ANVISNING FÖR ANSÖKAN

Transkript

1 ANVISNING FÖR ANSÖKAN Understöd för utveclking av marknadsföring och produktion av jordbruksprodukter 2013 (Anslag under moment i statsbudgeten)

2 Inledande 2 1 Understöd för utveclking av marknadsföring och produktion av jordbruksprodukter 2013 (Anslag under moment i statsbudgeten) Sökande Understödets syfte Prioriteringarna vid beviljande av understöd Godtagbara insatser Reklam Allmän reklam för jordbruksprodukter Reklam för kvalitetsmärkningar och beteckningar som är godkända inom EU Övriga godtagbara insatser Undervisning och utbildning av jordbrukare och jordbruksanställda Rådgivningstjänster till jordbruksföretag Ordnande av och deltagande i tävlingar, utställningar, mässor eller seminarier för lant-bruksproducenter Popularisering av vetenskaplig kunskap, spridning av information om kvalitetssystemen i andra länder och om generiska produkter Publikationer där producenter från en viss region eller producenter av en viss produkt presenteras Verksamhet som riktas till företag Rådgivning till SME-företag SME-företags deltagande i mässor Riktlinjer för reklam och information Handlingssätt i samband med allmän och produktspecifik reklam Skillnaden mellan reklam och information Webbsidor Godtagbara kostnader Projektets direkta kostnader Projektets allmänna kostnader Annat som ska tas i beaktande vid bokföring av kostnader Ansökan om understöd Beslut om understödet och utbetalning... 12

3 10 Rättsgrund Mer information ANVISNING FÖR ANSÖKAN Marknadsavdelningen Enheten för inre marknaden 3

4 1 Understöd för utveclking av marknadsföring och produktion av jordbruksprodukter 2013 (Anslag under moment i statsbudgeten) Denna anvisning beskriver de principer enligt vilka ansökningarna avgörs. Bestämmelserna i statsrådets förordning 606/2008 (ändr. 666/2009 och 159/2012) är däremot bindande för sökanden. I första hand understöds projekthelheter som gynnar användningen av ekologiska produkter i samband med offentliga livsmedelsupphandlingar, informerar i synnerhet konsumenter om mervärdet i ekologiska produkter och/eller närproducerade livsmedel, ökar skolelevernas vetskap om mångsidig och hälsosam kost, ökar konsumtionen av grönsaker, frukt och bär och främjar tillämpningen av EU:s system för namnskydd. Dessutom understöds ett utrednings-projekt genom vilket ett eventuellt genomförande av systemet för frukt i skolan enligt kom-missionens förordning (EG) nr 288/2009 kunde ske på ett förnuftigt och ekonomiskt sätt i Finland. Det maximala understödet för reklamprojekt är begränsat till högst 50 procent och för projekt av informationskaraktär till högst 90 procent av projektkostnaderna. Understöd kan sökas av företag och organisationer. Hänvisningar till ett enskilt företag, varumärke eller ursprung är dock inte tillåtna. I regel sker utbetalning av understödet i tre poster. Den första posten (50 procent) betalas ut i januari 2013 om statsbudgeten har godkänts fram till dess. Utbetalning av den andra posten (40 procent) sker i mitten av projekttiden mot en halvtidsrapport. Den sista posten (10 procent) betalas ut mot en slutrapport. Projekten kan löpa över flera år, dock högst tre år. Projekten ska då faktiskt vara fleråriga och löpa framåt på ett logiskt sätt. I statsbudgeten 2013 föreslås ett anslag på 2,456 miljoner euro för understödet. Egentlig forskning i stor skala utgör verksamhet som kan stödjas genom andra anslag. Däremot är t.ex. marknadsundersökningar och utredningar av motsvarande slag som hänför sig till utveckling av marknadsföring och produktion sådan verksamhet som kan stödjas med dessa medel. Likaså ingår stödet för kvalitetsutveckling i anslag under ett annat moment. Däremot kan t.ex. informationsverksamhet som gäller högklassiga produkter, beviljas detta understöd. Anslaget kan inte användas för lärdomsprov. 4

5 2 Sökande Understödet kan sökas av företag och andra organisationer som genomför projekt för utveckling av marknadsföring och produktion. 3 Understödets syfte Syftet med understödet är att stimulera försäljning av och öka kunskapen om högklassiga jordbruksprodukter, matkultur och hälsosamma ätvanor. 4 Prioriteringarna vid beviljande av understöd I första hand understöds projekthelheter som - gynnar användningen av ekologiska produkter i samband med offentliga livsmedelsupphandlingar - informerar i synnerhet konsumenter om mervärdet i ekologiska produkter och/eller närproducerade livsmedel - ökar skolelevernas vetskap om mångsidig och hälsosam kost*) - ökar konsumtionen av grönsaker, frukt och bär - främjar tillämpningen av EU:s system för namnskydd * )Ett krav för projektet är att eleverna informeras om skolbespisningens syfte och betydelse som en enda helhet som innefattar bl.a. mjölkprodukter, spannmålsprodukter, kött, potatis, vegetabilier, frukt och bär. Ett plus är att aktörerna deltar aktivt och att projektets mål och åtgärder överens-stämmer, oavsett om det gäller ett enda omfattande gemensamt projekt eller flera separata projekt-helheter. Planeringen av näringsinnehållet i skolmaten utgår från statens näringsdelegations Re-kommendation för skolbespisningen (2008). I andra hand understöds andra projekthelheter som stimulerar försäljningen av jordbruksprodukter, ökar kunskapen om högklassiga jordbruksprodukter, matkultur eller hälsosamma matvanor samt förmedlingen av information i samband med dessa. Dessutom understöds ett utredningsprojekt genom vilket ett eventuellt genomförande av systemet för frukt i skolan enligt kommissionens förordning (EG) nr 288/2009 kunde ske på ett förnuftigt och ekonomiskt sätt i Finland. 5

6 5 Godtagbara insatser Understöd kan beviljas för breda landsomfattande projekt. Godtagbara insatser är reklam och andra utvecklingsåtgärder inom marknadsföring eller produktion, såsom information, utredningar, utbild-ning, rådgivning, mässor, utställningar. I samband med projektet eller projektmaterialet får inte fin-nas hänvisningar till enskilda företag, varumärken eller produktens ursprung. Det önskas att kommunikations- och handlingssätten inom projekten ligger i linje med principen om hållbar utveckling. 5.1 Reklam Enligt EU-riktlinjerna för statliga stöd betraktas all verksamhet som syftar till att få ekonomiska aktörer eller konsumenter att köpa den produkt som det görs reklam för, som reklam. Här ingår även allt material som delas ut direkt till konsumenterna i det syftet, inbegripet reklaminsatser riktade till konsumenterna på försäljningsstället. Det finns tre slag av reklam: 1) allmän reklam som gynnar alla som producerar samma produkt, 2) reklam för kvalitetsmärkningar och 3) reklam för beteckningar som är godkända inom EU. Att förmedla vetenskapliga rön till den breda allmänheten, att anordna eller delta i mässor, utställningar och motsvarande evenemang samt att utföra marknadsundersökningar betraktas inte som reklam. Reklamen ska överensstämma med bestämmelserna i handels- och industriministeriets förordning om förpackningspåskrifter för livsmedel (1084/2004) Allmän reklam för jordbruksprodukter Syftet med allmän reklam är att främja konsumtionen och användningen av jordbruksprodukter som avses i bilaga I till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. I bilaga I finns upptagna olika produktkategorier innehållande bl.a. följande jordbruks- och trädgårdsprodukter: kött, me-jeriprodukter, fågelägg, naturlig honung, levande växter, lökar, rötter o.d., snittblommor, grönsaker och vegetabilier, ätbar frukt och ätbara nötter, spannmål, produkter från kvarnindustrin, oljeväxtfrön, foderväxter, beredningar av vegetabilier, grönsaker, frukt eller andra växtdelar. Om reklamen är av allmän karaktär och gynnar alla som producerar samma produkt, kan stödet uppgå till 50 procent. Reklamkampanjer kan genomföras till exempel i tv och radio. Reklamen kan ha formen av affischer och tidningsreklam. Reklamen består av bild och text som anknyter till de aktuella jordbruksprodukterna och produkternas allmänna egenskaper. I samband med reklamen får inte hänvisas till produkternas ursprung, till en viss producent eller till ett visst företags produkter. Duis autem vel eum iriure dolor in hendrerit in vulputate velit esse molestie consequat, vel illum dolore eu feugiat nulla facilisis at vero eros et accumsan et iusto odio dignissim qui blandit praesent luptatum zzril delenit augue duis dolore te feugait nulla facilisi. Nam liber tempor cum soluta nobis eleifend option congue nihil imperdiet doming id quod mazim placerat facer possim assum Reklam för kvalitetsmärkningar och beteckningar som är godkända inom EU Som nationell eller regional kvalitetsmärkning betraktas nationella kvalitetsmärkningar som uppfyller de kriterier som fastställs i enlighet med artikel 32 i förordning (EG) nr 1698/2005, dvs. har godkänts på basis av ett kvalitetssystem som är förenligt med artikel 22.2 i förordning (EG) nr 1974/2006.

7 I samband med kvalitetsmärkningen kan ursprunget anges som sekundär information. I enlighet med tidigare praxis kan märket då fylla bara ca fem procent av tv-rutan eller affischen (vägledande anvisning). Märket kan inte vara centralt placerat i tv-rutan eller på affischen. Syftet med EU:s system för namnskydd är att skydda livsmedel och jordbruksprodukter mot missbruk av etablerade namn och mot förfalskningar som säljs till ett lägre pris. Det finns tre olika sy-stem. Två av dessa (SUB, SGB) skyddar framställningen och/eller produktionen av en produkt i det geografiska område där produkten av hävd hör hemma. Det tredje systemet (GTS) skyddar produk-tens traditionella tillverkningssätt. I Finland finns det för närvarande tre SUB/SGB-produkter och tre GTS-produkter. I reklamen är det möjligt att på vissa villkor hänvisa till dessa produkters ursprung. För tillfället har vi inte i Finland några nationella eller regionala officiellt godkända kvalitetsmärk-ningar. De berörda aktörerna har inte heller kommit med förslag till notifikation hos Europeiska unionens kommission om reklamkampanjer kring finska namnskyddade produkter. Därför kan det inte just nu beviljas understöd för reklam för kvalitetsmärkningar eller namnskyddade produkter. Men om sådana behov uppstår, ska Finland omgående lämna dem för notifikation hos kommissio-nen. Efter kommissionens godkännande är det möjligt att bevilja understöd. 5.2 Övriga godtagbara insatser Att förmedla vetenskapliga rön till den breda allmänheten, att anordna eller delta i mässor, utställningar och liknande evenemang, att ge råd till eller undervisa och utbilda producenter samt att utföra marknadsundersökningar betraktas som övriga godtagbara insatser. Inom dessa insatser är understödet i regel 90 procent. Av direkta och välgrundade skäl kan man dock göra undantag från detta. Skälen kan t.ex. gälla allmänbildande upplysningsarbete kring jordbruksprodukter i skolor eller på daghem vilket inte kan finansieras på något annat sätt. Detta är dock möjligt endast i undantagsfall. Det ska noteras att de kostnader som betraktas som godtagbara, varierar från insats till insats. Till exempel när det gäller att delta i mässor eller utställningar är personalkostnaderna inte godtagbara. I små och medelstora företags självfinansiering på 50 procent kan inte ingå annat offentligt stöd Undervisning och utbildning av jordbrukare och jordbruksanställda Inom insatsen undervisning och utbildning av jordbrukare och jordbruksanställda är det möjligt att ersätta kostnader för att arrangera utbildningsprogram, kostnader för deltagarnas resor och uppehälle samt kostnader för avbytartjänster som behövts under den tid producenter av jordbruksprodukter varit frånvarande. Till exempel kostnader för plockarutbildning kan betraktas som godtagbara kost-nader Rådgivningstjänster till jordbruksföretag Rådgivningskostnaderna kan vara avgifter för sådana rådgivningstjänster som inte avser kontinuerlig eller regelbunden verksamhet och inte hänför sig till företagets normala driftskostnader som t.ex. kostnader för rutinmässiga skatterådgivningstjänster, regelbundna juridiska tjänster eller reklam. Till exempel kan rådgivning som gäller anskaffning av närproducerad mat vara godtagbar rådgivning när den inte riktas till 7

8 företag. Också anlitande av t.ex. näringskonsulttjänster kan vara sådan verksamhet för vilken understöd kan beviljas Ordnande av och deltagande i tävlingar, utställningar, mässor eller seminarier för lant-bruksproducenter När det gäller att anordna och delta i tävlingar, utställningar, mässor, seminarier och motsvarande evenemang för informationsutbyte beaktas bara deltagaravgifter, resekostnader, kostnader för publikationer, hyra för utställningslokaler och sådana tävlingspriser vars värde är högst 250 euro per pris och segrare. Som exempel på godtagbara kostnader kan nämnas deltagande i yrkesmässor eller konsumentmässor eller upprätthållande av en webbaserad databas Popularisering av vetenskaplig kunskap, spridning av information om kvalitetssystemen i andra länder och om generiska produkter Om enskilda företag, varumärken och ursprunget inte anges, kan stöd beviljas för popularisering av vetenskaplig kunskap. Till exempel kan utarbetandet av informationsblad som är avsedda att delas ut till konsumenter vara sådan verksamhet som kan beviljas understöd. Det är möjligt att också få stöd för att sprida information om sådana kvalitetssystem som är öppna för produkter från andra länder, om generiska produkter (bl.a. mjölk, havre, morot, renkött, svarta vinbär) och de näringsmässiga fördelarna med dem samt om förslag på användning av dem. Inte heller då får man ange enskilda företag, varumärken eller ursprung Publikationer där producenter från en viss region eller producenter av en viss produkt presenteras Stöd kan också betalas för kostnaderna för publikationer, såsom kataloger, prislistor eller webbsidor, där man presenterar faktauppgifter om producenter från en viss region eller om producenter av en viss produkt, förutsatt att uppgifterna och presentationen är neutrala och att alla berörda produ-center har samma möjligheter att få vara med i publikationen. 5.3 Verksamhet som riktas till företag Enbart små och medelstora företag (SME) kan beviljas understöd. Av insatser som riktas till SME-företag stöds bara rådgivning och deltagande i mässor. Understöd beviljas inte för utbildning som riktas till företag. Det offentliga understödet till rådgivning och deltagande i mässor för dem som förädlar och saluför jordbruksprodukter får uppgå till högst 50 procent av de kostnader som berättigar till stöd. Om sökanden får t.ex. 20 procent i annat offentligt stöd, begränsas detta stöd till högst 30 procent av de kostnader som berättigar till stöd Rådgivning till SME-företag Som rådgivning betraktas konsulttjänster som gäller företagsverksamheten i allmänhet, medan handledning av enskilda arbetstagare i arbetet utgör utbildning. Kostnaderna för konsulttjänster berättigar till stöd. Dessa tjänster får inte vara fortgående eller regelbunden verksamhet, och inte heller får de hänföra sig till företagets normala driftskostnader som till exempel kostnader för rutinmässiga skatterådgivningstjänster, regelbundna juridiska tjänster eller reklam. 8

9 5.3.2 SME-företags deltagande i mässor Till stöd berättigar kostnader för hyra, uppförande och skötsel av en mäss- eller utställningsavdelning. Observera att stöd kan beviljas bara när företaget deltar första gången i en viss mässa eller utställning. 6 Riktlinjer för reklam och information 6.1 Handlingssätt i samband med allmän och produktspecifik reklam Kommissionen har utfärdat riktlinjer för tillåtna praxis för allmän reklam som regleras genom EU:s riktlinjer för statligt stöd till jord- och skogsbruk. Dessa riktlinjer gäller också för information efter-som gruppundantagsförordningen som reglerar dessa, inte heller tillåter hänvisningar till ursprung. När det gäller allmän reklam eller information som finansieras med statsunderstöd får man inte hänvisa till produktionens eller produkternas nationella eller regionala ursprung. Bland annat följande termer anses hänvisa till ursprung: inhemsk, finländsk och olika geografiska termer (t.ex. från "Savolax" eller "Birkaland"). Hänvisningar till ett visst företags produkter är inte heller acceptabla. I en reklam eller ett meddelande får alltså inte finnas den finska flaggans färger eller andra element typiska för Finland. Även bakgrundslandskap kan vara förbjudna om de i sin unicitet enbart kan associeras med Finland. Väinämöinen kan t.ex. associeras bara med Finland, medan Lappland också kan associeras med andra länder. I samband med reklam och information av allmän karaktär ska namnet på organisationen stå i neutral form. Om namnet t.ex. innehåller ord som inhemsk eller Finlands, kan organisationen använda en neutral form eller en förkortning av namnet. Även om namnet är neutralt eller förkortat, ska namnet vara sekundärt i förhållande till budskapet i reklamen eller meddelandet. Det kan uppta ca fem procent av reklamen eller meddelandet. Reklamer/meddelanden som finansieras med statsunderstöd och produktspecifika reklamer kan inte samtidigt finnas inom konsumentens omedelbara syn- eller hörhåll. Det går inte att placera statsunderstödda reklamer/meddelanden och produktspecifika reklam/meddelanden på motstående eller efterföljande sidor i en tidning. På försäljningsplatser kan man inte dela ut allmänna reklamer tillsammans med produktspecifika reklamer. I radio och TV är det tillåtet med efterföljande produktspecifika och allmänna reklamer. Med produktspecifik reklam avses här reklam som hänvisar till företag, ursprung eller något annat förbjudet element. Informationen får inte utformas så att den i själva verket, oberoende av den ursprungliga avsikten, minskar efterfrågan på andra EU-staternas produkter eller får dem att framstå som sämre alternativ. 6.2 Skillnaden mellan reklam och information Skillnaden mellan reklam och information är att information är av neutral karaktär, t.ex. hälsoupplysning till konsumenter, dvs. förmedling av vetenskaplig information i skriftform eller t.ex. redogörelser för hur man bedriver jordbruk. Däremot kan reklam t.ex. uppmuntra till att äta mer äpplen. Enligt gruppundantagsförordningen kan man förmedla information om jordbruksprodukternas näringsfördelar eller rekommendabla användningssätt, om produktens vetenskapliga eller allmänna uppgifter samt om kvalitetssystem. 9

10 6.3 Webbsidor På statsunderstödda webbsidor eller inom annan statsunderstödd information får inte finnas hänvisningar till ursprung, företag eller varumärken. Reklambanners är inte heller tillåtna. På sidorna kan emellertid finnas länkar t.ex. till organisationens webbsidor eller till en neutral förteckning över producenterna per landskap med länkar till producenternas kontaktuppgifter. Länken på kampanjsi-dan får alltså inte direkt leda till företagaren, produkten eller ursprunget utan en eventuell länk måste gå via en mellanlänk. Separata webbsidor bakom lösenord behövs inte. 7 Godtagbara kostnader Kostnaderna indelas i direkta och allmänna kostnader. Till exempel köpta tjänster utgör inte en se-parat post. Utgångspunkten för ersättning är att såväl direkta som allmänna kostnader måste ha ett direkt samband med projektet (orsaksprincip). Kostnaderna ska också vara nödvändiga med tanke på projektets genomförande (nödvändighetsprincip). Om kostnader uppges vara direkta kostnader, kan sökanden inte också ange dem som allmänna kostnader (förbud mot dubbla uppgifter). Kostnaderna måste framgå av bokföringen (skyldighet att påvisa). Sökanden ska redogöra för beräknings-grunden för den andel som använts vid allokering av kostnaderna, t.ex. med hjälp av bokföringen över utförda effektiva arbetstimmar. 7.1 Projektets direkta kostnader Godtagbara direkta kostnader är 1) med tanke på projektets genomförande obligatoriska personalkostnader med lagstadgade bikost-nader och kostnader för planering, utförande och förvaltning av de åtgärder som ska vidtas; 2) med tanke på projektets genomförande nödvändiga kostnader för resor och uppehälle enligt sta-tens resebestämmelse; 3) kostnader för målgruppernas gruppmöten och samtransport; 4) kostnader för projektets material, utrustning och arbetslokaler, inkl. avskrivningar vid tiden för projektets genomförande; material och utrustning ska hyras om anskaffning inte är billigare än hyr-ning; 5) adb-kostnader; 6) kostnader för publikationer och distribution; 7) kostnader för bedömning av projektresultat Exempel: den del av hyran för arbetslokalen som hänförs till projektpersonalen, är en direkt kostnad. 7.2 Projektets allmänna kostnader Godtagbara allmänna kostnader är påvisade med stödmottagarens bokföring förenliga kostnader för administration, resor, uppehälle, förvaltning, adb, sekreterartjänster, bokföring, korrespondens, hyra, information, vatten, värme, el och uppehåll. Ovan nämnda direkta kostnader kan inte inkluderas i allmänna kostnader. De kan inte heller täckas med andra understöd. Allmänna kostnader kan inte vara mer än tre procent av projektets godtagbara kostnader. Exempel: den delen av hyran för arbetslokalen som hänförs till verksamhetsledaren eller sekreteraren, är en allmän kostnad. 10

11 7.3 Annat som ska tas i beaktande vid bokföring av kostnader Frivilliga personalbikostnader, dvs. till exempel tilläggspensionsavgifter, personliga medlemsavgifter, kostnader för lunchsedlar och övriga matförmåner, personaltillställningar och utbildning av personal för nya arbetsuppgifter, såsom språkutbildning, är således inte godtagbara kostnader, inte heller representationsutgifter eller kostnader för intressebevakning. Mervärdesskatt som hänför sig till insatsen är en godtagbar kostnad om den inte kan dras av i understödsmottagarens verksamhet. När det gäller upphandling av varor eller tjänster ska man följa bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling (348/2007, ändr. 321/2010). I ansökan ska beaktas ersättning för kostnader i specialfall som är Undervisning och utbildning av jordbrukare och jordbruksanställda (punkt ), Ordnande av och deltagande i tävlingar, utställningar, mässor eller seminarier för lantbruksproducenter (punkt ), Rådgivning till SME-företag (punkt ) och SME-företags deltagande i mässor (punkt ). 8 Ansökan om understöd Ansökan om understöd ska lämnas in innan projektet inleds. Understödet söks på en av Landsbygdverket fastställd blankett. Ansökan kan lämnas elektroniskt under adress markkinatukiosasto@mavi.fi senast kl I punkt 9 i ansökan kan en skannad namnteckning användas. Alla bilagor till ansökan kan skickas elektroniskt. Det går också bra att skicka ansökan och bilagor i pappersform inom samma tidsfrist. Ansökan skickas då till Landbygdsverket, Marknadsavdelningen, PB 405, Seinäjoki. Sökande som tidigare inte har beviljats understöd för utveckling av marknadsföring och produktion av jordbruksprodukter ska registrera sig som kund hos Landsbygdsverket. Registreringen görs med Landsbygdsverkets registreringsblankett. I punkten Registrering önskas för följande verksamheter ska punkten utveckling av nationell marknadsföring och produktion i blankettens nedre högra hörn kryssas för. Även övriga punkter i blanketten ska fyllas i omsorgsfullt. Tillsammans med ansökan ska lämnas 1) kontaktinformation för sökanden och den eventuella mottagaren av överfört understöd (statsunderstödslagen 7 2 mom.) OBS! kontonumret i IBAN-form! samt de ansvariga personernas namn 2) sökandens handlingsplan och ett fastställt budgetförslag för det år som ansökan gäller 3) verksamhetsberättelsen, bokslutet och revisionsberättelsen för sökandens senaste avslutade räkenskapsperiod (OBS! även de som tidigare lämnat dessa handlingar till jord- och skogsbruksmi-nisteriet ska nu skicka handlingarna till Landsbygdsverket) 4) det understödsbelopp som söks och en redogörelse för övriga offentliga stöd sökta för projektet 5) information om understöd som sökanden under tidigare år har fått för liknande projekt 6) projektplan 7) kopia av föreningens stadgar eller bolagsordning (OBS! även de som tidigare lämnat dessa hand-lingar till jord- och skogsbruksministeriet ska nu skicka handlingarna till Landsbygdsverket) 11

12 Av projektplanen ska framgå 1) projektets mål 2) sättet för projektets genomförande, målgrupper och tidsplan 3) projektets finansieringsplan och budget 4) sättet och indikatorerna för uppföljning av utfallet av projektets mål I ansökan ska också ingå en redogörelse för projektets fortsättning efter att projektfinansieringen har upphört. Om sökanden vill överföra understödet till en annan aktör, ska ansökan också följas av projektpla-nen för mottagaren av överfört understöd. För att säkra att statsunderstödsmottagaren på ett ade-kvat sätt ser till att statsunderstödet används i enlighet med beslutet om statsunderstöd och att den slutliga användaren av statsunderstödet är medveten om finansieringens karaktär av statsunderstöd, ska statsunderstödsmottagaren innan statsunderstödet överförs ingå ett privaträttsligt avtal med den slutliga användaren av statsunderstödet. 9 Beslut om understödet och utbetalning Avsikten är att Landbygdsverket är färdigt med behandlingen av ansökningarna i slutet av Sedan kan Landsbygdsverket betala ut den första posten, i fråga om de godkända ansökningarna, i januari 2013, förutsatt att statsbudgeten har godkänts fram till dess. Understödet utbetalas i regel i tre poster som utgör 50, 40 och 10 procent av det understöd som beviljats. Den första posten (50 procent) betalas ut i början av projektet, den andra (40 procent) i mitten av projekttiden och den sista (10 procent) efter att slutrapporten har blivit färdig. Den sista posten betalas ut efter att man har lämnat en redogörelse för användningen av understödet. Av redogörelsen ska framgå 1) verksamhetsberättelsen och bokslutet för sökanden och den eventuella mottagaren av överfört understöd 2) revisorsutlåtande huruvida understödet har använts enligt understödsbeslutet och huruvida de uppgifter som beviljaren av understödet har fått, stämmer överens med understödsmottagarens bokföring 3) en redogörelse för hur projektet har genomförts och för utfallet av målen enligt de indikatorer som angetts i ansökan 4) en redogörelse för användningen av understödet i enlighet med specifikationen i budgeten i ansökan 5) provexemplar av allt det material som har finansierats med understödet 6) en redogörelse för en eventuell överföring av understödet och en kopia av avtalet om överföringen 7) en redogörelse för anbudsförfarandet och valet kring upphandlingar Beslut om fleråriga projekt fattas på budgetvillkor, dvs. posterna efter år 2013 betalas ut förutsatt att statsbudgeten innehåller anslag för detta ändamål. Understödet kan inte användas för kostnader som har uppkommit före understödsbeslutet. Vidare krävs det att statsbudgeten 2013 är i kraft. 12

13 10 Rättsgrund När understöd beviljas iakttas följande författningar, rekommendationer och beslut: - Statsunderstödslagen 688/ Statsrådets förordning om understöd för utveckling av marknadsföring och produktion av jordbruksprodukter 606/2008, ändr. 666/2009 och 159/ Kommissionens meddelande om gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbruk och skogs-bruk , EUT C 319/1/ Kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördra-get på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion av jordbruksprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 70/2001 (gruppundantagsförordningen för jordbrukssektorn) - EU:s grundfördrag (bilaga I, s. 329) - Rådets förordning (EG) nr 509/2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel - Rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel - Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel - Statens näringsdelegations rekommendationer - Statsrådets principbeslut om utvecklingslinjerna för motion och kost som främjar hälsa (finns bara på finska) - Statsrådets principbeslut om främjande av hållbara val i offentlig upphandling (finns bara på finska) - Handels- och industriministeriets förordning 1084/2004 (projekt som anknyter till reklam) - Lag om offentlig upphandling 348/2007 (ändr. 321/2010) - Kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (allmän gruppundantagsförordning) 11 Mer information Mer information och blanketter dukter.html Överinspektör Eveliina Viitanen, eveliina.viitanen@mavi.fi, tfn och

14 14

15 15