ca 11,1 miljoner (uppdelad på de tre regionerna Flandern c:a 6,4 miljoner, Vallonien 3,6 miljoner och Bryssel 1,1 miljon)

Transkript

1 Promemoria Ambassaden Bryssel pt Stockholm Ulrika Sundberg Telefon Mobil Telefax E-post Landpromemoria: Belgien Basfakta Officiellt namn: Huvudstad: Yta: Folkmängd: Konungariket Belgien/Koninkrijk België/Royaume de Belgique/Königreich Belgien Bryssel km2 ca 11,1 miljoner (uppdelad på de tre regionerna Flandern c:a 6,4 miljoner, Vallonien 3,6 miljoner och Bryssel 1,1 miljon) Religion: Katoliker 90 %, övriga kristna 2,5 %, muslimer 6 % Statsskick: Konstitutionell monarki Statschef: Kung Philippe/Filip Premiärminister: Elio Di Rupo (PS) Senaste allmänna val: Valuta: 13 juni 2010, lokala val 14 oktober 2012, allmänna val den 25 maj 2014 Euro BNP: miljarder 2013 Viktigaste Tyskland, Frankrike och Nederländerna handelspartners: Viktigaste Kemiska produkter, teknik och plastprodukter exportprodukterna: Tillväxt: + 0,2 % (2013), prognos + 1,4 % (2014) Inflation: + 1,2 % (2013), prognos +1,5 % (2014) Budgetunderskott: 2,7 % (2013), prognos - 2,15 % (2014) Statsskuld: 99,7 % av BNP (2013) Export/Import: Export 230 miljarder (2013) Import: 237,5 miljarder (2013)

2 2 Bytesbalans: Bistånd: 9.7 % av BNP 2013, prognos -2,7 % (2014) 0,47 % av BNI (2013) Arbetslöshet: 8,4 % (2013), prognos 8,5 % (2014) Befolkning och språk Belgien hör till världens mest tätbefolkade länder. Befolkningen utgörs av två större grupperingar: flamländare och fransktalande, vartill kommer en liten tysktalande minoritet i landets östra del. De officiella språken är nederländska, franska och tyska. Språkgränsen mellan de nederländsktalande i landets norra del och de fransktalande i den södra går strax söder om Bryssel. Huvudstaden är officiellt tvåspråkig, men större delen av invånarna (c:a 80%) talar franska. Ett genomgående drag i efterkrigstidens Belgien är de motsättningar som rått och alltjämt råder mellan språkgrupperna. Franskan var länge förhärskande såväl politiskt som kulturellt. Efterhand som välstånd och befolkningstal ökat i Flandern har tyngdpunkten förskjutits och idag talar c:a 60 % av landets befolkning nederländska. Statsskick Belgien är en konstitutionell monarki. Statschefen kung Philippe har inga reella maktbefogenheter, men är formellt den som utnämner premiärministern och har rätt att t.ex. sammankalla och under vissa omständigheter även upplösa parlamentet. Han har också en viktig symbolisk betydelse och roll som enande kraft mellan språkgrupperna. Den nuvarande kungen är barnbarn till Leopold III och den svenska prinsessan Astrid, som var brorsdotter till Gustaf V. Den 21 juli 2013, på Belgiens nationaldag, abdikerade kung Albert II från tronen och hans äldste son Philippe svors in som ny kung inför parlamentet och senaten. Inrikespolitik Motsättningarna mellan språkgrupperna har under de senaste trettio åren lett till ett antal konstitutionella reformer med ökad regionalisering av den politiska makten som resultat. Vid sidan av det gemensamma parlamentet och den federala regeringen finns särskilda parlament och regeringar för Belgiens tre regioner Flandern, Vallonien och Brysselområdet. Vidare är de franskspråkiga och tyskspråkiga gemenskaperna separata representativa organ. Den federala regeringen har hand om bl.a. utrikespolitik, försvar och socialförsäkringssystem. Regionerna reglerar t ex arbetsmarknadspolitik, energipolitik, transportfrågor, utrikeshandel, vapenexport, jordbrukspolitik och vissa skattefrågor medan språkgemenskaperna framför allt har ansvar inom social-, utbildnings- och kulturområdena.

3 3 Allmänna val hålls fr.o.m. 25 maj 2014 vart femte år och valdeltagande är obligatoriskt för alla belgiska medborgare över 18 år. 1. Politiska institutioner Det federala parlamentet är indelat i en senat och en deputeradekammare. Med den sjätte konstitutionella ändringen som träder i kraft den 25 maj 2014 minskar antalet senatorer från 71 till 60 stycken och direkta personval upphör. Hädanefter utses 10 senatorer av de politiska partierna i parlamentet, baserat på valresultat. 50 senatorer utses av gemenskaperna och regionerna: 29 stycken från den nederländska gemenskapen, 20 från den fransktalande och en från den tysktalande. Det innebär: 29 av det flamländska parlamentet, 10 av den fransktalande gemenskapen 8 av det vallonska parlamentet, 2 av den franska gruppen i Brysselområdets parlament och 1 av den tysktalande gemenskapen. Senaten blir ett forum för gemenskaperna och regionerna att utöva inflytande över den nationella politiken. Senaten och Parlamentet blir likvärdiga aktörer vad gäller ändringar av konstitutionen och särskilda lagar som ändrar den statliga strukturen, statsinstitutionernas roller, monarkien och finansieringen av de politiska partierna liksom kontrollen av valutgifter. Senaten behåller ansvaret för implementeringen av internationella traktater och EU- akter. 1. Parlamentet Parlamentet består av 150 representanter från 11 valkretsar, som fr.o.m väljs på fem istället för fyra år. Åldersgränsen för kandidater sänks från 21 till 18 år. Kandidater får inte längre kandidera till flera parlament. Med ändringen av Bryssel- Hal-Vilvoorde valkretsindelning följer att: Västra Flandern får 16 platser, Östra Flandern 20, Antwerpen 24; Limburg 12; Bryssel-Capitale 15; Flamländska Brabant 15; Vallonska Brabant 5; Hainaut 18; Namur 6; Liege 15 och Luxemburg 4. De regionala entiteterna (gemenskaperna/parlamenten) ges följande utformning: 124 representanter i det flamländska parlamentet, varav 6 från Brysselregionen (BHV); 75 representanter i det vallonska parlamentet; 89 representanter i Brysselområdets parlament, varav 72 fransktalande och 17 nederländska; 25 representanter i den tysktalande gemenskapen. 2. Den sjätte konstitutionella ändringen: överförandet av federala kompetenser till gemenskaperna och regionerna Denna innebär en stor förändring av det belgiska statsskicket. Delegeringen från den federala nivån till regionerna avser: - Vård- och omsorgspolitik: primärvård, vård i hemmet och äldreomsorg - Bostadspolitik: reglering av boende och bostäder

4 4 - Djurskydd - Förgranskning av film (censur) - Familjebidrag - Hjälp och ersättning vid naturkatastrofer - Etableringsvillkor för vissa yrkesgrupper såsom läkare, advokater, notarier och arkitekter - Arbetsskadeersättning - Turism - Arbetsmarknadspolitik: få arbetslösa i arbete, kontroll av arbetssökande, främjande av arbetstillfällen i närområdet, - Transport: frakt av farligt gods (ej nukleärt eller explosivt sådant) - Trafiksäkerhet: hastighetsreglering av vägar (ej motorvägar), bilprovning, körskolor Kvar på federal nivå är försvaret, lag och ordning, förhållandet till främmande makt, pensioner och sjukförsäkring samt ersättning till funktionsnedsatta personer. Den federala nivån får delad kompetens med regionerna i ett antal frågor: rättsväsendet, hälsofrågor, sociala frågor, ekonomi/finanser, sysselsättnings/arbetspolitik, energi, miljö, mobilitet, transport, trafiksäkerhet, utvecklingsbistånd och asyl-och migrationspolitik. 3. Belgiska representanter i Europaparlamentet Med Lissabon fördraget och unions utvidgning har antalet belgiska ledamöter av Europaparlamentet minskat från 22 till 21 platser, fördelat på 12 nederländska, 8 fransktalande och 1 tysktalande. Aktuella läget Belgisk politik har sedan länge dominerats av tre partier: liberaler, kristdemokrater och socialister. Under de senaste decennierna har partierna delats efter språkgränserna, med flamländska respektive frankofona partier. Sedan 2007 har de omfattande flamländska kraven på ytterligare regionalisering och det frankofona motståndet ökat spänningarna mellan språkgrupperna och försvårat regeringssamarbetet på federal nivå. Detta har också skapat utrymme för N-VA, ett nationalistiskt flamländskt parti, att växa sig starkt. I april 2010 tvingades den federala regeringen sedan man misslyckats med att nå en överenskommelse i en institutionell mycket känslig och symbolisk fråga en valkretsreform i Brysselområdet (Bryssel- Halle-Vilvoorde-frågan, också känd som BHV-frågan ). Nyval ägde rum den 13 juni På flamländsk sida vann N-VA närmare 30 % av rösterna och partiledaren Bart De Wever fick ca personröster. På den frankofona sidan segrade socialisterna (PS), med partiledaren Elio Di Rupo i spetsen. Mellan juni 2010 och december 2011 var den politiska situationen helt låst. Efter rekordartade 541 dagar med expeditionsministär under den avgående premiärministern Yves Leterme svors den nya regeringen in den 6 december Den bestod av sex partier: socialister, liberaler och kristdemokrater, såväl flamländska som fransktalande och leds av den första fransktalande premiärministern på över trettio år, Elio di Rupo (PS).

5 Miljöpartierna deltog inte regeringsarbetet, men ställde sig bakom den sjätte konstitutionella ändringen. N-VA deltog inte i uppgörelsen. Paketöverenskommelsen bestod av flera delar: en sjätte konstitutionell ändring, där valkrets- och jurisdiktionsindelningen av BHV ändrades, ökad delegering till regionerna eller gemenskaperna från det federala, omfördelning av resurser mellan federal och regional nivå, reform av senaten, ny budget- och finanslag samt ett ramverk för budgetarna så att landets ekonomi är i balans per Den nya jurisdiktion- och valkretsindelningen av Bryssel-Halle-Vilvoorde (BHV) antogs efter omröstning av parlamentet i juli Lokala val hölls i oktober 2012 och N-VA vann stort i Flandern med 39 % av rösterna. N-VA:s partiledare Bart De Wever valdes till borgmästare för Antwerpen och en koalition bildades mellan N-VA och CD-V för att styra både Flamländska regionen och hamnstaden. I Vallonien vann PS under premiärminister Elio Di Rupos ledning. Hans närmaste medarbetare Paul Magnette utsågs till partiledare för det fransktalande socialistpartiet PS och borgmästare för Charleroi. N-VA driver konsekvent att Belgien måste omvandlas till en konfederation. Det är inte bara de institutionella frågorna som är svårförhandlade Belgien står också inför uppenbara utmaningar på det ekonomiska området där de ideologiska uppfattningarna går isär om lämpliga åtgärder. Förtroendeklyftan mellan Flandern i norr och Vallonien i söder är stor. Utrikespolitik Utrikespolitiskt har Belgien under efterkrigstiden engagerat sig starkt i det västliga och europeiska samarbetet. Landet hör till EU:s grundare och uppslutningen kring unionen är stor. I sin EU-politik är Belgien en aktiv förespråkare av en federalistisk utveckling. EU fungerar som en enande kraft mellan språkgrupperna och regionerna, och man har ett väl fungerande system för att utveckla gemensamma ståndpunkter. Belgien var under hösten 2010 ordförande i EU och tillhör den inre kretsen av Eurozonssamarbetet. Belgiens medlemskap i NATO upplevs som en historisk nödvändighet och en hörnsten i landets säkerhetspolitik. Samtidigt ser man gärna att EU:s kapacitet på det försvars- och säkerhetspolitiska området stärks. Belgien för också en aktiv Afrika-politik, med fokus på Centralafrika mot bakgrund av sitt koloniala förflutna. Det belgiska utvecklingsbiståndet ligger på c:a 0,5 % av BNI. Biståndet fördelas framför allt mellan18 länder, med vilka man har bilaterala avtal. Belgien strävar efter att öka sitt bistånd till 0,7 % av BNI. 5 Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar Efterkrigstidens strukturförändringar har inneburit att Vallonien med sin tunga stål- och gruvindustri har haft en stagnerande ekonomisk utveckling, medan Flanderns satsningar på högteknologi och modern industri givit ett ekonomiskt uppsving. Det finns dock betydande ekonomiska skillnader inom respektive region. Efter en avmattning i den belgiska ekonomin kring millennieskiftet var

6 6 tillväxten god till dess att den ekonomiska krisen slog till i EU sattes Belgien under särskild bevakning av EU vad gällde landets ekonomiska situation (s.k. excessive deficit procedure). Under 2011 fick Belgien flera varningar av EU-kommissionen, och finansmarknaden drev upp låneräntan på landets tioåriga statsobligationer i november 2011 till nära 6 %. Detta tvingade fram ovan överenskommelse mellan åtta politiska partier. Per årsskiftet 2013/14 hade landet sparat 22 miljarder Euros, och målet är en budget i balans per 2015/16. EU-kommissionen efterlyser dock reella strukturreformer av bl.a. pensionssystemet och ytterligare besparingar för att nå uppsatta mål av EU/Eurozonen. Bl.a. måste landets statsskuld minska till 60 % av BNP, som f.n. ligger den runt 100 %. Arbetslösheten var i genomsnitt 8,4 % av den aktiva befolkningen Skillnaderna är dock stora mellan de olika regionerna. Näringslivet består i huvudsak av små och medelstora företag. Värdet av exporten motsvarar ca 75 % av landets BNP, vilket gör Belgien till ett av mest exportberoende länderna i EU. Handelsbalansen visade under åtskilliga år ett betydande överskott, men mellan rasade exporten och importen på grund av den ekonomiska krisen i EU. Ungefär tre fjärdedelar av den belgiska utrikeshandeln sker inom EU, med grannländerna Tyskland (18,6 %), Frankrike (16,6 %) och Nederländerna (11,9%) som främsta exportmarknader. Sverige pendlar mellan nionde och tionde plats av den totala exporten. Produkterna utgörs främst av maskiner, kemikalier och diamanter. Därtill kommer en betydande transithandel med bland annat oljeprodukter. Av Belgiens totala import består ca 4 % av svenska produkter, vilket gör Sverige till landets tionde största leverantör. Sett ur svensk synvinkel utgör Belgien den nionde största exportmarknaden med 5,0 % av Sveriges totala export, motsvarande mkr Det är mestadels verkstadsprodukter, maskiner och kullager som exporteras. Belgien är den tionde största leverantören 3,9 % av Sveriges totala import, motsvarande mkr Motorfordon, verkstadsprodukter och läkemedel utgör den största delen av den svenska importen från Belgien. Belgien är ett viktigt transitland för svenska produkter att nå andra marknader. Antwerpen har den näst största hamnen i Europa för internationell frakt, och är störst på skogsprodukter och stål. IKEA, H & M och SKF är exempel på företag som har förlagt sina stora internationella lager i Belgien. Förbindelser med Sverige Kontakterna går så långt tillbaka som till 800-talet, då de skandinaviska vikingarna under sina erövringståg nådde det område som idag utgör Belgien. De utvecklades sedan på ett mera fredligt sätt genom Hansaförbundets framväxt under medeltiden. På 1600-talet utvandrade ett stort antal valloner till Sverige (mellan 1000 och 1200 familjer); de var skickliga yrkesarbetare, som överförde nya, kvalificerade arbetsmetoder till svenska järnbruk. Åtskilliga stannade kvar och har avsatt tydliga spår i svensk kultur och arbetsliv. Över 300 svenskrelaterade företag finns idag representerade i Belgien och dessa sysselsätter drygt personer. De största är Atlas Copco i

7 Antwerpen (3 000 anställda), Volvo Europa Truck (1 500 anställda) och Volvo Cars (3 500 anställda) i Gent. IKEA har en stor marknad i Belgien och expanderar. Knappt svenskar var i mars 2013 innehavare av belgiskt uppehållstillstånd. En skandinavisk skola ligger i Waterloo söder om Bryssel. Drygt 1200 svenskar arbetar inom EU-institutionerna. Regeringen beslutade den 22 december 2010 att stänga flera utlandsmyndigheter under 2011, bl. a. ambassaden i Bryssel per den 31 juli Ambassadens verksamhet har delvis övertagits en Stockholmsbaserad ambassadör, som har heltidsuppgiften att representera Sverige i Belgien. Ambassadören bedriver den löpande dialogen med Belgiens regering, inte minst i EU-frågor, samt främjar de ekonomiska och kulturella förbindelserna mellan länderna. Avsikten är att ett honorärt generalkonsulat ska öppnas i Bryssel, som ska möjliggöra för svenskar att hämta (men inte ansöka om) ordinarie pass, nationellt id-kort och körkort. Konsulatet kommer även att viss utsträckning bistå i konsulära nödlägen inkl. utfärda provisoriska pass samt med viss Sverigeinformation. I Belgien finns också två svenska honorärkonsulat i Liège och Antwerpen. Förutom ambassaden har Sverige en delegation vid NATO och en ständig representation vid EU i Bryssel( Business Sweden har ett kontor och Svenska kyrkan finns i centrala Bryssel. Dessutom finns det ett tiotal svenska regionkontor i Bryssel med uppgift att för kommunernas och landstingens räkning bevaka viktiga processer och beslut inom EU. Sedan 2010 finns en handelskammare för Sverige, Belgien och Luxemburg NOBELUX- som verkar i Belgien. Belgien har en ambassad i Stockholm ( samt honorära konsulat i Göteborg och Malmö. 7