HAMMARBÄCKEN VELLINGE

Transkript

1 HAMMARBÄCKEN VELLINGE VATTENVÅRDSPLANERING Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne NATURCENTRUM AB DECEMBER

2 Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Skåne Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, Stenungsund Tel Jens Morin Tel: / E-post: jens.morin@naturcentrum.se John Fidler Tel: E-post: john.fidler@naturcentrum.se Kartmaterial och illustrationer Terrängkarta Lantmäteriet Illustrationer och foto övrigt Naturcentrum AB Omslagsfoto Exempel på anläggning av tvåstegsdikning, Albäcksån, Trelleborg. September 2014 Foto: Jens Morin Naturcentrum AB 2

3 Innehåll Vattenvårsplanering Hammarbäcken SAMMANFATTNING... 4 UPPDRAGSBESKRIVNING OCH BAKGRUND... 5 METODIK & ANALYS... 5 ANALYS AV HÖJDFÖRUTSÄTTNINGAR OCH OLIKA KARTUNDERLAG... 5 Dikningsföretag... 5 Fältinventering och övrig information... 6 RESULTAT... 6 VÄRDEN... 6 Värdebeskrivning... 7 ÅTGÄRDSFÖRSLAG... 8 VÅTMARKER... 8 SKYDDSZONER... 8 DIKESAVFASNING/TVÅSTEGSDIKNING... 8 BIOTOPVÅRDANDE ÅTGÄRDER... 9 Tillförsel av sten/grus... 9 Plantering av träd Översyn av vattenuttag RÅDGIVNING TILL LANTBRUKET ÅTGÄRDSFÖRSLAG OMRÅDESVIS FÖR HAMMARBÄCKEN BILAGOR Bilaga 1 Åhörarkopior exkl. foton från presentation vid möte 11 december

4 Sammanfattning Vattenvårsplanering Hammarbäcken Hammarbäcken är ett mindre vattendrag som mynnar i Foteviken. Den är i hela sin sträckning rätad och fördjupad och högre uppströms är bäcken i huvudsak kulverterad. Vid några delsträckor finns strömsträckor kvar med grus och sten och hit hittar årligen havsöring för sin lek. Den nedre delen är flack och påverkas tidvis av havsvattnet. Bäcken är ett värdefullt inslag i jordbrukslandskapet och en viktig miljö för växt och djurliv. Foteviken och bäcken i sig är starkt påverkade av förhöjda halter av näringsämnen vilka bidrar till igenväxning och problem med bottendöd. Mycket av de värden som gör vattenmiljön och området så speciellt och värdefullt påverkas negativt av näringsämnen. Åtgärder för att minska näringsbelastningen är därför angelägna men även mindre natur- och fiskevårdande åtgärder i vattendraget kan få en stor betydelse för djurlivet. Åtgärder som kan vara aktuella handlar om att skapa en större variation längs med vattendraget och mer utrymme för vattnet, särskilt vid högre flöden. Våtmarker, dikesavfasning och olika fiskevårdsåtgärder bedöms som värdefulla verktyg för att skapa ett renare och mer levande vatten. Underlaget är framtaget i syfte att informera om potentialen för vattenvårdsåtgärder och inspirera till genomförande. Det ska inte ses som ett utpekande av platser där inte intresse finns för åtgärder. Alla vattenvårdsåtgärder ska planeras helt i samförstånd med berörda fastighetsägare och nyttjare. 4

5 Uppdragsbeskrivning och bakgrund Naturcentrum AB har under haft i uppdrag att välja ut två mindre vattendrag med kring ha avrinningsområde. I dessa ska förslag till vattenvårdande åtgärder tas fram och dokumenteras som ett enkelt åtgärdsprogram med fokus på primärt näringsretention och biologisk mångfald. Markägare ska informeras vid ett gemensamt möte där förutom åtgärdsförslag även information om vattenvårdsarbete i allmänhet ska presenteras (Bilaga 1). Vägledande för valet av vattendrag har varit att det ska finnas en tydlig miljöproblematik med påverkan på såväl vattendrag som recipient. Samtidigt har potential till förbättring också vägts in, d v s att goda förutsättningar finns att kunna gynna vattenmiljön med rimliga insatser. Hammarbäcken i Vellinge kommun bedöms uppfylla dessa krav. Syftet med projektet är som alltid i Greppa Näringen primärt att informera markägare. I det här projektet om de värden som döljer sig i till synes igenvuxna diken och vilka åtgärder som bäst gynnar vattenmiljön, fisken och det känsliga kustområdet. Underlaget som tas fram i projektet är i första hand avsett att vara en information till markägare och inspiration till åtgärder. Underlaget förpliktigar på inget sätt att vidta några åtgärder eller till något annat åtagande. Metodik & Analys För att kunna föreslå lämpliga, relevanta och kostnadseffektiva åtgärder har en stor mängd information analyserats. Fältinventering har också genomförts och är avgörande för många bedömningar. Analys av höjdförutsättningar och olika kartunderlag För att i detalj kunna studera bidragande orsaker till förhöjda förluster av närsalter till vattendragen (marklutningar, brukningsytor, diken etc.) och förutsättningar för åtgärder så har en mängd olika underlag använts. Särskilt viktiga är terrängmodell ifrån den högupplösta flygskanningen Grid 2+, ortofoto både från senaste åren men även från 40- talet, dikningsföretag med båtnadsområden och i särskilda fall granskning av aktkartor. Vid fördjupning i enskilda fall, exempelvis intressanta våtmarkslägen, har olika historiska underlag analyserats. Äldre kartunderlag finns tillgängliga via Lantmäteriets karttjänst Historiska kartor. Arealavmätningar och skifteskartor är exempel på sådana kartor. Dikningsföretag I jordbruksområden med relativt flacka förhållanden har dikningsföretag skapats i syfte att leda bort vatten genom flera fastigheter. Om vattendraget är strömmande och omgivande mark lutar mot vattnet så finns inget behov av dikningsföretag. Vid planering av åtgärder som innebär dämning och fördröjning av vatten i området så är 5

6 anpassningar till dikningsföretagen nödvändiga. Därför har dikningsföretagens båtnadsområden granskats översiktligt i samband med kartstudierna. Där möjliga åtgärder identifierats har berörda dikningsföretag studerats närmare genom att i akten granska ex. längd och tvärsektioner. Fältinventering och övrig information För att kunna föreslå rätt åtgärder krävs kunskap om vattendragets kemi, morfologi och biologi. Information om kemi och till viss del bottenfauna och fisksamhälle har sökts i olika miljöövervakningsrapporter. Genom en översiktlig fältinventering har vattendragets morfologi, växtlighet och förutsättningar för åtgärder kunnat studeras ytterligare. Resultat Värden Vattendraget har översiktligt indelats i olika delsträckor med avgränsning beroende på t.ex. vattendragets struktur, påverkan och närområde (Figur 1). I inventeringen delas vattendraget upp i olika delsträckor med någorlunda homogen karaktär. Värdebedömningen grundar sig primärt på fältobservationer men även på terrängmodellen (Grid 2+). För varje delsträcka lämnas en översiktlig värdesbedömning med skalan; Värden saknas - Bäckmiljön är helt bortbyggd antingen genom kulvertering eller uträtning och kanalisering i kombination med stor belastning av exempelvis förorenande ämnen. Påtagligt fall saknas typiskt och botten pålagras kontinuerligt av finsediment. Allmänna värden - Bäckmiljön har bitvis eller tidvis vissa värden för fisk och/eller bottenfauna. Tidvis kan vattendraget torka ut eller på annat sätt påverkas så att bestående värden för fisk och fauna inte kan upprätthållas. Vattendraget utgör ett värdefullt inslag i landskapet. Höga värden - Bäckmiljön har ex. strukturer, djup, beskuggning och flöde/vattenkemi som bidrar till bestående värden för exempelvis laxfisk (även om laxfisk inte förekommer lokalt) och för syrekrävande bottenfauna. Förutsättningar för känslig, hotad eller sällsynt fauna är god. Mycket höga värden - Bäckmiljön har, utöver förutsättningar som för höga värden, även en mycket känslig, hotad eller sällsynt flora och/eller fauna. Dessa arter indikerar en relativt opåverkad miljö med lång kontinuitet. 6

7 Figur 1: Översiktlig bedömning av värden knutna till vattenmiljön i Hammarbäcken. Indelat i delaträckor för enklare hänvisning i textbeskrivning. Värdebeskrivning A. Närmast Foteviken mycket flackt och påverkas tidvis av havsvattenuppträngning. Mycket höga värden för våtmarksfåglar liksom t ex en del insekter som är beroende av vatten eller vegetation knuten till vatten. Havsöring passerar förbi men intresserar sig mer för de mer strömmande miljöerna med hårdbotten uppströms (C) där lek av havsöring förekommer i dagsläget. B. Sträcka som är kraftigt rätad och rensad med främst mjuk botten och litet fall. Påverkas tidvis av uppträngande havsvatten. C. Vid Stora Hammar finns bitvis intressanta strömmande partier med hård, stenig/grusig botten och beskuggning av träd. Även uppströms till Räng finns relativt gott fall och därmed en ganska hög potential även om sträckan i dagsläget är kraftigt påverkad av rensning och inte har mycket skuggande träd. Tillflödet från söder-sydost är något mindre (hela dikessträckningen inte inritad längst i söder) och har lite sämre potential för strömvattenlevande arter. 7

8 Åtgärdsförslag Vattenvårsplanering Hammarbäcken Här redovisas först en allmän översikt av de åtgärder som rekommenderas i området och sedan med en översikt av platser som bedöms lämpliga för olika åtgärder just kring Hammarbäcken (Figur 5). Åtgärdsförslagen beskrivs därefter även kort med hänvisning till kartan. Våtmarker Våtmarkerna bör utformas så att de uppfyller de syften man har i varje enskilt läge, vilket normalt är fler än ett! Generellt bör man för både näringsrening, biologisk mångfald och landskapsanpassning sträva efter grunda våtmarker och att anläggning tar vara på de naturliga förutsättningarna på bästa sätt. Markerade vallar och branta slänter ska undvikas både för att förenkla skötsel, gynna mångfald och ur säkerhetssynpunkt. Grunda våtmarker med rik växtlighet och gärna med hög belastning av näringsämnen växer dock igen och man bör räkna med att skötselinsatser kan komma behövas. Våtmarker ska därför normalt skapas med någon manuell regleringsmöjlighet eller tillåtas variera med det naturliga flödet så större ytor kan kommas åt tidvis med vanliga jordbruksmaskiner. Särskilt i de fall man förväntar sig sedimenteringsproblem bör man överväga att anlägga någon djuphåla vid inloppet som enkelt kan kommas åt maskinellt för rensning. Ofta är betesskötsel det enklaste och effektivaste sättet att förhindra igenväxning, särskilt om våtmarken varierar en del i vattennivå. Skyddszoner Hammarbäcken omges primärt av odlingsmark. Ökat inslag av hårdgjorda ytor och delvis ökande nederbördsmängder och ökad frekvens av kraftig nederbörd liksom högre havsvattenstånd ger stor risk för ytavrinning och erosion vid höga flöden. Ytavrinning på bar jord medför att det under korta perioder transporteras mycket sediment med högt näringsinnehåll ned i vattendraget. I synnerhet för läckage av fosfor är dessa episoder mycket allvarliga. Tillskapande av skyddszoner på mark intill vattendraget men också på starkt sluttande mark eller i svackor som leder ytvatten vid kraftiga flöden kan starkt reducera fosfortransporterna till Hammarbäcken och därmed Foteviken. Hela närområdet kring Hammarbäcken är generellt intressant för etablering av mer skyddszoner och en ökad andel vegetationstäckt mark, i synnerhet vintertid. Skyddszoner kan med fördel skötas med slåtter eller bete (trampskador ska dock undvikas). Dikesavfasning/tvåstegsdikning Om möjligt bör Hammarbäcken i vissa delar ges möjlighet att ta mer plats vid höga flöden. Fåran har idag huvudsakligen branta kanter och vid kraftiga flöden finns begränsad möjlighet för vattnet att rymmas inom vattendraget vilket ger översvämningar. Kulverterade sträckningar är ofta underdimensionerade eftersom de vid genomförande av dikningsföretag är dimensionerade för endast avrinning från odlingsmark och inte för dagens högre andel hårdgjorda ytor. Kan begränsande kulvertsträckningar ersättas med öppna diken kan systemet enklare ges bättre förutsättningar att hantera stora flöden. Vattendragets flödesutjämnande och näringsrenande funktion kan 8

9 väsentligt utökas om man i vissa delar kan vidga fåran så att den tillåts bredda ut över ytterligare några meters bredd vid högre flöden (Figur 3). I sträckor där vattendraget ligger mycket djupt blir detta kostsamt och nyttan får vägas mot kostnaden för varje enskild plats men principiellt är åtgärden möjlig i stora delar av bäcksträckningen. Figur 2: Exempel på tvåstegsdikning överst och en mer naturligt anpassad bäckfåra underst. Båda ger väsentligt större flödesutjämnande potential, bättre rening och större utrymme för biologisk mångfald. Biotopvårdande åtgärder Hammarbäcken är ett kustmynnande vattendrag med bitvis strömmande sträckor och torkar inte ut sommartid. Det finns därmed en potential för strömvattenlevande fiskar och andra djur som man starkt kan gynna med riktade åtgärder. Tillförsel av sten/grus Block, sten och grus läggs ut med hänsyn tagen till befintlig sektion enligt eventuell dikesförättning och den avbördningskapacitet som krävs. Detta innebär att det vid val av exakt plats krävs en bedömning av om utläggning kan göras utan risk för dämningsproblem. Om risk för dämning finns så ska åtgärden antingen flyttas eller så ska den avbördande sektionen kompenseras, t ex genom att bäckfåran vidgas. Exempel på en fåra med mer naturlig struktur ses i figur 4. Figur 3: Exempel på naturligt anpassad mindre strömfåra. Utöver illustrerat bör bottenmaterial innehålla grus/sten (typ 0-90mm) för att tillföra bra lekmaterial för havsöring. 9

10 Plantering av träd Vattenvårsplanering Hammarbäcken Hammarbäcken är idag till största delen obeskuggad vilket för t ex öring medför en ökad risk för skadligt hög vattentemperatur. En ökad beskuggning ger också en markant minskad igenväxning i bäckmiljön och kan därmed minska rensningsbehovet. Lämpliga trädslag är lokalt förekommande arter och i fuktiga miljöer är t ex al ett naturligt val. Plantering ska inte ske i Hammarbäckens nedre del intill Foteviken eller i anslutning till eventuella större våtmarksytor eftersom träd blir bra utkiksposter för t ex kråkor som då lättare kan få tag i känsliga våtmarksfåglars ägg och ungar. Översyn av vattenuttag Längs med vattendragen finns anläggningar för uttag av vatten till olika ändamål, t ex bevattning. Det är inte utrett huruvida vattenuttag sker eller i vilken omfattning. Hammarbäcken har ett relativt begränsat sommarflöde och det är inte orimligt att den är nära uttorkning vid längre torrperioder. En normal lågflödessituation kan handla om någon enstaka liter per sekund. Dessa sekundliter är ofta av avgörande betydelse för fisken i bäcken och begränsande för populationen totalt sett över året. Därför kan minsta vattenuttag som sker samtidigt innebära en stor risk för en direkt påverkan. Det finns alltså anledning att se över de vattenuttag som görs ur bäckarna, i synnerhet om investeringar planeras som ska gynna fisken. Vattenuttag kan möjligen tillåtas om det i övrigt är ett högt eller måttligt högt flöde i vattendraget. Vid lågflödessituationer så bör man vara restriktiv med uttag och även följa Länsstyrelsens rekommendationer och anvisningar för tillåtlighet av vattenuttag. För att underlätta för bedömningar av flöden kan en graderad pegel sättas upp för allmän information. Flertalet föreslagna våtmark enligt åtgärdsförslagen nedan kan delvis utnyttjas för bevattning. Då ytvatten delvis kan hållas kvar i landskapet med hjälp av våtmarkerna utökar de förutsättningarna för bevattningsuttag utan att den känsliga lågvattenföringen riskeras. Rådgivning till lantbruket Optimering av gödning (liksom bekämpningsmedel) kan säkert vara en viktig förklaring till att näringstransporterna i Hammarbäcken ändå uppvisar en nedåtgående trend (dokumenterat i Vellinge kommuns miljöövervakning/provtagning). Ytterligare förbättringar och anpassningar i lantbruket kan helt säkert uppnås genom rådgivning och dialog exempelvis inom Greppa Näringen ( Även stöd vid planering av åtgärder som t ex våtmarksanläggning finns att få via Greppa Näringen. 10

11 Åtgärdsförslag områdesvis för Hammarbäcken Specifika förslag till åtgärder för Hammarbäcken. I bedömningen har enbart hänsyn tagits till allmänna värden och topografiska förutsättningar. Förslagen är alltså helt säkert till viss del olämpliga ur brukningssynpunkt och andra mer enskilda intressen. Förslagen ska ses som möjligheter och inspiration, olämpliga åtgärder ska man inte bekymra sig över att reta sig på, åtgärder genomförs alltid i samförstånd med fastighetsägarna och eventuella andra enskilda intressen! Figur 4: Vattenvårdsåtgärder områdesvis. Vissa mer platsspecifika åtgärdsförslag är numrerade och kommenteras särskilt nedan liksom områdesvis förslag på biotopvårdande åtgärder enligt indelning A-C. 1. Våtmark (1,7 ha) gränsande till värdefulla strandängar i Foteviken. Hög reningspotential. Flödesutjämnande potential obetydlig då den ligger längst ned i systemet. Kräver noggrann anpassning till befintlig landskapsbild och biologiska värden men kan rätt utformad bli ett mycket värdefullt tillskott även för biologisk mångfald, främst våtmarksfåglar. Bör utformas som en sidodamm och med god anpassning så den inte blir en fälla för vandrande fisk. 2. Möjlig översvämningsyta/våtmark (7,1 ha) anpassad för flödesutjämning. Mycket stor reningspotential vilket kan motivera tämligen hög kostnad för schakt. Berör dikningsföretag direkt och omprövning av detta måste göras i samråd med delägarna. Stor potential för våtmarksfåglar och biologisk mångfald i övrigt, om än när hårt trafikerad väg vilket kan föranleda anpassningar eller begränsningar för att reducera risken att många djur tar sig upp på vägbanan. Utpekat som område för fördröjningsdamm enligt Vellinge Översiktsplan

12 3. Möjlig översvämningsyta/våtmark (8,5 ha) anpassad för flödesutjämning. Mycket stor reningspotential vilket kan motivera tämligen hög kostnad för schakt. Berör dikningsföretag direkt och omprövning av detta måste göras i samråd med delägarna. Stor potential för våtmarksfåglar och biologisk mångfald i övrigt. Utpekat som område för fördröjningsdamm enligt Vellinge Översiktsplan Lämplig låglänt yta för sidodamm/översvämningsyta (1,4 ha) invid vattendraget. I dagsläget är fiskintressen uppströms läget begränsade och om intresse finns för tillskapande/restaurering av strömvattenmiljöer nedströms kan detta innebära att en dämning av hela diket ska utredas. Vid en försiktig höjning av vattennivån i dammen kan höjdskillnaden efter utloppet utnyttjas för skapande av strömvattenmiljöer. 5. Gammalt våtmarksområde (27,8 ha) som idag dräneras genom en ca 4 m djup grävd sektion till Hammarbäcken. En helt unik möjlighet att kostnadseffektivt skapa en våtmark med nationellt sett extremt stor potential för biologisk mångfald. Det öppna och kustnära läget för den här stora våtmarken lämnar inte mycket i övrigt att önska om man vill skapa den optimala platsen för våtmarksfåglar. Anläggningskostnaden kan hållas låg eftersom svackan är väl avgränsad. Resurser kan läggas på att förhindra påverkan på omkringliggande produktionsmark och schakt ifrån området kan utnyttjas till markförbättring på lågpunkter i närliggande landskap. Tillrinningen är kring 300 ha åkermark vilket även gör området mycket intressant för näringsrening och flödesutjämning. Ingår självfallet i dikningsföretag som i så fall måste omprövas och anläggningen berör väl fungerande åkermark med högt värde. Om våtmarken förverkligas kan bäcken nedströms iordningställas så att värdefulla strömmande vatten skapas. Vattendragssträckor: A. Flack sträcka med mjuk botten i ett strandängsområde av nationell betydelse för fågellivet. Intressant om ökad spridning av vatten kan göras och eventuellt kan fåran kompletteras/grävas om bitvis för att öka variationen och gynna fågel och insektsliv. Anpassningar för strömvattenlevande djur ska fokusera på att vandringshinder inte ska introduceras eller i den mån de finns genom t ex tät vegetation i viss mån undanröjas. Våtmarksytor ska utformas med en relativt tydlig mittfåra så vandrande fisk hittar förbi enkelt. Vattenståndet bör tillåtas variera med flödet vilket kan reducera risken för etablering av gäddpopulationer som annars kan gå hårt åt t ex utvandrande unga öringar. Ur allmän synpunkt kan eventuellt intresset för att gynna gädda vara större än att värna om öringen och i så fall kan våtmarken istället optimeras för gäddreproduktion. B. Samma hänsyn som ovan för strömlevande/vandrande djur om våtmarker ska skapas. Dikesavfasning/tvåstegsdikning kan vara värdefullt om större schaktinsatser/våtmarker inte planeras. 12

13 C. Bitvis strömmande sträckor mycket intressanta för biotopvårdande åtgärder för t ex öring. Komplettering av lekgrus, större stenar liksom trädplantering för beskuggning kan medföra betydande värden. Bitvis finns höga värden idag men potentialen på sträckan för kompletterande åtgärder är hög till stor del (se figur 4). Mycket intressant med dikesavfasning/tvåstegsdikning på hela sträckan för att förbättra reningspotential och flödesutjämning. Bilagor Bilaga 1 Åhörarkopior exkl. foton från presentation vid möte 11 december 13