Inspiration till dig som vill öka farten med fiber på landsbygden

Transkript

1 Knyt band med bredband Inspiration till dig som vill öka farten med fiber på landsbygden Landsbygdsavdelningen 2009

2 Innehåll Snabbare bredband på landsbygden Oderljunga satsade på fiber... 4 Från initiativ till spadtag Jag vill ha bredband via fiberkabel hemma, hur gör jag?... 8 En bra dialog driver arbetet framåt... 9 Förstudien det första steget mot en fullständig Projektplan Vad kommer det att kosta? Klara, färdiga, gå! När kan vi sätta igång? Titel: Utgiven av: Beställningsadress: Copyright: Illustration: Foto: Layout: Knyt band med bredband Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län Strategiavdelningen Malmö Tel 040/ skane@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen i Skåne län Jörgen Adolfsson, Wahlgren & Hansson AB IT i Oderljunga Ekonomiska Förening och Leif Lundbäck, Wahlgren & Hansson AB Fredrik Collijn AB Denna broschyr ingår i en serie dokument, som riktar sig till dig/er som funderar på eller planerar att bygga bredbandsnät på landsbygden. Dessa dokument finns tillgängliga på Länsstyrelsens hemsida, Knyt band med bredband Inspirationsbroschyr Inspiration till dig som vill öka farten med fiber på landsbygden Knyt band med bredband Informationsbroschyr om projektering Information om projektering av fibernät på landsbygden Åtta frågor om en projektidé Jag har en idé för den skånska landsbygden! Vad gör jag nu? Projektplansguide Jag vill starta ett landsbygdsprojekt! Hur gör jag då? Version: 0912 Ifyllnadshjälp ansökningsblankett Jag ska ansöka om projektstöd i Landsbygdsprogrammet! Hur går det till? Jordbruksverkets blankett Ansökan projektstöd, SJV LSB 12:2 Jordbruksverkets blankett Ansökan utbetalning av projektstöd, SJV LSB 12:1

3 Snabbare bredband på landsbygden En väl utbyggd infrastruktur för bredbandsanslutning skapar förutsättningar för en levande och attraktiv skånsk landsbygd. Med tillgång till bredbandsbaserade tjänster har fler människor möjlighet att bo och arbeta på landsbygden; på samma villkor som invånarna i mer tät bebyggda områden. Idag gäller bredband via fiber ända fram till bostaden för att lösningen ska vara en framtidssäker infrastruktur. Då kan man vara säker på att det är möjligt att få tillgång till både dagens och morgondagens tjänster som höghastighets-internet, IP-telefoni, HDTV, m m. Genom BAS-projektet, Bredband till Alla i Skåne, är alla orter med fler än 200 invånare anslutna till BAS-nätet, som är ett fibernät. Nästa steg är att ansluta det egna hemmet genom att dra fiberkablar från varje enskilt hus till byn där man bor och vidare fram till BAS-nätet. För att boende på landsbygden ska få tillgång till bredband via fiber inom rimlig framtid, krävs egna initiativ och personligt engagemang. Med andra ord är det upp till dig, dina grannar, vänner och bekanta att dra igång och samordna ett projekt som leder till snabbare bredbandsnät där just ni bor. Mycket av arbetet kan ni stå för själva. En del av finansieringen, kan ni få hjälp med via Landsbygdsprogrammet. I den här broschyren berättar vi mer om fördelarna med ett fibernät och hur du går tillväga när du vill öka farten i din egen hembygd med stöd från Landsbygdsprogrammet. 3

4 Oderljunga satsade på fiber Järnvägen sa man nej till en gång i tiden, men bredbandståget hoppade man på. I Oderljunga tröttnade man på långsamma uppkopplingar och tog initiativ till bredband via fiber. Efter långt och hårt arbete går kommunikationerna numera snabbare än tåget. Någon järnväg till Oderljunga blev det aldrig. Bönderna protesterade och istället hamnade stationen i Perstorp år Och så gick det som det gick. Oderljunga, en gång dubbelt så stort som Perstorp, fick snart se sig omsprungna. Idag är Oderljunga en ganska typisk landsortsby med några hus, en kyrka, skola och ett dagis. Hotellet, affärerna och posten är nedlagda sedan länge och kommunikationerna är inte de bästa. Förening för fiber Åtminstone inte de kollektiva. För när det kommer till datorkommunikation är Oderljunga en föregångare bland landsortsbyarna i Skåne, ja till och med hela landet. Allt började hösten 2001 då Christer Åkesson tog initiativ till att fixa bredband till Oderljungaborna. Kommunen hade dragit bredband till skolan, men ville inte bekosta en utbyggnad till byn. Då tog jag kontakt med några andra i Oderljunga och sa att det här fixar vi själv. Och det gjorde vi, även om det tog betydligt längre tid än vad vi trodde när vi satte igång. Att det var fiber man skulle ha stod klart redan från början eftersom man inte ville ha några begränsningar i överföringskapaciteten. Intresset i byn kollades av och en ekonomisk förening bildades, IT i Oderljunga Ekonomiska Förening. Jag brukar säga att det var det jobbigaste av alltihop. Papperna till myndigheten skickades fram och tillbaka flera gånger innan allt var klart. Också teknikfrågan tog tid, fast det berodde mest på otur. Precis när vi hade kollat upp allting och begärt in offerter kom en teknik- 4

5 Medlemmarna i Oderljunga IT stod för hela grävningsarbetet. En liten grävskopa köptes in för ändamålet. De som inte kunde gräva kom med kaffe och mackor. förändring som gjorde att vi fick ta om anbudsförfarandet från början. Men jag är glad att vi la ner det extraarbetet, för resultatet blev bättre. Alla hjälpte till Av 63 hushåll skrev 39 under en bindande anmälan om bredband. Anslutningsavgiften var på kronor och för att kalkylen skulle hålla bidrog alla med ideellt arbete. Vi köpte in en liten grävare och gjorde grävningsarbetet, det var värt mycket. De som inte kunde gräva kom med kaffe och mackor. Alla gjorde någonting och efter två månader var det klart att blåsa in fibern. Hösten 2003 kunde bredbandet äntligen tas i bruk. I början var trafiken enorm, nu har den lagt sig på en mer normal nivå. Men vilken skillnad det är med fiber! Veckan innan bredbandet togs i bruk skulle jag ladda ner en fil via modem. Efter fem timmar hade jag fått hem 30 procent och gav upp. Med bredbandet tog det sju sekunder att ladda ner allt. Oderljunga är unikt med sitt fiberbredband och flyttar man får man utan tvekan tillbaka sina investeringar, i form av värdestegringen som bredbandet ger huset. Fast har man bredband tänker man efter både en och två gånger innan man flyttar. Visst kan man klara sig utan fiber, men det är inget man vill nu när man har vant sig. 5

6 Bredbandsnätet i Oderljunga är ett öppet nät som ägs av Oderljunga IT. Servicen har de lagt ut på en extern firma. Att göra eller inte göra Oderljunga var pionjärer att fixa eget bredband. Mycket gick bra, en del hade de gärna gjort annorlunda. Här kommer Oderljunga IT:s bästa tips! Samarbeta med kommunen. Utan Perstorps kommun och IT-chefen Bo Nilsson hade vi aldrig rott iland projektet. Hans hjälp var ovärderlig. Utnyttja dina kontakter. Kolla runt bland dem som är med vad de kan och vet. Vi hade nästan all kompetens vi behövde inom föreningen och klarade projektet genom att ta hjälp av varandra. Skriv ordentliga avtal innan ni sätter igång. Allt ska finnas svart på vitt så att ingen i efterhand kan dra sig ur, ångra sig eller hävda att ni kommit överens om något annat. Förbered anslutningar för fler. Vi drog bara bredband till dem som anmälde sitt intresse och nu kan inga fler koppla in sig. Så här i efterhand kan vi konstatera att vi borde ha förberett med fiber så att fler hade kunnat gå med. Till en högre kostnad såklart, eftersom de inte varit med och arbetat ideellt. Anlita en bra firma som kan hjälpa er med material och arbete som ni inte kan/får utföra själv. Försök hitta någon som kan ge råd och tips, inte någon som bara vill sälja. Äg nätet själv men lägg ut servicen. Hittills har vi i föreningen skött servicen, men det är ett alldeles för tungt jobb för styrelsen. Nu ska vi låta en firma ta hand om det. Placera inte kopplingsnoden hos en privatperson, utan hitta en bra allmän fastighet att ha den i. Det finns ingenting som är omöjligt! Lita på de andra i föreningen, lär av varandra och ta reda på resten efterhand så kommer det att gå bra. Gå in på klicka på Oderljunga IT och läs om vårt projekt. Kontakta oss gärna om du vill veta mer! 6

7 Då tog jag kontakt med några andra i Oderljunga och sa att det här fixar vi själva. Christer Åkesson 7

8 Från initiativ till spadtag BREDBAND? FIBER...? D i a l o g Ta initiativ Jag vill ha bredband via fiberkabel hemma, hur gör jag? Det första och viktigaste steget är att ta initiativ till ett uppstartsmöte. Samla grannarna, både boende och företagare och prata med dem om vilka fördelar ett snabbare bredband har för byn där ni bor. Kolla av intresset och lyssna på varandras erfarenheter, kanske är det någon som har kunskaper eller kontakter som kan komma till pass i det fortsatta arbetet? D i a l o g Prata med grannarna D i a l o g Bilda en förening När ni väl har bestämt er för att driva frågan vidare, bilda en förening. Det kan vara ett byalag eller en intresseförening skapad för just detta ändamål. Föreningen ska registreras som en juridisk person och ha en vald ordförande och en kontaktperson för projektet. 8

9 En bra dialog driver arbetet framåt D i a l o g Kontakta kommunen D i a l o g Kontakta bredbandsleverantör Nästa steg är att kontakta kommunen och etablera en dialog. Samarbetet med dem är viktigt för det fortsatta arbetet, för det är ni tillsammans som ska driva projektet framåt. Dessutom krävs det annan offentlig medfinansiering (t ex stöd från kommunen, i någon form) om Länsstyrelsen via Landsbygdsprogrammet ska kunna gå in och stötta bredbandssatsningen med pengar. Kontakta även en (eller flera) tänkbara bredbandsleverantörer, för att kolla deras intresse och möjlighet att leverera tjänster i det nät som planeras. Inför det kommande arbetet är det också lämpligt att ta en första kontakt med Länsstyrelsen, för att testa projektidén, dvs för en första, preliminär avstämning om projektet kan komma ifråga för stöd från Landsbygdsprogrammet, men också för att söka stödmedel för att finansiera det vidare arbetet. D i a l o g Kontakta finansiär 9

10 Förstudien det första steget mot en fullständig Projektplan Den första fasen, att få fram en fullständig projektplan, bör genomföras som en förstudie, som också drivs i projektform. Det är möjligt att få stödmedel till finansiering av förstudien, exempelvis via Länsstyrelsen. F ö r s t u d i e Gör en kostnadskalkyl Förstudien genomförs för att dels göra en första uppskattning av kostnader och tidsåtgång, för att bygga bredbandsnätet i er bygd. Om alla intressenter är överens om att fortsätta, tas en fullständig projektplan fram. F ö r s t u d i e Starta förstudie 10

11 F ö r s t u d i e F ö r s t u d i e Gör en marknadsanalys Informera och förankra Vad kommer det att kosta? Det finns inget generellt svar på den frågan. Kostnaden varierar beroende på hur många ni är som vill ansluta er, vilka avstånd som finns, hur mycket av arbetet ni står för själva och så vidare. I detta första läge räcker det med att göra en övergripande kostnadskalkyl och ett förslag till hur kostnaderna kan fördelas. Ta också fram en grov tidplan för projektet. Kalla därefter till ett nytt möte och förankra planerna i föreningen. Tänk också på att informera dem som inte gick med i föreningen från början med mer konkret information om fördelar och förutsättningar, så kanske flera av de som eventuellt var tveksamma från början väljer att gå med. Ju fler anslutningar i nätet, desto mindre kostar varje anslutning, då fler är med och delar de gemensamma kostnaderna i projektet. Marknadsanalys Utöver projektplan ska ansökan till genomförandeprojektet också innehålla en marknadsanalys. Syftet med denna är att visa på att ansökan rör ett område där uppgradering eller utbyggnad av bredband inte kommer att ske på marknadsmässiga grunder inom de närmaste tre åren och att behov av stöd följaktligen finns. Marknadsanalysen är ett krav för att ansökan ska kunna komma i fråga för stöd. Även marknadsanalysen kan genomföras som en del av förstudien. Exempel på projektkalkyl på nästa sida. 11

12 Kalkylexempel, BREDBANDSUTBYGGNAD Total kostandskalkyl för Föreningen Grundfakta Bredbandsföreningen Kommentar Antal hushåll, totalt 128 Värdefulla uppgifter för beräkning av utbyggnadspotential Antal företag, totalt 14 Antal medlemmar i bredbandsföreningen 100 Ger indikation på intial uppkopplingsgrad, samt underlag för kalkylen Entreprenadkostnader SEK, inkl moms Utrustning, m m Kommunikationsutrustning, plus annat mtrl t ex skåp o dyl Gräv- & installationsarbeten Grävning, kabelrör, fiberkabel o dyl Övriga kostnader Extra, tillkommande arbets- eller materialkostnader som eventuellt inte ingår i entreprenadanbud, t ex hyra av anslutningsförbindelser, konsultinsatser o dyl TOTAL UTBYGGNADSKOSTN Finansiering SEK, inkl moms Hushållets investering Direkt kapitalinsats av varje föreningensmedlem, motsvarar anslutningsavgift i områden där bredbandsnät redan finns Hushållets/företagets arbetsinsats 250 Anges i antal timmar FÖRENINGENS MEDFINANSIERING Totalt, för hela föreningens medlemmar Rest, att finansiera Varav; Bidrag/motsv från kommunen % av den totala offentliga finansieringen Landsbygdsprogrammet % av den totala offentliga finansieringen 12

13 Kalkylexempel, hushållets perspektiv Familjen TELE Familjen FIBER Din egen kalkyl Telefoni fast månadsavgift 125 kr 50 kr Telefoni samtalskostnad* 290 kr 200 kr Internet 249 kr 89 kr TV** 159 kr 99 kr Näravgift*** 0 kr 325 kr Summa 823 kr 763 kr Prisskillnad, tjänster via fiberanslutning 60 kr jämfört med vanlig telefonianslutning * Kostnaden är beräknad enligt följande exempel en normalfamiljs telefontrafik 50 lokal/sverigesamtal mellan kl á 10 minuter, inklusive öppningsavgift. 10 telefonsamtal till mobiltelefon á 5 minuter, inklusive öppningsavgift. (Till den mobiloperatör som är det dyraste alternativet.) ** För Familjen TELE kan man t ex abonnera på Boxerpaktet, för 159 kr/mån Familjen FIBER kan få TV via bredbandsanslutningen, med hög kapacitet, till lägre kostnad, enligt exemplet. *** Den månatliga avgift man betalar som avbetalning på lån till investeringskostnaden, enligt nedan. Avbetalningskalkyl vad blir månadsavgiften om man lånar till investeringsavgiften, kr enligt exemplet på föregående sida Hushållets investering Tidsperiod kr 5 år Ränta 5% Månadsavgift 325 kr 13

14 F ö r s t u d i e Ta fram fullständig Projektplan Klara, färdiga, gå! Nu är det dags att bedöma anslutningsgraden. Hur många är ni som vill ha bredband? Hur många fler kan tänkas tillkomma? Utrustningen ska vara dimensionerad för att med god marginal klara de kundanslutningar som kan vara aktuella under de närmaste fem åren, dvs både de som inte valde att gå med från början och tillkommande intressenter i form av nya bostäder och företag i området. När den bedömningen är gjord kan arbetet med att ta fram en full ständig Projektplan genomföras. I detta arbete ingår att säkerställa att det kommer att finnas (minst) ett företag, ofta kallad kommunikationsoperatör, som kan svara för att installera och förvalta kommunikationsutrustning (som skickar ljus i fiberkablarna), som transporterar de önskade tjänsterna (Internet, telefoni, TV, m m) ända fram till bostaden/företaget. Det finns flera konsultföretag som specialiserat sig på denna typ av projekteringsarbete. Kommunen kan bistå i detta arbete, liksom SkåNet AB, som ägs av Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. SkåNet har till uppgift att samordna och övervaka utbyggnaden av en öppen och konkurrens neutral digital infra struktur i hela Skåne (läs mer om vad som menas med ett öppet nät i Informationsbroschyren Knyt band med bredband ). G e n o m f ö r a n d e Sök finansiering 14

15 G e n o m f ö r a n d e Besluta När kan vi sätta igång? Snart! När Projektplanen är godkänd av föreningen, använder kommunen detta underlag när man söker stöd till finansieringen via Landsbygdsprogrammet. När ansökan är godkänd av Länsstyrelsen kan utbyggnaden börja. G e n o m f ö r a n d e Bygg bredbandsnätet G e n o m f ö r a n d e Lycka till! 15

16 Knyt band med bredband Information om projektering av fibernät på landsbygden Landsbygdsavdelningen 2009

17 Innehåll Från idé till fast anslutning...3 Arbetsgång/-flöde från idé till fast anslutning...4 Definition av begrepp....6 Finansieringsmöjligheter....8 Organisation och kvalitetssäkring...10 Systemlösning och samarbetsformer Markarbete, kabelvisning och förläggning Inmätning och dokumentation Ägarskap och drift...14 Besiktning...16 Titel: Utgiven av: Beställningsadress: Copyright: Illustration: Foto: Layout: Knyt band med bredband Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län Strategiavdelningen Malmö Tel 040/ skane@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen i Skåne län Jörgen Adolfsson, Wahlgren & Hansson AB IT i Oderljunga Ekonomiska Förening och Leif Lundbäck, Wahlgren & Hansson AB Fredrik Collijn AB Denna broschyr ingår i en serie dokument, som riktar sig till dig/er som funderar på eller planerar att bygga bredbandsnät på landsbygden. Dessa dokument finns tillgängliga på Länsstyrelsens hemsida, Knyt band med bredband Inspirationsbroschyr Inspiration till dig som vill öka farten med fiber på landsbygden Knyt band med bredband Informationsbroschyr om projektering Information om projektering av fibernät på landsbygden Åtta frågor om en projektidé Jag har en idé för den skånska landsbygden! Vad gör jag nu? Projektplansguide Jag vill starta ett landsbygdsprojekt! Hur gör jag då? Version: 0912 Ifyllnadshjälp ansökningsblankett Jag ska ansöka om projektstöd i Landsbygdsprogrammet! Hur går det till? Jordbruksverkets blankett Ansökan projektstöd, SJV LSB 12:2 Jordbruksverkets blankett Ansökan utbetalning av projektstöd, SJV LSB 12:1

18 Från idé till fast anslutning Bredband via fiber skapar möjligheter till en livskraftig, attraktiv landsbygd och ger förutsättningar för personer och företag att bosätta och etablera sig även utanför tät bebyggda områden. Initiativet till en fiberanslutning kommer oftast från de boende själva, men för att förverkliga initiativet krävs hjälp och stöd, bland annat i form av projektering och pengar. Här har kommunen en viktig roll att fylla. För att kunna planera och driva arbetet, inklusive ansöka om att få finansiell hjälp via Landsbygdsprogrammet, behövs en juridisk person i form av en förening. Det är föreningen som tillsammans med kommunen ansvarar för planering och genomförande av projektet. Kommunen svarar för ansökan till Länsstyrelsen om stödmedel. Projektet ska kvalitetssäkras och det ska säkerställas att nätet kommer att drivas som ett öppet nät. För att underlätta projektarbetet har vi här samlat en rad viktiga punkter som kan vara till stöd. Tänk på att en korrekt ansökan till Länsstyrelsen bidrar till att projektet kan starta snabbare! Informationen i denna broschyr riktar sig dels till kommunen, men också till privatpersoner som vill veta mer om hur vägen till bredband ser ut. Genom att vara förberedd är det också lättare att vara aktiv i de beslut som måste tas. Gör idén till verklighet och öka farten på landsbygden. Initiativ Genomförande av förstudie & framtagning av fullständig Projektplan Länsstyrelsen beslutar Hushåll Företag Kontakt Föreningen Kommun Ansökan Genomförandeprojekt Medfinansiering från Landsbygdsprogrammet Länsstyrelsen Landsbygdsprogrammet Stöd för att finansiera förstudie Tekniskt stöd vid projektering, samt Kvalitetssäkring av upplägget mot BAS-nätet Tekniskt stöd vid projektering Tekniskt & komersiellt stöd vid projektering SkåNet Landsbygdsprogrammet Konsultföretag Stadsnätsoperatör Tänkbart/möjligt (men inte definitivt) rådgivande och/eller finansiellt stöd Informationsflöde 3

19 Arbetsgång/-flöde från idé till fast anslutning Dialog FÖRSTUDIEPROJEKT Ta initiativ En eller flera hushåll/företagare i området vill ha bredband. Prata med grannarna Samla intressenterna och formulera en projektidé använd gärna hand ledningen Åtta frågor om en projektidé. Skicka in till potentiella finansiärer. Bilda en intresseförening, med stadgar, vald styrelse och kontaktperson. Bilda en förening Informera samtliga intressenter fort löpande under projektarbetet förankra att alla är med på planerna, liksom på de ekonomiska överväganden som görs. Stäm av med kommunen, att kommunen medfinansierar ett förstudieprojekt (krav för att få stödmedel från Länsstyrelsen till Förstudieprojektet). Kontakta kommunen Gör en marknadsanalys med kartläggning av bredbandstillgången i det aktuella området. Ta fram en kostnadskalkyl för vad hela bredbandsprojektet kommer att kosta. Bedöm också om och i så fall hur mycket av arbetet(t ex grävning) som kan utföras av medlemmarna själv. Gör en kostnadskalkyl Gör en marknadsanalys Kontakta även en (eller flera) tänkbara bredbandsleverantörer, för att kolla deras intresse och möjlighet att leverera tjänster i det nät som planeras. Kontakta bredbandsleverantör Genomför Förstudien, med stöd av kommunen, SkåNet AB, samt eventuellt annat konsultföretag. Som underlag för arbetet, kan även här dokumentet Projektplansguide användas. Starta förstudieprojekt Ansök om stödmedel för Förstudie Beviljad ansökan Förstudie Starta förstudien när Länsstyrelsen har beviljat ansökan om Förstudieprojektet. Starta Förstudien. 4 Ta fram en plan för Förstudieprojektet och ansök hos potentiella finansiärer om stödmedel för att genomföra förstudien. Använd gärna dokumentet Projektplansguide, samt Jordbruksverkets blankett Ansökan projektstöd.

20 Som underlag för arbetet rekommenderas att även här använda dokumentet Projektplansguide. I och med att Förstudieprojektet är avslutat kan föreningen ansöka om utbetalning av stödmedel för förstudien från aktuell finansiär. Ansök om utbetalning GENOMFÖRANDEPROJEKT Framtagning av fullständig Projektplan Sök finansiering Kommunen och annan eventuell offentlig finansiär behandlar och bedömer Projektplanen och fattar beslut om med finansiering (krav för att få stödmedel från Landsbygdsprogrammet). Informera och förankra Beslut Föreningen och kommunen Både föreningen, dvs dess medlemmar, och kommunen måste besluta att ansöka om stödmedel från Länsstyrelsen. Ansök om stödmedel för genomförandeprojektet Ansökan och Projektplan för genomförande-projektet till Länsstyrelsen. Bygg bredbandsnätet Om Länsstyrelsen beviljar ansökan och beslutar om stödmedel till genomförande. Bygg bredbandsnätet! Externt anlitad branschkunnig kontrollerar att de färdigställda näten uppfyller Länsstyrelsens kvalitetskrav för projektstöd. Besiktning/ kvalitetskontroll Ansök om utbetalning av stödmedel Ansökan om utbetalning av stödmedel skickas in tillsammans med slutrapport använd Jordbruksverkets blankett Ansökan utbetalning projektstöd samt dokumentet Anvisning till slutrapport för projektstöd. 5

21 Definition av begrepp Fibernät är infrastruktur som används för överföring av information i form av text, ljud och bild. Uppbyggnaden av fibernätet i Sverige kan jämföras med vägnätet. Stomnätet är motorvägen som förbinder alla kommunhuvudorter i landet. Stomnätet är även anknutet till internationella förbindelser. Ortsammanbindande nätet är landsvägen som förbinder orterna i kommunen med varandra. I Skåne kallas detta nät BAS-nätet. Områdesnätet är gatorna som förbinder de olika områdena inom ett tättbebyggt område. Accessnätet, kallas även Anslutningsnätet, är uppfarten som går från gatorna och in till den enskilda fastigheten. Fastighetsnätet är förbindelsen inom fastigheten, mellan flera hus (om det finns, som ska anslutas)och mellan de olika lägenheterna/rummen inne i huset/husen. Landbygdsprogrammet kan gå in och stötta med finansiering av de delar som ingår i områdesnätet och anslutningsnätet. Stomnät Ortsammanbindande nät Områdesnät Accessnät Fastighetsnät 6

22 Vägarna möts i noden En nod är en knutpunkt, stället där vägarna, näten, möts. Huvudnoden är kommunens centrala plats för anslutning av IT-infrastruktur där nationella nät, stomnät och ortsammanbindande nät är anslutna. Områdes noden sammanbinder det ortsammanbindande BAS-nätet med områdesnätet. Anslutningsnoden binder samman områdesnätet med anslutningsnätet och vidare till fastighetsnätet och användaren. Från switch till hus Alla orter som är anslutna till BAS-nätet har en THF, TeleHousing Facility. I den placeras kommunikationsutrustning, framförallt s k switchar. Kabeln från noden till alla fastigheter bör innehålla separata fiberpar till varje hushåll, så att man har en hel fibersträcka hela vägen från bostaden/kontoret till switchen. I undan tagsfall kan även en kabel med färre fibrer anläggas till byn, där en egen switch placeras i en lokal anslutningsnod. Till denna ansluts sedan varje enskilt hus. Detta ger dock oftast en sämre totalekonomi, grundregeln är att centralisera aktiv utrustning så långt möjligt. En nod kan (och bör) ta hand om upp till ca abonnenter. Den som sätter upp switchar och därmed lyser upp det passiva fibernätet kallas kommunikationsoperatör. Man måste ha ett avtal med en sådan, det kan vara det lokala stadsnätet eller annan operatör. Det finns tre nivåer som måste realiseras: Kanalisation och fiber, transportnät i form av switchar och ljussättning, samt bredbandstjänster levererade av olika tjänsteleverantörer. Vad kommer ur kabeln när den anslutits till en switch? Ingenting som kan användas direkt. Kabeln är en del av infrastrukturen i vilken tjänster, till exempel Internet, TV och telefon, kan skickas. Tjänsterna köps av en (eller flera) leverantör(er) som levererar dem via kabeln. 7

23 Finansieringsmöjligheter Det finns olika sorters teknik för bredband. För att omfattas av Landsbygdsprogrammets finansieringshjälp, ska fiberlösningar alltid prioriteras i första hand. Då är nätet framtidssäkert, det vill säga kommer att kunna leva i minst 30 år. I de fall fiber är en orimlig lösning, till exempel ur kostnadssynpunkt, kan andra lösningar övervägas. Det kan exempelvis vara radioförbindelse, för fast eller mobil anslutning Genomför en förstudie Ett bredbandsutbyggnadsprojekt är ett omfattande arbete som kräver en detaljerad projektplan. Att ta fram en sådan projektplan kräver en relativt stor arbetsinsats, varför det är att rekommendera att först genomföra en förstudie för att få en uppfattning av omfattningen på hela projektet. För att finansiera arbetet med förstudien kan man söka stöd hos Länsstyrelsen. Förstudien bör omfatta undersökning av intresse i bygden samt en grov uppskattning av kostnader och tidsåtgång. Den kan även innefatta framtagning av den fullständiga projektplanen för själva genomförandeprojektet samt den marknadsanalys som krävs för genomförandeprojektet. Länsstyrelsen ska godkänna ansökan Landbygdsprogrammet har möjlighet att gå in och stötta bredbandsprojekt med en viss andel av den totala projektkostnaden. Landsbygdsprogrammets andel kan variera, beroende på den aktuella situationen. Det är också ett krav att projektet stöttas ekonomiskt av andra offentliga medel. Ett riktmärke är att 70% av den samlade offentliga medfinansieringen kan komma från Landsbygds programmet. Föreningen, genom dess medlemmar, måste också stå för en del av finansieringen. Denna kan bestå av en ekonomisk insats från varje föreningsmedlem. Krav på övrig (privat) medfinansiering är för närvarande inte kvantifierat, men utgångspunkten är att berörda hushåll och företag ska bidra med en summa motsvarande vad en anslutning kostar i tätort. Även stöd för själva genomförandeprojektet kan sökas hos Länsstyrelsen. SkåNet AB kan bistå i projektet, framförallt vad gäller kvalitetssäkring av projektplanen, val av utrustning, samt att den projekterade nätstrukturen följer kraven på öppenhet och anslutningar till BAS-nätet. På följande sidor berättar vi mer om vilka punkter som ska dokumenteras i projektbeskrivningen. När ansökan är godkänd av Länsstyrelsen kan projektet starta. 8

24 Länsstyrelsens bedömningsgrunder Vid behov av prioritering mellan inkomna ansökningar kommer följande faktorer att tas i beaktande: 1 Områden utanför orter med fler än invånare. 2 Antal hushåll och företag som nås av satsningen (på landsbygd). 3 De anslutna hushållens och företagens egen insats, såväl ekonomisk som nedlagd tid, t ex grävning, och områdets lokala drivkraft. 4 Områden i anslutning till nedläggningshotade telestationer. 5 Områden där samverkan kan ske med andra utbyggnader och intressenter. 6 Projekt med flera samverkande finansieringsformer (PPP). 7 Projekt som sammanfaller med strategiska planer och leder till långsiktiga lösningar. 8 Projekt som kan inlemmas i ett större perspektiv, som t ex redundans, och därmed finna andra möjligheter till medfinansiering. 9 Projekt där kanalisation av typen multiduct används vid utbyggnad på landsbygd för att ge så stor expansionsmöjlighet som möjligt till lägsta möjliga kostnad. Utöver dessa prioriteringar ställs krav på annan offentlig medfinansiering av projektet Total projektkostnad, bredband på landsbygden Egen finansiering Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 60% 70% Kommun och/eller Kommun andra och/eller offentliga andra institutioner offentliga institutioner 40% 30% Beroende av total projektkostnad Offentlig medfinansiering Vilka tjänster är möjliga med fiber? Fiberteknik är den överlägset bästa lösningen för att överföra stora mängder information. Denna teknik möjliggör tjänster som högupplöst TV, IP-telefoni, video-on-demand, med mera även till hushåll och företag som ligger på stora avstånd från större centralorter. Även uppkopplingen till Internet och överföring av bilder (foto och video/film) och stora dokument blir betydligt snabbare med fiber. 9

25 Organisation och kvalitetssäkring Att bygga ut en helt ny kommunikationsinfrastruktur är en stor och komplex uppgift. Därför måste arbetet struktureras i form av ett projekt. För genomförandet krävs en projektorganisation, som har till uppgift att planera, projektera och bygga infrastrukturen samt att se till att den kommer i drift på ett säkert och stabilt sätt. Därmed skapas förutsättningar för att nätet förblir i drift utan störningar för lång tid framöver. Utöver själva projektgruppen, som genomför det praktiska arbetet, bör det finnas en styrgrupp, med representanter från föreningen, som driver bredbandsutbyggnaden, kommunen, Länsstyrelsen och entreprenören. Även personer med branschkunskap inom vissa områden, t ex från SkåNet AB, kan behövas i styrgruppen. Projektet ska ha en utsedd projektledare som planerar och leder arbetet, samt följer upp insatserna mot projektplanen och håller kontakt med och rapporterar projektstatus till styrgruppen och övriga berörda instanser. För att vara säker på att uppställda krav följs, ska projektet kvalitetssäkras mot BAS-nätet (Bredband för alla i Skåne). Detta görs av SkåNet AB. Var finns information om BAS? Gå in på SkåNets hemsida, och läs mer. Där finns också namn och telefonnummer till SkåNets kontaktpersoner. 10

26 Systemlösning och samarbetsformer Det är viktigt att nätets struktur, teknik, kvalitet och prestanda är rätt utformat. Likaså måste den gemensamma anslutningen till BAS-nätet, utföras på rätt sätt. All nyanläggning av kommunikationsinfrastruktur ska därför föregås av en fackmannamässig projektering, så att branschstandard på material och utförande säkerställs. SkåNet kan hjälpa kommunen med detta. Vilka rekommendationer, krav och specifikationer som gäller finns angivet i särskild BAS-dokumentation. Genom att följa den kan projekterings- och konsultkostnader minimeras, samtidigt som slutresultatet blir ett effektivt nät med hög kvalitet, säkerhet och stabillitet. Avtal Avtal för föreningen och dess ekonomi, lokaler, nyttjande av annans mark, eventuella servitut, ledningsrätt, samarbetsformer, till exempel eget arbete, och alla andra nödvändiga dokument ska upprättas. Dessutom behövs ett antal olika avtal, för bl a drift och underhåll av nätet samt tjänster i nätet, tas fram. Detta är ett lika viktigt som nödvändigt arbete att utföra och behöver göras redan i planeringsskedet. Ta gärna hjälp av kommunen, SkåNet eller konsult som kan detta område. Exempel på dokument och avtal: Stadgar för föreningen Mötes- och styrelseprotokoll Registrering av föreningen hos Bolagsverket Projektdokumentation Avtal mellan föreningen och respektive fastighetsägare, för medlemskap och anslutning av nätet Avtal med markägare om grävning och förläggning av nät 11

27 Markarbete, kabelvisning och förläggning På de flesta ställen behövs det någon form av tillstånd för att gräva. Var noga med att undersöka att grävningen kan ske utan risk för befintliga kablar eller annan anläggning under mark. Kabelägare och eldistributörer erbjuder kostnadsfri kabelvisning, det vill säga märker ut var befintliga kablar går. Kabelvisningen begärs i god tid före grävningsarbetets början och i samråd med projektören. Tänk på att beställa i god tid! Vissa kabelägare kan ta mycket lång tid på sig att utföra kabelvisningen. Själva grävningen kan med fördel utföras av föreningen. Det innebär oftast en stor kostnadsbesparing och kan också ingå i den totala projektkalkylen som egenfinansiering. Grävnings- och installationsarbeten på den egna tomten bekostas eller utförs alltid av fastighetsägaren och ingår inte i de kostnader som är stödberättigade. Kanalisation Kanalisation är det rör i vilken fiberkabeln dras in. Kanalisationsarbetet, att gräva ner röret, kan utföras av föreningen, men ska följa uppställda riktlinjer. Detta är en mycket viktig del av arbetet och kräver god insikt i de olika typer av lösningar som finns. Här rekommenderas att kontakta SkåNet, som kan bistå med detaljerade anvisningar och råd om förutsättningar, kvalitets- och tekniska krav och villkor. Utöver val av rätt lösning är det väsentligt att all kanalisation, fiberkoncentrationspunkter och noder ska dokumenteras noga, enligt branschstandard. Vid utbyggnad av nät på landsbygd ska alltid kanalisation av typen multiduct användas. Detta medför en stor flexibilitet i anslutningsmöjlighet då avgreningar enkelt kan göras utefter en sträckning. Fiberkabel, förläggning och svetsning Själva fiberkabeln anskaffas av eller i samråd med fackkompetens. Förläggningen, det vill säga arbetet med att dra, blåsa eller spola in kabeln i kanalisationsröret, ska alltid utföras av fackman eller entreprenör. Ibland behöver kabeln skarvas och varje enskild fiber svetsas ihop. Detta arbete ska alltid utföras av fackman, likaså den avslutande kontakteringen. Vad är en fiberkoncentrationspunkt? Det är en förgreningspunkt där fiberkabeln splittras upp i mindre kablar för fortsatt sträcka in till Din fastighet, eller där flera inkommande mindre kablar samlas i en gemensam kanalisation. 12

28 Inmätning och dokumentation KABEL När kabeln väl är i marken ska fibrernas transmissionsegenskaper (överföringsegenskaper) mätas in och dokumenteras. Inmätningen sker med speciella instrument och av speciellt utbildad mätpersonal. All kabel och utrustning som placeras utomhus ska också lägesbestämmas på karta, helst i ett s k GIS-system (Geografiskt InformationsSystem ett datorbaserat kartritningssystem). Märkning av kabeln Den nedlagda kabeln måste kunna identifieras i alla dess olika delar och ska därför märkas. Riktlinjer för detta finns i BAS-dokumentationen och ska följas. Detta är viktigt, dels för att snabbt kunna reparera eventuella fel eller avbrott som kan uppstå, dels vid framtida utbyggnad av nätet. För att skydda kanalisation och kabel bör ett varningsnät läggas centimeter över plastslangen. Detta fungerar dels som en varning till den som i efterhand gräver i området, men också för att nätet inne håller en metalltråd som kan signalsättas vid kabelsökning. Föreningen är nämligen skyldig att erbjuda kabelvisning, om någon skulle begära att få veta var kabeln går. Detta kan antingen hanteras av föreningen själv eller köpas av annan organisation. Anslutningsutrustning Aktiv utrustning är den som kopplas till fibern så att informationen kan flöda med hjälp av ljus. Den aktiva utrustningen består av routrar, switchar och anslutningsutrustning i bostaden/företaget. Normalt tillhandahålls, övervakas och sköts all denna utrustning av en s k kommunikationsoperatör. Vad är en kommunikationsoperatör? Det är ett företag/organisation som svarar för att tända upp fibernätet, dvs installerar och driver den kommunikationsutrustning som behövs för att bredbandstjänster (Internet, TV, telefoni, m m i branschen kallas detta ofta för innehåll ) ska kunna förmedlas, från leverantörerna av dessa, till deras kunder. Ibland tar den lokala stadsnätsoperatören hand om denna del. Kommunikationsoperatören behövs dessutom för att svara för den tekniska och avtalsmässiga relationen mellan tjänsteleverantören och kunderna. 13

29 Ägarskap och drift Kommunikationsinfrastrukturen består dels av nätet, i form av kanalisation och fiberkabel, dels av aktiv utrustning i form av till exempel switchar. Den aktiva utrustningen finns placerad både i den egna fastigheten och utanför. Det är viktigt att reglera ägandet till nätet i form av avtal, förslag till avtal kan fås från kommunen eller SkåNet. I ägaransvaret ingår att säkerställa säker, stabil drift och underhåll. Detta är en lika viktig som tung uppgift, därför bör en kommersiell driftsentreprenör upphandlas. Entreprenören svarar därmed på föreningens uppdrag för att nätet alltid fungerar och innehållstjänsterna är tillgängliga. Speciellt viktigt är det att specificera reparationstider. När alla kommunikationstjänster (Internet, TV, telefoni med mera) läggs i samma korg, blir resultatet av avbrott mycket allvarligt. Därför är det betydelsefullt att kraven på drift och underhåll är väl specificerade, reglerade och följs upp kontinuerligt mot det utförda arbetet. Kommunikationsoperatören svarar för övervakning av trafiken i nätet och säkerställer därmed en trygg leverans av tjänsterna. Vad innebär det att nätet är öppet? I ett öppet nät har alla operatörer och tjänsteleverantörer som vill och önskar möjlighet att erbjuda sina respektive tjänster. Det kan vara olika operatörer som erbjuder sig att driva nätet (se definition av Kommunikationsoperatör på sid 13) och leverantörer av innehållstjänster, t ex Internet, TV, m m. Konkurrerande tjänsteleverantörer finns i nätet och det är fritt att välja vem som ska anlitas. Motsatsen är ett slutet nät, där en ensam aktör både äger nätet och därmed utan konkurrens kan bestämma vilka tjänster som levereras och prissättningen för dessa. 14

30 BAS-nät Öppna nät en förutsättning för bidrag Föreningen ansvarar för att nätet drivs som ett öppet nät. Först då finns möjlighet att fritt välja önskad operatör och ett stort tjänsteutbud. Nätet ska därför projekteras, upphandlas och drivas som ett öppet nät, med tillträde på lika villkor för alla tjänsteleverantörer. Detta är en grundförutsättning för att projektet ska vara stödberättigat från Landsbygdsprogrammet. TV Tele Data 15

31 Besiktning När anläggandet av de nät som beskrivs i projektansökan är slutförda, ska näten godkännas av Länsstyrelsen. En externt anlitad branschkunnig part kontrollerar att näten uppfyller de kvalitetskrav som ställts av Länsstyrelsen för att projektet ska vara stödberättigat. Tänk därför på att lägga in kostnad för kvalitetskontroll i projektbudgeten. När projektet är avslutat och kvalitetskontrollen är genomförd ska föreningen skicka in ansökan om utbetalning av projektstödet. När Länsstyrelsen behandlat denna ansökan, kommer stödmedlen att betalas ut till kommunen. Mer information finns på följande organisationers webbplats; SkåNet AB, Region Skåne, och Sveriges kommuners och landsting, 16

32 17