Bilagor till fakultetsnämndens möte

Transkript

1 Bilagor till fakultetsnämndens möte

2 Statuslista för rekryteringskommitténs arbete. Bilaga 1

3 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref. nr. 64/12 Professor i vårdvetenskap, HVV Sista ansökningsdag Ref.nr. 122/12 Professor i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring Ref. nr. 79/12 Ansökan om befordran till professor i folkhälsovetenskap med inriktning mot hälsofrämjande arbetsliv, HVV Ansökan inkom Ref.nr. 143/12 Ansökan om befordran till professor i folkhälsovetenskap med inriktning mot management 6 sökande Beslut om sakkunniga -Anna-Christina Ek, Linköping Deadline Kyllike Christensson, Tyresö Deadline Beslut om sakkunniga Hélène Sandmark Lennart Bogg Beslut om sakkunniga Gunilla Krantz, GU Deadline Bjarne Jansson, KI Utlåtande inkommit, godkänt Till ansökan har bifogats tre positiva sakkunnigutlåtanden Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Maria Müllersdorf, Lene Martin, Cecilia Rydlo alt. Ingrid Snellman Rekryteringskommitté ska bildas. Akademirepresentanter: Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Maria Müllersdorf, Per Tillgren och Lena Hallström Rekryteringskommitté ska bildas. RB 6/11 OK Ref.nr. 200/11 Universitetslektor i didaktik med inriktning mot utbildningsvetenskapliga kärnan, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 206/11 Universitetslektorer i svenska med inriktning mot svenskämnets didaktik, särskilt språk-, 12 sökande Beslut om sakkunniga 1 -Göran Linde professor emeritus Stockholms universitet Utlåtande inkommit. Godkänt -Elisabeth Elmeroth Linnéuniversitetet Utlåtande inkommit. Godkänt 2 sökande Beslut om sakkunniga - Gunilla Molloy, Stockholms universitet Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Niclas Månsson, Carl- Anders Säfström, Maud Lindh Sammanträde , intervjuer och provföreläsningar Under överklagande, svar från överklagandenämnden väntas i slutet av oktober. Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Eva Sundgren, back up Birgitta Norberg Brors-

4 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status läs- och skrivutveckling, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 52/12 Universitetslektor i engelska med inriktning mot engelskämnets didaktik 50% forskning, UKK Sista ansökningsdag: Utlåtandet inkommit. Godkänt - Görel Bergman- Claeson, Uppsala universitet Utlåtande inkommit. Godkänt 4 sökande Beslut om sakkunniga -Una Cunnigham, Stockholms universiet Utlåtandet inkommit. Godkänt -Aud Solbjorg Skulstad, Universitetet i Bergen Utlåtande inkommit. Godkänt son Sammanträde kl Väntar på beslut från akademin Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Karin Molander Danielsson, Thorsten Päplow, Anders Garpelin, Victorine Hancock (vid föreläsningar) Intervjuer och provföreläsningar Ref.nr. 69/12 Universitetslektor i statsvetenskap, HST Sista ansökningsdag: Ref.nr. 73/12 Universitetslektorer i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring och universitetslektor i företagsekonomi med inriktning mot organisation, HST 1 sökande Beslut om sakkunniga - Gissur Ó Erlingsson, Linköpings universitet Utlåtandet inkommit, godkänt - Daniel Nohrstedt, Uppsala universitet Utlåtandet inkommit, godkänt 17 sökande Beslut om sakkunniga I MF: -Claes Hultman, Örebro Deadline Åsa Wallström, Luleå Deadline Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Joakim Johansson, Thomas Wahl Rekryteringskommitté bildad: marknadsföring; Lars Hallén, Madelaine Lundberg, Thomas Wahl Organisation: Peter Dobers, Madeleine Lundberg, Thomas Wahl 2

5 Status för rekryteringsärenden i HSV Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Sista ansökningsdag: I ORG: -Rolf A Lundin, Högskolan i Jönköping Deadline Ref.nr. 136/12 Universitetslektorer i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, HVV Sista ansökningsdag: Ref.nr. 146/12 Universitetslektorer i företagsekonomi med inriktning mot extern redovisning, HST Sista ansökningsdag: Karin Berglund, SU Deadline Rekryteringskommitté bildad: Maria Müllersdorf, Lene Martin och/eller Ingrid Snellman/Cecilia Rydlo Rekryteringskommitté ska bildas. 3

6 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 60/12 Adjungerad professor i energi och miljöteknik, HST Ansökan inkom Ref.nr. 112/12 Adjungerad professor i energi och miljöteknik, HST Ansökan inkom Ref.nr. 123/12 Ansökan om befordran till professor i datavetenskap Ansökan inkom Carl-Fredrik Lindberg Anders Lönnermark Gordana Dodig- Crnkovic Beslut om sakkunniga -Bernt Lie, Högskolan i Telemark, Norge Utlåtande inkommit. Godkänt. -Kauko Leiviskä, Oulu universitet, Finland Utlåtande inkommit. Godkänt. Beslut om sakkunniga -Peter Sturm, Tekniska universitetet i Graz, Österrike Utlåtande inkommit. Godkänt. -Patrick van Hees, Lund Utlåtande inkommit. Godkänt Beslut om sakkunniga -Jean Gabriel Ganascia, University Pierre and Marie Curie Deadline Keith W Miller, University of Illinois Deadline Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Eva Thorin och Erik Dahlquist. Sammanträde kl Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Eva Thorin och Erik Dahlquist. Sammanträde kl Rekryteringskommitté ska bildas. RB 11/10. OK Ref. nr. 120/12 Ansökan om att antas som docent i miljöteknik Emma Nehrenheim Beslut om sakkunnig -Jes la Cour-Jansen, LTH, Lund Rekryteringskommitté bildad: Sture Packalén och Lena Johansson Westholm Ansökan inom Ref. nr. 203/11 Universitetslektor i didaktik med inriktning mot matematik, UKK Sista ansökningsdag: Utlåtande inkommit. Godkänt. 5 sökande Beslut om sakkunniga -Kristina Juter, Högskolan i Kristianstad Utlåtande inkommit. Godkänt -Per Nilsson, Linnéuniversitetet Utlåtande inkommit. Godkänt Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Hans Eriksson, Andreas Ryve Sammanträde Väntar på beslut/avtal från akademin 4

7 Status för rekryteringsärenden i NT Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status Ref.nr. 249/11 Universitetslektor i kammarmusik med inriktning sånginterpretation, UKK Sista ansökningsdag: Ref.nr. 119/12 Senior Lecturer in Computer Science, IDT Sista ansökningsdag: Ref.nr. 127/12 Universitetslektor i byggnadsteknik, HST Sista ansökningsdag: Ref.nr 150/12 Fyra universitetslektorer i matematik/tillämpad matematik 1 sökande Beslut om sakkunniga -Barbro Marklund Petersone, Musikhögskolan i Oslo Deadline Lena Johnson, Musikhögskolan Örebro universitet Utlåtande inkommit, granskas 1 sökande Beslut om sakkunniga -Wang Yi, Uppsala universitet Utlåtandet inkommit, godkänt -Petru Eles Linköping universitet Utlåtandet inkommit, godkänt Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Staffan Sandström och Lena Hellström Färnlöf. Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Dag Nyström, Thomas Nolte Sammanträde kl sökande Rekryteringskommitté bildad. Akademirepresentanter: Björn Karlsson, Karin Spets Rekryteringskommitté ska bildas. Sista ansökningsdag:

8 Bilaga 2 Fakultetsnämndens synpunkter och förslag på Jan Gustafssons rapport Uppföljning av den nya nämndorganisationen

9 Fakultetsnämndens synpunkter och förslag på Jan Gustafssons rapport Uppföljning av den nya nämndorganisationen 1 (8) Dekanerna Underlag för fakultetsnämndens sammanträde 22 november 2012 Dekanerna har med UFO-ledningens bistånd sammanställt och följt upp diskussionen under fakultetsnämndens workshop den 11 oktober Vi har följat följande struktur: under varje punkt där Gustafssons rapport lämnar förslag, a) ges vid behov en beskrivande bakgrund, b) återges utredningens ursprungliga förslag, c) lämnas fakultetsnämndens förslag mot bakgrund av utredningens förslag, d) samt en motivering till fakultetsnämndens förslag. Men först ger vi en bakgrund till vår läsning av Gustafssons rapport. Bakgrund Fakultetsnämnden har med stort intresse tagit del av Jan Gustafssons rapport och hans presentation av denna vid fakultetsnämndens internat 11 oktober Vid internatet fördes en diskussion om innehållet och dekangruppen fick fakultetsnämndens uppdrag att utarbeta förslag till synpunkter med anledning av rapporten, att lämna till rektor. Rapporten lyfter flera viktiga frågor som kan belysas från flera olika håll: exempelvis fakultetnämndens arbetsformer och beslutsdelegation, handläggningsstöd, relation till verksamheten i övrigt. Fakultetsnämnden väljer att följa den uppställning som rapporten har och nedan presenteras de förslag till åtgärder som Jan Gustafsson föreslår samt fakultetsnämndens ställningstagande till dessa. Ett urval av Jan Gustafssons kommentarer lyfts också då de diskuterats av fakultetsnämnden.

10 Rapportens förslag och fakultetsnämndens remiss-svar 2 (8) Övergripande Utredningens förslag: Utskottsordförandena ska etablera former för att regelbundet återrapportera om fakultetsnämndens arbete till det lärarkollegium de representerar. Fakultetsnämndens förslag: Fakultetsnämnden tillstyrker förslaget. Motivering: Utmärkt om utskottsordförandena har ett utbyte sinsemellan och lära av varandra hur man på ett bra sätt kan ha en dialog med lärar- och forskarkollegiet. Även om vad man funnit inte fungerar i denna kommunikation. * * * Utredningens förslag: Fakultetsnämnden ska göra en genomgång av arbetstiden i de olika utskotten och ge lärarrepresentanterna olika mycket tid i olika utskott inom en bevarad totalram. Fakultetsnämndens förslag: Fakultetsnämnden tillstyrker förslaget i den mån att ett uppdrag bör ges till UFO att gå igenom utskottens befintliga uppdrag, ärendeantal och ärendeart, samt tidsbudget för ledamöter, under perioden Motivering: --- Fakultetsnämnden Utredningens förslag: UFO-chefen ska närvara vid fakultetsnämndens möten som adjungerad. Fakultetsnämndens förslag: Fakultetsnämnden tillstyrker detta. Motivering: UFO-chefen närvarar från och med fakultetsnämndens sammanträde 6 september 2012, så detta är åtgärdat. Det kan vara bra att beslut ändå fattas om detta inför framtiden. UFO-chefens närvaro ska inte vara betingat av godtycke beroende på vem som är UFO-chef eller vem som leder fakultetsnämnden, utan ska vara en grundprincip. * * * Bakgrund: Ett problem är att man vid avhopp av lärarrepresentanter i fakultetsnämnden tar in ersättare från listan för nominerade från valet som genomfördes tidigare. Det innebär i praktiken att de nya lärarrepresentanterna inte längre är lika legitima som de ursprungliga. De fick färre röster helt enkelt, kanske bara % av de som röstade. Å andra sidan måste vi följa de demokratiska spelregler vi själva satt upp.

11 Utredningens förslag: Valförfarandet bör ses över vid inför bästa mandatperiod. 3 (8) Fakultetsnämndens förslag: Fakultetsnämnden föreslår att nuvarande valupplägg behålls. Motivering: Det problem den nuvarande valmetoden ville lösa var det omständiga fyllnadsvalsarbetet. Fakultetsnämnden ser att man måste göra ett val mellan lösningarna. Naturligtvis kommer fyllnadsval kunna generera ett högre antal röster, men det kan i sin tur bero på att den mest populära kandidaten avgått och man röster på det bästa bland de nya kandidaterna. Grundutbildningsutskotten Utredningens förslag: Skilj på besluts-, informations- och diskussionspunkter i grundutbildningsutskottens agenda. Inför korta diskussionsprotokoll från grundutbildningsutskotten då utskotten så önskar. Fakultetsnämndens förslag: Fakultetsnämnden tillstyrker detta förslag och föreslår att det även ska gälla övriga utskott och fakultetsnämndens möten. Motivering: Att möjliggöra och synliggöra information och diskussion och inte använda beslut på samtliga punkter som idag upplever fakultetsnämnden som ett möjliggörande för fakultetsnämnd och framför allt utskott att ta den roll som mötesplats och diskussionsforum som föreslogs vid genomförandet av den nya nämndstrukturen. Härigenom ser vi också att hela nämndarbetet enklare skulle kunna finna sin roll [i utbildningsutskotten finns en vilsenhet om detta]. * * * Bakgrund: Ett grundproblem är att flera grundutbildningsutskott inte alltid är vetenskapligt kompetenta och därmed inte beslutsmässiga enligt högskolelagen. Utredningens förslag: Utredningen förordar följande förändringar: 1. Utbildningsledarna är föredragande på grundutbildningsutskottens möten på sina ärenden tillsammans med UFO, men de är inte ledamöter. 2. Fakultetsnämnden får i uppdrag att se över grundutbildningsutskottens sammansättning för att garantera det kollegiala inflytandet och så att grundutbildningsutskotten har en majoritet disputerade. 3. Fakultetsnämnden delegerar lämpliga beslut till grundutbildningsutskotten.

12 Fakultetsnämndens förslag: Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens andra förslag, om att fakultetsnämnden ska se över sammansättning av sina utskott så att majoritet disputerade säkras utan att göra avkall på studentrepresentation. Som ett led i detta bör prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå bli ordinarie medlem i samtliga utbildningsutskott / utskott för utbildningar. 4 (8) Motivering: I fakultetsnämndens diskussion blev jäv en aspekt. Åsikterna vad som är jäv diskuterades och vad som är lämpligt vid beslutsfattande. Behovet av att utbildningsledarna ska vara med när man tar beslut om det som de är mest kunniga framkom. Samtidigt är inte alla utbildningsledare lärare i sin anställning. En utbildningsledare har anställning som TApersonal. Vidare medverkar olika antal utbildningsledare i grundutbildningsutskotten. Allt mellan en och tre förekommer. En annan aspekt är att om kollegialitet är att vara vald av kollegiet så är det bara nämnden som är ett kollegialt organ, inte utskotten. Vidare framkom att fakultetsnämnden anser att det är viktigt med studenternas medverkan i utskotten och det är bra med två studenterna så att de kan få stöd av varandra. Däremot kom behovet av de externa ledamöterna i utskotten att ifrågasättas. De kanske gör en större insats i branschråd än i nämndens utskott? Detta var en fråga som fakultetsnämndens externa ledamöter själva lyfte, samtidigt som fakultetsnämnden har fått höra om goda insatser från externa ledamöter i utbildningsutskotten. Generellt framkom en tydlig önskan om att utbildningsutskotten ska vara beslutsmässiga genom delegation från fakultetsnämnden men inte genom att högskolestyrelse ger dispens, utan att man i stället säkrar en majoritet av vetenskapligt kompetenta ledamöter. Frågan om vem som ska vara ordförande i utskotten diskuterades också. En åsikt var att det kan vara en utbildningsledare. * * * Bakgrund: Ledamöterna är inte alltid pålästa på materialet de fått inför mötena. Det är brist på engagemang och dålig närvaro i vissa fall. De externa representanterna är ibland förbluffade över detta. En kommentar är att detta är samverkan i praktiken och att det är viktigt att MDH:s representanter i fakultetsnämnd och utskott tar sitt ansvar för att denna samverkan blir så bra som möjligt. Utredningens förslag: Genomför en utbildning av ledamöterna i utskotten och gör en genomgång av utskottens syfte som en del av utbildningen. Utbildningen ska ha fokus på fakultetsnämndens kvalitetsuppdrag. Fakultetsnämndens förslag: Fakultetsnämnden tillstyrker förslaget och framhåller att behov av utbildning främst gäller kvalitetsuppdraget. Motivering: Vi har haft en utbildningsdag för fakultetsnämndens ledamöter i början av 2011 (början av fakultetsnämndens mandatperiod). Varje ny

13 lärarrepresentant har sedan fått en anpassad utbildning inför deras uppdrag som lärarrepresentant i fakultetsnämnden och som ordförande i ett utbildningsutskott. 5 (8) Förslaget ovan om införande av information- och diskussionspunkter kan också öka viljan till engagemang och påverkan, då det inte bra kan komma att röra sig om beredda beslutsunderlag att klubba igenom. * * * Bakgrund: Idag går UFO runt och informerar om samma sak till fyra grundutbildningsutskott, vilket tar mycket tid. Utredningens förslag: UFO informerar grundutbildningsutskotten under en förmiddag. Samma eftermiddag skulle dessa kunna ha sina separata möten. Fakultetsnämndens förslag: Fakultetsnämnden föreslår att nuvarande mötesordning behålls. Motivering: Detta förslag tar inte hänsyn till att flera ledamöter sitter i flera utskott (prodekan för utbildning och vissa utbildningsledare) och därför inte är lämpligt. * * * Bakgrund: Det är ibland svårt att lyfta frågor från grundutbildningsutskotten till fakultetsnämnden. Det finns en -adress för detta men det fungerar inte alltid. Utredningens förslag: UFO tar reda på vari problemet består och ser till att detta fungerar bättre i framtiden. Fakultetsnämndens förslag: Fakultetsnämnden tillstyrker förslaget att UFO kartlägger och åtgärdar problemet. Motivering: Detta kan inte vara ett tekniskt problem, utan är snarare relaterat till handläggning inom UFO. * * * Bakgrund: Grundutbildningsutskotten bör döpas om så att de har exakt samma namn som utbildningsområdena i FUS:en. Till exempel Grundutbildningsutskottet för teknikutbildningar. Utredningens förslag: Fakultetsnämnden ser över dessa beteckningar. Fakultetsnämndens förslag: Fakultetsnämnden har i ett beslut från sitt sammanträde 12 oktober 2012 hemställt åt rektor att fatta beslut i denna fråga. ( 137. MDH /10)

14 Forskarutbildningsutskottet 6 (8) Utredningens förslag: Forskarutbildningsutskottet ska arbeta med systematisk genomgång av rutiner och blanketter med syfte att förenkla ärendehanteringen. Fakultetsnämndens förslag: Fakultetsnämnden tillstyrker förslaget i den meningen att det bör vara UFO som ska gå igenom rutiner och blanketter i syfte att förenkla ärendehanteringen. Forskarutbildningsutskottet kan vara remissinstans för förslag på förändrad genomgång av rutiner och blanketter. Motivering: -- * * * Utredningens förslag: Fakultetsnämnden ska delegera vissa beslut, till exempel revidering av studieplaner, till prodekan för att avlasta forskarutbildningsutskottet. Fakultetsnämndens förslag: Fakultetsnämnden avslår förslaget. Motivering: Fakultetsnämnden anser att MDH uppnår en högre kvalitetssäkring genom att låta forskarutbildningsutskottet granska studieplaner för forskarutbildningsämnen. * * * Bakgrund: UFO-stödet är bra men UFO hinner inte riktigt med. Det skulle behövas mer tid på UFO för detta arbete. Utredningens förslag: Fakultetsnämnden ska se över UFO-stödet till forskarutbildningsutskottet och undersöker hur detta arbete skulle kunna effektiviseras, alternativt om UFO-stödet behöver utökas. Fakultetsnämndens förslag: Fakultetsnämnden tillstyrker förslaget i den meningen att det bör vara UFO som utreder hur stödet till forskarutbildningsutskottet bemannas, liksom hur en effektiv ärendehantering för forskarutbildningsutskottet kan uppnås. Forskarutbildningsutskottet kan dock vara en remissinstans för förslag för förbättrade åtgärder. Motivering: Det är troligen snarare en fråga om mer effektivare och mer ändamålsenligt stöd än mer kvantiativt stöd. * * * Bakgrund: Uppföljningen av ISP:er fungerar inte riktigt bra i praktiken. Detta är ett problem som fakultetsnämnden har dragits med i många år. Utredningens förslag: Fakultetsnämnden ska göra en utredning som tar reda på vari problemen består och föreslår en handlingsplan för att förbättra uppföljningen.

15 Fakultetsnämndens förslag: Fakultetsnämnden tillstyrker förslaget i den meningen att det bör vara UFO som utreder hur ISP-blankett och dess webbgränssnitt kan förbättras, liksom hur UFO kan utveckla tydligare riktlinjer för hur ISP-blanketten på webben ska fyllas i. Dock kan forskarutbildningsutskottet vara remissinstans för förslag till förbättrad hantering kring ISP (inte bara blankett). 7 (8) Motivering: Information om att ISP är ett juridiskt dokument mellan forskarstudent och MDH måste tydliggöras och spridas. Forskningsutskottet Bakgrund: Ett problem är att diskussionerna i utskottet inte protokollförs. Kanske kan man skriva minnesanteckningar. Problemet är att dessa kan vara partiska. Kanske kan ordföranden sammanfatta diskussionerna i ett fåtal punkter? Denna metod fungerade bra i teknikutskottet. Det är mycket tid som läggs ner på detta utskott. En deltagare ställer sig frågan om det är värt att det sitter 10 personer och diskuterar dessa frågor. Strukturen på mötena är annars bra. Det är snarare innehållet i ärendena som kan ifrågasättas. Utredningens förslag: Forskningsutskottet får i uppdrag att reda ut frågan om hur diskussioner ska dokumenteras. Fakultetsnämndens förslag: Fakultetsnämnden tillstyrker förslaget, men föreslår att UFO bör bistå forskningsutskottet i det här uppdraget. Motivering: Genom tydliggörande av diskussionspunkter och dokumentation av dessa, som förslaget för utbildningsutskotten, kan vi bättre tillvarata ledamöternas engagemang. Rekryteringskommittén Bakgrund: Rapporteringen bör endast innefatta de frågor där nämnden har inflytande och intresse. Dessa är framför allt professorsärenden och docentärenden. Alla lektorsärenden berör inte fakultetsnämnden och borde utgå från rapporteringen till nämnden. Fakultetsnämndens förslag: Fakultetsnämnden avstyrker förslaget. Motivering: Fakultetsnämnden ser tvärtom att rekryteringsfrågor oavsett anställningsform, och kvalitet i dessa, är viktiga frågor för just nämnden. Därför bör aktiviteterna här snarare stärkas än reduceras. Att rekryteringskommitténs rapport samtidigt belyses i relation till kompetensplanerna från akademierna kan vara ett sätt. Tvärtom vill fakultetsnämnden höra mer om anställningsprocessen. * * *

16 Bakgrund: Vid behov (anställningsärenden) utökas rekryteringskommittén med representanter från akademin. Övriga ärenden (befordring) hanteras av rekryteringskommittén utan utökning. Ordförandena önskar ett förtydligande av ovanstående och föreslår att den ej utökade rekryteringskommittén kallas rekryteringsnämnd och att namnet rekryteringskommitté betecknar den utökade rekryteringsnämnden. De anser också att det behövs en översyn av anställningsordningen när det gäller ett antal (mindre) frågor. 8 (8) Utredningens förslag: Ordförandena ska se över ovanstående frågor tillsammans med förvaltningschefen. Fakultetsnämndens förslag: Namngivningsfrågan ser fakultetsnämnden som sekundär och har ingen åsikt i frågan. Motivering: En översyn av anställningsordningen ska naturligtvis göras utifrån behov, men måste då även inkludera lämpliga personer på akademierna. Västerås, 15 november 2012 Peter Dobers Yvonne Eriksson Peter Gustafsson

17 Bilaga 3 Rapport från Akademi HST enligt beslut i fakultetsnämnden den 6 september 2012.

18 1 (2) MÄLARDALENS HÖGSKOLA REMISSVAR HST 26 oktober 2012 Magnus Hoppe, utbildningsledare Rapport, enligt fakultetsnämndsbeslut redovisat i protokoll och 99, om förutsättningarna för att möta HST:s uppdrag att göra en översyn av samhällsvetenskapliga programmet. Uppdraget I MDH:s Verksamhetsmål uppdrag och budget 2013 preciseras under rubriken Utbildning på grundnivå och avancerad nivå på sidan 19 att: Enligt rektors delegation (MDH /12) beslutar fakultetsnämnden om inrättande och avveckling av ämne, examen och utbildningsprogram, årligt programutbud och rekryteringsmål för utbildningsprogram. I enlighet med denna delegation har fakultetsnämnden vid sitt sammanträde återrapporterat rektors uppdrag enligt följande. 98:3 Uppdrag till Akademin HST att tydliggöra de samhällsvetenskapliga ämnenas roll och utformning för befintliga utbildningar vid högskolan. Rapporten utgör en del av beslutsunderlaget för diskussion och bedömning av de samhällsvetenskapliga ämnena framtida organisatoriska. Ärendet behandlas av fakultetsnämnden 6 september De något ofullständiga meningarna till trots är det ändå tydligt att den ovan nämnda rapporten diskuterar grunderna för det senare preciserade uppdraget i 99. I denna senare paragraf behandlas förutsättningarna för en ny rapport tillsammans med bland annat en redan påbörjad organisatorisk förändring av olika ämnens placering mellan akademier. För den senare rapporten är följande stycken relevant. ( ) Dock kan det diskuteras hur ämnena statsvetenskap och historia passar bättre in under området Hälsa- och välfärdsutbildningar jämfört med dagens placering inom området Ekonomiutbildningar. Denna fråga har därefter diskuterats och legat till grund för vidare beslut om att låta statsvetenskap och historia, tillika det samhällsvetenskapliga programmet, ligga kvar under HST. Vidare preciseras då uppdraget för rapporten som följer i följande beslut av fakultetsnämnden ( , 99). att förorda att ämnet statsvetenskap och historia har fortsatt hemvist vid Akademi HST. att förorda att Samhällsvetenskapliga programmet har fortsatt hemvist vid Akademi HST. att uppdra till Akademi HST att göra en översyn av det samhällsvetenskapliga programmet inför utbudsbeslutet 2013/2014 och att översiktligt redovisa förutsättningarna för detta arbete till fakultetsnämndens möte den 22 november 2012.

19 Noterbart är att detta uppdrag endast har preciserats av fakultetsnämnden och inte i MDH:s Verksamhetsuppdrag. Dock är det helt i linje med liggande delegationsordning, vilken redovisats ovan. 2 (2) Generella organisatoriska förutsättningar Under hösten 2012 har akademichef Thomas Wahl initierat ett arbete med att både se över den interna organisationen vid HST och att utreda förutsättningarna för ett namnbyte på akademin. Detta arbete är prioriterat och kommer att påverka samtliga ämnen och program som ligger inom HST:s domän. Samtidigt är det ett arbete där samtliga personalgrupper och ämnen har en möjlighet att påverka processen, dvs även de här aktuella grupperna och ämnena. Vidare har rektor i sitt verksamhetsuppdrag initierat både övergripande organisatoriska förändringar och en riktad neddragning av HST:s produktionsmål i form av HÅS och HÅP. Detta arbete har påbörjats där akademin redan ser över vilka neddragningar som kan göras, men också balanserar detta mot vilka områden som skall prioriteras. En central aspekt i detta arbete är HST:s förmåga att leverera eftertraktade och kvalitativa utbildningar som förmår möta HSV:s krav och granskningar. Om det samhällsvetenskapliga programmet Frågan kring det samhällsvetenskapliga programmets utformning och framtid, tillika ämnet statsvetenskap och historias placering och roll, är naturliga delar i den interna diskussion som nu förs. Det är därför ännu för tidigt att ge några tydliga svar på organisatorisk placering och framtida utbildningsuppdrag. Däremot kan vi i några punkter beskriva hur vi avser arbeta med dessa frågor framöver. När de organisatoriska förutsättningarna klarnat på HST kommer vi att tillsätta en arbetsgrupp som skall se över det samhällsvetenskapliga programmet. Sammansättningen av arbetsgruppen är inte bestämd, men den kommer att involvera personal från olika delar av HST och även andra akademier. Den berörda personalen som redan idag arbetar inom programmet kommer självfallet att både involveras och vara representerade i arbetsgruppen. Långsiktig kompetensförsörjningen är en viktig aspekt vid översynen. I det vidare arbetet kommer vi därför att särskilt utreda huruvida vi har de finansiella och organisatoriska förutsättningar som krävs för att skapa ett livskraftigt kollegium och ett tydligt forskningsstöd. I översynen kommer vi beakta tidigare uppmärksammade svagheter i programmet, men också överväga hur vi kan förändra programmet genom att bygga på de styrkor vi har inom HST. I både liggande verksamhetsuppdrag och MDH:s Forsknings- och utbildningsstrategi framgår att ekonomiämnet skall stärkas på MDH, något vi kommer att beakta i den kommande programöversynen

20 Svårigheter vid Mälardalens högskola att koppla specifik examen till specifikt självständigt arbete Bilaga 4

21 Utbildnings- och forskningssektionen (2) Handläggare Michael Rogefelt Fakultetsnämnden PM för ärendet Svårigheter vid Mälardalens högskola att koppla specifik examen till specifikt självständigt arbete (MDH /12) Ärendet I Högskoleverkets pågående kvalitetsutvärderingar (modell ) har det framkommit att MDH har vissa svårigheter att koppla självständiga arbeten till specifika examen. I klartext har det inträffat att självständiga arbeten som inte motsvaras av utvärderad examen inlämnats som underlag för utvärdering till myndigheten. I andra utvärderingar har det därutöver i några fall visat sig svårt att på ett självklart sätt identifiera och samla in självständiga arbeten som avser specifik examen. Fakultetsnämndens beslut i ärendet Fakultetsnämnden fattade vid sitt senaste sammanträde /12 beslut i ärendet Svårigheter vid Mälardalens högskola att koppla specifik examen till specifikt självständigt arbete (MDH /12). Beslutet innebär att uppdra åt UFO och akademierna att skyndsamt finna en lösning på det nu kända problemet. UFO:s beredning I enlighet med beslutet har akademiernas synpunkter efterfrågats. Problemformulering och efterfrågade synpunkter på denna sändes med e- post ställt till akademierna (avdelningschefer) daterat den 6 november Akademiernas svar - IDT: 1 IDT har i samband med HSVs utvärdering uppmärksammat att vi inte haft tillräckligt differentierade kursplaner för examensarbeten. Vi kommer därför att inför kommande läsår inrätta ett antal nya kursplaner för examensarbeten där varje kursplan skrivs med koppling till de examensmål 1 Inkommet till UFO on Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: info@mdh.se Org.nr:

22 som gäller för respektive examen. Detta gäller även i det fall vi erbjuder inriktningsexamina. 2 (2) I enlighet med MDHs egna regler för utbildningsplanering kan vi inte få dessa kursplaner att gälla redan vårterminen Arbetet med att förändra kriterierna för bedömning av examensarbeten kommer dock påbörjas under våren 2013 liksom arbetet med att förändra rutinerna kring handläggning av examensansökningar. Det innebär exempelvis att om en student har skrivit ett examensarbete mot högskoleingenjör och sedan också vill ansöka om en kandidatexamen med samma examensarbete så måste examensarbetet också granskas av examinator mot just kandidatexamen. Det här kan innebära att examenskraven för respektive examen behöver omformuleras så att detta tydligt framgår. Akademiernas svar HST: 2 Vi tror inte att det föreligger någon större risk att vi lämnat ifrån oss examensarbeten till högskoleverkets bedömare som inte är skrivna mot den examen som bedömarna granskar mot. Vi har noggrant sorterat examensarbetena i förhållande till vilket program studenten varit antagen till och de flesta fall även mot den examen studenten tagit ut. Inom teknikutbildningarna på HST (som i första hand berörs av detta) ser vi över kurserna för examensarbeten och ser till att inrätta olika kurser för olika examina. En fråga som vi dock ställer oss är vad detta innebär när studenterna begär att få ut examen? I examensordningen är examenskraven uttryckta som krav på ett självständigt arbete inom ett ämne av viss omfattning. Om det då finns flera kurser för självständigt arbete i detta ämne (t ex 30 hp i energiteknik- en för civilingenjörsexamen och en för masterexamen) vad är det då som gäller- har inte studenten rätt att få ut båda examina (under förutsättning att övriga krav för examen är uppfyllda) oavsett vilken kurs de gjort sitt självständiga arbete inom? Akademiernas svar HVV: 3 HVV:s interna arbete med granskning av utbildningsplaner, programscheman och kursplaner gör att risk för denna felhantering inte skall föreligga. Det vi kan göra är att granska befintliga examensbeskrivningar så att de är aktuella och beskrivna så att denna risk inte skall föreligga. Akademiernas svar UKK: Akademi UKK har ej inkommit med något svar. 2 Inkommet till UFO on Inkommet till UFO

23 Åtgärdsplan från UKK daterad 23 oktober 2012 Bilaga 5

24 Akademins förslag till åtgärdsplan I samband med uppdraget att utarbeta en åtgärdsplan finns ett parallellt uppdrag att arbeta fram en ansökan till Högskoleverket om att få rätt att examinera forskarstuderande inom forskningsområdet Utbildningsvetenskap. Dessa bägge uppdrag påverkar självfallet varandra, men akademin väljer här att koncentrera sitt förslag utifrån gällande förutsättningar, d.v.s. att högskolan har rätt att bedriva forskarutbildning i Didaktik. Såvida högskolan ges rätten att bedriva forskarutbildning inom forskningsområdet Utbildningsvetenskap kommer förslagen att kunna påverka utformningen av forskarutbildningen inom området Utbildningsvetenskap, där Didaktik då kommer att utgöra ett forskarutbildningsämne. Förslag till åtgärdsplan: Huvudkritiken i självvärderingen och i de externa granskarnas genomgång av Didaktikämnets inriktning på MDH är ämnets brist på samlande identitet. I profileringsarbetet bör även hänsyn tas till synpunkter från självvärderingen som pekar på ett missmatch-förhållande till samproduktionsbegreppet på MDH. - Profileringsarbetet kommer att ske i samarbete mellan ämnets professorer under ledning av ämnesföreträdaren i didaktik för att skapa identitet åt ämnet. Ett förslag till skrivning ska läggas fram för beslut vid Forskningsrådet 12 december Den andra huvudåtgärden för att samla ämnets berörda till en samlad didaktikidentitet är att utveckla seminariekulturen i forskningsmiljöerna. Bristerna i seminariekulturen beskrivs som att seminarierna inte når en bredare grupp (självvärderingen), att seminarietraditionen behöver utvecklas i ett för didaktikämnet gemensamt högre seminarium (Kansanen) till exempel genom att betrakta fredagsseminariet som en viktig instans för att: hantera behovet av en kritisk massa (Selander). - Under ledning av forskningsledaren ska Forskningsrådet utarbeta en plan för omstrukturering av seminarieverksamheten, som kännetecknas av tydlighet, tillgänglighet och konsistens. Planen kommer att utarbetas under hösten och läggas fram till beslut vid Forskningsrådet 12 december Den kommer att kommuniceras till forskningsmiljöerna under vårterminen. Till handledarkollegiets utvecklade arbetsuppgifter och ansvar föreslås även att citat: Inrätta ett råd av erfarna handledare som skulle kunna träda in och hjälpa till att bena upp eventuella problematiska handledningssituationer (Selander), och citat: Precisera antagningskriterierna för doktorander (Selander) hänvisas. - Under ledning av forskningsledaren har handledarkollegiet arbetat med ett förslag som kommer att läggas fram till beslut vid Forskningsrådet 12 december Ytterligare en framträdande synpunkt i självvärderingen och i de externa granskarnas genomgång är fokus i samordnarens uppgifter: Samordnarens uppgifter behöver kopplas tydligare till att upprätthålla forskarutbildningens struktur och innehåll i riktning mot vad som åligger studierektor för forskarutbildning (Självvärderingen). - Samordnare och forskningsledare går igenom samordnarens arbetsuppgifter för att prioritera fokus på forskarutbildningen. Ett förslag utarbetas och genomförs efter diskussion i Forskningsrådet och med akademichefen. Förslaget kommer att läggas fram till beslut vid Forskningsrådet 12 december 2012.

25 Ett väsentligt tillägg till föregående förslagspunkt är att arbetet med tydligare fokus också inbegriper mer tid för att koncentrera arbetet på forskarutbildningen (Kansanen). Uppdraget medför återkommande arbetstoppar/arbetsanhopning. - Problemen som tas upp här hanteras i den genomgång som föreslås i föregående punkt. I självvärderingen anges att Didaktikämnet behöver en hemsida för forskarutbildningen där det också går att få information om högre seminarier och annan till forskarutbildningen relaterad verksamhet. På hemsidan finns f.n. endast studieplanen för Didaktikämnet utlagd. I självvärderingen framhålls också att: Ett sammanhängande kurspaket som ligger i linje med studieplanen för forskarutbildningen i didaktik bör inrättas och erbjudas. Ett väsentligt grundkrav är enligt självvärderingen att: de kurser som inrättas i didaktikämnet redan från början är relaterade till forskarutbildningen och forskarutbildningsämnet didaktik och att dessa kurser i mån av tillgång erbjuds även andra doktorander vid högskolan och därför även ses som högskolegemensamma. - Ansvaret för att utveckla ett kurspaket i Didaktik föreslås ligga på Forskningsrådet. Vid Forskningsrådet 17 oktober 2012 beslutades, att ett förslag till utformning av kurspaketet kommer att utarbetas av samordnaren och den arbetsgrupp som tillsattes för ansökan till HSV om Utbildningsvetenskap som forskningsområde. Arbetet med kurspaketet ska vara klart och läggas fram till beslut vid Forskningsrådet 20 mars Hemsidan utvecklas av samordnare och informatör (UKK) efter beslut i Forskningsrådet 17 oktober Arbetet med förslaget ska vara klart och läggas fram till beslut vid Forskningsrådet 12 december 2012 I självvärderingen anges att Fakultetsnämndens finansiering bör fördelas till kurser knutna till respektive forskarutbildningsämne, snarare än att som nu, göra det omvända, d.v.s. finansiera forskarutbildningskurser som är så generella att de kan läsas av alla, men som inte kan identifieras som tillhörig någon ämnesspecifik forskarutbildning. Det som här föreslås låter sig enligt självvärderingen göras genom en omfördelning och riktande av befintliga resurser och administrativa rutiner. - Forskningsledare, ansvarig för masterutbildningen samt forskningssamordnare formar ett förslag till hur forskarutbildningskurserna ska finansieras. Ett förslag utarbetas och genomförs efter diskussion i Forskningsrådet och med akademichefen. Arbetet med förslaget ska vara klart och läggas fram till beslut vid Forskningsrådet 12 december Det stöd som idag söks från forskarutbildningsutskottet är kontraproduktivt i sin konstruktion (söks medel för allmänna kurser som ges en gång och som ska kunna tilltala alla doktorander på MDH). Det motverkar formandet av en utbildning som kännetecknas av kontinuitet och långsiktighet, vilket är en förutsättning för att kunna bedriva en seriös forskarutbildning. Vi upprepar vår tidigare ståndpunkt att vi behöver detta stöd för att kunna bygga en kvalitativt hållbar forskarutbildning. Vår representant i utskottet kommer även fortsättningsvis att framföra denna uppfattning.

26 Dialog med doktoranderna i syfte att skapa en bättre känsla av samhörighet till UKK som forskningsmiljö är ett förslag från Akademichef som samordnaren ansvarar för och verkställer med början i oktober Till den första doktoranddialogen planeras en förutsättningslös diskussion om upplevelsen av forskningsmiljön på UKK ur doktorandperspektiv. Till doktoranddialogen kommer även forskarstuderande anställda vid UKK men antagna vid andra lärosäten att bjudas in. Som innehållspunkter i kommande dialoger kan synpunkter som rör arbetet med att: Skriva in aspekter på yrkesorientering i Studiehandboken och i den individuella studieplanen (Selander); Införa metodkurser som obligatorium i forskarutbildningen (Selander); Tydligare redovisa på vilket sätt doktorander, som är inskrivna vid andra lärosäten involveras i seminarier etc. vid MDH (Selander) diskuteras. - Doktoranddialoger genomförs årligen med början 24 oktober 2012 under ledning av samordnaren. - Vid Forskningsrådet 17 oktober 2012 beslutades, att doktorander i ämnet didaktik tillsammans med sina handledare fr.o.m. år 2013 kommer att inbjudas till en årlig träff för att stärka miljön för forskarutbildning. Synpunkten att: I årsrapporterna tydligare redovisa skillnader doktorander med inriktning mot doktorsexamen från dem med inriktning mot licentiatexamen, samt vilka som är interna respektive externa (Selander) förslås åligga samordnare som verkställs vid den årliga verksamhetsrapporteringen på uppdrag av administrativ chef. - Forskningssamordnaren skapar en tydlig översikt över samtliga doktorander i didaktik och ska uppdateras kontinuerligt. Översikten ska visa vilken examen de har som mål att avlägga, när de startade, när de beräknas bli klara, hur många månader de använt, när de haft sina offentliga granskningsseminarier (PM, ev. mittseminarium slutseminarium), hur många kurspoäng de klarat, etc. Översikten utarbetas, revideras och tillämpas vid den årliga genomgången av ISP:er med start hösten Pia Lindberg Akademichef

27 Strategiskt underlag för nätbaserad utbildning vid MDH Bilaga 6

28 Peter Gustafsson Strategiskt underlag för nätbaserad utbildning vid MDH Fakultetsnämnden har den 22 november 2012 fastställt underlaget i nuvarande form för överlämnande till rektor för fortsatt behandling. 1. Uppdrag och syfte Rektor har till fakultetsnämnden givit följande uppdrag för 2012: Fakultetsnämnden uppdras att ta fram en strategi för nätbaserad utbildning vid MDH. Den nätbaserade utbildningen ska både vända sig till studenter och möjliggöra användande av lärarresurser från andra lärosäten för utbildningsmoment vid MDH. Rektor har vid senare D-gruppsmöte 28 februari 2012 beskrivit att det är ett strategiskt underlag som efterfrågas snarare än en strategi. Därmed förstås att rektor från fakultetsnämnden vill ha ett underlag för nätbaserad utbildning som kan utgöra en grund för en kommande områdesplan, del i verksamhetsuppdrag till såväl akademier som fakultetsnämnd eller användas på annat sätt. 2. Ärendets beredning Underlaget har arbetats fram under prodekanen för utbildning och har involverat medarbetare från bland annat enheten för pedagogik, IKT och lärande och med handläggarstöd från utbildnings- och forskningssektionen. Under processen har ett utkast till strategiskt underlag skickats på internremiss inom högskolan, mottagare var akademiernas utbildningsledare som representanter för respektive akademi, CAM, ITS, Rådet för internationell verksamhet, Studentkåren, fakultetsnämndens utbildningsutskott samt EER. Svarsperioden var den 12 september 2012 till och med den 8 oktober Några remissvar tar ställning till utkastet medan andra mer fritt kommenterar innehållet. Tre remissinstanser kan tolkas som tillstyrkande och två som avvisande medan tre remissvar är svårtolkade. En del remissinstanser lämnade synpunkter som kan förstås som efterfrågan på tydligare ställningstaganden i det strategiska underlaget, somliga var av karaktären att de ställningstaganden som i så fall behövde göras inte lämpade sig för underlaget. Detta har huvudsakligen hanterats genom att tydliggöra de avgränsningar som gäller för det strategiska underlaget. 3. Sammanfattning i form av ställningstaganden som föreslås utgöra efterfrågat underlag till rektor: Som en lägstanivå ska MDH uppfylla nedanstående. För varje punkt föreslås även en ansvarig enhet eller funktion. 1

29 Peter Gustafsson Allmänt och Lärplattform För att MDH ska hålla positionen som modernt campuslärosäte ska en kontinuerlig omvärldsbevakning, nationellt och internationellt, av pedagogik och teknik för nätbaserad utbildning ske. Detta uppdrag har PIL. Pedagogisk utbildning för lärare hur man kan planera, genomföra och examinera vid nätbaserad utbildning sker genom PIL och IKT-centrum. I detta ska även ingå kunskap om upphovsrättsliga aspekter. Viktigt är också utbildning i hur man tekniskt använder systemet (tillhandahålles av ITS inom IKT-centrum). All utbildning måste vara tillgänglig på brukarnas, det vill säga lärarnas, villkor och utifrån deras behov. Det är tveksamt om kunskap finns idag om dessa villkor och behov, på såväl kort som lång sikt, och därför bör PIL ta som ett uppdrag att göra en sådan kartläggning med stöd av pedagogiska rådet. Behovet av IT-pedagoger och övrig personal för att täcka MDH:s kompetensbehov måste bedömas regelbundet och anpassas efter detta. Ett system med super user, kunniga lärare som identifierats och givits särskilt uppdrag, kan vara ett förslag för att ge möjligheter till stöd. Genom PIL och PIL:s styrgrupps uppdrag får detta anses som säkrat. Uppdatering eller byte av tekniska system, som lärplattform, ska skötas av ITS på beställning från PIL inom budget. Dessa beställningar ska utgå från lärarkollegiets uttalade och specificerade önskemål efter behandling i pedagogiska rådet och vara tillstyrkta av PIL:s styrgrupp. Genom PIL:s uppdrag och beslut om systemägarskap för PIL får detta anses som säkrat. Fakultetsnämnden har att granska och säkra kvalitetet i utbildning. Detta inkluderar även eventuella särskilda aspekter relaterade till nätbaserad utbildning. Vid den revidering som sker av det systematiska kvalitetsarbetet vid MDH måste man därför ta hänsyn till om kvalitetsaspekter är relaterade till nätbaserad undervisning. Detta är fakultetsnämndens ansvar. I utbildningsutbudet måste fakultetsnämnden bevaka om och hur det nätbaserade utbudet påverkar verksamhetens fördelning mellan Eskilstuna och Västerås. Teknisk support från ITS och CAMPUS måste vara kommunicerat och tillgänglig på ett generöst sätt inom given budget inom respektive sektions ansvarsområde, men också samordnat. MDH utvärderar hur lärarna vill använda och ha tillgång till den egen medieserver samt hur drift och underhåll av denna ska prioriteras. Kostnadsalternativ för förslag ska presenteras. Detta görs förslagsvis av PIL och ITS tillsammans. Taget beslut om inspelningsmöjligheter utvärderas. Kostnadsalternativ för förslag ska presenteras. Detta görs förslagsvis av PIL och CAMPUS tillsammans Videokonferens/telebild Kartlägg kostnad för sal eller salar på båda orterna som tillåter videokonferens i HD-kvalitet med interaktion från alla deltagare. I denna kartläggning ska akademiernas behov utgöra grundförutsättningen (CAMPUS tillsammans med representanter från akademierna och/eller pedagogiska rådet) Inspelningssystem i dessa lokaler införskaffas om utvärderingen som föreslås ovan förordar det och ekonomin tillåter (CAMPUS) Lokalbokningssystem för dessa lokaler som möjliggör samspel mellan högskolans egen lokalbokning och Nitus (CAMPUS) 2

30 Peter Gustafsson Bakgrund till ställningstaganden 4.1. Några begrepp Följande definitioner används i detta PM: Distansutbildning formell utbildning där lärare och studenter kan vara geografiskt åtskilda och där distansformen innebär särskilda villkor och ramar som påverkar val av kursdesign, medier för information och kommunikation samt anpassning av administrativa rutiner. Nätbaserat utbildning distansutbildning som sker via internet Flexibel utbildning en blandning av fysiskt möte mellan lärare och student och virtuella komponenter som kan vara av den art som förekommer i distansutbildning. Flexibiliteten kan även ligga i när kursstart eller examination sker i tiden Avgränsningar i uppdraget Rektors uppdrag är begränsat till nätbaserad utbildning som enligt gällande definition endast inkluderar distansutbildning. Utöver detta är det viktigt att de förutsättningar som skrivs fram och beslut som tas angående nätbaserad utbildning även ska underlätta för och möjliggöra integration av campusbaserad utbildning i vad som benämns flexibel utbildning. Detta då de internetbaserade verktyg som stödjer distansutbildning har blivit de factostandard i campusutbildning. I remissvaren har framkommit förslag på identifierade målgrupper och även tolkningar om huruvida det strategiska underlaget är ett ställningstagande för utökad eller minskad distansutbildning. Vilka målgrupper och vilka utbildningar som ska prioriteras föreslås här vara en fråga som akademierna själva (utifrån forsknings- och utbildningsstrategin, FUS) är bäst skickade att avgöra och att fakultetsnämnden inte tar ställning i den frågan. Vidare föreslås att fakultetsnämnden inte heller tar ställning till hur stor volym av MDH:s utbildningar som ska vara nätbaserade. Även här är det akademierna som bäst kan bedöma när ett val av nätbaserad utbildning är den bästa lösningen för ett utbildningsuppdrag Tidigare utredningsuppdrag vid MDH och FUS:en som underlag och förutsättningar Under perioden hade enheten för externa relationer ett uppdrag och tog fram ett arbetsmaterial under rubriken Strategi för distansutbildning och samarbete med lärcentra. Ambitionen var att få fram ett rektorsbeslut från denna strategi och att sätta konkreta målsättningar (i volym/antal) och en medveten satsning på distansutbildning. Detta arbete fullföljdes aldrig. Från arbetsmaterialet kan vi läsa ut att en satsning på distansutbildning medför utökade förväntningar på ett lärosäte jämfört med campusundervisning: Andra krav på lärarna att anpassa och planera undervisningen. Andra krav på teknisk infrastruktur och support till lärare och studenter. Andra krav på studievägledare att förstå distansutbildning och innebörden för de studerande. Även strategiska frågeställningar uppkommer i materialet: Finns det från studenterna en kort- och/eller långsiktig efterfrågan på utbildning på distans? 3

31 Peter Gustafsson Har MDH på kort- och/eller lång sikt behov av att tillämpa utbildning på distans i syfte att nå nya studentgrupper? Ska MDH formulera ett mål för volym av distansutbildning? Vilket organ ansvarar för vad när det gäller pedagogiskt stöd, tekniskt stöd och kvalitetskrav och behövs det förändringar av uppdrag till enheter och av styrdokument mot bakgrund av hur det ser ut idag? Uppdraget fullföljdes som sagt aldrig till rektorsbeslut men från det nuvarande uppdraget till fakultetsnämnden framgår en tydlig förändring relativt det förra uppdraget. Det finns inget fokus på distansutbildning eller nätbaserad utbildning framskrivet i forsknings- och utbildningsstrategin för MDH. De strategiska frågorna har till del redan svar. Enligt HSV:s årsrapport 2011 (2011:8 R) studerar var femte student i Sverige enbart på distans. Däremot väljer inte MDH att positionera sig som ett lärosäte just för distansutbildning. Läser man FUS:en för vägledning beskriver den inte något specifikt om distansutbildning eller nätbaserad utbildning. Den guidning som kan fås där är snarare att den lyfter fram värdet av campusmiljöerna för bland annat den pedagogiska utvecklingen: För MDH är campusmiljöer viktiga mötesplatser som har stor betydelse för kreativitet, lärande och pedagogisk utveckling för både lärare och studenter. MDH har sitt säte i Eskilstuna och Västerås och fördelar verksamheten jämnt mellan orterna. Men vikten av kompetens för nätbaserad utbildning beskrivs också och att MDH ska utveckla detta bland annat för flexibelt lärande: Under perioden ska MDH utveckla och utöka kunskap, kompetens och teknik för modern utbildning. Detta ska ske bland annat inom områdena flexibelt lärande, där olika utbildningsformer integreras för ökad tillgänglighet för studenter, och inom området arbetslivsintegrerat lärande. FUS:en lyfter inte fram nätbaserad utbildning från ett distansutbildningsperspektiv utan man kan förstå nätbaserad utbildning som en del i ett flexibelt lärande och då i första hand för campusstudenter. Således är inte distansutbildning vid MDH något som ska utvecklas för att ersätta campusutbildning. Med nätbaserad utbildning ska MDH även möjliggöra medverkan av lärarresurser från andra lärosäten enligt uppdraget. Om det senare möjliggörs uppstår även möjligheten att använda tekniken för utbildning mellan högskolans egna huvudcampusorter, utan att behöva resa emellan Eskilstuna och Västerås vilket för den skull inte ska innebära att verksamhetsbalansen förändras på ett oönskat sätt. Den didaktiska kompetens och teknikkompetens för nätbaserad utbildning som är uttalad som mål för MDH:s prioritering är i relation till flexibelt lärande, inte för reguljär distansutbildning. Med sjunkande takbelopp de kommande tre åren har högskolan dessutom en tillräckligt stor utmaning i att minska volymen på campusutbildningen. Det finns inget behov i detta att öka studentrekryteringen genom att öka andelen distansutbildningar. Det finns inte heller några belägg för att distansutbildning skulle innebära någon kostnadseffektivisering. Lägre lokalkostnader bedöms vägas upp av en på ett generellt plan låg genomströmning och ett teknikinvesteringsbehov. Den lägre genomströmningen kan motverkas genom aktivt val av kurser för distansutbildning, teknik för genomförande av dessa och framför allt pedagogiskt kompetenta lärare för denna undervisningsmetod. Detta måste självfallet ske inom ramen för det ständigt pågående kvalitetsarbetet. Sammantaget ger detta att volymmål inte kan eller bör ställas upp för distansutbildning för MDH:s del. Men det innebär inte att högskolan ska avsäga sig rent nätbaserad utbildning 4