Svenska social- och kommunalhögskolans inskription Torsdag Rektor Henrik Hägglunds inskriptionstal. Förväntningar inför läsåret

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenska social- och kommunalhögskolans inskription Torsdag Rektor Henrik Hägglunds inskriptionstal. Förväntningar inför läsåret"

Transkript

1 Svenska social- och kommunalhögskolans inskription Torsdag Rektor Henrik Hägglunds inskriptionstal Förväntningar inför läsåret Att inleda ett nytt läsår det är litet som att börja på ny kula och se en ocean av möjligheter framför sig. Alla minns väl från skoltiden den där känslan då läsåret började det var spännande, man kände en viss nyfikenhet, och trots att den långa, sköna sommaren var slut var det ändå roligt att igen återvända till skolan till kamraterna, till aktiviteterna i och utanför skolan, ja rent av också till lärarna. En viktig ingrediens var och är en förväntan: Vad ska det nya året föra med sig; vad kommer att vara svårt, vad kommer att gå galant och vilka kommer utmaningarna att vara? Vi som jobbar inom utbildningen har den här samma, bekanta skolkänslan varje år när ett nytt läsår börjar: Vad ska väl det här året föra med sig? Hur kommer undervisningen att löpa? Och forskningen hur går det med den? Förväntningarna och förhoppningarna inför det nya läsåret kan vara nog så stora. Ni som nu inleder era studier vid Soc&kom står inte bara inför ett nytt läsår, utan inför ett helt nytt skede i ert liv. En del av er har redan erfarenhet av högskolestudier, men de flesta inleder nu er första universitetsutbildning; ni inleder en studiebana som först leder till en kandidatexamen; så småningom till en magisterexamen och, vem vet, för en del kanske i slutändan till en doktorsexamen. Det är en hel del av studier ni har framför er och med all orsak kan era förväntningar vara högt ställda såväl inför det här läsåret som inför hela er studiebana. Nu kan jag ju inte veta vilka era personliga förväntningar inför läsåret och inför studierna är, och det vore förstås befängt av mig att börja spekulera över det. Men jag tänkte ändå fokusera mitt inskriptionstal på det här med förväntningar på utbildningen vilka förväntningar har de studerande på sin utbildning; vilka förväntningar har måhända universitetet på de studerande och vilka förväntningar har samhället dels på de studerande, dels på universiteten. Och eftersom det här är ett inskriptionstal ska jag koppla de här frågorna speciellt till aktuella trender i vårt samhälle i dag; sådana trender och utmaningar verkar det finnas speciellt rikligt av just nu! Låt oss börja med de studerandes era förväntningar på utbildningen. Det är självklart att ni har all rätt att förvänta er en högklassig, givande utbildning när ni inleder er studiebana. Vid universiteten ska undervisningen vara baserad på forskning, det är en mycket viktig princip. Jag misstänker att en del här i salen i all tysthet suckar: Ska han nu alltid dra fram det här humboldtska idealet om sambandet mellan forskning och undervisning? Jag medger att det känns litet tjatigt och en aning abstrakt att ständigt framhålla just den aspekten. Men vi måste komma ihåg att just det här är det unika med universitetsutbildningen. I vårt land ges utbildning på olika nivåer och i en hel massa olika läroinrättningar, men bara universiteten har som sin uttryckliga uppgift att kombinera forskning och undervisning. De här två aktiviteterna är de mest centrala för universiteten, och det finns inte, och får inte heller finnas, någon konflikt mellan dem. Undervisningen är beroende av högklassig forskning, men forskningen är också beroende av en högklassig undervisning vad skulle väl en toppforskare göra om han eller hon inte hade nya generationer av studerande och forskare att föra sina idéer och rön vidare till? Det betyder också att det vid universiteten måste finnas tillräckligt med tid och resurser både för undervisning och för forskning. Och här kan jag inte låta bli att komma med en aktuell kommentar, nämligen till det färska regeringsprogrammet. Programmet har en i grunden

2 positiv inställning till utbildning och forskning och framhåller dessa som centrala för en långsiktig tillväxtpolitik. Ändå har regeringen för avsikt att under de kommande åren skära ner en del av universitetens budgetanslag och alldeles särskilt anslagen till Finlands Akademi, som ju direkt finansierar forskning vid universiteten. Det här är beklagligt och det finns nog en viss konflikt mellan att å ena sidan framhålla utbildningens och forskningens stora betydelse för framtiden, men att samtidigt, å andra sidan, skära ner på anslagen såväl till utbildning som till forskning vid universiteten. En högklassig, på forskning baserad utbildning har ni alltså all rätt att förvänta er. Men nu är det ju möjligt att ni, när ni sökte hit till Soc&kom, inte bara hade det här med forskningsbaserad undervisning i åtanke. Nej, det fanns säkert andra incitament som styrde era val och som nu präglar era förväntningar. Det jag kan anta att speciellt påverkade er var ett intresse för samhället inte väljer man väl att studera samhällsvetenskaper om man inte hyser ett intresse för samhällsrelaterade frågor? Nu förväntar ni er och har förvisso all rätt att förvänta er att ert kunnande om samhället tar stora kliv framåt, och att er förmåga att analysera och förstå olika samhälleliga fenomen de må sedan ställas i relation till individer, till organisationer eller till kommunikation både breddas och fördjupas. Och vad kan vi väl annat säga än att kunskap om samhället i dag behövs mer än någonsin tidigare. Det jäser i världen runt omkring oss tänk bara på det senaste dryga halvåret i många av de arabiska länderna; tänk på kravallerna och upploppen i England häromveckan; tänk på de tragiska händelserna i Norge i slutet av juli. Här hemma har samhällsdebatten tagit sig allt hårdare drag sådant som förr ansågs vara både olämpligt och otillåtet är i dag vardagsmat i massmedier och debattfora. Jag tror att det är många av oss som upplever ett visst obehag inför det här hårdare debattklimatet som kommit smygande på oss. Det har plötsligt blivit legitimt att i tuffa ordalag uttala sig om de samhällsfenomen och de befolkningsgrupper man inte gillar det må sedan gälla invandrare, asylsökande, finlandssvenskar eller romer. Det här är något som berör oss djupt, men som samtidigt ger oss mer anledning än någonsin att studera, analysera och forska i de här frågorna och samtidigt kritiskt delta i debatten, något jag hoppas att alla våra kunniga forskare ska göra. Svenska social- och kommunalhögskolan kan nästan sägas vara en produkt av den nordiska välfärdsmodellen och här har vi alltid studerat och forskat och varit intresserade av det nordiska välfärdssamhället. För oss är de centrala värdena i det nordiska välfärdsbygget viktiga vi tror på jämlikhet, på social rättvisa och på lika möjligheter för alla oberoende av bakgrund. I dag känns det speciellt angeläget att försvara just de här värdena, och jag ser också den nordiska dimensionen av verksamheten här vid Soc&kom som viktigare än någonsin tidigare. I de här frågorna tycker jag förväntningarna såväl på forskningen som på utbildningen inte kan vara nog högt ställda. Den kanske självklaraste förväntningen ni som nya studerande har är att ni så småningom, efter avlagda examina ska komma ut i yrkeslivet. För många av er känns kanske tankarna på yrkesliv efter studierna just nu som något avlägset, men så småningom nalkas den dag då ni står med papperen i hand och söker ert första egentliga jobb. Vad kan vi då säga om era framtidsutsikter gällande yrkeslivet? De av er som valt de mer yrkesinriktade utbildningarna vid Soc&kom socialt arbete och journalistik har säkert relativt klart för er att det är just inom de här branscherna ni vill jobba. Vi har också belägg på att så kommer att vara fallet: Enligt en undersökning vi gjorde för några år sedan jobbar ungefär två tredjedelar av dem som fått sin utbildning i socialt arbete som socialarbetare och likaså två tredjedelar av dem med en utbildning i journalistik som journalister eller informatörer. Särskilt i fråga om socialt arbete kan vi ju dessutom notera att möjligheterna att få ordinarie jobb

3 direkt efter magisterexamen är mycket goda. Bristen på socialarbetare både på svenskt och på finskt håll i vårt land är så stor, att det med nuvarande utbildningsvolymer är i det närmaste omöjligt att utexaminera tillräckligt många för att fylla behoven. Arbetsmarknaden formligen ropar efter behöriga socialarbetare och det skulle nu behövas betydande ekonomiska satsningar från statsmakten för att åtminstone temporärt höja utbildningsvolymerna i socialt arbete och därmed avhjälpa bristen på behörig personal inom branschen. För er som valt våra mer allmänna samhällsvetenskaper statskunskap, sociologi eller socialpsykologi är yrkeskarriären inte lika tydligt utstakad. De, som redan har den utbildning ni kommer att få, återfinns inom de mest varierande yrken såväl inom den offentliga som inom den privata sektorn. Men åtminstone hittills kan vi ändå säga att den som har en examen från Soc&kom och i många fall också därtill en magisterexamen får jobb. Enligt relativt färska siffror från Statistikcentralen gick bara en procent av dem som under åren fick sin examen från Soc&kom arbetslösa. Visserligen är det antagligen många bland de nyutexaminerade som har korttidsanställningar och vikariat, och alldeles säkert kan vi inte heller lova att de första arbetsplatserna exakt motsvarar utbildningen. Vissa drag i vår utbildning är ändå ägnade att göra övergången till arbetslivet lättare. Vi har hållit fast vid ett väl utbyggt praktiksystem; vi har också goda kontakter till arbetslivet. Det här, i kombination med det faktum att våra studenter är språkkunniga, aktiva och allmänt duktiga personer, tryggar också i framtiden goda möjligheter till placering i meningsfulla uppgifter i arbetslivet. Så er förväntan på att få en utbildning som leder till ett yrke är säkert väl grundad. Nu har jag talat en hel del om de förväntningar ni, som påbörjar era studier eller som redan studerat en tid, kan ha. Men det här med utbildning är en ömsesidig affär lika väl som ni har berättigade förväntningar på oss, har vi vissa förväntningar eller åtminstone förhoppningar i fråga om er. Nu tänker jag inte på det självklara det är klart att vi hoppas att ni studerar flitigt, att ni deltar i föreläsningar och seminarier, att ni kommer upp till tentamina väl förberedda. Det här är sådant som vi utgår från att ni alla gör ert bästa med. Men det jag tror att vi är speciellt måna om är att ni ska visa ett engagemang för era studier. Från högskolans sida strävar vi efter att erbjuda en motiverande studiemiljö och vi vill på alla sätt ställa upp för att ni ska uppleva studierna meningsfulla och intressanta. Jag sade redan tidigare att jag utgår från att ni har valt att studera samhällsvetenskaper för att ni känner ett starkt intresse för samhällsfrågor. Nu hoppas jag det här intresset också leder till ett stort engagemang för studierna. Med det menar jag att ni inte bara pliktskyldigast ska delta i den undervisning som erbjuds eller att ni för att uppfylla Folkpensionsanstaltens krav presterar er månatliga kvot av studiepoäng som berättigar till studiestöd. Nej, det jag avser är ett djupare engagemang; ett engagemang som innefattar nyfikenhet, frågvishet, ifrågasättande och kritik för att bara nämna några aspekter. Jag tror nog att var och en som studerar vid ett universitet har de bästa avsikter att engagera sig just på det sättet. Tyvärr kan verkligheten te sig annorlunda livet kan föra med sig både det ena och det andra som påverkar möjligheterna att på djupet engagera sig för studierna. Låt mig här lyfta fram speciellt en aspekt, nämligen yrkesarbete vid sidan av studierna. Det är allom bekant att kostnadsnivån i Finland, och särskilt här i huvudstadsregionen, är så hög att en studerande svårligen klarar vardagens utgifter endast med studiestöd. En liten förbättring är på väg då studiestödet indexbinds tyvärr sker det här dock först år Eftersom de flesta studerande i det längsta undviker att lyfta studielån återstår bara en möjlighet: yrkesarbete. Enligt en i våras publicerad undersökning jobbade 70 procent av Helsingfors universitets studerande under höstterminen Över 85 procent av studerandena sade sig någon gång ha jobbat under

4 studietiden och 57 procent har jobbat hela tiden eller nästan hela tiden. Mängden arbete varierade: Ungefär en femtedel av studerandena jobbade högst tio timmar i veckan under terminen medan ungefär 15 procent jobbade minst 30 timmar i veckan. Undersökningen visade också att mängden jobb var minst under det första studieåret, för att sedan stadigt öka ju längre studietiden löpte. Det kan självfallet ha positiva effekter att jobba vid sidan av studierna. Det finns många som under studietiden haft relativt kvalificerade arbetsuppgifter, som sedan styrt in dem på en kommande yrkesbana. Ja, många anser det rent av vara nödvändigt att ha arbetserfarenhet i bagaget då man efter examen söker sin första arbetsplats. Kan så vara, får jag väl säga. Men de negativa effekterna av jobb vid sidan av studierna kan inte heller förnekas: Det är nästan ofrånkomligt att studietiden förlängs och att det blir svårt för den enskilda studeranden att pussla ihop föreläsningar och yrkesarbete till en vettig helhet. Det som jag ändå själv ser som ett speciellt bekymmer är att vidlyftigt yrkesarbete påverkar möjligheterna till ett djupt engagemang för studierna. Om man springer mellan jobb och föreläsningar; om man jämt och ständigt ska hålla reda på stressade tidtabeller; om man aldrig har tid att tänka på annat än det man för stunden håller på med ja, då går det lätt så att den fördjupning och det engagemang studierna kräver aldrig hinner bli av. Och då kan examen i värsta fall formas till en räcka av ytliga prestationer, som aldrig riktigt ger det djup som en universitetsexamen borde ge. Jag inser nog att också ni, som i dag med stor entusiasm inleder era studier, kommer att möta livets realiteter. Jag vet att det inte är omöjligt att också ni upplever den dag då studiestödet börjar ta slut och bankkontots saldo på ett obehagligt sätt sjunker mot två- och ensiffriga tal. Och jag förstår också att jobb vid sidan av studierna då troligen är den enda realistiska utvägen. Men jag hoppas ni ändå lyckas hitta en sådan balans mellan studier och arbete att studierna hela tiden är huvudsaken och att engagemanget för studierna ständigt hålls vid liv. Det här för mig på ett naturligt sätt till den tredje och sista delen av mitt tal om förväntningar inför det nya läsåret. Jag har talat en del om vad ni som studerande förväntar er av er studietid. Jag har också antytt något om vad vi här på Soc&kom och inom universiteten mer allmänt förväntar oss av er. Men så har vi den tredje parten, samhället, som ställer sina förväntningar både på er studerande och på oss inom universiteten. Låt oss alltså ännu ta en titt på vad som rör på sig på den fronten. Vi kan ju börja med att se vad som sägs i det nya regeringsprogrammet. Regeringen har uppställt ett mål om att göra finländarna till världens kunnigaste folk fram till år Satsningarna på utbildning och forskning ses vilket jag redan noterade som en långsiktig tillväxtpolitik. Ett viktigt mål som regeringen flera gånger nämner i sitt program gäller en förlängning av arbetskarriärerna. För att förstärka den offentliga ekonomin och förbättra den så kallade försörjningskvoten är det viktigt att så många som möjligt i arbetsför ålder faktiskt arbetar. Tiden i arbetslivet ska enligt regeringen förlängas i början, i mitten och i slutet av arbetskarriären. I klartext: Genom olika åtgärder strävar man efter att de unga efter gymnasialstadiet så snabbt som möjligt slussas in i fortsatt utbildning; att de sedan avlägger studierna på en rimlig tid och kommer ut i arbetslivet som klart yngre än vad den genomsnittliga åldern för tillfället är. Ja, och när man väl kommit in i arbetslivet är det meningen att stanna där allt längre på sikt kan vi förvänta oss att den genomsnittliga pensioneringsåldern blir klart högre än vad den är i dag. Så vad betyder allt det här för er studerande och för oss som jobbar med högre utbildning? Regeringsprogrammet talar om en intensifiering av studierna. Den så kallade genomströmningen, det vill säga den genomsnittliga tid det tar för studerandena att avlägga examen, ska förbättras samtidigt som övergången till arbetslivet ska göras snabbare. Intagningssystemet ska också

5 reformeras: Vid antagningen av studerande kommer enligt regeringens planer huvudantagningarna att reserveras för sökande som inte har studierätt eller någon tidigare examen på motsvarande nivå. Ja, över huvud taget finns det från samhällets sida en förväntan om att den högre utbildningen ska bli effektivare: Universiteten och yrkeshögskolorna ska se till att studenterna snabbare kommer in i utbildningen; utbildningen ska utvecklas så att genomströmningen av studerande blir snabbare och de studerande själva ska uppmuntras till att snabbare göra sig klara med studierna. Diskussionen om utdragna studier och hög ålder för examen och arbetslivsinträde är inte ny och det är inte bara i Finland den förs. Bland OECD-länderna hör Finland till de länder där den genomsnittliga åldern för avläggande av högre högskoleexamen är högst; drygt 27 år. Ännu högre är den dock åtminstone i Sverige. Det här fick den svenska arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv att reagera och utarbeta en både i Sverige och här i Finland uppmärksammad rapport som publicerades i somras. Rapporten har det provokativa namnet Konsten att strula till ett liv med underrubriken Om ungdomars irrvägar mellan skola och arbete. Det som väckte mest uppmärksamhet i rapporten var förslaget om att de studenter som studerar en av arbetsmarknaden efterfrågad utbildning läs ingenjörer skulle erhålla högre studiebidrag än de, som läser humaniora och konstämnen. På det här sättet tänkte sig Svenskt Näringsliv att man kunde påverka de överväganden som studenterna gör inför valet av studieområde. Det här förslaget har skjutits ner såväl i Sverige som här i Finland och jag tror inte jag i den här salen behöver föra fram desto mer kritik mot det från början dödfödda förslaget. Men förslaget om lägre studiebidrag till humanister och konstvetare var inte det enda som rapporten innehöll. Den innehöll också omfattande uträkningar av såväl de samhällsekonomiska som de privatekonomiska följderna av fördröjda studier. I rapporten räknade man ut att den som fördröjer sina studier med fyra år kan förlora rent av över en miljon kronor nästan euro i ackumulerad livslön jämfört med studiekamraten som studerar raka vägen. Vad värre så räcker det ända upp till 40 års ålder innan den som studerat långsammare har uppnått samma lönenivå som den som studerade snabbare. Den långsamma studenten hamnar alltså efter i inkomstnivå just under de år då han eller hon skulle behöva inkomsterna som bäst. För samhället är långsamma studier också en dyr affär, enligt det sätt Svenskt Näringsliv ser på saken. På grund av den långsamma genomströmningen förlorar det svenska samhället hela helårssysselsatta, vilket beräknas leda till en samhällsekonomisk förlust om närmare 7 miljarder kronor, ungefär 750 miljoner euro Rapporten är i och för sig logisk, uträkningarna säkert korrekta och slutsatserna följdriktiga ifall man omfattar det tänkesätt som Svenskt Näringsliv ger uttryck för i rapporten. Det som gör rapporten smått skrämmande är att högre utbildning reduceras till rent ekonomiskt mätbara storheter: Individen förlorar så och så många hundratusentals euro på långsamma studier; samhället hundratals miljoner euro de unga borde förstå att resonera utgående från ekonomiska realiteter; de borde tänka på arbetsmarknadsrelevans och bristområden; förstår de inte själva sitt eget bästa så ska man genom ekonomiska styrmekanismer tvinga dem att ta sitt förnuft till fånga. Men är det på det här sättet vi får de bästa, mest intresserade och mest motiverade studenterna? Är det så här vi får fram de studerande som på lång sikt utvecklas till de bästa tänkarna och de mest framstående forskarna? Är det genom att enbart se utbildningen som en rent ekonomisk investering för individen och för samhället som vi lyckas skapa en bildad befolkning med en hög nivå av

6 kunnande och expertis? Nå, svaret på de här i retoriska frågorna är förstås givet: Nej, vi kan inte styra utbildningen utgående från rent marknadsekonomiskt tänkande. Än mindre kan vi styra individernas val utgående från rent rationella överväganden om nytta, ackumulerad livsinkomst och spekulation om kommande bristyrken. Jag tror de facto att ingen på allvar ens önskar se en framtid i vilken utbildningen helt definieras utgående från ekonomiska argument kanske inte ens Svenskt Näringsliv. De val de unga gör de val ni som ni som sitter här i dag har gjort gällande utbildning och framtid måste alltid i första hand basera sig på intresse och motivation. Jag talade tidigare om engagemang för studier. Jag tror faktiskt att om ni som studerar känner ett stort engagemang för era studier, och om vi som ansvarar för utbildningen förmår ge er en entusiasm och ett intresse ja, då tror jag ni får de bästa förutsättningar att faktiskt studera aktivt samtidigt som ni erhåller den bildning en universitetsexamen bör kunna erbjuda vid sidan av rent yrkesinriktade, pragmatiska färdigheter. Jag har inga problem med att förstå att det kan finnas goda orsaker att samhället förväntar sig en förbättrad genomströmning av studerande och att det på många sätt kan vara bra både för individen och för samhället att studierna löper i en rimlig takt. Jag förstår också de problem som ansluter sig till en oförmånlig försörjningskvot. Men jag menar att all effektivering av studierna måste ske på utbildningens villkor och utgående från utbildningens egen logik. De studerande måste ha möjligheter att pröva sig fram och ibland kanske misslyckas; systemet får inte göras så styvt att det i värsta fall leder till återvändsgränder för de enskilda individerna. De studerande måste också ges tid att fördjupa sin kunskap och inte bara samla studiepoäng för att snabbt bli färdiga. Det måste finnas tillräcklig tid för mognad och för bildning och ifall motivationen och entusiasmen för studierna är på plats behöver det här inte betyda orimligt långa studietider och oskäligt sent inträde på arbetsmarknaden. Bästa åhörare! Förväntningarna på universiteten, på de studerande, på forskningen och på utbildningen är stora. Det framhålls ofta att Finland är ett kunskapssamhälle och att vårt lands framtida konkurrenskraft måste basera sig på en högt utbildad befolkning och en hög nivå på både utbildning och forskning. Universiteten ska representera den högsta nivån och i det avseendet ska de konkurrera på en global utbildnings- och forskningsmarknad. Just nu ser de ekonomiska framtidsutsikterna inte så lovande ut vem vet hur det under de närmaste månaderna eller åren går för ekonomin i Europa, i USA, ja, i hela världen. Det här kan onekligen sätta sina spår i resurstilldelningen till universiteten och synas också i Helsingfors universitet och här på Soc&kom. Ändå tror jag vi på Soc&kom har goda orsaker att hålla förväntningarna på framtiden höga: Vi har kunniga lärare, vi har en högt stående, mångsidig och samhällsrelevant forskningsverksamhet och vi har duktiga, nyfikna och motiverade studerande. Dessutom verkar vi inom Finlands bästa universitet och därtill i en av universitetets vackraste och trevligaste byggnader. Jag har därför de bästa orsaker att önska er alla ett riktigt gott läsår !

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Kandidatexamen klar hur ser framtiden ut? Jag hörde häromdagen någon säga att framtiden

Läs mer

Toppuniversitet och toppundervisning

Toppuniversitet och toppundervisning Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Rektor Henrik Hägglunds tal vid publiken 30.5.2007 Toppuniversitet och toppundervisning I dag talas det mycket om toppuniversitet. Planerna

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

Örebro universitets vision och strategiska mål

Örebro universitets vision och strategiska mål Örebro universitets vision och strategiska mål 2018 2022 Beslutad av Universitetsstyrelsen 21/12 2017 Det går bra för Örebro universitet. Allt fler söker sig till våra utbildningar. Forskningsverksamheten

Läs mer

Allemanspension för att fler ska få 80 procent av lönen i pension

Allemanspension för att fler ska få 80 procent av lönen i pension Allemanspension för att fler ska få procent av lönen i pension Förord Vi på Skandia vill spänna bågen för bättre pensioner för alla, gärna procent av lönen. För att uppnå detta behövs en sparform för ändamålet,

Läs mer

En analys av AIPAL jämförelserapport för Yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdomar

En analys av AIPAL jämförelserapport för Yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdomar En analys av AIPAL jämförelserapport för Yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdomar Utvecklingsarbete inom Examensmästarutbildningen Lilly Swanljung 2017 Innehåll 1. Inledning 2. Resultatredovisning

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

HÖGSKOLEUTBILDNING FÖR NYA JOBB MAGDALENA ANDERSSON TALLA ALKURDI 11 AUGUSTI 2014

HÖGSKOLEUTBILDNING FÖR NYA JOBB MAGDALENA ANDERSSON TALLA ALKURDI 11 AUGUSTI 2014 HÖGSKOLEUTBILDNING FÖR NYA JOBB MAGDALENA ANDERSSON TALLA ALKURDI 11 AUGUSTI 2014 STOR BRIST PÅ HÖGSKOLEUTBILDADE YRKESGRUPPER ANTAL LEDIGA JOBB I EKONOMIN 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer

Studentkåren vid Helsingfors universitets ekonomiplan på medellång sikt för åren

Studentkåren vid Helsingfors universitets ekonomiplan på medellång sikt för åren HUS Ekonomiplan MLS Godkänt av Delegationen 1 2 3 Studentkåren vid Helsingfors universitets ekonomiplan på medellång sikt för åren 2017 2021 1 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Inledning Den ekonomiska

Läs mer

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger

Läs mer

7 trender inom rekrytering - Hur du hittar talanger och knyter dem till dig

7 trender inom rekrytering - Hur du hittar talanger och knyter dem till dig 7 trender inom rekrytering - Hur du hittar talanger och knyter dem till dig www.visma.se/enterprise Sverige befinner sig sedan ett par år i en högkonjunktur och har relativt låg arbetslöshet. Många företag

Läs mer

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Kårpolitikern sitter inte i glaskupa Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Akademis Studentkårs nya styrelseordförande Anniina Pirttimaa, men bara i en diskussion

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och hur

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons 2013

Kandipalaute - Kandidatrespons 2013 6% Kandipalaute - Kandidatrespons 2013 Valitse, millä kielellä haluat vastata kyselyyn. Välj på vilket språk du vill svara på enkäten. Please choose the language in which you want to answer the survey.

Läs mer

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Per Sonnerby 8 oktober 2012 0 Bakgrund och (förenklad) tankeram 1. Att klara av studierna 2. Att dra nytta av studierna 3. Att

Läs mer

Fler platser på yrkeshögskolan

Fler platser på yrkeshögskolan Fler platser på yrkeshögskolan Trots 4 arbetslösa misslyckas var femte rekryteringsförsök 4 människor är arbetslösa i Sverige idag. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska öka antalet personer som arbetar

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

1 kap. (2002:81) normalt målen. kvalitet. för utbildningsprogrammen.

1 kap. (2002:81) normalt målen. kvalitet. för utbildningsprogrammen. EXAMENSORDNING FO R HO GSKOL LAN PA A A LAND 1 kap. Allmänna föreskrifter 1 Högskolan på Åland och dess uppgift Högskolan på Åland och dess uppgift framgår av Landskapslag om o Högskolan på Åland (2002:81)

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

TEAM. Manus presentationen

TEAM. Manus presentationen 4 TEAM Manus presentationen Nu är chansen är din! 1 Ni startar upp er verksamhet med 1.000 p. Det ger er först och främst rätt till att kvalificera ert företagande i Nu Skin. Dessutom får ni ett stort

Läs mer

Vem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?

Vem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren? KOMMUNIKATIONSGUIDE FÖRBERED DIG INFÖR TILLSYNSBESÖKET För att skapa bra förutsättningar just för mötet med verksamhetsutövaren och att kunna kommunicera med verksamhetsutövaren på ett bra sätt, läs och

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker?

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Statistik Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Sammanfattning Det

Läs mer

Målen för lärarutbildningen 2013 2016

Målen för lärarutbildningen 2013 2016 SOOL Finlands Lärarstuderandes Förbund - SOOL, är en nationell takorganisation för alla studenter på lärarutbildningar i Finland. I avsikt att förbättra lärarutbildningen strävar SOOL efter att befordra

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande

Läs mer

Välkommen till 16.11.2015 1

Välkommen till 16.11.2015 1 Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser

Läs mer

SVAR PÅ FRÅGOR SOM OFTA STÄLLS OM REFORMEN AV ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA

SVAR PÅ FRÅGOR SOM OFTA STÄLLS OM REFORMEN AV ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA SVAR PÅ FRÅGOR SOM OFTA STÄLLS OM REFORMEN AV ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera

Läs mer

Ledarskap hands on eller hands off?

Ledarskap hands on eller hands off? Manpower Work Life Rapport 2012 Ledarskap hands on eller hands off? Hur kan företag förbättra sitt rykte? Det finns självklart många faktorer som påverkar hur ett företag uppfattas. Enligt en Manpower

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för

Läs mer

Debatt om fler vägar in på arbetsmarknaden Anna Kinberg Batra 16 mars 2016

Debatt om fler vägar in på arbetsmarknaden Anna Kinberg Batra 16 mars 2016 Debatt om fler vägar in på arbetsmarknaden Anna Kinberg Batra 16 mars 2016 Anförande debatt 16 mars Inlägg 1: I dag går över 4 700 000 människor i Sverige till jobbet. För någon timme sedan satte sig ett

Läs mer

Vägar till ny kunskap

Vägar till ny kunskap Vägar till ny kunskap - Sacos förslag till en modern kompetensutveckling Digitaliseringen av samhället har medfört ökat fokus på livslångt lärande. Sacos utgångspunkt är att vi behöver mer utbildning fördelat

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

Bristande kvalitet i den högre utbildningen Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger

Läs mer

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna 2014-08-19 PM Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. Resultatet

Läs mer

Humaniora vid Åbo Akademi

Humaniora vid Åbo Akademi Humaniora vid Åbo Akademi Nära dig vi har tid att handleda och stöda! Högklassig forskning ger utmärkta undervisningsmiljöer Ett finlandssvenskt, nordiskt och internationellt universitet Du formar din

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi - EUROSTUDENT V Universitets- och högskolerådet 2015 Avdelningen

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos Högre utbildning av god och jämn kvalitet? Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos tankar till produktion av bilar enligt taylorismens principer. Debatten har

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

januari 2015 Vision om en god introduktion

januari 2015 Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Inledning Under hösten 2014 genomförde Vision en enkät till drygt 10 000 av våra medlemar

Läs mer

Min forskning handlar om:

Min forskning handlar om: Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom

Läs mer

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH VÅRDVETENSKAP 61 Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten Examina Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten kan man studera för politices magisterexamen och för magisterexamen

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande

Läs mer

Kvinnor utexaminerades snabbare från högskolor än män

Kvinnor utexaminerades snabbare från högskolor än män Utbildning 2012 Studiernas gång 2010 Kvinnor utexaminerades snabbare från högskolor än män Enligt Statistikcentralen avlades universitetsexamen inom omkring fem och ett halvt år av 47 procent av de, 58

Läs mer

Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102)

Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102) RBU YTTRANDE Riksförbundet för Rörelsehindrade 2009-02-26 Barn och Ungdomar Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102) Riksförbundet

Läs mer

Rektor Henrik Hägglunds tal högskolans inskription 30.8.2005.

Rektor Henrik Hägglunds tal högskolans inskription 30.8.2005. Rektor Henrik Hägglunds tal högskolans inskription 30.8.2005. Efterklok eller klok Efterklokhet man brukar ofta säga att det är den lättaste formen av klokhet. Vad är väl mer odrägligt än folk som håller

Läs mer

Vad tycker du om kursen som helhet? 1 - Mycket dålig 0 0% 2 1 2% 3 0 0% % 5 - Mycket bra 25 57%

Vad tycker du om kursen som helhet? 1 - Mycket dålig 0 0% 2 1 2% 3 0 0% % 5 - Mycket bra 25 57% 44 svar Sammanfattning Se hela svar Hur stor andel av undervisningen har du deltagit i? Ingen undervisning All undervisning 1 - Ingen undervisning 0 0% 2 0 0% 4 0 0% 5 1 2% 6 0 0% 7 3 7% 8 1 2% 9 20 45%

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen En undersökning av Studentum om val till högskola och Kvalificerad Yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan

Läs mer

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han Universitetet är ingen fabrik Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han själv och försöker inte dölja den konflikt som nu tornar upp sig mellan universiteten och regeringens

Läs mer

Egenlärarens MinPlan-guide (01/2015)

Egenlärarens MinPlan-guide (01/2015) Egenlärarens MinPlan-guide (01/2015) Innehåll 1 Viktiga flikar för egenläraren... 2 1.1 Fliken Egenlärarens studenter... 2 1.1.1 Underfliken Egenlärarens studenter... 2 1.1.2 Underfliken Egenlärarens granskningar...

Läs mer

Ditt kristna alternativ

Ditt kristna alternativ Ditt kristna alternativ Ett kristet gymnasium där du utvecklar ditt ansvarstagande och får ett internationellt perspektiv. REKTOR HAR ORDET HEJ, JAG HETER Helena Virsén och är rektor för Ansgargymnasiet.

Läs mer

Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR

Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR MÅL Eleven ska få en djupare förståelse för textdisposition, konstruktionen bakom både separata argument och argumentationskedjor samt vikten av att skapa argument

Läs mer

Arbetspensionen inte bara de gamlas grej

Arbetspensionen inte bara de gamlas grej Arbetspensionen inte bara de gamlas grej När man är ung är pensionen knappast det som man i första hand går och funderar på det återstår ju fl era årtionden till pensioneringen. Redan från 18 års älder

Läs mer

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken Demografiska utmaningar för högskolepolitiken (Lars Brandell 2005-11-19) Under de närmaste fem tio åren kommer förutsättningarna för den svenska högskolepolitiken att förändras. Inte minst gäller det de

Läs mer

GEMENSAMMA MÅL FÖR ATT ÖKA ANTALET UTRESANDE UTBYTESSTUDENTER - VÄGLEDNING OCH GENOMSTRÖMNING

GEMENSAMMA MÅL FÖR ATT ÖKA ANTALET UTRESANDE UTBYTESSTUDENTER - VÄGLEDNING OCH GENOMSTRÖMNING GEMENSAMMA MÅL FÖR ATT ÖKA ANTALET UTRESANDE UTBYTESSTUDENTER - VÄGLEDNING OCH GENOMSTRÖMNING INNEHÅLL HUR ORGANISERAS VÄGLEDNING VID HU HUR VÄGLEDNINGSINSATSER STÖDJER STUDENTER I SLUTFÖRANDET AV SINA

Läs mer

Svensk utskrift till film Motiverende Intervju «Motstand»

Svensk utskrift till film Motiverende Intervju «Motstand» 2016 09 11 Svensk utskrift till film Motiverende Intervju «Motstand» Stian på NAV kontor NAV = Socialkontor Arbetsförmedling Försäkringskassa Medverkande: Johannes Lindrupsen skådespelare och Tore Børtveit

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Den räta linjens ekvation

Den räta linjens ekvation Den räta linjens ekvation Här följer en dialog mellan studenten Tor-Björn (hädanefter kallad TB) och hans lärare i matematik Karl-Ture Hansson (nedan kallad KTH). När vi möter dem för första gången är

Läs mer

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september Frågor & svar om a-kassan inför 7 september Frågor och svar om a-kassan Fråga: Varför bör den som blir arbetslös ha sin inkomst tryggad? Svar: Alla människor behöver kunna planera sin ekonomi. Det faktum

Läs mer

STARTENKÄT Enkäten görs senast inom en månad från det att den personliga utvecklingsplanen för kunnandet har godkänts.

STARTENKÄT Enkäten görs senast inom en månad från det att den personliga utvecklingsplanen för kunnandet har godkänts. STUDERANDERESPONSFRÅGOR 2018 1(6) Svarsskala: (5) helt av samma åsikt (4) delvis av samma åsikt (3) delvis av samma åsikt och delvis av annan åsikt (2) delvis av annan åsikt (1) helt av annan åsikt STARTENKÄT

Läs mer

Utforskandeperspektivet

Utforskandeperspektivet fördjupning Utforskandeperspektivet 1. Vad kännetecknar perspektivet Utforskande? Utforskandeperspektivet handlar om att söka information, lyssna och ta till vara gruppens kunnande. Utforskandeperspektivet

Läs mer

Talang på lika villkor!?

Talang på lika villkor!? Talang på lika villkor!? Q1 2018 RAPPORT Bakgrund: Jurek vill verka för att talang anställs på lika villkor. De har därför tagit reda på en rad fakta genom anställningsprocessen gällande lön i förhållande

Läs mer

Svara på webben: Karriäruppföljning för 2012 utexaminerade personer

Svara på webben: Karriäruppföljning för 2012 utexaminerade personer Svara på webben: Karriäruppföljning för 2012 utexaminerade personer Besvara frågorna genom att välja numret för det lämpligaste alternativet eller skriva svaret i fältet för öppna svar. BAKGRUNDSFRÅGOR

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Den räta linjens ekvation

Den räta linjens ekvation Den räta linjens ekvation Här följer en dialog mellan studenten Tor-Björn (hädanefter kallad TB) och hans lärare i matematik Karl-Ture Hansson (nedan kallad KTH). När vi möter dem för första gången är

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Programkatalog. Uddevalla Öppet hus Torsdag 22 november NATUR NATUR SAMHÄLL SAMHÄLL. Natur Natur & samhälle Samhäll Beteendevetenskap

Programkatalog. Uddevalla Öppet hus Torsdag 22 november NATUR NATUR SAMHÄLL SAMHÄLL. Natur Natur & samhälle Samhäll Beteendevetenskap Programkatalog Uddevalla 2019 Öppet hus Torsdag 22 november UDDEVALLA GYMNASIEUTBILDNING 2019 NATUR NATUR SAMHÄLL SAMHÄLL Natur Natur & samhälle Samhäll Beteendevetenskap Gör skillnad för världen redan

Läs mer

Att dimensionera lärarutbildningen efter behovet av lärare ett svårare problem än man skulle kunna tro

Att dimensionera lärarutbildningen efter behovet av lärare ett svårare problem än man skulle kunna tro PM Lars Brandell 1998-11-5 Att dimensionera lärarutbildningen efter behovet av lärare ett svårare problem än man skulle kunna tro Inledning Sedan många år tillbaka har man vid planeringen av lärarutbildningen

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Inskriptionstal Rektor Henrik Hägglund

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Inskriptionstal Rektor Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Inskriptionstal 2.9.2008 Rektor Henrik Hägglund Bästa lärare, personal och studerande! Ärade inbjudna gäster! Omvälvningar i vår omgivning

Läs mer

Tidigare elever berättar Teknikprogrammet

Tidigare elever berättar Teknikprogrammet Tidigare elever berättar Teknikprogrammet Markus Mathiason student 2017 1. Jag hade länge vetat att jag ville hålla på med programmering och letade efter ett teknikprogram som var fokuserat på det. Jag

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

Vart tog de vägen? En uppföljning av tidigare studenter vid Politices Magisterprogrammet vid Uppsala universitet.

Vart tog de vägen? En uppföljning av tidigare studenter vid Politices Magisterprogrammet vid Uppsala universitet. Vart tog de vägen? En uppföljning av tidigare studenter vid Politices Magisterprogrammet vid Uppsala universitet. Uppsala januari 2007 1 Bakgrund till studien Politices magisterprogrammet vid Uppsala universitet

Läs mer

Snabbare utexaminering inom alla utbildningssektorer

Snabbare utexaminering inom alla utbildningssektorer Utbildning 2016 Studiernas gång 2014 Snabbare utexaminering inom alla utbildningssektorer Enligt uppgifterna i Statistikcentralens utbildningsstatistik år 2014 avlade 81 procent av gymnasieeleverna och

Läs mer

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad )

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad ) 1 Om 50 procentmålet Inledning Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell 2005-12-18, rättad 2006-01-04) Denna rapport handlar om målet att på sikt skall 50 procent av varje årsklass ha

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! På Birgittaskolan händer allt och lite till! Birgittaskolan är en skola där du blir sedd och får möjlighet att utvecklas. Under din tid på skolan kommer du att lära känna

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Lättare för unga att få jobb

Lättare för unga att få jobb Socialdemokraterna Skara 2010-09-08 Lättare för unga att få jobb - Ett vallöfte från Socialdemokraterna i Skara Innehållsförteckning I Skara ska alla unga erbjudas jobb eller utbildning... 3 2 miljoner

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Sacos förslag för snabbare integration av nyanlända akademiker

Sacos förslag för snabbare integration av nyanlända akademiker Sacos förslag för snabbare integration av nyanlända akademiker Det stora antalet nyanlända akademiker som har sökt sig till Sverige de senaste åren kan genom snabbare insatser få en mycket bättre start

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Rätt till heltid. Vad kan ni göra i kommun, region och landsting? Vänsterpartiet i SKL tipsar

Rätt till heltid. Vad kan ni göra i kommun, region och landsting? Vänsterpartiet i SKL tipsar Rätt till heltid Vad kan ni göra i kommun, region och landsting? Vänsterpartiet i SKL tipsar 1 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Fakta... 4 Var finns flest deltider?... 4 Delade turer... 5 Framgångsfaktorer

Läs mer