Hållbara fonder reviderad version. Definitioner och inledande kommentarer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbara fonder reviderad version. Definitioner och inledande kommentarer"

Transkript

1 1 Hållbara fonder reviderad version Augusti 2015 Analytiker: Kajsa Brundin, Sadaf Nikyar Det här är en reviderad version av analysen Hållbara Fonder. I denna version har framförallt avsnitt som beskriver fondförvaltarnas resultat inom viktiga kategorier av fonder utelämnats. Kontakta Söderberg & Partners för mer information om den fullständiga rapporten. HUR VILL DU att ditt sparkapital ska förvaltas? Valet av förvaltare påverkar avkastningen. Om pensionsförvaltaren dessutom arbetar med hållbarhetsfrågor på ett bra sätt kan valet även påverka miljön, samhället och människors arbetsvillkor. Och det finns anledning att tro att det senare hänger ihop med det förra. Denna analys av hur fondförvaltare arbetar med hållbarhet är den första i sitt slag. Utöver att belysa vad de olika fondförvaltarna gör bra och mindre bra, bidrar analysen även till att kartlägga och sprida best practise. Analysen ska ses som ett komplement till Söderberg & Partners traditionella analys av fonder, vilken bedömer förvaltare utifrån historisk finansiell prestation och strategi. Den här rapporten redovisar metoden och beskriver resultatet av analysen. METOD. Antalet olika fonder tillgängliga för svenska sparare är i dagsläget ungefär I rapporten har vi valt ut de viktigaste fondförvaltarna för en svensk sparare; de största svenska fondförvaltarna och de utländska fondförvaltare som har flest antal fonder tillgängliga för svenska sparare. Vi har använt oss av publikt tillgängligt material samt skickat ut en enkät till fondförvaltarna om deras hållbarhetsarbete. Svaren har ofta följts upp av följdfrågor för att få så rättvisande information som möjligt. I några fall har ett möte bokats in för att diskutera svaren. RESULTAT. BNP Paribas, DNB, Nordea och Threadneedle är de förvaltare som i analysen har störst andel fonder med grönt betyg. För att få ett grönt betyg krävs att bolaget får ett högt betyg i både Ansvarsfullt ägande och Positivt urval. Även Skandia, Swedbank Robur, Pictet och Öhman har ett större antal gröna fonder, men de har även en stor andel fonder med gult och rött betyg. Definitioner och inledande kommentarer Definition av hållbarhet Inom begreppet hållbarhet ryms flera områden: miljöfrågor, mänskliga rättigheter, etik, jämställdhet, mångfald, etc. Förvaltare ägnar sig åt dessa frågor av flera anledningar det kan handla om legala krav, marknadsföringssyfte eller i riskförebyggande syfte. Begreppet hållbarhet brukar definieras som att en generation tillgodoser sina behov utan att äventyra framtida generationers möjligheter att tillgodose sina behov 1. Förutom miljöaspekten ( Ekologisk hållbarhet ) inkluderar begreppet även aspekterna Ekonomisk hållbarhet och Social hållbarhet, se figur 1. Betygsättningen sker på kategorier av fonder hos en enskild förvaltare, anpassade efter hur förvaltningsorganisationen är uppbyggd. Betygsättningen av de enskilda fonderna bygger på två delar hur förvaltaren arbetar för att ta hänsyn till hållbarhet i urvalet av innehav och hur fondförvaltningsbolagen arbetar med påverkansarbete och ansvarsfullt ägande. 1 World Commission on Environment and Development, WCED

2 2 Ekonomisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet Hållbar utveckling Social hållbarhet FIGUR 1 visar aspekterna som omfattas av begreppet hållbarhet. Ökat intresse för hållbara investeringar Intresset för hållbara investeringar har ökat kraftigt den senaste tiden; från sparare, organisationer och från myndigheter. En effekt av detta är att investeringsstrategier som på ett eller annat sätt refererar till hållbarhetsstrategier är på stark frammarsch. Eurosif, ett nätverk för ansvarsfulla investeringar, skriver i sin senaste rapport från 2014 att samtliga definierade former av hållbara investeringsstrategier ökar i Europa 2. Det ökade intresset syns även tydligt i Sverige. Exempelvis svarar 7 av 10 svenskar att de är intresserade av att ha sina pensionsbesparingar i en portfölj med fokus på hållbara investeringar och klimatsmarta fonder 3. Samtidigt kan hållbarhetshänsyn sägas vara något som sparare närmast förutsätter; i en undersökning från 2014 svarar endast 18 % att pensionsförvaltare inte bör ta hänsyn till hållbarhet utan enbart borde ta finansiell hänsyn i sin förvaltning 4. Vi noterar även ett ökat intresse för hållbara investeringar från myndigheter. Regeringen har i år tillsatt en utredning för att föreslå hur informationen och jämförbarheten av fondförvaltares hållbarhetsarbete kan bli bättre. Här ingår miljö, klimat, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och korruptionsbekämpning. Skillnaden mellan etiska och hållbara investeringsstrategier Begreppet etisk förekommer ofta som en variant av hållbara investeringar. I den vanliga formen brukar etisk referera till att förvaltaren exkluderar företag som 2 European SRI Study 2014 (2014, Eurosif) 3 Opinionsundersökning genomförd av Cint/WWF (februari 2015) 4 Should pension funds fiduciary duty be extended to include social, ethical and environmental concerns? (2014, Jansson et al) producerar eller handlar med exempelvis vapen, tobak, alkohol, spel och pornografi; det vill säga branscher som enligt traditionell västerländsk norm är att betrakta som oetiska. Man fokuserar alltså på vad företaget producerar. Ansvarsfulla och hållbara investeringar identifierar istället risker utifrån ett hållbarhetsperspektiv och väljer företag som hanterar dessa på ett tillfredsställande sätt. Det senare begreppet fokuserar således mer på hur snarare än vad företagen producerar. I den här rapporten fokuserar vi på hållbarhetsstrategier. Men, eftersom många av fondförsäkringsbolagen använder sig av begreppet etisk, och etisk ofta sammanfaller med delar av hållbara investeringsstrategier förekommer även detta begrepp i rapporten. Avkastning i hållbara investeringar? En ständigt återkommande fråga är huruvida förvaltarnas kunder behöver avstå från avkastning eller risk till förmån för hållbarhet. I samma diskussioner förekommer ofta resonemanget att en investering måste vara hållbar för att på sikt kunna skapa värde. Ett vanligt argument är att hållbara investeringsstrategier resulterar i lägre avkastning eftersom antalet investeringsalternativ minskar när hänsyn tas till ickefinansiella faktorer, såsom miljö och klimat. Allt annat lika bör detta leda till lägre avkastningsmöjligheter. Förespråkare för hållbara investeringar menar, å andra sidan, att fördelarna med att investera i hållbara företag överväger nackdelarna; företag som faller utanför investeringsalternativen bedriver ohållbara verksamheter som i längden kommer att göra dem mindre lönsamma. Ett flertal stora undersökningar visar på att hållbara investeringar inte resulterar i lägre avkastning jämfört med investeringar utan beaktande av hållbarhet. Det finns även studier som drar slutsatsen att vissa typer av hållbarhetsstrategier ger högre avkastning än investeringar som inte tar hänsyn till hållbarhet. Exempelvis Cortez, Silva, and Areal (2009) 5 visar att hållbara investeringar i Europa har presterat bättre än motsvarigheterna i USA. En trolig förklaring enligt studien är att man använder olika investeringsstrategier; i USA använder man mestadels exkludering medan man i Europa använder sig mer av metoder såsom normbaserad screening och aktiv påverkan. Detta tyder på att det finns skillnader i avkastningspotential mellan de olika strategierna och att en mer aktiv strategi för hållbara investeringar än enbart exkludering kan löna sig. 5 Socially Responsible Investing in the Global Market: The Performance of US and European Funds University of Minho (2009, Cortez, Silva och Areal)

3 3 Figur 2 och figur 3 visar resultat från en enkätundersökning som Carbon Trust 6 har utfört där 475 storföretag i Kina, Korea, Brasilien, Storbritannien och USA tillfrågades. Figur 2 visar hur de tillfrågade bolagen tror att en framtida resursbrist 7 kommer att påverka dem. 60 % tror att utvecklingen kommer att leda till ökade kostnader för deras tjänster och produkter. 55 % tror att de kommer att kunna verka på färre geografiska marknader och 43 % tror att de kommer att kunna erbjuda ett mindre varierat produkt- eller tjänsteutbud. 31 % tror att utvecklingen kan leda till en försämrad kvalitet i sina produkter och 26 % tror att de kommer att behöva förändra sina affärsprocesser betydligt. Hur företag tror att framtida resursbrister kommer att påverka deras verksamhet Ökade kostnader 31% 60% Försämrad produktkvalitet 43% 55% Ändrad geografisk verksamhet Förändrade produkter Förändrade processer 26% FIGUR 2 visar hur 475 tillfrågade storföretag tror att en framtida resursbrist kommer att påverka deras verksamhet. Figur 3 visar hur de tillfrågade företagen planerar att vidta åtgärder för att anpassa sig till en framtida brist på naturresurser. Nästan 40 % av de tillfrågade tror att de kommer att behöva göra omfattande förändringar inom de närmsta tre åren. Samtidigt svarar nästan en tredjedel att de inte tror sig behöva göra omfattande förändringar förrän om tidigast 10 år. Vi kan alltså förvänta oss att det kommer att råda stora skillnader mellan bolag framöver med avseende på hur förberedda de är för förändringar. Ett aktivt urval av mer hållbara bolag, som en 6 Businesses sleepwalking into a Resource Crunch, (2012, Carbon Trust) 7 Exempelvis tillgång till vatten, fossila bränslen, elenergi, sällsynta jordartsmetaller och andra naturtillgångar välintegrerad del av investeringsprocessen, kan därför förväntas bli en allt viktigare kapitalförvaltningsstrategi framöver. När företag tror sig behöva göra omfattande anpassningar av verksamheten 20% redan idag 19% upp till 3 år 15% om 3-5 år FIGUR 3 visar när 475 tillfrågade storföretag tror att det kommer att behöva göra omfattande förändringar för att anpassa sig till en framtida resursbrist. Om rapportens upplägg 19% om 5-10 år 22% om år Den här rapporten inleder med en översikt av hållbara investeringsstrategier som är viktiga att känna till för att kunna tillgodogöra sig beskrivningen av hur bolagen arbetar. Därefter beskriver vi metoden för hur Söderberg & Partners har utvärderat fondförvaltarna, resultatet av utvärderingen samt betygsättningen. Strategier för hållbara investeringar När metoder för hållbara investeringar först introducerades var begreppen som användes av olika aktörer mycket varierande. På senare år har terminologin som används inom de olika organisationerna konvergerat, vilket är ett tecken på att marknaden håller på att mogna. I den här analysen kommer vi ofta att referera till Eurosifs / Swesifs klassificering av strategier, eftersom de är vanligt förekommande och enkla att förstå. Det här avsnittet beskriver olika metoder inom strategier för hållbar aktieförvaltning, hållbara investeringsstrategier i vissa tillgångsslag samt strategier för påverkansarbete. Strategier för hållbar aktieförvaltning BÄST-I-KLASSEN. Den här metoden innebär att man väljer ut eller viktar upp ägandet i de företag inom en viss 4% om år 1% om år

4 4 kategori som presterat bäst, eller förbättrat sig mest, utifrån en ESG 8 -analys. Man exkluderar alltså inte investeringar i denna metod. Detta möjliggör att portföljen fortfarande kan följa valda jämförelseindex, vilket kan vara ett problem med exkluderingsstrategin (definieras nedan). ENGAGEMANG OCH RÖSTNING/AKTIV PÅVERKAN. Den senaste tiden har flera organisationer uttryckt att de behöver ändra sin SRI-strategi 9, eftersom möjligheten att påverka företagen är mycket större genom dialog än genom exkludering. Ett växande antal aktörer använder sig därför av strategin Engagemang och röstning / Aktiv påverkan. Läs mer om påverkansarbete under rubriken Strategier för påverkansarbete. EXKLUDERING. Metoden innebär att förvaltaren inte investerar i specifika företag, branscher eller länder. Vanliga områden som utesluts är vapen, pornografi och tobak. Den här metoden kallas även etisk- eller värderingsbaserad exkludering, eftersom kriterierna ofta baseras på val gjorda av kapitalförvaltarna eller kapitalägarna. HÅLLBARA TEMAINVESTERINGAR. Förvaltaren investerar i tillgångar enligt ett visst hållbart tema, exempelvis hållbar energiteknik, vattenhantering eller mikrolån. Strategin innebär att fonder, värdepapper eller andra produkter blir direkt kopplade till utveckling inom hållbarhet. Produkter med hållbarhetstema bidrar i sig till att ta itu med sociala och/eller miljömässiga utmaningar såsom klimatförändringar, miljöeffektivitet och hälsa. INTEGRERING. Metoden innebär att kapitalförvaltare integrerar ESG-risker och ESG-möjligheter i sina traditionella ekonomiska analyser i en systematisk process med relevant faktaunderlag. Metoden fokuserar på möjlig påverkan av ESG-frågor på företagets lönsamhet (positiv och negativ), vilket i sin tur påverkar investeringsbeslutet. Här värderas och vägs ESG-faktorer alltså uttryckligen in i den finansiella investeringsanalysen med ekonomiska mått. NORMBASERAD SCREENING. Den här metoden väljer ut investeringsmöjligheter baserat på huruvida företagen följer en eller flera internationella normer som behandlar ESG-frågor. Exempel på normer är sådana som tagits fram av OECD, FN och FN-organ såsom Global Compact, ILO, UNICEF och UNHRC. Metoden är oftast mer komplex än 8 ESG: Environmental (Miljö-), Social (Samhälls-) och Governance (Företagsstyrning) 9 SRI står för Socially eller Sustainable Responsible Investment (Hållbara och Ansvarsfulla Investeringar) exkludering, eftersom det krävs mer analys för att bedöma om investeringen följer den aktuella normen. PÅVERKANSINVESTERINGAR. Investeringsstrategin innebär att man investerar i företag, organisationer och fonder som har avsikten att påverka i sociala eller miljömässiga frågor kombinerat med att få en ekonomisk avkastning. Påverkansinvesteringar kan göras både i tillväxtmarknader och i utvecklade marknader, med olika ambitionsnivåer avkastningsmässigt beroende på de givna förutsättningarna. Investeringarna är ofta projektspecifika, men skiljer sig från filantropi genom att investeraren behåller ägandet och förväntar sig en positiv avkastning på sin investering. Påverkansinvesteringar kan exempelvis vara mikrolån, samhällsinvesteringar och entreprenörsfonder. Hållbara investeringsstrategier i vissa tillgångsslag Hållbarhetsstrategierna som beskrivs i föregående avsnitt kan sägas främst vara avsedda för förvaltare som investerar i aktier. För investeringar i andra tillgångsslag, såsom räntor, råvaror och private equity, är inte alla hållbarhetsstrategier direkt tillämpbara. RÄNTOR. Investeringar i räntor kan ske i olika former, såsom företagsobligationer, statsobligationer och temaobligationer. Företagsobligationer är utställda av företag, vilket innebär att de hållbarhetsstrategier som beaktar hur hållbara företag är även kan tillämpas vid investeringar i företagsobligationer. Eftersom en obligation, till skillnad från en aktie, inte ger rösträtt i företag är möjligheterna till påverkansarbete på det sättet begränsade. Däremot har en långivare ofta en viktig affärsrelation med en låntagare. Temaobligationer finansierar exempelvis företag, projekt eller organisationer inom olika hållbara teman. Ett exempel är gröna obligationer, som finansierar gröna projekt inom områden såsom kollektivtrafik, vattenförsörjning eller energi. Ett annat exempel är sociala obligationer, som finansierar socialt inriktade projekt. RÅVAROR. Handeln med råvaror sker oftast i form av derivat, och ofta som spekulation utan att köparen eller säljaren har intresse av den underliggande produkten. Denna handel har, enligt vissa kritiker, resulterat i en volatilitet i råvarupriserna som drabbat fattiga i världen. Till exempel gick priset på ris upp med cirka 170 % under , något som till stor utsträckning misstänks bero på spekulationer i priset på ris och som resulterade i 10 The 2008 Food Price Crisis: Rethinking Food Security Policies (2009, Mittal)

5 5 att slutkonsumenteras köpkraft i termer av ris minskade kraftigt. Detta innebar att många fattiga hamnade under gränsen för svält. Av denna anledning har vissa aktörer uteslutit råvaror ur sitt investeringsunivers; handeln i sig i råvaror skulle alltså vara oetisk och inte långsiktigt hållbar. Det finns å andra sidan de som argumenterar att råvaruhandeln bidrar med likviditet i råvarumarknaden, något som gynnar producenter av råvaror eftersom de kan säkra sina framtida kassaflöden i en större utsträckning och därmed få större tillgång till banklån. 11 FASTIGHETER OCH INFRASTRUKTUR. Investeringar i fastigheter kan ske i olika former, till exempel i fastighetsfonder, direktinvesteringar i fastigheter eller i aktier för fastighetsbolag. Investeringar i infrastruktur liknar på många sätt fastighetsinvesteringar. Investeringarna kan även här ske i olika former; till exempel i aktier i publikt handlade bolag som äger och driver infrastrukturtillgångar, eller genom direktinvesteringar i infrastrukturanläggningar. Dessa olika former av investeringar ger olika förutsättningar för hållbarhetsarbete. För investeringar i aktier kan hållbarhetsstrategierna beskrivna i föregående avsnitt appliceras, eftersom det de facto är en aktieinvestering. Om man istället gör direktinvesteringar har man mycket stor möjlighet till påverkansarbete och kan därmed se till att fastigheten eller infrastrukturtillgången utvecklas på ett hållbart sätt. PRIVATE EQUITY. Limited Partners i en Private Equity-fond har ett begränsat ekonomiskt ansvar och står för att tillhandahålla fondens kapital medan General Partners förvaltar fonden, med obegränsat ansvar för dess åtaganden. Som förvaltare ska General Partners stå för att hitta investeringar, utveckla dessa under innehavstiden och slutligen avyttra innehaven. General Partners kan därigenom tillämpa samtliga hållbarhetsstrategier beskrivna i föregående avsnitt, med mycket stor möjlighet till aktiv påverkan på grund av det stora ägandet i företagen de investerar i. Även Limited Partners kan tillämpa hållbarhetsstrategier genom att bedriva påverkansarbete gentemot General Partners beträffande förvaltningen samt välja ut Private Equity-fonder med hänsyn tagen till General Partners hållbarhetsarbete. HEDGEFONDER. De hållbarhetsstrategier som kan användas av traditionellt förvaltade fonder med enbart långa positioner är inte alltid tillämpbart hos en hedgefond, som kan ha mer komplexa förvaltningsstrategier. Exempelvis kan en hedgefond ha korta positioner, i vilka det är svårt att utöva påverkansarbete. Ett annat exempel är hedgefondstrategin high frequency trading, som baseras 11 Hållbara investeringar om ansvar, risk och värde på finansmarknaden (2014, Sjöström) på algoritmer, vilket innebär en begränsad möjlighet till beaktande av ESG-faktorer och fundamental analys. Dessa exempel visar på att hållbarhetsstrategierna som är tillämpbara för en hedgefond till stor utsträckning beror på hedgefondstrategin. Dock finns det i dagsläget väldigt få utvecklade hållbarhetsstrategier givet olika hedgefondstrategier. En av dem är exkludering, det vill säga att hedgefonden minskar investeringsuniverset i vilken den investerar enligt sin hedgefondstrategi. Aspekter kring hur hedgefonder styrs, det vill säga deras governance, har även diskuterats som viktiga i ESGsammanhang. Fonder kan till exempel, genom att ha sitt säte i diverse offshore-marknader, undvika skatt samt regleringar kring bland annat insyn och transparens från finansmarknaden. 12 Strategier för påverkansarbete Hållbara investeringar kan erhållas genom att investerare försöker påverka bolagen de äger till att förbättra sitt hållbarhetsarbete. Det kallas för engagemang och röstning, eller aktiv påverkan. Nedan följer olika strategier för investerare att påverka bolag. DIALOG. En strategi för påverkansarbete är att ha dialoger med bolagen. Definitionen av en dialog varierar; vissa förvaltare kan benämna ett skickat brev som en dialog, medan andra definierar något som en dialog först om man uppnår ett konstruktivt samtal. Dialogen kan handla om komplettering av information, eller ha syftet att uppnå en specifik förändring. Kontakten tas ofta reaktivt, exempelvis om media eller en organisation har uppmärksammat ett missförhållande i bolagets verksamhet, kan investeraren kalla till ett möte. Syftet vid dessa möten är att få bolagets version av det som har uppmärksammats samt informeras om eventuella åtgärder som har vidtagits. Det är vanligt att investeraren även framställer något krav på att missförhållandet ska rättas till och att bolaget ska ta fram en policy för att förhindra att liknande situationer uppkommer. Som storägare i ett bolag kan det vara enklare att starta en dialog. Många större aktörer har också andra relationer med de svenska börsbolagen, exempelvis som långivare, rådgivare eller som annan tjänsteleverantör. Därför fokuserar många svenska förvaltare på dialoger gentemot svenska och nordiska bolag. Även om nordiska bolag fortfarande har stor potential för förbättringar, är det inte här som det finns mest att förändra inom hållbarhet. Då blir internationella samarbeten en allt viktigare metod för 12 Hållbara investeringar om ansvar, risk och värde på finansmarknaden (2014, Sjöström)

6 AUM (SEK miljarder) ::::::::::::::: HÅLLBARA FONDER Söderberg & Partners 6 att finna kontaktvägar och motivation för bolagen att föra en dialog, se vidare under Effektivt samarbete. BOLAGSSTÄMMA OCH AKTIEÄGARMOTIONER. Ett sätt att påverka bolagen i hållbarhetsfrågor är att göra sin röst hörd på de årliga bolagsstämmorna, där alla aktieägare är välkomna. De allra flesta förslagen på bolagsstämmorna läggs av bolagens styrelse själva och handlar om andra saker såsom att fastställa resultat- och balansräkning, hur resultatet ska disponeras och fastställelse av styrelse. Men investerare kan även använda bolagsstämman för att framföra sina åsikter om bolaget, ställa frågor till bolagens ledning och lämna in egna motioner för omröstning. En aktieägarmotion är ett skriftligt förslag på en åtgärd som aktieägaren vill att bolaget ska genomföra, och det är ett vanligt sätt i framförallt USA för att försöka påverka bolaget. Aktieägarna röstar för eller emot förslaget men det är inte juridiskt bindande; företaget behöver inte genomföra åtgärder även om en majoritet av ägarna vill det. Dock sänder det ut en signal om aktieägarnas uppfattning om frågan och kan därmed vara en anledning för bolaget att ta hänsyn till förslaget. Under 2014 lades rekordmånga motioner inom miljö och sociala frågor på bolagsstämmor i USA. Många rörde krav på bolagen att bli mer transparenta kring sin lobbying och redovisa politiska donationer. Särskilt framträdande inom miljötemat var klimatfrågan. 13 GRUPPTALAN. Grupptalan är en mindre förekommande metod bland svenska investerare som innebär att investerare stämmer bolag där oegentligheter har förekommit som har bidragit till en försämrad aktiekurs. Vanligtvis är det en eller några få investerare som driver huvudmålet medan andra kan ansluta sig. Processen resulterar ofta i förlikning; en överenskommelse om en ekonomisk uppgörelse utan att en dom fälls. En grupptalan kan medföra att bolaget ändrar sin styrningsprocess och blir mer välskött än tidigare. 14 OPINION OCH MEDIAL PÅVERKAN. Även om många kapitalförvaltare föredrar att agera utanför strålkastarljuset förekommer flera exempel på motsatsen; en investerare kan använda sig av media för att påverka opinionen och få större genomslag i sitt påverkansarbete genom att exempelvis publicera rapporter och rankingar, skriva debattartiklar eller använda sociala medier för att få bolagens uppmärksamhet. Fördelen med strategin är att investerare kan åstadkomma förändringar oavsett storleken på det förvaltade kapitalet. Vissa argumenterar dock att möjligheterna att ha en förtrolig dialog med bolagen försämras om man angriper bolagen publikt. Urval av fondförvaltare Syftet med rapporten är att göra en bedömning av fondförvaltare för att hjälpa sparare som vill välja hållbara fonder. På den svenska marknaden finns ungefär fonder tillgängliga, sett till alla plattformar. Många av dessa fonder förvaltas av större förvaltare, men det finns även många förvaltare som bara förvaltar en eller ett par fonder. För att täcka in hela fonduniverset hade vi behövt analysera cirka 200 förvaltare, vilket inte har varit möjligt i det här skedet. I den här analysen har vi därför valt ut de viktigaste svenska och utländska förvaltarna, för att sedan kunna applicera metoden på fler fondförvaltare successivt. Urvalet av svenska bolag baseras på storleken på förvaltat kapital (AUM, Assets Under Management). Med en nedre gräns på 25 miljarder kronor i AUM inkluderas 16 stycken fondförvaltare som tillsammans förvaltar motsvarande 94 % av det sammanlagda kapitalet, se figur 4. Urval av svenska fondförvaltare till analysen (16 st) 800 EFFEKTIVT SAMARBETE. Investerare kan välja att medverka i stora aktieägarkoalitioner som ett mer effektivt sätt att få bolagen att engagera sig i ESG-frågor. Genom att tillsammans representera mer kapital kan ett samarbete lyfta fram frågor eller strategier som inte skulle vara möjliga för investerare att genomföra på egen hand AUM för de svenska bolagen i analysen motsvarar 94 % av totala AUM på svenska fondmarknaden Hållbara investeringar om ansvar, risk och värde på finansmarknaden (2014, Sjöström) st Century Engagement Investor Strategies for Incorporating ESG Considerations into Corporate Interactions (Blackrock & Ceres) 0 Fondförvaltare i analysen Fondförvaltare utanför analysen FIGUR 4 visar de svenska fondförvaltarnas förvaltade kapital. De mörkblå staplarna visar förvaltat kapital hos de 16 fondförvaltare som är inkluderade i analysrapporten, medan de ljusblå

7 Antal fonder ::::::::::::::: HÅLLBARA FONDER Söderberg & Partners 7 staplarna visar kapitalet hos de svenska fondförvaltare som inte är inkluderade i analysen. Vad gäller de utländska fondförvaltarna kan vi inte basera urvalet på storleken på det förvaltade kapitalet; att en fondförvaltare har mycket kapital under förvaltning betyder inte nödvändigtvis att den är viktig på den svenska marknaden. Här har urvalet därför baserats på antalet fonder som bolaget har tillgängligt på den svenska fondmarknaden. En nedre gräns på 30 stycken fonder tillgängliga för svenska sparare ger 17 utländska fondförvaltare till analysen, vilka tillsammans förvaltar 56 % av alla utländska fonder som finns tillgängliga på den svenska marknaden (se figur 5). Urval av utländska fondförvaltare till analysen (17 st) utländska fondförvaltare utvalda till analysen motsvarar 56 % av de utländska fonderna på den svenska marknaden. Fondförvaltare i analysen Fondförvaltare utanför analysen FIGUR 5 visar utländska fondförvaltare med fonder tillgängliga för svenska sparare. De mörkblå staplarna visar antalet fonder på den svenska marknaden hos de utländska fondförvaltarna som är utvalda till analysen. De ljusblå staplarna visar antalet fonder på den svenska marknaden hos de utländska fondförvaltarna som inte är inkluderade i analysen. Figur 6 visar fördelningen i ursprunget av fonder på den svenska fondmarknaden. Av naturliga skäl kommer många förvaltare från Sverige, motsvarande ungefär 35 % av marknadens fonder. Förvaltare med ursprung i USA står också för en stor del av fonderna på den svenska fondmarknaden, följt av nordiska och andra europeiska förvaltare. Fondförvaltares ursprung, förvaltare med fonder på svenska fondmarknaden Sverige USA Storbritannien Schweiz Frankrike Danmark Finland Norge Övriga FIGUR 6 visar var förvaltarna till fonderna på den svenska marknaden är hemmahörande, baserat på antalet fonder. Ovan nämnda kriterier resulterar i ett urval av 33 stycken fondförvaltare, 17 stycken utländska förvaltare och 16 stycken svenska förvaltare, se tabell 1 nedan. Svenska fondförvaltare AMF Brummer&Partners ( Brummer ) Carnegie Catella Didner&Gerge Handelsbanken Lannebo Länsförsäkringar ( LF ) Monyx Nordea SEB SjundeAP-fonden Skandia SPP Swedbank Öhman Utländska fondförvaltare Aberdeen Blackrock BNP Paribas Carnegie Asset Management* Danske Invest Deutsche Bank DNB Fidelity Franklin Tempelton Invesco JP Morgan Pictet Schroder Skagen* State Street Threadneedle UBS TABELL 1 visar de svenska och utländska förvaltarna som är inkluderade i analysen. * Carnegie Asset Management och Skagen är utländska förvaltare vars popularitet hos de svenska spararna är stor. Därför har urvalet baserats på samma grund som för de svenska förvaltarna, det vill säga AUM, med undantag för att endast bolagens förvaltade kapital hänförligt till svenska sparare tas hänsyn till. Eftersom urvalsmetoden skiljer sig mellan de svenska och de utländska förvaltarna får vi en viss skillnad i karaktäristika mellan kategorierna. Gällande de utländska förvaltarna inkluderas endast de med flest antal fonder tillgängliga för svenska sparare, vilket resulterar i att de utländska förvaltarna i genomsnitt har fler fonder, och de är även större aktörer. Det finns dessutom skillnader i normer och lagar mellan olika länderna som förvaltare har verksamhet inom, vilka påverkar hållbarhetsarbetet hos förvaltarna.

8 8 Metod För att erhålla analysunderlaget har vi använt oss av publikt tillgängligt material samt skickat ut en enkät till fondförvaltarna om deras hållbarhetsarbete. Svaren har ofta följts upp av följdfrågor för att få så rättvisande svar som möjligt. I några fall har ett möte bokats in för att diskutera svaren. Finansiell påverkan eller risk Juridiska / regelmässiga / politiska drivkrafter Branschnormer Aspekter som kan ha finansiell påverkan eller som kan vara en risk för fonden på kort, medellång eller lång risk Regleringar eller ändrade förutsättningar på grund av politiska åtgärder Mätetal och faktorer som fondbranschen brukar uppmärksamma som viktiga i hållbarhetssammanhang Betygsättningen av fonderna bygger på två delar hur fondförvaltningen arbetar för att ta hänsyn till hållbarhet i urvalet av innehav till fonden ( Positivt urval ), och hur fondförvaltningsbolagen arbetar med påverkansarbete och ansvarfullt ägande ( Ansvarsfullt ägande ). Ett högt betyg i båda delarna krävs för att en fond ska få ett grönt betyg i hållbarhet. För att identifiera information att samla in från fondförvaltningsbolagen har vi använt oss av en metod med utgångspunkt i Lydenberg et al (2010) 16. För att sedan sammanställa och kategorisera informationen har vi som utgångspunkt använt Swesifs hållbarhetsprofil, med en viss justering 17. Materialitetstest enligt Lydenberg et al (2010) Lydenberg et al (2010) beskriver en process för att identifiera KPI:er till hållbarhetsredovisning med hjälp av ett materialitetstest, där KPI:er bedöms utifrån kriterierna: finansiell påverkan/risk, juridiska/regelmässiga/politiska drivkrafter, branschnormer, viktiga frågor för intressenter, samt möjligheter till innovation. Figur 7 visar kriterierna samt en kort förklaring, anpassad till den svenska fondmarknaden. Viktiga frågor för intressenter Möjligheter till innovation FIGUR 7 visar materialitetstest med utgångspunkt i Lydenberg et al (2010), anpassat till den svenska fondmarknaden. Med hjälp av metodiken illustrerad i figur 7 identifierades och motiveras de viktigaste informationspunkterna enligt figur 8 nedan. Verktyg och uppföljning för positiv och negativ screening, inklusive fossila bränslen Rapportering och transparens, inklusive koldioxidavtryck Medlemskap i organisationer och egna initiativ, utfästelser Ansvarsfullt ägande och påverkan, resurser och mandat Kompetens inom temainvesteringar Frågor som sparare, samhället, NGOs, myndigheter och andra intressenter tycker är viktiga Områden där det finns potential till innovation och kommer miljön, samhället och spararna till godo Finansiell påverkan eller risk Juridiska / regelmässiga / politiska drivkrafter Branschnormer Viktiga frågor för intressenter Möjligheter till innovation FIGUR 8 visar de identifierade viktigaste aspekterna enligt Lydenberg et al (2010):s materialitetstest. 16 Lydenberg, S., Rogers, J., och Wood, D., 2010, From Transparency to Performance: Industry-Based Sustainability Reporting on Key Issues, The Hauser Center for Nonprofit Organizations, Initiative for Responsible Investment, 17 Eftersom Söderberg & Partners inte anser att exkluderingar är intressanta som ensam bedömningsgrund, har vi valt att integrera strategin i den mån den tillför värde i övriga utvärderingskriterier. Se vidare under rubriken Hållbarhetsprofilen. Hur fondförvaltarna har verktyg och incitament att ta hänsyn till hållbarhet i urvalet av innehav är viktigt både för att öka avkastningen och för att undvika finansiella risker. Det är också viktigt för intressenter såsom kunder att urvalet av innehav håller en hög kvalitet. Om det visar sig att en fond har investerat i ett kontroversiellt bolag kan det inte bara vara negativt för avkastningen; många sparare kommer sannolikt också vara besvikna. Dessutom är den här typen av information en av de vanligaste rapporterade indikatorerna för hållbarhet att det kan sägas vara en slags branschstandard.

9 9 Hur fondförvaltaren rapporterar och informerar om sitt hållbarhetsarbete är viktigt ur ett branschperspektiv, men det finns även lagar och regler för vad som måste rapporteras. Medlemskap och deltaganden i branschsamarbeten, och egna liknande initiativ, har en nära koppling till regelmässiga och politiska drivkrafter eftersom samarbeten är en viktig plattform både för att kunna påverka gällande regler, och även för att skapa praxis och anpassa sig till rådande regelverk. Initiativ och samarbeten är också en viktig plattform för innovation, som i längden skapar värden och underlättar för intressenter såsom sparare och andra delar av värdekedjan. Ansvarsfullt och aktivt ägande är något som uppmärksammas mer och mer som en viktig fråga för intressenter, exempelvis sparare och samarbetspartners. Det uppmuntras även via olika initiativ. Ett exempel på det är UK Stewardship Code i Storbritannien, där institutionella investerare starkt rekommenderas att redovisa hur man arbetar som ansvarsfull ägare. Ansvarsfullt ägande har också finansiella fördelar, förvaltaren minskar de finansiella riskerna genom att identifiera och påverka svaga bolag till att hantera sina risker bättre. Genom att identifiera bolag som ligger i framkant i sitt hållbarhetsarbete kan en investerare också finna fler goda avkastningsmöjligheter. Avslutningsvis identifierades kompetens inom temainvesteringar som en viktig aspekt att ta hänsyn till i analysen. Om det finns kompetens inom hållbarhetsanalys i förvaltarorganisationen skapar det möjligheter till innovation för sparare inom hållbarhet. Innovationen kan exempelvis gälla nya fonder, såsom temafonder inom någon bransch med hållbarhetsanknytning eller nya tillgångsslag såsom gröna obligationer eller sociala obligationer. Nya investeringsmöjligheter och ökad kunskap inom hållbarhetsanalys ökar också möjligheterna till god riskjusterad avkastning för sparare. Hållbarhetsprofilen Hållbarhetsprofilen är en rapporteringsstandard som Swesif har tagit fram för att förenkla för kunder att få information om hur fondförvaltaren arbetar med hållbarhet. Syftet är att ge enkel och överskådlig information och man har därför valt ut tre delar för fonder som marknadsför sig som hållbara eller etiska att rapportera om: positivt urval ( väljer in ), exkluderingar ( väljer bort ) och påverkansarbete ( påverkar ). De här strategierna är de vanligaste inom hållbar förvaltning och de flesta arbetssätten kan på något sätt härröras till någon av dessa tre strategier. Exkluderingsstrategier i sig är inte särskilt intressanta, eftersom de sällan leder till konkreta resultat; om man säljer av ett bolag som inte är hållbart, till en köpare som inte har specifika hållbarhetskrav på sina investeringar, har man i praktiken endast underlättat för bolaget att fortsätta agera tveksamt. Om investeraren däremot använder exkluderingsstrategier som en del av sitt påverkansarbete, exempelvis genom att offentligt svartlista de exkluderade bolagen, eller genom att kommunicera en exkludering eller en eventuell exkludering till bolaget i samband med specifika krav på förändring, finns däremot potential till konkret förändring. Det finns alltså inget stort egenvärde i att exkludera så många bolag som möjligt, men exkludering kan vara ett verktyg som en del i en övergripande strategi. Vi har i den här analysen därför valt att inte betrakta exkluderingsstrategin separat, utan som en del av övrigt hållbarhetsarbete i den mån det förekommer. Övriga två rapporteringsdelar, påverkansarbete och positivt urval, används i den här analysen som huvudkategorier i bedömningen av fonders hållbarhetsarbete. Under dessa två huvudrubriker kan vi sortera in de datapunkter som identifierades med hjälp av materialitetsanalysen i föregående avsnitt (se avsnittet Materialitetstest enligt Lydenberg et al (2010) ). Bedömningskriterier och metod för bedömningen POSITIVT URVAL. Hur bolagen arbetar för att ta hänsyn till hållbarhet i förvaltningen benämns i analysen som Positivt urval. Det inkluderar bland annat förvaltarnas tillgång till information för hållbarhetshänsyn vid investeringar, samt om det finns incitament för förvaltarna att ta hänsyn till hållbarhetsrisker. Utöver detta kan enskilda fonder utmärka sig som särskilt hållbara genom att antingen ha särskilt hållbara investeringskrav, eller genom att vara tematiska, exempelvis investera i green bonds eller i miljöteknik. ANSVARSFULLT ÄGANDE. Hur bolagen arbetar med påverkansarbete benämns Ansvarsfullt ägande i analysen och inkluderar bland annat hur fondförvaltaren identifierar objekt för påverkansarbete och hur mycket resurser eller uppmärksamhet bolaget tillägnar detta arbete. Bedömningen sker även utifrån graden av proaktivt påverkansarbete. Proaktivt påverkansarbete innebär att bolaget inte endast följer upp när en händelse redan har inträffat, utan att det även arbetar förebyggande genom att identifiera risker och svaga bolag. Betygsättningen sker baserat på kategorier av fonder hos en enskild förvaltare, enligt hur förvaltningsorganisationen

10 10 är uppbyggd och uppdelat på de två ovanstående faktorerna, Positivt urval och Ansvarsfullt ägande. Exempelvis, en passivt förvaltad sverigeindexfond kan få ett rött betyg i Positivt urval men ett grönt betyg i Ansvarsfullt ägande om vi bedömer att fondbolaget har ett bra Ansvarsfullt ägande-arbete gentemot svenska bolag. Det sammanvägda betyget blir i detta exempel gult. Gränserna för rött, gult, respektive grönt betyg inom de två delfaktorerna är relativa. Det vill säga, efter att ha samlat in information från fondförvaltarna har vi sammanställt informationen och sedan gjort en jämförande analys. I jämförelsen har vi identifierat vilka metoder och arbetssätt som ligger i framkant och därmed bör få grönt betyg, och vilka som är att betrakta som eftersläpare och därmed får ett rött betyg. Dessa gränser har sedan konkretiserats genom ett poängsystem så att den utformade bedömningsmetoden blir rättvis mellan de 33 fondförvaltarna i den här rapporten. Det andra syftet med poängsystemet är att analysen kan expanderas till att omfatta fler fonder framöver. Resultat (reviderat) I det följande beskrivs sammanfattande resultat från analysen, och vi presenterar de fonder som har presterat allra bäst i analysen. I bilaga 1 finns korta kommentarer om hur de olika fondförvaltningsbolagen arbetar med hållbarhet. Passivt och aktivt förvaltade fonder Figur 9 visar snittbetyget i Ansvarsfullt ägande och Positivt urval, fördelat på aktivt och passivt förvaltade fonder. Passivt förvaltade fonder har av naturliga skäl genomsnittligt låga betyg i Positivt urval, eftersom de flesta passivt förvaltade fonderna är indexfonder eller modellbaserade fonder. Indexfonder följer per definition ett index, och de kan därför inte styra över innehaven i sina fonder och heller inte välja ut mer hållbara innehav. De passivt förvaltade fonderna har däremot i snitt högre betyg i Ansvarsfullt ägande. Det finns inte någon lika självklar anledning till denna tendens, men det skulle kunna bero på att man väljer att fokusera mer på den typen av hållbarhetsarbete om man inte kan arbeta med Positivt urval. Sammantaget har dock de aktivt förvaltade fonderna ett högre snittbetyg. Medelbetyg för aktivt och passivt förvaltade fonder Passivt förvaltade Ansvarsfullt ägande FIGUR 9 visar snittbetyget för passivt och aktivt förvaltade fonder, uppdelat på Positivt urval och Ansvarsfullt ägande. Svenska och utländska förvaltare Aktivt förvaltade Positivt urval Figur 10 visar snittbetyget i Ansvarsfullt ägande och Positivt urval uppdelat på svenska och utländska förvaltare. Svenska förvaltare är i genomsnitt något bättre än utländska förvaltare inom både Ansvarsfullt ägande och Positivt urval. Ett intryck från arbetet med rapporten är att det överlag är mer legitimt att prata om hållbarhetsfrågor som svensk fondförvaltare. Flera utländska förvaltare är duktiga på hållbar förvaltning, men arbetet är oftast inte integrerat i övriga delar av förvaltningsorganisationen, utan betraktas som en nischprodukt och / eller en CSR-fråga. Medelbetyg för svenska och utländska förvaltare Svensk Ansvarsfullt ägande Utländsk Positivt urval FIGUR 10 visar snittbetyget för svenska och utländska fondförvaltare, uppdelat på Positivt urval och Ansvarsfullt ägande.

11 DNB Nordea BNP Paribas SPP Threadneedle Swedbank Robur Lannebo Länsförsäkringar Schroder Öhman Pictet Skandia Fonder Handelsbanken Fidelity State Street Sjunde AP-Fonden Aberdeen Franklin Templeton BlackRock SEB JP Morgan Deutsche Bank AMF Skagen UBS Carnegie Invesco Didner & Gerge Catella Danske Invest Carnegie A.M. Monyx Brummer & Partners ::::::::::::::: HÅLLBARA FONDER Söderberg & Partners 11 Genomsnittsbetyg per förvaltare, alla kategorier Ansvarsfullt ägande Positivt urval FIGUR 11 visar snittbetyget av de fonder som respektive bolag har tillgängliga på den svenska marknaden, uppdelat på Positivt urval och Ansvarsfullt ägande. Den nedre streckade linjen visar var gränsen för gult respektive grönt betyg går på fondnivå. Figur 11 visar fondförvaltarnas snittbetyg i analysen där betyg för Positivt urval och Ansvarsfullt ägande har summerats. Två bolag; DNB och Nordea har fonder vars snittbetyg ligger över gränsen för grönt betyg. Elva fondförvaltare har fonder vars snittbetyg ligger under gränsen för gult betyg. Observera att det som visas är ett snittbetyg för fonderna som är analyserade, och inte ska betraktas som ett sammanfattande hållbarhetsbetyg för fondförvaltningsbolaget. Tabell 2 visar de fonder som har presterat allra bäst i analysen, och fått högsta poäng inom både Positivt urval och Ansvarsfullt ägande. DNB är den fondförvaltare med flest antal fonder som i analysen har blivit tilldelade de högsta poängen. Även Nordea, BNP Paribas, Swedbank och Öhman har fonder som uppfyller hållbarhetskraven för de högsta poängen. Fonder med högst poäng Fond Förvaltare Kategori DNB Global Emerging Markets SRI DNB Tillväxtmarknader DNB Global Hållbar DNB Global DNB Global SRI DNB Global DNB Renewable Energy DNB Miljö DNB Sverige Hållbar DNB Sverige Nordea Klimatfond Nordea Miljö Nordea Swedish Stars Nordea Sverige Nordea-1 Emerging Stars Equity Nordea Tillväxtmarknader Nordea-1 Nordic Stars Equity Nordea Norden Parvest Environmental Opportunities BNP Paribas Branschfonder Parvest Global Environment BNP Paribas Miljö Parvest Green Tigers BNP Paribas Miljö Swedbank Robur Ethica Sverige Swedbank Sverige Swedbank Robur Ethica Sverige MEGA Swedbank Sverige Öhman Global Sustainable Brands Öhman Global Öhman Nordisk Miljöfond Öhman Norden TABELL 2 visar fonder med högsta betyg och tillhörande fondförvaltare samt kategori.

12 12 Sammanfattning Figur 19 visar andelen fonder med gröna, gula och röda betyg per fondförvaltare. För ett grönt betyg krävs ett högt betyg i både Positivt urval och Ansvarsfullt ägande. Med andra ord måste bolagen ta hänsyn till hållbarhet i förvaltningen på bästa sätt samt ha ett utmärkt påverkansarbete. Om fonden faller på en av dessa aspekter fås ett gult betyg. Ett rött betyg fås om arbetet brister i båda perspektiven. Dessa ganska strikta kriterier för gröna fonder gör att endast 14 % av alla fonder i analysen är gröna i hållbarhet. BNP Paribas har inga fonder med rött betyg och har även en stor andel fonder med grönt betyg. BNP Paribas har i analysen fått ett högt snittbetyg i flertal kategorier där de har många fonder och de är ett av få bolag som förvaltar fonder med det högsta betyget. DNB, Nordea och Threadneedle har en stor andel fonder med grönt betyg. Både DNB och Nordea förvaltar fonder som har fått högst betyg i analysen. Alla tre förvaltare har ett relativt högt snittbetyg i de flesta kategorier. Fondförvaltare som utmärker sig negativt och endast har fonder med rött betyg i analysen är: Brummer & Partners, Carnegie, Carnegie Asset Management, Catella, Invesco, Monyx samt Skagen. Majoriteten av dessa bolag förvaltar få fonder och är relativt små bolag. BNP Paribas DNB Nordea Threadneedle SPP State Street Fidelity Skandia Fonder Swedbank Robur Handelsbanken Franklin Templeton Pictet Schroder Aberdeen SEB Lannebo BlackRock Öhman Länsförsäkringar Sjunde AP-Fonden Didner & Gerge AMF JP Morgan Danske Invest Deutsche Bank UBS Invesco Monyx Catella Carnegie Skagen Carnegie A.M. Brummer & Partners FIGUR 19 visar fondförvaltarnas andel fonder med röda, gula och gröna betyg.

13 13 Bilaga 1 Kommentarer om fondförvaltarnas hållbarhetsarbete Svenska förvaltare AMF. AMFs fokus är att arbeta med proaktivt påverkansarbete, framförallt i de svenska innehaven. Förvaltare har tillgång till viss hållbarhetsinformation om innehav och potentiella innehav, men det finns ingen tydlig strategi för hur de ska tillämpa denna för positivt urval. BRUMMER & PARTNERS. Brummer & Partners är en hedgefondförvaltare som förvaltar fonder via separata fondbolag. Dessa separata enheter kan ha olika strategier för hållbarhetsarbete, men det finns inga gemensamma strategier för att arbeta med ansvarsfullt ägande och / eller positivt urval. Att fonderna är hedgefonder försämrar dessutom förutsättningarna för att arbeta med hållbarhet. CARNEGIE. Förvaltarna i Carnegie har tillgång till hållbarhetsinformation, men det finns inte bra incitament eller uppmuntran att använda denna till positivt urval. Bolaget genomför löpande en normsbaserad granskning av innehaven, vilket resulterar i en reaktiv återkoppling till förvaltarna. Carnegie arbetar i viss utsträckning med reaktivt påverkansarbete, men inte i någon större omfattning. CATELLA. Catella arbetar med genomlysning av innehaven via en extern konsult. Förvaltarna förväntas ta hänsyn till etiska aspekter i placeringsbeslut och ska årligen dokumentera vad som har gjorts i ESG-frågor, men uppföljningen av detta är svag. Catella arbetar inte med proaktivt påverkansarbete i någon större utsträckning. DIDNER & GERGE. Didner & Gerge använder normbaserad genomlysning av innehav och förvaltarna får automatiskt information vid förändringar. Didner & Gerge prioriterar generellt att ha en dialog med de bolag de investerar i, men dialogen i hållbarhetsfrågor är mestadels reaktiv och förs endast om det är relevant. HANDELSBANKEN. Handelsbanken förvaltar fonder utifrån en tematisk investeringsprocess och bland dessa finns även hållbarhetsteman. Handelsbanken använder en normbaserad genomlysning av sina portföljer, men tydliga incitament för att ta hänsyn till hållbarhet saknas. Dialog och samarbeten med investerade bolag sker, men i huvudsak reaktivt. LANNEBO. Lannebo utbildar sina förvaltare kontinuerligt inom hållbarhetsfrågor. Bolaget sitter i många valberedningar i mindre bolag i Sverige och arbetar delvis med proaktivt påverkansarbete. För att vara ett litet förvaltningsbolag ges hållbarhet relativt stora resurser. LÄNSFÖRSÄKRINGAR. Länsförsäkringars fokus ligger på påverkansarbete i bolag där de är stora ägare samt i branscher där det finns stora risker. Förvaltningen sker via externa mandat och det finns därmed inga gemensamma verktyg för positivt urval. MONYX. Monyx arbetar inte aktivt med hållbarhet och har inget positivt eller negativt urval utifrån hållbarhetskriterier. I förvaltningen arbetar man i huvudsak med olika derivat och ränteinnehav, vilket försvårar för ett hållbarhetsarbete inom ansvarsfullt ägande. NORDEA. Nordeas förvaltare har tillgång till olika verktyg för att kunna ta hänsyn till hållbarhet och de får löpande återkoppling i form av scorecards. Bolaget arbetar proaktivt med påverkansarbete med hjälp av analysen i stars-fonderna. Nordea har relativt mycket tillägnade resurser för hållbarhetsanalys och ansvarsfullt ägande. Bolaget har även omfattande hållbarhetsrapportering och bra tillgänglig information. SEB. SEB implementerar sitt hållbarhetsarbete successivt i förvaltningsorganisationen, men har kommit olika långt beroende på tillgångsslag och förvaltningsstrategi. Exempelvis finns en comply-or-explain-metod i fundamentalt drivna förvaltningsstrategier om ett innehav flaggas vid en genomlysning. Påverkansarbetet bedrivs till viss del proaktivt, framförallt i svenska innehav. SJUNDE AP-FONDEN. Sjunde AP-fonden har ett väl utvecklat påverkansarbete, som består av flera delar; svartlistning, röstning, påverkansdialog, juridiska processer, temaprojekt och påverkansinvesteringar. De har dock i huvudsak indexförvaltning i vilken endast en normbaserad uteslutning görs, så det finns små förutsättningar för positivt urval. SKANDIA. Skandia har intern förvaltning i framförallt indexfonder, och extern förvaltning via ett antal utvalda leverantörer. Samtliga portföljer genomlyses utifrån hållbarhetskriterier, och de köper in extern hållbarhetsanalys. De arbetar med normbaserat reaktivt

14 14 påverkansarbete och deltar aktivt i samarbeten. Ett par av fonderna har mer utökade strategier för påverkansarbete. SPP. SPP har via sin ägare Storebrand tillgång till en hållbarhetsrating, som görs av bolagets hållbarhetsteam. SPP har erfarenhet av gröna obligationer och har ett flertal fonder inom temat hållbarhet. Fokus för påverkansarbete ligger på svenska och norska bolag, men är i stor utsträckning reaktiv. SWEDBANK. Swedbanks förvaltare har flera verktyg för att kunna ta hänsyn till hållbarhet och de får även återkoppling med jämna mellanrum. Bolaget har relativt mycket resurser för att arbeta med ansvarsfullt ägande och man fokuserar framförallt på svenska bolag, där man är en stor ägare och ser tydliga förbättringsmöjligheter. ÖHMAN. Bolagets förvaltare har flera olika verktyg till sitt förfogande för att kunna ta hänsyn till hållbarhet, och de har även incitament att använda dessa. Öhman bedriver även proaktivt påverkansarbete, framförallt via tematiska samarbeten. Utländska förvaltare ABERDEEN. Aberdeen har intern hållbarhetsanalys på stora delar av innehavet, vilken även ligger till grund för ett proaktivt systematiskt påverkansarbete. Sett i relation till bolagets storlek, ägnas dock relativt lite resurser åt hållbarhetsarbete. BLACKROCK. Blackrock är världens största kapitalförvaltare. Bolaget har ett flertal verktyg för hållbarhetshänsyn och lokala analysteam för de aktivt förvaltade fonderna. De arbetar dessutom med proaktiv tematisk påverkan. Dock finns det inga tydliga incitament för förvaltarna att ta hänsyn till hållbarhetsrisker. BNP PARIBAS (PARVEST). Förvaltarna hos BNP har god tillgång till data och information från BNPs ESG-team som internt analyserar bolag utifrån BNPs hållbarhetskrav. Bolaget arbetar även med proaktivt påverkansarbete och tillägnar relativt mycket resurser till analys, påverkansarbete och integrering inom hållbarhet. CARNEGIE ASSET MANAGEMENT. Bolaget har överlag lite resurser tillägnade åt hållbarhetsarbete. De använder en extern tjänst för påverkansarbete och tillägnar egna resurser endast i undantag. DANSKE INVEST. Danske Invest har relativt lite resurser tillägnade åt hållbarhetsarbete. Innehaven genomgår en normbaserad genomlysning och några fonder analyserar även en rating från en extern analystjänst. Det påverkansarbete som bedrivs sker också via den externa konsulten. DEUTSCHE BANK. Förvaltarna har information för att kunna ta hänsyn till hållbarhet vid investering via en intern hållbarhetsanalys, men de saknar incitament och uppföljning. Deutsche Bank har påverkansarbete i viss omfattning, vilket prioriteras om de är ägare och där det finns anklagelser om att bolaget bryter internationella normer. DNB. DNBs förvaltare har tillgång till verktyg för att kunna ta hänsyn till hållbarhet och de har även genomgått en hållbarhetsutbildning. DNB fokuserar på olika temaområden per år för proaktivt påverkansarbete och de tillägnar även relativt mycket resurser i internationella organisationer på temat ansvarsfulla investeringar. FIDELITY. Fidelitys förvaltare har tillgång till externa hållbarhetsanalyser och får viss återkoppling på hur deras portföljer presterar hållbarhetsmässigt. Bolaget arbetar med påverkansarbete till viss del, men relativt dess storlek sker det inte i särskilt stor utsträckning. FRANKLIN TEMPLETON. Förvaltarna har tillgång till verktyg som visar fonders hållbarhetshänsyn och de erbjuds träning inom detta. Det påverkansarbete som bedrivs sker på förvaltarnivå och bolaget anser att omfattningen av det arbetet, i den mån det sker, är konfidentiell information. Sett till bolagets storlek tillägnas relativt lite resurser åt hållbarhetsarbete. INVESCO. Invesco arbetar med positiv selektering i vissa fonder och har olika verktyg för hållbarhetshänsyn tillgängliga för sina förvaltare, beroende på förvaltningsstrategi. Påverkansarbete, i den mån det sker, bedrivs på förvaltarnivå. JP MORGAN. Europeiska investeringar har god täckning av egen analys, men det finns relativt lite incitament för förvaltarna att använda denna. Med hjälp av analysen identifieras bolag i Europa för proaktivt påverkansarbete. Övrigt påverkansarbete sker i huvudsak ad hoc. PICTET. Pictet tillägnar resurser och är aktiva i många internationella organisationer inom hållbara investeringar. Utöver detta sker påverkansarbetet i huvudsak reaktivt eller ad hoc. Pictet har en egenutvecklad analys och ett projekt för kunskapsspridning till förvaltare av aktiva fonder har påbörjats. Pictet har ett relativt stort antal temafonder inom hållbarhet. SCHRODER. Schroders förvaltare har tillgång till olika verktyg för att kunna ta hänsyn till hållbarhet, men återkoppling görs endast till teamledare. Schroder arbetar

15 15 med proaktivt påverkansarbete, men resurserna och aktiviteterna inom ansvarsfullt ägande är små relativt bolagets storlek. SKAGEN. Skagen genomlyser innehaven i fonderna med hjälp av en extern konsult, och resultatet delges även till förvaltarna. Verktyg för hållbarhetshänsyn finns i den aktiva förvaltningen. Skagens påverkansarbete i de bolag de äger är dock inte särskilt omfattande. STATE STREET. State Street arbetar med ESG-integrering i sina finansiella analyser och förvaltarna har tillgång till flera källor med hållbarhetsinformation. I dagsläget finns dock i huvudsak indexfonder tillgängliga för svenska sparare. Bolaget har en systematisk process för att identifiera vilka bolag som ska påverkas. THREADNEEDLE. Threadneedle har en intern hållbarhetsanalys som täcker ett par viktiga marknader. Bolaget screenar sina portföljer baserat på kontroversiella innehav, och feedback ges kvartalsvis till förvaltarna. Threadneedle är aktiva medlemmar i ett flertal internationella organisationer på temat ansvarsfulla investeringar, men i övrigt är resurserna för ansvarsfullt ägande relativt små i relation till bolagets storlek. UBS. UBS har hållbarhetsdata och olika verktyg för hållbarhetshänsyn tillgängliga för förvaltarna, men inga bra incitament eller uppföljning av användningen av dessa. UBS har inte så mycket tillägnade resurser till ansvarsfullt ägande och brister i sitt proaktiva påverkansarbete.

16 16 Bilaga 2 Organisationer och samarbeten inom hållbarhet I det följande beskrivs viktiga organisationer och samarbeten inom hållbarhet. Carbon Disclosure Project (CDP) är en organisation som arbetar tillsammans med aktieägare och företag för att rapportera utsläpp av växthusgaser hos stora företag. CDP hjälper även företag med klimatstrategier. Organisationen har världens största datakollektion gällande klimatförändringar och arbetar med 822 institutionella investerare med sammanlagda tillgångar på 95 trillioner USD. EFAMA (European Fund and Asset Management Association) är en sammanslutning av europeiska kapitalförvaltare. Medlemmar är 27 nationella organisationer, drygt 60 finansiella företag och nästan 30 associerade medlemsföretag. EFAMA har en arbetsgrupp för ansvarsfulla investeringar, och har utvecklat egna standarder och kategoriseringar inom området. Etikrådet är ett samarbete mellan Första, Andra, Tredje och Fjärde APfonderna för etik- och miljöfrågor. Syftet är att som ägare påverka företag i dessa frågor, samt att vara en attraktiv samarbetspartner för internationella organisationer med liknande agenda. European Sustainable Investment Forum (Eurosif) är ett nätverk av nationella SIForganisationer (bland annat svenska Swesif) inom EU samt Europeiska institutionella investerare, finansiella tjänsteföretag, akademiska institut, forskningsorganisationer, handelsförbund och icke-statliga organisationer. Organisationen verkar som en tankesmedja med syftet att utveckla hållbarhet inom de finansiella marknaderna i Europa. Fondbolagens Förening är en branschorganisation för att tillvarata fondsparares och fondbolagens intressen. Föreningen är den svenska samarbetsparten i EFAMA. Hållbart värdeskapande är ett samarbetsprojekt som är bildat av 14 av Sveriges största institutionella investerare i syfte att lyfta fram betydelsen av att företagen arbetar med hållbarhetsfrågor. Samarbetet sker kring en enkätundersökning och dialoger med företagen, samt rundabordssamtal. Bland initiativtagarna återfinns pensionssystemets buffertfonder och flera stora pensions- och fondbolag. Institutional Investors Group on Climate Change (IIGCC) är ett forum för samarbete mellan investerare om klimatförändringar. Målet är att engagera myndigheter, bolag och andra investerare i klimatfrågor i syfte att adressera de långsiktiga risker som uppstår med klimatförändringar. IIGCC har mer än 100 medlemmar från 9 olika länder med tillgångar över 10 trillioner euro. Genom att underteckna Montreal Pledge åtar sig investerare att mäta och offentliggöra koldioxidavtrycken hos sina investeringsportföljer på årsbasis. Montreal Pledge lanserades år 2014 och stöds av Principles for Responsible Investment (PRI) samt FN:s miljöprogram Finance Initiative (UNEP FI). De förvaltningsbolag som har skrivit under Montreal Pledge som ingår i analysrapporten är i dagsläget Nordea, Öhman, Swedbank, BNP Paribas, Storebrand (SPP) och SEB. PRI-Clearinghouse är en plattform avsedd för investerare som skrivit under UN-PRI. Syftet är att investerarna gemensamt ska utöva påtryckningar på företag för att lättare få till förändringar. För att effektivisera arbetet brukar investerarna dela upp företag som är föremål för påverkansarbete mellan sig. Dessutom sker informationsutbyte beträffande hållbarhet mellan investerarna. Sustainability Accounting Standards Board (SASB) startades år 2011 och är en ideell organisation som utvecklar och sprider hållbarhetsredovisningsstandarder. SASB kommer i början av 2016 att utveckla hållbarhetsredovisningsstandarder för ungefär 80 industrier i 10 sektorer.

17 17 Sveriges forum för hållbara investeringar (Swesif), är ett icke-vinstdrivande forum för organisationer som arbetar för eller med hållbara investeringar i Sverige. Organisationen arbetar för att öka kunskapen och intresset för SRI på marknaden. Arbetet sker främst genom aktiviteter, seminarier och rundabordssamtal. Man bidrar även med statistik och är den svenska samarbetspartnern i europeiska Eurosif. Swesif startades 2003 och har drygt 30 medlemmar, främst kapitalägare och kapitalförvaltare. UK Stewardship Code publicerades först år 2010 av Financial Reporting Council (FRC). Koden är en uppsättning av principer och riktlinjer som syftar till att höja kvaliteten på samverkan mellan förvaltare och företag för att förbättra den långsiktiga riskjusterade avkastningen till aktieägarna. Koden anger ett antal områden inom god praxis som FRC anser att institutionella investerare bör eftersträva. UNEP FI (United Nations Environment Programme Finance Initiative) är ett samarbete mellan UNEP och över 200 aktörer i den finansiella sektorn. Organisationen är en plattform för att länka samman FN och den finansiella sektorn i ESG-frågor. Arbetet inom organisationen omfattar att utveckla verktyg och driva forskning, sprida bästa praxis, utarbeta globala standarder och principer, och att underlätta nätverkande genom event och aktiviteter. UNEP FI står bakom PRI-principerna i samarbete med UN Global Compact. UN Global Compact är ett samarbete mellan organisationer som arbetar för att implementera UN Global Compacts tio principer om mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter, miljöarbete och anti-korruption. Organisationen står bakom PRI-principerna i samarbete med UNEP FI.

Hållbart ägande i pensionsbolagen reviderad version

Hållbart ägande i pensionsbolagen reviderad version 1 Hållbart ägande i pensionsbolagen reviderad version 4 augusti 2014 Analytiker: Kajsa Brundin, Patrik Tran Det här är en reviderad version av analysen Hållbart ägande i pensionsbolagen. I denna version

Läs mer

Hållbara fondförsäkringar reviderad version

Hållbara fondförsäkringar reviderad version Hållbara fondförsäkringar reviderad version April 2015 Analytiker: Kajsa Brundin, Patrik Tran Det här är en reviderad version av analysen Hållbara Fondförsäkringar. I denna version har följande avsnitt

Läs mer

Hållbara fondförsäkringar

Hållbara fondförsäkringar 1 Hållbara fondförsäkringar April 2015 Analytiker: Kajsa Brundin, Patrik Tran HUR VILL DU att ditt pensionskapital ska förvaltas? Valet av förvaltare påverkar avkastningen. Men om pensionsförvaltaren arbetar

Läs mer

Hållbara och ansvarfulla investeringar

Hållbara och ansvarfulla investeringar Hållbara och ansvarfulla investeringar En översikt Sammanställt av: Frank Eriksson-Wingårdh Praktikant VT14 Global Utmaning är en fristående tankesmedja. Vi är ett kvalificerat nätverk från samhälle, näringsliv

Läs mer

Fonddepå XL Total kontroll över alla dina fonder

Fonddepå XL Total kontroll över alla dina fonder Fonddepå XL Total kontroll över alla dina fonder Årets bankprodukt 2006 Extra stora möjligheter för ditt fondsparande Ta kontroll över ditt sparande genom att samla ditt fondinnehav på ett ställe, utan

Läs mer

SRI-rapport 31 december 2013

SRI-rapport 31 december 2013 SRI-rapport 31 december 2013 Lidköpings kommun Agenta 08-402 19 00 www.agenta.nu Bakgrund Agenta har i samarbete med GES Investment Services genomfört en etisk screening av Agenta Svenska Aktier, Agenta

Läs mer

Ansvarsfulla investeringar

Ansvarsfulla investeringar 1 (5) Ansvarsfulla investeringar Allmänt Direkta aktie- och ränteplaceringar Bästa praxis och rutiner inom ansvarsfulla investeringar har utvecklats markant under de senaste åren. Principerna för ansvarsfulla

Läs mer

Topp fonder inom resp kategori (rating senaste året) per 2011-10-31

Topp fonder inom resp kategori (rating senaste året) per 2011-10-31 Sverigefonder Evli Swedish Small Cap Selection -5,1-0,5 +111,6 25,19 1,00% + Cicero Focus -1,2-1,1 +110,2 20,89 1,00% + Handelsbanken Svenska -4,6-1,5 +114,3 26,29 1,50% Småbolag Danske Invest Sverige

Läs mer

Collectums avgiftsrapport 2013

Collectums avgiftsrapport 2013 s avgiftsrapport 2013 s avgiftsrapport visar hur avgifterna skiljer sig mellan de upphandlade fonderna inom ITP och samma fonder på den öppna marknaden. De upphandlade förvaltarna som ingår i jämförelsen

Läs mer

Fondsparandets fördelning

Fondsparandets fördelning 215-2-4 Fondsparandets fördelning 214 Utmärkande för 214 var att hushållen främst nettosparade i fonder via investeringssparkonto, 51 miljarder. Hushållens övriga fondsparande via premiepensionen, förvaltarregistrerat

Läs mer

Riktlinjer för ägarstyrning

Riktlinjer för ägarstyrning 1(5) Riktlinjer för ägarstyrning Dokumenthistorik: Version Beslutad Datum Koppling till övrig styrdokumentation 1.0 Riktlinjer för intern styrning och kontroll Riktlinjer för placeringsverksamheten Riktlinjer

Läs mer

Topp fonder inom resp kategori (rating senaste året) per 2011-08-31

Topp fonder inom resp kategori (rating senaste året) per 2011-08-31 Sverigefonder Strand Småbolagsfond -11,3 +12,4 +56,2 19,89 0,90% + Perf fée 15% Evli Swedish Small Cap Selection Carlson Sweden Micro Cap -16,0 +11,7 +41,7 25,96 1,00% + Perf fée 10% -19,4 +11,3 +31,4

Läs mer

Ansvarfullt ägande en jämförelse av pensionsförvaltare

Ansvarfullt ägande en jämförelse av pensionsförvaltare Ansvarfullt ägande en jämförelse av pensionsförvaltare Ansvarsfullt ägande är idén att investerare bör arbeta mot målet att skapa en hållbar utveckling, vilket innefattar såväl ekonomisk avkastning som

Läs mer

Hållbara investeringar: Om ansvar, risk och värde på finansmarknaden

Hållbara investeringar: Om ansvar, risk och värde på finansmarknaden Hållbara investeringar: Om ansvar, risk och värde på finansmarknaden Bokpresentation 18 september 2014 Civilekonomerna, Bio Rio, Stockholm Dr. Emma Sjöström emma.sjostrom@nuwa.se Finansmarknaden och en

Läs mer

Stor potential om etik vägs in i alla investeringar

Stor potential om etik vägs in i alla investeringar Stor potential om etik vägs in i alla investeringar - men där är branschen inte ännu Att ta hänsyn till miljö, sociala aspekter och bolagsstyrning i investeringar har gått från att vara en nischprodukt

Läs mer

Fondallokering 2014-02-17

Fondallokering 2014-02-17 Fondallokering 2014-02-17 1 Stellum Låg... 2 1.1 Förvaltningsmål och riskprofil... 2 1.2 Värdering och jämförelseindex... 2 1.3 Aktuell fondallokering... 2 1.4 Portföljens prestanda jämfört med jämförelseindex...

Läs mer

Granskade förvaltare och fonder

Granskade förvaltare och fonder Granskade förvaltare och fonder Alecta Första AP-fonden Andra AP-fonden Tredje AP-fonden Fjärde AP-fonden Sjunde AP-fonden AMF Fonder AB Danske Bank Folksam Folksam LO Fond Alectas innehavslista Första

Läs mer

Topp fonder inom resp kategori (rating senaste året) per 2011-09-30

Topp fonder inom resp kategori (rating senaste året) per 2011-09-30 Sverigefonder Strand Småbolagsfond -12,1 +1,5 +58,6 20,52 0,90% + Perf fée 15% Spiltan Aktiefond Stabil -12,9-6,6 +38,8 17,06 1,50% Evli Swedish Small Cap Selection -18,2-7,7 +56,7 26,63 1,00% + Perf fée

Läs mer

Fondåret 2012 över förväntan

Fondåret 2012 över förväntan Pressmeddelande STOCKHOLM 2013-01-14 Fondåret 2012 över förväntan Stora insättningar i december bidrog till att nettosparandet i fonder totalt under 2012 uppgick till 75 miljarder kronor. Nysparandet under

Läs mer

Ansvarsfulla investeringar

Ansvarsfulla investeringar Ansvarsfulla investeringar Handelsbanken Fonders arbete 2014 MARKNADSFÖRINGSMATERIAL Detta är Handelsbanken Handelsbanken är en fullsortimentsbank för både privat- och företagskunder. Banken har ett landsomfattande

Läs mer

DNV GL 2014 SAFER, SMARTER, GREENER

DNV GL 2014 SAFER, SMARTER, GREENER 1 SAFER, SMARTER, GREENER Vad är en grön obligation? Gröna obligationer definieras som värdepapper med fast avkastning för att ta in kapital för projekt med särskilda miljömässiga eller sociala fördelar

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Ägarpolicy 2013. Ägarpolicy Fastställd av styrelsen 2012-12-06 Ersätter beslut av styrelsen 2011-12-06 1(6)

Ägarpolicy 2013. Ägarpolicy Fastställd av styrelsen 2012-12-06 Ersätter beslut av styrelsen 2011-12-06 1(6) 2013 Ägarpolicy 1(6) 2(6) 1. Ägarpolicy för Sjunde AP-fonden 1.1 Inledning Ägarpolicyn anger riktlinjer för hur AP7 ska ta det ägaransvar som följer av innehaven i de fonder som fonden förvaltar. Ägaransvaret

Läs mer

Nästa steg mot ett ännu starkare fondutbud!

Nästa steg mot ett ännu starkare fondutbud! Nästa steg mot ett ännu starkare fondutbud! I våras gjorde vi stora förändringarna i utbudet i syfte att erbjuda ett så bra fonderbjudande som möjligt. Nu tar vi nästa steg. I denna höstlansering ger vi

Läs mer

Placeringspolicy. Svenska Röda Korset utdrag

Placeringspolicy. Svenska Röda Korset utdrag Placeringspolicy Svenska Röda Korset utdrag Fastställd av Svenska Röda Korsets styrelse 2014-09-15 Inledning Bakgrund och syfte Svenska Röda Korset är en allmännyttig ideell förening som har till ändamål

Läs mer

noga utvalda fonder till lägre avgifter

noga utvalda fonder till lägre avgifter PP Pensions fondtorg noga utvalda fonder till lägre avgifter På vårt fondtorg får din pension och ditt sparande de bästa förutsättningarna för att kunna växa. Välkommen! 1 Så här fungerar vårt fondtorg.

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Stiftelse

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Stiftelse Stockholm juni 2012 1 (3) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Stiftelse Vi arbetar ständigt med att utveckla vår förvaltning och de tjänster vi levererar till våra kunder. Som

Läs mer

Rapport: Ännu mer pension för pengarna. Söderberg & Partners provisionsfria upphandling pressar priserna och behåller valfriheten

Rapport: Ännu mer pension för pengarna. Söderberg & Partners provisionsfria upphandling pressar priserna och behåller valfriheten Rapport: Ännu mer pension för pengarna provisionsfria upphandling pressar priserna och behåller valfriheten ::::::::::: ÄNNU MER PENSION FÖR PENGARNA 2 Provisionsfri upphandling visar var skåpet ska stå

Läs mer

Fondguide Premiepension. Avkastningstal, allokering och portföljinnehav 2013 09 30

Fondguide Premiepension. Avkastningstal, allokering och portföljinnehav 2013 09 30 Fondguide Premiepension Avkastningstal, allokering och portföljinnehav 2013 09 30 Premiepension Fondguide Offensiv 150 140 130 120 90 80 70 60 Premiepension Offensiv Index Offensiv Avkastning från starten

Läs mer

Placeringspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Lars Lundquist Dokumentansvarig: Katarina Gunsell

Placeringspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Lars Lundquist Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Placeringspolicy Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Lars Lundquist Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Innehåll 1 Allmänt... 1 2 Förvaltningsorganisation... 1 3 Placeringspolicyns

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Balanserad

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Balanserad Stockholm juni 2012 1 (3) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Balanserad Vi arbetar ständigt med att utveckla vår förvaltning och de tjänster vi levererar till våra kunder. Som

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Placeringspolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions styrelse 2012-06-02 Dokumentansvarig: Ekonomichef Innehåll Syfte... 2 Förvaltningsmål...

Läs mer

Placeringspolicy, etiska riktlinjer

Placeringspolicy, etiska riktlinjer Placeringspolicy, etiska riktlinjer Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2012-06-15 Dokumentägare: Lars Lundquist Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Innehåll Allmänt... 1 Förvaltningsorganisation...

Läs mer

Historisk utveckling. Geografisk fördelning

Historisk utveckling. Geografisk fördelning Oak Capital erbjuder för närvarande en trendanpassad investering med exponering mot tre mycket välrenomerade fonder och finns både som kapitalskydd och hävstångscertifikat. Placeringen bygger som bekant

Läs mer

Topp fonder inom resp kategori (rating senaste året) per 2011-04-05

Topp fonder inom resp kategori (rating senaste året) per 2011-04-05 Sverigefonder Cliens Absolut Aktier Sverige Carlson Sweden Micro Cap Didner & Gerge Aktiefond Sverige +4,2 +28,8 +48,3 21,19 1,40% + -1,4 +19,6 +52,9 25,85 1,50% -1,4 +19,1 +48,6 29,22 1,22% Strand Småbolagsfond

Läs mer

Översyn av fondförändringar och nyheter vår 2014. Nya fonder

Översyn av fondförändringar och nyheter vår 2014. Nya fonder Översyn av fondförändringar och nyheter vår 2014 Befintlig fond Ersättningsfond BlackRock Latin America Fidelity Japan Advantage Invesco Asia Infrastructure Old Mutual EmMkt Debt Old Mutual Greater China

Läs mer

Vad behöver vi för avkastning? Uppnår vi god avkastning? Har vi tillräcklig kompetens inom finansområdet?

Vad behöver vi för avkastning? Uppnår vi god avkastning? Har vi tillräcklig kompetens inom finansområdet? Uppnår vi god avkastning? Vad behöver vi för avkastning? Har vi tillräcklig kompetens inom finansområdet? Har vi en god kontroll över finansförvaltningen? Betalar vi rätt avgifter? Vilka risker tar vi?

Läs mer

Policy för kapitalförvaltning Beslutad av förbundsstyrelsen och gällande från och med 2010-04-26

Policy för kapitalförvaltning Beslutad av förbundsstyrelsen och gällande från och med 2010-04-26 Policy för kapitalförvaltning Beslutad av förbundsstyrelsen och gällande från och med 2010-04-26 1 Inledning 1.1 Utgångspunkt Kyrkans Akademikerförbunds (KyrkA) kapitalförvaltning ska vara långsiktig och

Läs mer

Enkätundersökning 2009

Enkätundersökning 2009 Enkätundersökning 2009 Som ägare önskar vi lyfta fram betydelsen av att svenska börsbolag arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågor, som en förutsättning för långsiktigt värdeskapande och finansiell avkastning.

Läs mer

Finansmarknadsenkät 2012

Finansmarknadsenkät 2012 Finansmarknadsenkät 2012 Totalt har 185 respondenter namngett börsbolag och kommenterat deras kommunikation och investerarrelationer besvarat generella frågor om svensk aktiemarknad Ca 90 förvaltare och

Läs mer

Förslag till placeringsreglemente

Förslag till placeringsreglemente Förslag till placeringsreglemente Förslag till Placeringsreglemente Kongress 2014 för FASTIGHETSANSTÄLLDAS FÖRBUND 2 Innehåll 1. Organisation för kapitalförvaltningen 2. Övergripande mål och regler 2.1

Läs mer

Private Banking. Fundamental förvaltning

Private Banking. Fundamental förvaltning Private Banking Fundamental förvaltning Våra tjänster Diskretionär Förvaltning Multi-Asset Portfolio Förvaltningen bygger på en kombination alla de viktigaste tillgångsslagen för värdeskapande och effektiv

Läs mer

2014-05-28 Ks 625/2014. Placeringspolicy för Örebro kommun

2014-05-28 Ks 625/2014. Placeringspolicy för Örebro kommun 2014-05-28 Ks 625/2014 Placeringspolicy för Örebro kommun Innehållsförteckning 1 Syfte... 3 2 Ansvarsfördelning... 3 2.1 Kommunfullmäktige... 3 2.2 Kommunstyrelsen... 3 3 Kommunens kapitalförvaltning av

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

Avkastning (SEK) 1 månad Sedan årsskiftet 12 månader 2 år Sedan start US Trend -1,5% 2,5% -2,5% 3,3% 15,3%

Avkastning (SEK) 1 månad Sedan årsskiftet 12 månader 2 år Sedan start US Trend -1,5% 2,5% -2,5% 3,3% 15,3% US Trend 125 115 110 105 95 90 apr-09 sep-09 feb-10 jul-10 dec-10 maj-11 okt-11 mar-12 US Trend 2,5% -2,5% 3, 15, Aktier 46% - - 10 varav svenska aktier 9% - - 10 varav utländska aktier 37% - - 10 Räntebärande

Läs mer

SKANDIAS POLICY OM ÄGARSTYRNING

SKANDIAS POLICY OM ÄGARSTYRNING Klassificering Sida Intern 1/5 Skandias Bolagsmanual Regelverkstyp Policy Version/Nr SKANDIAS POLICY OM ÄGARSTYRNING Beslutad av Styrelsen i Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Datum för beslut 2014-12-16

Läs mer

Aktiv och passiv fondförvaltning behövs båda?

Aktiv och passiv fondförvaltning behövs båda? :::;;;;;;;;;;;;:::::: AKTIV OCH PASSIV FONDFÖRVALTNING Söderberg & Partners Aktiv och passiv fondförvaltning behövs båda? Analytiker: Johanna Gustafsson och Walter Nuñez Ovtcharenko ATT KÖPA INDEXFONDER

Läs mer

SKAGEN Credit De bästa företagsobligationerna från den globala trädgården Konsten att använda sunt förnuft

SKAGEN Credit De bästa företagsobligationerna från den globala trädgården Konsten att använda sunt förnuft Æbletræer, 1907. Av Michael Ancher, en av Skagenmålarna. Tillhör Skagens Museum (beskuren). SKAGEN Credit De bästa företagsobligationerna från den globala trädgården Konsten att använda sunt förnuft Det

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Företagsinformation - Mobilis Kapitalförvaltning AB

Företagsinformation - Mobilis Kapitalförvaltning AB Företagsinformation - Mobilis Kapitalförvaltning AB FAKTA Mobilis Kapitalförvaltning AB Stortorget 13 252 20 HELSINGBORG Tel. 042-13 44 04 (vxl) Fax. 042-13 44 09 E-post info@mobiliskapital.se Hemsida

Läs mer

Varmt välkommen till vårt nya Fondtorg. Nu bättre och billigare än någonsin. PPPENSION.SE

Varmt välkommen till vårt nya Fondtorg. Nu bättre och billigare än någonsin. PPPENSION.SE Varmt välkommen till vårt nya Fondtorg. Nu bättre och billigare än någonsin. PPPENSION.SE FÖR DIG I MEDIEBRANSCHEN PP PENSIONS FONDTORG Med vårt fondtorg vill vi skapa de bästa förutsättningarna för dig

Läs mer

FlexLiv Överskottslikviditet

FlexLiv Överskottslikviditet FlexLiv Överskottslikviditet 2 5 Förvaltning av överskottslikviditet Regelverket för fåmansföretag i Sverige begränsar nyttan av kapitaluttag genom lön och utdelning. Många företagare väljer därför att

Läs mer

EN Rapport om. Etiska fonder

EN Rapport om. Etiska fonder EN Rapport om Etiska fonder 2 Rapport om etiska fonder Rapport om etiska fonder Sammanfattning 4 Introduktion 6 Syfte 6 Metod och avgränsning 7 Bakgrund 8 Ansvarsfulla investeringar 11 Jämförelse av åtta

Läs mer

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Antagna den 13 februari 2002 och senast reviderade den 21 november 2014 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE,

Läs mer

MÅNADSBREV MARS, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING

MÅNADSBREV MARS, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING MÅNADSBREV MARS, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING Det sammanslagna globala inköpschefsindexet, som presenterades i början av mars, steg till 52.0 i från 51.7 i månaden innan. I USA föll siffran tillbaka

Läs mer

Trend. Granit Trend 50 / Granit Trend 100

Trend. Granit Trend 50 / Granit Trend 100 Trend Granit Trend 50 / Granit Trend 100 Fonderna investerar i olika aktieoch obligationsfonder enligt en förvaltningsmodell som syftar till att fånga upp positiva trender i marknaden och undvika nedgångar.

Läs mer

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011 Placeringsstrategi För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser Maj 2011 Reviderat 2014 med anledning av namnbyte, enda ändringen 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Folksams Etikfondindex. Folksams kapitalförvaltning Rapport 2006. Carina Lundberg Emilie Westholm

Folksams Etikfondindex. Folksams kapitalförvaltning Rapport 2006. Carina Lundberg Emilie Westholm etikfond, klimatarbete, tobak, miljöfond, ideell fond, ansvarsfullt ägande, alkohol, screening,vapen, miljöteknik, kriterier, index, mänskliga rättigheter, korruption, etiska fonder Folksams kapitalförvaltning

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Enkätundersökning 2009

Enkätundersökning 2009 Enkätundersökning 2009 Som ägare önskar vi lyfta fram betydelsen av att svenska börsbolag arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågor, som en förutsättning för långsiktigt värdeskapande och finansiell avkastning.

Läs mer

Undermining our Future

Undermining our Future November 2015 Svensk sammanfattning av de svenska bankernas resultat i Fair Finance Guides internationella rapport Undermining our Future Kort om de svenska bankernas resultat Trots löften om att ta ansvar

Läs mer

Välkommen till en rikare framtid. Kvartal 3 2015

Välkommen till en rikare framtid. Kvartal 3 2015 Välkommen till en rikare framtid Kvartal 3 2015 Svensk Pensionsförvaltning Om oss Vår målsättning är att marknadsföra de mest attraktiva pensionslösningarna på den svenska marknaden genom att kombinera

Läs mer

NASDAQ OMX ETF-EVENT 8 MARS

NASDAQ OMX ETF-EVENT 8 MARS NASDAQ OMX ETF-EVENT 8 MARS OM ETFSVERIGE.SE Lanserades i april 2009 ETFSverige.se är Sveriges första innehållssajt som enbart fokuserar på Exchange Traded Funds ( ETF/ETF:er ) eller på svenska börshandlade

Läs mer

MÅNADSBREV AUGUSTI, 2015: BLOX SAMMANFATTNING

MÅNADSBREV AUGUSTI, 2015: BLOX SAMMANFATTNING MÅNADSBREV AUGUSTI, 2015: BLOX SAMMANFATTNING Det blev endast en ytterst kort period av optimism efter att oron för Grekland lagt sig. Finansmarknadernas rörelser har de senaste veckorna präglats av rädsla

Läs mer

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1 Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1. Syfte med placeringspolicyn I vilka tillgångar och med vilka limiter kapitalet får placeras Hur förvaltningen och dess resultat ska rapporteras Hur ansvaret

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport december 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 2 KVARTALSRAPPORT DECEMBER 2014 HUVUDPUNKTER Aktiekursen

Läs mer

Placeringspolicy 2014-08-18 PLACERINGSPOLICY

Placeringspolicy 2014-08-18 PLACERINGSPOLICY PLACERINGSPOLICY 1 1. PLACERINGSPOLITIK FÖR CANCERREHABFONDEN Detta dokument utgör regelverket för den kapitalförvaltning som CancerRehabFonden har. Syftet med placeringspolitik är att ange hur förvaltningen

Läs mer

Skandia och private equity - varför, hur och vad är resultatet

Skandia och private equity - varför, hur och vad är resultatet Skandia och private equity - varför, hur och vad är resultatet Jonas Nyquist April 2014 Varför investera i private equity? Private equity har i ett 25-årsperspektiv levererat runt 5%-enheter högre årlig

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

HUR KAN JAG ANVÄNDA ETF:ER SOM ETT KOMPLEMENT TILL MIN VANLIGA AKTIEPORTFÖLJ?

HUR KAN JAG ANVÄNDA ETF:ER SOM ETT KOMPLEMENT TILL MIN VANLIGA AKTIEPORTFÖLJ? HUR KAN JAG ANVÄNDA ETF:ER SOM ETT KOMPLEMENT TILL MIN VANLIGA AKTIEPORTFÖLJ? OM ETFSVERIGE.SE Lanserades i april 2009 ETFSverige.se är Sveriges första innehållssajt som enbart fokuserar på Exchange Traded

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Folksams Globala Aktiefond

Viktig information till dig som sparar i Folksams Globala Aktiefond Stockholm augusti 2015 1(3) Viktig information till dig som sparar i Folksams Globala Aktiefond Vi har beslutat att sammanlägga Folksams Globala Aktiefond med en ny fond, Swedbank Robur Access Global (Access

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Sverige och Folksams Aktiefond Sverige

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Sverige och Folksams Aktiefond Sverige Stockholm juni 2015 1(4) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Sverige och Folksams Aktiefond Sverige Vi har beslutat att sammanlägga Swedbank Robur Indexfond Sverige (Indexfond

Läs mer

Konsekvenser för pensionsspararna

Konsekvenser för pensionsspararna Konsekvenser för pensionsspararna Collectum - Upphandling av fondförsäkring för ITP 2010 Rapport 20 januari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Konsekvens av upphandlingen... 4

Läs mer

Spara via försäkring

Spara via försäkring Spara via försäkring Våra fonder är inte bara fonder. De är en helhetstjänst. 2 Kapitalförvaltning i rörelse På Mobilis jobbar vi oberoende, flexibelt och proaktivt för att våra kunder ska känna sig trygga

Läs mer

Dustin Group fastställer slutligt pris i börsintroduktionen till 50 kronor per aktie handel på Nasdaq Stockholm inleds idag

Dustin Group fastställer slutligt pris i börsintroduktionen till 50 kronor per aktie handel på Nasdaq Stockholm inleds idag DETTA PRESSMEDDELANDE FÅR INTE DISTRIBUERAS ELLER PUBLICERAS, DIREKT ELLER INDIREKT, INOM ELLER TILL USA, AUSTRALIEN, KANADA ELLER JAPAN ELLER NÅGON ANNAN JURISDIKTION DÄR SÅDAN DISTRIBUTION ELLER PUBLICERING

Läs mer

Investerum. Pensionsutredning för XXXXX XXXXXXX. Personnummer xxxx-xx-xx Arbetsgivare Företaget AB. Investerum Rådgivare Assistent Sida 1 (5)

Investerum. Pensionsutredning för XXXXX XXXXXXX. Personnummer xxxx-xx-xx Arbetsgivare Företaget AB. Investerum Rådgivare Assistent Sida 1 (5) Investerum Tel: Pensionsutredning för XXXXX XXXXXXX Skapad 2014-10-16 Personnummer xxxx-xx-xx Arbetsgivare Företaget AB Investerum Rådgivare Assistent Sida 1 (5) Namn: XXXXX XXXXXXX Företaget AB Lön: 45

Läs mer

Fondspara hos Strukturinvest Fondkommission

Fondspara hos Strukturinvest Fondkommission Fondsparande Fondspara hos Strukturinvest Fondkommission Via vår Fondlista kan du som är kund hos Strukturinvest enkelt hitta och investera i några av marknadens mest intressanta fonder från ett stort

Läs mer

Utvärdering Alfaförvaltning Sjunde AP-fonden Mars 2012. Agenta 08-402 16 80 www.agenta.nu

Utvärdering Alfaförvaltning Sjunde AP-fonden Mars 2012. Agenta 08-402 16 80 www.agenta.nu Utvärdering Alfaförvaltning Sjunde AP-fonden Mars 2012 Agenta 08-402 16 80 www.agenta.nu Inledning På aggregerad nivå är aktiv förvaltning ett nollsummespel, d v s den enes vinst är den andres förlust

Läs mer

Instruktion för bästa resultat vid utförande av order

Instruktion för bästa resultat vid utförande av order Instruktion för bästa resultat vid utförande av order Instruktion: Fastställd: Revision: Instruktionsansvarig: Instruktion för bästa resultat vid utförande av order 2011-12-20 av verkställande direktör

Läs mer

Spara via försäkring

Spara via försäkring Spara via försäkring Våra fonder är inte bara fonder. De är en helhetstjänst. 2 Kapitalförvaltning i rörelse På Mobilis jobbar vi oberoende, flexibelt och proaktivt för att våra kunder ska känna sig trygga

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Asien och Folksams Aktiefond Asien

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Asien och Folksams Aktiefond Asien Stockholm juni 2015 1(4) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Asien och Folksams Aktiefond Asien Vi har beslutat att sammanlägga Swedbank Robur Indexfond Asien (Indexfond Asien)

Läs mer

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE DONATIONSMEDEL 1 INLEDNING Denna placeringspolicy avses tillämpas för det finansiella kapital som kommunen förvaltar inom ramen för Varbergs kommun samförvaltade

Läs mer

Fondförändringar Skandia Link vår 2013

Fondförändringar Skandia Link vår 2013 Fondförändringar Skandia Link vår 2013 Uppdaterad version 2013-03-13 Skandia har gjort en omfattande översyn av vilka fonder som ska ingå i det utvärderade utbudet på fondplattformen. Totalt åker 18 fonder

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

AK TIEINFORMATION KURSUTVECKLING PÅ STOCKHOLMSBÖRSEN 2003 2005 AKTIEHANDEL 2005 (MILJONER AKTIER) London NASDAQ Stockholm. B-aktien, SEK OMX SPI-index

AK TIEINFORMATION KURSUTVECKLING PÅ STOCKHOLMSBÖRSEN 2003 2005 AKTIEHANDEL 2005 (MILJONER AKTIER) London NASDAQ Stockholm. B-aktien, SEK OMX SPI-index AKTIEINFORMATION BÖRSHANDEL Ericssonaktien noteras på Stockholmsbörsen (A- och B-aktier). B-aktien noteras även på Londonbörsen. Ericssonaktien kan också handlas i form av American Depositary Shares (ADS)

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HOLBERG KREDIT SEK

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HOLBERG KREDIT SEK FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HOLBERG KREDIT SEK Fondens placeringsinriktning: Holberg Kredit SEK är en nordisk high yield-fond, valutasäkrad och noterad i svenska kronor. Fonden investerar sina medel i andelar

Läs mer

Aktie-Ansvar Ansvar Avkastningsfond - 2013 års bästa korta räntefond

Aktie-Ansvar Ansvar Avkastningsfond - 2013 års bästa korta räntefond Aktie-Ansvar Ansvar Avkastningsfond - 2013 års bästa korta räntefond Aktie-Ansvar ett av Sveriges äldsta fondbolag. 1965: Aktie-Ansvar grundas av Frikyrko- och Nykterhetsrörelsen. 1999: Stenbeckkoncernen

Läs mer

Analys av avkastning för upphandlad fondförsäkring inom ITP 2007-07-01 2011-09-30

Analys av avkastning för upphandlad fondförsäkring inom ITP 2007-07-01 2011-09-30 Analys av avkastning för upphandlad fondförsäkring inom ITP 2007-07-01 2011-09-30 2011-12-01 Sammanfattning Collectums fondutbud som upphandlades 2010 har under perioden 2010-07-01 till 2011-09-30 gått

Läs mer

Incentive 4 years reward. Incentive 4 years reward

Incentive 4 years reward. Incentive 4 years reward Incentive 4 years reward Incentive 4 years reward Incentive 4 years reward Det här erbjudandet riktar sig till dig egenföretagare som har haft ett bra år. När du checkat av pensionssparandet, gjort den

Läs mer

16-17 November 2011 handlingar separat bilaga. Nr 104 Förvaltning av stiftelsekapital 2010 samt regler för förvaltning av kommunens stiftelser

16-17 November 2011 handlingar separat bilaga. Nr 104 Förvaltning av stiftelsekapital 2010 samt regler för förvaltning av kommunens stiftelser 16-17 November 2011 handlingar separat bilaga Nr 104 Förvaltning av stiftelsekapital 2010 samt regler för förvaltning av kommunens stiftelser Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler Borås Stads

Läs mer

Hedgefonder. Ulf Strömsten. Årets Hedgefond 2005

Hedgefonder. Ulf Strömsten. Årets Hedgefond 2005 Hedgefonder Ulf Strömsten 1 Kort om Catella Catella ingår i Kamprad-sfären Catella Capital förvaltar för närvarande runt 24 mdr kr och är därmed en av Sveriges största fristående förvaltare. Catella Capital

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Denna policy är fastställd av styrelsen för Rhenman & Partners Asset Management AB (Rhenman & Partners) den 29

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i KPA Etisk Blandfond 1, Folksams Förvaltningsfond och KPA Etisk Blandfond 2

Viktig information till dig som sparar i KPA Etisk Blandfond 1, Folksams Förvaltningsfond och KPA Etisk Blandfond 2 Stockholm augusti 2015 1(4) Viktig information till dig som sparar i KPA Etisk Blandfond 1, Folksams Förvaltningsfond och KPA Etisk Blandfond 2 Vi har beslutat att sammanlägga KPA Etisk Blandfond 1 och

Läs mer

MÅNADSBREV MAJ, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING

MÅNADSBREV MAJ, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING MÅNADSBREV MAJ, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING Den ökade nervositeten som infann sig på finansmarknaderna i slutet av april och början av maj försvann snabbt från investerares fokus. Långa obligationsräntor

Läs mer

Årsredovisning 2010-2011

Årsredovisning 2010-2011 ! 1(6) AMC BLECKHORNEN ÅRSREDOVISNING 1(6) Medlem #32, Rolf Tuvessons, minnesfond Lund 2011-08-31 Fondstyrelsen Årsredovisning 2010-2011 År 2001 mottog AMC Bleckhornen 100 000 kr som testamenterats Corpset

Läs mer

Kungsleden AB (publ) VD Thomas Erséus vice VD Johan Risberg. 27 april 2009

Kungsleden AB (publ) VD Thomas Erséus vice VD Johan Risberg. 27 april 2009 Kungsleden AB (publ) VD Thomas Erséus vice VD Johan Risberg 27 april 2009 Kungsleden i korthet Äga och förvalta fastigheter med långsiktigt hög och stabil avkastning avkastningen viktigare än fastighetens

Läs mer

Aktivt förvaltade ETF:er

Aktivt förvaltade ETF:er Aktivt förvaltade ETF:er Alpcot Capital Management Avanza Forum 19 mars 014 1 4 Alpcot Capital Management Traditionell ETF Aktivt förvaltad ETF Alpcot Russia UCITS ETF 1 1 Alpcot Capital Management Ltd

Läs mer

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn

Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Värmek är medlemmarna Värmek är en inköpscentral i form av en ekonomisk förening som ägs av sina 144 medlemar. Värmekhar i uppdrag av sina medlemmar

Läs mer

Fem år med upphandlingar av tjänstepensionen ITP

Fem år med upphandlingar av tjänstepensionen ITP Fem år med upphandlingar av tjänstepensionen ITP Traditionell förvaltning 2007-2012 Fondförvaltning 2010-2012 Rapporten visar hur avgifter och avkastning har sett ut under fem år med upphandlingar för

Läs mer