Landfakta Bulgarien

Transkript

1 Landfakta Bulgarien Officiellt namn: Republiken Bulgarien Huvudstad: Sofia Yta: kvadratkilometer (ca ¼ av Sveriges yta) Officiellt språk: bulgariska (minoritetsspråk turkiska och romani officiella siffror, troligen högre) Nationaldag: 3 mars Folkmängd: 7,2 miljoner, varav ca 1,2 miljoner i huvudstadsområdet Befolkningstillväxt: -0,54% (2014) Medellivslängd: 74 år (2014) män 71 år, kvinnor 78 år Folkgrupper: bulgarer 84%, bulgarien-turkar 9%, romer 5%, övriga 2% (officiella siffror, andelen romer troligen högre) Huvudsakliga religioner: 85% kristet ortodoxa, 13% muslimer, 1% judar, 1% övriga Statsskick: parlamentarisk republik Statschef: president Rumen Radev (2017-) Regeringschef: premiärminister Ognyan Gerdzhikov (2017-), interimsregering utnämnd av president Radev. Parlament: enkammarparlament Nationalförsamlingen (Narodno Sobranie), 240 ledamöter Partier i parlamentet: Följande uppgifter (mandat inom parentes) gäller för det parlament som upplöstes i januari 2017: - Medborgare för Europeisk Utveckling av Bulgarien GERB (EPP) (84) Koalition för Bulgarien (domineras av Bulgariens Socialistiska Parti BSP) (39) Rörelsen för Rätt och Frihet MRF/DPS (som främst stöds av den bulgarien-turkiska befolkningen) (38) Reformblocket (23), Patriotiska Fronten (19), Bulgarien utan censur (15) Nationell Union Attack/Ataka (11) samt ABV (11). Senaste allmänna val: Europaparlamentsval 2014, nyval till parlamentet Lokalval Presidentval Nästa allmänna val: Nyval till parlamentet 26 mars Valuta: bulgarisk lev (BGN), 1 lev (knappt fem kronor) = 100 stotinki Viktigaste handelspartner: Export: Tyskland, Turkiet, Italien, Rumänien, Grekland Export från Sverige 1,11 mdr SEK 2015 Import: Ryssland, Tyskland, Italien, Rumänien, Turkiet Import till Sverige 1,3 mdr SEK 2015 Viktigaste exportprodukter: Oljebaserade produkter, kemikalier, plaster, metaller, metallvaror, kläder, skor, jordbruksprodukter, vin BNP: 86 mdr BGN 2015 (Bulgariens Nationalbank) BNP- tillväxt: 3% 2015 (Bulgariens Nationalbank) IMF:s prognos för 2016 drygt 3%. BNP/capita: BGN 2015 (Bulgariens Nationalbank) (Köpkraftsjusterad siffra för USD enligt Världsbanken. Lite mer än var femte bulgar lever under den nationella fattigdomsgränsen). Inflation: -0,3% 2015 (Bulgariens Nationalbank) Budgetunderskott: 2,1% av BNP 2015 (Bulgariens Nationalbank). Statsskuld: 27% av BNP 2015 (Bulgariens Nationalbank). Utländska investeringar: 1,58 mdr EUR 2015 (Bulgariens Nationalbank). Arbetslöshet och sysselsättning: Arbetslöshet 8%. Sysselsättningsgrad 64% för personer år. Sysselsättning inom sektorer: Tjänster 63%, industri 30%, jordbruk 7%. Samtliga siffror juni 2016 (Nationella statistikinstitutet) Ungdomsarbetslösheten var 22% i slutet av 2015 (EU Kommissionen). Energikällor: Gas, kärnkraft, olja. Mål andel förnyelsebar energi: 16% till år 2020 vilket redan har uppnåtts. Nettoexportör av elektricitet. Nettoimportör av gas och olja. Stort beroende av rysk energi. Transparency Internationals index: Plats 69 (av 168). Ease of doing business (Världsbanken): Plats 38 (av 189) Press Freedom Index: Plats 113 (av 180) Kort historik Kort före vår tideräknings början erövrades det område som ungefär motsvarar dagens Bulgarien av romarna. Vid romarrikets upplösning tillföll området det bysantinska riket. Under folkvandringarna

2 uppblandades den ursprungliga befolkningen med slaver och dessa gav landet dess alltjämt bestående slaviska prägel. Från slutet av 1300-talet och närmare fem hundra år framåt låg Bulgarien under ottomanskt herravälde. År 1878 blev landet, som en följd av det rysk-turkiska kriget, åter självständigt. Då upprättades furstendömet Bulgarien, vilket omfattade norra Bulgarien med Sofia som huvudstad. Efter att ha slutit upp vid Tysklands sida under de båda världskrigen kom det kommunistiska partiet till makten i september 1944 sedan sovjetryska trupper intagit Sofia. Landet förvandlades till en folkrepublik. Sedan kommunismens fall 1989 har Bulgarien stegvis blivit en demokrati. De första fria valen hölls 1990 och därefter har ett antal olika partikonstellationer styrt landet. Omvandlingsprocessen har tidvis varit svår. År 1996 hamnade Bulgarien i en djup ekonomisk kris som också ledde till politisk turbulens. Bulgarien blev medlem av NATO 2004 och EU den 1 januari Inrikespolitisk översikt Sedan kommunismens fall har Bulgarien haft regeringar av varierande politisk inriktning. Parlamentsvalet 2001 vann ex-kung Simeon Sachsen-Coburg-Gothas liberala parti, Nationella rörelsen stabilitet och framsteg (NMS II/ALDE). Partiet förlorade sin ställning som största parti vid parlamentsvalet Istället fick Bulgariska socialistpartiet (BSP) flest röster och bildade koalitionsregering - under ledning av premiärminister Sergei Stanishev (BSP) - tillsammans med NMSS (efterföljaren till NMS II) och det turketniska partiet Rörelsen för rättigheter och frihet (MRF). Vid valen 2009 rönte Sofia borgmästaren Boyko Borissovs nybildade, höger-center parti GERB stora framgångar. Partiet fick 116 av 240 platser i parlamentet. Regeringen Borissov avgick i februari 2013 efter omfattande demonstrationer mot bl a höga energipriser. I parlamentsvalet i maj 2013 blev GERB (EPP) åter största parti med drygt 30% av rösterna, följt av bulgariska socialistpartiet, MRF/DPS och nationalistiska Ataka. Dessa fyra partier kom in i parlamentet. GERB fick inte stöd från övriga partier så BSP bildade en minoritetsregering med stöd av MRF/DPS. Demonstrationer mot regeringen och det politiska systemet hölls dagligen från sommaren 2013 tills regeringen avgick i juli I nyvalet i oktober 2014 blev GERB (EPP) under ledning av Boyko Borissov största parti med drygt 32% av rösterna, följt av bulgariska socialistpartiet med drygt 15%. Övriga partier som klarade fyraprocentspärren till parlamentet är: DPS/MRF drygt 14%, Reformblocket drygt åtta procent, Patriotiska Fronten drygt sju procent, Bulgarien utan censur drygt fem procent, Ataka drygt fyra procent samt ABV drygt fyra procent. Regeringen bestod av GERB, Reformblocket och en tid av ABV och med stöd i parlamentet av Patriotiska Fronten. Efter presidentvalet hösten 2016, där oppositionskandidaten Rumen Radev segrade, aviserade Borissov-regeringen sin avgång. Efter Radevs tillträde i januari 2017 upplöste han parlamentet, utlyste nyval till den 26 mars 2017 och tillsatte en interimsregering. Allmänhetens tilltro till det politiska systemet är låg, med valdeltagande kring 50%. Bulgarien och EU Den 1 januari 2007 blev Bulgarien och Rumänien medlemmar i EU. Arbetet med landets EUanpassning är ännu inte slutförd. Bulgarien har uppmanats att förbättra den institutionella och rättsliga strukturen och att påverka de beteendemönster, attityder och värderingar som bidragit till korruption. Tillämpningen av stiftade lagar, förordningar och föreskrifter är ännu bristfällig. Förmågan att absorbera EU:s strukturfondsmedel har förbättrats under senare år och låg 2015 kring 90%.. Bulgariens EU-medlemskap har ett starkt stöd bland landets befolkning. Det finns ett utbrett missnöje hos allmänheten mot den utbredda korruptionen, allvariga organiserade brottsligheten och brister inom rättsväsendet. Dessa missförhållanden tas upp i EU-kommissionens framstegsrapporter som upprättas årligen inom ramen för den s k samarbets- och verifikationsmekanismen (CVM). Den senaste skriftliga rapporten

3 avseende Bulgarien presenterades i januari Kommissionen har också uttryckt oro för den bristande mediefriheten i landet. Bulgarien är ännu inte medlem i Schengensamarbetet, men har en uttalad och partipolitiskt överskridande ambition om en snar anslutning. Utrikes- och säkerhetspolitik Allmänt Bulgariens ambition är generellt sett att vara en självständig, engagerad och pålitlig utrikespolitisk aktör. Centrala utrikes- och säkerhetspolitiska prioriteringar är att förvalta och utveckla EU- och NATOmedlemskapen. Bulgarien är en tillskyndare av EU och NATO-närmande för Västra Balkan. I Sofia är förberedelserna i full gång inför landets första ordförandeskap i EU våren Relationer med grannländer Bulgariens relation med Makedonien (FYROM) är inte okomplicerad trots de nära historiska och kulturella banden. Bilaterala överenskommelser har ingåtts på flera områden, bl a ett vänskapsavtal från Bulgarien vill ha ett avtal med Makedonien om goda grannskapsförbindelser och har uttryckt missnöje vid flera tillfällen mot vad man anser vara en makedonsk förvrängning av ländernas gemensamma historia. Förbindelserna med Turkiet är i grunden goda, bland annat sedan Bulgarien erkänt den tidigare diskrimineringen av turk-bulgarer. Turkiet är en betydelsefull handelspartner för Bulgarien. Bulgarien är positivt inställt till fortsatt EU-utvidgning som även omfattar Turkiet. Under den senaste tiden har relationen till Turkiet komplicerats i och med spänningarna mellan Turkiet och Ryssland, samt migrationskrisen. Kuppförsöket i Turkiet sommaren 2016 har lett till en ökad vaksamhet i Bulgarien kring utvecklingen i Turkiet. Relationen med Ryssland har generellt sett varit god, men utgör en balansakt för regeringen med den mer aggressiva ryska externa politiken. Kärnan i förbindelserna är, utöver gemensamma språkliga, kyrkliga och historiska rötter, ett stort bulgariskt beroende av ryska energileveranser. Bulgariens målsättning är att gradvis minska detta beroende. Bulgarien verkar inom EU för en mer enhetlig energipolitik och ett balanserat förhållningssätt gentemot Ryssland. Kosovos självständighetsdeklaration medförde bryderi i Sofia, som var angeläget om att behålla sina goda relationer med grannlandet Serbien. Bulgarien avvaktade en tid innan man erkände Kosovos självständighet. Bulgarien har idag goda relationer med både Serbien och Kosovo. Bulgarien stödjer aktivt Serbiens EU-närmande. Säkerhetspolitik Bulgarien medverkar i internationella fredsbevarande missioner. Insatser har bl a gjorts i Västra Balkan och man har deltagit och deltar fortsatt i Afghanistan samt i Kosovo. Nato-medlemskapet och samarbetet är betydelsefullt för Bulgarien. Medlemskapet ställer också krav på modernisering av försvaret. Behoven är stora (flygplan, fartyg, landsystem mm) men de finansiella resurserna är begränsade. Bulgarien har ännu inte levt upp till NATOs krav att avsätta två procent av BNP till försvarsutgifter. Upphandlingsprocesserna har blivit utdragna, bl a av ekonomiska orsaker och många regeringsskiften. Med hänsyn till den säkerhetspolitiska utvecklingen i regionen upprättas ett Nato Control and Command Center i Sofia. Beredskapen i Svarta Havet har också utökats. Bulgarien har också blivit föremål för en utökad tillströmning av flyktingar och migranter. I september 2016 finns ca 5000 asylsökanden vid landets flyktingförläggningar. Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar

4 Före den globala krisen 2008 hade Bulgarien under flera år tillväxt och budgetöverskott. Regeringarna har varit måna om landets finansiella stabilitet. Statsskulden ligger idag på 28% av BNP. Investeringarna i t ex hälso- och sjukvård samt utbildningsväsendet har samtidigt varit små. Landets valuta (lev) är genom ett sedelfondsarrangemang knuten till euron med en fast växelkurs. Tillväxten har stärkts de senaste åren och ligger nu kring 3% på årsbasis. Bulgarien är EU:s fattigaste medlemsland. BNP/capita är mindre än hälften av genomsnittet i EU. Den gråa ekonomin beräknas uppgå till en tredjedel av BNP. De regionala skillnaderna är stora. Nordvästra Bulgarien är den fattigaste regionen i hela EU. Arbetslösheten har sjunkit under det senaste året och uppgår f n till åtta procent, Samhällsutvecklingen och företagsklimatet hämmas av korruption, organiserad brottslighet och en ålderdomlig förvaltning. Bulgarien har naturtillgångar bl a i form av mineraler och metaller samt bördiga jordbruksmarker. Närmare 50 procent av all handel sker med EU-länder där Tyskland, Italien, Grekland och Rumänien är de största handelspartnerna. Mest import kommer från Ryssland och består främst av energi. Turismen är en viktig inkomstkälla. Utländska direktinvesteringar (FDI), som ökade under 2000-talet har fallit under senare år. År 2014 uppgick de till ca 1,1 miljarder euro. Omkring 85% av investeringarna härrör från EU-länder där Nederländerna, Österrike, UK och Tyskland utgör de största investerarna. Förbindelserna med Sverige Relationerna får betecknas som mycket goda. Inga utestående frågor. Kärnan i förbindelserna utgörs, utöver de EU-relaterade aspekterna, av en långsiktigt ökande handel och samarbete kring bl a kulturfrågor och sociala frågor. Ambassaden i Sofia stängdes I stället ackrediterades ett Stockholmsbaserat sändebud till Bulgarien och ett honorärt generalkonsulat i Sofia upprättades. Sedan tidigare finns ett honorärkonsulat i Varna vid Svarta havskusten. Det finns även en bulgarisk-nordisk handelskammare. Ett sjuttiotal svenska företag uppskattas vara aktiva i Bulgarien och ett hundratal svenska medborgare beräknas bo i landet. Många av dem är också bulgariska medborgare. Under år 2006 slöts två bilaterala överenskommelser (Memorandum of Understanding) mellan Sverige och Bulgarien; en om handel- och energisamarbete och en om försvarssamarbete slöts en bilateral överenskommelse (Letter of Intent) om samarbete inom sociala frågor. Besöksutbyte Besöken från Sverige inkluderar bl.a. statsbesök (2000), statsminister Göran Persson (2000), utrikesminister Anna Lindh (2000), jordbruksminister Margareta Winberg (2000, 2001), utrikesminister Laila Freivalds (2004), migrationsminister Barbro Holmberg (2005), talman Björn von Sydow (2006), utrikesminister Jan Eliasson (2006), utrikesminister Carl Bildt (2006), handelsminister Sten Tolgfors (2007), transportminister Åsa Torstensson (2007, 2008), utrikesminister Carl Bildt (2008), jordbruksminister Eskil Erlandsson (2009), utrikesminister Carl Bildt (2010, 2011 samt 2012) och statsminister Fredrik Reinfeldt Barn-, äldre- och jämstställdhetsminister Åsa Regnér besökte Bulgarien i februari I oktober 2016 besökte arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson Bulgarien. Besöken från Bulgarien inkluderar bl.a. president Stoyanov (2000), premiärminister Kostov (2001), energiminister Kovachev (2002), Europaminister Kuneva (2002, 2004, 2005), premiärminister ex-kung Simeon Sachsen-Coburg-Gotha (2004) och premiärminister Stanishev (2005). I oktober 2007 genomförde president Purvanov statsbesök i Sverige åtföljd av utrikesminister Kalfin, försvarsminister Bliznakov och ekonomi- och energiminister Dimitrov. År 2011 samt 2012 besökte dåvarande utrikesminister Mladenov Sverige. År 2011 besökte dåvarande försvarsminister Anguelov Sverige. I april 2015 besökte vice premiärminister Meglena Kuneva, ansvarig för EU-frågor Sverige. Den 28 april var det också samtal i Stockholm mellan UrP och den bulgariske polchefen Churov. I augusti 2015 kom den bulgariske ekonomiministern Loukarsky till Stockholm för samtal med Näringsminister Damberg.. I september besökte Bulgariens arbetsmarknads- och socialminister

5 Stockholm för samtal med sr Åsa Regnér samt deltagande i nätverk kring arbetsmarknadsfrågor lett av sr Ylva Johansson. I juni 2016 besökte bulgariska parlamentets vice talman Ivan Ivanov Sverige med en delegation från parlamentets vänförening för Sverige och togs emot av bl.a. vice talman Tobias Billström. Handel och investeringar mellan Sverige och Bulgarien Under 2014 uppgick Sveriges export till Bulgarien till drygt 1,12 mdr SEK medan importen från Bulgarien uppgick till ca 976 miljoner kronor låg exporten på 1,11 mdr SEK medan importen ökade till 1,3 mdr SEK. Till de svenska företag som investerat i Bulgarien hör bl a ABB, AstraZeneca, Atlas Copco, MTG, SKF och Volvo Lastvagnar. Under 2011 öppnades det första Ikeavaruhuset i Sofia (franchising via Grekland) och 2012 etablerade Hennes & Mauritz verksamhet i landet. Bulgarien planerar att modernisera sitt försvar, bl. a. genom anskaffning av nya stridsflygplan inom en period av några år. Antalet svenska turister till Bulgarien ökade kraftigt under 2000-talet för att år 2007 uppgå till ca Sedan dess har antalet svenska besökare minskat. Under 2014 uppgick resandeströmmen till mellan och personer. Flera större svenska researrangörer är aktiva i Bulgarien och erbjuder framförallt resmål vid Svarta havskusten. Den bulgariska besökandeströmmen till Sverige är liten, men växande.