Officiellt språk: Bulgariska (minoritetsspråk turkiska , och romani )

Transkript

1 1. Basfakta Officiellt namn: Republiken Bulgarien Huvudstad: Sofia Yta: kvadratkilometer (ca ¼ av Sveriges yta) Officiellt språk: Bulgariska (minoritetsspråk turkiska , och romani ) Nationaldag: 3 mars Folkmängd: 7,5 milj (UI 2009), varav ca 2 miljoner i huvudstadsområdet (inofficiellt) Födelsetal: 1,4% Befolkningstillväxt: 0% (IBRD) Folkgrupper: bulgarer 84%, bulgarien-turkar 9%, romer 5%, övriga 2% Huvudsakliga religioner: 85% kristortodoxa, 13% muslimer, 1% judar, 1% övriga Statsskick: Parlamentarisk republik Statschef: Georgi Parvanov (2002-) Regeringschef: Premiärminister Boyko Borissov (2009 ), ledare för partiet Medborgare för Europeisk Utveckling av Bulgarien GERB (EPP) Parlament: Enkammarparlament Nationalförsamlingen (Narodno Sobranie), 240 ledamöter Partier i parlamentet: (mandat inom parentes): - Medborgare för Europeisk Utveckling av Bulgarien GERB (EPP) (116) Koalition för Bulgarien (domineras av Bulgariens Socialistiska Parti BSP) (40) Rörelsen för Rätt och Frihet (turk-etniskt) (38) Nationell Union Attack (ultranationalistiskt) (21) Blå Koalitionen (konservativ) (15) Ordning, Lag och Rättvisa (konservativt) (10) Senaste allmänna val: presidentval 2006, parlamentsval 2009 Nästa allmänna val: presidentval 2011, parlamentsval 2013 Valuta: bulgarisk lev (BGN), 1 lev = 100 stotinki Viktigaste handelspartner: Export: Turkiet, Tyskland, Italien, Grekland, Belgien, Rumänien (Sverige export 802 MSEK 2009; -31%) Import: Ryssland, Tyskland, Italien, Ukraina, Turkiet, Grekland, Rumänien, Österrike (Sverige import 758 MSEK 2009; +24%) Viktigaste exportprodukter: kläder, skor, metall, metallvaror, kemikalier, plaster, gummi BNP 2009: 66,256 mrd BGN (ca 34 mrd EUR) BNP-tillväxt 2010 (prognos): ca 0% (2009-5%) BNP/capita: EUR (UI) 6302 USD (EIU) Inflation 2010 (prognos): 2.2% Budgetunderskott 2010 (prognos): 4,8% av BNP Statsskuld 2009: 16,2% av BNP 14,8% jan-aug 2010 Bytesbalans: 2010 prognos -6,25% av BNP (2009-9,5%)

2 Handelsbalans 2010/2009 (maj) -2,75 mrd EUR (2009/2008: 5,26 mrd EUR) Utlandsinvesteringar FDI 2,75 mrd EUR maj 2009 (5,26 mrd EUR maj 2008/maj 2009) Bistånd: Inget Arbetslöshet 2009: 9% (växande) Energikällor: Gas, kärnkraft, olja. Andel förnyelsebar energi (2007): 9,4%, mål till år 2020: 16%. Nettoexportör av elektricitet. Nettoimportör av gas och olja. 2. Kort historik Kort före vår tideräknings början erövrades det område som ungefär motsvarar dagens Bulgarien av romarna. Vid romarrikets upplösning tillföll området det bysantinska riket. Först under folkvandringarna uppblandades den ursprungliga befolkningen med slaver och dessa gav landets befolkning dess alltjämt bestående slaviska prägel. Från slutet av 1300-talet och närmare fem hundra år framåt låg Bulgarien under turkiskt herravälde. Först år 1878 blev landet, som en följd av det rysk-turkiska kriget, åter självständigt. Då upprättades furstendömet Bulgarien, vilket omfattade norra Bulgarien, med Sofia som huvudstad. Efter att ha slutit upp vid Tysklands sida under de båda världskrigen kom det kommunistiska partiet till makten i september 1944 sedan Sovjetryska trupper intagit Sofia. Landet förvandlades till en folkrepublik. Sedan kommunismens fall 1989 har landet tagit avgörande steg mot politiskt pluralism och demokrati. De första fria valen hölls 1990 och därefter har ett antal olika partikonstellationer styrt landet. Transitionsprocessen har dock inte varit helt smärtfri. År 1996 hamnade Bulgarien i en djup ekonomisk kris som också ledde till politisk turbulens. Under senare år har dock en påtaglig stabilisering präglat det politiska livet. Bulgarien blev medlem av NATO 2004 och EU 1 januari Inrikespolitisk översikt Sedan de politiska förändringarna 1989 har Bulgarien haft regeringar av olika politiska kulörer. Parlamentsvalet 2001 vann ex-kung Simeon Sachsen-Coburg-Gothas liberala parti, Nationella rörelsen stabilitet och framsteg (NMS II/ALDE), med en jordskredsseger. Trots påtagliga politiska resultat (medlemskap i NATO, slutförd förhandling om EU-medlemskap) förlorade partiet sin ställning som största parti vid parlamentsvalet Istället fick Bulgariska socialistpartiet (BSP) flest röster (31%) och bildade koalitionsregering - under ledning av premiärminister Sergei Stanishev (BSP) - tillsammans med NMSS (efterföljaren till NMS II) och det turketniska partiet Rörelsen för rättigheter och frihet (MRF). Vid valen 2009 rönte den i breda folklager populäre Sofia-borgmästaren Borissovs nybildade, höger-center parti GERB oväntat stora framgångar. Partiet nådde nästan egen majoritet i parlamentet (116 av 240 platser). Borissov uttalade före valet att han endast skulle delta i en regering om GERB fick egen majoritet. I ljuset av valresultatet beslöt han likväl att bilda en minoritetsregering eftersom partiet kunde påräkna stöd från ett eller flera av de andra icke-socialistiska partierna i parlamentsarbetet. Bulgariens EU-medlemskap har starkt stöd bland landets befolkning, men EU-medlemskapets krav sätter inte sällan statsledningen på prov. Det finns ett utbrett missnöje i landet när det gäller den omfattande korruptionen, den utbredda organiserade brottsligheten och de allvarliga bristerna inom rättsväsendet. Dessa missförhållanden kritiserats följaktligen också från EU:s sida, framför allt i EU-kommissionens framstegsrapporter som upprättas årligen inom ramen för den s k Samarbets- och verifikationsmekanismen (CVM). Regeringen Borissov har satt kampen mot korruption och organiserad brottslighet högst upp på sin agenda och förefaller besjälas av en genuin vilja att ta sig an dessa problem. Ett antal spektakulära tillslag mot ledande kriminella kretsar har genomförts av åklagare, säkerhetstjänst, polisen och tullen sedan GERB-regeringens tillträde. Beklagligtvis förmår dock domstolarna ytterligt sällan att avkunna verkningsfulla, fällande domar.

3 Missnöjet med inrikespolitiska förhållanden leder till allmänt sett en låg tilltro till den politiska eliten och, i konsekvens med detta, ett relativt lågt valdeltagande. Noterbart är att väljarkåren vid varje hittills genomfört parlamentsval efter 1989 konsekvent röstat bort sittande regering, oavsett partifärg. Premiärminister Borissov fortsätter emellertid att enligt opinionsundersökningar åtnjuta stort förtroende som dock har fallit något under den senaste tiden. 4. Bulgarien och EU Den 1 januari 2007 inträdde Bulgarien, jämte Rumänien, som medlemmar i EU. Arbetet med landets EUanpassning är dock långt ifrån slutförd. Bulgarien har anmodats att dels förbättra den institutionella och rättsliga strukturen för att begränsa utrymmet för det missbruk av samhällsinstitutionerna som förekommer i stor skala, dels att påverka de beteendemönster, attityder och värderingar som lett till att korruption kommit att ses som ett naturligt inslag i samhällslivet. Den andra sidan av samma mynt är att tillämpningen av stiftade lagar, förordningar och föreskrifter ofta är bristfällig. Den nuvarande regeringens till synes seriösa strävanden att stärka rule of law i landet understöds av fortsatt tryck från EU, bl a genom att utbetalning av EU-fondmedel frysts vid flera tillfällen p g a uppdagade oegentligheter eller bristande administrativ förmåga eller kompetens. Absorptionskapaciteten avseende EU:s strukturfondsmedel är alltjämt låg. Inhemska opinionsmätningar visar att EU-medlemskapet stöds av en bred majoritet av befolkningen, som betraktar EU som en garant för en långsiktigt positiv politisk, social och ekonomisk utveckling av landet. 5. Utrikes- och säkerhetspolitik Allmänt Bulgariens ambition är generellt sett att vara en självständig, engagerad och pålitlig aktör på utrikespolitiska planet. Denna ambition har konkretiserats under senare år bland annat genom medlemskap i FN:s säkerhetsråd och ordförandeskapet i OSSE Båda uppdragen genomfördes väl. De viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska prioriteringarna är att förvalta EU- och NATO-medlemskapen. Därtill är stabilitet i närområdet en given prioritering för Bulgarien, där ambitionen är att agera som en opartisk aktör och verka för stabiliteten i regionen. Bulgarien är en ivrig tillskyndare av EU-närmande för hela västra Balkan. Relationer med grannländer Bulgariens relation med Makedonien (FYROM) är generellt sett god. Särskilt sedan 1999 har förbindelserna drastiskt förbättrats. Bilaterala överenskommelser har ingåtts på flera områden. Den så kallade Makedonienfrågan är dock inte helt bortglömd. De flesta bulgarer anser fortfarande att makedonierna egentligen är bulgarer och att deras språk är en bulgarisk dialekt, men intresset för frågan har avtagit markant. Ett möjligt framtida makedonskt NATO- och EU-medlemskap, den geografiska närheten, de många gemensamma nationella dragen och de båda ländernas situation i allmänhet talar för ytterligare förbättringar i den bilaterala relationen. Det finns en stor potential för utveckling då stora investeringar i infrastrukturen genomförs och planeras i regionen och därigenom knyter länderna tätare samman. Förbindelserna med Turkiet är mycket goda, bland annat tack vare att Bulgarien erkänt den tidigare diskrimineringen av turk-bulgarer samt att landet utvecklats till en betydelsefull handelspartner. Bulgarien, som fick stöd från Turkiet att bli NATO-medlem, är positivt inställt till fortsatt EU-utvidgning som även omfattar Turkiet. Relationen med Ryssland är generellt sett god. Kärnan i förbindelserna är fortfarande ett mycket stort bulgariskt beroende av ryska energileveranser. Bulgariens målsättning är att gradvis minska detta energiberoende, en hållning som accentuerats ytterligare av premiärminister Borissov. Bulgarien verkar inom EU för en mer enhetlig och kraftfull energipolitik och gemensamt förhållningssätt gentemot Ryssland. Kosovos självständighetsdeklaration medförde bryderi i Sofia, som var angeläget om att behålla sina goda relationer med grannlandet Serbien. Bulgarien avvaktade således en tid innan man erkände Kosovos självständighet. Rädslan för negativa konsekvenser, t ex på det ekonomiska planet visade sig dock vara ogrundad. Bulgarien har idag goda relationer såväl med Serbien som med Kosovo.

4 Säkerhetspolitik Bulgarien har under senare år ökat sin medverkan i internationella fredsbevarande missioner. Insatser har gjorts i Västra Balkan och man deltar med truppstyrkor i Afghanistan. I samband med Libanonkrisen 2006 bidrog bulgariska flottan med en enhet. En mindre bevakningskomponent med främst humanitärt uppdrag fanns i Irak fram till 2008 då den bulgariska närvaron där upphörde. Nato-medlemskapet och samarbetet är mycket betydelsefullt för Bulgarien.. Sedan tidigt 1990-tal har landet fört en USA-vänlig politik som bland annat tagit sitt uttryck i insatser i Irak och Afghanistan. Ett avtal om amerikanska militära faciliteter i Bulgarien togs i bruk NATO-medlemskapet ställer också krav på modernisering av Bulgariens försvar, inte minst genom utbyte av föråldrad materiel och strukturer. Behoven är stora (flygplan, fartyg, landsystem mm) men de finansiella resurserna är begränsade. Upphandlingsprocesserna har blivit mycket utdragna, bl a av ekonomiska orsaker. 6. Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar Efter den svåra finansiella och ekonomiska krisen i landet åren har en hög nivå av makroekonomisk stabilitet konsekvent upprätthållits, oavsett regeringsfärg. Före den aktuella globala krisen, noterade Bulgarien under en lång följd av år budgetöverskott på uppemot 3% av BNP och en mycket måttlig offentlig utlandsskuld på typiskt 15-20% av BNP. Landets valuta (lev) är genom ett s k currency board-arrangemang fast knuten till euron sedan den infördes; dessförinnan till D-marken. Den kraftiga tillväxt på 5-6% av BNP som Bulgarien åtnjutit under senare år, minskade rejält under 2009 då BNP föll dramatiskt med 5% i kölvattnet av den globala finanskrisen. För 2010 spås BNP ökningen stanna på mellan 0 och 0,4% enligt IMF för att under 2011 stiga till mellan 2 och 2,5%. BNP var år 2008 ca 26 miljarder EUR. BNP/capita är mindre än hälften av genomsnittet i EU. Bulgarien är således fortfarande det fattigaste landet inom EU. Den grå och svarta ekonomin anses vara mycket betydande, men låter sig svårligen kläs i siffror. Enligt en nyligen utförd internationell konsultstudie uppgår den gråa ekonomin till närmare 40% av BNP. De regionala skillnaderna är stora, med betydligt högre arbetslöshet och fattigdom på landsbygden än i storstäderna. Arbetslösheten stiger och uppgår f n till 9%, men tenderar att öka ytterligare under Samhällsutvecklingen och företagsklimatet hämmas av den utbredda korruptionen, den organiserade brottsligheten och en generellt sett överdimensionerad och ineffektiv offentlig förvaltning. Bulgarien saknar viktigare naturtillgångar och näringslivsstrukturen präglas till stor del av större bolag grundade under planekonomitiden som antingen privatiserats eller som genomgår privatiseringsprocesser. Närmare 50 procent av all handel sker med EU-länder där Tyskland, Italien och Grekland och Rumänien är de största handelspartnerna. Mest import kommer från Ryssland och består främst av energi.. De viktigaste varugrupperna för både import och export består av kemiska produkter, textilier, maskiner och transportutrustning samt bränsle från mineraler. Utländska direktinvesteringar (FDI), som ökat markant under senare år och nådde nära 6 mrd EUR 2007, föll dramatiskt under 2009 till 3,2 mrd EUR. Omkring 85% av investeringarna härrör från EU-länder där Tyskland, UK, Grekland, Nederländerna och Österrike utgör de största investerarna. 7. Förbindelserna med Sverige Ambassaden i Sofia lades ned den 30 september I stället ackrediteras en Stockholmsbaserad ambassadör till Bulgarien. Ett honorärt generalkonsulat i Sofia upprättas i samband med detta. Härutöver finns ett honorärkonsulat i Varna vid Svartahavskusten. Sedan 2007 har Exportrådet ett eget kontor i Sofia. Samma år bildades även en bulgarisk-svensk handelskammare, sedermera ombildad till en bulgarisknordisk handelskammare. Ett fyrtiotal svenska företag uppskattas vara aktiva i Bulgarien och ett femtiotal svenskar beräknas vara bofasta i landet.

5 Sverige och Bulgarien upprättade diplomatiska förbindelser år Relationerna får betecknas som utmärkta. Det finns ytterst få utestående bilaterala frågor. Förbindelserna har successivt breddats och fördjupats genom åren, i synnerhet i inför och i samband med Bulgariens EU-medlemskap.. Kärnan i relationerna utgörs, utöver de EU-relaterade aspekterna, av en långsiktigt ökande handel och samarbete kring energi-, försvars- och kulturfrågor, som samtliga bedöms ha god potential att utvecklas i framtiden. Under år 2006 slöts två bilaterala överenskommelser (MoU) på regeringsnivå mellan Sverige och Bulgarien; en om handel- och energisamarbete och en om försvarssamarbete. Det tidigare, begränsade utvecklingssamarbetet med Bulgarien har fasats ut efter Bulgariens EU-inträde. Besöksutbyte Det officiella besöksutbytet från Sverige under senare år inkluderar bl.a. statsbesök (2000), statsminister Göran Persson (2000), utrikesminister Anna Lindh (2000), jordbruksminister Margareta Winberg (2000, 2001), utrikesminister Laila Freivalds (2004, OSSE-ministermöte), migrationsminister Barbro Holmberg (2005), talman Björn von Sydow (2006), statssekreterare Jonas Hjelm (2006), utrikesminister Jan Eliasson (2006 NATO/EU-utrikesministermöte), utrikesminister Carl Bildt (2006), statssekreterare Håkan Jonsson (2007), vice-ordföranden i näringsutskottet Tomas Östros jämte utskottsmedlemmar (2007), handelsminister Sten Tolgfors (2007), transportminister Åsa Torstensson (2007, CEMT-ministermöte), statssekreterare Håkan Jonsson (2008), utrikesminister Carl Bildt (2008)), ss Gunnar Wieslander (2008), ss Maria Åsenius (2009), jordbruksminister Eskil Erlandsson (2009), utrikesminister Carl Bildt (2010). Besöken från Bulgarien inkluderar bl.a.: president Stoyanov (2000, förintelsekonferensen), premiärminister Kostov (2001), energiminister Kovachev (2002), Europaminister Kuneva (2002, 2004, 2005), premiärminister ex-kung Simeon Sachsen-Coburg-Gotha (2004), premiärminister Stanishev (2005) samt vice utrikesminister Koldanova (2007). I oktober 2007 genomförde president Purvanov statsbesök i Sverige åtföljd av utrikesminister Kalfin, försvarsminister Bliznakov och ekonomi- och energiminister Dimitrov. Handel och investeringar mellan Sverige och Bulgarien Sveriges handel med Bulgarien är tämligen sparsam. Under 2009 uppgick Sveriges export till Bulgarien till 802 miljoner kronor (-31%), medan importen från Bulgarien uppgick till 758 miljoner kronor (+ 24%). Till de svenska företag som investerat i Bulgarien hör bl a ABB, AQ Trafo, AstraZeneca, Atlas Copco, Bonnier, MTG, SKF, Swedish Match och Volvo Lastvagnar. Bulgarien har antagit ett program för NATO-anpassning och modernisering av land-, sjö- och luftförsvaret. Av särskilt svenskt intresse är den planerade nyanskaffningen av st multi-role flygplan till flygvapnet. Antalet svenska turister till Bulgarien har ökat kraftigt under åren för att år 2007 uppgå till ca Sedan 2008 har antalet svenska besökare minskat kontinuerligt.. Flera större svenska researrangörer är aktiva i Bulgarien och erbjuder framför allt resmål vid Svartahavskusten.