fondförsäkringsbolagens arbete med hållbara investeringar. Genom att ställa frågor och diskutera med fondförsäkringsbolagens ansvariga för ansvarsfulla investeringar, har vi ett unikt analysunderlag som inte är lätt tillgängligt för den enskilde spararen. För att utvärdera fondförsäkringsbolagens hållbarhetsarbete på ett så omfattande och nyanserat sätt som möjligt ställde vi frågor utifrån fyra perspektiv: Metod, Process, Omfattning (vad som omfattas hållbarhetsarbetet) samt Övriga samarbeten och initiativ. I de flesta fall har ett eller flera möten ägt rum för att diskutera svaren. Två av fondförsäkringsbolagen, Avanza och Nordnet, avstod från att delta i undersökningen, varför publikt material har använts för att analysera dessa. Analysen omfattar följande 14 fondförsäkringsbolag: AMF Avanza Brummer & Partners ( Brummer ) Danica Folksam Handelsbanken ( SHB ) Länsförsäkringar ( LF ) Movestic Nordea Nordnet SEB Skandia Link ( Skandia ) SPP Swedbank Utifrån den information som har framkommit i undersökningen har vi sedan utformat metoden för att utvärdera fondförsäkringsbolagen. Nedan följer ett par kommentarer till principer och ställningstaganden som vi har gjort, och som vi har fått många frågor om.

7 SEB Skandia Link Swedbank Handelsbanken Länsförsäkringar Folksam SPP Nordea AMF Nordnet Movestic Danica Avanza Brummer & Partners ::::::::::::::::::: HÅLLBARA FONDFÖRSÄKRINGAR Söderberg & Partners 7 RELATIVT BETYG. Viktigt att poängtera i metoden är att utvärderingen är relativ. Huvudsyftet med analysen är att sparare ska kunna välja det alternativ bland befintliga fondförsäkringar som är mest hållbart. Detta innebär också att vi inte har tagit hänsyn till fondförsäkringsbolagens strategier i övrigt. Exempelvis, ett fondförsäkringsbolag som väljer ut en viss typ av fonder, som har sämre förutsättningar för att arbeta med hållbarhet på grund av sin strategi, har inte bedömts utifrån sina förutsättningar utan har fått ett lägre betyg. I dessa fall anser vi att en sparare som är intresserad av hållbarhet bör spara i ett försäkringsbolag som har bättre förutsättningar för hållbarhet. VAD GÖR MEST SKILLNAD? Det andra viktiga ställningstagandet som ligger bakom metoden i analysen är att fokus ligger på det som gör mest skillnad. Tillsammans har fondförsäkringsbolagen inflytande över tillgångar motsvarande ungefär 900 miljarder kr, och det kapitalet har makt att åstadkomma betydande förändringar. Målet med analysen är alltså att finna de fondförsäkringsbolag som kommer att använda spararnas kapital på ett mer hållbart sätt än övriga bolag. Exempel på var fondförsäkringsbolag har stor möjlighet att påverka är i urvalet av fonderna och i samband med interaktionen med fondförvaltare. Figur 4 visar fondförsäkringsbolagens förvaltade tillgångar. Fondförsäkringstillgångar, mdr kr hållbarhetsarbete. Utvärderingsperspektiven, som kommer att förklaras i nästa avsnitt, är följande: 1. Process för hållbarhetsnivå i utbudet 2. Påverkansarbete 3. Kommunikation och transparens 4. Entrélösning Fondförsäkringsbolagens betyg inom respektive perspektiv vägs ihop till ett totalbetyg i hållbarhet, där perspektiv 1-3 väger lika tungt (30 %), medan perspektiv 4, Entrélösning, står för resterande 10 % av slutbetyget. Mer om detta finns att läsa under rubriken Sammanvägning till ett slutbetyg i nästa sektion. Fyra perspektiv på fondförsäkringbolagens hållbarhetsarbete I det följande definieras och motiveras de utvalda betygsperspektiven. Vi ger även en indikation om betygsgränserna inom respektive perspektiv. Process för hållbarhet i utbudet integrering och exkludering Detta perspektiv utvärderar de processer och krav som finns för att säkerställa att fondutbudet uppnår en viss hållbarhetsnivå. Perspektivet omfattar dels exkluderingsstrategier, det vill säga att företag respektive fondbolag som inte uppfyller vissa kriterier exkluderas ur investeringsuniverset för en fond, respektive möjligheten till att bli fondleverantörer till ett fondförsäkringsbolag, och dels integreringsstrategier, det vill säga att hållbarhet beaktas positivt i förvaltningen i interna fonder respektive i valet av externa fonder. Nedan beskrivs metoderna mer ingående samt betygskriterierna inom respektive område. Tillsammans vägs betygen inom exkludering och integrering ihop till ett gemensamt betyg i perspektivet Process för hållbarhet i utbudet. FIGUR 4 visar fondförsäkringsbolagens respektive storlek. För att jämföra och betygssätta fondförsäkringsbolagen enligt Söderberg & Partners trafikljusmodell, fokuserar vi alltså på de områden som vi identifierade som de tydligaste och viktigaste skillnaderna mellan fondförsäkringsbolagen med avseende på EXKLUDERING. Exkludering av enskilda innehav är den äldsta och minst resurskrävande hållbara investeringsstrategin. Att man som sparare väljer en fond som inte investerar i vapen, tobak, alkohol eller liknande är ett etiskt ställningstagande som kan verka rimligt och tilltalande. Argumentet finns även att dessa verksamheter inte är långsiktigt hållbara, och därför kan det anses vara en hållbar investeringsstrategi att exkludera dem från sitt investeringsunivers. Nackdelen med strategin är att den

8 8 inte bidrar direkt till att förbättra företagens hållbarhetsarbete. Exkluderingsstrategier gentemot fondbolag som inte uppfyller vissa hållbarhetskriterier kan däremot antas ha en direkt effekt på fondbolagen, eftersom de förlorar en viktig distributionskanal ifall de blir exkluderade av något av fondförsäkringsbolagen i undersökningen. Därför väger en exkludering gentemot fondbolag tyngre än exkludering gentemot företag i utvärderingen. Fondförsäkringsbolag får rött betyg ifall de inte tillämpar exkluderingsstrategin. betyg får de fondförsäkringsbolag, med i huvudsak intern förvaltning, som exkluderar baserat på vapen, som är den vanligaste exkluderingsstrategin 16. Om fondförsäkringsbolaget har en stor andel extern förvaltning ges ett gult betyg inom perspektivet om exkludering av externa fonder sker baserat på enkla kriterier såsom PRI-underskrift. Grönt betyg tilldelas de fondförsäkringsbolag med enbart internt, externt eller både internt och externt förvaltade fonder om exkluderingskriterierna är mer omfattande. INTEGRERING. Kvantitativa faktorer såsom avkastning, avgifter och riskspridning ingår som standard när fondförsäkringsbolagen väljer ut vilka fonder som ska ingå i sitt fondutbud. Hållbarhetsaspekter är ofta mer kvalitativa till sin natur. För att fondens hänsyn till hållbarhet verkligen ska få betydelse i urvalet är det därför viktigt att det finns välstrukturerade processer. Samma sak gäller i en fonds förvaltning; för att förvaltaren ska integrera hållbarhet investeringarna på ett bra sätt är det viktigt att det finns verktyg och processer till stöd. betyg tilldelas de fondförsäkringsbolag som inte beaktar hållbarhetsaspekter vid investeringar i interna fonder respektive selekteringar av externa fondleverantörer. De fondförsäkringsbolag som tar hänsyn till hållbarhetsaspekter vid investeringar i interna fonder respektive val av externa fondleverantörer får gult betyg. För att få grönt betyg ska fondförsäkringsbolagen ha väldefinierade och strukturerade processer som säkerställer att hållbarhetsaspekter beaktas vid investeringar i interna fonder respektive selekteringar av externa fonder. 16 Med undantag för så kallad normbaserad uteslutning, som innebär att man utesluter ett bolag som bryter mot internationella normer om man upplever att de inte har för avsikt att bättra sig. I den här rapporten betraktas denna typ av uteslutning som en naturlig del av ett påverkansarbete, och sorteras alltså under perspektivet Påverkansarbete Påverkansarbete Perspektivet Påverkansarbete beaktar påverkansarbete gentemot externa leverantörer av fonder, påverkansarbete gentemot företag som ägs av de internt förvaltade fonderna samt företag som ägs indirekt via externa fondförvaltare. Detta perspektiv är viktigt eftersom fondförsäkringsbolagen, tack vare det stora mängd kapital som de har inflytande över, har stor makt att påverka företag och externa fondbolag till det bättre i hållbarhetsfrågor. Resultatet av påverkansarbete är svårt att mäta eftersom det oftast finns fler krafter som påverkar ett företag eller fondbolag till förändring än en enskild aktörs påtryckningar, såsom exempelvis andra aktörers påverkansarbete, kundefterfrågan, samt lagar och regler. Av den anledningen har vi valt att utvärdera strukturerna och processerna som fondförsäkringsbolagen har på plats för att skapa goda förutsättningar för påverkansarbete som resulterar i förändring. Detta är i linje med Simons (1995) 17 teori om att substituera resultatmätning, vid situationer då resultat är svårt att mäta, med att se till att förutsättningarna för att ett gott resultat ska uppnås finns på plats så kallad input control. betyg får fondförsäkringsbolag som inte bedriver påverkansarbete, eller gör det i begränsad omfattning utan välstrukturerade processer. De fondförsäkringsbolag som bedriver påverkansarbete, men som saknar tydlig struktur och formaliserad utvärdering av påverkansarbetet, får gult betyg. Grönt betyg tilldelas de fondförsäkringsbolag med omfattande och välstrukturerade processer för påverkansarbete samt efterföljande utvärdering. Påverkansarbetet ska även vara proaktivt i viss mån, det vill säga inte bara följa upp när en händelse redan har inträffat utan även arbeta förebyggande. Kommunikation och transparens Perspektivet Kommunikation och transparens omfattar hur fondförsäkringsbolaget väljer att kommunicera hållbarhetshänsyn i enskilda fonder och i utbudet. Genom att kommunicera på ett bra sätt möjliggör man för kunder att göra hållbara val, men man kan också belysa fördelar med hållbara investeringsstrategier och därmed få kunder att vilja göra hållbara val. Det här perspektivet är viktigt eftersom pension är en lågintresseprodukt; för att göra hållbara val är det viktigt att det är enkelt, och då måste konsumenten få bra information på ett lättillgängligt sätt. 17 Levers of Control How Managers Use Innovative Control Systems to Drive Strategic Renewal (1995, Simons)

9 9 Det har också betydelse hur man kommunicerar med spararna. Exempelvis fann en undersökning gjord på den norska marknaden, att sparare har större tendens att välja hållbara alternativ om man belyser de finansiella fördelarna med detta, än om man enbart fokuserar på etiska aspekter. 18 betyg får fondförsäkringsbolag som inte kommunicerar om hållbarhet på något sätt i samband med fondutbudet. betyg tilldelas bolag som tillhandahåller någon information om olika fonders hållbarhetsnivå i samband med fondutbudet. Högsta betyg inom detta perspektiv får fondförsäkringsbolag som tillhandahåller tydlig information och/eller även på ett lättillgängligt sätt framhåller och förklarar fördelar med att investera hållbart. Entrélösning Det fjärde perspektivet berör entrélösningens hållbarhet. Entrélösningen är den fond eller portfölj av fonder som en sparare hamnar i som inte gör något aktivt val. Detta perspektiv är viktigt eftersom valet av entrélösning är ett redskap för fondförsäkringsbolagen att påverka var spararna placerar sina pengar. Kapitalet förblir i entrélösningen för de sparare som inte gör ett aktivt val. Entrélösningen är ofta utformad för att kunna fungera som en helhetslösning för en sparare på längre sikt, om spararen inte väljer fonder. Därför kan valet av entrélösning sägas vara ett styrande val från fondförsäkringsbolagets sida. I vissa fall finns ingen uttalad entrélösning, utan fondförsäkringsbolagen låter sina samarbetspartners eller arbetsgivaren välja entrélösning själv. I dessa fall ges inget betyg inom detta perspektiv, och betyget inom Process för hållbarhet i utbudet får större betydelse. Detta eftersom spararen då kan hamna i vilken fond som helst i utbudet. Det hållbarhetsarbete som beaktas hos entrélösningarna är de hållbarhetsaspekter som hållbarhetsprofilen belyser - det vill säga påverkansarbete, välja bort (exkludering) och välja in (bäst-i-klassen, temainvesteringar och påverkansinvesteringar). Skillnaderna mellan entrélösningarna beträffande exkludering är små, de flesta exkluderar kontroversiella vapen. Det, i kombination med att exkludering anses vara den enklaste hållbarhetsstrategin, har resulterat i att den aspekten inte blir avgörande för betyget i detta utvärderingsperspektiv. Vi har istället fokuserat på påverkansarbete och välja in. betyg får fondförsäkringsbolag med en entrélösning som varken tillämpar påverkansarbete eller väljer in baserat på hållbarhet. betyg tilldelas de fondförsäkringsbolag, vars entrélösning bedriver påverkansarbete i tillräcklig omfattning eller väljer in baserat på hållbarhet. Grönt betyg får fondförsäkringsbolag, vars entrélösning både bedriver påverkansarbete i tillräcklig omfattning och väljer in baserat på hållbarhet. Sammanvägning till ett slutbetyg De tre första perspektiven kan sägas vara främst framåtblickande. Det vill säga, hur arbetar fondförsäkringsbolaget för att välja in mer hållbara fonder till sitt utbud, hur kan man påverka och förenkla för kunderna att göra mer hållbara val, och hur kan man som fondförsäkringsbolag påverka fondförvaltare eller innehav i fonderna att arbeta mer hållbart? Det fjärde perspektivet skiljer sig från övriga eftersom det fokuserar på ett specifikt val som fondförsäkringsbolaget har gjort. Det är viktigt att även belysa det här perspektivet, eftersom valet av entrélösning är ett mycket konkret ställningstagande från fondförsäkringsbolagets sida. Däremot har vi valt att inte ge det här perspektivet lika stor betydelse som övriga perspektiv eftersom det just är en ögonblicksbild. Figur 5 visar de olika perspektivens betydelse för totalbetyget; de tre framåtblickande perspektiven står för vardera 30 % av slutbetyget, medan perspektivet Entrélösning står för resterande 10 % av totalbetyget. Entrélösning 10% Kommunikation och transparens 30% Process för hållbarhet i utbudet 30% Påverkansarbete 30% FIGUR 5 illustrerar de fyra perspektivens relativa betydelse för totalbetyget 18 Investing with Brain or Heart? A Field Experiment on Responsible Investment (2012, Døskeland och Pedersen)

10 10 Resultat och betyg per perspektiv I det följande beskrivs betyget per fondförsäkringsbolag och perspektiv, samt en kort motivering. I bilaga 2 finns utförligare beskrivningar av hållbarhetsarbetet per fondförsäkringsbolag. Process för hållbarhetsnivå i utbudet Tabell 1 visar en sammanställning av fondförsäkringsbolagens betyg i perspektivet Process för hållbarhetsnivå i utbudet. De fondförsäkringsbolag som fått grönt betyg inom perspektivet är SPP, Länsförsäkringar och Skandia. F o ndfö rsäkringsbo lag AM F Avanza Brummer & Partners Danica Folksam Handelsbanken Länsförsäkringar M ovestic Nordea Nordnet SEB Skandia SPP Swedbank B etyg Grönt Grönt Grönt TABELL 1. Resultat i perspektivet Process för hållbarhetsnivå i fondutbudet. Se bilaga 2 för en utförligare beskrivning av hur respektive fondbolag arbetar. I de internt förvaltade fonderna exkluderar SPP företag som tillhör de 10 % sämsta inom hållbarhet i olika högrisksektorer, baserat en intern analysmodell, samt företag som är involverade i tobak- och vapenframställning. SPP integrerar även hållbarhetsaspekter vid investeringar för de internt förvaltade fonderna och vid selektering av externa fonder på ett strukturerat sätt. Länsförsäkringar beaktar hållbarhetsfaktorer vid selektering av externa fonder utifrån tre hållbarhetsperspektiv, som betygssätts enligt ett trafikljussystem. Om fonder presterar ungefär lika bra avkastnings- och riskmässigt prioriteras den fond som är bäst på hållbarhetsarbete. LF exkluderar även företag vars verksamheter involverar landminor, klustervapen och kärnvapen i de interna fonderna. Skandia har utformat en analysmodell för att ranka fondbolagens hållbarhetsarbete och satt en miniminivå för att fonder ska tillåtas ingå i utbudet. Skandia exkluderar baserat på kontroversiella vapen, kärnvapen och tobak i de interna fonderna. Swedbank, SEB, SHB, Folksam, Nordea, AMF och Movestic har fått betyget gult. Swedbank beaktar inte hållbarhet vid selektering av externa fonder i någon större utsträckning, men har en omfattande exkludering och integrering i de interna fonderna. SEB exkluderar de externa fondbolag som inte har skrivit under PRI. Dessutom integreras hållbarhetsaspekter i den interna förvaltningen inom tillgångsslagen fastigheter och private equity, medan aktieförvaltningen nyligen har initierat integreringen. SHBs förvaltare och analytiker har genomgått utbildningar för att integrera hållbarhet i investeringsanalyserna. Dock saknas en tydlig process och struktur för hur integreringen ska gå till och uppföljning av att detta verkligen görs. Movestic har enbart externa fonder och integrerar hållbarhetsfaktorer i helhetsbedömningen av fonder i samband med selekteringsprocessen. Däremot saknas en tydligt strukturerad process för hur hållbarhetsfaktorerna ska påverka helhetsbedömningen. Nordea, som har en mycket liten andel kapital i externa fonder, integrerar hållbarhetsaspekter i investeringsanalyserna för de interna fonderna och hållbarhetsrisker likställs med övriga ekonomiska risker. Dessutom exkluderas företag som är involverade i framställning av vapen ur de aktivt förvaltade fonderna. Däremot finns ingen tydlig strategi för hur Nordea tar hänsyn till hållbarhet i selekteringen av externa fonder. Folksam, som enbart har externa fonder, beaktar hållbarhet som en del av en extern fonds helhetsbedömning, och målet är att det ska finnas minst en hållbar fond inom varje kategori. Dock saknas en tydlig och väldefinierad process samt struktur för hur detta arbete sker. AMF exkluderar kontroversiella vapen i de interna fonderna och har i dessa till viss del integrering av hållbarhetsaspekter i förvaltningen, vilket utgör 99 % av det förvaltade kapitalet. Avanza, Nordnet, Danica och Brummer har alla fått rött betyg. Avanza och Nordnet beaktar inte hållbarhet när de väljer ut fonder till sitt fondutbud, som har över tusen fonder vardera. Brummer beaktar inte heller hållbarhetsfaktorer när de väljer ut externa fondleverantörer. I de internt förvaltade fonderna är hållbarhetsrisker till viss del integrerade i

11 11 investeringsanalyserna. Dock har hållbarhet inte beaktats explicit, utan behandlats som övriga risker. Danicas strategi är att finnas representerad inom alla avtalsområden och har därmed valt att inte beakta hållbarhet vid val av externa fondleverantörer eller exkludera baserat på hållbarhetsfaktorer. Påverkansarbete F o ndfö rsäkringsbo lag AM F Avanza Brummer & Partners Danica Folksam Handelsbanken Länsförsäkringar M ovestic Nordea Nordnet SEB Skandia SPP Swedbank B etyg Grönt Grönt Grönt Grönt Grönt Grönt TABELL 2 visar fondförsäkringsbolagens betyg i perspektivet Påverkansarbete. Mer detaljerad information om respektive bolag finns i bilaga 2. Tabell 2 visar en sammanställning av fondförsäkringsbolagens betyg i perspektivet Påverkansarbete. SPP, AMF, Nordea, Folksam, Skandia och Länsförsäkringar har fått grönt betyg i detta perspektiv. SPP har höga krav på företags hållbarhet och har ett välstrukturerat påverkansarbete med tydliga mål i varje påverkansprocess. Påverkansarbete bedrivs även mot externa fonder, med fokus på att säkerställa att de uppfyller inträdeskriterierna för att få ingå i utbudet. Länsförsäkringar baserar sitt hållbarhetsarbete på normbaserad screening och granskar såväl interna som externa fonders investeringar. Dessutom bedrivs även påverkansarbete gentemot indirekt ägda företag via dialog. AMF har en mycket stor andel interna fonder. Påverkansarbetet i dessa baseras på normbaserad screening. Förvaltarna besöker företag och är representerade i valberedningar i företag där de har betydande innehav. Folksam har enbart externa fonder och har alltid ett uppstartsmöte med nya fonder om hållbarhet, vilket sedan följs upp årligen. Folksam försöker aktivt få fondbolagen att bli mer hållbara, med fokus på att de ska skriva under PRI. Påverkansarbete bedrivs även gentemot indirekta innehav, bland annat med hjälp av media. Nordea har en mycket stor andel interna fonder, vilka omfattas av Nordeas påverkansarbete. Innehav följs upp baserat på en normbaserad screening. Även proaktivt påverkansarbete bedrivs inom utvalda temaområden i de företag där Nordea har betydande ägarandel, samt om de ingår i Nordeas hållbara fonder. Skandia bedriver påverkansarbete gentemot företagen som de interna fonderna investerar i och samarbetar med övriga bolag inom Skandiakoncernen för att öka möjligheterna till påverkan. Utvärderingsmodellen med minimikrav på externa förvaltares hållbarhetsarbete är ett verktyg för att arbeta med påverkan gentemot externa fonder på ett strukturerat sätt. Handelsbanken, Swedbank och SEB får gult betyg inom perspektivet Påverkansarbete. Handelsbanken har en mycket liten andel extern förvaltning. För påverkansarbetet gentemot de interna innehaven finns ett råd för ansvarsfulla investeringar, som fattar beslut om vilka företag som ska bli föremål för påverkansarbete alternativt säljas av direkt. SHB saknar däremot en tydligt definierad process för sitt påverkansarbete. Swedbank har ett välstrukturerat påverkansarbete för de interna fonderna, som även är proaktivt. Däremot bedrivs inget påverkansarbete eller uppföljningsarbete gentemot de externa fondleverantörerna, som är många till antalet. SEB baserar sitt påverkansarbete gentemot företag i interna fonder på normbaserad screening. Denna normbaserade screening utförs även på externa fonders innehav och kontroversiella innehav meddelas till fondbolagen. Påverkansarbetet är även proaktivt till viss del via tematiska påverkansarbeten. Avanza, Nordnet, Danica, Movestic och Brummer & Partners får rött betyg inom perspektivet. Avanza och Nordnet bedriver inget påverkansarbete. Brummer & Partners bedriver ett påverkansarbete i att deras hedgefonder ska bli mer transparenta, men inget påverkansarbete gentemot övriga fonder eller gentemot interna eller externa fonder. Danica bedriver inte hållbarhetsarbete gentemot de externa fondbolagen, medan en normbaserad screening ligger till grund för ett reaktivt påverkansarbete för de interna innehaven. Påverkansarbetet utförs av Danske Invest men har ingen tydlig eller väldefinierad process/struktur. Movestic har enbart externa fonder men screenar inte innehaven i dessa fonder. Movestic bedriver ett visst påverkansarbete i form av en principiell dialog på årsbasis, dock utan en väldefinierad struktur.

12 12 Kommunikation och transparens F o ndfö rsäkringsbo lag B etyg AM F Avanza Brummer & Partners Danica Grönt Folksam Handelsbanken Länsförsäkringar M ovestic Nordea Nordnet SEB Skandia rapport som inte är särskilt lättillgänglig. Folksam erbjuder inte kunderna möjligheten till filtrering baserat på hållbarhet, däremot ger de ut en guide till fondval där bland annat varje fonds hållbarhetsarbete (om det finns något) finns beskrivet, samt huruvida fondbolaget har undertecknat PRI. Nordea har en ansvarsdeklaration utformad enligt hållbarhetsprofilen länkad till fondens informationssida, men det blir inte enkelt jämförbart för spararen. AMF, Brummer & Partners, SHB, Avanza, Nordnet, och Movestic har fått betyget rött. SHB redovisar Criteriafondernas 19 hållbarhetsarbete enligt hållbarhetsprofilen. Detta sker dock inte för övriga fonder och möjligheten att filtrera fondutbudet baserat på hållbarhet saknas. För övriga fondförsäkringsbolag med rött betyg saknas både möjligheten för kunderna att filtrera utbudet baserat på hållbarhet samt lättillgänglig eller lättförståelig information kring respektive fonds hållbarhet. Entrélösning SPP Grönt F o ndfö rsäkringsbo lag B etyg Swedbank AM F TABELL 3 visar fondförsäkringsbolagens betyg i perspektivet Kommunikation och transparens. Mer detaljerad information om respektive bolag finns i bilaga 3. Avanza Brummer & Partners Tabell 3 visar en sammanställning av fondförsäkringsbolagens betyg i perspektivet Kommunikation och transparens. Grönt betyg har Danica och SPP fått. Danica screenar innehaven i de externt och internt förvaltade fonderna enligt vissa internationella riktlinjer och anger andelen av fondens innehav som bryter mot dessa. Detta ger både med en sorts kvantifiering av hur hållbara fonderna är, samtidigt som det är lättförståeligt och lättillgängligt. SPP indikerar, även de, hur hållbara fonderna i utbudet är med hjälp av hållbarhetsnivån, som tas fram genom en internt utvecklad modell som beaktar hur hållbara fondens innehav är. Dessutom kommunicerar SPP tydligt fördelarna med hållbara investeringar. Nordea, SEB, Skandia, Swedbank, Folksam och LF har alla fått betyget gult. Hos SEB, Skandia, Länsförsäkringar och Swedbank har kunden möjlighet att filtrera utbudet baserat på miljö och/eller etik, men saknar utförlig, lättillgänglig eller lättförståelig information om hur hållbara dessa fonder är i samband med fondutbudet. Swedbank är även först ut med att publicera koldioxidavtryck för sina aktie- och blandfonder. Denna information finns dock ännu så länge bara i en separat Danica Folksam Handelsbanken Länsförsäkringar M ovestic * Nordea Nordnet * SEB Skandia SPP Swedbank TABELL 4 visar fondförsäkringsbolagens betyg i perspektivet Entrélösning. Mer detaljerad information om respektive bolag finns i bilaga 2. * Innebär att bolaget inte har något specifik Entrélösning, så betyget inom perspektivet Process för hållbarhetsnivå i utbudet visas istället. 19 Fonder med särskild hållbarhetsinriktning

13 SPP Länsförsäkringar Skandia Nordea Folksam AMF SEB Swedbank Danica Handelsbanken Movestic Avanza Nordnet Brummer & Partners ::::::::::::::::::: HÅLLBARA FONDFÖRSÄKRINGAR Söderberg & Partners 13 Tabell 4 visar en sammanställning av fondförsäkringsbolagens betyg i perspektivet Entrélösning. Inget fondförsäkringsbolag får grönt betyg i detta perspektiv eftersom ingen entrélösning väljer in baserat på hållbarhet. AMF, Danica, Nordea, SEB, Skandia, SPP, Swedbank, SHB och LF får gult betyg eftersom entrélösningarnas förvaltare bedriver påverkansarbete. Avanza, Folksam och Brummer & Partners har fått rött betyg. Leverantören av Folksams entrélösning är Gottex GMA, som inte har någon uttalad hållbarhetsstrategi eller påverkansarbete. Avanza och Brummer & Partners entelösning AMF Kort Räntefond bedriver inte heller påverkansarbete i någon betydande omfattning. Slutligen har Movestic och Nordnet, som saknar entrélösningar, fått samma färgbetyg som de har fått i perspektivet Process för hållbarhetsnivå i utbudet, det vill säga gult respektive rött. Totalbetyg Figur 6 visar fondförsäkringsbolagens totalbetyg i analysen. Vi har viktat samman betygen från de fyra perspektiven, där samtliga perspektiv har lika stor relevans, det vill säga 30 % av slutbetyget, utom perspektivet Entrélösning som står för 10 % av slutbetyget. SPP är det bolag som får högst totalbetyg med grönt betyg i samtliga perspektiv utom Entrélösning, där man inte har valt en mer omfattande hållbarhetsinriktning i förvaltningen. Länsförsäkringar och Skandia har också fått grönt totalbetyg. Länsförsäkringar har ett omfattande påverkansarbete och en väl strukturerad process för att säkerställa hållbarhetsnivån i fondutbudet. Även Skandia har strukturerad process för hållbarhetsnivå i fondutbudet, som även används som verktyg i påverkansarbetet. Skandia och LF är däremot svagare i kommunikationen gentemot kunderna. exkluderingsarbete) i de interna fonderna men är svagare när det kommer till att välja ut fonder till utbudet och att kommunicera på ett bra sätt med sparare. Avanza, Nordnet, Movestic och Brummer & Partners får slutbetyget rött. Movestic har kommit en bit på väg i sitt hållbarhetsarbete men saknar struktur för uppföljning och kontroll och bra verktyg för kunderna. Avanza och Nordnet har båda avstått ifrån att delta i vår undersökning men bedömningen är att det inte har påverkat utfallet särskilt mycket. Dessa aktörer har som strategi att erbjuda ett så brett och så billigt utbud som möjligt, vilket resulterar i att hållbarhetsnivån i de utvalda fonderna inte granskas och man arbetar heller inte med påverkansarbete. Brummer & Partners har å andra sidan en påverkansstrategi, och arbetar med detta inom sin nisch på marknaden; framförallt att få hedgefonder att bli mer transparenta. Däremot är Brummers & Partners strategi inte väl lämpad för att arbeta med hållbarhetsfrågor på samma sätt som övriga bolag och man är sämre på att ta hänsyn till hållbarhetsaspekter i fondselekteringen och i kommunikationen med kunder. Sammanvägt betyg FIGUR 6 visar fondförsäkringsbolagens totalbetyg i hållbarhet. Detaljerad information om respektive bolag finns i bilaga 2. Nordea, Folksam, Danica, SEB, Swedbank, AMF och Handelsbanken får gult betyg. Många av dessa bolag har bra hållbarhetsarbete (påverkansarbete och

14 14 Bilaga 1 Organisationer och samarbeten inom hållbarhet I det följande beskrivs viktiga organisationer och samarbeten inom hållbarhet. EFAMA (European Fund and Asset Management Association) är en sammanslutning av europeiska kapitalförvaltare. Medlemmar är 27 nationella organisationer, drygt 60 finansiella företag och nästan 30 associerade medlemsföretag. EFAMA har en arbetsgrupp för ansvarsfulla investeringar, och har utvecklat egna standarder och kategoriseringar inom området. Etikrådet är ett samarbete mellan Första, Andra, Tredje och Fjärde APfonderna för etik- och miljöfrågor. Syftet är att som ägare påverka företag i dessa frågor, samt att vara en attraktiv samarbetspartner för internationella organisationer med liknande agenda. European Sustainable Investment Forum (Eurosif) är ett nätverk av nationella SIForganisationer (bland annat svenska Swesif) inom EU samt Europeiska institutionella investerare, finansiella tjänsteföretag, akademiska institut, forskningsorganisationer, handelsförbund och icke-statliga organisationer. Organisationen verkar som en tankesmedja med syftet att utveckla hållbarhet inom de finansiella marknaderna i Europa. Fondobolagens Förening är en branschorganisation för att tillvarata fondsparares och fondbolagens intressen. Föreningen är den svenska samarbetsparten i EFAMA. Hållbart värdeskapande är ett samarbetsprojekt som är bildat av 14 av Sveriges största institutionella investerare i syfte att lyfta fram betydelsen av att företagen arbetar med hållbarhetsfrågor. Samarbetet sker kring en enkätundersökning och dialoger med företagen, samt rundabordssamtal. Bland initiativtagarna återfinns pensionssystemets buffertfonder och flera stora pensions- och fondbolag. PRI-Clearinghouse är en plattform avsedd för investerare som skrivit under UN-PRI. Syftet är att investerarna gemensamt ska utöva påtryckningar på företag för att lättare få till förändringar. För att effektivisera arbetet brukar investerarna dela upp företag som är föremål för påverkansarbete mellan sig. Dessutom sker informationsutbyte beträffande hållbarhet mellan investerarna. Sveriges forum för hållbara investeringar (Swesif), är ett icke-vinstdrivande forum för organisationer som arbetar för eller med hållbara investeringar i Sverige. Organisationen arbetar för att öka kunskapen och intresset för SRI på marknaden. Arbetet sker främst genom aktiviteter, seminarier och rundabordssamtal. Man bidrar även med statistik och är den svenska samarbetspartnern i europeiska Eurosif. Swesif startades 2003 och har drygt 30 medlemmar, främst kapitalägare och kapitalförvaltare. UNEP FI (United Nations Environment Programme Finance Initiative) är ett samarbete mellan UNEP och över 200 aktörer i den finansiella sektorn. Organisationen är en plattform för att länka samman FN och den finansiella sektorn i ESG-frågor. Arbetet inom organisationen omfattar att utveckla verktyg och driva forskning, sprida bästa praxis, utarbeta globala standarder och principer, och att underlätta nätverkande genom event och aktiviteter. UNEP FI står bakom PRI-principerna i samarbete med UN Global Compact. UN Global Compact är ett samarbete mellan organisationer som arbetar för att implementera UN Global Compacts tio principer om mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter, miljöarbete och anti-korruption. Organisationen står bakom PRI-principerna i samarbete med UNEP FI.

15 15 Bilaga 2.1 Mer information om AMFs hållbarhetsarbete AMF fondförsäkring har det minsta utbudet av de jämförda bolagen, med strax under 20 fonder. Av ungefär 40 miljarder kronor under förvaltning är cirka 99 % placerat i interna fonder och de resterande 1 % i externa fonder. AMF Fonders kapitalförvaltning är fördelat på sju förvaltare, som tillsammans förvaltar tolv fonder. Generella processer för hållbarhet i fondutbudet AMF följer ett antal internationella konventioner 20 och ska således undvika att investera i bolag som bryter mot dessa. Två gånger per år screenar en extern konsult aktier och företagsobligationer och flaggar alla innehav som på ett eller annat sätt bryter mot principerna. Om ett företag som AMF äger blir rödflaggat initieras som regel en dialog med företaget angående en åtgärdsplan för hur problemet är tänkt att åtgärdas. Gulflaggade företag blir föremål för ytterligare analys och eventuellt påverkansarbete, vilket beslutas av VD för AMF Fonder. Om en dialog inte ger något resultat avyttras företaget som en sista utväg. Det förekommer ibland att företag avyttras utan ett försök till påverkansarbete, även detta då beslutat av VD för AMF Fonder, i samråd med förvaltare för berörd fond. De externt förvaltade fonderna är indexfonder som, med fokus på låga avgifter, kompletterar de internt förvaltade fonderna. Dessa indexfonder har inte samma hållbarhetskrav som de aktivt internt förvaltade fonderna, med motiveringen att de annars skulle avvika från index. för uppföljning av, och dialog med, bolagen som de har investerat i. Fondbolaget tar även hjälp av AMFs ägaransvarige, som också är aktiechef i livbolaget, för att föra en gemensam talan gentemot företagen. Samarbeten AMF är medlem i Swesif, Institutionella ägares förening, Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden, Svensk kod för bolagsstyrning, Fondbolagens förening samt Hållbart värdeskapande och har skrivit under PRI och Global Compact. Om fondutbudet Egna fonder: 12 Externa fonder: 5 10 Information om hållbarhet i samband med fondutbudet: ingen Kapital i fondförsäkringen: ca 40 mdr Entrélösningar: Beroende på avtalsområde: AMF Aktiefond Världen en aktiefond som placerar i den svenska och utländska aktiemarknaden, men högst 60 % av kapitalet får placeras i den utländska marknaden AMF Generationsportfölj en portfölj bestående av en internt förvaltad aktiefond och en internt förvaltad räntefond Påverkansarbete i detalj AMF deltar i valberedningar där de investerar stora delar av sitt kapital samt där de tillhör de fem största aktieägarna och har mer än två procent av rösterna. De röstar även på de bolagsstämmor hos de bolag där de äger mer än en procent av rösterna. Förutom påverkansarbete i samband med årsstämmor bedrivs påverkansarbete löpande under året. De sju förvaltarna inom AMF reser regelbundet runt och besöker företag i Nordamerika, Europa och Asien. Dessutom är varje förvaltare ansvarig 20 Principerna i FN:s Global Compact, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, Ottawa-konventionen, Kemvapenkonventionen, Konventionen om förbud mot biologiska vapen, icke-spridningsfördraget och konventionen mot klustervapen

16 16 Bilaga 2.2 Mer information om Avanzas hållbarhetsarbete Avanzas utbud består av cirka fonder från ungefär 130 olika fondbolag. Av dessa fonder är 99 % externt förvaltade och den återstående 1 % består av internt förvaltade fond-i-fonder och indexfonder med fokus på låga avgifter. Avanza har avstått från att svara på våra frågor, varför publikt material har använts för att analysera deras hållbarhetsarbete. Det finns viss information om hur Avanza agerar som företag utifrån ett hållbarhetsperspektiv, men i princip ingen information om hur man arbetar som ansvarsfull ägare eller i samband med fondförsäkringen. Generella processer för hållbarhet i fondutbudet Avanza beaktar inte fondbolagens eller fondernas hållbarhetsarbete när de selekterar externa fonder till fondutbudet. Detta eftersom de anser att kunderna är bättre lämpade att fatta sina egna placeringsbeslut. I linje med detta fastställde Avanza sin nuvarande CSR-policy år 2014, som bland annat nämner att Avanza ska tillhandahålla information kring hållbarhet till kunderna så att de kan ta hänsyn till detta i sina investeringsbeslut. Detta har implementerats i begränsad omfattning hittills, i form av möjligheten att söka på fonder baserat på branschen miljö. Påverkansarbete i detalj Det finns ingen publik information om Avanzas påverkansarbete. Hållbarhetsredovisningen i Avanza följer GRI G4, men är inte granskad av en extern part. Bland annat har de valt att inte redovisa FS-10 kring påverkansarbete, något som krävs av GRI G4 ifall påverkansarbete anses vara materiellt för verksamheten. Samarbeten Avanza har undertecknat Global Compact. Om fondutbudet Interna fonder: 5-10 Externa fonder: Cirka Information om hållbarhet i samband med fondutbudet: Ingen Kapital i fondförsäkringen: ca 8 miljarder Entrélösning: Avanza 75 en passivt förvaltad fondandelsfond. De underliggande fonderna ska ha en bred marknadsexponering och fonden placerar främst i svenska, globala och tillväxtmarknadsorienterade aktiefonder.

17 17 Bilaga 2.3 Mer information om Brummer & Partners hållbarhetsarbete Brummer Life Försäkringsaktiebolag, som erbjuder fondförsäkringar är ett dotterbolag till Brummer & Partners AB. 21 Utbudet i består av Brummers hedgefonder samt ett antal externa index- och räntefonder. Av det externa fondutbudet tillhandahåller State Street bransch-, region- och enskilda länder-fonder. Långa och korta räntefonder erbjuds via AMF och Folksam. Grunden i fondförsäkringserbjudandet är hedgefond-ifonden Brummer Multi-Strategy, där ungefär 80 % av fondförsäkringens totala kapital återfinns. Fonden investerar i hedgefonder som förvaltas av självständiga förvaltningsbolag som ägs gemensamt av Brummer och förvaltarteamen. Till detta har ett 40-tal index- och räntefonder lagts till, för att erbjuda sparare en möjlighet att sätta ihop en bredare portfölj. Generella processer för hållbarhet i fondutbudet Vad gäller de interna fonderna ansvarar respektive förvaltarteam för sina investeringar. Att analysera alla risker i samband med investeringsanalyserna ingår i förvaltarnas arbete. Bland dessa risker ingår hållbarhetsrisker. Förvaltarteamen har inte formaliserat analysen av hållbarhetsrisker, utan behandlar dem som övriga risker. Fonderna har olika investeringsstrategier och därmed olika förutsättningar och olika verktyg för att arbeta med hållbarhet. Exempelvis har en fond anlitat en extern konsult för att screena portföljen halvårsvis. Ett annat exempel är att en fond bevakar förvaltningen så att handeln inte är marknadspåverkande. Dock finns ingen gemensam standard för hur hållbarhetsarbete ska ske. Vad gäller de externa fonderna är de utvalda med kvantitativa kriterier såsom historisk avkastning, risk och rabatterade avgiftsnivåer. Dessutom gjordes en generell due diligence på fondbolagen där aspekter såsom fondernas uppbyggnad, att samtliga intäkter kommer spararna tillgodo, och förvaltningens governance vägdes in. De externa passiva fonderna är främst exponerade mot utvecklade marknader där enligt Brummer ESG-riskerna kan antas vara lägre än i vissa utvecklingsländer. Påverkansarbete i detalj I de interna fonderna har Brummer möjlighet att påverka i frågor de anser är viktiga. En viktig fråga när det gäller hållbarhet och hedgefonder anser Brummer vara governance. Exempelvis ska Brummer & Partners fonder underteckna HFSB (se nedan) och följa dess standarder gällande exempelvis governance, transparens och riskhantering. Samarbeten Brummer är en av initiativtagarna och grundarna av Hedge Fund Standards Board, som utvecklar riktlinjer kring best practise inom bland annat informationsgivning och transparens, värdering, riskhantering och bolags- samt ägarstyrning. Samtliga fonder i Brummers utbud har eller ska underteckna HFSB, vilket innebär att de måste följa HFSB:s standarder eller, om inte, förklara varför de inte gör det. Brummer har inte undertecknat PRI eftersom de i dagsläget inte tycker att PRI erbjuder tillräckligt implementeringsstöd för hedgefondförvaltare. HFSB samarbetar med PRI i frågor som rör hedgefonder. Om fondutbudet Egna fonder: 6 Externa fonder: ca 40 Information om hållbarhet i samband med fondutbudet: ingen Kapital i fondförsäkringen: 4 miljarder Entrélösning: AMF Räntefond Kort 21 I texten gör vi inte skillnad på legal enhet, utan åsyftar en eller samtliga enheter Brummer eller Brummer & Partners, av praktiska skäl. Detta blir enklare för läsaren, och vi bedömer inte skillnaden vara tillräckligt materiell.

18 18 Bilaga 2.4 Mer information om Danicas hållbarhetsarbete Danica Pension är ett svenskt bolag som ingår i Danske Bank-koncernen. Bolaget har cirka 65 fonder i sitt utbud, varav cirka 20 är förvaltas via Danske Invest, motsvarande ungefär 50 % av kapitalet. Resterande fonder i utbudet, består av externa fonder som levereras av cirka 30 olika externa fondbolag. Danica har anlitat en extern konsult, Wassum, för att designa, selektera och bevaka fondutbudet samt förhandla med fondbolag och hantera fonderna. Generella processer för hållbarhet i fondutbudet Danicas strategi är att finnas representerad i alla kryssvalsmarknader. Det innebär att det är viktigt att ha ett lågt pris, vilket ofta resulterar i indexfonder. Vid selektering av externa fonder tas i första hand hänsyn till prestation och fondernas investeringsprocesser. För de fonder som tar sig förbi det första steget i selekteringen beaktas även hållbarhet, dock saknas en standardiserad process. Det finns inte heller några minimikrav på hållbarhet när fonder ska väljs in. Dock finns strategin att utbudet ska innehålla SRI-fonder med exponering mot Sverige, med global exponering, och med tillväxtmarknadsexponering. Danica selekterar alltså inte fonder baserat på hållbarhet, utan strategin är att erbjuda en bred exponering och samtidigt vara transparent mot kunden. Sedan 2012 kontrolleras samtliga fonder huruvida de har innehav som anses bryta mot internationella normer såsom OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global Compact. Screeningen, som utförs av en extern konsult, sker månadsvis. Baserat på screeningen sammanställer Danica hur smutsig en fond är, det vill säga hur många kontroversiella innehav den har. Resultatet visas i listan över fondförsäkringsbolagets fondutbud, med symboler för om 0 %, mindre än 5 %, eller mer än 5 % av fonden innehåller placeringar i bolag som är kontroversiella enligt de uppsatta kriterierna. Om mindre än 75 % av en fonds investeringar är identifierbart, markeras fonden istället med ett frågetecken. Påverkansarbete i detalj Screeningen av de externa fondernas innehav används inte av Danica för något påverkansarbete gentemot externa fonder. Screeningen av innehavet i Danske Invests fonder ligger däremot till grund för påverkansarbete som utförs av Danske Invest. Om ett företag bryter mot riktlinjerna kontaktar Danske Invest bolaget för att klargöra om de tänker förändra sitt sätt att arbeta på. Beroende på resultatet av denna dialog beslutar förvaltaren sedan huruvida fonden ska behålla eller sälja av fondens investeringar i företaget. Dessutom används screeningen vid exkludering i vissa hållbarhetsprofilerade fonder, såsom den globala SRI-indexfonden som Danica erbjuder. Samarbeten Danske Bank är medlemmar i bland annat Swesif, och har signerat PRI. Om fondutbudet Egna fonder: 17 Externa fonder: 49 Information om hållbarhet i samband med fondutbudet: Symboler visar andel kontroversiella innehav i varje fond Kapital i fondförsäkringen: cirka 23 mdr sek Entrélösning: Danske Invest Aktiv Förmögenhetsförvaltning en blandfond som placerar 50 % i svenska aktier och 50 % i svenska räntor.

19 19 Bilaga 2.5 Mer information om Folksams hållbarhetsarbete Folksam har inget internt fondbolag och erbjuder därför bara externt förvaltade fonder i sitt utbud. Därför fokuserar Folksams hållbarhetsarbete på att göra fondernas hållbarhetsarbete transparenta gentemot kunderna, samt att beakta hållbarhet vid fondselekteringen. I dagsläget finns cirka 65 fonder i utbudet, vilka väljs ut av Fondselekteringsgruppen. Generella processer för hållbarhet i fondutbudet I fondselekteringsprocessen är hållbarhet en aspekt som undersöks kvalitativt. Fonder utesluts inte per automatik på grund av hållbarhet, utan en helhetsbedömning görs av fondens hållbarhetsarbete tillsammans med övriga utvärderingsparametrar, såsom riskjusterad avkastning och kostnad. Däremot är Folksam aktiva för att påverka fondbolaget att underteckna PRI, om de inte har gjort det. I dagsläget visar Folksams hemsida ett om fondbolaget har undertecknat PRI. I övrigt visas ingen kommunikation kring fondernas hållbarhet vid listan över valbara fonder. Det finns ett pågående projekt att kunna länka till fonders hållbarhetsprofiler, men detta är inte lanserat. När Fondselekteringsgruppen har fattat beslut om att ta in en ny fond i utbudet presenteras det för avdelningen Ansvarsfullt Ägande, som består av fyra medarbetare. Om tveksamheter uppstår angående valet kan det även komma att presenteras för Bolagsstyrningskommittén. För att vara transparent om fondernas och fondbolagens hållbarhetsarbete gentemot kund ger Folksam årligen ut En guide till fondval, där bland annat fondernas och fondbolagens hållbarhetsarbete beskrivs. För fonderna anges även avkastning efter avgifter samt huruvida PRI har undertecknats. Folksams ambition är att erbjuda hållbara alternativ inom alla fondkategorier. Bolaget erbjuder etiska indexfonder samt även aktivt förvaltade fonder med hållbarhetsinriktningar. Påverkansarbete i detalj När en ny fond har valts in i sortimentet träffar Ansvarsfullt Ägande fondbolaget och har ett uppstartsmöte med fokus på hållbarhet. Syftet med mötet är att inleda en långsiktig relation och att skapa kanaler för framtida dialoger. Ansvarsfullt Ägande hjälper även fondbolagen med eventuella frågor om hållbarhet löpande. Folksam följer också upp fondbolagens hållbarhetsarbete vid sina årliga uppföljningar, vilket innebär att fondbolagen får besvara samma hållbarhetsfrågor som de får besvara vid selekteringsprocessen. Över åren kan då svaren följas upp och jämföras. Även under uppföljningsmötena är underskrift av PRI en viktig diskussionsfråga. Folksam bedriver inte påverkansarbete med hjälp av det indirekt ägda kapitalet. Däremot är representanter från Folksam duktiga på att synas i media och via den kanalen utöva påverkansarbete och påtryckningar gentemot företag. Samarbeten Folksam är medlem i Swesif och var initiativtagare till Hållbart Värdeskapande. Dessutom har de undertecknat Global Compact, PRI och Carbon Disclosure Project. Om fondutbudet Interna fonder: - Externa fonder: cirka 65 Information om hållbarhet i samband med fondutbudet: om fondbolaget undertecknat PRI Kapital i fondförsäkringen: cirka 80 mdr kr Entrélösning: Gottex GMA Balanserad en fond som investerar globalt i flera olika tillgångsklasser, såsom aktier, obligationer, fastigheter, råvaror, hedgefonder och listed private equity

20 20 Bilaga 2.6 Mer information om Handelsbankens hållbarhetsarbete Handelsbanken Livs huvudleverantör av fonder till fondförsäkringsutbudet är Handelsbanken Fonder. I dessa finns 99 % av det totala förvaltade kapitalet placerat. Externa fonder väljs in som ett komplement till de interna fonderna, om kunderna efterfrågar något som inte finns i det interna utbudet. Det yttersta ansvaret för hållbarhetsfrågor i Handelsbanken Liv är bolagets verkställande direktör. Inom bolaget finns en särskild utsedd person övervakar hur Handelsbanken Liv följer den etablerade hållbarhetspolicyn. Denna person ska också vara ledamot i bolagets fondurvalskommitté. Generella processer för hållbarhet i fondutbudet Det är fondvalskommittén som bestämmer fondutbudet. Kommittén har funnits sedan 2010 och består av representanter från olika delar av Handelsbanken som arbetar med sparande. På kommittéträffarna, som äger rum minst två gånger per år, fokuserar man på val av nya fonder samt uppföljning av befintliga fonder som utmärker sig negativt. Det finns inga standardiserade frågor eller krav på svar om hållbarhet i informationsunderlaget för en extern fond när den presenteras för fondvalskommittén. Utöver bevakningen av fonder som presterar dåligt finns ingen standardiserad uppföljning av befintliga fonder. Detta motiveras med att det mesta av kapitalet är placerat i interna fonder och att man litar på att de arbetar i linje med koncerngemensamma överenskommelser, inklusive sådana som gäller hållbarhet. Handelsbanken Fonder screenar sitt innehav baserat på Global Compacts kriterier två gånger per år för att få hållbarhetsdata om företag som förvaltare och analytiker kan använda i sina investeringsanalyser. Denna normbaserade screening används således inte i första hand för att utesluta företag. Dessutom har förvaltarna hållbarhetsdata från MSCI till sin hjälp. Tanken är att varje förvaltare ska arbeta med hållbarhet integrerat. Olika förvaltare och analytiker har enligt Handelsbanken kommit olika långt med att integrera hållbarhet i sitt dagliga arbete, eftersom hållbarhetsfrågan har varit viktigare för vissa branscher och marknader. Som ett startskott i arbetet genomfördes en hållbarhetsutbildning 2013 för samtliga förvaltare och analytiker. Det finns ingen generell uppföljning av förvaltares/analytikers integrering av hållbarhet i sitt dagliga arbete, utan det är upp till varje chef att följa upp sina medarbetare. Hållbarhetsfrågor lyfts i samband med de regelbundna företagsträffarna om dessa anses inverka på avkastningen. I dagsläget exkluderas företag som arbetar med kontroversiella vapen i Handelsbankens fonder, men Criteriafonderna exkluderar baserat på mer stringenta kriterier. De senare redovisas även enligt hållbarhetsprofilen, vilket inte görs för övriga fonder. Påverkansarbete i detalj Rådet för ansvarsfulla investeringar, med Handelsbanken Fonders VD som ordförande, ansvarar för principiella frågor och sätter upp övergripande mål för hållbarhet i förvaltningen. Rådet beslutar även huruvida ett företag ska bli föremål för påverkansarbete eller till och med exkluderas. Påverkansarbetet kan innebära en dialog med företagens beslutsfattande organ, samarbete med andra ägare, eller röstning på bolagsstämmor. Handelsbanken säljer innehav i bolag om bedömningen är att förändring inte kan uppnås genom engagemang och dialog. Dock kan indexfonder undantas från detta. Samarbeten Handelsbanken har undertecknat Global Compact och PRI samt är medlem i Swesif. Om fondutbudet Interna fonder: Externa fonder: cirka 15 Information om hållbarhet i samband med fondutbudet: hållbarhetsprofil finns för de fem Criteriafonderna Kapital i fondförsäkringen: cirka 80 mdr kr Entrélösning: Handelsbanken Pension generationsfonder L generationsfonder som främst placerar i indexfonder, derivat och räntor.

21 21 Bilaga 2.7 Mer information om Länsförsäkringars hållbarhetsarbete Länsförsäkringar ( LF ) har både interna och externa fonder i sitt fondförsäkringsutbud. De cirka 35 interna fonderna utgör ungefär 70 % av det totala investerade kapitalet, och cirka 45 externa fonder står för resterande andel. Länsförsäkringar har en heltidsanställd som är ansvarig för ansvarsfulla investeringar, vilket inkluderar dialoger, det löpande hållbarhetsarbetet, samt uppföljning med externa förvaltare i ESG-frågor, samt motsvarande en heltidsanställd som arbetar med ägarstyrning och hållbarhet inom fondförvaltningen specifikt. Generella processer för hållbarhet i fondutbudet Länsförsäkringars fondutbud försöker spegla kundernas efterfrågan, det vill säga inga branscher är direkt uteslutna. För att välja in en extern fond i utbudet används kvantitativ utvärdering i kombination med en kvalitativ bedömning. Detta resulterar i en short-list på 2-3 fonder som anses ha bäst förutsättningar för att skapa bra avkastning samt har ett tillfredsställande ESG-arbete. Dessa förvaltare betygssätts sedan enligt en fastställd betygsmall, där ESG-kriterier är inkluderade i form av ett trafikljussystem. De ESG-perspektiv som beaktas är integrering, påverkansarbete och initiativ & kommunikation. Vid situationer där flera fonder får liknande helhetsbetyg föreslås den fond som har bäst ESGbetyg. Efter att en extern fondförvaltare har valts in sker uppföljning minst en gång per år i ett möte, där ESG-frågor tas upp. Denna löpande uppföljning görs av förvaltaranalytiker med ansvar för externa fonder. Påverkansarbete i detalj Länsförsäkringar anlitar en extern konsult för att genomlysa aktie- och ränteinnehavet i samtliga fonder i utbudet. Screeningen baseras på ägarpolicyn, vilken grundas på internationella konventioner. Företag som bryter mot dessa internationella konventioner blir föremål för påverkansarbete. Formellt är det Samarbetsgruppen för Ansvarsfulla investeringar, bestående av representanter från fondbolaget och kapitalförvaltningen, som bedriver påverkansarbetet. Om påverkansarbetet inte ger önskvärd effekt kan företagen uteslutas ur de interna fonderna och de diskretionära mandaten. Företag som har hamnat på exkluderingslistan stannar där till dess att det blir bekräftat att konventionsbrottet upphört och att det har implementerats förebyggande processer som förhindrar liknande händelser i framtiden. Länsförsäkringar är även proaktiva i sitt påverkansarbete och har identifierat två typer av bolag som de fokuserar extra mycket på; bolag inom kakaoindustrin, där barnarbete är vanligt förekommande, och bolag i tillväxtmarknader som arbetar med djur och matproduktion. Proaktiva dialoger förs även med svenska bolag där LF har betydande innehav eller i särskilt riskfyllda branscher I de interna fonderna och de diskretionära mandaten exkluderas företag som är involverade i landminor, klustervapen och kärnvapen. För externa fonder är det svårare för Länsförsäkringar att exkludera bolag. I dessa fall försöker LF påverka de externa fondförvaltarna med målet att få dem att arbeta med hållbarhet i större utsträckning. Med hjälp av resultatet från screeningen kontaktar LF förvaltarna för att få en kommentar om ESGriskerna i tveksamma innehav. Till skillnad från övriga fondförsäkringsbolag i undersökningen försöker Länsförsäkringar även påverka, via dialoger, de bolag som de externa fonderna investerar i, trots att de ibland själva inte äger företagen via sina interna fonder. Samarbeten Länsförsäkringar är medlemmar i Swesif och fondbolaget har undertecknat PRI samt CDP Om fondutbudet Egna fonder: cirka 35 (diskretionära förvaltningsuppdrag) Externa fonder: cirka 45 Information om hållbarhet i samband med fondutbudet: Längförsäkringars egna fonder har en text om hållbarhet Kapital i fondförsäkringen: ca 80 mdr Entrélösning: Fond i fond försiktig en fondandelsfond som placerar i aktie- och räntefonder från LFs fondsortiment. Har normalt cirka 40 % av kapitalet i aktiefonder och 60 % i räntefonder.